Angående avskrivning av till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån
1936-02-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:111, Angående avskrivning av till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr lil.
1
Nr lil.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av
till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån; given
Stockholms slott den 21 februari 1936.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Nans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström:, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, följande.
Vid 1859—1860 års riksdag beviljade rikets ständer till utgående från
riksgäldskontoret i och för fortsättning av reparationsarbeten å Västerås
domkyrka ett statsbidrag av 28,000 rdr, under villkor, att det beviljade
understödet skulle återgäldas i den mån, domkyrkans inkomster framdeles
därtill lämnade tillgång.
I skrivelse den 15 december 1932 gjorde fullmäktige i riksgäldskontoret
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr lil. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder för avskrivning av
riksgäldskontorets fordran i anledning av ifrågavarande lån. Fullmäktige
anförde därvid i huvudsak följande.
Någon inbetalning å förenämnda lån hade ej blivit verkställd under den
långa tid av över 70 år, som förflutit från dess utlämnande. Frågan om
de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för att göra riksgäldskontorets
fordringsrätt gällande, hade upprepade gånger behandlats såväl av fullmäktige
som av statsrevisorerna, och erinran örn betalningsskyldigheten hade
jämväl gjorts hos domkyrkokommissionen i Västerås, utan att detta lett till
önskat resultat. Redan under ett tidigare skede hade statsrevisorerna tre
särskilda gånger, nämligen åren 1892, 1897 och 1906, framställt anmärkningar
i anledning av domkyrkokommissionens underlåtenhet att verkställa
avbetalning å statslånet. Deras uttalanden hade av fullmäktige i vanlig
ordning delgivits domkyrkokommissionen, som däröver avgivit förklaringar.
Med hänsyn till vad däri anförts, hade emellertid någon betalningsskyldighet
ej ansetts kunna åläggas domkyrkokommissionen, och frågan örn lånets
återgäldande hade sålunda gång efter annan ställts på framtiden.
I april 1927 hade fullmäktige uppdragit åt riksgäldskontorets ombudsman
att från domkyrkokommissionen infordra en redogörelse för domkyrkans
ekonomiska ställning. I anledning härav hade från domkyrkosysslomannen
inkommit en skrivelse, vari lämnats vissa uppgifter angående domkyrkans
kassa och fonder samt dess närmast förestående utgifter. Frågan om fullgörandet
av domkyrkans betalningsskyldighet hade även behandlats vid
domkyrkokommissionens sammanträde den 11 januari 1928, och ett utdrag
av det därvid förda protokollet hade tillställts riksgäldskontoret. Kommissionen
hade däri förklarat, att någon avbetalning då icke kunde göras och
att, såsom det syntes, möjlighet för framtida inbetalningar ej heller funnes.
Vid föredragning av nämnda skrivelse och protokollsutdrag, vilket hade
ägt rum i januari 1928, hade fullmäktige uppdragit åt riksgäldssekreteraren
J. Hägglund att vid besök hos domkyrkokommissionen inhämta vissa kompletterande
upplysningar i ärendet. Efter fullgörandet av nämnda uppdrag
hade Hägglund ingivit en detaljerad redogörelse för domkyrkans tillgångar
samt dess inkomster och utgifter.
I sin den 15 december 1930 avgivna berättelse angående granskningen
av riksgäldskontoret hade statsrevisorerna meddelat, att behållningen å domkyrkans
restaureringsfond och domkyrkokassan utvisade en fortgående ökning
och den 30 juni 1930 uppgått till 52,540 kronor 55 öre. I anledning
härav och på i övrigt anförda skäl syntes det revisorerna synnerligen anmärkningsvärt,
att någon avbetalning å lånet ej verkställts, varjämte de
förklarade sig anse, att en förnyad, allvarlig erinran borde göras hos domkyrkokommissionen
om att detta gamla lån snarast måtte återbetalas.
Efter anmodan av fullmäktige hade domkyrkokommissionen avgivit yttrande
över revisorernas uttalanden. I detta yttrande hade kommissionen
bemött revisorernas uttalanden och hemställt, att riksgäldsfullmäktige måtte
vidtaga åtgärder för att statslånet måtte bliva fullständigt avskrivet.
I anledning av vad sålunda förekommit hade fullmäktige beslutit att
låta verkställa ytterligare utredning angående domkyrkans ekonomiska ställning.
Därvid hade inhämtats följande rörande domkyrkans tillgångar och
skulder vid slutet av räkenskapsåren 1926 och 1931 samt inkomster och
utgifter under räkenskapsåren 1926/1927 och 1930/1931:
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
3
Tillgångar:
30 juni 1926
Fastighetsfonden tillhöriga medel (i
bank).....................kronor
Restaureringsfonden tillhöriga medel
(i bank och obligationer)....... »
30 juni 1931
3,074: 03 kronor 3,074: 03
33,160: 04
17,759: 07
49,260: 88
8,611: 75
Skulder:
fastighetsfonden
Summa kronor
53,993: 14
kronor
60,946: 66
...... kronor
28,000: —
kronor
28,000: —
»
200: —
200: —
n..... »
1,000: —
1,000: —
»
65,965: 50
»
65,965: 50
»
33,160: 04
49,260: 88
Summa kronor 128,325: 54 kronor 144,426: 38
Inkomster: 1926/1927
Upplupna räntor...............kronor 1,957:79
Hyra från läroverket för den s. k.
Sundénska gården (använd till bibliotek)
..................... » 800: —
Arrendemedel för hemmanen...... » 1,365: —
Ersättningar för till statsverket indraget
kronotionde........... » 5,629:52
Tomtören för mark i Västerås..... » 6:60
Tillfälliga inkomster............ » 433:45
Västerås och S:t Ilians församlingars
avgift för »bänkrum och klockor» »_2,000: —
Summa kronor 12,192: 36
1930/1931
kronor 2,303: 18
» 800: —
» 1,365: —
» 4,359:22
» 6:60
» 1,443:22
» 2,500: -
kronor 12,777:22
Utgifter:
Bidrag till sysslomannens avlöning. .
Gudstjänstens behov av vin......
Reparationer och underhållsarbeten
samt inköpta förnödenheter för domkyrkan
m. m................
Renovering och konservering av textilier,
altarskåp, epitafier m. m. . .
Utgifter för biskopsgården........
Utgifter för domkapitelshuset.....
Ränta till biskopen å kronor 2,915: 50
Diverse utgifter (skogsvård, tjänste
telefon,
utskylder).....
Underhåll av planteringar .
kronor
1,481:47
kronor
2,117: 66
»
88: 75
87:50
>
1,911:25
»
1,010: 11
12,232: 76
»
303: 55
»
1,244: 43
1,869:31
>
1,219:59
»
1,045: 13
»
115: 60
»
96: 19
»
684:77
»
815: 69
100: —
»
100: —
Summa kronor 19,078: 62 kronor 7,445: 14
4
Kungl. May.ts proposition Nr lil.
Utredningsmannen ilar anfört, bland annat,
att domkyrkans ekonomiska ställning emellertid ingalunda kunde anses
så förmånlig som bokslutet syntes angiva, i det att kommissionen bade att
räkna med en hel råd kostsamma arbeten, vilkas utförande under en närmare
framtid antingen vore nödvändigt för domkyrkans bestånd eller i hög
grad önskvärt för kyrkans eller dess inventariers hållande i ett värdigt skick,
nämligen 1) anskaffande av korskrank och ny altarring, vartill förslag vore
under utarbetande, 2) iståndsättande av kyrkans konstnärligt värdefulla
epitafier, ett arbete, som enligt sakkunnigs mening måste utföras inom de
närmaste åren och torde komma att draga en kostnad av minst 10,000
kronor, 3) successiv omläggning av tegelgolvet, som sjönke på grund av
sättningar i underliggande gravvalv, ett arbete, som medförde ej obetydliga
kostnader, och 4) ersättande av de i ytterst bristfälligt skick befintliga målade
fönstren med nya glasmålningar, vilka beräknades kosta minst 2,000
kronor stycket, d. v. s. för 9 fönster inalles minst 18;000 kronor. Härtill
komme dels en ganska snart nödvändig reparation av kyrkans södra yttervägg,
som visade betydande bristfälligheter, samt anskaffande av nya kyrkoskrudar,
då de nuvarande befunne sig i mycket dåligt skick och dessutom
vore alltför fåtaliga vid prästvigningar och dylika förrättningar. Önskvärt
vore vidare att för en beräknad kostnad av 1,000 kronor låta restaurera
biskop Lydekes korkåpa från 1460-talet, som nyligen anträffats i en lufttrumma
under sakristians golv, samt biskop Rudbeckii mitra.
Därest församlingarna komme att låta inleda elektrisk värmeledning i
domkyrkan, finge kyrkan en ej obetydlig utgift för iordningställande av de
två vackert välvda rummen vid tornet, som en gång varit kapitelrum och
i vilka värmeledningen nu vore placerad.
Slutligen finge omnämnas, att det med hänsyn till domkyrkans stora
värde ur konstnärlig och kultursynpunkt kunde anses synnerligen önskvärt
att, så snart förhållandena medgåve, få till stånd en genomgripande restaurering
av kyrkans inre, som vore dekorerat på ett för nutida smak föga
tilltalande sätt och där sprickor i tak och väggar visat sig under de senare
åren. Ett sådant arbete komme givetvis att kräva stora kostnader, vida
överstigande de medel, varöver domkyrkan förfogade.
Biskopsgården hade för några år sedan undergått en omfattande restaurering
för en kostnad av inemot 100,000 kronor, varför tagits i anspråk erforderligt
belopp av fastighets- och restaureringsfonderna, som huvudsakligen
därigenom nedbragtes från omkring 109,000 kronor till omkring
38,000 kronor. Stora sprickor hade visat sig i norra delen av biskopshuset.
Den tilltagande biltrafiken utanför fastigheten syntes förorsaka skakningar
i grunden, varigenom sprickorna uppkommit. Det ansåges sannolikt, att
dyrbara förstärkningar å grunden bleve nödvändiga. Nämnas finge ock, att
kommissionen redan för flera år sedan fattat beslut om byggande av en
mur runt om biskopsgårdens tomt i stället för det nuvarande staketet;
detta arbete, som beräknades draga en kostnad av omkring 10,000 kronor,
torde emellertid av ekonomiska skäl få anstå tills vidare.
Vad beträffar domkapitelshuset, hade det uppgivits, att värmeledningen
för ernående av större effektivitet och mindre bränsleåtgång måste undergå
ombyggnad med utbyte av de nuvarande rörledningarna och radiatorerna
mot nya.
I betraktande av nu omförmälda dels ur underhållssynpunkt nödvändiga
dels såsom synnerligen önskvärda angivna arbeten å domkyrkan och dess
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
inventarier, biskopsgården och domkapitelshuset och då någon väsentlig ökning
av domkyrkans inkomster ej torde vara att räkna med, syntes det
böra tagas under övervägande att befria domkyrkan från betalningsskyldigheten
för ifrågavarande statslån, även om kyrkans nuvarande tillgångar
kunde förefalla så pass betydande, att en återbetalning ej borde ligga utom
möjligheternas område.
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag
gjorda framställning beviljade riksdagen bland utgifter för kapitalökning
under rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923/1924 ett anslag av
20,000 kronor för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka
att utgå av tillfälliga lånemedel.
Genom beslut den 6 april 1923 förklarade Kungl. Majit domkapitlet i
Växjö berättigat att för domkyrkans räkning uppbära ifrågavarande lån;
och skulle det åligga domkapitlet att, sedan avgörande träffats i fråga om
reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Växjö och Kalmar domkyrka,
till Kungl. Majit inkomma med förslag beträffande tid och villkor
för lånets återbetalande. I propositionen nr 111/1925 föreslog Kungl. Majit
riksdagen medgiva, att Kungl. Majit finge inom vissa gränser verkställa
den reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Kalmar och Växjö
domkyrka, som Kungl. Majit kunde finna av omständigheterna påkallad.
Den föreslagna regleringen åsyftade överflyttning av viss kronotiondeersättning
från Kalmar till Växjö domkyrka. Riksdagen avslog emellertid
denna proposition.
I skrivelse till Kungl. Majit den 24 september 1925 anmälde domkapitlet,
att Växjö domkyrka saknade medel att återbetala det erhållna statslånet å
20,000 kronor, samt hemställde, att lånet måtte få avskrivas.
Statskontoret tillstyrkte i yttrande den 24 oktober 1925 denna framställning
och anförde därvid bland annat, att sedan 1925 års riksdag avslagit
Kungl. Majits förslag örn bemyndigande för Kungl. Majit att verkställa
ovanberörda reglering mellan Kalmar och Växjö domkyrkor, definitiva åtgärder
från statens sida borde vidtagas för upphjälpande av Växjö domkyrkas
ekonomi. Det räntefria lånet å 20,000 kronor hade allenast varit
avsett som en tillfällig åtgärd i avvaktan på resultatet av den tilltänkta
regleringen.
I 1926 års andra huvudtitel anförde vederbörande departementschef följande.
Den skuld, till vars gäldande detta lån vore avsett, hade uppkommit
huvudsakligen på grund av domkyrkan åliggande byggnads- och underhållsskyldighet
i avseende på domkapitlets lokaler. I skulden inginge även
ett mindre belopp, som hänförde sig till restaurering av domkyrkan. Enligt
gällande bestämmelser ålåge det visserligen domkyrkan att tillhandahålla
lokaler åt domkapitlen, men i undantagsfall hade staten trätt hjälpande
emellan. Sålunda hade riksdagen för att möjliggöra uppförande av dom
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
kapitelshus i Skara medgivit avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans
i Skara skuld till riksgäldskontoret. Ett liknande förfarande torde
väl böra komma till tillämpning i nu ifrågavarande fall. Emellertid hade
departementschefen icke ansett sig böra föreslå ett belastande av budgeten
med anslag för detta ändamål, vars tillgodoseende han funne kunna anstå
till ett kommande budgetår. Någon olägenhet för domkyrkan torde ett sådant
uppskov icke medföra vid det förhållande, att lånet i fråga icke löpte
med ränta.
I skrivelse den 25 augusti 1926 gjorde domkapitlet förnyad framställning
om lånets avskrivning.
Över denna framställning avgav statskontoret utlåtande den 17 september
1926 och anförde därvid, att vid ett efterskänkande av ifrågavarande lån
borde i riksstaten bland verkliga utgifter under åttonde huvudtiteln uppföras
ett anslag å 20,000 kronor till avskrivning av ett till Växjö domkyrka utlämnat
lån. Därjämte syntes i och för reglering över riksstaten av förändringarna
inom statens kapitalbestånd, å riksstatens inkomstsida böra under
avdelningen i anspråk tagna kapitaltillgångar, uppkomna av lånemedel, och
titeln fonden för låneunderstöd upptagas 20,000 kronor, ävensom å utgiftssidan
under utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster
än lånemedel, ett anslag till samma belopp för återbetalning av ett under
titeln låneunderstöd å riksstaten för budgetåret 1923/1924 anvisat anslag
för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka.
I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1932 gjorde fullmäktige i
riksgäldskontoret framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder för
avskrivande av riksgäldskontorets fordringar på grund av ifrågavarande lån.
Fullmäktige anförde därvid bland annat följande.
1930 års statsrevisorer hade till behandling upptagit frågan örn återbetalning
av ifrågavarande lån och anfört därom, att enligt inhämtad upplysning
från domkyrkosysslomannen i Växjö de ekonomiska förhållandena mellan
Växjö och Kalmar domkyrkor slutbehandlats för två ä tre år sedan. Något
förslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6 april 1923
hade dock icke avlämnats, utan domkyrkan åtnjöte fortfarande lånet räntefritt,
utan att något vore bestämt om dess återbetalning. Revisorerna ansåge
det önskvärt, att bestämda villkor för lånet snarast borde utformas
och att en anmaning till Växjö domkapitel borde utfärdas i detta hänseende.
I ett häröver avgivet yttrande hänvisade domkapitlet till sina under åren
1925 och 1926 gjorda framställningar örn avskrivning av ifrågavarande lån
och anförde vidare, att domkapitlet därefter ansett sig sakna anledning till
ytterligare förslag i ärendet, detta så mycket mer som domkyrkans ekonomiska
ställning ingalunda förbättrats efter den tid, då sistnämnda framställning
gjordes.
Härefter hade fullmäktige låtit verkställa utredning angående domkyrkans
ekonomiska förhållanden. Därvid hade följande uppgifter inhämtats rörande
domkyrkans inkomster och utgifter under åren 1916—1930:
7
Kungl.
Maj:ts proposition Nr lil.
År
Inkomster
Utgifter
kronor
kronor
1916 . .
....... 4,094:61
4,579: 61
1917 ..
....... 5,562:26
4,313: 10
1918 . .
....... 4,904:58
5,245: 48
1919 ..
....... 7,034: 76
20,221:32
1920 . .
....... 5,467:65
11,843: 96
1921 . .
....... 6,022:91
3,464: 45
1922 ..
....... 6,336:38
5,427: 08
1923 . .
....... 5,961:42
5,544: 63
1924 . .
....... 6,356:86
3,781:51
1925 . .
....... 11,848:47
16,242: 96
1926 . .
....... 9,611:25
5,372: 22
1927 ..
....... 11,001:21
6,604: 47
1928 . .
....... 3,983:29
8,549: 66
1929 ..
....... 6,642:01
4,718: 98
1930 . .
....... 11,991:97
11,791:84
Summa kronor 106,819:63 117,701:27
Under den senaste tioårsperioden hade Växjö stads- och landsförsamlingar
bidragit med sammanlagt 22,671 kronor 69 öre till domkyrkans underhåll.
Domkyrkans inkomster och utgifter voro under räkenskapsåret 1 juli
1929—30 juni 1930:
Inkomster:
Kronotionde från Kronobergs län..................kronor 2,133: 72
Kronotionde från Jönköpings län.................. » 2,420: 54
Tomtavgälder................................. » 1,728:74
Avgifter för orgelns användande................... » 319:58
Avgifter för likvagnarnas begagnande............... » 538: —
Räntor å i bank innestående medel................. » 548: 35
Aterburen brandpremieavgift.................... »_7: 23
Summa kronor 7,696:16
Utgifter:
Avlöningar till syssloman, kantor, vaktmästare och städerska
jämte ersättning för skrivmateriel...........kronor 1,764:17
Reparationer i domkapitlets lokal samt å domkyrkan och
dess tillhörigheter............................ » 1,450:27
Brandförsäkringar och ecklesiastika avgifter.......... » 308: 17
Nya inventarier för kyrkan (antependier, mässhakar m. m.
dyl.)..................................... » 6,065:08
Räntor å lån................................. » 474: 71
Boksamling och räkenskaper...................... » 18: —
Diverse..................................... » 27:75
Summa kronor 10,108: 16
Domkyrkans tillgångar utgjorde:
1 juli 1929 30 juni 1930
kronor 11,123:28 kronor 8,278:36
» 1,814:47 » 1,882:05
I sparbank innestående medel
Den s. k. Mölnahultsräntan . .
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
Orgelfonden ....................kronor 1,020:78 kronor 1,386:12
Inventarier..................... » 19,607:96 » 25,673:04
Summa kronor 33,566: 49 kronor 37,219: 57
Domkyrkans skulder utgjorde den 1 juli 1929 och 30 juni 1930:
Till fonden för vanlottades understöd ....
Till riksgäldskontoret................
Till Kronobergs läns sparbank.........
........... » 20,000: —
........... » 5,750: —
Summa kronor 29,750: —
Å lånet i Kronobergs läns sparbank erlades ränta, men amortering behövde
ej ske.
Utredningsmannen har bland annat anfört, att en väsentlig ökning av
domkyrkans inkomster skulle erfordras för att domkyrkan skulle bliva i
stånd att återbetala lånet. En sådan inkomstökning torde — sedan frågan
örn kronotiondens förhöjning förfallit — ej kunna ernås på annat sätt, än
att Växjö stads- och landsförsamlingar skulle betala en årlig ersättning för
rätten att använda domkyrkan såsom församlingskyrka, vilket i och för sig
förefölle ganska rimligt. Då det emellertid torde vara uteslutet, att församlingarna
skulle vara villiga härtill, syntes det, då de tidigare avböjt att
gälda de domkyrkans skulder, som föranlett beviljandet av förevarande
statslån, ej återstå annat än att vidtaga åtgärder för lånets avskrivning.
Sedan utredningarna angående Västerås och Växjö domkyrkor avslutats
hade fullmäktige inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen och riksantikvarien.
Byggnadsstyrelsen hade därvid framhållit, att domkyrkorna vore i
stort behov av omfattande förbättringar av olika slag samt att kostnaderna
därför näppeligen kunde bestridas av domkyrkornas inkomster. Riksantikvarien
hade vitsordat, att Västerås domkyrka vore i behov av omfattande
reparations- och underhållsarbeten samt att vidlyftiga restaureringsåtgärder
och i stor utsträckning även ny konstnärlig utsmyckning utgjorde önskemål,
vilkas genomförande riksantikvarien tillstyrkte. Beträffande Växjö
domkyrka hade riksantikvarien yttrat, att församlingarna komme att under
den närmaste framtiden få ikläda sig högst betydande kostnader för domkyrkan,
vilken själv icke disponerade medel till bestridande av så dyrbara
kostnader.
Av de verkställda utredningarna framginge — anförde fullmäktige för
egen del -— att domkyrkornas tillgångar och avkastningen därav skulle användas
icke blott till utgifter, som direkt hänförde sig till själva kyrkobyggnaderna
med tillhörande inventarier, utan även för fullgörande av andra
förpliktelser av ekonomisk art, som ålåge domkyrkorna. Västerås domkyrka
ansvarade sålunda för underhåll av biskopsgården och domkapitelshuset i
Västerås samt bidroge även till domkyrkosysslomannens avlöning. Växjö
domkyrka hade att med sina medel bestrida underhållet av domkapitlets
lokaler inom biskopshuset samt lämnade därjämte bidrag till avlöningen för
den vid domkyrkan anställda personalen. Den behållning, som kunde
återstå efter avdrag av domkyrkans nu omförmälda fasta utgifter, torde
emellertid, såvitt fullmäktige kunde finna, vara väl behövlig för de omfattande
underhålls- och restaureringsarbeten, som erfordrades för att trygga
den arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla och intressanta kyrkobyggnadens
bestånd och hålla den i ett värdigt skick.
9
Kungl. May.ts proposition Nr lil.
Under föreliggande förhållanden syntes det fullmäktige skäligt, att staten
avstode från att återfordra de lån, som på sin tid lämnats de båda domkyrkorna.
Vad Växjö domkyrka beträffade förelåge därjämte ett särskilt
skäl för avskrivning av lånet, enär vid beviljandet därav förutsatts, att någon
del av Kalmar domkyrkas inkomster skulle överföras till Växjö domkyrka
och att bestämmelser örn lånets återbetalning skulle meddelas, sedan
frågan örn reglering av de båda domkyrkornas ekonomiska förhållanden
blivit avgjord. Sedan emellertid 1925 års riksdag avslagit Kungl. Maj:ts
förslag om företagandet av en dylik reglering, torde varje möjlighet för
domkyrkan att på nyss angivet sätt erhålla medel för lånets återgäldande
vara utesluten.
Fullmäktige ville även erinra, att Kungl. Majit och riksdagen på senare
tid medgivit avsevärda lättnader i betalningsskyldigheten för vissa lån, som
från riksgäldskontoret utlämnats för kyrkobyggnader. Så hade år 1912 ett
belopp oav 27,000 kronor avskrivits å lånet till Skara domkyrkas restaurering.
Ar 1917 hade det räntefria lån å 16,000 kronor, som från riksgäldskontoret
utlämnats för fullbordande av Vadstena klosterkyrkas restaurering,
avskrivits. Ar 1923 hade efterskänkts sammanlagt 26,472 kronor 79 öre,
utgörande upplupna oguldna räntor å de två lån, som anvisats för fullbordande
av tornbyggnaden å Linköpings domkyrka.
Med stöd av vad ovan anförts hemställde fullmäktige, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva, att riksgäldskontorets fordran på grund
av förenämnda till Västerås och Växjö domkyrkor utlämnade lån å respektive
28,000 kronor och 20,000 kronor måtte få avskrivas. Då det till Växjö
domkyrka utgivna lånet utgått av lånemedel, borde, därest det av fullmäktige
nu väckta förslaget örn lånets avskrivning bifölles, ersättning beredas
riksgäldskontoret för därigenom uppkommande förlust. Västerås domkyrkas
statslån hade däremot utgått av skattemedel, och någon gottgörelse till riksgäldskontoret
för eventuell avskrivning av detta lån vore alltså icke erforderlig.
Kammarkollegiet har i utlåtande den 12 december 1933 förklarat sig icke
hava något att erinra emot fullmäktiges förslag. Statskontoret har i utlåtande
den 26 januari 1934 tillstyrkt desamma.
Då de i det föregående lämnade uppgifterna rörande vederbörande domkyrkors
ekonomiska ställning numera delvis äro föråldrade, har jag från
domkapitlen i Västerås, respektive Växjö under hand införskaffat färskare
uppgifter, som nedan återgivas:
Domkyrkan i Västerås:
Tillgångar: 30 -uni 1934 30 juni 1935
Fastighetsfonden...............kronor 3,074: 03 kronor 3,074: 03
Restaureringsfonden.............» 50,288:55 » 50,514:61
Domkyrkokassan............... » 11,486:57_» 15,030: 17
Summa kronor 64,849: 15 kronor 68,618: 81
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr lil. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
Skulder:
30 juni 1934
30 juni 1935
Till
riksgäldskontoret.........
. . kronor
28,000: —
kronor
28,000:
—
»
gravmedelsfonden.........
»
200: —
»
200:
—
»
Parkska testamentsfonden. . .
»
1,000: —
»
1,000:
—
fastighetsfonden..........
»
65,965: 50
»
65,965:
50
»
restaureringsfonden........
»
50,288: 55
»
50,514:
61
Summa kronor 145,454: 05
kronor 145,680:
11
Inkomster:
Utgifter:.
1934/1935
kronor 13,801: 65
kronor 10,258: 05
1 juli 1935—10
februari 1936
kronor 7,837:89
kronor 9,386:68
Domkyrkan i Växjö (räkenskapsåret 1934/1935):
Inkomster:
Indelningsersättning från länsstyrelsen i Kronobergs län. . kronor 1,675:15
Räntor . .................................... » 229:96
Avgäld för kv. Linne nr 3....................... » 1,500: —
Indelningsersättning från länsstyrelsen i Jönköpings län . . » 1,873: 60
Avgift för lån av predikstolskläde.................. » 5: —
Ränta å dödad sparkassebok nr 13177 (Mölnahultsräntan) » 6:70
Ränta å dödad sparkassebok nr 14421 (orgelfonden)..... » 7:32
Avgifter för likvagnarnas användning............... » 324: —
Avgifter för domkyrkans användning vid vigslar....... » 95: —
Arrende- och tomtavgifter från Växjö stad............ » 116:58
Tomtören för Gra varegården...................... » —: 75
Avgäld för tomt nr 1 i kv. Sigfrid................. »_80: —
Summa kronor 5,914: 06
Utgifter:
Avlöningar......... kronor 1,435: 17
Reparationer.................................. » 270:73
Avgifter..................................... » 455:22
Boksamlingen och räkenskaperna................... » 15: —
Diverse...................................... » 452: —
Summa kronor 2,628: 12
Domkyrkans tillgångar utgjorde:
1 juli 1934 30 juni 1935
Utlånta medel..................kronor 6,625:81 kronor 9,811:28
Mölnahultsräntan ............... » 2,145:53 » 2,195: 13
Orgelfonden................... » 2,180: 39 » 2,231:26
Inventarier.................... » 44,682:49 » 45,282:49
Summa kronor 55,634: 22 kronor 59,520: 16
Domkyrkans skulder utgjorde den 1 juli 1934 och 30 juni 1935:
Till riksgäldskontoret.
kronor 20,000: —
Vidare har upplysts, att domkyrkans tak befunne sig under omläggning,
vilket arbete beräknades kräva omkring 5,000 kronor. Kyrkans gamla sa
-
11
Kungl. Maj.ts proposition Nr lil.
kristia vore i sådant skick, att den tarvade reparation. Belysnings- och
värmeanordningarna i domkyrkan vore föråldrade och måste omläggas.
Domkyrkan själv, i vad rörde kyrkorummet, vore i behov av restaurering.
Domkyrkan befunne sig i sådant läge, att de medel, kyrkan för närvarande
disponerade eller framdeles genom den årliga inkomsten komme att disponera,
icke ännu tillnärmelsevis räckte till att avhjälpa kyrkans trängande
behov av reparation och restaurering.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen är frågan örn avskrivning
av ifrågavarande båda lån av gammalt datum. I statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag uttalade sig sålunda dåvarande departementschefen
för en avskrivning av det till Växjö domkyrka utlämnade lånet men
ansåg sig icke då böra föreslå, att budgeten belastades med anslag för detta
ändamål, vars tillgodoseende han funne kunna anstå till ett kommande
budgetår. Den av fullmäktige i riksgäldskontoret föranstaltade utredningen
ger vid handen, att domkyrkan icke är i stånd att gälda sin ifrågavarande
skuld bland annat på grund av att några inkomster från Kalmar domkyrka
jämlikt ett av 1925 års riksdag fattat beslut icke överförts till eller fått
disponeras av Växjö domkyrka. Av den föreliggande utredningen torde
jämväl framgå, att det för Västerås domkyrka skulle, om återbetalning av
domkyrkans skuld till statsverket krävdes, i framtiden uppkomma betydande
svårigheter att tillgodose de ändamål, för vilka domkyrkans medel
äro avsedda. Framställningen om avskrivning av de båda lånen har också
rönt understöd från samtliga i ärendet hörda myndigheter.
Under utredningen har ifrågasatts, att Växjö domkyrka skulle tillföras
ökade inkomster genom att Växjö stads- och landsförsamlingar ålades att
till domkyrkan betala viss årlig ersättning för rätten att använda domkyrkan
som församlingskyrka. Denna utväg att skaffa domkyrkan ersättning
för de på grund av riksdagens nyssnämnda beslut uteblivna inkomsterna
från Kalmar domkyrka synes emellertid icke i sakens nuvarande läge vara
framkomlig.
Med hänsyn till ovan angivna omständigheter anser jag mig böra biträda
föreliggande förslag örn ifrågavarande båda låns avskrivning. Det till Växjö
domkyrka utlämnade låneunderstödet, som förvaltas av riksgäldskontoret,
har utgått av anslag, som täckts av lånemedel. I händelse av bifall till
förslaget örn detta låns avskrivning torde enligt de grunder för redovisning
av lånemedelsförluster, vilka numera tillämpas i riksgäldskontorets bokföring
(se 1936 års statsverksproposition: Utgifter för kapitalökning bil. 5),
förevarande lånebelopp böra avföras från fonden för låneunderstöd och i
stället redovisas å riksgäldskontorets avskrivningskonto. Täckning av denna
lånemedelsförlust torde därefter komma att beredas av andra statsinkomster
än lånemedel; beslut härom erfordras icke i förevarande sammanhang. Det
till Västerås domkyrka utlämnade lånet, som ävenledes förvaltas av riksgäldskontoret,
har icke utgått av lånemedel. Täckning för avskrivning av
sistnämnda lånebelopp lärer sålunda icke behöva beredas.
Departe
mentschefen.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.
Jag hemställer alltså nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ur riksgäldskontorets räkenskaper må avskrivas statens
fordran
dels å domkyrkokommissionen i Västerås på grund av
det vid 1859—1860 års riksdag beviljade låneunderstödet
till Västerås domkyrka å 28,000 rdr,
dels och å Växjö domkapitel på grund av det från anslag
å riksstaten för budgetåret 1923/1924 under Utgifter för
kapitalökning och rubriken Låneunderstöd utlämnade räntefria
lånet till Växjö domkyrka å 20,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1936, Ivar Hagaströms Boktryckeri A. B.
360561
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.