Sök i Ratio Lex

Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:11, Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nedskrivning

av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande

av kalktillverkning; given Stockholms slott den

20 december 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

december 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Sedan 1923 års riksdag för beredande av låneunderstöd åt företag för framställning

av jordbrukskalk under utgifter för kapitalökning anvisat ett anslag

av 50,000 kronor, beviljade Kungl. Maj:t den 22 juli 1927 hemmansägaren

Seth A. Holmgren, Vilhelmina, ett låneunderstöd av 25,000 kronor

för anordnande av kalktillverkning å Storholmen vid Malgomajsjön i närheten

av det till inlandsbanan anslutna bispåret Lövlid—Holmseleliamn. Lånet

skulle löpa med 5 procent ränta och en amorteringstid av högst 20 år,

räknat från den dag första delen lyftes, samt utgå i mån av anläggningens

utförande enligt plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställdes.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut sagda dag blev låneunderstödet under åren 1929

—1931 i skilda poster av nämnda fullmäktige med anlitande av förberörda

Bihang till riksdagens protokoll 193G. 1 sami. Nr 11.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

anslag utbetalat till Holmgren mot skuldförbindelse den 25 oktober 1928 och

säkerhet av första inteckning å 25,000 kronor jämte förskriven ränta i Holmgren

tillhöriga lägenheterna Laxbäcken l39 och l40, å vilka lägenheter den

för ifrågavarande tillverkning avsedda kalkugnen uppförts, samt första förlagsinteckning

å samma belopp i all den Holmgren tillhöriga egendom, som

kunde bliva föremål för sådan inteckning.

Med bifall till därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 88 framställt förslag

medgav 1933 års riksdag (skr. nr 87), att bispåret Lövlid—Holmselehamn

finge vid lämplig tidpunkt upprivas och därvid tillvaratagna effekter

försäljas. Sedermera föreskrev Kungl. Maj:t, att ett belopp motsvarande försäljningssumman

skulle såsom återbetalning av till bispåret hänförliga lånemedel

inlevereras till riksgäldskontoret.

I samband med förenämnda proposition och efter därom av Holmgren

gjord framställning — vari närmare utvecklades de svårigheter, som järnvägstrafikens

nedläggande å berörda bandel åsamkade honom — beslöt

Kungl. Majit att i särskild proposition (nr 86) föreslå 1933 års riksdag medgiva,

att Holmgrens betalningsskyldighet för omförmälda låneunderstöd

måtte så nedsättas, att hans återstående skuld, räknat från och med den 1

december 1932, fastställdes till 12,500 kronor att från och med sistnämnda

dag förräntas efter 5 procent om året och amorteras under högst 20 år. Riksdagen

(skr. nr 102) fattade beslut i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Med

anledning härav har å förberörda lån under budgetåret 1932/1933 i riksgäldskontorets

räkenskaper avskrivits ett belopp av 14,914 kronor 51 öre. Holmgren

har för därefter återstående kapitalskuld å 12,500 kronor avlämnat en

den 16 maj 1933 dagtecknad skuldförbindelse, till säkerhet varför förut omförmälda

två inteckningar pantsatts. Enligt sagda förbindelse skulle första

kapitalavbetalningen verkställas den 30 november 1933.

I skrivelse den 17 oktober 1935 hava nu fullmäktige i riksgäldskontoret

hemställt om åtgärder för ytterligare nedskrivning av det Holmgren beviljade

lånet. Av innehållet i skrivelsen samt därvid fogade handlingar framgår

följande.

Holmgren hade av fullmäktige beviljats begärt anstånd till den 1 mars

1934 med erläggandet av den första kapitalavbetalningen å det nedskrivna

lånet. Emellertid hade Holmgren icke kunnat förmås att sistnämnda dag

gälda berörda avbetalning utan hade han bemött från riksgäldskontorets sida

verkställda krav med den förklaringen att han saknade möjlighet att fullgöra

sin ifrågavarande betalningsskyldighet. Detta förhållande hade föranlett

fullmäktige att, innan beslut fattades örn vidtagande av åtgärder för indrivning

av förfallet belopp, hos landshövdingen i Västerbottens län hemställa

om föranstaltande av den utredning, som med hänsyn till föreliggande

omständigheter kunde finnas påkallad. I anledning härav hade den 9 april

1935 från landshövdingen inkommit en skrivelse i ämnet, åtföljd dels av en

framställning från Holmgren, däri denne, med bifogande av förteckning över

sina tillgångar och skulder samt under framhållande att hans iråkade svåra

ekonomiska situation vore orsakad framför allt genom nedläggandet av bandelen

Lövlid—Holmselehamn, hemställt om nedsättning av betalningsskyl
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11.

3

digheten för ifrågavarande lån till 20 procent av det fordrade beloppet, dels

ock av ett utav landsfiskalen i Vilhelmina landsfiskalsdistrikt över berörda

framställning och förteckning avgivet yttrande.

Enligt nämnda förteckning skulle Holmgrens tillgångar utgöras av möbler

och andra inventarier m. m. till ett värde av 808 kronor, husdjur till värde

av 850 kronor, jordbruksfastighet med ett försäljningsvärde av 8,000 kronor,

ifrågavarande kalkbruksanläggning, värderad till 2,600 kronor, och en

tegelbruksanläggning med ett värde av 1,880 kronor eller sålunda lös och fast

egendom med ett sammanlagt värde av 14,138 kronor. Skulderna uppginge

tillhopa till 31,394 kronor 31 öre, därav banklån mot säkerhet av inteckning

i jordbruksfastigheten till belopp av 14,650 kronor.

Såväl landshövdingen som den i ärendet hörde landsfiskalen hava förordat

bifall till Holmgrens framställning örn nedsättning av betalningsskyldigheten.

Landsfiskalen, som ej funnit något att erinra mot Holmgrens uppteckning

av sina tillgångar och skulder, har uppgivit såsom sin åsikt, att en

tvångsförsäljning av tillgångarna ej skulle inbringa mer än 13,670 kronor

60 öre. I skrivelsen från landshövdingen har uttalats, att staten ej syntes

hava något att vinna på en indrivningsåtgärd, som ledde till konkurs, men

att ett bifall till Holmgrens framställning skulle medföra den fördelen, att

Holmgren bleve i stånd att behålla sitt jordbruk och familjen undginge att

bliva husvill.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit hava fullmäktige vidare

anfört:

Av utredningen syntes framgå att en tvångsförsäljning av Holmgrens tillgångar

icke torde inbringa mer än omkring 13,700 kronor, därav för kalkbruksanläggningen

2,600 kronor. Å andra sidan uppginge Holmgrens skulder

enligt förenämnda förteckning, frånsett skulden för statslånet, till 17,550

kronor, huvudsakligen representerande fordringar med förmånsrätt i annan

egendom än kalkbruksanläggningen. Därest ett konkursförfarande inleddes

mot Holmgren, syntes del därför sannolikt, att statsverket för sin fordran

icke kunde påräkna utdelning i konkursen med mer än omkring 2,500 kronor.

På grund härav och i betraktande av föreliggande särskilda omständigheter

syntes det fullmäktige skäligt, att Holmgrens skuld till riksgäldskontoret

för ifrågavarande lån, som den 31 december 1935 komme att uppgå

till, inklusive ränta, 14,543 kronor 76 öre, nedsattes till ett belopp av 3,000

kronor, under villkor dock att sistnämnda belopp före utgången av år 1936

på en gång inbetalades till riksgäldskontoret. I samband med inbetalningen

borde överskjutande beloppet av Holmgrens skuld för berörda lån avskrivas

i riksgäldskontorets räkenskaper. Täckning av den vid avskrivningen uppkomna

förlusten av lånemedelskapital borde framdeles beredas riksgäldskontoret

genom anslag av skattemedel.

Med hänsyn till Holmgrens dåliga ekonomiska ställning torde utsikterna Departementsför

statsverket att genom vidtagande av exekutiva åtgärder mot honom utfå cl,€tennågot

större belopp vara ringa. Dessutom skulle dylika åtgärder med all

sannolikhet medföra, att Holmgren sattes ur stånd att vidare bedriva sitt

jordbruk och sålunda betoges sina försörjningsmöjligheter. Förutsättningarna

för Holmgren att inom överskådlig framtid kunna i någon betydande

grad förbättra sin ekonomi synas också — bland annat genom den inverkan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma[:ts proposition nr 11.

nedläggandet av trafiken å järnvägsspåret Lövlid—Holmselehamn haft å

kalkbruksföretaget — vara mycket små. På nu anförda skäl anser jag mig

böra biträda riksgäldsfullmäktiges förslag att Holmgrens skuld till statsverket

på grund av ifrågavarande lån nedskrives till belopp, motsvarande det,

som Holmgren ansett sig hava möjligheter att betala, eller i runt tal 3,000

kronor. Såsom en förutsättning för nedskrivningen torde böra gälla, att

berörda belopp före utgången av år 1936 inbetalas till riksgäldskontoret. I

överensstämmelse med vad som skedde vid den tidigare nedsättningen av förevarande

lån torde täckning för nu ifrågasatta nedskrivningsbelopp efter

därom av fullmäktige gjord framställning i sinom tid böra beredas från fonden

för statsskuldens amortering.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Seth A. Holmgrens betalningsskyldighet för ifrågavarande

låneunderstöd jämte därå belöpande ränta må nedsättas

till ett belopp av 3,000 kronor under villkor likväl att beloppet

före utgången av 1936 inbetalas till statsverket.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Sven Ros.

856641. Stockholm, Isaae Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:38 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillve a1 i texten
  2. JoU 1936:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning. s. 9 i texten