Sök i Ratio Lex

Angående rätt för notarien J. O. V. Gadd att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring

1935-02-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:90, Angående rätt för notarien J. O. V. Gadd att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående rätt för notarien

J. O. V. Gadd att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna viss

tjänstgöring; given Stockholms slott den 15 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

| ; I '' ;>

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Halis Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför:

Hos Kungl. Majit har juris kandidaten Johannes Olof Valdemar Gadd,

som den 1 oktober 1934 tillträtt ordinarie befattning såsom notarie i patent-

och registreringsverket, gjort framställning därom, att för bestämmandet

av hans begynnelselön i nämnda befattning, honom måtte i görligaste

mån tillgodoräknas den tid han före nämnda dag innehaft sådan

anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

funnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nu
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 90. *

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majda proposition nr 90.

varande tjänst, oaktat denna hans föregående tjänstgöring icke fortgått i

en följd.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande beträffande

Gadds anställningsförhållanden m. m.:

Gadd, som är född den 9 oktober 1887, var anställd som vattenrättsamanuens_

vid Västerbygdens vattendomstol från och med den 10 november

1919 till och med den 31 december 1924. Under denna tid bestred han vattenrättssekreterarebefattningen

därstädes under sammanlagt 464 dagar

och tjänstgjorde som särskild vattenrättssekreterare under sammanlagt

274 dagar. Från och med den 1 januari 1925 till och med den 31 december

1932 var han anställd som vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens vattendomstol.

Under tiden från och med den 1 december 1933 till och med

den 30 september 1934 innehade han förordnande som notarie i Svea hovrätt.

$

Vattenrättssekreterare är placerad i lönegraden B 27 och notarie i hovrätt

i lönegraden B 22 i avlöningsreglementet för befattningshavare vid

allmänna civilförvaltningen. (Sv. förf.-saml. 270/1925.) Notarietjänsten i

patent- och registreringsverket hänföres till lönegraden B 21 i avlöningsreglementet.

I sin omförmälda framställning anför Gadd bland annat följande:

Vattenrättssekreteraretjänst vore högre än notarietjänst och notarietjänst

i hovrätt måste anses vara minst likvärdig med notarietjänst i patent-

och registreringsverket. Emedan ett avbrott skett i Gadds anställning

^statens tjänst till följd av indragning av Mellanbygdens vattendomstol

vid årsskiftet 1932/1933, hade han vid tillträdet av sin nuvarande befattning

blivit placerad i den lägsta löneklassen inom lönegraden B 21.

Detta avbrott i tjänstgöringen kunde dock icke han i någon mån anses

bära skulden för, alldenstund nämnda vattendomstols indragning grundade

sig på ett beslut av statsmakterna. Han hade långt ifrån frivilligt

slutat sin statstjänst och det hade dröjt elva månader, innan han ånyo lyckats

vinna anställning, då såsom t. f. notarie i Svea hovrätt. Enär han,

som först vid 47 års ålder vunnit ordinarie anställning, måste vidkännas

betydande avdrag å sin lön i form av s. k. retroaktivavgifter, vore det av

synnerlig vikt för honom, att såsom en kompensation för dessa avdrag

hans föregående anställning i statens tjänst för lönens beräkning tillgodoräknades

honom.

Patent- och registreringsverket har i utlåtande den 18 januari 1935 anfört

bland annat följande:

I den vid framställningen fogade tjänsteförteckningen hade upptagits

bland annat två längre perioder av sådan anställning i statens tjänst, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning måste anses svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den ordinarie notariebefattning hos

ämbetsverket, Gadd sedan ingången av oktober 1934 innehade, nämligen

anställning under åren 1925—1932 såsom vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens

vattendomstol och anställning under tiden 1 december 1933—

30 september 1934 såsom t. f. notarie vid Svea hovrätt.

Enligt 11 § 1 i civila avlöningsreglementet, vilket stadgande gällde beträffande

tillgodoräknande, för bestämmande av löneklass i Gadds ordi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majda proposition nr 90.

narie anställning, av tjänstetid före denna anställning, kunde den senare

av nämnda anställningsperioder såsom varande kortare än tre år ej komma

i fråga för sådant tillgodoräknande. Och med en tolkning av stadgandet

därhän, att den tidigare ''anställningen för att kunna tillgodoräknas

måste hava innehafts i en följd fram till tillträdandet av den ordinarie

befattningen’ (Statens off. utredn. 17/1930, sid. 76), vilken tolkning syntes

numera vedertagen och därför följts av ämbetsverket, skulle ej heller

Gadds åttaåriga sammanhängande anställning som vattenrättssekreterare

kunna honom tillgodoräknas. Gadd skulle således gå miste örn varje tillgodoräknande,

något som med hänsyn till föreliggande omständigheter

förefölle obilligt.

Patent- och registreringsverket har emellertid funnit den avfattning det

åberopade stadgandet erhållit icke utesluta, att en anställningsperiod, som

icke läge omedelbart före begynnelsen av den ordinarie anställningen,

kunde få tillgodoräknas. Ämbetsverket har fördenskull hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte förklara hinder icke möta för ämbetsverket att för

bestämmande av Gadds löneklassplacering i hans befattning såsom ordinarie

notarie hos ämbetsverket tillgodoräkna honom den tid utöver tre

år, under vilken han i en följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare.

Alternativt har ämbetsverket tillstyrkt, att framställning göres hos riksdagen

örn medgivande att tillgodoräkna Gadd, för hans löneklassplacering,

tjänstetid före hans befordran till ordinarie notarietjänst hos ämbetsverket.

För sådant fall har ämbetsverket ifrågasatt, huruvida ej i betraktande

av de föreliggande, för Gadd sällsynt ogynnsamma omständigheterna

hänsyn borde tagas åtminstone till de båda här ovan nämnda längre perioder,

varunder han varit anställd såsom vattenrättssekreterare och såsom

notarie hos Svea hovrätt.

Statskontoret har i utlåtande den 4 februari 1935 uttalat sig på följande

sätt:

Föreliggande framställning innebure, att Kungl. Majit skulle utverka

riksdagens medgivande för sökanden att för placering i löneklass den 1

oktober 1934 och sedermera för uppflyttning i högre löneklass få tillgodoräkna

sig viss före niimnda dag innehavd anställning i statens tjänst utan

hinder av i sagda anställning under tiden 1 januari—30 november 1933 förefintligt

avbrott, eller att riksdagen således för sökandens vidkommande

skulle medgiva undantag från det i gällande avlöningsreglemente föreskrivna

stadgandet örn ''anställning i en följd’.

Med avseende härå ville statskontoret erinra, att i samband med återinträde

i statstjänst dylikt medgivande hittills icke torde hava lämnats i

andra fall än sådana då en befattningshavare på grund av personalindragningar

inom respektive verk eller av annan liknande orsak måst utan eget

förvållande lämna sin tidigare innehavda anställning. Det hade då synts

rimligt, att detta förhållande icke borde för befattningshavaren utesluta

möjlighet att vid återinträdet i statstjänst få helt eller delvis tillgodoräkna

före avbrottet fullgjord statstjänst. Statskontoret tilläte sig i sådant

avseende hänvisa till riksdagens skrivelse nr 192/1933 angående rätt för

expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

räkna viss tjänstgöring samt riksdagens skrivelse nr 91/1934 angående

enahanda rätt för expeditionsvakten J. O. Gustafsson.

Enligt vad som franninge av handlingarna i förevarande ärende hade

Gadd under åtta år från och med den 1 januari 1925 till och med den 31

december 1932 innehaft befattning såsom vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens

vattendomstol. Till följd av domstolens indragning från och med

den 1 januari 1933. i anledning av vattendomstolsväsendets omorganisation

hade Gadd blivit nödsakad att frånträda ifrågavarande befattning

och trots gjorda försök först från och med den 1 december 1933 ånyo erhållit

anställning i statens tjänst, i det han från och med nämnda dag förordnades

att uppehålla en vakant notarietjänst i Svea hovrätt. På grund

av .nämnda avbrott i sökandens statsanställning hade han gått förlustig

möjligheten att för placering i löneklass den 1 oktober 1934 å innehavande

befattning hos patent- och registreringsverket tillgodoräkna sig ens

någon del av sin före avbrottet innehavda anställning i statens tjänst.

. Enligt statskontorets mening förelåge i detta fall starka skäl för bifall

till den gjorda framställningen. Förutom den omständigheten, att sökandens

anställning i statens tjänst före den 1 oktober 1934 i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning mer än väl uppfyllde i gällande bestämmelser

för tillgodoräkning uppställt krav på likvärdighet, syntes det

förhållandet, att avbrottet i sökandens statsanställning förorsakats av

en organisatorisk åtgärd från statens sida, tala för att sökanden tillerkändes

rätt att i likhet med i förutberörda fall angivna befattningshavare i

löneturshänseende tillgodoräkna sig före ordinarieblivandet innehavd

statsanställning, oaktat avbrott förekommit i denna anställning.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i utlåtande den 5 februari

1935 anfört bland annat följande:

Enligt lönenämndens mening talade billighetsskäl för att vid bestämmandet

av sökandens placering i löneklass såsom ordinarie notarie ett undantag

gjordes från det i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet meddelade

stadgandet örn anställning i en följd såsom villkor för rätten att tillgodoräkna

föregående icke-ordinarie tjänstetid. Avbrottet i sökandens anställning

hade uppkommit till följd av den av statsmakterna år 1932 beslutade

nyorganisationen av vattendomstolarna. Enligt vad lönenämndeu

erfarit, hade sökanden, efter det han den 1 januari 1933 entledigats från

sin dessförinnan innehavda befattning såsom vattenrättssekreterare.

trots gjorda försök icke lyckats vinna återinträde i statstjänst,

förrän han den 1 december 1933 vunnit anställning såsom tillförordnad

notarie i Svea hovrätt. Då såvitt handlingarna i ärendet

utvisade sökanden under tiden 1 januari 1925—31 december 1932,

eller i 8 år, oavbrutet innehaft befattning såsom sekreterare i vattendomstol,

syntes denna tid böra få tagas i betraktande vid beräknande av hans

lönetur såsom ordinarie notarie. Under förutsättning av ett sådant medgivande

skulle sökanden, som i direkt följd med sin nuvarande ordinarie

anställning under 10 månader tjänstgjort såsom notarie hos Svea hovrätt,

kunna med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i avlöningsreglemen

tets 11 § 1 och 3 mom. i lönehänseende räkna sig till godo en tjänstetid av

5 år 9 månader.

På grund av vad sålunda anförts hemställde lönenämnden, att Kungl.

Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande därom, att sökanden

måtte för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 5

narie notariebefattning ävensom för framtida uppfattning till högre löneklass

tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han i följd innehaft

anställning såsom vattenrättssekreterare, oaktat nämnda anställning

icke fortlupit i sammanhängande följd med hans anställning såsom

notarie.

På grund av i ärendet ådagalagda förhållanden finner jag skäligt,

att vid Gadds placering i lönehänseende i hans nuvarande tjänst hänsyn

tages till — förutom hans anställning såsom t. f. notarie i Svea hovrätt —

jämväl den tid utöver tre år, varunder han i en följd innehaft anställning

såsom vattenrättssekreterare, oaktat denna senare anställning icke fortfarit

i sammanhängande följd med hans anställning som notarie.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att notarien hos patent- och registreringsverket

Johannes Olof Valdemar Gadd må för placering

i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie

notariebefattning ävensom för framtida uppfattning

till högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna

den tid utöver tre år, varunder han i en

följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare,

oaktat nämnda anställning icke fortlupit i sammanhängande

följd med hans anställning såsom

notarie.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall och förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Hihanr) till riksdagens protokoll 1935

1 sami. A> i)0.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:114 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för notarien J. 0. V. Gadd att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss t a1 i texten
  2. SU 1935:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för notarien J. O. V. Gadd att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring. s. 3 i texten