Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda vanföreanstalter

1935-02-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:95, Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda vanföreanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda

vanföreanstalter; given Stockholms slott den 15 februari

1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet:

Jag anhåller att för Kungl. Majit få anmäla fråga örn beredande av

delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda

vanföreanstalter.

Hos Kungl. Majit har styrelsen för föreningen för bistånd åt vanföra

i Norrland gjort framställning örn sådan delaktighet för överläkaren

vid föreningens till Härnösand förlagda vanföreanstalt.

Nyssnämnda anstalt är inrymd i Kungl. Majit och kronan tillhöriga

byggnader, vilka tidigare avsetts såsom kasernetablissement för Hemsö

kustartillerikår. Genom avtal år 1928 mellan Kungl. Majit och kronan

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 95

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

samt föreningen överenskoms, bland annat, att — sedan genom kronans

försorg de till kasernetablissement avsedda byggnaderna blivit omändrade

till vanföreanstalt — föreningen skulle äga att utan avgift för sin

vanförevård nyttja anstaltens byggnader och område, mot det att föreningen

å sin sida förbunde sig, under förutsättning att densamma i avseende

å löpande understöd för sin vanförevårdande verksamhet från

stat och landsting minst likställdes med övriga föreningar för dylik

verksamhet inom riket, att efter förmåga omhänderhava driften av

ifrågavarande vanföreanstalt på ett tillfredsställande sätt.

Vanföreanstalten i Härnösand åtnjuter statsbidrag till sin verksamhet

från vissa för ändamålet uppförda anslag under femte huvudtiteln. Från

samma anslag utgår bidrag efter enahanda grunder till vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg. Jämväl Eugeniahemmet

i Stockholm, vars verksamhet i vissa avseenden är jämförlig med nyssnämnda

anstalters, åtnjuter visst statsbidrag från anslag under femte

huvudtiteln.

Enligt för sökandeföreningen antagna stadgar utser Kungl. Maj:t

minst en av ledamöterna i föreningens styrelse. Enligt samma stadgar

äger medicinalstyrelsen utse en revisor för deltagande i revisionen av

föreningens förvaltning och räkenskaper.

För överläkaren vid vanföreanstalten i Härnösand, vilken enligt nyss

omförmälda stadgar utses av föreningens styrelse, gäller en av medicinalstyrelsen

fastställd instruktion. Genom beslut den 7 november

1930 har Kungl. Majit medgivit, att överläkaren må under vissa villkor

åtnjuta rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens

tjänst.

Avlöningsförmånerna för överläkaren utgöras av lön till belopp av

13,000 kronor för år jämte två ålderstillägg å 1,000 kronor vartdera efter

respektive 3 och 6 års anställning ävensom hyres- och bränsleersättning,

utgående med tillhopa 3,500 kronor för år.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till förevarande framställning

samt föreslagit, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen hemställa örn bemyndigande

att vidtaga erforderlig ändring av det för pensionsanstalten

gällande reglementet.

Statens pensionsanstalt har i ärendet anfört följande!

De befattningar med pensionsrätt i anstalten, med vilka den nu ifrågavarande

tjänsten närmast skulle kunna jämföras, torde vara lasarettsläkare

samt överläkare vid vissa statsunderstödda sanatorier.

Pensionsanstalten kan ej finna, att någon principiell invändning är

att framställa mot, att pensionsrätt under vissa förutsättningar beredes

jämväl överläkare vid statsunderstödd vanföreanstalt. Denna pensionsrätt

borde givas en generell omfattning och följaktligen avse icke endast

vanföreanstalten i Härnösand utan jämväl, i den mån erforderliga

förutsättningar äro uppfyllda, statsunderstödda vanföreanstalter i

allmänhet, för närvarande sålunda anstalterna i Stockholm, Göteborg

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

och Hälsingborg saint måhända även. Eugeniahemmet, som jämväl är

en i viss mån statsunderstödd vanföreanstalt, vars organisation dock

något avviker från övriga vanföreanstalters och vars verksamhet ej i

allo sammanfaller med deras.

Förutsättningen för pensionsrätt synes huvudsakligen höra vara den,

att befattningen såsom överläkare kan anses såsom en huvudsyssla. Av

den i ärendet förebragta utredningen rörande överläkartjänsten vid anstalten

i Härnösand synes framgå, att denna förutsättning kan

anses föreligga beträffande sagda tjänst, Ej minst bestämmelsen örn

avlöningsförmånerna ger stöd härför.

Att överläkartjänsterna vid de övriga vanföreanstalterna skulle kunna

anses för närvarande uppfylla detta villkor synes mer eller mindre

osannolikt. Såväl vid vanföreanstalten i Stockholm som vid Eugeniahemmet

innehavas överläkartjänsterna av personer, som tillika bekläda

annan tjänst. Och vid vanföreanstalterna i Göteborg och Hälsingborg

är det antal vårdplatser å sjukavdelningarna, för vilket statsbidrag utgår,

i allt fall avsevärt mindre än i Härnösand (respektive 60 och 70

mot 103). Det förhållande, att någon åtgärd för beredande av pensionsrätt

för överläkare veterligen ej ifrågasatts från någon annan vanföreanstalts

sida än Härnösandsanstalten, oaktat samtliga anstalter äga pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för den personal i övrigt, som enligt

reglementet för pensionsanstalten kan komma i åtnjutande därav, kan

väl också anses antyda, att någon reell anledning ej funnits föreligga

att söka få dessa övriga överläkartjänster förenade med pensionsrätt.

Pensionsanstalten anser sig därför med visst fog kunna räkna med,

att åtminstone tills vidare endast överläkartjänsten vid anstalten i

Härnösand ifrågakommer i och för beredande av pension åt innehavaren.

För övrigt torde för medgivande av pensionsrätt böra förutsättas,

att vissa former för överläkares tillsättande och entledigande iakttagas.

Självfallet måste likaledes vissa behörighetsvillkor fordras. I dessa avseenden

torde likväl, i betraktande av ifrågavarande anstalters organisation

och de krav, som självfallet måste ställas på överläkarens kompetens,

några särskilda föreskrifter knappast vara erforderliga i samband

med bestämmelser örn pensionsrätt. Ifrågasättas kunde emellertid,

huruvida icke sådan läkare borde, i likhet med lasarettsläkare, tillsättas

av Kungl. Majit.

Överläkare, för vilken befattningen utgör hans huvudsakliga sysselsättning,

borde, synes det, i likhet med lasarettsläkare vara skyldig att

tillhöra pensionsanstalten, örn han antagits efter de nya bestämmelsernas

trädande i kraft, förslagsvis sålunda efter utgången av år 1935. Redan

anställd överläkare vid vanföreanstalt borde vara berättigad att

vinna inträde i pensionsanstalten, såvida erforderliga förutsättningar

äro uppfyllda.

För pensionsrätten borde gälla enahanda bestämmelser som i fråga örn

lasaretts- och sanatorieläkares pension. Någon särskild tjänstereglering

skulle sålunda icke erfordras. Tjänstepensionsunderlaget bleve^ 6,000

kronor oell familjepensionsunderlaget 1,500 kronor. Huvudmans årliga

pensionsavgift bleve 5 procent av tjänstepensionsunderlaget, sålunda 300

kronor. Befattningshavarens årliga tjänstepensionsavgift bleve densamma,

dock med avdrag för beräknad avgift till den allmänna pensionsförsäkringen

(28 kronor), oell hans familjepensionsavgift 20 procent,

respektive 1 procent, av familjepensionsunderlaget för respektive

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

manlig och kvinnlig tjänstinnehavare, sålunda respektive 300 kronor

och 15 kronor. Pensionsåldern bleve 65 levnadsår, och för hel pension

komme att erfordras 30 tjänstår.

Någon mera avsevärd retroaktiv tjänstårsberäkning synes ej behöva

ifrågakomma för överläkaren vid vanföreanstalten i Härnösand, enär

han utnämnts så sent som år 1933, vilket år han uppnådde 35 års ålder.

Engåugsavgi(ten för rätt till dylik tjänstårsberäkning bleve omkring

2,530 kronor per den 1 januari 1936. Pensionsanstalten finner intet skäl

föreligga för att statsverket skulle övertaga större eller mindre del av

denna kostnad.

►statens kostnad, utöver eventuellt dyrtidstillägg å blivande pension,

komme att inskränka sig till en utfyllnad av den årliga pensionsavgifts11;

Denna utfyllnad eller med andra ord statens årsavgift kan med

tillämpning av ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabeller och

den räntefot av 5 procent, som vid beräkning av statens pensionsavgift

skall komma till användning (kungörelsen den 23 april 1920, nr 167), beräknas

för varje läkare till ungefär 29 kronor.

För genomförande av vad sålunda föreslagits synes ändring böra vidtagas

av § 60 mom. 1 b) och mom. 3 i anstaltens reglemente.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något

att erinra emot det av statens pensionsanstalt framlagda förslaget.

Även jag anser mig böra förorda, att ändring vidtages i reglementet

för statens pensionsanstalt i syfte att delaktighet i anstalten må beredas

överläkare vid statsunderstödd vanföreanstalt. Beträffande de närmare

bestämmelser, som böra gälla för pensionsrätten, ansluter jag mig

till pensionsanstaltens förslag.

Jämväl i fråga örn de villkor, som böra uppställas för medgivande till

delaktighet, biträder jag i huvudsak vad anstalten föreslagit. Jag anser

sålunda, att såsom allmän förutsättning för pensionsrätt bör stadgas,

att överläkarbefattningen är att betrakta såsom vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning. Såvitt med ledning av de i pensionsanstaltens utlåtande

lämnade upplysningarna kan bedömas, synes ur nu angivna synpunkt

förutsättning för delaktighet för närvarande föreligga allenast beträffande

överläkaren vid vanföreanstalten i Härnösand.

I visst avseende synes emellertid en jämkning av de av pensionsanstalten

föreslagna villkoren för delaktighet böra äga rum, nämligen beträffande

formen för tillsättandet av befattning, varom nu är fråga.

Med hänsyn bland annat till de bestämmelser i motsvarande hänseende,

som i reglementet för statens pensionsanstalt meddelats beträffande

lasarettsläkare och sanatorieläkare, har jag funnit delaktighet i anstalten

lämpligen böra tillkomma endast sådan vid vanföreanstalt anställd

överläkare, som utnämnts av Kungl. Majit. För att emellertid, i enlighet

med syftet med den i ärendet föreliggande framställningen, pensionsrätt

må kunna medgivas den nuvarande, av anstaltsstyrelsen antagne

överläkaren vid vanföreanstalten i Härnösand, i den mån denne

i övrigt fyller villkoren för delaktighet, vill jag emellertid förorda, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

kravet på visa anställningsform såsom förutsättning för pensionsrätt

begränsas att gälla överläkare, som utses efter tidpunkten för ikraftträdandet

av de här tillstyrkta ändringarna i reglementet för statens

pensionsanstalt.

Såsom pensionsanstalten förutsatt, torde statsverket icke böra påtaga

sig någon del av kostnaden för eventuella engångsavgifter, övriga kostnader

för pensioneringen bliva, på sätt anstaltens beräkningar giva vid

handen, för statsverkets del helt obetydliga.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t- att, sedan riksdagen fattat

beslut i ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i det för pensionsanstalten

gällande reglementet. Ändringarna torde böra träda i kraft den

1 januari 1936.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att delaktighet i statens pensionsanstalt må, på

villkor och enligt grunder, som jag i det föregående

angivit, från och med den 1 januari 1936 beredas

överläkare vid statsunderstödd vanföreanstalt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

P. J. Arrhenius„

«

2

Bihang till rikidagens protokoll 1935.

1 sami. Nr 95.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:109 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda vanföreanst s. 1 i texten
  2. BU 1935:16 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare vid statsunderstödda vanf öreanstalter. s. 10 i texten