Sök i Ratio Lex

Angående beräkningen i vissa fall av pension åt lärarinna med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt

1936-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:104, Angående beräkningen i vissa fall av pension åt lärarinna med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

1

Nr 104.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beräkningen i

vissa fall av pension åt lärarinna med delaktighet i lärarinnornas

pensionsanstalt; given Stockholms slott den

28 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld. ^

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligger fråga om ändrade bestämmelser rörande

beräkning av pension åt lärarinna, som utträtt ur lärarinnornas pensionsanstalt

men senare ånyo vunnit delaktighet i anstalten.

Lärarinnornas pensionsanstalt är en pensionsinrättning av livränteanstalts

karaktär, vilken har till ändamål att bereda pensioner åt den kvinnliga lärarpersonalen

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. För anstalten gäller

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 104. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

ett av Kungl. Majit fastställt reglemente av den 23 december 1910 (nr 145

s. 4) med däri sedermera, bland annat genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr

246), vidtagna ändringar.

I § 9 reglementet, sådan denna paragraf lydde före ikraftträdandet av kungörelsen

den 18 juni 1926, stadgades, att om delägare upphörde alt hava sådan

anställning, som medförde delägarskap i pensionsanstalten, hon skulle

äga kvarstå såsom delägare utan skyldighet att erlägga avgift men med rättighet

att erlägga en avgift, ej överstigande medeltalet av de avgifter, som under

de sista tio åren erlagts för henne enligt reglementets § 6 mom. 1 (statens

och kommunens, respektive vederbörande läroanstalts bidrag till pensionsavgiften)

samt av eller för henne enligt § 6 mom. 2 (återstående del av pensionsavgiften,

att erläggas av delägaren själv eller av vederbörande läroanstalt).

Dock skulle lärarinna, som i dylik anställning tjänstgjort kortare

tid än sammanlagt 20 lästerminer och som lämnade anställningen av annan

anledning än vederbörligen styrkt sjuklighet eller sjukdom, vara skyldig att

utträda ur pensionsanstalten, när hon saknat sådan anställning i sammanlagt

20 lästerminer.

Enligt § 10 reglementet skulle lärarinna, som på grund av bestämmelsen i

§ 9 måst utträda ur pensionsanstalten, äga att, 30 dagar efter till anstaltens

direktion gjord anmälan, utbekomma de avgifter, som inbetalts av henne

själv eller av vederbörande läroanstalt erlagts för henne enligt § 6 mom. 2

reglementet, jämte ränta efter 3V2 procent.

Reglementets § 11 innehöll i sin ursprungliga lydelse bestämmelse örn att

lärarinna, som på sätt i § 9 stadgades måst utträda ur pensionsanstalten, förlorade

rätten till pension, svarande mot förut erlagda avgifter, och icke kunde

återfå denna rätt, även örn hon åter erhölle anställning, som medförde delägarskap

i anstalten.

Genom reglementets § 11 i dess lydelse enligt kungörelsen den 18 juni

1926 hava nyss omförmälda ursprungliga föreskrifter i §§ 9—11 ersatts med

nya stadganden av innehåll att lärarinna, som avgår från befattning, med vilken

är förenad skyldighet att tillhöra pensionsanstalten, efter avgången icke

må erlägga pensionsavgift men kvarstår såsom delägare i anstalten med bibehållen

rätt till pension svarande mot erlagda avgifter. Härvid gälla dock följande

undantag och särskilda bestämmelser:

1. Om delägare erhåller pension från annan av staten inrättad eller understödd

pensionsanstalt eller pensionsfond och vid denna pensions beräkning

tillgodoräknas tjänstår, som intjänats vid befattning, med vilken varit förenad

skyldighet att tillhöra lärarinnornas pensionsanstalt, förlorar delägaren

rätt till pension från sistnämnda anstalt i den mån till grund för pensionens

beräkning lägges avgift för tjänstår, som tillgodoräknats vid beräkning av

den förstnämnda pensionen.

2. Om delägare, när pension från pensionsanstalten skall börja att utgå,

icke erlagt avgifter för minst tjugu lästerminer till lärarinnornas pensionsanstalt

eller till annan av staten inrättad eller understödd pensionsanstalt eller

pensionsfond, vid vars pensionsberäkning gäller vad i punkt 1. sägs, äger hon

rätt endast till den pension, som beräknas svara mot de avgifter, vilka inbetalats

av henne själv eller erlagts för henne enligt § 6 mom. 2; dock att den
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104-

3

na inskränkning icke gäller för den, som lämnat sin befattning på grund av

sjuklighet eller sjukdom.

3. Då pension enligt punkt 1. här förut börjar utbetalas av annan pensionsanstalt,

skall denna anstalt gottgöras med det tillgodohavande i lärarinnornas

pensionsanstalt, som motsvarar tjänstår, vilka inverka på pensionstagarens

pension från den förstnämnda pensionsanstalten.

Här återgivna stadganden i § 11 reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt

i dess nuvarande lydelse hava i tillämpningen ansetts icke avse lärarinnor,

som på grund av de äldre bestämmelserna frånträtt sin delaktighet

i pensionsanstalten redan före den 1 juli 1926, då kungörelsen den 18 juni

1926 trädde i kraft.

I en den 7 juli 1928 dagtecknad berättelse uttalade de av delägarna i lärarinnornas

pensionsanstalt utsedda revisorerna för granskning av pensionsanstaltens

räkenskaper och förvaltning under budgetåret 1926/1927 bland annat,

att revisorerna funne det önskvärt, att för lärarinna, som på grund av

de före den 1 juli 1926 gällande föreskrifterna nödgats frånträda tidigare

innehavd delaktighet i pensionsanstalten men senare ånyo vunnit anställning

med delaktighet i anstalten, pensionen måtte beräknas med hänsyn

jämväl till den tidigare delaktigheten.

I utlåtande den 28 juli 1928 anförde direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt,

att direktionen icke hade något att erinra emot utfärdande av

bestämmelser i det av revisorerna angivna syftet.

Statskontoret anförde i utlåtande den 4 oktober 1928, att billighetsskäl

syntes tala för sådant medgivande, som av revisorerna ifrågasatts. Såsom

förutsättning härför borde dock gälla, att vederbörande lärarinna till pensionsanstalten

åter inbetalade de pensionsavgifter, hon jämlikt de äldre bestämmelserna

i pensionsanstaltens reglemente återfått.

Sedan 1929 års revisorer för granskning av lärarinnornas pensionsanstalts

förvaltning och räkenskaper anbefallts att avgiva yttrande i förevarande

spörsmål, förklarade sig revisorerna i en den 13 juli 1929 dagtecknad berättelse

tillstyrka åtgärd i det avsedda syftet. På anförda skäl, väsentligen

av försäkringsteknisk art, ifrågasatte dock revisorerna därvid den begränsningen,

att nu avsedd lärarinna, som på grund av den ursprungliga lydelsen

av § 9 reglementet måst utträda ur pensionsanstalten men ånyo vunnit

delaktighet däri, skulle äga rätt till pension endast på grund av avgifter, erlagda

enligt § 6 mom. 1, men icke på grund av de avgifter, som erlagts enligt

§ 6 mom. 2 och som delägaren enligt § 10 återbekommit eller ägde återbekomma.

Gentemot revisorernas sist återgivna förslag, att vid pensionens beräknande

hänsyn icke skulle få tagas till avgifter, som lärarinna utbekommit eller

ägde rätt att utbekomma, anförde statskontoret i utlåtande den 31 augusti

1930 följande:

Den sålunda föreslagna inskränkningen komme givetvis att i avsevärd

grad förringa värdet av det avsedda medgivandet. Det vill därför synas

statskontoret ömkligt, att det kunde befinnas möjligt att undvika densam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

ma. De försäkringstekniska synpunkter, som föranlett förslaget, är statskontoret

visserligen icke i stånd att bedöma, men det vill förefalla, som örn

olägenheterna av ett medgivande enligt det ursprungliga förslaget komme

att bortfalla eller åtminstone minskas, därest det som villkor för återvinnande

av delaktighet föreskreves, att restituerade pensionsavgifter skulle

återbetalas jämte ränta efter en något högre räntesats än den, som finnes

angiven i § 10 av reglementet enligt dess ursprungliga lydelse (3 1j2 procent).

Sedan Kungl. Majit den 21 februari 1930 anbefallt statens pensionsanstalt

— vars styrelse tillika utgör direktion för lärarinnornas pensionsanstalt —

att verkställa utredning rörande väckt fråga om lärarinnornas pensionsanstalts

inordnande i statens pensionsanstalt, överlämnade pensionsanstalten

med skrivelse den 7 augusti 1931 dylik utredning. Därvid förordades inordnande

i anstalten av lärarinnornas pensionsanstalt. I utredningen berördes

även det här avsedda spörsmålet örn beräkningen i vissa fall av pension åt lärarinna,

som utträtt ur lärarinnornas pensionsanstalt men senare ånyo vunnit

delaktighet i anstalten. Härom anförde statens pensionsanstalt följande:

Efter lärarinnornas pensionsanstalts inordnande i statens pensionsanstalt

komma föreskrifterna i sistnämnda anstalts reglemente att tillämpas i sådana

fall, som bär avses. Dessa föreskrifter innebära, att de tjänstår skola tillgodoräknas,

som intjänats för pension i befattning med tjänstepensionsrätt

i, bland andra pensionsinrättningar, lärarinnornas pensionsanstalt,

ävensom att för den, som vid pensionsåldern icke räknar minst 10 tjänstår,

pensionen beräknas försäkringstekniskt. Men då det synes ovisst,

huru dessa föreskrifter örn tillgodoräknande skola tillämpas i fall, där förvärvad

delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt måst frånträdas på

grund av föreskrift i lärarinnornas pensionsanstalts reglemente enligt

dess ursprungliga lydelse, torde ett förtydligande erfordras. Med beaktande

av vad revisorerna och statskontoret anfört föreslås, att därest pensionsavgifter

restituerats till delägaren, denna må äga att, för vinnande av full

tjänstårsberäkning för den frånträdda delaktigheten, till statens pensionsanstalt

återbetala avgifterna med den ränta, som därvid av statens pensionsanstalt

bestämmes, men att eljest pensionsrätter! skall minskas på det sätt, som

enligt försäkringsteknisk beräkning motsvarar de restituerade pensionsavgifterna.

Ett dylikt förtydligande bör ske genom visst tillägg i statens pensionsanstalts

reglemente.

I utlåtande den 12 oktober 1931 anslöt sig skolöverstyrelsen till det av statens

pensionsanstalt sålunda framställda förslaget. Överstyrelsen framhöll

emellertid, att en liknande bestämmelse borde utfärdas även för det fall, att

vederbörande lärarinna kvarstode på de gamla pensionsbestämmelserna och

sålunda icke bleve underkastad föreskrifterna i statens pensionsanstalts reglemente.

I anslutning härtill föreslog skolöverstyrelsen sådan ändring av reglementet

för lärarinnornas pensionsanstalt, att lärarinna, vilken på grund av bestämmelserna

i §§ 9 och 10 sistnämnda reglemente enligt dess ursprungliga

lydelse måst utträda ur pensionsanstalten och återfått egna avgifter men sedermera

erhållit anställning, som medfört delägarskap i anstalten, skulle återfå

rätten till pension, dock att pensionen skulle minskas på det sätt, som enligt

försäkringsteknisk beräkning motsvarade de restituerade pensionsavgifterna,

såvida icke dessa åter inbetalades med den ränta, statens pensionsanstalt

bestämde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 104-

5

Statskontoret förklarade sig i utlåtande den 19 maj 1933 icke hava något

att erinra emot skolöverstyrelsens sålunda framlagda förslag.

Frågan örn ändring i här berörda hänseende av reglementet för lärarinnornas

pensionsanstalt har sedermera fått vila i avbidan på vidare beredning

av spörsmålet om lärarinnornas pensionsanstalts inordnande i statens pensionsanstalt.

I sistnämnda ärende har Kungl. Majit anbefallt statens pensionsanstalt

att inkomma med förnyat utlåtande. Dylikt utlåtande har av

anstalten ännu icke avgivits.

I en den 14 december 1935 dagtecknad skrift har nu centralstyrelsen för

flick- och samskoleföreningen hemställt, att frågan om ändring i nu förevarande

syfte av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt måtte upptagas

till avgörande oberoende av ett eventuellt inordnande av denna pensionsanstalt

i statens pensionsanstalt. Centralstyrelsen har därvid anfört, att det förefölle

vara av vikt, att lösningen av den föreliggande frågan, som knappast

hade något direkt sammanhang med spörsmålet om lärarinnornas pensionsanstalts

inordnande i statens pensionsanstalt, icke uppskötes alltför länge.

Statens pensionsanstalt har den 31 januari 1936 avgivit utlåtande i anledning

av centralstyrelsens framställning och därvid till en början anfört följande:
Frågan

örn lärarinnornas pensionsanstalts inordnande i statens pensionsanstalt

torde numera vara i det skick, att den kan väntas utan större tidsutdräkt

bliva avgjord. Statens pensionsanstalt, på vars förnyade yttrande

frågan närmast beror, är i varje fall beredd att inom relativt kort tid avgiva

sitt utlåtande. I sammanhang med inordnandet skulle, enligt vad avsetts,

även den fråga bliva löst, som i remisshandlingarna avhandlas.

Då inordnandet i allt fall ej kan komma att beslutas tidigare än vid 1937

års riksdag och då pensionsfrågor av den art, som i remisshandlingarna avses,

dessförinnan kunna bliva aktuella, synes det vara tillrådligt, att föreskrifter

i ämnet utfärdas oberoende av inordnandet. Det finns nämligen

för närvarande ett tjugutal lärarinnor, som återinträtt i lärarinnornas pensionsanstalt,

och av dessa är en född 1876. Därnäst i ålder komma en lärarinna

född 1879, tre lärarinnor födda 1881 och tre födda 1882. Skyldighet

att avgå ur tjänst inträder den 1 juli det kalenderår, då delägare fyller

60 år, men även efter tidigare avgång från tjänsten kan pension få tillträdas,

dock icke före den 1 juli det kalenderår, då delägaren fyller 55 år.

Beträffande de tillstyrkta föreskrifternas närmare utformning har pensionsanstalten

förklarat sig i sak icke hava annat att erinra mot det förslag,

som skolöverstyrelsen avgivit i förberörda utlåtande den 12 oktober 1931,

än att det borde beaktas, att av de återinträdda delägarna en del (9 stycken)

icke uttagit sina under den föregående delaktigheten erlagda avgifter utan

fortfarande hade dem innestående i lärarinnornas pensionsanstalt. överstyrelsens

förslag hade avfattats under antagande, att avgifterna genomgående

ultagits. Bestämmandet av den ränta, som borde inbetalas, syntes böra tillkomma

direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, ej statens pensionsanstalt,

eftersom föreskrifterna vore avsedda att utfärdas före anstalternas

sammanslagning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

Departements
chefen.

I anslutning till vad sålunda anförts har statens pensionsanstalt hemställt

om utfärdande av föreskrift av följande innehåll:

Lärarinna, som på grund av bestämmelserna i §§ 9 och 10 av reglementet

för lärarinnornas pensionsanstalt enligt dess lydelse i kungörelsen den 23

december 1910 (nr 145) måst utträda ur pensionsanstalten men sedermera

erhållit anställning, som medfört delägarskap i anstalten, återfår rätten till

pension, dock att, där hon efter utträdet återfått egna avgifter, pensionen

minskas på det sätt, som enligt försäkringsteknisk beräkning motsvarar de

restituerade pensionsavgifterna, såvida icke dessa åter inbetalas med den

ränta, pensionsanstaltens direktion bestämmer.

Såsom den lämnade redogörelsen utvisar, väcktes redan år 1928 förslag

i syfte att lärarinna, som på grund av de ursprungliga bestämmelserna i

reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt måst utträda ur pensionsanstalten

men sedermera på grund av ny anställning vid statsunderstödd enskild

läroanstalt åter vunnit delaktighet i anstalten, skulle vid avgång med

pension få tillgodoräkna jämväl den tidigare delaktigheten och därunder erlagda

avgifter. Detta förslag synes vara väl motiverat; att trots återvunnen

delaktighet den genom tidigare pensionsavgifter grundlagda pensionsrätten

går förlorad, framstår nämligen enligt numera vedertagna pensioneringsgrundsatser

såsom ett missförhållande. Förslaget har också i princip tillstyrkts

i samtliga i ärendet avgivna yttranden. Att förslaget det oaktat hittills

ej blivit föremål för ståndpunktstagande från statsmakternas sida har,

såsom av redogörelsen framgår, närmast sin grund i att frågan ansetts lämpligen

kunna uppskjutas för att avgöras i samband med slutlig prövning av

det senare väckta spörsmålet om inordnande av lärarinnornas pensionsanstalt

i statens pensionsanstalt. Av vad som numera upplysts i ärendet

synes emellertid framgå, att behov föreligger av en skyndsam lösning av

frågan. Jag har därför ansett mig böra tillstyrka, att denna nu upptages

utan avvaktan på ett avgörande av spörsmålet om en sammanslagning av

de båda pensionsanstalterna. Då huvudgrunderna för pensioneringen inom

lärarinnornas pensionsanstalt fastställts av riksdagen, lärer frågan böra underställas

riksdagen.

Beträffande den närmare innebörden av den ifrågasatta förmånen hava

i ett hänseende skiljaktiga uppfattningar kommit till uttryck i de i ärendet

avgivna förslagen, nämligen i fråga om förfarandet för det fall, att vederbörande

lärarinna med stöd av § 10 reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt

enligt dess ursprungliga lydelse återfått den del av avgifterna, som

av henne själv eller för henne erlagts enligt § 6 mom. 2 reglementet. På denna

punkt finner jag mig böra tillstyrka skolöverstyrelsens, av statens pensionsanstalt

och statskontoret biträdda förslag. Detta förslag innebär, att

för nyssberörda fall lärarinna skulle äga möjlighet att genom inbetalning

av de restituerade avgifterna jämte i särskild ordning bestämd ränta erhålla

pension, svarande mot samtliga erlagda avgifter. Vad räntan beträffar, torde

denna få bestämmas efter högre räntesats än den, som tillämpats vid avgifternas

återbekommande, detta bland annat med hänsyn därtill att vid pen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

7

sionsrättens bestämmande i förhållande till erlagda avgifter enligt för kassan

tillämpade grunder räknas ej blott med ränta utan jämväl med s. k. arvsvinst

efter avlidna. På grund härav blir värdet av den vid återinträdet förvärvade

pensionsrätten större än de avgifter jämte ränta, som en gång återbekommits.

Därest lärarinnan icke begagnar sig av möjligheten till återbetalning

av restituerade avgiftsbelopp, skulle hon enligt det av mig förordade förslaget

hava att vidkännas minskning i pensionen enligt försäkringsteknisk

beräkning.

Erforderliga närmare bestämmelser i ämnet torde böra utfärdas av Kungl.

Maj:t, efter det riksdagen fattat beslut i frågan. Bestämmelserna böra träda

i kraft den 1 juli 1936 och tillämpas endast i fråga om delägare, som tidigast

från och med nämnda dag erhåller pension från anstalten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här förordat, utfärda bestämmelser

i fråga om beräkningen av pension åt lärarinna, som utträtt

ur lärarinnornas pensionsanstalt men senare ånyo vunnit delaktighet

i anstalten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bernt Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:157 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående ersättning till vissa ''personer i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring m. m. a1 i texten
  2. BU 1936:23 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräkningen i vissa fall av pension åt lärarinna med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt. s. 11 i texten