Sök i Ratio Lex

Angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds järnväg

1935-02-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:93, Angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

1

Är 93.

Kungl. Majda proposition till riksdagen angående förbättrade pensionsförmåner

för vissa förutvarande anställningshavare vid

Hässleholm—Markaryds järnväg; given Stockholms slott den

15 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

I överensstämmelse med det mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen,

å ena, samt Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag i likvidation,

å andra sidan, ingångna kontraktet angående förvärvande för svenska statens

räkning av Hässleholm—Markaryds järnväg överflyttades från och med den

1 augusti 1930 i statens järnvägars tjänst vissa vid den enskilda järnvägen

anställda befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 93. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Enligt § 7, sista stycket, i kontraktet åligger det statens järnvägar i fråga

om sådan från den enskilda järnvägen övertagen personal, som ej äger

delägarskap i pensionskassa, att övertaga de skyldigheter, som bolaget gentemot

personalen iklätt sig, respektive att pensionera densamma enligt vid

bolaget tidigare tillämpad praxis.

i en till Kungl. Majit ställd, den 3 januari 1935 dagtecknad skrift hava

följande enligt förenämnda kontrakt i statens järnvägars tjänst överflyttade,

förut vid Hässleholm—Markaryds järnväg anställda befattningshavare, nämligen

f. d. lokomotivföraren Edvard Wikberg, banvakten Julius Persson

och stationskarlen (lokomotivputsaren) Johannes Johnsson, gjort framställning

i syfte att de, som icke ägde delaktighet i pensionskassa, måtte — i

stället för dem på grund av kontraktet tillkommande, enligt vid den enskilda

järnvägen tillämpad praxis beräknad pension — komma i åtnjutande av

pension enligt de förmånligare grunder, som jämlikt av Kungl. Majit och

riksdagen år 1934 lämnat medgivande Ange tillämpas beträffande stationsinspektorn

N. H. Waldau m. fl. vid nyssnämnda enskilda järnväg förut

anställda och samtidigt med sökandena i statens järnvägars tjänst överflyttade

befattningshavare.

I avseende å sistnämnda medgivande må erinras örn följande:

Under framhållande bland annat, att de i förut omförmälda kontrakt

avsedda befattningshavarna, därest den enskilda järnvägen ägt bestånd,

enligt vid järnvägen tillämpad praxis kunnat räkna med att få kvarstå i

sin befattning vid järnvägen, så länge de kunnat nöjaktigt fullgöra sin

tjänst, men att de efter övergången i statens järnvägars tjänst blivit pliktiga

att, oavsett örn de ännu vore vid full vigor, lämna innehavda befattningar

vid uppnådd pensionsålder och därigenom fått vidkännas en avsevärd inkomstminskning,

hade Waldau och tre andra förutvarande anställningshavare

vid Hässleholm—Markaryds järnväg anhållit att komma i åtnjutande av

högre pension än som tillkomme dem enligt förut åberopade kontraktsbestämmelse.

I anledning av ansökningen och i huvudsaklig överensstämmelse med av

järnvägsstyrelsen framlagt förslag hemställde Kungl. Majit i proposition

(nr 250) till 1934 års riksdag, att riksdagen måtte medgiva, dels att Waldau,

vilken redan uppnått föreskriven pensionsålder och alltså avgått ur statens

järnvägars tjänst, finge från och med avgången ur tjänst under återstående

livstiden åtnjuta pension av trafikmedel med belopp, motsvarande full statspension

för hans befattning vid statens järnvägar, dels ock att övriga

sökande, vilka ännu ej uppnått för dem gällande pensionsålder, finge vid

blivande avgång ur tjänst — därest deras hälsotillstånd då befunnes vara

sådant, att de kunnat enligt det enskilda järnvägsbolagets praxis fortfaiande

kvarstå i tjänst — tillerkännas pension, beräknad enligt nyss beträffande

Waldau angivna grunder.

| Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit tillstyrktes av bankoutskottet (uti.

nr 48) och bifölls av riksdagen (skr. nr 281).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 93.

I fråga om den ytterligare motivering, som åberopades till stöd för nyss

återgivna, av riksdagen godkända förslag, samt den närmare innebörden av

det sålunda lämnade medgivandet tillåter jag mig hänvisa till förenämnda

proposition och utskottsutlåtande.

Beträffande nu ifrågavarande tre befattningshavare inhämtas av föreliggande

utredning, bland annat,

att Wikberg, vilken är född den 14 augusti 1871 och antagits i ordinarie

tjänst vid den enskilda järnvägen den 1 juni 1899, efter uppnådd pensionsålder

av 63 år avgått ur statens järnvägars tjänst med utgången av augusti

1934;

att järnvägsstyrelsen med stöd av förut återgivna kontraktsbestämmelser

förklarat Wikberg berättigad att efter avgången ur tjänst uppbära pension

till belopp av 1,113 kronor för år;

att Persson och Johnsson, för vilka gäller en pensionsålder likaledes av 63

år, äro födda Persson den 3 april 1875 och Johnsson den 7 oktober 1872

samt antagits i den enskilda järnvägens tjänst respektive den 1 maj 1910

och den 1 oktober 1912;

samt att Persson och Johnsson enligt bestämmelserna i förenämnda kontrakt

äro berättigade att vid avgång ur statens järnvägars tjänst erhålla

pension till belopp av 733 kronor vardera.

Vid ansökningen har fogats ett av järnvägsläkaren C. Stabe i oktober

1934 för Wikberg utfärdat läkarintyg av innehåll, att Wikberg vid nämnda

dag företagen läkarundersökning befunnits hava sådant hälsotillstånd och

sådan kroppsbeskaffenhet, att han, för den händelse han fortfarande varit

anställd vid den enskilda järnvägen, kunnat enligt där tillämpad praxis

fortfarande få kvarstå i tjänst.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt den av Wikberg, Persson och Johnsson

gjorda ansökningen och därvid erinrat, att i händelse av bifall till ansökningen

Wikberg skulle erhålla en pension av 1,624 kronor, motsvarande

full statspension enligt nu gällande pensionslag för ordinarie tjänstemän

vid statens järnvägar, under det att Persson och Johnsson, vilka vid uppnådd

pensionsålder av 63 år icke kunde räkna 30 tjänstår, komme att erhålla

pensioner med belopp, motsvarande avkortad statspension, nämligen för

Persson 1,032 kronor och för Johnsson 852 kronor.

Beträffande nu förevarande sökande föreligga enahanda förhållanden, som

åberopades till stöd för det av 1934 års riksdag lämnade medgivandet angående

förbättrade pensionsförmåner för f. d. stationsinspektoren Waldau

m. fl. från Hässleholm—Markaryds järnväg till statens järnvägars tjänst överflyttade

anställningshavare. Jag anser därför i likhet med järnvägsstyrelsen,

att den föreliggande ansökningen bör vinna beaktande. I anslutning till fjolårets

åberopade beslut torde sökandena böra berättigas att från tiden för

avgång ur statens järnvägars tjänst komma i åtnjutande av pension, motsvarande

den statspension enligt pensionsbestämmelserna för ordinarie tjänste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.-ts proposition nr 93.

män vid kommunikationsverken, som skulle hava tillkommit dem, därest

nämnda bestämmelser varit å dem tillämpliga. Då Persson och Johnsson

ännu icke uppnått föreskriven pensionsålder, bör — såsom i motsvarande

fall skett i det år 1934 behandlade ärendet — såsom villkor för åtnjutande

av nämnda förmån stadgas, att deras hälsotillstånd vid avgången

befinnes vara sådant, att de kunnat enligt det enskilda järnvägsbolagets

praxis fortfarande kvarstå i tjänst.

Enligt vad jag inhämtat finnes utöver de i förut omförmälda proposition

till 1934 års riksdag angivna befattningshavarna och de nu förevarande

sökandena icke någon förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—

Markaryds järnväg, för vilken medgivande, som här avses, kan ifrågakomma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. lokomotivföraren vid statens järnvägar

Edvard Wikberg må, räknat från och med dagen näst

efter den, då han avgått ur tjänst, under återstående

livstiden åtnjuta pension, att utgå av trafikmedel, till

belopp av 1,624 kronor för år,

dels ock att banvakten vid statens järnvägar Julius

Persson och stationskarlen vid samma järnvägar Johannes

Johnsson må under förut angivet villkor vid

avgång ur tjänst tillerkännas pension enligt av mig

förordade grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

350427. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräkning av engångsavgift till statens pensionsanstalt beträffande lärarbefattningar a1 i texten
  2. BU 1935:15 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds jär a1 i texten