Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån

1936-02-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:111, Angående avskrivning av till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr lil.

1

Nr lil.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av

till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån; given

Stockholms slott den 21 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Nans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström:, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, följande.

Vid 1859—1860 års riksdag beviljade rikets ständer till utgående från

riksgäldskontoret i och för fortsättning av reparationsarbeten å Västerås

domkyrka ett statsbidrag av 28,000 rdr, under villkor, att det beviljade

understödet skulle återgäldas i den mån, domkyrkans inkomster framdeles

därtill lämnade tillgång.

I skrivelse den 15 december 1932 gjorde fullmäktige i riksgäldskontoret

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr lil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder för avskrivning av

riksgäldskontorets fordran i anledning av ifrågavarande lån. Fullmäktige

anförde därvid i huvudsak följande.

Någon inbetalning å förenämnda lån hade ej blivit verkställd under den

långa tid av över 70 år, som förflutit från dess utlämnande. Frågan om

de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för att göra riksgäldskontorets

fordringsrätt gällande, hade upprepade gånger behandlats såväl av fullmäktige

som av statsrevisorerna, och erinran örn betalningsskyldigheten hade

jämväl gjorts hos domkyrkokommissionen i Västerås, utan att detta lett till

önskat resultat. Redan under ett tidigare skede hade statsrevisorerna tre

särskilda gånger, nämligen åren 1892, 1897 och 1906, framställt anmärkningar

i anledning av domkyrkokommissionens underlåtenhet att verkställa

avbetalning å statslånet. Deras uttalanden hade av fullmäktige i vanlig

ordning delgivits domkyrkokommissionen, som däröver avgivit förklaringar.

Med hänsyn till vad däri anförts, hade emellertid någon betalningsskyldighet

ej ansetts kunna åläggas domkyrkokommissionen, och frågan örn lånets

återgäldande hade sålunda gång efter annan ställts på framtiden.

I april 1927 hade fullmäktige uppdragit åt riksgäldskontorets ombudsman

att från domkyrkokommissionen infordra en redogörelse för domkyrkans

ekonomiska ställning. I anledning härav hade från domkyrkosysslomannen

inkommit en skrivelse, vari lämnats vissa uppgifter angående domkyrkans

kassa och fonder samt dess närmast förestående utgifter. Frågan om fullgörandet

av domkyrkans betalningsskyldighet hade även behandlats vid

domkyrkokommissionens sammanträde den 11 januari 1928, och ett utdrag

av det därvid förda protokollet hade tillställts riksgäldskontoret. Kommissionen

hade däri förklarat, att någon avbetalning då icke kunde göras och

att, såsom det syntes, möjlighet för framtida inbetalningar ej heller funnes.

Vid föredragning av nämnda skrivelse och protokollsutdrag, vilket hade

ägt rum i januari 1928, hade fullmäktige uppdragit åt riksgäldssekreteraren

J. Hägglund att vid besök hos domkyrkokommissionen inhämta vissa kompletterande

upplysningar i ärendet. Efter fullgörandet av nämnda uppdrag

hade Hägglund ingivit en detaljerad redogörelse för domkyrkans tillgångar

samt dess inkomster och utgifter.

I sin den 15 december 1930 avgivna berättelse angående granskningen

av riksgäldskontoret hade statsrevisorerna meddelat, att behållningen å domkyrkans

restaureringsfond och domkyrkokassan utvisade en fortgående ökning

och den 30 juni 1930 uppgått till 52,540 kronor 55 öre. I anledning

härav och på i övrigt anförda skäl syntes det revisorerna synnerligen anmärkningsvärt,

att någon avbetalning å lånet ej verkställts, varjämte de

förklarade sig anse, att en förnyad, allvarlig erinran borde göras hos domkyrkokommissionen

om att detta gamla lån snarast måtte återbetalas.

Efter anmodan av fullmäktige hade domkyrkokommissionen avgivit yttrande

över revisorernas uttalanden. I detta yttrande hade kommissionen

bemött revisorernas uttalanden och hemställt, att riksgäldsfullmäktige måtte

vidtaga åtgärder för att statslånet måtte bliva fullständigt avskrivet.

I anledning av vad sålunda förekommit hade fullmäktige beslutit att

låta verkställa ytterligare utredning angående domkyrkans ekonomiska ställning.

Därvid hade inhämtats följande rörande domkyrkans tillgångar och

skulder vid slutet av räkenskapsåren 1926 och 1931 samt inkomster och

utgifter under räkenskapsåren 1926/1927 och 1930/1931:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

3

Tillgångar:

30 juni 1926

Fastighetsfonden tillhöriga medel (i

bank).....................kronor

Restaureringsfonden tillhöriga medel

(i bank och obligationer)....... »

30 juni 1931

3,074: 03 kronor 3,074: 03

33,160: 04

17,759: 07

49,260: 88

8,611: 75

Skulder:

fastighetsfonden

Summa kronor

53,993: 14

kronor

60,946: 66

...... kronor

28,000: —

kronor

28,000: —

»

200: —

200: —

n..... »

1,000: —

1,000: —

»

65,965: 50

»

65,965: 50

»

33,160: 04

49,260: 88

Summa kronor 128,325: 54 kronor 144,426: 38

Inkomster: 1926/1927

Upplupna räntor...............kronor 1,957:79

Hyra från läroverket för den s. k.

Sundénska gården (använd till bibliotek)

..................... » 800: —

Arrendemedel för hemmanen...... » 1,365: —

Ersättningar för till statsverket indraget

kronotionde........... » 5,629:52

Tomtören för mark i Västerås..... » 6:60

Tillfälliga inkomster............ » 433:45

Västerås och S:t Ilians församlingars

avgift för »bänkrum och klockor» »_2,000: —

Summa kronor 12,192: 36

1930/1931

kronor 2,303: 18

» 800: —

» 1,365: —

» 4,359:22

» 6:60

» 1,443:22

» 2,500: -

kronor 12,777:22

Utgifter:

Bidrag till sysslomannens avlöning. .

Gudstjänstens behov av vin......

Reparationer och underhållsarbeten

samt inköpta förnödenheter för domkyrkan

m. m................

Renovering och konservering av textilier,

altarskåp, epitafier m. m. . .

Utgifter för biskopsgården........

Utgifter för domkapitelshuset.....

Ränta till biskopen å kronor 2,915: 50

Diverse utgifter (skogsvård, tjänste
telefon,

utskylder).....

Underhåll av planteringar .

kronor

1,481:47

kronor

2,117: 66

»

88: 75

87:50

>

1,911:25

»

1,010: 11

12,232: 76

»

303: 55

»

1,244: 43

1,869:31

>

1,219:59

»

1,045: 13

»

115: 60

»

96: 19

»

684:77

»

815: 69

100: —

»

100: —

Summa kronor 19,078: 62 kronor 7,445: 14

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr lil.

Utredningsmannen ilar anfört, bland annat,

att domkyrkans ekonomiska ställning emellertid ingalunda kunde anses

så förmånlig som bokslutet syntes angiva, i det att kommissionen bade att

räkna med en hel råd kostsamma arbeten, vilkas utförande under en närmare

framtid antingen vore nödvändigt för domkyrkans bestånd eller i hög

grad önskvärt för kyrkans eller dess inventariers hållande i ett värdigt skick,

nämligen 1) anskaffande av korskrank och ny altarring, vartill förslag vore

under utarbetande, 2) iståndsättande av kyrkans konstnärligt värdefulla

epitafier, ett arbete, som enligt sakkunnigs mening måste utföras inom de

närmaste åren och torde komma att draga en kostnad av minst 10,000

kronor, 3) successiv omläggning av tegelgolvet, som sjönke på grund av

sättningar i underliggande gravvalv, ett arbete, som medförde ej obetydliga

kostnader, och 4) ersättande av de i ytterst bristfälligt skick befintliga målade

fönstren med nya glasmålningar, vilka beräknades kosta minst 2,000

kronor stycket, d. v. s. för 9 fönster inalles minst 18;000 kronor. Härtill

komme dels en ganska snart nödvändig reparation av kyrkans södra yttervägg,

som visade betydande bristfälligheter, samt anskaffande av nya kyrkoskrudar,

då de nuvarande befunne sig i mycket dåligt skick och dessutom

vore alltför fåtaliga vid prästvigningar och dylika förrättningar. Önskvärt

vore vidare att för en beräknad kostnad av 1,000 kronor låta restaurera

biskop Lydekes korkåpa från 1460-talet, som nyligen anträffats i en lufttrumma

under sakristians golv, samt biskop Rudbeckii mitra.

Därest församlingarna komme att låta inleda elektrisk värmeledning i

domkyrkan, finge kyrkan en ej obetydlig utgift för iordningställande av de

två vackert välvda rummen vid tornet, som en gång varit kapitelrum och

i vilka värmeledningen nu vore placerad.

Slutligen finge omnämnas, att det med hänsyn till domkyrkans stora

värde ur konstnärlig och kultursynpunkt kunde anses synnerligen önskvärt

att, så snart förhållandena medgåve, få till stånd en genomgripande restaurering

av kyrkans inre, som vore dekorerat på ett för nutida smak föga

tilltalande sätt och där sprickor i tak och väggar visat sig under de senare

åren. Ett sådant arbete komme givetvis att kräva stora kostnader, vida

överstigande de medel, varöver domkyrkan förfogade.

Biskopsgården hade för några år sedan undergått en omfattande restaurering

för en kostnad av inemot 100,000 kronor, varför tagits i anspråk erforderligt

belopp av fastighets- och restaureringsfonderna, som huvudsakligen

därigenom nedbragtes från omkring 109,000 kronor till omkring

38,000 kronor. Stora sprickor hade visat sig i norra delen av biskopshuset.

Den tilltagande biltrafiken utanför fastigheten syntes förorsaka skakningar

i grunden, varigenom sprickorna uppkommit. Det ansåges sannolikt, att

dyrbara förstärkningar å grunden bleve nödvändiga. Nämnas finge ock, att

kommissionen redan för flera år sedan fattat beslut om byggande av en

mur runt om biskopsgårdens tomt i stället för det nuvarande staketet;

detta arbete, som beräknades draga en kostnad av omkring 10,000 kronor,

torde emellertid av ekonomiska skäl få anstå tills vidare.

Vad beträffar domkapitelshuset, hade det uppgivits, att värmeledningen

för ernående av större effektivitet och mindre bränsleåtgång måste undergå

ombyggnad med utbyte av de nuvarande rörledningarna och radiatorerna

mot nya.

I betraktande av nu omförmälda dels ur underhållssynpunkt nödvändiga

dels såsom synnerligen önskvärda angivna arbeten å domkyrkan och dess

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

inventarier, biskopsgården och domkapitelshuset och då någon väsentlig ökning

av domkyrkans inkomster ej torde vara att räkna med, syntes det

böra tagas under övervägande att befria domkyrkan från betalningsskyldigheten

för ifrågavarande statslån, även om kyrkans nuvarande tillgångar

kunde förefalla så pass betydande, att en återbetalning ej borde ligga utom

möjligheternas område.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag

gjorda framställning beviljade riksdagen bland utgifter för kapitalökning

under rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923/1924 ett anslag av

20,000 kronor för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka

att utgå av tillfälliga lånemedel.

Genom beslut den 6 april 1923 förklarade Kungl. Majit domkapitlet i

Växjö berättigat att för domkyrkans räkning uppbära ifrågavarande lån;

och skulle det åligga domkapitlet att, sedan avgörande träffats i fråga om

reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Växjö och Kalmar domkyrka,

till Kungl. Majit inkomma med förslag beträffande tid och villkor

för lånets återbetalande. I propositionen nr 111/1925 föreslog Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att Kungl. Majit finge inom vissa gränser verkställa

den reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Kalmar och Växjö

domkyrka, som Kungl. Majit kunde finna av omständigheterna påkallad.

Den föreslagna regleringen åsyftade överflyttning av viss kronotiondeersättning

från Kalmar till Växjö domkyrka. Riksdagen avslog emellertid

denna proposition.

I skrivelse till Kungl. Majit den 24 september 1925 anmälde domkapitlet,

att Växjö domkyrka saknade medel att återbetala det erhållna statslånet å

20,000 kronor, samt hemställde, att lånet måtte få avskrivas.

Statskontoret tillstyrkte i yttrande den 24 oktober 1925 denna framställning

och anförde därvid bland annat, att sedan 1925 års riksdag avslagit

Kungl. Majits förslag örn bemyndigande för Kungl. Majit att verkställa

ovanberörda reglering mellan Kalmar och Växjö domkyrkor, definitiva åtgärder

från statens sida borde vidtagas för upphjälpande av Växjö domkyrkas

ekonomi. Det räntefria lånet å 20,000 kronor hade allenast varit

avsett som en tillfällig åtgärd i avvaktan på resultatet av den tilltänkta

regleringen.

I 1926 års andra huvudtitel anförde vederbörande departementschef följande.

Den skuld, till vars gäldande detta lån vore avsett, hade uppkommit

huvudsakligen på grund av domkyrkan åliggande byggnads- och underhållsskyldighet

i avseende på domkapitlets lokaler. I skulden inginge även

ett mindre belopp, som hänförde sig till restaurering av domkyrkan. Enligt

gällande bestämmelser ålåge det visserligen domkyrkan att tillhandahålla

lokaler åt domkapitlen, men i undantagsfall hade staten trätt hjälpande

emellan. Sålunda hade riksdagen för att möjliggöra uppförande av dom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

kapitelshus i Skara medgivit avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans

i Skara skuld till riksgäldskontoret. Ett liknande förfarande torde

väl böra komma till tillämpning i nu ifrågavarande fall. Emellertid hade

departementschefen icke ansett sig böra föreslå ett belastande av budgeten

med anslag för detta ändamål, vars tillgodoseende han funne kunna anstå

till ett kommande budgetår. Någon olägenhet för domkyrkan torde ett sådant

uppskov icke medföra vid det förhållande, att lånet i fråga icke löpte

med ränta.

I skrivelse den 25 augusti 1926 gjorde domkapitlet förnyad framställning

om lånets avskrivning.

Över denna framställning avgav statskontoret utlåtande den 17 september

1926 och anförde därvid, att vid ett efterskänkande av ifrågavarande lån

borde i riksstaten bland verkliga utgifter under åttonde huvudtiteln uppföras

ett anslag å 20,000 kronor till avskrivning av ett till Växjö domkyrka utlämnat

lån. Därjämte syntes i och för reglering över riksstaten av förändringarna

inom statens kapitalbestånd, å riksstatens inkomstsida böra under

avdelningen i anspråk tagna kapitaltillgångar, uppkomna av lånemedel, och

titeln fonden för låneunderstöd upptagas 20,000 kronor, ävensom å utgiftssidan

under utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster

än lånemedel, ett anslag till samma belopp för återbetalning av ett under

titeln låneunderstöd å riksstaten för budgetåret 1923/1924 anvisat anslag

för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka.

I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1932 gjorde fullmäktige i

riksgäldskontoret framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder för

avskrivande av riksgäldskontorets fordringar på grund av ifrågavarande lån.

Fullmäktige anförde därvid bland annat följande.

1930 års statsrevisorer hade till behandling upptagit frågan örn återbetalning

av ifrågavarande lån och anfört därom, att enligt inhämtad upplysning

från domkyrkosysslomannen i Växjö de ekonomiska förhållandena mellan

Växjö och Kalmar domkyrkor slutbehandlats för två ä tre år sedan. Något

förslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6 april 1923

hade dock icke avlämnats, utan domkyrkan åtnjöte fortfarande lånet räntefritt,

utan att något vore bestämt om dess återbetalning. Revisorerna ansåge

det önskvärt, att bestämda villkor för lånet snarast borde utformas

och att en anmaning till Växjö domkapitel borde utfärdas i detta hänseende.

I ett häröver avgivet yttrande hänvisade domkapitlet till sina under åren

1925 och 1926 gjorda framställningar örn avskrivning av ifrågavarande lån

och anförde vidare, att domkapitlet därefter ansett sig sakna anledning till

ytterligare förslag i ärendet, detta så mycket mer som domkyrkans ekonomiska

ställning ingalunda förbättrats efter den tid, då sistnämnda framställning

gjordes.

Härefter hade fullmäktige låtit verkställa utredning angående domkyrkans

ekonomiska förhållanden. Därvid hade följande uppgifter inhämtats rörande

domkyrkans inkomster och utgifter under åren 1916—1930:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl.

Maj:ts proposition Nr lil.

År

Inkomster

Utgifter

kronor

kronor

1916 . .

....... 4,094:61

4,579: 61

1917 ..

....... 5,562:26

4,313: 10

1918 . .

....... 4,904:58

5,245: 48

1919 ..

....... 7,034: 76

20,221:32

1920 . .

....... 5,467:65

11,843: 96

1921 . .

....... 6,022:91

3,464: 45

1922 ..

....... 6,336:38

5,427: 08

1923 . .

....... 5,961:42

5,544: 63

1924 . .

....... 6,356:86

3,781:51

1925 . .

....... 11,848:47

16,242: 96

1926 . .

....... 9,611:25

5,372: 22

1927 ..

....... 11,001:21

6,604: 47

1928 . .

....... 3,983:29

8,549: 66

1929 ..

....... 6,642:01

4,718: 98

1930 . .

....... 11,991:97

11,791:84

Summa kronor 106,819:63 117,701:27

Under den senaste tioårsperioden hade Växjö stads- och landsförsamlingar

bidragit med sammanlagt 22,671 kronor 69 öre till domkyrkans underhåll.

Domkyrkans inkomster och utgifter voro under räkenskapsåret 1 juli

1929—30 juni 1930:

Inkomster:

Kronotionde från Kronobergs län..................kronor 2,133: 72

Kronotionde från Jönköpings län.................. » 2,420: 54

Tomtavgälder................................. » 1,728:74

Avgifter för orgelns användande................... » 319:58

Avgifter för likvagnarnas begagnande............... » 538: —

Räntor å i bank innestående medel................. » 548: 35

Aterburen brandpremieavgift.................... »_7: 23

Summa kronor 7,696:16

Utgifter:

Avlöningar till syssloman, kantor, vaktmästare och städerska

jämte ersättning för skrivmateriel...........kronor 1,764:17

Reparationer i domkapitlets lokal samt å domkyrkan och

dess tillhörigheter............................ » 1,450:27

Brandförsäkringar och ecklesiastika avgifter.......... » 308: 17

Nya inventarier för kyrkan (antependier, mässhakar m. m.

dyl.)..................................... » 6,065:08

Räntor å lån................................. » 474: 71

Boksamling och räkenskaper...................... » 18: —

Diverse..................................... » 27:75

Summa kronor 10,108: 16

Domkyrkans tillgångar utgjorde:

1 juli 1929 30 juni 1930

kronor 11,123:28 kronor 8,278:36

» 1,814:47 » 1,882:05

I sparbank innestående medel

Den s. k. Mölnahultsräntan . .

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Orgelfonden ....................kronor 1,020:78 kronor 1,386:12

Inventarier..................... » 19,607:96 » 25,673:04

Summa kronor 33,566: 49 kronor 37,219: 57

Domkyrkans skulder utgjorde den 1 juli 1929 och 30 juni 1930:

Till fonden för vanlottades understöd ....

Till riksgäldskontoret................

Till Kronobergs läns sparbank.........

........... » 20,000: —

........... » 5,750: —

Summa kronor 29,750: —

Å lånet i Kronobergs läns sparbank erlades ränta, men amortering behövde

ej ske.

Utredningsmannen har bland annat anfört, att en väsentlig ökning av

domkyrkans inkomster skulle erfordras för att domkyrkan skulle bliva i

stånd att återbetala lånet. En sådan inkomstökning torde — sedan frågan

örn kronotiondens förhöjning förfallit — ej kunna ernås på annat sätt, än

att Växjö stads- och landsförsamlingar skulle betala en årlig ersättning för

rätten att använda domkyrkan såsom församlingskyrka, vilket i och för sig

förefölle ganska rimligt. Då det emellertid torde vara uteslutet, att församlingarna

skulle vara villiga härtill, syntes det, då de tidigare avböjt att

gälda de domkyrkans skulder, som föranlett beviljandet av förevarande

statslån, ej återstå annat än att vidtaga åtgärder för lånets avskrivning.

Sedan utredningarna angående Västerås och Växjö domkyrkor avslutats

hade fullmäktige inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen och riksantikvarien.

Byggnadsstyrelsen hade därvid framhållit, att domkyrkorna vore i

stort behov av omfattande förbättringar av olika slag samt att kostnaderna

därför näppeligen kunde bestridas av domkyrkornas inkomster. Riksantikvarien

hade vitsordat, att Västerås domkyrka vore i behov av omfattande

reparations- och underhållsarbeten samt att vidlyftiga restaureringsåtgärder

och i stor utsträckning även ny konstnärlig utsmyckning utgjorde önskemål,

vilkas genomförande riksantikvarien tillstyrkte. Beträffande Växjö

domkyrka hade riksantikvarien yttrat, att församlingarna komme att under

den närmaste framtiden få ikläda sig högst betydande kostnader för domkyrkan,

vilken själv icke disponerade medel till bestridande av så dyrbara

kostnader.

Av de verkställda utredningarna framginge — anförde fullmäktige för

egen del -— att domkyrkornas tillgångar och avkastningen därav skulle användas

icke blott till utgifter, som direkt hänförde sig till själva kyrkobyggnaderna

med tillhörande inventarier, utan även för fullgörande av andra

förpliktelser av ekonomisk art, som ålåge domkyrkorna. Västerås domkyrka

ansvarade sålunda för underhåll av biskopsgården och domkapitelshuset i

Västerås samt bidroge även till domkyrkosysslomannens avlöning. Växjö

domkyrka hade att med sina medel bestrida underhållet av domkapitlets

lokaler inom biskopshuset samt lämnade därjämte bidrag till avlöningen för

den vid domkyrkan anställda personalen. Den behållning, som kunde

återstå efter avdrag av domkyrkans nu omförmälda fasta utgifter, torde

emellertid, såvitt fullmäktige kunde finna, vara väl behövlig för de omfattande

underhålls- och restaureringsarbeten, som erfordrades för att trygga

den arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla och intressanta kyrkobyggnadens

bestånd och hålla den i ett värdigt skick.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr lil.

Under föreliggande förhållanden syntes det fullmäktige skäligt, att staten

avstode från att återfordra de lån, som på sin tid lämnats de båda domkyrkorna.

Vad Växjö domkyrka beträffade förelåge därjämte ett särskilt

skäl för avskrivning av lånet, enär vid beviljandet därav förutsatts, att någon

del av Kalmar domkyrkas inkomster skulle överföras till Växjö domkyrka

och att bestämmelser örn lånets återbetalning skulle meddelas, sedan

frågan örn reglering av de båda domkyrkornas ekonomiska förhållanden

blivit avgjord. Sedan emellertid 1925 års riksdag avslagit Kungl. Maj:ts

förslag om företagandet av en dylik reglering, torde varje möjlighet för

domkyrkan att på nyss angivet sätt erhålla medel för lånets återgäldande

vara utesluten.

Fullmäktige ville även erinra, att Kungl. Majit och riksdagen på senare

tid medgivit avsevärda lättnader i betalningsskyldigheten för vissa lån, som

från riksgäldskontoret utlämnats för kyrkobyggnader. Så hade år 1912 ett

belopp oav 27,000 kronor avskrivits å lånet till Skara domkyrkas restaurering.

Ar 1917 hade det räntefria lån å 16,000 kronor, som från riksgäldskontoret

utlämnats för fullbordande av Vadstena klosterkyrkas restaurering,

avskrivits. Ar 1923 hade efterskänkts sammanlagt 26,472 kronor 79 öre,

utgörande upplupna oguldna räntor å de två lån, som anvisats för fullbordande

av tornbyggnaden å Linköpings domkyrka.

Med stöd av vad ovan anförts hemställde fullmäktige, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva, att riksgäldskontorets fordran på grund

av förenämnda till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån å respektive

28,000 kronor och 20,000 kronor måtte få avskrivas. Då det till Växjö

domkyrka utgivna lånet utgått av lånemedel, borde, därest det av fullmäktige

nu väckta förslaget örn lånets avskrivning bifölles, ersättning beredas

riksgäldskontoret för därigenom uppkommande förlust. Västerås domkyrkas

statslån hade däremot utgått av skattemedel, och någon gottgörelse till riksgäldskontoret

för eventuell avskrivning av detta lån vore alltså icke erforderlig.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 12 december 1933 förklarat sig icke

hava något att erinra emot fullmäktiges förslag. Statskontoret har i utlåtande

den 26 januari 1934 tillstyrkt desamma.

Då de i det föregående lämnade uppgifterna rörande vederbörande domkyrkors

ekonomiska ställning numera delvis äro föråldrade, har jag från

domkapitlen i Västerås, respektive Växjö under hand införskaffat färskare

uppgifter, som nedan återgivas:

Domkyrkan i Västerås:

Tillgångar: 30 -uni 1934 30 juni 1935

Fastighetsfonden...............kronor 3,074: 03 kronor 3,074: 03

Restaureringsfonden.............» 50,288:55 » 50,514:61

Domkyrkokassan............... » 11,486:57_» 15,030: 17

Summa kronor 64,849: 15 kronor 68,618: 81

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr lil. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Skulder:

30 juni 1934

30 juni 1935

Till

riksgäldskontoret.........

. . kronor

28,000: —

kronor

28,000:

—

»

gravmedelsfonden.........

»

200: —

»

200:

—

»

Parkska testamentsfonden. . .

»

1,000: —

»

1,000:

—

fastighetsfonden..........

»

65,965: 50

»

65,965:

50

»

restaureringsfonden........

»

50,288: 55

»

50,514:

61

Summa kronor 145,454: 05

kronor 145,680:

11

Inkomster:

Utgifter:.

1934/1935

kronor 13,801: 65

kronor 10,258: 05

1 juli 1935—10

februari 1936

kronor 7,837:89

kronor 9,386:68

Domkyrkan i Växjö (räkenskapsåret 1934/1935):

Inkomster:

Indelningsersättning från länsstyrelsen i Kronobergs län. . kronor 1,675:15

Räntor . .................................... » 229:96

Avgäld för kv. Linne nr 3....................... » 1,500: —

Indelningsersättning från länsstyrelsen i Jönköpings län . . » 1,873: 60

Avgift för lån av predikstolskläde.................. » 5: —

Ränta å dödad sparkassebok nr 13177 (Mölnahultsräntan) » 6:70

Ränta å dödad sparkassebok nr 14421 (orgelfonden)..... » 7:32

Avgifter för likvagnarnas användning............... » 324: —

Avgifter för domkyrkans användning vid vigslar....... » 95: —

Arrende- och tomtavgifter från Växjö stad............ » 116:58

Tomtören för Gra varegården...................... » —: 75

Avgäld för tomt nr 1 i kv. Sigfrid................. »_80: —

Summa kronor 5,914: 06

Utgifter:

Avlöningar......... kronor 1,435: 17

Reparationer.................................. » 270:73

Avgifter..................................... » 455:22

Boksamlingen och räkenskaperna................... » 15: —

Diverse...................................... » 452: —

Summa kronor 2,628: 12

Domkyrkans tillgångar utgjorde:

1 juli 1934 30 juni 1935

Utlånta medel..................kronor 6,625:81 kronor 9,811:28

Mölnahultsräntan ............... » 2,145:53 » 2,195: 13

Orgelfonden................... » 2,180: 39 » 2,231:26

Inventarier.................... » 44,682:49 » 45,282:49

Summa kronor 55,634: 22 kronor 59,520: 16

Domkyrkans skulder utgjorde den 1 juli 1934 och 30 juni 1935:

Till riksgäldskontoret.

kronor 20,000: —

Vidare har upplysts, att domkyrkans tak befunne sig under omläggning,

vilket arbete beräknades kräva omkring 5,000 kronor. Kyrkans gamla sa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr lil.

kristia vore i sådant skick, att den tarvade reparation. Belysnings- och

värmeanordningarna i domkyrkan vore föråldrade och måste omläggas.

Domkyrkan själv, i vad rörde kyrkorummet, vore i behov av restaurering.

Domkyrkan befunne sig i sådant läge, att de medel, kyrkan för närvarande

disponerade eller framdeles genom den årliga inkomsten komme att disponera,

icke ännu tillnärmelsevis räckte till att avhjälpa kyrkans trängande

behov av reparation och restaurering.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen är frågan örn avskrivning

av ifrågavarande båda lån av gammalt datum. I statsverkspropositionen

till 1926 års riksdag uttalade sig sålunda dåvarande departementschefen

för en avskrivning av det till Växjö domkyrka utlämnade lånet men

ansåg sig icke då böra föreslå, att budgeten belastades med anslag för detta

ändamål, vars tillgodoseende han funne kunna anstå till ett kommande

budgetår. Den av fullmäktige i riksgäldskontoret föranstaltade utredningen

ger vid handen, att domkyrkan icke är i stånd att gälda sin ifrågavarande

skuld bland annat på grund av att några inkomster från Kalmar domkyrka

jämlikt ett av 1925 års riksdag fattat beslut icke överförts till eller fått

disponeras av Växjö domkyrka. Av den föreliggande utredningen torde

jämväl framgå, att det för Västerås domkyrka skulle, om återbetalning av

domkyrkans skuld till statsverket krävdes, i framtiden uppkomma betydande

svårigheter att tillgodose de ändamål, för vilka domkyrkans medel

äro avsedda. Framställningen om avskrivning av de båda lånen har också

rönt understöd från samtliga i ärendet hörda myndigheter.

Under utredningen har ifrågasatts, att Växjö domkyrka skulle tillföras

ökade inkomster genom att Växjö stads- och landsförsamlingar ålades att

till domkyrkan betala viss årlig ersättning för rätten att använda domkyrkan

som församlingskyrka. Denna utväg att skaffa domkyrkan ersättning

för de på grund av riksdagens nyssnämnda beslut uteblivna inkomsterna

från Kalmar domkyrka synes emellertid icke i sakens nuvarande läge vara

framkomlig.

Med hänsyn till ovan angivna omständigheter anser jag mig böra biträda

föreliggande förslag örn ifrågavarande båda låns avskrivning. Det till Växjö

domkyrka utlämnade låneunderstödet, som förvaltas av riksgäldskontoret,

har utgått av anslag, som täckts av lånemedel. I händelse av bifall till

förslaget örn detta låns avskrivning torde enligt de grunder för redovisning

av lånemedelsförluster, vilka numera tillämpas i riksgäldskontorets bokföring

(se 1936 års statsverksproposition: Utgifter för kapitalökning bil. 5),

förevarande lånebelopp böra avföras från fonden för låneunderstöd och i

stället redovisas å riksgäldskontorets avskrivningskonto. Täckning av denna

lånemedelsförlust torde därefter komma att beredas av andra statsinkomster

än lånemedel; beslut härom erfordras icke i förevarande sammanhang. Det

till Västerås domkyrka utlämnade lånet, som ävenledes förvaltas av riksgäldskontoret,

har icke utgått av lånemedel. Täckning för avskrivning av

sistnämnda lånebelopp lärer sålunda icke behöva beredas.

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Jag hemställer alltså nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ur riksgäldskontorets räkenskaper må avskrivas statens

fordran

dels å domkyrkokommissionen i Västerås på grund av

det vid 1859—1860 års riksdag beviljade låneunderstödet

till Västerås domkyrka å 28,000 rdr,

dels och å Växjö domkapitel på grund av det från anslag

å riksstaten för budgetåret 1923/1924 under Utgifter för

kapitalökning och rubriken Låneunderstöd utlämnade räntefria

lånet till Växjö domkyrka å 20,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1936, Ivar Hagaströms Boktryckeri A. B.

360561

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.