Sök i Ratio Lex

Angående förlag skapital åt Svenska spannmålsföreningen u. p. a

1935-02-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:98, Angående förlag skapital åt Svenska spannmålsföreningen u. p. a

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

9

Nr 98.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlag skapital åt

Svenska spannmålsföreningen u. p. a.; given Stockholms slott

den 15 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 257 framställda förslag har

1934 års riksdag (skr. nr 259) till förlagskapital åt Svenska spannmålsföreningen

u. p. a. anvisat för budgetåret 1934/1935 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 65,000,000

kronor att utgå av lånemedel. Medelsanvisningen avsåg att bereda möjlighet

för föreningen att fullgöra den inlösen till vissa bestämda priser av

inom landet odlad kvarnduglig brödspannmål, som under juni juli 1934

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ålåg föreningen enligt ett med staten ingånget avtal den 27 maj 1933 (jmf.

Sv. förf.-saml. nr 249/1933). Anslaget beräknades under förutsättning av ett

brödsädsöverskott den 1 september 1934 av cirka 340,000 ton. Beträffande

villkoren för föreningens tillgodogörande av beloppet uttalades, att föreningen

borde vara pliktig att å utbekomna belopp gälda ränta efter samma

räntefot som den, riksgäldskontoret måste betala vid medlens upplåning,

samt att föreningens återbetalningsskyldigliet borde fastställas med hänsyn

till den ordning, i vilken genom försäljning av inköpt brödsäd medel kunde

beräknas inflyta till föreningen.

Genom samma proposition förelädes riksdagen för godkännande ett förslag

till förlängning av kontraktet mellan staten och föreningen. Förslaget, enligt

vilket föreningens inlösningsskyldighet utsträcktes att omfatta jämväl

1934 års brödsädsskörd, godtogs av riksdagen. Sedan Kungl. Majit den 24

maj 1934 bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att å statens vägnar

underteckna överenskommelse med föreningen i enlighet med riksdagens

beslut, har dylik överenskommelse samma dag ingåtts (se Sv. förf.-saml. nr

214/1934).

Med utlåtande den 29 december 1934 har statens spannmålsnämnd överlämnat

en den 22 i samma månad dagtecknad skrivelse från Svenska spannmåls

för eningen, däri föreningen hemställt, att ett belopp av ytterligare

30,000,000 kronor måtte ställas till föreningens förfogande såsom rörelsekapital.

Till stöd för denna hemställan har föreningen — under förmälan

att föreningen beräknades hava med utgången av december 1934 förfogat

över det av 1934 års riksdag anvisade anslaget i dess helhet — ytterligare

anfört följande.

Enär överskottet av 1933 års skörd visat sig bliva icke obetydligt större

än vad tidigare beräknats skulle föreningen allaredan haft ett kapitalbehov

till och med överstigande de 65 miljonerna, därest icke föreningen under

sommaren och hösten 1934 för export och till foderändamål försålt vissa

myckenheter brödsäd.

Av 1934 års skörd hade föreningen redan företagit vissa inköp. För föreningens

verksamhet för att tillhandahålla brödsäd till foderändamål ävensom

för ytterligare export, vilket senare avgjort vore att föredraga framför

en årslång lagring, vore det nödvändigt att alltjämt fortsätta med inköp

före inlösningstiden den 1 juni 1935. Härför erfordrades emellertid allaredan

i januari 1935 ytterligare rörelsekapital, som föreningen dock till en början

torde kunna till någon del upplåna hos affärsbankerna. Av föreningen i

samråd med statens spannmålsnämnd företagna beräkningar över det totala

kapitalbehovet, sedan 1934 års skörd blivit till fullo inlöst, syntes tyda på

att detsamma kornme att uppgå till omkring 95 miljoner kronor, alltså 30

miljoner kronor utöver redan anvisat kapital. Sistnämnda belopp erfordrades

successivt under tiden januari—juni 1935.

I samband härmed ville föreningen framhålla, att föreningen icke vid

utgången av budgetåret 1934/1935 kunde återbetala något av det förlagskapital,

som av 1934 års riksdag ställdes till föreningens förfogande, enär

detsamma vid nämnda tidpunkt dels vore bundet i föreningens spannmålslager

dels ock använts till bestridande av föreningens kostnader. Därest

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

11

föreningen bleve i tillfälle att vid relativt tidig tidpunkt genom export

ytterligare lätta det tyngande spannmålsöverskottet ville det emellertid synas

som skulle föreningens totala förluster åtminstone icke nämnvärt överstiga

ett belopp ungefärligen motsvarande här ifrågavarande 65 miljoner kronor.

En upplagring inom landet av överskottet i allt för stor utsträckning syntes

däremot komma att öka föreningens förluster i icke ringa omfattning.

Statens spannmålsnämnd har tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställning.

Utlåtanden över framställningen hava vidare efter remiss avgivits av

fullmäktige i riksgäldskontoret den 18 januari 1935 och av riksräkenskapsverket

den 2 februari 1935.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig beredda att, därest

föreningens framställning bifölles, träffa avtal med föreningen örn tillhandahållande

av det ifrågakommande beloppet på i huvudsak samma villkor

som de, vilka gällde beträffande beloppet 65,000,000 kronor. Rörande

sistnämnda villkor hava fullmäktige företett i avskrift ett mellan fullmäktige

och föreningen den 31 maj 1934 ingånget avtal av innehåll, bland

annat, att sagda belopp, 65,000,000 kronor, skulle i mån av behov efter

rekvisition tillhandahållas föreningen av riksgäldskontoret genom insättning

å en av föreningen för ändamålet öppnad giroräkning i riksbanken. Innan

insättning skedde skulle föreningen till riksgäldskontoret avlämna skuldförbindelse

å det belopp, rekvisitionen för varje gång avsåge. Samtliga skuldförbindelser

förfölle till betalning den 30 juni 1935, därest ej dessförinnan

avtal örn förlängning av löptiden träffades. Föreningen vore skyldig att å

sin skuld till riksgäldskontoret förskottsvis för kvartal erlägga ränta efter

en räntesats, motsvarande den, som vid ingången av den period, för vilken

ränta erlades, av riksbanken skulle debiteras vid övertagande från riksgäldskontoret

av skattkammarväxlar med samma löptid som nämnda ränteperiod.

Riksgäldsfullmäktige hava tillika anfört, att ersättning givetvis borde

beredas riksgäldskontoret för den förlust, som kunde komma att orsakas

genom arrangemanget. Fullmäktige hava med hänsyn härtill framhållit

såsom önskvärt att Kungl. Majit för innevarande års riksdag framlade en

plan för ersättande av förlusten snarast möjligt medelst anslag av andra

statsinkomster än lånemedel å riksstaterna för de kommande budgetåren.

Riksräkenskapsverket, vars yttrande begränsats att avse redovisningen å

budgeten av den ifrågasatta medelsanvisningen, har härutinnan anfört i

huvudsak följande.

Vid bedömandet av formerna för redovisningen av medel, som under

löpande budgetår anvisades till förstärkning av å rilcsstaten för samma

budgetår uppförda anslag, hade riksräkenskapsverket funnit den under

budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 tillämpade anordningen, enligt vilken

såväl de nya anslagsmedlen som de för dessas täckning avsedda inkomsterna

uppfördes å särskild tilläggsstat, ur budgetteknisk synpunkt äga avgjort

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departementschefen,

g

12 Kungl. Marits proposition nr 98.

företräde framför det under budgetåret 1931/1932 tillämpade förfarandet,

enligt vilket någon tilläggsstat icke upprättades.

o Med utgångspunkt från att riksstatens centrala uppgift vore att lämna en

så vitt möjligt fullständig översikt av anvisade anslagsmedel och för dessas

täckning påräkneliga inkomster, hade ämbetsverket nämligen ansett konsekvensen

fordra, att varje efter tidpunkten för riksstatens fastställande nytillkommen

medelsanvisning, för vilkens täckning särskilda inkomster disponerades,

redovisades å en för ändamålet upprättad tilläggsstat. Endast under

förutsättning att denna regel undantagslöst tillämpades, komme de för olika

budgetår upprättade riksstaterna med inräknande i förekommande fall av

tilläggsstaterna att lämna en korrekt redovisning av de sammanlagda i

statsbudgeten ingående medelsanvisningarna och de mot dessa svarande beräknade

inkomsterna.

Riksräkenskapsverket ville vidare framhålla, att enligt dess uppfattning

kravet på uppförandet av under respektive budgetår erforderliga nya medelsanvisningar

å särskilda tilläggsstater ägde samma giltighet vare sig de

nya anslagsmedlen avsåges skola finansieras av lånemedel eller av andra

statsinkomster.

Vad härefter anginge nu omhandlade medelsanvisning å 30 miljoner

kronor för beredande av ytterligare förlagskapital åt Svenska spannmålsföreningen,

vilken anvisning beräknats skola utgå av lånemedel, syntes av

den till årets statsverksproposition fogade finansplanen framgå, att avsikten

emellertid icke varit att uppföra ifrågavarande medel å en för ändamålet

upprättad tilläggsstat.

Under förutsättning att anordningen med tilläggsstat sålunda icke ansåges

böra tillämpas vid förevarande medelsanvisning, torde Kungl. Maj:ts

hemställan i den blivande propositionen i ärendet allenast böra avse ett

bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa ett belopp av

ytterligare högst 30 miljoner kronor till spannmålsföreningens förfogande.

I motiveringen borde emellertid angivas, att i den blivande budgetredovisningen

berörda statsutgift skulle avföras å det i riksstaten för innevarande

budgetår under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget till förlagskapital

åt föreningen samt nämnda anslag beredas täckning genom

överföring från den i samma riksstat uppförda inkomsttiteln »Övriga lånemedel».

I sitt den 5 januari 1935 avgivna betänkande med'' förslag angående

åtgärder till spannmålsodlingens stödjande (stat. off. utr. 1935:1) har

1934 års spannmålsutredning föreslagit avveckling av Svenska spannmålsföreningens

,u. p. a. rörelse. Till denna fråga liksom till frågan örn

de förluster, föreningen lidit genom sin verksamhet, torde jag få tillfälle

att återkomma i annat sammanhang. Dessa spörsmål skola alltså icke här

upptagas till prövning.

Även enligt berörda förslag avses föreningens inlösningsskyldighet emellertid

skola kvarstå sommaren 1935. Det torde ej kunna undvikas, att de

inköp av spannmål, som föreningen verkställer till sommarens inlösningspriser,

i den mån spannmålen ej kan avsättas före hösten tillskynda föreningen

förluster genom det prisfall, som regelmässigt inträder då den nya

skörden kommer i marknaden. Förlusterna bliva större, ju större mycken
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

het spannmål, som måste inköpas. Det kan därför uppenbarligen under

vissa förhållanden vara ekonomiskt fördelaktigt för föreningen att redan

innan sommarens inlösningsskyldigliet inträder uppköpa spannmål till dessförinnan

gällande lägre priser samt genom export eller denaturering för

foderändamål undandraga denna spannmål landets brödsädsmarknad. Då

staten ytterst ansvarar för föreningens förluster, är det alltså ett intresse

för staten, att föreningen beredes möjlighet till dylik förtidsinlösen. Det

är givetvis vanskligt att beräkna storleken av det kapital, som kräves för

fullgörandet av föreningens inlösningsskyldigbet, särskilt då brödsädsinventeringen

för året ännu ej avslutats. Någon anledning till erinran mot det

av föreningen beräknade och av statens spannmålsnämnd godkända beloppet

95,000,000 kronor har jag emellertid ej funnit. Då föreningen redan anvisats

såsom förlagskapital 65,000,000 kronor, skulle alltså ytterligare erfordras

det av föreningen nu äskade beloppet 30,000,000 kronor. Jag tillstyrker,

att detta belopp tillförsäkras föreningen.

Vad den budgettekniska sidan av frågan angår får jag efter samråd med

chefen för finansdepartementet förorda, att medelsanskaffningen sker i den

av riksräkenskapsverket alternativt föreslagna formen av ett bemyndigande

för riksgäldsfullmäktige att ställa beloppet, vilket torde böra utgå av lånemedel,

till föreningens förfogande. Villkoren för beloppets tillgodonjutande

torde böra vara desamma som de beträffande reservationsanslaget å 65,000,000

kronor föreskrivna. På sätt riksräkenskapsverket föreslagit, torde beloppet

avföras å sagda anslag och detta beredas täckning genom överföring från

den i innevarande års riksstat uppförda inkomsttiteln »övriga lånemedel».

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa

ett belopp av högst 30,000,000 kronor såsom förlagskapital

till Svenska spannmålsföreningens u. p. a. förfogande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Flodman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:91 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten
  2. JoU 1935:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlagskapital åt Svenska spannmålsföreningen u. p. a. s. 12 i texten