Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen av vissa kronoegendomar

1935-02-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:97, Angående dispositionen av vissa kronoegendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående dispositionen av

vissa kronoegendomar; given Stockholms slott den 15 februari

1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlytek, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anhåller chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning två ärenden angående dispositionen av

vissa kronoegendomar, vilka ärenden synts höra föranleda framställning

till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen Björkö nr 1—4 i Stockholms län.

Genom beslut den 13 maj 1914 förordnade Kungl. Majit beträffande

de för kronans räkning inköpta i Adelsö socken å ön Björkö i Mälaren

belägna hemmanen mantal Björkö nr 1 östergården, ''*/m mantal

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 97—99.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 97.

Björkö nr 2 Storgården, 39/i44 mantal Björkö nr 3 Mellangården och 48/ib2

mantal Björkö nr 4 Västergården, att fastigheterna skulle uppdelas i två

brukningsdelar, att den ena delen, betecknad med A (den s. k. Agr

lippen), skulle stå under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

vård och inseende samt, i den omfattning och under de särskilda

betingelser, akademien med hänsyn till fornminnesvårdens krav bestämde,

av domänstyrelsen genom utarrendering tillgodogöras, att den

andra delen, betecknad med B (den så kallade B-gruppen), skulle ingå i

domänfonden och förvaltas som jordbruksdomän med iakttagande av de

särskilda bestämmelser riksantikvarien kunde finna ur antikvarisk synpunkt

erforderliga, samt att inkomsterna av A-gruppen skulle, sedan domänstyrelsens

kostnader för befattningen med området blivit ersatta, tillfalla

akademien att användas till bestridande av kostnader för vård och

uppsikt av området och fornlämningarna.

Vidare har Kungl. Majit genom brev den 20 juli 1917 beträffande ett

under 1915 inköpt område å Björkö, utgörande 1.6560 hektar och vid ägostyckning

benämnt LUo mantal Björkö nr 1 Östergården litt. Adb., föreskrivit,

att behållna inkomsten av denna fastighet skulle tillfalla akademien

att användas för vård av området och fornlämningarna.

Kungl. Majit har härjämte enligt beslut den 23 april 1920 med ändring

av beslutet den 13 maj 1914 förordnat, att till A-gruppen skulle överföras

den därmed naturligt sammanhängande, i sydvästra delen av statsområdet

å Björkön belägna delen av B-gruppen, där Charlottenlund med flera

byggnader funnes.

Under 1933 har på domänstyrelsens föranstaltande å kronoegendomen

hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning, därvid fråga uppstått

örn förändring av dispositionen av egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid förrättningen fört protokoll

ävensom en av distriktslantmätaren Herman Lindahl åren 1927—1929 upprättad

karta med tillhörande beskrivning, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som efter införlivandet av det år 1915 inköpta området utgör

1 413/?2o mantal, innehåller enligt nyssberörda beskrivning 154.2255

hektar, därav 48.4270 hektar åker och tomt, 3.7050 hektar äng och odlingsmark,

101.6780 hektar avrösningsjord och 0.4155 hektar impediment.

Av åbyggnader finnas å egendomen allenast tre stycken logar, ett magasin

och ett vandringsskjul. Boningshus, ladugård och stall saknas.

Enligt beskrivningen omfattar den med litt. A betecknade brukningsdelen

eller A-gruppen 79.5025 hektar, därav 12.6225 hektar åker och tomt,

2.8850 hektar äng och odlingsmark, 63.8155 hektar avrösningsjord och

O.1795 hektar impediment, samt den med litt. B betecknade brukningsdelen

eller B-gruppen 74.7230 hektar, därav 35.8045 hektar åker och tomt,

O.8200 hektar äng och odlingsmark, 37.8625 hektar avrösningsjord och

0.2360 hektar impediment.

Av det till A-gruppen hörande området stå omkring 54 hektar under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens omedelbara vård och förvaltning.

Återstoden av det nämnda grupp tillhörande, för utarrendering

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

3

avsedda området laar, uppdelat i två arrendelotter, utarrenderats till den

14 mars 1935 mot en sammanlagd årlig avgäld av 420 kronor.

Likaledes har det till B-gruppen hörande området, uppdelat i fyra lotter,

till samma tidpunkt utarrenderats mot en sammanlagd avgäld av

755 kronor för år.

Uppskattning snämnden har som lämplig åtgärd föreslagit, att de till

B-gruppen hörande områdena eller de områden, som inginge i domänfonden

och stöde under domänstyrelsens omedelbara förvaltning, skulle i likhet

med de ägoområden, som vore att hänföra till A-gruppen, förvaltas

av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Nämnden har därvid

förutsatt, att från förstberörda områden härflytande avgälder eller på annat

sätt uppkommande avkastning skulle användas för fornminnesvårdens

befrämjande och utveckling.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i avgivet yttrande

anslutit sig till det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget samt

förordat, att egendomen i dess helhet skulle underställas akademiens förvaltning.

Genomförandet av en sådan åtgärd har akademien ansett skola

komma att skapa de ekonomiska förutsättningar, som fordrades för att

den sedan ett par år tillbaka enligt moderna rationella metoder bedrivna

kulturminnesvården å egendomen skulle kunna fullföljas utan för akademien

kännbara ekonomiska uppoffringar.

Med skrivelse den 23 oktober 1934 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Majit samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Styrelsen biträdde för sin del akademiens förslag. Inköpet av egendomen

hade skett för kulturella ändamål, nämligen beredande av skydd

och vård för å egendomen befintliga, enastående historiska värden i gravfält

och fornlämningar, en uppgift, som det just tillkomme akademien

att fylla.

Anledningen till att styrelsen kommit att i större eller mindre mån

handhava egendomens skötsel samt att inkomsterna från vissa delar av

egendomen bestämts skola ingå till domänfonden torde hava varit dels tidigare

förefintlig svårighet för akademien att själv omliänderhava egendomens

förvaltning och dels riksdagens i skrivelse den 26 april 1912 uttalade

önskemål, att vid arrende av därtill avsedd del av egendomen noga

skulle tillses, att bestämmelser uppställdes, vilka, samtidigt som de tjänade

huvudsyftet med statens förvärv av fastigheten eller fornminnenas

bevarande, ävenledes beaktade den ekonomiska synpunkten, att staten bereddes

så stor inkomst som möjligt av det område, som lämpade sig till

utarrendering.

Någon större avkastning hade statsverket emellertid icke åtnjutit från

egendomen. Avgälderna från de till A-gruppen hörande områdena hade

ingått till akademien. Ifråga örn de ägoområden, som tillhörde B-gruppen,

hade inkomsterna varit jämförelsevis obetydliga, icke minst beroende

på svårigheten att till områdena erhålla arrendatorer. Arrendeavgälderna

hade därigenom kommit att starkt nedpressas. Svårigheterna att få

egendomen utarrenderad hade föranletts därav att egendomen så gott som

fullständigt vore i avsaknad av för jordbruksändamål nödiga byggnader.

Uppförandet av sådana skulle emellertid, enligt vad av uppskattningsinstruinentet

framginge, komma att draga så avsevärda kostnader, att

en skälig förräntning av det i nybyggnaden investerade kapitalet icke

skulle kunna erhållas genom den från egendomen härflytande avkastningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Då akademien, enligt vad styrelsen inhämtat, numera torde äga möjlighet

att handhava hela egendomens förvaltning, syntes ett överflyttande

av egendomen till akademien vara en lämplig åtgärd. Akademien hade

för övrigt för avsikt att å egendomen bedriva och vidare utveckla en i

mindre skala redan påbörjad fåravel. En dylik brukningsform torde

bättre än vanligt åkerbruk låta sig förenas med synpunkterna för en rationell

fornminnesvård ävensom komma att lämna en bättre avkastning.

Därtill komme, att för en dylik brukningsform mera omfattande nybyggnader

å egendomen icke torde bliva erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställde styrelsen, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva, att egendomen från och med den 14

mars 1935, då samtliga å egendomen nu löpande arrenden utginge, ställdes

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens omedelbara förvaltning

och att den från egendomen härflytande avkastningen tillf olle

akademien för att av densamma användas till bestridande av kostnaderna

för skyddande och vård av de å egendomen befintliga fornminnena.

Vid bifall till ifrågavarande hemställan borde samtidigt lämnas föreskrift

örn domänfondens nedskrivande med ett belopp, motsvarande taxeringsvärdet

å de i domänfonden ingående delarna av egendomen.

I infordrat utlåtande den 25 januari 1935 har statskontoret förklarat

sig icke hava något att erinra mot bifall till domänstyrelsens hemställan.

Ej heller för egen del har jag funnit anledning till erinran mot de föreslagna

ändrade grunderna för ifrågavarande egendoms disposition och

förvaltning. Jag biträder alltså förslaget vilket förefaller att vara ur

olika synpunkter för staten ändamålsenligt. Med hänsyn till riksdagens

vid tiden för kronans inköp av egendomen uttalade önskemål att staten

genom dess utarrenderande borde söka förskaffa sig största möjliga avkastning

därav torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Björkö nr 1—4 i Adelsö socken

av Stockholms län må från och med den 14 mars

1935 överflyttas från domänstyrelsens till vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens vård och förvaltning

samt statens domäners fond därvid nedskrivas

med ett mot taxeringsvärdet å den i fonden ingående

delen av egendomen svarande belopp.

2:o

Kronoängarna Räfthagen och Kungsmarkerna i Malmöhus län.

Hos Kungl. Majit hava framställningar gjorts dels av Skånes naturskyddsförening

örn skyddande av vissa områden av kronoängarna Räfthagen

och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby ängar (Räften 1 i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Södra Sandby socken av Malmöhus län, dels ock av Lunds universitet om

undantagande av mark till idrottsfält för universitetets räkning å samma

ängar.

Kronoängarna Räfthagen och Kungsmarkerna ingå i Södra Skånska

infanteriregementets förutvarande övningsfält vid Lund. Samtliga i övningsfältet

ingående fastigheter hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

29 november 1929 och den 15 juni 1934 ställts under domänstyrelsens vård

och förvaltning.

Uppskattningsförrättning har i juli 1933 hållits å de i övningsfältet ingående

fastigheterna.

Sedan domänstyrelsen i skrivelser den 13 februari och den 28 augusti

1934 framlagt förslag angående dispositionen av samma fastigheter har

Kungl. Majit den 2 november 1934 fattat beslut i ämnet i vissa delar.

Beträffande dispositionen av två å en av distriktslantmätaren Torsten

Thorselius år 1930 över kronoängarna Räfthagen och Kungsmarkerna

upprättad, av distriktslantmätaren Bror Gröné år 1933 kopierad karta med

litt. B och C betecknade områden förklarade sig Kungl. Majit framdeles

vilja besluta. Sagda områden litt. B och C hava av uppskattningsnämnden

föreslagits skola upplåtas till Lunds universitet för att tillgodose de

i förenämnda framställningar från universitetet och Skånes naturskyddsförening

avsedda syften.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid förenämnda uppskattningsförrättning

fört protokoll, inhämtas beträffande områdena litt. B och C

av kronoängarna Räfthagen och Kungsmarkerna, bland annat, följande.

Områdena, som äro belägna omkring 6 kilometer från Lund, hava en

areal av respektive 80.8590 och 8.6680 hektar.

Lunds universitet har i sin förenämnda framställning framhållit, att

möjligheterna i Lund för universitetsungdomens utövning av utomhusidrott

och friluftsliv i övrigt vore synnerligen begränsade och att det

enda större område i stadens närhet, som kunde tänkas lämpligt för dessa

ändamål, utgjordes av Kungsmarkerna.

Uppskattning snämnden har efter samråd med representanter för Lunds

universitet och Skånes naturskyddsförening föreslagit, att områdena litt.

B och C måtte överlämnas till universitetet och ställas under dess förvaltning.

Området litt. B avsåges att användas till idrottsplats, och området

litt. C vore avsett att utgöra skyddsområde för sällsynta växter. Genom

att föreslå området så omfattande som skett vunnes, att de delar, som

hade intresse ur naturskyddssynpunkt, komme att förvaltas av universitetet.

Naturskyddsföreningens representant hade, framhåller uppskattningsnämnden,

förklarat sig tillfredsställd med förslaget. Universitetet borde

bekosta uppsättandet av ett ordentligt stängsel mot betesmarken i öster, å

kartan betecknad med litt. G, samt med eventuell arrendator av denna

mark dela underhållet av stängslet.

Över jägmästaren, överlantmätaren och domänintendenten hava icke

haft något att erinra mot förslaget.

Kanslern för rikets universitet har med eget utlåtande närslutit yttranden

av Lunds universitets drätselnämnd och det större akademiska konsi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

storiet i Lund. Drätselnämnden Ilar för sin del icke haft något att erinra

mot de föreslagna villkoren för upplåtelsen av områdena litt. B och C.

De med områdenas övertagande förbundna kostnaderna hade av nämnden

beräknats till följande belopp: för uppsättande av för ändamålet lämpligt

stängsel 1,400 kronor samt för universitetets andel i underhållet av

stängslet 125 kronor årligen. Drätselnämnden förmenade, med hänsyn

till ändamålet med upplåtelsen, att någon skattskyldighet för området

ej borde komma ifråga. Skulle emellertid så bliva fallet, måste till den

årliga utgiften komma ett belopp av förslagsvis 500 kronor. Samtliga

kostnader borde bestridas av särskilt anslag, men nämnden ansåge, att

desamma tillsvidare och intill dess sådant anslag beviljats kunde bestridas

ur medel å universitetets stat. Det större akademiska konsistoriet

och universitetskanslern hava såsom eget utlåtande åberopat vad nämnden

anfört.

Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 13 februari 1934 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning under förmälan, att styrelsen

ej funne anledning till erinran mot en disposition av fastigheterna i huvudsaklig

överensstämmelse med uppskattningsnämndens förslag. Huruvida

behov förelåge att till Lunds universitet överflytta så stora arealer,

som med förslaget ifrågasatts, ansåge styrelsen sig icke kunna bedöma.

Styrelsen hemställde emellertid, att Kungl. Majit måtte förordna, att

förut berörda med litt. B och C betecknade områden av kronoängarna

Räfthagen och Kungsmarkerna den 14 mars 1935 ställdes under Lunds

universitets vård och förvaltning med skyldighet för universitetet att

uppsätta fullgott stängsel mellan områdena och betesmarken i öster samt

att för framtiden deltaga i underhållet av stängslet.

Med hänsyn till syftet med ifrågavarande överlåtelse och då skäl icke

torde finnas för områdenas behållande under domänstyrelsens förvaltning

biträder jag förslaget på de av domänstyrelsen tillstyrkta villkoren.

I samband med överlåtelsen torde statens domäners fond böra

nedskrivas med ett mot områdenas taxeringsvärde svarande belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda med litt. B och C betecknade områden

örn respektive 80.859 och 8.668 hektar av kronoän-''

garna Räfthagen och Kungsmarkerna i Södra Sandby

socken av Malmöhus län må från och med den 14

mars 1935 överflyttas från domänstyrelsens till Lunds

universitets vård och förvaltning med skyldighet för

universitetet att uppsätta fullgott stängsel mellan

områdena och betesmarken i öster (litt. G.) samt att

för framtiden deltaga i underhållet av stängslet, skolande

statens domäners fond vid överflyttandet nedskrivas

med ett mot områdenas taxeringsvärde svarande

belopp.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementsschefen hemställt

i de under l:o och 2:o här ovan antecknade ärenden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Flodman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av allmänna arvsfonden tillfallna tomterna nr 2 och 3 i kvarteret Linden i a1 i texten
  2. JoU 1935:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående dispositionen av vissa kronoegendomar. a1 i texten