Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder till befrämjande av mejerihanteringen

1936-02-28 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:115, Angående vissa åtgärder till befrämjande av mejerihanteringen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115-

1

Nr 115.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

till befrämjande av mejerihanteringen; given Stockholms

slott den 28 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställer.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 28 februari 1936.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld anför:

Med skrivelse den 5 november 1935 har 1933 års mjölk- och mejeriutredning

överlämnat betänkande med förslag till mejeristadga samt vissa andra

åtgärder till mejerihanteringens befrämjande (stat. off. utr. 1935:55). över

betänkandet hava yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, statens pensionsanstalt, allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

Sveriges allmänna lantbrukssällskap samt styrelserna för svenska

smörprovningarna och svenska mcjerikonsulentföreningen ävensom svenska

mejeriernas riksförening u. p. a. och svenska mejeristföreningen. Lantbruksstyrelsen

har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från hushållningssällskapens

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 115. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo
-

förvaltningsutskott. Till svenska mejeriernas riksförenings yttrande hava

fogats utlåtanden från ett stort antal mejeriförbund.

I betänkandet hava framlagts förslag till dels mejeristadga, dels mejerikonsulentverksamhetens

omorganisation, dels mejerihanteringens koncentration,

dels ock förändringar i svenska smörprovningarnas organisation. Jag

torde nu få redogöra för dessa förslag.

Förslag till mejeristadga.

Gällande lagstiftning har endast i ringa utsträckning upptagit bestämmelser

rörande mejerierna, deras inredning och utrustning. De viktigaste föreskrifterna

i detta hänseende återfinnas i hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919

(nr 566).

I hälsovårdsstadgans 11 och 46 §§, av vilka den första avser stad och vissa

liknande samhällen och den sistnämnda landsbygden, stadgas, att lägenhet,

där födoämnen eller dryckesvara till försäljning beredes, så ock lägenhet,

där kött, charkuterivaror, färsk fisk, mjölk, mejeriprodukter, bröd eller konditorivaror

försäljas eller till försäljning förvaras, ej må läggas på mindre

avstånd än sex meter från avträde och urinkur eller från stall, fähus och

svinhus eller därtill hörande gödselbehållare. Sådan lägenhet skall vara

tillräckligt rymlig och ljus samt försedd med erforderliga anordningar för

luftväxling ävensom hava lätt tillgång till vatten. Golv, väggar och tak ävensom

bord, hyllor och annan inredning skola vara så beskaffade, att de med

lätthet kunna rengöras. Lägenheten må icke stå i förbindelse med bostad

och ej heller i övrigt vara så förbunden med annan lokal, att sanitära olägenheter

därav kunna uppkomma.

Härutöver gäller för slakteri, charkuteri och mejeri, att golv däri skall

vara av sten, betong eller annat lika tjänligt ämne samt försett med avlopp

för spillvatten. I städer och liknande samhällen må sådan lägenhet icke tagas

i bruk, förrän hälsovårdsnämnden lämnat sitt tillstånd därtill.

Samtliga här omnämnda lägenheter ävensom där använda redskap, förvaringskärl

och andra tillbehör skola hållas rena och i gott stånd. Sådan

lägenhet får endast användas till det ändamål, för vilket den är avsedd. Ej

må där förvaras ämne, som kan meddela varorna främmande lukt eller

smak eller på annat sätt göra dem otjänliga till förtäring. Vid förfaring,

transport och uppläggning eller annan hantering av vara, som är avsedd

att försäljas såsom födoämne, skola sådana försiktighetsmått iakttagas, att

varan icke förorenas.

I 12 och 47 §§ hälsovårdsstadgan föreskrives, att var och en, som sysslar

med beredning av födoämne eller dryckesvara för försäljning eller hanterar

kött, charkuterivaror, färsk fisk, mjölk, mejeriprodukter, bröd eller

konditorivaror, som avses till försäljning, skall under arbetet iakttaga noggrann

renlighet. Genom sistnämnda lagrum är vidare stadgat, att örn beträffande

person, som nyss nämnts, skälig anledning förekommer att antaga,

att han är behäftad med sjukdom eller smitta, varav menlig inverkan på

den av honom bearbetade eller hanterade varans beskaffenhet kan uppstå,

han är skyldig att efter anmodan av hälsovårdsnämnden på hälsovårdsområdets

bekostnad undergå läkarundersökning. Finnes han vid läkarundersökningen

vara behäftad med sjukdom eller smitta, som nu är sagd, må

nämnden förbjuda, att han deltager i eller användes till arbete, varom här är

fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr Ilo
-

3

övervakandet av hälsovårdsstadgans efterlevnad tillkommer i första hand

hälsovårdsnämnderna.

Vid sidan av hälsovårdsstadgans föreskrifter, vilka avse samtliga mejeriföretag,

finnas bestämmelser, som allenast beröra mejerier, vilka erhållit

rätt att föra runmärket. Dessa mejerier stå under kontroll av svenska smörprovningarna.

Lantbruksstyrelsen har i kungörelse den 11 maj 1935 (nr 3)

lämnat särskilda föreskrifter för begagnande av runmärket. Av dessa föreskrifter

må här omnämnas, att mejeriet skall äga för framställning av smör

fullgodo lokaler och ändamålsenlig utrustning, omfattande bland annat anordningar

för pastörisering och avkylning, samt tillgång till fullgott vatten.

Smörprovningarna utföra genom sina tjänstemän och mejerikonsulenterna

bland annat inspektioner av de runmärkesberättigade mejerierna. Under

dessa inspektioner efterses, att lokalerna och deras inredning befinna sig

i ett ändamålsenligt skick. Mejerier, som icke ställa sig smörprovningarnas

anvisningar till efterrättelse, kunna fråntagas rätten till runmärke. Smörprovningarna

hava sålunda befogenhet att tillse, att i smörprovningarna

deltagande mejerier drivas utan svårare anmärkningar.

Slutligen kan nämnas, att i instruktionerna för hälsovårdsmyndigheter

givits vissa bemyndiganden, vilka jämväl hava intresse för mejerierna. Sålunda

åligger det medicinalstyrelsen att vid erhållen kännedom örn uraktlåtenhet

av hälsovårdsnämnd att ställa sig till efterrättelse vad enligt gällande

författningar i avseende å hälso- och sjukvård är för hälsovårdsnämnd

föreskrivet anmäla detta hos vederbörande länsstyrelse. Enligt allmänna

läkarinstruktionen den 19 december 1930 (nr 442) åligger det förste provinsialläkare

att till medicinalstyrelsen anmäla underlåtenhet av hälsovårdsnämnd,

som nu berörts, samt att med oavlåtlig uppmärksamhet vaka över

iakttagandet av de för allmänna hälso- och sjukvården meddelade föreskrifterna

och jämväl i övrigt ägna tillsyn åt hälsovårdsförhållandena i allmänhet,

särskilt å platser med större sammanträngd befolkning. I sistnämnda

instruktion föreskrives jämväl, att provinsialläkare har att ägna tillsyn åt

efterlevnaden av de för allmänna hälso- och sjukvården meddelade föreskrifterna.

Jämlikt allmän veterinärinstruktion den 17 november 1933 (nr 616)

har vidare länsveterinär att på anmodan av hälsovårdsnämnd eller polismyndighet

ej mindre verkställa undersökning av levande eller döda djur,

kött och därav beredda födoämnen ävensom mjölk samt häröver avgiva intyg

än ock öva tillsyn däröver, att farkoster, vagnar och andra fordon, som

begagnats till transport av husdjur, kött m. m., bliva på ändamålsenligt sätt

rengjorda och vid behov smittrenade.

Till belysande av behovet av en mejeristadga, innehållande föreskrifter

rörande de sanitära förhållandena och driften vid mejerierna, har

1933 års mjölk- och mejeriutredning anfört bland annat följande.

Genom studier av rapporter till svenska smörprovningarna från dess inspektör

och vissa mejerikonsulenter samt genom studieresor i landet, varvid

besökts mejerier av olika slag, hade utredningen kommit till den uppfattningen,

att allvarliga brister förelåge beträffande olika förhållanden vid ett

stort antal mejerier. Sålunda vore mejerierna ej sällan belägna på olämpliga

platser, såsom i närheten av starkt trafikerade vägar och järnvägar eller

i närheten av industrianläggningar, från vilka besvärande lukt eller rök spredes.

Även med avseende å beskaffenheten av mejeriernas tillfarts- och utfartsvägar

samt områdena intill mejerierna ävensom mejeriernas lastbryggor

bruste det mångenstädes betänkligt.

De mest framträdande olägenheterna bestode emellertid i att ett flertal me
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo
-

jeder inretts och utrustats på ett ur driftssynpunkt mindre ändamålsenligt

sätt. Utrymmena i mejerierna vore sålunda ofta alltför sparsamt tilltagna.

Till följd därav hade maskiner och apparater uppställts på olämpligt sätt och

andra olägenheter uppstått. Ventilationen vore även ofta bristfällig, varför

fuktighet kondenserades å väggar och tak. Härigenom gynnades utvecklingen

av mikroorganismer, genom vilka uppstode risk för infektion av mejeriprodukterna.

Golv, tak och väggar i mejerilokalerna vore ofta av olämpligt

material och av sådan beskaffenhet, att rengöringen av desamma vore

förenad med svårigheter. Kylningsanordningarna vore understundom bristfälliga,

särskilt gällde detta mejerier som vore utrustade för kylning med is.

Mycket ofta hade inträffat, att maskiner och apparater i de delar, som komme

i beröring med mjölk och grädde, vore bristfälligt förtenta, varigenom mejeriprodukterna

kunde allvarligt skadas.

Vid åtskilliga mejerier ägnades vattnets beskaffenhet icke nödig uppmärksamhet.

Härigenom kunde infektionssjukdomar spridas. Utan att vara

smittfarligt kunde vattnet emellertid innehålla mikroorganismer, vilka synnerligen

menligt inverkade på produkternas kvalité och hållbarhet. Ett ej

sällan förekommande förfaringssätt vore att för kylning begagna is, hämtad

från sjöar, dammar och åar. Därest sådan is Indes direkt i mjölken eller sköljvattnet,

kunde mejeriprodukterna ofta infekteras eller eljest skadas. Stundom

inträffade, att mejeri användes för främmande ändamål såsom slakt,

kokning av kreatursfoder eller tvättning av kläder.

En lika viktig förutsättning för framställning av goda mejeriprodukter

som ändamålsenligt byggda och utrustade lokaler vore, att mejerierna dreves

av kunnig personal. I detta hänseende kunde mångenstädes anmärkningar

göras. Kontrollen över mejeripersonalens hälsotillstånd vore även

på många håll bristfällig. Jämväl i fråga örn den personliga hygienen förefunnes

i många mejerier brister. Under arbetet användes sålunda ofta smutsiga

eller olämpliga kläder.

Mjölk- och mejeriutredningen har på grund av sålunda anmärkta brister

i förhållandena vid mejerierna och med hänsyn till den knapphändiga lagstiftning,

som för närvarande finnes, ansett erforderligt, att en mejeristadga,

innefattande närmare bestämmelser rörande mejeriernas inredning,

läge och drift samt hygieniska förhållanden i övrigt, utfärdades. I det av

utredningen utarbetade förslaget till mejeristadga har till en början för

att avgränsa stadgans tillämplighetsområde upptagits en definition å

begreppet mejeri. Såsom mejeri i stadgans mening har föreslagits

skola anses värjo lägenhet jämte därtill hörande lokaler, där mjölk eller

grädde från två eller flera producenter eller ock till en myckenhet, som i

medeltal för 3 månader uppgår till minst 3,000 kilogram mjölk eller motsvarande

mängd grädde för månad, beredes till produkter avsedda för försäljning

eller undergår annan yrkesmässig maskinell behandling. I förslaget

lämnas därefter detalj föreskrifter rörande mejeris läge och

inredning, beskaffenheten av vatten och is vid mejeri samt ordningen

vid sådant ävensom med avseende å personalens utbildning och hygien. Beträffande

det närmare innehållet i dessa bestämmelser tillåter jag mig hänvisa

till betänkandet (sid. 21—24).

Tillsynen över stadgan har tillagts lantbruksstyrelsen. Den omedelbara

kontrollen över stadgans efterlevande skall emellertid, enligt vad ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115■

5

redningen vidare föreslagit, utövas av särskilda för detta ändamål hos lantbruksstyrelsen

anställda tjänstemän, mejeriinspektörer. Dessa ävensom annan

styrelsens tjänsteman skola när som helst äga tillträde till mejeri för

kontrollens fullgörande samt tillika äga rätt att taga erforderliga prov för

undersökning. Kostnaderna för provtagning och undersökning skola gäldas

av mejeriet. Därest det befinnes, att verksamheten vid mejeri icke behörigen

drives samt rättelse icke sker oaktat anmaning, skall lantbruksstyrelsen

kunna förordna, att verksamheten vid mejeriet skall upphöra för viss tid

eller tills vidare.

Eftersättande av stadgans föreskrifter skall i regel straffas med dagsböter.

Beträffande stadgans ikraftträdande har tiden härför föreslagits

till den 1 januari 1937. Emellertid har vidare förordats, att det stora

flertalet bestämmelser rörande mejeris läge och inredning icke skola äga

tillämpning, såvitt angår den 1 januari 1937 befintliga mejerier, förrän

två år förflutit från det stadgan trätt i kraft. Vid mejeri den 1 januari 1937

tjänstgörande personal skall före den 1 juli samma år hava undergått i stadgan

föreskriven läkarundersökning.

Utredningen har i sammanhang med förslaget till mejeristadga även

framlagt förslag till förordning om ändring i 11 § 1 mom. och 46 § 1 mom.

hälsovårdsstadgan. Detta förslag innebär, att bestämmelserna i tredje styckena

av nämnda författningsrum icke vidare skola hava avseende å mejeri,

samt att i stället skall införas en erinran därom, att beträffande mejeri är

särskilt stadgat.

I motiveringen till sitt förslag till mejeristadga har utredningen angående

den föreslagna definitionen å begreppet mejeri bland annat

anfört:

Med mejeri borde ej förstås lägenhet, där mjölk och grädde allenast försåldes.

Dessa lägenheter folie sålunda utanför stadgans bestämmelser. Så

snart mjölk eller grädde förädlades, t. ex. förarbetades till smör eller ost, borde

däremot lokalen, där detta ägde rum, anses såsom mejeri. Enligt utredningens

uppfattning borde under begreppet mejeri falla jämväl sådana lägenheter, där

mjölk eller grädde underginge behandling, vilken visserligen icke kunde

betecknas såsom förädling men likväl krävde viss apparatutrustning, såsom

för pastörisering, separering, rening och dylikt. Skumningsstationer liksom

även rena distributionsmejerier skulle sålunda enligt stadgan vara att anse

såsom mejerier.

Beträffande tillsynen över mejeristadgans efterlevnad

har utredningen anfört bland annat följande.

Enligt utredningens mening borde den omedelbara kontrollen utövas av

personer, som ägde såväl ingående kännedom örn mejerihanteringen inom

landets olika delar som nödiga förutsättningar att bedöma, vilka fordringar

beträffande mejerierna och den anställda personalen som kunde anses skäliga.

Sistnämnda förutsättning vöre nödvändig, enär stadgans bestämmelser i

flera fall endast kunnat givas en mera allmän formulering. För kontrollen

syntes en fortlöpande inspektion av mejerierna vara erforderlig. Det läge i

sakens natur, att mejeriinspektionen vore en uppgift av grannlaga natur, enär

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo
-

denna ofta ledde till ålägganden för mejerierna, vilka dessa måhända i vissa

fall mindre gärna ville åtaga sig. Med hänsyn härtill vore det ej möjligt

att uppdraga den kontrollerande verksamheten åt mejerikonsulenterna. Sammanförandet

av kontrollen och den rådgivande verksamheten hos mejerikonsulenterna

skulle nämligen kunna medföra obenägenhet hos mejerierna att

anlita dessa och detta bleve kanske särskilt fallet vid mejerier, som vore i stort

behov av rådgivning. Anförda skäl talade för, att kontrollen anförtroddes åt

ett särskilt organ och att mejerikonsulenternas uppgift allt fortfarande begränsades

till den rådgivande verksamheten. Denna uppdelning av verksamheten

pa två slag av befattningshavare torde dock ej utesluta samarbete mellan dessa.

När direktiv lämnades av kontrollen beträffande erforderliga förändringar vid

ett mejeri, borde konsulenten kunna tillkallas för rådgivning. Dessutom borde

givetvis konsulenten på frivillighetens väg kunna få förbättringar till stånd vid

många mejerier.

Beträffande kontrollens organisation har utredningen ansett, att två befattningar

såsom mejeriinspektörer borde inrättas vid lantbruksstyrelsen. Utredningen

har till närmare motivering för sitt förslag i denna del i huvudsak

anfört följande.

Tillsynen över mejeristadgans efterlevnad borde enligt utredningens mening

handhavas av ett statligt organ. Utredningen hade härvid övervägt inrättandet

av ett fristående organ för hithörande uppgifter. Enär lantbruksstyrelsen

redan handlade mejeriärenden av olika slag, hade det dock synts utredningen

ligga närmast till hands, att uppdraget anförtroddes åt detta ämbetsverk.

En direkt anknytning av kontrollen, som skulle omfatta landets alla mejerier,

till svenska smörprovningarna hade också övervägts men befunnits mindre

lämplig med hänsyn till smörprovningarnas karaktär av speciellt kontrollorgan

för runmärkesberättigade mejerier, runmärkt smör samt smör- och

äggexporten. Ärenden berörande mejeristadgan syntes i stället böra handläggas

direkt av lantbruksbyrån inom lantbruksstyrelsen, dit även de personer,

som skulle utöva den omedelbara kontrollen över mejeristadgans efterlevnad,

borde vara anknutna.

Då det gällde att avgöra, vilka arbetskrafter, som vore erforderliga för kontrolluppgifternas

fullgörande, borde beaktas, att kontrollen skulle begränsas

till efterlevnaden av mejeristadgans bestämmelser och ej omfatta en

fullständig kontroll över mejeridriften i dess helhet. Man syntes lämpligen

kunna utgå från, att varje mejeri skulle besökas tillsvidare i medeltal en gång

vart annat år. Utredningen räknade därvid med att för vissa mejerier, om

vilka det på förhand vore känt, att de vore i fullgott skick, tiden mellan två

på varandra följande inspektioner kunde vara längre än två år. För andra

mejerier torde däremot inspektion böra ifrågakomma oftare än vart annat år.

För att mejeriinspektörernas arbetskraft skulle kunna utnyttjas på ett tillfredsställande

sätt, syntes det vara nödvändigt, att de sattes i tillfälle att i

stor omfattning begagna automobil under resorna. Det lämpligaste syntes

därför vara, att inspektörerna kunde resa direkt från ett mejeri till ett annat,

utan att järnväg behövde anlitas, enär därigenom ofta en betydande tidsvinst

kunde göras. Om automobil användes, torde man kunna räkna med att i

medeltal omkring tre mejerier kunde medhinnas om dagen, när det gällde

södra och mellersta Sverige, medan däremot för nordliga Sverige i medeltal

endast omkring två mejerier torde kunna besökas.

I fråga örn antalet behövliga mejeriinspektörer borde beaktas, att dessa

skulle hava tid övrig för expeditionsarbete. Man syntes därför ej kunna räkna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr Hörneå

mera än omkring 175—200 inspektionsdagar om året. Enligt den officiella

statistiken uppginge hela antalet mejerier inom landet under år 1933

till 1,492. Med utgångspunkt från angivna förutsättningar torde man kunna

räkna med att arbetet kunde medhinnas av två mejeriinspektörer.

Utredningen har i anslutning till sitt förslag om inrättande av två mejeriinspektörsbefattningar

uppgjort följande förslag till distriktsindeln

i n g för dessa:

Distrikt I Distrikt II

Län

Antal

Län

Antal

mejerier

mejerier

Malmöhus...........

....... 95

Stockholms.......

.......... 21

Kristianstads........

....... 87

Uppsala..........

.......... 21

Blekinge.............

....... 20

Västmanlands.....

Kalmar .............

....... 106

Örebro ...........

.......... 42

Kronobergs ..........

....... 61

Skaraborgs .......

.......... 341

Jönköpings..........

....... 97

Värmlands .......

Hallands............

....... 71

Kopparbergs .....

.......... 37

Göteborgs och Bohus

....... 18

Gävleborgs........

.......... 30

Älvsborgs...........

....... 118

Västernorrlands ...

Östergötlands........

....... 85

Jämtlands........

.......... 39

Södermanlands ......

....... 39

Västerbottens.....

Gotlands............

........ 24

Norrbottens.......

.......... 26

Summa 821

Summa 671.

Utredningen har i anslutning härtill uttalat, att förslaget endast vore preliminärt

och att det borde ligga i lantbruksstyrelsens hand att vid behov företaga

förskjutningar av gränserna för distrikten.

Kostnaderna för tillsynen över mejeristadgans efterlevnad har

utredningen beräknat till omkring 30,000 kronor om året. Utredningen har

till närmare belysning härav anfört:

Tills vidare borde mejeriinspektörerna uppföras å extra stat, varvid lönen

borde utgå enligt lönegrad B 21. Därjämte borde dyrtidstillägg utgå enligt

för nyreglerade verk gällande grunder. Till täckandet av mejeriinspektörernas

resekostnader borde beräknas ersättning enligt rese- och traktamentsklass

II D, varjämte ersättning för automobilkostnaderna borde utgå. I likhet med

vad fallet i allmänhet vöre för de nuvarande mejerikonsulenterna syntes denna

böra utgå med ett belopp av 1,500 kronor för år som fast bidrag jämte 10 öre

för kilometer körd vägsträcka.

Örn lönerna sattes som för dyrortsgrupp G och om för varje mejeriinspektör

beräknades 200 resdagar med en tillryggalagd vägsträcka med automobil

av 2,500 mil årligen, skulle staten för de två mejeriinspektörerna få följande

utseende.

Avlöning:

lön ............................................. kronor 13,500

dyrtidstillägg, 9 procent å lönen................... » 1,215 14,715

Traktaments- och resekostnad:

traktamenten, 400 dygn å kronor 16............... kronor 6,400

resekostnader: fast anslag för automobil........... » 3,000

för körd vägsträcka................ » 5,000

för järnvägsresor.................. »_GOOP 15,400

Tillsammans kronor 30,115.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo
-

Dessutom torde en viss ökning av lantbruksstyrelsens expenser vara behövlig.

I de avgivna yttrandena bär behovet av mejeristadga allmänt vitsordats.

Det av utredningen framlagda förslaget har ock i stort sett vunnit anslutning.

Endast förvaltningsutskottet hos Västerbottens läns hushållningssällskap har

funnit förslagets bestämmelser alltför betungande med hänsyn till norrländska

förhållanden och pa grund härav hemställt om en överarbetning av detsamma.

Såsom en erinran av mera allmän natur har från en del håll anmärkts, att de

i förslaget upptagna föreskrifterna vore alltför vagt avfattade. I övrigt hava

huvudsakligen endast framställts detaljanmärkningar. Av dessa må här

återgivas följande.

Beträffande den föreslagna definitionen å begreppet mejeri

har hushållningssällskapets i Skaraborgs län förvaltningsutskott uttalat, att

densamma icke borde omfatta gårdsmejeri, som mottoge mjölk från arrendatorer

och torpare på gården. Svenska mejeriernas riksförening har å andra

sidan yrkat på en utvidgning av begreppet. Föreningen har sålunda föreslagit,

att, utöver vad i förslaget förordats, såsom mejeri skulle anses dels

sådana lägenheter, där mjölk mottoges för att efter omhällning transporteras

till annan lägenhet för att där beredas till produkter avsedda till försäljning,

eller ock undergå annan yrkesmässig behandling, dels ock lägenhet, där av

mjölk eller grädde framställda produkter mottoges för att omarbetas eller

undergå annan yrkesmässig behandling. Liknande förslag har jämväl framställts

av mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett, att

såsom mejeri i stadgans mening borde även betraktas sådana mindre lägenheter,

där mjölk moltoges för försäljning utan att först pastöriseras och där

konsumtionsgrädde erhölles genom handskumning.

Med avseende å bestämmelserna rörande tillsynen över mejeristadgans

efterlevnad har lantbruksstyrelsen ifrågasatt lämpligheten av att tillsynen

ålades lantbruksstyrelsen med hänsyn till att styrelsens uppgift eljest

icke vore av någon fiskalisk natur. Styrelsen har emellertid å andra sidan

icke kunnat anvisa någon annat verk, som lämpligen kunde anförtros sagda

tillsyn. Liknande synpunkter hava framförts i andra yttranden. Medicinalstyrelsen

har för sin del understrukit vikten av att inskränkning ej skedde i

de sanitära myndigheternas rättigheter och skyldigheter att enligt hälsovårdsstadgans

och mejeristadgans bestämmelser örn sanitära förhållanden

utöva den fortlöpande tillsynen över dessa. I några yttranden har förordats,

att tillsynen över stadgans efterlevnad Jados i medicinalstyrelsens hand. Kristianstads

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ifrågasatt, örn

icke tillsynen över stadgan kunde anknytas till svenska smörprovningarna.

Rörande det i samband med kontrollbestämmelserna föreslagna stadgandet

örn rätt för lantbruksstyrelsen att besluta om stängning för visst fall av

mejeri har lantbruksstyrelsen framhållit, att det icke vore lämpligt, att dylikt

beslut meddelades av styrelsen. Enligt styrelsens mening borde i stället

stadgas, att styrelsen skulle anmäla mejeriet för vederbörande länsstyrelse,

sorn — sedan mejeriet förelagts att vidtaga rättelse och underlåtit detta —

förordnade örn mejeriets stängning. Styrelsen för svenska smörprovningarna

har gjort ett liknande uttalande. Från flera håll har förordats, att innan beslut

om stängning meddelades svenska mejeriernas riksförening skulle höras.

Rörande straffbestämmelserna har lantbruksstyrelsen uttalat,

att dagsböter vore ett alltför strängt straff för ifrågavarande förseelser. Samma

mening har uttalats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvalt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115-

9

ningsutskott. Mjölkcentralen har föreslagit, att stadgans bestämmelser borde

uppdelas dels i sådana, som avsåge den tekniska utrustningen och skötseln,

och dels i sådana, som gällde hälsovården. Endast överträdelse av de senare

borde föranleda ansvar. Efterlevnaden av de tekniska föreskrifterna borde

övervakas av lantbruksstyrelsen; överträdelse eller tredska borde i dessa fall

föranleda stängning av mejeriet.

Den i övergångsbestämmelserna föreslagna övergångstiden

av två år beträffande vissa stadganden har i ett flertal yttranden ansetts för

kort. Yrkanden hava framställts på en övergångstid av tre eller fem år.

Beträffande organisationen av kontrollen liava delade meningar

förekommit i yttrandena. I flertalet yttranden har emellertid icke

någon erinran framställts mot utredningens förslag om inrättande av två

mejeriinspektörsbefattningar anknutna till lantbruksstyrelsen. Två hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hava dock ifrågasatt, om icke kontrollen

av stadgans efterlevnad lämpligen kunde anförtros åt mejerikonsulenterna.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett, att inrättande

av inspektörsbefattningarna kunde anstå, intill dess erfarenheten visat,

att mejerierna underläte att efterkomma föreskrifterna i stadgan. I flera

yttranden har ifrågasatts, huruvida två inspektörsbefattningar kunde anses

tillräckliga för kontrollens uppehållande. Svenska mejeriernas riksförening

förordar inrättandet av tre befattningar och nordvästra Skånes mejeriförbund

anser minst fyra inspektörer erforderliga. I några yttranden har understrukits

vikten av att ett effektivt samarbete anordnades mellan mejeriinspektörerna

och hälsovårdsmyndigheterna.

Utredningens förslag om de nya befattningarnas placerande i lönegraden

B 21 har icke föranlett någon erinran. Vad angår utredningens kostnadsberäkningar

har från statskontorets sida beträffande beräkningen av

inspektörernas löner anförts följande.

Enligt det beräkningssätt, som för närvarande tillämpades beträffande löneutgifter

för befattningshavare å extra stat, skulle lönekostnaderna beräknas

efter den högsta löneklass, enligt vilken lön borde utgå till vederbörande befattningshavare,

d. v. s. i förevarande fall 23:e löneklassen, i vilken lönen å

G-ort belöpte sig till 7,212 kronor för år. Emellertid borde till detta lönebelopp

läggas provisoriskt dyrortstillägg, som för en sådan befattningshavare

som den, om vilken här vore fråga, i högsta förekommande löneklassen uppginge

till 342 kronor örn året, samt därifrån dragas det för omhandlade befattning

fastställda pensionsavdraget 192 kronor för år. Den årliga lönekostnaden

för ifrågavarande båda inspektörer borde alltså rätteligen beräknas

till 14,724 kronor i stället för av utredningen upptagna 13,500 kronor.

Av den förebragta utredningen synes framgå, att missförhållanden i olika De^ne-mtnuavseenden

föreligga beträffande driften och de sanitära förhållandena vid en

del mejerier i landet. En av de väsentligaste orsakerna härtill torde vara att

söka i bristen på reglerande och vägledande bestämmelser på detta område.

De i hälsovårdsstadgan intagna föreskrifter, som äga tillämpning å mejerierna,

äro alltför ofullständiga och avfattade i alltför allmänna ordalag. En

annan bidragande orsak till berörda olägenheter synes vara att söka i brist
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 115-

fällig övervakning av mejerierna. De myndigheter, som för närvarande handhava

tillsynen över dessa, torde nämligen i stor utsträckning sakna sakkunskap

å mejeriteknikens och mejerihanteringens område, varför de icke äga

nödig auktoritet gentemot mejerierna. Ett behov synes således förefinnas aven

författning, som lämnar föreskrifter angående mejeriernas drift, inredning

och sanitära förhållanden och vars efterlevnad på effektivt sätt övervakas.

I de avgivna yttrandena över mjölk- och mejeriutredningens förslag i detta

hänseende har ock allmänt tillstyrkts, att en sådan författning kommer till

stånd och att tjänstemän tillsättas för handhavande av den erforderliga kontrollen.

Även jag förordar nu detta.

Vid utformningen av författningen torde det av utredningen framlagda

förslaget till mejeristadga i det väsentligaste kunna följas. Det av utredningen

föreslagna tillämplighetsområdet för stadgan torde kunna godtagas. Att

utvidga detta, såsom i något yttrande ifrågasatts, torde i varje fall icke för

närvarande vara lämpligt. I anledning av vissa av de erinringar, som i yttrandena

framförts mot förslagets bestämmelser rörande mejeris läge, inredning

och ordningen i detsamma samt personalens utbildning och hygien torde

en del mindre ändringar i dessa bestämmelser böra vidtagas.

Den högsta tillsynen över författningens efterlevnad finner jag i likhet med

utredningen böra lämnas åt lantbruksstyrelsen. På sätt utredningen jämväl

föreslagit torde för den omedelbara kontrollen böra anställas särskilda tjänstemän,

mejeriinspektörer, med sakkunskap på mejerihanteringens område.

Att, på sätt från några håll föreslagits, pålägga mejerikonsulenterna att utöva

sagda kontroll lärer icke vara förenligt med dessas verksamhet i övrigt.

Jämväl med hänsyn till vad jag i det följande ämnar förorda rörande

mejerikonsulenternas anställande hos svenska mejeriernas riksförening, synes

en dylik lösning mindre lämplig. Jag biträder medicinalstyrelsens uppfattning,

att de sanitära myndigheternas rättigheter och skyldigheter med avseende

å tillsynen över mejeri icke böra genom mejeristadgans kontrollbestämmelser

anses upphävda. Erinran härom torde höra intagas i stadgan. -—

Till upprätthållande av författningens föreskrifter torde böra stadgas, att

eftersättande av desamma och underlåtenhet att efter anmaning vidtaga rättelse

skall hava till påföljd att mejeriet stänges. Straffpåföljd torde endast

böra ifrågakomma vid överträdelse av klara ordningsföreskrifter. Denna

anordning torde vara mest ändamålsenlig med hänsyn till svårigheten att i

författningen i detalj fastslå samtliga krav rörande mejeris läge, inredning och

hygieniska förhållanden i övrigt. Med nödvändighet måste därför författningsbestämmelserna

härutinnan givas en i viss mån allmän avfattning. Förordnande

örn mejeris stängning torde böra meddelas av vederbörande länsstyrelse

och icke, såsom i förslaget ifrågasatts, av lantbruksstyrelsen. — Den

nya författningen torde böra träda i kraft den 1 juli 1937. I enlighet med

vad utredningen förordat böra emellertid vissa föreskrifter avseende mejeris

läge och inredning vinna tillämpning först två år efter ikraftträdandet. Därjämte

torde lantbruksstyrelsen böra tillerkännas befogenhet att i särskilt fall

efter sistnämnda tidpunkt dispensera från författningens föreskrifter. Här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Hö
-

ll

igenom beredes bland annat möjlighet att i landsändar, där med hänsyn till

lokala förhållanden ett noggrant iakttagande av bestämmelserna i författningen

skulle medföra svårigheter av mera avsevärd omfattning, medgiva

av omständigheterna påkallade undantag från densamma.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda antoris bär en omarbetning

av utredningens förslag till mejeristadga verkställts inom jordbruksdepartementet.

Departementsförslaget torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet.

Någon ändring i hälsovårdsstadgan, på sätt utredningen

ifrågasatt med anledning av den nya författningen, lärer icke vara erforderlig.

För upprätthållande av kontrollen över författningens efterlevnad torde, såsom

utredningen föreslagit, vid lantbruksstyrelsen böra inrättas två mejeriinspektörsbefattningar

å extra stat i lönegraden B 21. De kostnader, som

av sagda kontroll torde föranledas för statsverket, skulle enligt utredningens

beräkningar och med hänsyn tagen till statskontorets anmärkningar uppgå

till något över 31,000 kronor om året. Då mejeristadgan föreslagits icke

skola träda i kraft förrän med ingången av budgetåret 1937/1938 torde ej

för närvarande vara erforderligt, att medel anvisas för ändamålet, utan kan

därmed anstå till nästa års riksdag. Med hänsyn till den i mejeristadgan

förutsatta kontrollanordningen torde emellertid riksdagen böra beredas tillfälle

att redan nu i princip taga ståndpunkt till frågan. Sedan stadgeförslaget

därefter inom jordbruksdepartementet blivit föremål för ytterligare

övervägande och granskning, torde dess utfärdande få ankomma på Kungl.

Maj:t i administrativ väg.

Mejerikonsulentverksamhetens organisation.

För att främja mejerihanteringens utveckling tillsattes hos hushållningssällskapen

under slutet av 1800-talet fackutbildade rådgivare till tjänst för

näringens utövare. På grund av en ur näringens synpunkt mindre lämplig

utveckling av konsulentverksamheten framlade lantbruksstyrelsen år 1926

ett förslag till omorganisation av verksamheten. Av statsfinansiella skäl förelädes

förslaget emellertid icke riksdagen. Sedermera hemställde 1928 års

riksdag i anledning av väckta motioner om ny utredning av konsulentfrågan.

Detta uppdrag lämnades åt jordbruksutredningen, som i betänkande den 6

februari 1930 (stat. off. utr. 1930:4) framlade förslag i ämnet.

Jordbruksutredningen framhöll i betänkandet, att en utökning av konsulentverksamheten

å mejeriområdet vore av behovet påkallad. En grundförutsättning

för en dylik utökning vore dock, att konsulenterna vore särskilt

utbildade fackmän, vilka hade till uteslutande uppgift att ägna sig åt mejerihanteringen.

Varje konsulent borde enligt jordbruksutredningens mening hava

sin verksamhet förlagd till ett visst begränsat distrikt. Med avseende å

konsulenternas anställningsförhållanden upptog jordbruksutredningen följande

fyra alternativ till prövning:

1. konsulenterna helt avlönade med statsbidrag och ställda under svenska

smörprovningarnas ledning och kontroll,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo
2.

statsanställda konsulenter, direkt ställda under lantbruksstyrelsen ledning

och kontroll,

3. konsulenter, med bidrag av statsmedel avlönade och anställda hos hushållningssällskapen,

4. konsulenter, anställda hos mejerisammanslutningar (mejeriförbund).

Jordbruksutredningen ansåg de två förstnämnda alternativen av flera skäl

olämpliga. Beträffande konsulenternas anställande hos hushållningssällskapen

fann jordbruksutredningen vissa skäl tala därför. Bland annat anslöte

sig enligt utredningens mening formen för anställandet nära till den förutvarande

organisationen, och innebure densamma till följd härav den enklaste

och lättast genomförbara övergången. Med avseende å det fjärde alternativet

framhöll jordbruksutredningen, att för mejerikonsulenternas anknytning till

mejerisammanslutningarna i enlighet med detta alternativ talade viktiga

praktiska skäl såväl som också erfarenheter från andra länder. Denna

form hade sålunda genomförts i Holland och Finland, och den hade på grund

av de goda erfarenheter, man där gjort, vunnit livligt beaktande även i svenska

mejerikretsar. Den viktigaste fördelen syntes härvid vara, att mejerihanteringen

själv erhölle den närmaste ledningen och det egentliga ansvaret

för konsulentverksamheten, varför näringen direkt måste bliva intresserad

av konsulenternas bästa möjliga utnyttjande. Särskilt syntes verksamheten

härigenom kunna inriktas på uppnåendet av en fullt affärsmässig mejeridrift.

V id denna organisationsform skulle dessutom den lämpligaste avvägningen

mellan kontrollerande och konsulterande uppgifter kunna erhållas,

enär det statliga kontrollorganet, som hade att föreskriva de krav, vilka i kvalitativt

avseende måste uppställas, kunde till sammanslutningarna lämna uppgifter

rörande förekommande fel och brister, varefter det bleve näringens egen

sak att med hjälp av de fackmän, denna hade till förfogande, efterkomma

fordringarna och avhjälpa bristerna.

Enligt jordbruksutredningens mening borde därför konsulenternas anknytning

till mejeriförbund innebära den lyckligaste lösningen. Enär emellertid

mejeriförbund saknades i de flesta län och, där sådana funnes, de i regel ägde

endast liten tillslutning och ringa fasthet i organisationen, saknades grundvalen

för denna anställningsform. Då jordbruksutredningen ej ansåge det

försvarligt att uppskjuta konsulentverksamhetens ordnande, tills mejeriorganisationen

erhållit nödig tillväxt och stadga, förordades det tredje alternativet.

En framtida utveckling i riktning mot konsulenternas anknytning till mejerisammanslutningarna

vore dock önskvärd. För att möjliggöra denna utveckling

vöre det lämpligt, att konsulenterna, i den mån mejeriförbunden erhölle

nödig omfattning och fasthet, överfördes till dessa och ställdes under deras

ledning, därvid åtminstone till en början bidrag av statsmedel alltjämt borde

kunna utgå till konsulenternas avlöning.

Jordbruksutredningen förordade anställandet av 20 konsulenter och 3 assistenter.

Statsbidraget till konsulenternas löner borde bestämmas till 4,200

kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor. Dessutom borde resebidrag utgå

av statsmedel.

Kungl. Majit framlade sedermera vid 1930 års riksdag i anslutning till jordbruksutredningens

betänkande i proposition nr 266 förslag angående bland

annat mejerikonsulentverksamhetens ordnande. Enligt propositionen skulle

konsulenterna anställas hos hushållningssällskapen. Konsulenternas antal

löreslogs till 13. Rörande konsulenternas avlöning anslöt sig propositionen

till jordbruksutredningens förslag. Beträffande resekostnaderna föreslogs

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

13

däremot i anledning av yttrande från lantbruksstyrelsen, att endast till resor,

som företogos för smörprovningarnas räkning, skulle lämnas statsbidrag.

I riksdagen behandlades propositionen av särskilda utskottet, som den 15

maj 1930 avgav utlåtande (nr 3) i ämnet. Däri anfördes:

Enligt utskottets mening vore konsulentverksamheten på mejeriområdet i

särskilt hög grad ägnad att omhändertagas av mejeriernas egna sammanslutningar.

I detta avseende delade utskottet sålunda jordbruksutredningens

uppfattning. Då emellertid utredningen —- och jämväl Kungl. Maj:t — stannat

vid en annan lösning, kunde utskottet ej ansluta sig till den tankegång,

som läge till grund härför. Enligt utskottets uppfattning utgjorde avsaknaden

av en allmänt utbredd sammanslutning mellan mejerierna en allvarlig organisatorisk

brist, som snarast borde avhjälpas. Som åtgärder i denna riktning

vore å bane, kunde det anses mindre ändamålsenligt att gå in för en sådan

ordning, att den skulle förorsaka svårigheter, när det framdeles gällde att

genomföra den mest lämpliga organisationen.

Utskottet ansåge på grund härav, att skäl kunde föreligga att ställa sig avvaktande,

då det gällde statens medverkan för mejerikonsulentverksamhetens

ordnande. På grund av det trängande behovet av en rådgivande verksamhet,

bedriven i större utsträckning än dittills, ansåge sig dock utskottet

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i vad detta avsåge anvisande av medel.

En lämplig utväg syntes härvid vara, att erforderligt anslag ställdes till

Kungl. Maj:ts förfogande att användas för anställandet av mejerikonsulenter

hos mejerisammanslutningar eller hos hushållningssällskap eller eljest på

sätt Kungl. Maj:t prövade lämpligt. Vid en sådan mera provisorisk lösning

av frågan förutsattes dock av utskottet, att anslag i första hand skulle komma

att utgå till för ändamålet lämpliga mejeriförbund. I den mån bidrag

för anställande av konsulent utlämnades till hushållningssällskap, borde sådana

villkor uppställas, att konsulentverksamheten utan svårighet framdeles

kunde överföras till mejeriernas egen sammanslutning.

I fråga om statsbidrag för mejerikonsulenternas avlöning anslöte sig utskottet

till Kungl. Maj:ts proposition. Denna biträddes även beträffande

resebidrag till konsulenterna i de fall, då resa företoges på uppdrag av svenska

smörprovningarna. På grund av synpunkter, som framförts i särskilda

motioner, föresloge dessutom utskottet, att resebidrag till begränsat belopp,

motsvarande högst halva resekostnaden, skulle utgå även för övriga resor.

Förutsättningen härför borde dock vara, att resorna företoges enligt plan,

som fastställts av ledningen för den organisation, hos vilken konsulenten

vöre anställd, eller enligt beslut av sådan organisation i särskilda fall.

Utskottets förslag och hemställan godkändes av riksdagen.

I enlighet med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse den

31 oktober 1930 (nr 378) angående statsbidrag till avlönande av mejerikonsulenter.

Enligt denna kan hushållningssällskap eller sådan mejerisammanslutning,

som med hänsyn till sin verksamhet och organisation prövas vara därför

lämplig, erhålla statsbidrag för varje konsulent med 4,200 kronor årligen

såsom grundlön jämte det belopp, som kan tillkomma såsom ålderstillägg.

Anstiilld konsulent skall hava avlagt examen vid konsulentkurs å mejerilinjen

vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp eller äga annan

därmed jämförlig utbildning, varjämte han av lantbruksstyrelsen skall

vara förklarad kompetent till befattningen. Konsulent anställcs endast tills

vidare och under förbehåll, alt befattningen skall frånträdas inom viss tid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

— minst 3, högst 6 månader — efter å någondera sidan gjord uppsägning.

Utan tillstånd av hushållningssällskap och mejerisammanslutning, i vars

tjänst konsulenten är anställd, ävensom av lantbruksstyrelsen må ej dylik befattning

förenas med annan stadigvarande tjänst.

Enligt kungörelsen åligger det mejerikonsulent att inom sitt distrikt arbeta

för mejerihanteringens tidsenliga ordnande och för höjandet av mejeriprodukternas

kvalitet. Sålunda skall han tillhandagå mejeriidkare med

råd och anvisningar i mejeritekniska och ekonomiska frågor samt efter

anmodan av svenska smörprovningarnas styrelse medverka vid smörprovningarna

och verkställa de undersökningar vid i provningarna deltagande

mejeri, som smörprovningarna finna skäl föreskriva. Dessutom har konsulent

att på uppdrag av lantbruksstyrelsen meddela undervisning vid statsunderstödd

mejeriundervisningsanstalt eller av lantbruksstyrelsen anordnade

kurser i mejerihushållning. Konsulent har att föra dagbok över utförda

förrättningar och företagna tjänsteresor samt att vid varje års slut avgiva

berättelse över sin verksamhet.

Ansökan om anslag till avlöning åt mejerikonsulent skall innefatta förslag

rörande tjänstgöringsdistrikt. Avser ansökningen anställning hos mejerisammanslutning,

skall till ansökningen fogas registreringsbevis och stadgar för

sammanslutningen samt uppgift å antalet mejerier inom distriktet ävensom

å den kvantitet mjölk, som under det sistförflutna året invägts vid mejerierna.

Gäller ansökningen anställning inom större distrikt än ett hushållningssällskaps

eller en mejerisammanslutnings verksamhetsområde, skall denna

innehålla uppgift örn det sätt, varpå ledningen av konsulentverksamheten

skall utövas, såväl som också örn den överenskommelse, som träffats mellan

vederbörande sällskap eller mejerisammanslutningar rörande konsulentens

anställning och verksamhet. I samband med statsbidrags beviljande

fastställer Kungl. Majit för ett år i sänder tjänstgöringsdistrikt för mejerikonsulent.

Bestämmelser rörande statsbidrag till bestridande av mejerikonsulents

resekostnader äro upptagna i kungörelse den 31 oktober 1930 (nr 379). Resekostnads-

och traktamentsersättningar till mejerikonsulenterna utgå enligt

kungörelse den 14 december 1934 (nr 603) angående resekostnads- och

traktamentsersättning åt befattningshavare hos hushållningssällskap.

För närvarande uppgår mejerikonsulenternas antal till 13, anställda

i följande distrikt: 1. Malmöhus län; 2. Kristianstads och Blekinge

län; 3. Kronobergs och Jönköpings län samt Kalmar läns södra del; 4. Hallands

län samt Älvsborgs läns södra del; 5. Östergötlands län samt Kalmar

läns norra del; 6. Skaraborgs län; 7. Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs

läns norra del; 8. örebro och Västmanlands län; 9. Södermanlands,

Uppsala, Stockholms och Gotlands län; 10. Kopparbergs och Gävleborgs län;

11. Jämtlands och Västernorrlands län; 12. Västerbottens län samt 13. Norrbottens

län.

Vid upprepade tillfällen hava framställts yrkanden örn ökning av mejerikonsulenternas

antal. Sålunda anförde hushållningssällskapen i Jönköpings

och Kronobergs län samt Kalmar läns södra del redan i sina framställningar

örn statsbidrag för år 1931 till mejerikonsulentens avlönande, att mejerihanteringens

behov av rådgivning inom tredje mejerikonsulentdistriktet ej kunde

tillgodoses av en enda konsulent, och i december samma år hemställde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 115.

15

de tre hushållningssällskapen om ökat statsbidrag till avlönande av mejerikonsulenter.

I motioner (1:54 och II: 170) vid 1935 års riksdag anfördes i anslutning

härtill, att hittills vunnen erfarenhet tydligt givit vid handen, att syftet med

statsanslagets utgående icke uppnåtts för nämnda distrikts vidkommande, i

det antalet mejerier och de stora avstånden omöjliggjort för konsulenten att

med erforderlig snabbhet tillmötesgå rekvirenterna. En uppdelning av andra

och tredje distrikten föreslogs därför, så att Blekinge och Kalmar läns södra

del skulle sammanföras till ett nytt distrikt, varvid antalet mejerier inom de

tre härvid erhållna distrikten skulle bliva följande.

Antal mejerier

Kristianstads län............................ 88

Blekinge län................................ 24

Kalmar läns södra del....................... 69 93

Kronobergs län............................. 63

Jönköpings län............................. 84 147

Jordbruksutskottet anförde rörande dessa motioner i sitt utlåtande (nr 1),

att motionärerna givit goda skäl för en tredelning av andra och tredje mejerikonsulentdistrikten.

Enär 1933 års mjölk- och mejeriutredning hade mejerikonsulenternas

ställning under utredning, ansåge dock utskottet det

mindre lämpligt, att, innan resultatet av denna utredning förelåge, vidtaga

utökning av nuvarande antalet med bidrag av statsmedel avlönade mejerikonsulenter.

Denna uppfattning gillades av riksdagen.

Till upplysning om mejerikonsulenternas löneförmåner har

mjölk- och mejeriutredningen uppgjort följande tabell.

Distrikt

Grundlön och i

förekommande

fall lönetillägg

kronor

I..........

........ 4,200

II..........

........ 5,800

III..........

........ 6,000

IV..........

........ 4,200

V...........

........ 6,000

VI...........

........ 4,200

VII..........

........ 4,200

VIII..........

........ 5,000

IX..........

........ 6,200

X..........

........ 5,000

XI..........

........ 4,200

XII..........

........ 4,200

XIII..........

........ 4,200

Dyrtidstillägg

1,353 kronor år 1934

Som för reglerade verk

Utgår ej

Hälften av för oreglerade verk

Utgår ej

Som för oreglerade verk

Som för reglerade verk

10 procent av lönen

Utgår ej

Som för oreglerade verk

Som för reglerade verk

Som för reglerade verk

Som för reglerade verk; dessutom utgår

600 kronor som kall- och dyrortstillägg.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att på sätt framgår av 1936 års

statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 102, svenska mejerikonsulentföreningen

i skrivelse till lantbruksstyrelsen hemställt, att grundlönen

för mejerikonsulent måtte fastställas till sådant minimibelopp, att den mot
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

svarade de löneförmåner, som utginge till föreståndare för lantmannaskola

med längre kurs med tillägg av 1,000 kronor för utgifter för tjänstens uppehållande.

Såsom huvudsakligt motiv härför har åberopats den inkomstminskning,

som mejerikonsulenterna orsakats genom kungörelsen den 14 december

1934 (nr 603) angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare

hos hushållningssällskap.

Lantbruksstyrelsen, som till Kungl. Majit överlämnat sagda skrivelse i

samband med förslag till anslagsäskande hos 1936 års riksdag, har funnit de

i skrivelsen anförda synpunkterna värda beaktande samt föreslagit -— under

hänvisning till sitt samtidigt avgivna förslag till anslagsäskande till bestridande

av jordbrukskonsulenters avlöning — att mejerikonsulents minimiavlöning

höjdes från för närvarande 4,200 kronor till 5,000 kronor samt att

hela kostnaden för ifrågavarande lönereglering för dessa befattningshavare

bures av statsverket.

Hushållningssällskapens ombud, som bereus tillfälle att avgiva yttrande

över lantbruksstyrelsens nämnda anslagsäskande, hava tillstyrkt styrelsens

förslag i ämnet.

Jag övergår härefter till redogörelse för mjölk- och mejeriutredningens förslag

rörande mejerikonsulentverksamhetens organisation. Förslaget innebär

i huvudsak följande. De nu hos hushållningssällskapen anställda mejerikonsulenterna

böra i stället anställas hos svenska mejeriernas riksförening, så

snart framställning därom göres. Mejerikonsulenternas grundlön bör höjas

från 4,200 kronor till 5,000 kronor. Grundlönen bör liksom hittills utgå av

statsmedel. Till konsulenternas resekostnader bör alltjämt utgå statsbidrag.

I den mån detta ej täcker kostnaderna, böra dessa gäldas av riksföreningen,

vilken dock bör äga rätt att i fråga örn mejerier, som ej äro anslutna till föreningen,

uttaga ersättning av vederbörande mejeri. Konsulenternas antal bör

ökas från nuvarande 13 till 14. I samband med konsulenternas överförande

till riksföreningen bör reglementet för statens pensionsanstalt ändras, så att

konsulenterna, vilka för närvarande i sin egenskap av tjänstemän hos hushållningssällskapen

äga pensionsrätt, bibehållas vid denna rätt efter anställandet

hos riksföreningen.

Till utveckling av förslaget om konsulenternas överförande

till mejeriernas riksförening har mjölk- och mejeriutredningen

anfört bland annat följande.

På sätt av det föregående framginge hade konsulentverksamheten under

åren 1930—1931 på grund av då rådande förhållanden ordnats på ett sätt, som

av de utredande och beslutande organen betecknats såsom mindre ändamålsenligt.

Att den anställningsform, som uttryckligen angåves såsom en provisorisk

anordning, alltjämt vore den enda förekommande, stöde givetvis i nära samband

med att mejerisammanslutningarnas tillkomst och utveckling krävt

en viss tid. Organisationsarbetet på detta område, som på allvar igångsatts

år 1930, hade år 1932 lett till bildandet av svenska mejeriernas riksförening,

varmed en hela landet omspännande mejerisammanslutning tillkommit. De

skilda mejeriföretagen hade därvid sammanförts i mejeriförbund, vars grän
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

17

ser i vissa fall sammanfölle med men i andra fall vore oberoende av länens

eller landskapens. Dessa förbund hade sedan tillsammans med vissa mejerifusioner

förenats i riksföreningen. Organisationsarbetet bade nu fortgått, så

att riksföreningen vid årsskiftet 1934—1935 omfattade 27 medlemmar, därav

21 mejeriförbund och 6 mejerifusioner. Dessa medlemmar representerade

764 mejerier samt 173 undermejerier och skumningsstationer. Den vid dessa

invägda mjölkmängden motsvarade för närvarande omkring 85 procent av

den i hela landet invägda mängden mejerimjölk, medan den tillverkade smörmängden

uppginge till nära 90 procent och ostmängden till 65 procent av landets

totala tillverkning av dessa produkter.

Upptagandet av egen konsulentverksamhet hade också enligt vad utredningen

inhämtat under senare tid börjat på allvar diskuteras inom riksföreningen.

Det naturliga vore enligt utredningens mening, att riksföreningen

övertoge den konsulentverksamhet, som nu handhades av hushållningssällskapen.

En dylik överflyttning av konsulenterna skulle även överensstämma

med uttalandena vid 1930 års riksdag.

Härvid kunde två vägar vara tänkbara. Antingen kunde mejeriförbunden

var för sig eller eventuellt två eller flera i förening anställa konsulenter, eller

också kunde riksföreningen själv anställa det för hela landet nödiga antalet

konsulenter. Enligt nu gällande författningar syntes båda dessa vägar vara

lramkomliga.

Det syntes utredningen lämpligast att riksföreningen anställde det nödiga

antalet konsulenter och placerade dessa distriktsvis, därvid dock en viss rörlighet

beträffande distriktsgränserna borde kunna förekomma. Vid denna

anställningsform erhölles en gemensam ledning för hela konsulentkåren, varigenom

samarbetet mellan konsulenterna konune att främjas. Genom denna

gemensamma ledning kunde nödiga direktiv vid behov lämnas, och gemensamma

överläggningar med konsulenterna samt konsultationer dem emellan

kunde lätt ordnas.

Övertagandet av konsulenterna kunde antingen ske successivt efter överläggningar

med respektive hushållningssällskap i varje särskilt fall, eller ock

kunde samtliga konsulentbefattningar vid en viss tidpunkt överföras till riksföreningen.

Det senare tillvägagångssättet syntes vara det lämpligaste, enär

härigenom särskild övergångstid med på två olika sätt anställda mejerikonsulenter

undginges. Överflyttningen, som borde komma till stånd snarast

möjligt, torde behöva föregås av underhandlingar mellan riksföreningen och

hushållningssällskapen. I de fall då fråga möjligen kunde uppkomma, huruvida

konsulent skulle vara anställd hos mejerisammanslutning eller hos hushållningssällskap,

borde det ligga i Kungl. Majlis hand att avgöra, till vilket

organ statsbidrag borde utgå. Konsulenterna utstationerades därefter distriktsvis,

varvid hänsyn borde tagas lill de förefintliga mejeriförbunden.

Konsulenterna borde givetvis stå alla mejerier till tjänst i sin verksamhet,

och värjo mejeri borde hava ridt att tillkalla konsulent. Det förhållandet, att

riksföreningen ännu ej företrädde samtliga landets mejerier, syntes därvid ej

behöva stå hindrande i vägen. Ej heller borde det möta hinder, att konsulenterna,

såsom hittills skott, medverkade vid av olika lokala organisationer anordnade

utställningar och provningar.

lJå uppdrag av lantbruksstyrelsen bade vissa mejerikonsulenter att meddela

undervisning vid statsunderstödda mejeriundervisningsanstalter eller vid kurser

i mejerihushållning, vilka anordnades av lantbruksstyrelsen. Då utredningen

först senare komine att till behandling upptaga frågan örn den lägre

mejeriundervisningen, syntes den nuvarande anordningen tillsvidare böra bibehållas

oberoende av konsulenternas överflyttning till riksföreningen.

Ilihang lill riksdagens protokoll 10.16. 1 saini. Nr 115.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 115.

Utredningen har i övrigt beträffande skälen för den förordade överflyttningen

av mejerikonsulenterna anslutit sig till vad jordbruksutredningen i

saken anfört.

För den av utredningen förordade löneförbättringen för mejerikonsulenterna

har utredningen icke anfört någon närmare motivering

utan endast hänvisat till förenämnda framställningar.

Med avseende å ökningen av antalet mejerikonsulenter

har utredningen anfört, att utredningen på grund av förut i ämnet gjorda

framställningar och uttalanden ävensom vad utredningen i övrigt på annat

sätt inhämtat kommit till den uppfattningen, att statsbidrag borde utgå till

ytterligare en konsulent. Det kunde ifrågasättas, om icke statsbidrag borde

äskas för ännu några konsulenter, men utredningen ansåge, att därmed borde

anstå tills riksföreningen erhållit erfarenhet om behovet av konsulenter.

I de avgivna yttrandena har förslaget om överflyttande av mejerikonsulenterna

till svenska mejeriernas riksförening i allmänhet biträtts. Förslaget

har sålunda tillstyrkts eller lämnats utan erinran av förvaltningsutskotten hos

hushållningssällskapen i Stockholms län och stad, Södermanlands, norra

Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Värmlands, Örebro, Västmanlands och Västernorrlands län, svenska

smörprovningarna, svenska mejerikonsulentföreningen, svenska mejeriernas

riksförening samt samtliga mejeriförbund, som uttalat sig i frågan. Förvaltningsutskotten

hos Hallands läns och Älvsborgs läns norra hushållningssällskap

hava även tillstyrkt förslaget, dock under villkor att samarbete upprätthölles

nied sällskapen och att dessa ägde påkalla konsulenternas biträde i mån

av behov. Förvaltningsutskotten hos hushållningssällskapen i Uppsala, Kristianstads,

Kopparbergs och Gävleborgs län hava uttalat tveksamhet om förslagets

lämplighet. Statskontoret har framhållit, att i samband med överflyttningen

av mejerikonsulenterna borde tagas i övervägande, örn och i vad mån

statsbidrag till deras avlöning och resekostnader alltjämt skulle utgå. Yttranden

i avstyrkande riktning hava gjorts av lantbruksstyrelsen och förvaltningsutskotten

hos Östergötlands, Kronobergs, södra Kalmar, södra Älvsborgs samt

Jämtlands och Kopparbergs läns hushållningssällskap. — Förslaget örn utökning

av mejerikonsulenternas antal till 14 har tillstyrkts av samtliga myndigheter

och korporationer, som yttrat sig i frågan. I ett flertal yttranden

har emellertid framhållits, att ytterligare ökning av konsulenternas antal vore

av behovet påkallad. Förslaget örn ökning av statsbidraget har icke föranlett

något uttalande i yttrandena. Statens pensionsanstalt har ansett, att

mejerikonsulenterna efter överföringen till mejeriernas riksförening borde bibehållas

vid sin pensionsrätt och har i sådant syfte föreslagit visst tillägg till

69 § reglementet för pensionsanstalten den 31 december 1919 (nr 878).

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat:

Enligt det föreliggande förslaget skulle de hos mejeriernas riksförening

anställda mejerikonsulenterna visserligen med råd och hjälp tillhandagå järn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

19

väl utanför föreningen stående mejerier, vilka dock skulle äga att gälda därmed

förenade resekostnader. Örn också en sådan bestämmelse kunde synas

teoretiskt sett tillfredsställande, skulle den dock i praktiken säkerligen få

jämförelsevis liten betydelse. Ett mejeri, som av ett eller annat skäl ställt

sig utanför organisationen, komme givetvis i en viss oppositionsställning till

densamma, vilket torde medföra såväl mindre lust från mejeriets sida att

påkalla hjälp av hos riksföreningen anställda befattningshavare som mindre

intresse från organisationens sida att ställa dessa till förfogande. För de

mejerier, som stöde utanför riksorganisationen, måste enligt lantbruksstyrelsens

förmenande ett genomförande av den föreslagna åtgärden medföra bestämda

olägenheter.

Ett ställningstagande till förevarande förslag måste därför vara beroende

av vilken betydelse, som tillmättes de utanför organisationen stående mejerierna.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat hos statistiska centralbyrån, uppginge

antalet mejerier i landet år 1934 till 1,429 stycken. I detta antal hade

icke medräknats skumningsstationer eller företag, som bedreve endast mjölkförsäljning.

Enligt utredningsmännens uppgift vöre vid årsskiftet 1934/1935

till svenska mejeriernas riksförening anslutna 764 mejerier samt 173 undermejerier

och skumningsstationer. Fullständig överensstämmelse i fråga örn

vad som i ena eller andra fallet räknats såsom mejeri torde icke råda. Av

anförda uppgifter kunde emellertid beräknas, att drygt hälften av landets

samtliga mejerier torde vara anslutna till riksföreningen. Av dessa uppgifter

framginge, att en mycket avsevärd del av landets mejerier icke anslutit sig

till riksföreningen och att bland sålunda icke anslutna mejerier befunne

sig ett stort antal småmejerier. Detta gällde i all synnerhet i fråga örn de

osttillverkande mejerierna. Just dessa små mejerier, och särskilt de osttillverkande,

vore emellertid i stor utsträckning i behov av rådgivande verksamhet,

kanske i högre grad än de större mejerierna, där mera kvalificerad personal

vore anställd, och vilkas drift oftast vore inriktad på försäljning av

mjölk och tillverkning av smör. Ur konsulenlverksamhetens synpunkt och

med hänsyn till behovet av rådgivande verksamhet torde det sålunda kunna

anses tvivelaktigt, huruvida mejeriorganisationen, örn hela landet toges såsom

en enhet, ännu vunnit nödig omfattning för övertagande av den rådgivande

verksamheten på området.

Enligt gällande bestämmelser ålåge det mejerikonsulent att efter anmodan

av svenska smörprovningarna medverka vid smörprovning och verkställa

de undersökningar vid i provningen deltagande mejeri, som smörprovningarnas

styrelse funne skäl föreskriva. Med denna del av verksamheten förenade

resekostnader gäldades helt av statsmedel. Dessa bestämmelser hade

varit naturliga under de förhållanden, som rådde när de komme till, d. v. s.

innan mejerorganisationen hunnit stabiliseras. Skulle emellertid tiden nu

anses inne för att mejeriorganisationen övertoge konsulentverksamheten, syntes

därmed också böra följa, att denna organisation, som hade ansvaret för

produktionen, också överloge ansvaret för dess kvalitet och lillsåge, att alla

åtgärder, som kunde föranledas av resultaten vid smörprovningarna, också

vidtoges. Det syntes i sådan händelse böra åligga svenska smörprovningarna

att underrätta ej blott vederbörande mejeri utan även organisationen örn vid

provningarna gjorda anmärkningar mot smörets kvalitet och på organisationen

borde ankomma att sörja för, att mejeriet erhölle det mejeritekniska bistånd,

som erfordrades för eventuella fels avhjälpande. Smörprovningarnas

natur av rent kontrollorgan bleve härigenom tydlig och behovet av föreskrift

örn mejerikonsulenternas skyldighet att verkställa uppdrag för provningarnas

räkning kunde upphöra, en enligt lantbruksstyrelsens förmenande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

övervägande fördelaktig följd av en överflyttning. Därest emellertid mejerikonsulentverksamheten

skulle anses böra överflyttas till mejeriernas riksförening

återstode att undersöka, huruvida direkta statsmedel fortfarande

borde anvisas för ändamålet.

Lantbruksstyrelsen funne principiellt producenterna, örn så kunde ske,

själva böra sörja för tillgången på för produktionen erforderlig teknisk sakkunskap.

Detta innebure givetvis, att kostnaderna härför likaledes av principiella

skäl jämväl borde bäras av producenterna själva och icke av del

allmänna. Om hela konsulentverksamheten övertoges av mejeriernas riksförening,

förelåge enligt lantbruksstyrelsens förmenande knappast några vägande

skäl för att belasta statsverket med anslag till denna verksamhet. För

ändamålet borde då snarare anlitas de avgiftsmedel, som stöde till förfogande

för mejeribanteringens främjande.

Särskilt syntes det mindre lämpligt, att under sådana förhållanden statsmedel

skulle utgå till täckande av konsulenternas resekostnader. Redan nu,

då konsulenterna vore underställda hushållningssällskapen, som i angelägenheter

av denna art åtminstone i viss mån stöde under lantbruksstyrelsens

överinseende, hade det varit en ingalunda lätt uppgift för styrelsen att handhava

granskningen av mejerikonsulenternas reseräkningar. Skulle förmanskapet

för dessa befattningshavare överflyttas till mejeriernas riksförening,

som icke stöde under lantbruksstyrelsens inseende, och skulle föreningen

därjämte få frihet att använda konsulenterna jämväl utom eget tjänstgöringsdistrikt,

torde dessa svårigheter bliva av den art, att lantbruksstyrelsen

icke kunde påtaga sig ansvaret för granskningen av ifrågavarande reseräkningar

och därmed även ansvaret för att resorna vore ur kostnadssynpunkt

väl planlagda. Skulle trots lantbruksstyrelsens erinringar mot förslaget detta

komma att härutinnan realiseras, torde klara bestämmelser rörande här påpekade

förhållanden vara av nöden.

Svenska smörprovningarna hava i sitt yttrande understrukit vikten av att i

sammanhang med mejerikonsulenternas överförande till mejeriernas riksförening

garantier tillskapades, att dels konsulenterna icke på bekostnad av

den egentliga konsulentverksamheten otillbörligt utnyttjades i riksföreningens

organisationsarbete och dels mejerier, som icke vore anslutna till föreningen,

finge sitt behov av hjälp och råd tillgodosett lika väl som de mejerier, vilka

tillhörde denna.

De hushållningssällskaps förvaltningsutskott, vilka avstyrkt förslaget, hava

såsom motiv härför i allmänhet anfört, dels att en centralisering av konsulentverksamheten

under en till Stockholm förlagd ledning skulle menligt inverka

på lokala intressen och dels att det vore olämpligt att med statsmedel

avlöna befattningshavare i enskild producentorganisations tjänst.

Departements- I likhet med mjölk- och mejeriutredningen finner jag tiden vara inne för

chefen. mejerierna att övertaga handliavandet av den konsulterande verksamheten

på mejerihanteringens område. År 1930, då den nuvarande organisationen

av verksamheten tillkom, uttalades allmänt önskvärdheten av, att mejerierna

själva skulle bära ansvaret för densamma. På grund av att de då icke voro

i tillräcklig grad organiserade ansågs tanken därpå icke kunna omedelbart

realiseras. Sedan svenska mejeriernas riksförening numera bildats och vunnit

stadga torde emellertid mejeriernas organisationsfråga få anses hava erhållit

en sådan lösning att något hinder för konsulentverksamhetens överflyttande

till mejerierna icke vidare föreligger ur denna synpunkt. De far
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

21

hagor, som lantbruksstyrelsen uttalat därom, att verksamheten genom överflyttningen

skulle komma att lida skada, i det att utanför riksföreningen

stående mejerier icke skulle vilja anlita konsulenterna och att sådana mejerier,

i de fall de begärde hjälp, skulle bliva sämre betjänade, synas mig överdrivna.

Det torde vara att förvänta, att mejeriorganisationen kommer att

med samma intresse och opartiskhet som hushållningssällskapen sköta ifrågavarande

arbete. Det bör liksom nu åligga konsulenterna att biträda svenska

smörprovningarna i deras verksamhet samt att på uppdrag av lantbruksstyrelsen

biträda med undervisningen vid statsunderstödd mejeriundervisningsanstalt

eller av styrelsen anordnade kurser i mejerihushållning.

Grundad anledning att, såsom på sina håll ifrågasatts, i sammanhang med

överflyttningen av konsulentverksamheten till mejerierna indraga statsbidraget

för dess upprätthållande kan jag icke finna vara för handen. Huruvida

verksamheten är knuten till hushållningssällskapen eller till någon annan

sammanslutning synes härvidlag vara utan avgörande betydelse. Gällande

författning rörande statsbidrag till konsulenternas löner har givits en sådan

avfattning, att en överföring av verksamheten till mejeriernas riksförening

torde kunna ske utan författningsändring. På framställning av föreningen

torde dylikt bidrag alltså få beviljas under enahanda villkor som nu

tillämpas för hushållningssällskapen.

Liksom hittills torde ock statsbidrag böra utgå till konsulenternas resor.

Beträffande omfattningen av statsbidragen torde nuvarande bestämmelser,

vilka enligt sin lydelse äga tillämpning oavsett huruvida konsulent är anställd

hos hushållningssällskap eller mejerisammanslutning, böra alltjämt

gälla. Någon förändring i grunderna för rese- och traktamentsersättningen

åt konsulenterna torde icke heller böra ske. I anledning av konsulenternas

överföring till riksföreningen erforderliga bestämmelser i förevarande hänseenden

av beskaffenhet att böra av Kungl. Maj:t meddelas torde jag få

sedermera underställa Kungl. Majit.

Jag anser mig böra biträda mjölk- och mejeriutredningens förslag om ökning

av antalet mejerikonsulenter från 13 till 14. I årets statsverksproposition

har Kungl. Majit på min föredragning under nionde huvudtiteln, punkt

102, för nästa budgetår till Befrämjande av mejerihanteringen m. m.i Bidrag

lill avlönande av mejerikonsulenter m. m. beräknat ett förslagsanslag av 92,000

kronor. Såsom jag därvid anförde torde frågan om ändring i mejerikonsulenternas

löneställning icke nu böra upptagas till avgörande. Densamma

torde böra behandlas samtidigt med spörsmålet om lönevillkoren för motsvarande

konsulcntbefattningar på andra områden, och detta spörsmål synes

ännu icke moget för avgörande. Statsbidraget till mejerikonsulenternas

löner torde alltså böra utgå efter oförändrade grunder eller således efter en

grundlön av 4,200 kronor för år jämte vissa ålderstillägg. För innevarande

budgetår beräknas för ändamålet åtgå ett belopp av 67,000 kronor. För

nästa budgetår skulle alltså, med hänsyn till den föreslagna ökningen av

mejerikonsulenternas antal erfordras 71,200 kronor. Då till bidrag till mejerikonsulenternas

resor under sistnämnda budgetår i anslutning till lantbruks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 115.

styrelsens under omförmälda punkt i statsverkspropositionen redovisade

framställning torde böra avses ett belopp av förslagsvis 20,000 kronor, synes

sammanlagt för konsulentverksamheten för budgetåret krävas en medelsanvisning

av 91,200 kronor eller i avrundat tal 92,000 kronor.

Vid nu förordade överflyttning av mejerikonsulenterna från hushållningssällskapen

till svenska mejeriernas riksförening torde såsom mjölk- och mejeriutredningen

framhållit böra tillses, att konsulenterna icke därigenom gå

föriustiga den pensionsrätt, som de såsom hushållningssällskapens befattningshavare

för närvarande äro tillförsäkrade. Förslag till erforderliga bestämmelser

härutinnan torde framläggas av chefen för finansdepartementet.

Övriga förslag till mejerihanteringens främjande.

Mjölk- och mejeriutredningen har i sitt betänkande ytterligare framfört

vissa förslag dels till befrämjande av mejerihanteringens koncentration och

dels till vissa ändringar i svenska smörprovningarnas ställning och organisation.

Med avseende å mejerihanteringens koncentration har utredningen anfört

bland annat följande.

Ett betydande arbete hade redan utförts i syfte att vinna större koncentration

av mejerihanteringen. Emellertid syntes en fortsatt utveckling i denna

riktning behövlig. Starkare tvångsmässigt ingripande på detta område vore

dock enligt utredningens mening icke tillrådligt. Sedan en hela landet omfattande

organisation på mejerihanteringens område tillkommit, kunde det

förväntas, att denna på ett verksamt sätt skulle kunna understödja koncentrationssträvandena

inom näringen, och om den av utredningen föreslagna överflyttningen

av mejerikonsulenterna till svenska mejeriernas riksförening

bomme till stånd, torde koncentrationen ytterligare kunna främjas. En sänkning

av räntan å statens mejerilånefond skulle även bidraga till förevarande

syfte. För närvarande utginge räntan å lånen enligt kungörelsen den 12 september

1930 (nr 339) med 4.5 procent. Utredningen erinrade, att vid 1935 års

riksdag i två motioner (I: 195 och II: 356) hemställts om sänkning av räntan

till 3.5 procent och att utskottet, som avstyrkt motionen, emellertid uttalat, att

utskottet förutsatte, att det rådande ränteläget så snart som möjligt utnyttjades

för statens upplåning, varigenom möjlighet bereddes för räntans sänkning.

Utredningen, som i likhet med jordbruksutskottet ansåge en räntesänkning

å lån från mejerilånefonden i hög grad önskvärd, ville kraftigt understryka

vikten av att sådana åtgärder vidtoges, att dylik sänkning snarast bleve

möjlig. Till befrämjande av koncentrationen komme vidare den föreslagna

mejeristadgan att bidraga. Efter dess ikraftträdande komme nämligen sannolikt

smärre, dåligt utrustade mejerier att nedläggas.

Utredningen har sammanfattat sina synpunkter på frågan sålunda, att

genom mejeriorganisationens verksamhet, genom mejerikonsulenternas överflyttning

till denna organisation, genom sänkning av räntan å lån ur mejerilånefonden

samt genom mejeristadgans tillkomst skapades förutsättningen

för en fortsatt sund utveckling i riktning mot ökad koncentration inom den

svenska mejerihanteringen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

23

Innan jag härefter ingår på utredningens förslag till ändringar i svenska

smörprovningarnas ställning och organisation torde jag få erinra om följande.

Det för svenska smörprovningarna gällande reglementet är utfärdat av

lantbruksstyrelsen den 29 juni 1931 (nr 31) med ändringar den 11 maj

1935 (nr 2). Enligt detta skall ledningen av smörprovningarna utövas av

en styrelse, som har sitt säte i Malmö och består av fyra för en tid av två år

valda ledamöter jämte provningarnas direktör, vilken jämväl skall tjänstgöra

som styrelsens sekreterare. Härjämte skola finnas två styrelsesuppleanter.

Ordföranden, en ledamot och en suppleant utses av lantbruksstyrelsen. Två

ledamöter och en suppleant väljas av hushållningssällskapens ombud. Styrelsen

väljer inom sig vice ordförande.

Enligt reglementet hava smörprovningarna till uppgift att verka för åstadkommande

av ett fullgott och likartat smör ävensom att utöva kontroll däröver,

att endast fullgott svenskt smör och fullgoda svenska ägg bliva föremål

för export.

För åstadkommande av ett fullgott och likartat smör skola smörprovningarna

enligt reglementet och lantbruksstyrelsens kungörelse den 11 maj 1935

(nr 3) med särskilda föreskrifter för begagnande av svenska smörprovningarnas

varumärke för smör (runmärket) m. m.

dels genom på lämpligt sätt anordnade provningar verkställa undersökning

i olika hänseenden av såväl smörets beskaffenhet som dess förpackning;

dels underrätta varje i provning deltagande mejeri om beskaffenheten av

dess smör ävensom om övriga vid provningen iakttagna omständigheter, som

kunna tjäna till ledning vid smörtillverkningen;

dels, då förhållandena därtill föranleda, genom anlitande av de med statsunderstöd

anställda mejerikonsulenterna eller egna tjänstemän lämna i provningarna

deltagande mejerier den sakkunniga handledning ifråga om smörtillverkningen,

som befunnits vara av behovet påkallad;

dels tillhandahålla varje i provningarna regelbundet deltagande mejeri,

som därtill efter ansökan kan finnas vara berättigat och förbinder sig att

noggrant iakttaga alla härför utfärdade bestämmelser, ett på svenska smörprovningarna

vederbörligen inregistrerat varumärke för smör, det s. k. runmärket,

varigenom viss tillverkning av svenskt smör må kännetecknas;

dels ock övervaka transportförhållandena i fråga om till export avsett

smör.

Den smörprovningarna åliggande exportkontrollen över smör utföres i enlighet

med kungörelsen den 26 april 1935 (nr 122) med vissa bestämmelser

rörande utförsel ur riket av smör och lantbruksstyrelsens kungörelse den

11 maj 1935 (nr 4). Äggexportkontrollen utföres enligt kungörelserna den 18

oktober 1929 (nr 354 och 355), den 28 oktober 1932 (nr 489) och den 19 maj

1933 (nr 215) samt lantbruksstyrelsens kungörelse den 6 november 1929

(nr 21) med ändringar och tillägg dels den 20 juni 1932 (nr 4), dels den 1

december 1932 (nr 16).

Utredningens förslag i förevarande hänseende går ut på, att svenska

smörprovningarnas styrelse jämte suppleanter skola utses av Kungl. Maj:t,

att smörprovningarnas namn skall ändras till statens smör- och äggkontrollanstalt

samt att instruktionen för anstalten skall utfärdas av Kungl. Majit,

under det att de närmare bestämmelserna rörande kontrollarbetet skola

meddelas av lantbruksstyrelsen efter förslag av kontrollanstaltens styrelse.

Utredningen har lill utveckling av sina förslag i huvudsak anfört följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Utredningen vore av den uppfattningen, att den nuvarande organisationen

av kontrollverksamheten ej fungerat på ett i allo tillfredsställande sätt. För

uppnående av en mera effektiv organisation av verksamheten, som bättre

än för närvarande möjliggjorde dennas anpassning efter de ofta starkt

skiftande förhållandena på ifrågavarande marknadsområden, syntes det vara

önskvärt, att styrelsen tillfördes en mera allsidig sakkunskap på de olika

områden, som berördes av kontrollverksamheten. För vinnande av dessa

önskemål syntes det därför lämpligt, att hela styrelsen utsåges av Kungl.

Maj:t och att instruktionen för kontrollorganet likaledes utfärdades av Kungl.

Maj:t. I administrativt hänseende skulle sålunda smörprovningarna intaga

i huvudsak samma ställning som statens centrala frökontrollanstalt samt

stå under lantbruksstyrelsens överinseende. Närmare bestämmelser rörande

kontrollarbetets utförande skulle utfärdas av lantbruksstyrelsen efter förslag

av kontrollanstaltens styrelse.

Styrelsen borde bestå av ordförande och fyra ledamöter jämte smörprovningarnas

direktör, vilken jämväl skulle tjänstgöra som styrelsens sekreterare.

För att erforderlig sakkunskap på ifrågavarande område skulle

förefinnas inom styrelsen, syntes denna böra utses på sådant sätt, att den

på mejeriområdet bedrivna vetenskapliga verksamheten, den praktiska mejerihanteringen,

in- och utrikeshandeln med smör samt in- och utrikeshandeln

med ägg bleve företrädda av vardera en representant. Dessutom borde

suppleanter utses till lika antal och på enahanda sätt.

I anslutning till den nu föreslagna omorganisationen syntes det lämpligt,

att svenska smörprovningarnas namn ändrades till statens smör- och äggkontrollanstalt.

Med hänsyn till de av kontrollen berörda produkternas ställning

på den utländska marknaden torde den föreslagna namnförändringen innebära

en påtaglig fördel.

I yttrandena har vad utredningen anfört och föreslagit rörande mejerihanteringens

koncentration i allmänhet icke föranlett andra

uttalanden än att en koncentration av näringen syntes önskvärd och att den

förordade räntesänkningen tillstyrktes. Statskontoret har emellertid med avseende

å en dylik räntesänkning uttalat, att detta spörsmål borde upptagas

till prövning endast för den händelse fråga uppkomme om en allmän sänkning

av räntan å lån från statens utlåningsfonder samt i sådant fall göras

beroende av den ståndpunkt, statsmakterna komma att intaga till denna

fråga. — Förslaget rörande svenska smörprovningarna har i

allmänhet i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Förslaget har

direkt avstyrkts endast av lantbruksstyrelsen och mjölkcentralen. Hallands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ifrågasatt, att smörkontrollen

övertoges av svenska mejeriernas riksförening. Älvsborgs läns norra

och södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava ansett, att tre av

styrelsens ledamöter borde utses av Kungl. Majit, en av mejeriernas riksförening

och en av svenska ägghandelsförbundet. Örebro och Västmanlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava förordat, att styrelsens

ordförande utsåges av Kungl. Majit samt att styrelsen för lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitutet vid Alnarp, hushållningssällskapens ombud, mejerier-''

nas riksorganisation och riksorganisationen på ägghandelns område utsåge

var och en en ledamot. I några yttranden har föreslagits, att styrelsen för

smörprovningarna finge en annan sammansättning än den av utredningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

25

förordade. Hushållningssällskapets i Gotlands län förvaltningsutskott har

sålunda ansett, att producenternas avsättningsorganisationer borde beredas

plats i styrelsen. Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har uttalat, att enligt dess mening även en representant direkt för jordbruket

borde finnas i styrelsen. Svenska mejerikonsulentföreningen har ansett, att

styrelsen borde utökas med en representant för lantbruksstyrelsen. Svenska

mejeriernas riksförening föreslår en utökning av styrelsen med två representanter

för mejerierna. Svenska smörprovningarna förorda, att styrelsen

borde bestå av en opartisk ordförande, en representant för lantbruksstyrelsen,

smörprovningarnas direktör, två representanter för det praktiska jordbruket,

varav en borde hava kontakt med den praktiska mejerihanteringen,

samt en representant för in- och utrikeshandeln med smör. Smörprovningarna

hava därjämte föreslagit, att Kungl. Maj:t skulle utse en representant för

den på mejeriområdet bedrivna vetenskapliga verksamheten, en för in- och

utrikeshandeln med ägg och en för den praktiska mejerihanteringen att vid

behandling av frågor, för vilkas lösande tillgång till deras speciella sakkunskap

kunde vara behövlig, inkallas och deltaga i styrelsens överläggningar

utan att dock därvid äga rösträtt.

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har såsom stöd för sitt avstyrkande av förslaget beträffande

smörprovningarna anfört bland annat:

Det förhållandet, att lantbruksstyrelsen utsett styrelse för smörprovningarna,

hade icke medfört några friktioner eller svårigheter i samarbetet mellan

lantbruksstyrelsen och provningarna. Härutinnan vore någon ändring icke

att förvänta, om uppdraget att utse smörprovningarnas styrelse överflyttades

på Kungl. Maj :t, såvitt därmed icke avsåges att tillföra styrelsen personer,

som vore mera villiga att gå deras ärenden, som skulle kontrolleras. Förslaget

till styrelsens sammansättning syntes i viss mån tala för att detta,

örn också omedvetet, kunde hava varit meningen. Av de föreslagna sex

ledamöterna skulle nämligen ej mindre än tre företräda den direkta produktionen

och handeln med de varor, som skulle underkastas kontroll.

Lantbruksstyrelsen ville erinra, att styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

inom sig räknade endast en representant för den näringsgren, som

genom anstaltens verksamhet skulle kontrolleras.

Den omständigheten, att Kungl. Majit skulle utse styrelse för verksamheten,

syntes i och för sig icke vara ägnad att bidraga till ett underlättande av

samarbetet mellan lantbruksstyrelsen och provningsverksamheten. Det syntes

snarare som om vissa fördelar härutinnan vore förenade med bibehållandet

av den nuvarande formen för utseende av smörprovningarnas styrelse. Först

örn erfarenheten visade, att den på nuvarande sätt utsedda styrelsen icke

mäktade fullgöra sina åligganden — något som lantbruksstyrelsen icke funnit

bevisat i betänkandet — syntes av denna anledning en förändring böra komma

till stånd. För bibehållande av hittills gällande form för styrelsens utseende

talade bland annat den historiska utvecklingen av denna fråga, i det att verksamheten,

sorn tidigare varit en hushållningssällskapens egen angelägenhet,

numera handhades av sällskapens representanter och ett stålens organ gemensamt.

Att helt och hållet skilja hushållningssällskapen från denna uppgift

lunne lantbruksstyrelsen för sin del varken skäligt eller önskvärt.

Om vad nu anförts ansåges riktigt återstode såsom skäl för elt starkare

förstatligande av verksamheten endast det antagandet, att densamma häri
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 115.

Departements
chefen.

genom skulle kunna vinna ökad auktoritet, särskilt med hänsyn till utlandet.

Lantbruksstyrelsen vore för sin del icke övertygad örn, att så skulle bliva

fallet. Någon erinran mot provningarnas auktoritet gentemot utlandet hade

lantbruksstyrelsen veterligen icke förekommit. Tvärtom syntes det som om

provningsverksamheten från utlandets sida redan nu åtnjöte fullt lika god

auktoritet som om den vore rent statlig. I övrigt torde provningarnas auktoritet

närmast sammanhänga med det sätt, varpå verksamheten upprätthölles.

Denna auktoritet torde däremot kunna tänkas lida avbräck, om handel

och produktion bereddes för starkt inflytande på provningsverksamhetens

ledning.

På grund av vad sålunda anförts funne lantbruksstyrelsen sig icke böra

förorda ett ytterligare förstatligande av verksamheten.

Mjölkcentralen har yttrat i huvudsak följande.

Det vore naturligt, att utredningen föresloge, att smörprovningarnas styrelse

skulle utses av Kungl. Maj:t, då utredningen sköte institutionens kontrollerande

verksamhet i förgrunden. Mjölkcentralen kunde icke dela denna

ståndpunkt. Om man i likhet med mjölkcentralen ansåge smörprovningarnas

vägledande arbete vara det väsentligaste och därest detta arbete skulle kunna

effektivt fullföljas, kunde det icke vara lämpligt att av smörprovningarna

bilda en statlig institution av samma natur som exempelvis statens centrala

frökontrollanstalt. Mjölkcentralen ville förorda, att styrelsen bestode av en

opartisk av Kungl. Majit utsedd ordförande, av smörprovningarnas direktör

samt fyra andra ledamöter. Av dessa borde två utses av svenska mejeriernas

riksförening, en av Sveriges fjäderfäavelsförening samt en av styrelsen för

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. — Mjölkcentralen delade

icke heller utredningens uppfattning, att den föreslagna namnförändringen

skulle innebära några påtagliga fördelar. Smörexporten vore av sådan

betydelse att det organ, som handhade exportkontrollen, borde benämnas på

sätt som endast riktade tanken på denna produkt. Med hänsyn till mjölkcentralens

uppfattning om att den vägledande verksamheten vore smörprovningarnas

förnämsta uppgift funne mjölkcentralen det icke heller lyckligt,

att ordet kontrollanstalt intoges i namnet.

Mjölk- och mejeriutredningens allmänna uttalanden rörande mejerihanteringens

koncentration föranleda icke någon erinran från min sida. — Vad

angår det i sådant syfte framförda förslaget om sänkning av räntan från

mejerilånefonden är detta givetvis ur mejerihanteringens synpunkt värt beaktande.

En dylik räntesänkning torde emellertid i enlighet med vad statskontoret

anfört icke böra annat än i samband med ett genomförande av en

allmän sänkning av räntan från statens lånefonder. Frågan härom lärer

icke i detta sammanhang kunna upptagas till avgörande.

Ehuru utredningens förslag avseende svenska smörprovningarna icke torde

vara av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens prövning, har jag

här velat redogöra för detsamma för att en fullständig överblick över de av

utredningen föreslagna åtgärderna må kunna erhållas. Såsom framgår av

den lämnade redogörelsen torde åtminstone i vissa hänseenden tveksamhet

kunna hysas rörande förslagens lämplighet. Någon större betydelse torde

dessa förslag i varje fall ej hava. Jag är icke nu beredd att tillstyrka deras

genomförande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115. 27

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att för budgetåret 1936/1937 under nionde huvudtiteln anvisa

till Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag

till avlönande av mejerikonsulenter m. m. ett förslagsanslag

av 92,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition i ämnet av lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Bilaga.

Förslag

till

Mejeristadga.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §•

Med mejeri avses i denna stadga varje lägenhet med därtill hörande lokaler,

där mjölk eller grädde från två eller flera producenter eller ock till

en myckenhet uppgående till i medeltal för tre månader minst 3,000 kilogram

mjölk eller motsvarande mängd grädde i månaden beredes till produkter

för försäljning eller eljest undergår yrkesmässig maskinell behandling.

Örn mejeri och dess inredning.

2 §•

Mejeri må ej läggas närmare stall, rastgård, gödselstad eller annat upplag

för spillning eller avträde eller urinkur än 15 meter. Ej heller må mejeri

eljest läggas så, att driften menligt påverkas av lukt, rök, damm eller liknande

olägenheter.

Mejeri må ej stå i direkt förbindelse med bostad eller därtill hörande utrymmen

och ej heller i sådan förbindelse med annan lokal, att sanitära olägenheter

därav kunna uppkomma.

3 §•

1 mom. Mejeri skall vara tillräckligt rymligt samt försett med erforderliga

anordningar för luftväxling och belysning. Golv, väggar och tak skola vara

så beskaffade, att de med lätthet kunna hållas rena.

2 mom. I lokal, där mjölk eller grädde förvaras, behandlas eller bearbetas,

skall golvet vara slätt samt genom beläggning med tjänligt material

göras ogenomträngligt för vatten och i möjligaste mån motståndskraftigt

mot mjölksyra. Sådant golv skall vara lagt med fall till avlopp, vilket utgöres

av lämpligt antal golvbrunnar, försedda med vattenlås. Väggarna skola

vara beklädda med hårt, hållfast och tvättbart material till en höjd av minst

1.5 meter. Tak ävensom väggar, i den mån de icke äro beklädda med dylikt

material, skola vara oljemålade eller kalkstrukna.

3 mom. Till mejeri hörande lastbrygga ävensom golv i de delar av mejeri,

varest mjölk eller grädde mottages eller utlämnas, skola vara belagda

med järnplattor eller annat lämpligt, hållfast och slitstarkt material.

Vad nu stadgas har dock icke avseende å lokal som omnämnes i 6 mom.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

29

U mom. I lokal som användes för lagring av smör, skola golv, väggar och

tak vara av enahanda beskaffenhet, som i 2 mom. sägs. Sådan lokal må

dock, därest den är försedd med anordning för mekanisk avkylning, sakna

avlopp.

5 mom. Skall ost lagras i mejeri, skall därför finnas särskild lokal av

lämplig beskaffenhet och belägenhet samt med ändamålsenlig inredning.

6 mom. Därest mjölk, grädde eller mejeriprodukter i större omfattning

försäljas vid mejeri till andra än mjölkleverantörer eller återförsäljare i och

för deras rörelse, skall denna försäljning ske i särskild lokal.

7 mom. Lokal, där mjölk, grädde eller mejeriprodukter förvaras, skall

vara försedd med sådana anordningar, att nämnda varor kunna hållas vederbörligen

nedkylda.

8 mom. Vid mejeri skall firmas särskilt för personalen avsett omklädningsrum

med tvättställ och lämpliga anordningar för torkning av arbetskläder.

Mejeri skall vara försett med särskild tvättstuga. Annat avträde

än vattenklosett må ej förekomma inom mejeri; direkt förbindelse mellan

detta och lokal, där mjölk, grädde eller mejeriprodukter förvaras, må ej

finnas.

9 mom. Ångpanna, ångmaskin eller annan kraftmaskin, som finnes i

mejeri, skall vara så uppställd och anordnad, att menlig inverkan på mejeridriften

i möjligaste mån undvikes.

10 mom. Avlopp från mejeri skall i sluten ledning dragas till sådant

avstånd från mejeriet och i övrigt anordnas på sådant sätt, att driften i mejeriet

icke ofördelaktigt påverkas.

11 mom. Vid mejeri skall, i den mån så finnes erforderligt, vara vidtagna

särskilda anordningar för utestängande av råttor, möss och insekter.

4 §•

På ett område av minst 3 meter från lastbrygga eller ingång till mejeri, där

mjölk, grädde eller mejeriprodukter mottagas eller utlämnas, skall marken

vara belagd med hårt material och hava sådan lutning, att fuktighet lätt avrinner.

5 §•

Bord, hyllor och annan inredning i mejeri skola vara så beskaffade, att de

med lätthet kunna rengöras.

Kärl, redskap, maskiner och förpackningsmaterial, vilka användas i mejeri,

skola vara av sådan beskaffenhet, att skada å mjölk, grädde och mejeriprodukter

i möjligaste mån undvikes.

Om tillgång och beskaffenhet av vatten m. m,

6 §•

Mejeri skall hava god tillgång till vatten.

Vatten, som användes vid beredning av mejeriprodukter eller till sköljning

av kärl, redskap, rörledningar eller maskiner, vilka kunna komma i direkt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

beröring med mjölk, grädde eller mejeriprodukter, skall vara av härför lämplig

beskaffenhet.

Is, som användes vid tillverkning av mejeriprodukter och därvid kan komma

i beröring med dessa, skall hava erhållits av vatten av beskaffenhet som

i andra stycket sägs.

Om ordning i mejeri.

7 §•

Mejeri jämte tillhörande inventarier skola hållas i rent och gott skick.

Lokal, där mjölk eller grädde förvaras, behandlas eller bearbetas, ävensom

kärl, redskap, rörledningar och maskindelar, som komma i direkt beröring

med mjölk, grädde eller mejeriprodukter, skola minst en gång dagligen

underkastas noggrann och ändamålsenlig rengöring.

8 §•

Mejeri ävensom där befintliga kärl, redskap, rörledningar och maskiner

må endast användas till det ändamål, för vilket de äro avsedda.

I mejeri må utom mjölk, grädde och mejeriprodukter allenast förvaras

för driften erforderliga föremål och förnödenheter. Förråd skola hållas väl

avskilda från lokal, där mjölk, grädde eller mejeriprodukter förvaras eller

behandlas.

Tobaksrökning eller spottning må ej förekomma i mejeri.

9 §•

Utan tillstånd av föreståndare för mejeri äger allenast den, som är anställd

vid mejeriet eller på grund av tjänst eller uppdrag har ärende där, tillträde

till annan lokal än sådan varom förmäles i 3 § 6 mom. Den som avlämnar

eller avhämtar mjölk, grädde eller mejeriprodukter må dock utan dylikt

tillstånd endast uppehålla sig i den del av mejeriet, som användes för mottagning

eller utlämning av sådana varor.

Djur må icke införas i mejeri.

Om mejeripersonal.

10 §.

I mejeri anställd personal, som sysselsättes med behandling eller bearbetning

av mjölk, grädde eller mejeriprodukter, skall hava undergått ändamålsenlig

utbildning. Vad nu stadgas skall dock icke utgöra hinder för anställande

av personal i utbildningssyfte.

11 §•

I mejeri må icke sysselsättas person, vilken är eller må antagas vara behäftad

med sjukdom eller smitta, som genom mjölk, grädde eller mejeriprodukter

kan överföras å människor. Ej heller må mjölk, grädde eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

31

mejeriprodukter vid mejeri hanteras av den som har bölder, variga sår eller

Den som anställes vid mejeri skall genom intyg av läkare, vilket icke är

äldre än trettio dagar, omedelbart innan han tillträder anställningen styrka,

att han är fri från sjukdom och smitta som nyss sagts. Minst en gång vartannat

år skall personalen på mejeriets bekostnad undergå läkarundersökning

till utrönande av huruvida sådan sjukdom eller smitta förefinnes.

Föreståndare för mejeri skall, så snart han fått kännedom om eller anledning

misstänka, att vid mejeriet anställd person är behäftad med sjukdom

eller smitta som förut sagts, eller erhållit vetskap örn att vid mejeriet anställd

person sammanbor med någon, som är eller misstänkes vara behäftad med sådan

sjukdom eller smitta, underrätta vederbörande hälsovårdsnämnd.

Mejeripersonal skall under arbetet iakttaga noggrann renlighet beträffande

egen person och klädedräkt.

Den, som har att hantera mjölk, grädde eller mejeriprodukter, skall därvid

bära särskild arbetsdräkt och huvudbonad av tvättbart ljust tyg. Arbetsdräkten

må ej användas annat än vid arbete av nu angiven beskaffenhet.

Ombyte och förvaring av kläder må i mejeri allenast äga rum i därför

avsedda lokaler.

Det åligger lantbruksstyrelsen att övervaka efterlevnaden av denna stadga.

Den omedelbara tillsynen över stadgans efterlevnad utövas av hos lantbruksstyrelsen

anställda mejeriinspektörer.

Finner mejeriinspektör, att föreskrifterna i denna stadga icke iakttagas,

skall han därom underrätta lantbruksstyrelsen samt, därest förseelsen är

jämlikt 17 § belagd med straff, jämväl vederbörande åklagare. Lantbruksstyrelsen

äger, örn styrelsen finner skäl därtill och förseelsen icke är belagd

med straff, anmäla densamma för vederbörande länsstyrelse, som skall förelägga

mejeriets ägare eller innehavare att vidtaga rättelse inom viss tid, vid

äventyr att mejeriet eljest stänges. Sker icke rättelse, skall länsstyrelsen förordna

örn mejeriets stängning tillsvidare eller på viss tid.

Mejeriinspektör äger för fullgörande av sitt uppdrag när som helst, då

arbete pågår i mejeri, tillträde till detsamma och må där taga erforderliga

prov för undersökning av mjölk, grädde och mejeriprodukter ävensom av

vatten och is som avses i 6 § andra och tredje styckena. De med sådan

provtagning och undersökning förenade kostnaderna skola bestridas av

mejeriet.

utslag.

12 §.

Om tillsyn.

13 §.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

Vad i denna paragraf stadgats skall icke föranleda inskränkning i hälsovårdsnämnd

eller annan myndighet åvilande skyldighet att övervaka förhållandena

i mejeri.

14 §.

Ägare eller innehavare av mejeri åligger att till lantbruksstyrelsen insända

de uppgifter angående mejeriet och där anställd personal, vilka lantbruksstyrelsen

finner erforderliga i och för tillsynen över denna stadgas efterlevnad.

15 §.

Vad i 47 § lagen om arbetarskydd är stadgat rörande förbud för den, som

innehar eller innehaft befattning såsom yrkesinspektör, att röja yrkeshemlighet

eller yppa driftsanordning eller affärsförhållande samt om påföljderna

för överträdelse av detta förbud gäde ock om den, som utövar eller utövat

tillsyn över denna stadgas efterlevnad.

16 §.

Mot beslut, som länsstyrelse enligt denna stadga meddelar, äger den, som

anser sin rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt, att hos Kungl.

Majit söka ändring genom besvär, vilka skola hava inkommit till jordbruksdepartementet

före klockan tolv å trettionde dagen efter den, då klaganden

erhållit del av beslutet. Beslutet skall, oaktat besvär däröver anförts, omedelbart

lända till efterrättelse, intill dess annorlunda blivit i vederbörlig ordning

förordnat.

Ansvarsbestämmelser m. m.

17 §•

1 mom. Föreståndare för mejeri, som åsidosätter föreskrifterna i 7 §, 8 §

första och andra styckena eller 11 § första och tredje styckena, straffes med

dagsböter.

Till dagsböter skall ock den dömas, som bryter mot föreskrifterna i 12 §

eller i strid mot bestämmelserna i 13 § vägrar mejeriinspektör tillträde till

mejeri eller att där verkställa provtagning.

2 mom. Ägare eller innehavare av mejeri, som uraktlåter att efter anmaning

insända i 14 § angiven uppgift, straffes med böter från och med fem

till och med trehundra kronor.

Till enahanda straff vare den förfallen, som bryter mot bestämmelsen i

8 § tredje stycket eller 9 §.

18 §.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse mot denna stadga,

fortsätter samma förseelse, skall för varje gång åtal därför anhängiggöres,

fällas till särskilt ansvar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

33

19 §.

Husbonde ansvarar för förseelse mot denna stadga, som begås av hans

husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen

skett utan hans vetskap och vilja.

20 §.

Åtal för förseelse mot denna stadga anhängiggöres vid allmän domstol samt

utföres av allmän åklagare.

Böter, som ådömas enligt denna stadga, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Särskilda bestämmelser.

21 §.

Där det med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes påkallat, må

lantbruksstyrelsen i särskilt fall medgiva undantag från de i denna stadga

meddelade föreskrifter.

Lantbruksstyrelsen äger, där så finnes behövligt efter samråd med medicinalstyrelsen,

meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga

för tillämpningen av bestämmelserna i denna stadga.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1937; dock att bestämmelserna

i 2 §, 3 § 2—6 mom. och 8—10 mom. samt 4 § icke skola äga tillämplighet

å då befintliga mejerier förrän den 1 juli 1939.

Vid mejeri anställd personal skall senast den 1 januari 1938 hava undergått

i 11 § omförmäld läkarundersökning.

Bihang lill riksdagens protokoll 193G.

1 sami. Nr 115.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BU 1936:56 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätten för vissa mejerikonsulenter. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1936:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder till befrämjande av mejerihanteringen. a1 i texten
  3. JoU 1936:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder till befrämjande av mejerihanteringen jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten