Sök i Ratio Lex

Angående höjning av det i statsverkspropositionen för budgetåret 1936/1937 upptagna anslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen

1936-02-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:116, Angående höjning av det i statsverkspropositionen för budgetåret 1936/1937 upptagna anslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående höjning av det

i statsverkspropositionen för budgetåret 1936/1937

upptagna anslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen;

given Stockholms slott den 28 februari

1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 78, har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 325,000 kronor. Anslaget

avses skola disponeras till huvudsaklig del enligt bestämmelserna i dels fyra

den 30 juni 1934 utfärdade kungörelser: nr 402 örn vissa åtgärder mot tuberBihang

till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 116.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 116-

kulos hos nötkreatur, nr 403 om åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen

hos nötkreatur, nr 404 angående ersättning till veterinär för vissa

åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur och nr 406 örn införsel av nötkreatur

till de sex nordligaste länen och Gotlands län, dels ock kungörelsen den 20

december 1912 (nr 376) angående villkoren för erhållande av understöd vid

bemödanden till förekommande och hämmande av tuberkulos inom mindre

ladugårdsbesättningar.

Jag anhåller nu att få anmäla uppkommen fråga om behov av ytterligare

medel till bestridande av kostnaderna för det med ifrågavarande anslag avsedda

ändamålet.

Innan jag närmare redogör för detta ärende, torde jag få något beröra de

två metoder, som i vårt land huvudsakligen tillämpas för bekämpandet av

nötkreaturstuberkulosen, nämligen den Bangska och den Ostertagska metoden.

Den förstnämnda metoden avser att genom undersökning med tuberkulin

utröna, i vilken utsträckning en besättning är infekterad och att med ledning

av det erhållna resultatet skilja de friska djuren från de angripna. Av de

friska (ej reagerande) djuren bildas en säravdelning (friskavdelning), som på

lämpligt sätt avskiljes från de infekterade (reagerande) djuren. Friskavdelningens

hälsotillstånd prövas genom återkommande tuberkulinundersökningar.

Vid tuberkulosens bekämpande enligt den Ostertagska (kliniska) metoden

lägges huvudvikten på att uppspåra och avlägsna djur med smittfarlig form

av tuberkulos. För sådant ändamål skall med viss tids mellanrum företagas

klinisk undersökning av kreatursbesättningen. Av djur, som därvid misstänkes

för smittfarlig tuberkulos, tages prov av sekret eller exkret för bakteriologisk

undersökning. Djur, som befinnes behäftat med smittfarlig tuberkulos,

nedslaktas.

Enligt förenämnda kungörelser utgår på vissa villkor från anslaget till åtgärder

mot tuberkulos hos nötkreaturen bidrag till de kostnader, som äro

förbundna med tuberkulosbekämpandet, vare sig detta sker enligt den Bangska

eller enligt den Ostertagska metoden.

Vid avlåtandet till riksdagen den 9 februari 1934 av Kungl. Maj:ts proposition

nr 121 med förslag om åtgärder från statens sida till förekommande och

hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen i överensstämmelse med

de principer, som sedermera kommit till uttryck i 1934 års omförmälda kungörelser

i ämnet, anförde jag till statsrådsprotokollet, att vissa förslag, som

från olika håll framkommit, om främjande av tuberkulosarbetet genom premiering

medelst pristillägg eller på annat sätt av mjölk från reaktionsfria

besättningar eller besättningar, där bekämpande av smittfarlig tuberkulos

ägde rum, förtjänade att allvarligt övervägas. Jag erinrade tillika därom,

att jag jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1933 tillkallat

sex utredningsmän för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

mejerihanteringen och mjölkproduktionen samt att i utredningsmännens uppdrag

inginge att pröva nyssberörda uppslag angående mjölkpremiering. Med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116. 3

hänsyn härtill togs frågan icke i det förevarande sammanhanget under närmare

behandling.

Förenämnda utredningsmän, som vid fullgörandet av sitt uppdrag antagit

benämningen 1933 års mjölk- och mejeriutredning, nämligen ledamoten av

riksdagens första kammare godsägaren B. H. von Stockenström, tillika ordtörande,

professorn vid lantbrukshögskolan P. L. Nannesson, professorn och

avdelningsföreståndaren för försöksväsendet på jordbruksområdet J. B. Platon,

direktören i svenska smörprovningarna A. B. T. Söderlund, husdjurskonsulenten

C. H. Nilsson, Kristianstad, och ledamoten av riksdagens andra kammare

lantbrukaren K. A. M. Andersson, Löbbo, hava med skrivelse den 20

mars 1935 framlagt utredning och förslag rörande tilläggspris för mjölk från

besättningar, som deltaga i den statligt understödda tuberkuloskampen. Häröver

hava infordrade utlåtanden avgivits den 2 maj 1935 av lantbruksstyrelsen,

den 15 juni 1935 och den 8 januari 1936 av medicinalstyrelsen, den 15

augusti 1935 och den 31 januari 1936 av statskontoret samt den 22 oktober

1935 av statens jordbruksnämnd efter hörande av svenska mejeriernas riksförening

u. p. a.

Utredningen erinrar inledningsvis om ett av medicinalstyrelsen i skrivelse

den 4 november 1933 framställt förslag, att såsom villkor för att ett

mejeri skulle äga av inflytande mjölkavgiftsmedel erhålla prisutjämningsbidrag

för produktmjölk borde krävas, att mejeriet betalade ett pristillägg av

0.5 öre för kilogram mjölk från besättning, ansluten till tuberkulosbekämpandet

enligt den Ostertagska metoden och 1 öre för kilogram mjölk från reaktionsfri

besättning. Vid behandling av denna fråga inom utredningen har,

anför utredningen, även upptagits till prövning, huruvida ej i stället ett avdrag,

motsvarande tilläggsprisets storlek, skulle kunna göras å de mjölkavgiftsmedel,

som inbetalades för mjölk från i tuberkuloskampen deltagande

besättningar. För dessa besättningar skulle på så sätt rabatt å mjölkavgiften

erhållas, vilken rabatt skulle kunna betraktas som en premie för deltagande i

tuberkuloskampen. I detta fall skulle givetvis resultatet bliva detsamma, som

om en del av de inbetalade mjölkavgiftsmedlen reserverats för tilläggspris åt

ifrågavarande besättningar för av dem levererad mjölk. Då genom ett rabattsystem

hela förfaringssättet skulle förenklas, vore detta enligt utredningens

mening att föredraga framför reservering av mjölkavgiftsmedel, därest det

ena eller andra av dessa system med hänsyn till övriga inverkande förhållanden

skulle anses användbart.

Utredningen anför vidare:

Den ekonomiska räckvidden av omförmälda förslag kunde dock ej bedömas,

förrän klarhet vunnits rörande tilläggsprisets eller rabattens storlek. Det

vöre därför nödvändigt att söka avgöra vilken storlek som med hänsyn till det

önskvärda resultatet kunde anses behövlig eller skälig.

För att få klarhet rörande detta förhållande hade utredningen verkställt

undersökning av anslutningen till tuberkuloskampen åren 1925—1934 inom

de län, som närmast berördes av vid vissa mejerier redan nu utgående

tilläggspris. Det framginge härav, att anslutningen undergått en någorlunda

kontinuerlig ökning år efter år. ökningen hade dock även efter 1925, då

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

mjölkcentralen i Stockholm börjat utbetala tilläggspris för mjölken till deltagarna

i tuberkuloskampen med 0.1 respektive 0.3 öre för kilogram, gått

ytterst långsamt, varför fortfarande under det sista av de här anförda åren

anslutningen överallt vore tämligen ringa — dock med undantag för Kopparbergs

län, där den under de båda senaste åren starkt ökat, beroende sannolikt

främst på det mycket höga tilläggspris, vilket här utgått. För de kliniskt

undersökta djurens vidkommande hade sålunda procentsiffran hållit sig mellan

5.5 och 7.0, medan för de med tuberkulin undersökta motsvarande siffra

varierat mellan 9.2 och 12.2. En snabbare ökning av anslutningen inom landet

vöre framdeles behövlig, örn inom överskådlig tid tuberkulosen skulle

kunna utrotas bland nötkreaturen. Därav syntes framgå, att tilläggspriset

torde behöva sättas högre än 0.1 respektive 0.3 öre, örn på denna väg en

önskvärd anslutning skulle vinnas. Som följd av de av statsmakterna 1934

beslutade åtgärderna torde en ökad anslutning till tuberkuloskampen inom

nötkreatursbesättningarna kunna förväntas. Med hänsyn till de stora förluster,

nötkreaturstuberkulosen orsakade, såväl som också med hänsyn till

den smittorisk, som förelåge för mjölk från tuberkulösa besättningar, vöre

det dock önskvärt, att en ännu starkare ökning i anslutningen kunde vinnas

än den, som påräknades uppkomma sorn följd av dessa åtgärder.

Det kunde också anföras, att Kungl. Majit i propositionen nr 121 till 1934

års riksdag räknat med att mjölkpremierande åtgärder skulle komma att

genomföras som komplement till statsåtgärderna. Dessutom kunde nämnas,

att man flerstädes i utlandet under de senare åren vidtagit mycket kraftiga

åtgärder för nötkreaturstuberkulosens hämmande eller utrotning. Även med

tanke på bibehållandet av största möjliga konkurrenskraft på den utländska

marknaden för våra mejeriprodukter torde det därför vara av betydelse,

att effektivast möjliga åtgärder vidtoges för tuberkulosens bekämpande i

nötkreatursbesättningarna. De förutnämnda statsåtgärderna gjorde därför

ej ett tilläggspris för mjölken överflödigt.

Utredningen vöre även av den uppfattningen, att det vore av stor betydelse,

att framdeles ett högre tilläggspris för mjölken än det hittills på vissa

håll lämnade komme att utgå till de i kampen deltagande besättningarna.

Medicinalstyrelsen hade också enligt förut anfört förslag räknat med ett

avsevärt högre sådant, varvid dock styrelsen ansett, att hela kostnaden för

tuberkuloskampen därav skulle täckas, i det efter tilläggsprisets införande

understöd av statsmedel ej skulle utgå. I enlighet med det förut anförda

skulle dock i fortsättningen ökat anslag av allmänna medel utgå för tuberkuloskampen

i nötkreatursbesättningarna. På grund därav torde nian kunna

sätta tilläggspriset lägre än enligt medicinalstyrelsens förslag.

Beträffande storleken av det tilläggspris, som skäligen borde utgå, samt

de kostnader, detta skulle medföra, anför utredningen:

Som exempel på vad tilläggspris skulle komma alt betyda för den enskilde

jordbrukaren skulle väljas en besättning med 20 kor och med _ av
skäl,

som längre fram närmare skulle motiveras — en levererad mjölkmängd

av i medeltal 2,900 kilogram per ko och år. För sådan besättningskulle

erhållas ett merpris för mjölken av 290 kronor årligen, om ett tillläggspris

av 0.5 öre för kilogram mjölk utginge. Vid ett tilläggspris av 0.2 öre

för kilogram skulle uppkomma ett årligt merpris för mjölken av 116 kronor.

Örn tilläggspriset beräknades enligt medicinalstyrelsens förslag, d. v. s. till

1 öre för kilogram mjölk från reaktionsfri besättning och 0.5 öre för kilogram,

om besättningen vöre kliniskt undersökt, skulle med all sannolikhet det

erhållna merpriset för mjölken — 580 kronor, respektive 290 kronor årligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

5

— överstiga ladugårdsägarens kostnader för tuberkuloskampen, därest denna

ordnades på ett rationellt sätt. De förstnämnda tilläggsprisen torde bättre

överensstämma med den verkliga kostnaden för deltagandet i kampen, varför

ett tilläggspris av 0.5 öre för kilogram vid reaktionsfria besättningar och

0.2 öre för kilogram vid kliniskt tuberkulosbekämpande borde kunna anses

lämpligt och även vara ägnat att stimulera till ökat deltagande.

Flertalet besättningar inom Norrland och Dalarna torde vara fria från

tuberkulos, utan att dessa deltoge i den statliga tuberkuloskampen, och

detsamma gällde för Gotland. Det vöre emellertid väl känt, att jämväl

inom dessa områden tuberkulos sporadiskt förekomme inom besättningarna.

Med hänsyn därtill torde det vara nödvändigt, att även nämnda områden

inbegrepes vid tilläggsprisets genomförande. Inom Kopparbergs län hade

under de senare åren ett högt tilläggspris utgått för mjölk från reaktionsfria

besättningar, och inom detta län hade tuberkulosbekämpandet, såsom

redan i det föregående anförts, vunnit större anslutning än inom någon

annan del av landet.

Beträffande nämnda landsdelar torde det emellertid ej vara nödvändigt,

att besättningarna undersöktes lika ofta som inom landets övriga delar.

Medan inom de senare i regel två år finge hava förflutit efter den sist utförda

undersökningen, för att besättningen skulle betraktas som ansluten

till tuberkuloskampen, torde man inom Norrland, Dalarna och Gotland kunna

tillåta en längre tidrymd. Därvid hade utredningen i samråd med ledningen

av den statliga tuberkuloskampen kommit till den uppfattningen,

att nämnda tid borde kunna utsträckas till högst fyra år, när det gällde

dessa delar av landet, enär smittorisken där vore relativt liten. Därigenom

bleve undersökningskostnaderna jämförelsevis små, samtidigt som ändå en

relativt snabb utrotning av tuberkulosen inom nämnda områden torde kunna

påräknas.

Örn sålunda tilläggspris skulle utgå i hela landet och om man samtidigt

förutsatte, att detta skulle utgå för all den mjölk, som ifrågakomme vid

mjölkavgiftens erläggande, kunde en ungefärlig beräkning göras rörande de

belopp, som av mjölkavgiftsmedlen därför skulle tagas i anspråk. I Kungl.

Maj:ts förutnämnda proposition hade räknats med att anslutningen av kliniskt

undersökta djur över två års ålder skulle komma att uppgå till omkring

40,000 under budgetåret 1934/1935. Av detta antal torde ungefär 33,000

utgöras av kor. Detta antal kommc sannolikt att öka tämligen starkt redan

under första året efter tilläggsprisets genomförande. Att exakt angiva denna

ökning vore givetvis ej möjligt, men man torde preliminärt kunna beräkna,

att tillsammans 60,000 kor komme att bliva föremål för klinisk undersökning

under nämnda år.

Enligt medicinalstyrelsens .statistik undersöktes under år 1933 190,511 djur

med tuberkulin inom hela landet. Av detta antal torde ungefär 170,000 kunna

beräknas vara anslutna till den statliga tuberkuloskampen. Örn särskilt

tilläggspris för mjölken komme att utgå, ökade givetvis redan under första

året efter dettas införande anslutningen även lill dessa undersökningar tämligen

starkt. Man torde därför redan från början sannolikt kunna påräkna

en anslutning av 200,000 djur. Då man i runt tal syntes kunna räkna med

att halva detta antal utgjordes av kor, skulle enligt denna kalkyl under första

året ungefär 100,000 kor bliva föremål för tuberkulinundersökning inom hela

landet.

När det gällde all beräkna avkastningen för de till tuberkuloskampen anslutna

korna, syntes man lämpligen kunna utgå från den inom kontrollföreningarna

under de senare åren förefintliga avkastningen, vilken uppgått

till omkring 3,500 kilogram mjölk per ko oell år. ''bill landets kontroll för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

eningar vore i runt tal 15 procent av landets samtliga kor anslutna, varför

detta procenttal vore något högre än det procenttal, som enligt det förut gjorda

antagandet skulle komma att anslutas till tuberkuloskampen redan under första

året efter tilläggsprisets genomförande. Då i regel såväl tili kontrollföreningarna

som till tuberkuloskampen de bästa produktionsbesättningarna anslöte

sig, torde man kunna räkna med ungefärligen lika avkastning för de

båda grupperna. Tilläggspris komme dock endast att utgå för den mjölkmängd,

som försåldes, och nian måste därför vid kalkylens uppgörande fråndraga

den mjölkmängd, som konsumerades på stället. Enligt uppgifter från

Sveriges allmänna lantbrukssällskaps driftsbyrå skulle den senare mängden

uppgå till 15 å 20 procent av kornas totala avkastning, varför 525 tili 700

kilogram mjölk skulle avdragas från de 3,500 kilogram, vartill kornas totala

avkastning i medeltal förut beräknats. Om 600 kilogram fråndroges,

skulle en försåld mjölkmängd av 2,900 kilogram kunna beräknas per ko årligen.

Denna avkastning skulle för de 60,000 kliniskt undersökta korna motsvara

174 miljoner kilogram och för de med tuberkulin undersökta 100,000 korna

290 miljoner kilogram årligen. Med ett tilläggspris av 0.2 öre för kilogram

för mjölken från de kliniskt undersökta korna skulle ett belopp av 348,000

kronor åtgå per år. För de tuberkulinundersökta korna skulle vid ett tillläggspris

av 0.5 öre för kilogram mjölk ett belopp av 1,450,000 kronor åtgå.

Dessa båda belopp skulle tillsammans utgöra 1,798,000 kronor årligen.

Om detta belopp beräknades för månad, erhölles en summa av 149,833 kronor.

Det under senaste hälften av år 1934 utgående prisutjämningsbidraget hade

varierat mellan 3,372,189 och 3,894,015 kronor i månaden. Örn under dessa

månader mjölkavgiftsmedlen skulle använts för utbetalande av tilläggspris —

eller örn motsvarande rabatt lämnats vid mjölkavgifternas inbetalning —- .skulle prisutjämningsbidraget under de anförda månaderna hava nedgått med

i runt tal 150,000 kronor. Detta belopp kunde knappast anses så högt, att

det i egentlig mening skulle rubba syftet med mjölkregleringen. Enligt det

föregående vore det dock avsikten, att genom tilläggsprisets införande en avsevärd

och snabb ökning av anslutningen till tuberkuloskampen skall vinnas.

Givetvis komme samtidigt det för tilläggspriset i anspråk tagna beloppet att

stiga, efter hand som anslutningen ökade, varför man tämligen snart torde

komma upp till så avsevärda belopp, att en kännbar förskjutning skulle ske

i fråga örn prisutjämningsmedlens fördelning.

Om mjölkavgiftsmedel genom direkt utbetalning eller med tillämpande av

rabatt skulle tagas i anspråk för här ifrågavarande ändamål, ville det därför

synas, som örn man bleve nödsakad att begränsa tilläggspriset till lägre

belopp än det i förevarande beräkning upptagna. Därigenom skulle emellertid

den avsedda effekten av anordningen komma att förminskas.

Utredningen anför i anslutning till det nu sagda, att man enligt utredningens

mening närmast hade att vilja mellan följande två alternativ.

Alt. 1. För erhållande av prisutjämningsbidrag föreskreves, att mejeri

tillämpade en differentiering vid mjölklikvids utbetalande på så sätt, att för

mjölk från reaktionsfria eller kliniskt undersökta besättningar utginge ett

pris, som med förslagsvis 0.5 respektive 0.2 öre för kilogram (liter) överstege

priset för mjölk från besättningar, vilka ej vöre anslutna till den statliga

tuberkuloskampen.

Alt. 2. Vid inbetalning av mjölkavgift erhölle avgiftsskyldig en rabatt för

mjölk, härrörande från reaktionsfri eller kliniskt undersökt besättning. Denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 116.

7

rabatt torde dock ej lämpligen kunna fastställas till så högt belopp, som del

under alt. 1 nämnda tilläggspriset.

Beträffande frågan vilket alternativ, som vore att föredraga, har utredningen

anfört följande.

Enligt alt. 2 skulle i motsats till vad fallet vore enligt alt. 1 även avgiftsskyldig,

som ej beredde produkter, kunna erhålla rabatt å mjölkavgiften,

vilket skulle medföra en premiering även av sådan mjölk, som av producent

försåldes direkt till konsument och härrörde från i tuberkuloskampen deltagande

besättningar. Beaktas borde emellertid, att producenten i dylikt

fall i regel kunde betinga sig ett högre pris för sin mjölk än vid försäljning

till mejeri.

Organisatoriskt sett innebure alt. 1 den enklaste lösningen, i det att föreskrift

endast behövde utfärdas om tillämpandet av prisdifferentiering såsom

villkor för erhållande av prisutjämningsbidrag. Övervakandet att så skedde

kunde äga rum i samband med kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna

örn kvalitetsbetalning av mjölk, och nämnda övervakande torde ej

behöva möta svårigheter eller draga särskilda kostnader, örn i enlighet med

alt. 2 ett rabattsystem tillämpades, komme mjölkavgift att utkrävas efter tre

olika storleksgrader, vilket -— om också tekniskt sett inga större svårigheter

skulle föreligga — dock skulle medföra ett ökat arbete vid mjölkavgiftens

upptagande samt utvidgad kontroll.

Därest upptagande av mjölkavgift framdeles komme att upphöra, skulle

samtidigt även den premiering av här ifrågavarande mjölk, som rabattsystemet

innebure, automatiskt komma att bortfalla, och sannolikt skulle på åtskilliga

håll prisdifferentiering därefter ej komma att genomföras. Om mejerierna

däremot enligt alt. 1 allmänt genomfört en prisdifferentiering, vilken

utan vidare kunde tillämpas, även om prisutjämningsbidrag i enlighet med

grunderna för den nuvarande mjölkregleringen ej vidare komme att utgå,

torde större sannolikhet föreligga, att denna för framtiden skulle bibehållas.

Utredningen ansåge, att vid valet mellan de båda alternativen detta förhållande

borde tillmätas särskild betydelse.

Beträffande alt. 1 erinrades, att grundpriset å mjölk vid de olika mejerierna

i viss mån bleve beroende av anslutningen till tuberkuloskampen, i det

att vid grundprisets fastställande ett olika belopp först måste avsättas till

tilläggspris alltefter den större eller mindre anslutningen till tuberkuloskampen

bland leverantörerna. Den ojämnhet i avseende å grundprisets storlek,

som sålunda kunde uppkomma, bleve emellertid allt mindre framträdande, i

den mån anslutningen till tuberkuloskampen ökade. Vid större företag och

inom mejerifusioner eller andra mejerisammanslutningar komme bär påpekade

förhållande knappast att göra sig märkbart.

Vid övervägande av berörda omständigheter hade utredningen kommit till

den uppfattningen, att företräde borde givas åt alt. 1, enligt vilket även möjlighet

kunde föreligga till en starkare prisdifferentierings genomförande än

som lämpligen torde kunna ske enligt alt. 2.

Beträffande villkoren för tilläggsprisets utgående föreslår utredningen, att

samma bestämmelser skulle gälla som för deltagande i den statligt understödda

tuberkuloskampen. Utredningen anför vidare i detta sammanhang följande.

För alt ett mejeri skulle erhålla kännedom örn vilka besättningar, som vore

anslutna till den statliga tuberkuloskampen och som sålunda skulle ifrågakomma

för tilläggspris för den levererade mjölken, borde det åligga led
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

ningen för tuberkulosbekämpandet att härom lämna uppgift till mejerierna.

Rörande de besättningar, som vöre att betrakta som kliniskt undersökta och

vilkas innehavare vore berättigade till ett pristillägg av 0.2 öre för kilogram

levererad mjölk, hade vederbörande hushållningssällskap att i de fall, där

detta anordnat bekämpande av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur,

lämna vederbörande mejeri ifrågavarande uppgifter. Inom hushållningssällskapsområde,

där sällskapet ej anordnat dylikt bekämpande, hade medicinalstyrelsen

att till mejerierna lämna uppgifter rörande dessa besättningar.

Uppgifter angående de djurägare, som vore innehavare av reaktionsfria besättningar

och som därför vore berättigade till ett pristillägg av 0.5 öre för

kilogram levererad mjölk, skulle däremot överallt meddelas mejerierna av

medicinalstyrelsen eller annan veterinär myndighet, som erhölle medicinalstyrelsens

uppdrag härtill. Uppgifter rörande nytillkomna eller avgående besättningar

skulle lämnas månadsvis.

Utredningen hade övervägt möjligheten alt i de fall, då en del av besättningen

vore reaktionsfri, medan en annan del endast vore kliniskt undersökt,

låta det högre tillägget utgå för mjölken från den reaktionsfria delen av besättningen

och det lägre tillägget för mjölken från den kliniskt undersökta

delen nien hade härvid kommit till den uppfattningen, att ett sådant tillvägagångssätt

svårligen kunde genomföras. Därför skulle nämligen krävas,

att mjölken från båda delarna av besättningen hölles fullständigt åtskild, varjämte

transportkärlen måste vara märkta på sådant sätt, att därav kunde

framgå, från vilken besättningsdel mjölken härrörde. Vid mejeriet måste

dessutom de två mjölkpartierna redovisas var för sig. Detta tillvägagångssätt

skulle enligt utredningens uppfattning stöta på svårigheter, varjämte det

skulle kunna inbjuda till felredovisning av mjölken. På grund därav syntes

det vara lämpligast, att all den från dylika besättningar erhållna mjölken

betraktades som härrörande från kliniskt undersökt besättning, varför endast

det lägre pristillägget då borde utgå. Genom detta tillvägagångssätt

kunde man också vänta, att vederbörande besättnings innehavare skulle stimuleras

att så fort som möjligt utslå de reagerande djuren.

Örn däremot två besättningar å skilda gårdar, av vilka den ena vore reaktionsfri

och den andra kliniskt undersökt, hade gemensam ägare, men mjölken

från de båda besättningarna redovisades var för sig, syntes skilda tillläggspris

böra utgå, även om mjölken från båda gårdarna levererades till

ett och samma mejeri. Motsvarande förfaringssätt borde kunna tillämpas

i det fall, att endast den ena besättningen vore ansluten till tuberkulosbekämpandet.

För att mejeri skulle komma i åtjnutande av prisutjämningsbidrag av

mjölkavgiftsmedlen skulle sålunda enligt detta förslag beslut hava fattats vid

mejeriet, att prisdifferentiering enligt här angivna grunder skulle tillämpas.

Det ålåge mejeriet i fråga att till svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

meddela, att dylikt beslut fattats och vid vilken tidpunkt, detta trädde i kraft.

Dylik anmälningsskyldighet skulle åligga mejeri, vilket mottoge mjölk,

utom från innehavaren själv, från två eller flera leverantörer. Prisutjämningsbidrag

skulle utbetalas av riksföreningen, även om samtliga mejeriets

leverantörer stöde utanför nämnda tuberkuloskamp.

Vid mjölkcentralen i Stockholm hade dittills vid tilläggsprisets utbetalande

det förfaringssättet följts, att till kliniskt undersökta besättningar tillägget

utbetalats per kalenderår. Detta hade genomförts på så sätt, att vederbörande

besättningsinnehavare, som haft att till hushållningssällskapet inbetala årsavgift

för anslutningen till tuberkuloskampen, erhållit tilläggspriset, samtidigt

med att årsavgiften erlagts.. Det syntes utredningen önskvärt, att överenskommelse

örn dylikt förfaringssätt kunde träffas i de fall, då ordnad tu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

9

berkuloskamp genomförts under hushållningssällskaps medverkan. I övriga

fall, samt då tilläggspris skulle utgå för mjölk från reaktionslria besättningar,

syntes utbetalningen böra ske månadsvis.

Utredningen bar sammanfattningsvis föreslagit:

Såsom villkor för rätt att erhålla prisutjämningsbidrag skulle gälla, att

mejeri tillämpade sådan prisdifferentiering vid mjölkens betalning att för

mjölk, som härrörde från besättningar, vilka vore anslutna till den statliga

tuberkuloskampen, utginge ett pris, som i fråga örn kliniskt undersökta besättningar

med minst 0.2 öre och i fråga om reaktionsfria besättningar med

minst 0.5 öre för kilogram överstege priset för annan mjölk av motsvarande

allmänt hygieniska beskaffenhet.

Som kliniskt undersökt skulle anses sådan besättning, där djurägaren:

1. med hela den av honom innehavda besättningen eller med den del därav,

som ej vore reaktionsfri, vore kontraktsenligt ansluten till det statsunderstödda

bekämpandet av smittfarlig tuberkulos hos nötkreaturen enligt

den kliniska (Ostertagska) metoden;

2. noggrant följde de föreskrifter och anvisningar beträffande tuberkuloskampens

genomförande, som av Kungl. Maj:t, medicinalstyrelsen eller

vederbörande hushållningssällskap meddelades.

Som reaktionsfri skulle anses sådan besättning, där djurägaren:

1. med hela den av honom innehavda, å viss gård befintliga besättningen deltoge

i det under statens ledning förda bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen

enligt den Bangska metoden, varvid nu gällande bestämmelser

beträffande tiden mellan två på varandra följande undersökningar

med tuberkulin skulle följas, dock att för Norrland samt Kopparbergs och

Gotlands län undersökning med tuberkulin endast behövde påfordras vart

fjärde år,

2. noggrant följde de föreskrifter och anvisningar beträffande tuberkuloskampens

genomförande, som av Kungl. Maj:t eller medicinalstyrelsen

meddelades.

Ledamoten Nilsson har reserverat sig mot utredningens förslag och därvid

anfört bland annat följande:

Då utredningen förordade prisdifferentieringsförfarandet, motiverades detta

bland annat med den förenklade organisation, som därför erfordrades.

Däremot kunde erinras, att det ej innebure några egentliga organisatoriska

svårigheter att fördela de enligt utredningens alt. 2 erforderliga mjölkavgiftsmedlen.

Dessutom kunde anföras, att ur propagandasynpunkt detta alternativ

vore ojämförligt effektivare, enär därigenom grundpriset vid mejerierna

bleve oberoende av anslutningen till tuberkuloskampen, varför ett verkligt

merpris och ej blott ett fingerat sådant erliölles för de ifrågavarande besättningarna.

Detta förhållande talade enligt reservantens mening starkt för att

pristillägget borde utgå av mjölkavgiftsmedlen.

I utredningens betänkande beräknades den per ko och år levererade mejerimjölken

uppgå till 2,900 kilogram, vilket torde ungefärligen motsvara leveransen

vid en anslutning av 10 å 15 procent av koantalet, enär givetvis i första

hand de kontrollerade korna kunde medräknas i tuberkulosarbetet. Samtidigt

som anslutningen stegrades över 10 å 15 procent, sjönke emellertid medelavkastningen

successivt, emedan från de okontrollerade korna redovisades en

avsevärt lägre avkastning lin från de kontrollerade. Vid fullständig anslutning

torde genomsnittsleveransen ej ens uppgå till 2,000 kilogram mjölk per ko

och år. Därest tilläggsprisets utgående kunde hava till följd, att under de när
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 116.

mäste åren 40 procent av landets koantal kunde anslutas till den statliga tuberkuloskampen,

skulle därför den levererade mjölkmängden från dessa kunna

beräknas till omkring 2,300 kilogram per ko årligen. Om av nämnda koantal

25 procent beräknades vara kliniskt undersökta, utgjorde delta 450,000

kor. För dessa kors mjölk beräknades ett tilläggspris av Ö.2 öre för kilogram,

vilket motsvarade ett årligt belopp av 4.00 kronor för ko eller en summa av

2.070.000 kronor örn året. Det återstående antalet kor, utgörande 15 procent

av landets hela koantal, beräknades vara reaktionsfria, varför dessas

antal uppginge till 270,000. Örn därvid ett tilläggspris av 0.4 öre för kilogram

mjölk utginge, motsvarade detta ett belopp av 9.20 kronor per ko eller

2.484.000 kronor årligen för samtliga reaktionsfria kor. Hela det i anspråk

tagna beloppet skulle sålunda uppgå till 4,554,000 kronor årligen, vilket

motsvarade endast omkring 11 procent av mjölkavgiftsmedlen. Då en stor

del av mjölkavgiftsmedlen inbetalades för konsumtionsmjölk och då det

måste vara ett berättigat krav ur konsumentsynpunkt, att en del av dessa

medel finge tagas i anspråk för åtgärder, som åsyftade en ur mjölkhygienisk

och hälsosynpunkt så berättigad kvalitetsförbättring av mjöiken, som

en ordnad tuberkuloskamp innebure, torde ett reserverande av omkring 11

procent ej kunna anses oberättigat, enär denna åtgärd ej kunde befaras menligt

påverka mjölkregleringens effektivitet.

Vid ett pristilläggsförfarande, där en viss del av mjölkavgiftsmedlen foges

i anspråk, komme även den från producenten försålda konsumtionsmjölken

att vid pristilläggets utgående jämställas med den till mejerierna levererade.

Då däremot enligt utredningens förslag de leverantörer av konsumtionsmjölk,

vilka inbetalade stadgad mjölkavgift men ej tillhörde mejeriföretag, uteslötes

från pristillägg i tuberkuloskampen, vore detta förslag ägnat att väcka starka

betänkligheter. Att sedan 40-procentig anslutning till tuberkuloskampen

uppnåtts, andra vägar borde följas, kunde ej utgöra skäl emot införandet av

pristillägg.

Av de båda alternativen erbjöde således enligt reservantens mening pristilläggsförfarandet

de största fördelarna. Särskilt borde härvid uppmärksammas,

att prisdifferentieringsförfarandet hade till följd, att det för de olika

besättningsgruppernas mjölk utbetalade priset komme att bliva starkt beroende

av anslutningen till luberkuloskampen bland mejeriets leverantörer.

Det ojämförligt största antalet av landets mejerier utgjordes nämligen avsmärre

ekonomiska enheter, varför följden av prisdifferentieringsförfarandet

bleve, att grundpriset för mjölken komme att växla allt efter det antal leverantörer,

som deltoge i kampen. Om vid ett mejeri, såsom redan vore förhållandet,

samtliga besättningar vore anslutna till tuberkuloskampen, medan

vid ett närliggande jämförbart mejeri samtliga besättningar stöde utanför

denna, bleve följden, att de båda mejeriernas mjölkpris bleve detsamma. Att

ett dylikt förfaringssätt skulle kunna stimulera till en kraftig anslutning till

tuberkuloskampen syntes uteslutet. Därest å andra sidan en del av mjölkavgiftsmedlen

foges i anspråk för pristillägg, bleve grundpriset vid de olika

mejeriföretagen helt oberoende av anslutningen, och varje leverantör erhölle

därför ett mjölkpris som vore oberoende av tuberkulosarbetets omfattning inom

företaget.

Reservanten föresloge, att per kilogram försåld mjölk, för vilken mjölkavgift

erlagts och som härrörde från besättningar, vilka vore anslutna till den

statliga tuberkuloskampen, skulle utgå ett tilläggspris av 0.2 öre, när det gällde

kliniskt undersökta, och av 0.4 öre, när det gällde reaktionsfria besättningar.

Lantbruksstyrelsen har — under åberopande av innehållet i ett av styrelsen

den 27 augusti 1934 avgivet yttrande med anledning av förslag från

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr lili.

mjölk- och mejeriutredningen rörande kvalitetsbehandling av mjölk — tillstyrkt

bifall till det nu föreliggande förslaget.

I nämnda yttrande framhöll styrelsen, alt det ej syntes vara erforderligt

och med hänsyn till mjölkavgiftsmedlens tillfälliga natur knappast önskvärt,

att dessa medel skulle användas för premiering av mjölk från besättningar

anslutna till tuberkuloskampen. Styrelsen anslöte sig i stället till

den uppfattningen, att en graderad betalning av mjölken från de olika besättningarna

med hänsyn till den i dessa bedrivna tuberkuloskampen kunde

genomföras enligt samma principer som för mjölkens andra kvalitetsegenskaper.

Frånvaron av säker möjlighet att utvinna ersättning för nedlagda

kostnader på tuberkulosbekämpandet försvårade eller omöjliggjorde för den

enskilde att vidtaga åtgärder på området. Funnes däremot möjlighet att

genom högre mjölkpris erhålla kompensation för nedlagda kostnader, vore

detta med all sannolikhet en kraftig sporre till utbredning av tuberkulosarbetet

i ladugårdarna.

Medicinalstyrelsen har i utlåtandet den 15 juni 1935 anfört huvudsakligen

följande.

Emot det av utredningen framlagda förslaget, som i princip överensstämde

med de av medicinalstyrelsen i skrivelsen den 4 november 1933 framförda

önskemålen, hade styrelsen inga väsentliga invändningar att göra. De

ökade bidrag till tuberkulosbekämpandet, som statsmakterna i anslutning

till 1934 års tuberkulosförfattningar ställt till förfogande, vore givetvis ägnade

att i och för sig i viss mån befrämja anslutningen till sagda bekämpande.

Detta förhållande torde jämväl enligt medicinalstyrelsens förmenande motivera

lägre pristillägg, åtminstone till en början, än de av styrelsen år 1933

föreslagna. Ett visst pristillägg kunde emellertid betraktas som lämpligt avvägt

endast såvida det förmådde stimulera till en sådan anslutning, som

vid viss tidpunkt kunde anses önskvärd. Vilken verkan i förevarande avseende

de av utredningen förordade tilläggsprisen kunde medföra, funnes för

närvarande ingen möjlighet att bedöma. Det förefölle ingalunda osannolikt,

att dessa tillägg vore väl avvägda med hänsyn till nu rådande förhållanden.

Ä andra sidan vore det ej heller osannolikt, att de örn något eller några^ år

vore otillfredsställande. Av största vikt vore, att dessa pristillägg icke måtte

fastlåsas på en bestämd nivå, utom att möjlighet skapades för en smidig anpassning

av desamma alltefter det vid viss tid föreliggande behovet.

Utredningens uttalande, att ett pristillägg av 0.2 respektive 0.5 öre för kilogram

mjölk bättre än tillägg av 0.5 respektive 1 öre torde motsvara en

djurägares verkliga kostnader lör deltagande i tuberkulosbekämpandet, torde

icke vara ägnat att giva en klar uppfattning av de verkliga förhållandena.

Beträffande sådan besättning, som redan nu utan några åtgärder från djurägarens

sida vore fri från tuberkulos, gällde, att ett pristillägg av 0.2 respektive

0.5 öre för kilogram mjölk redan från början mer än väl torde

täcka ägarens kostnader för att hålla densamma fri från smitta. Inom en

tuberkulos besättning vore däremot kostnaderna för bekämpandet i vissa

fall ganska avsevärda. Ju större en besättning vore, desto större bleve i regel

det procentuella utslaget av smittfarliga djur och desto större även förlusterna

beräknade i relation lill besättningens djurantal. Vidare utövade en hel

del skilda faktorer, såsom tillgång på lokaler för isolering av djur, smittämnets

varierande vimlens inom olika besättningar, smittans utbredning inom

besättningen, betesförhållanden, ladugårdens hygieniska beskaffenhet,

fodrets beskaffenhet under olika år etc. en väsentlig inverkan på kostnaden

för tuberkulosens bekämpande. Slutligen borde även nämnas, att kostnaderna

i regel vore väsentligt större i början än i fortsättningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

En beräkning av en djurägares kostnader i genomsnitt för bekämpande

av tuberkulosen enligt den Ostertagska metoden gåve vid handen, att hans

förluster skulle kompenseras genom ett pristillägg av

0.5 öre först efter 5—6 år

0.4 » » » 8—9 »

0.3 » » » 28— 29».

Efter nämnda antal år skulle vinst uppstå för djurägaren.

Vid berörda beräkning hade hänsyn icke tagits till den stegring av en besättnings

värde på grund av förbättrat hälsotillstånd inom densamma, som

kunde förväntas bliva följden av en regelbundet återkommande klinisk tuberkuloskontroll,

enär en siffermässig uppskattning av denna vinst för djurägaren

för närvarande ej syntes möjlig.

Vid ett pristillägg av 0.2 öre för kilogram mjölk från kliniskt undersökt

besättning, såsom utredningen föreslagit, skulle en djurägares kostnader enligt

nyss nämnda beräkning i de flesta fall aldrig fullt kompenseras genom

ökade inkomster av mjölken. Tilläggas kunde, att mången lantbrukare med

hänsyn till det rådande ekonomiska läget för jordbruksnäringen torde draga

sig för att ikläda sig utgifter för åtgärder, som kunde antagas betala sig

först efter cirka sex år, vilket skulle bliva fallet beträffande en medelmåttigt

infekterad besättning, därest ett pristillägg av 0.5 öre tillämpades. För

höggradigt infekterade besättningar med ogynnsamma lokalförhållanden

ställde sig de ekonomiska kalkylerna för tuberkulosbekämpandet långt mindre

fördelaktiga än nu angivits.

Reservanten Nilssons förmodan, att pristillägg av 0.2 respektive 0.4 öre

för kilogram mjölk skulle kunna medföra en anslutning till tuberkulosbekämpandet

av 40 procent av landets kreatursstock, vittnade örn en alltför

optimistisk syn på denna fråga och torde sakna stöd i dittills gjorda erfarenheter.

Till förtydligande av utredningens förslag, att tiden mellan två på varandra

följande tuberkulinundersökningar för de sex nordligaste länens och

Gotlands läns vidkommande kunde utsträckas till högst fyra år, torde nämnas,

att dessa betydande tidsintervaller mellan undersökningarna borde förekomma

inom nämnda landsdelar allenast beträffande mejerikretsar, vilka

vore kollektivt anslutna till tuberkulosbekämpandet enligt den Bangsta metoden

och inom vilka eventuellt förekommande tuberkulos redan utrotats.

Den av utredningen framförda åsikten, att som villkor för tilläggsprisets

utgående borde gälla samma bestämmelser, som vore stadgade för deltagande

i den statligt understödda tuberkuloskampen, ansåge sig styrelsen icke kunna

dela, därest utredningen med samma bestämmelser avsåge de, som för närvarande

gällde som villkor för erhållande av undersökning med tuberkulin

på statens bekostnad, önskemålet att kunna genomföra mera effektiva åtgärder

än hittills mot tuberkulosen hade nämligen utgjort ett av de viktigaste

motiven till styrelsens förslag beträffande förevarande mjölkprisdifferentiering.

Styrelsens förslag till villkor för erhållande av tilläggspris hade grundats

på den förutsättningen, alt tilläggspris skulle utgå med 0.5 respektive

1 öre för kilogram mjölk. Vid fastställande av dylikt villkor svntes emellertid

nödig hänsyn böra tagas till storleken av det tilläggspris, som erbjödes

en till tuberkuloskampen ansluten djurägare. De av utredningen förordade

tilläggsprisen torde sålunda icke möjliggöra samma fordringar på effektiva

åtgärder eller kvalitet på mjölken som de av styrelsen föreslagna. Denna

fråga syntes därför böra tagas under förnyad omprövning i samband med

utfärdandet av de närmare bestämmelserna beträffande förevarande kvalitetsbetalning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

13

Enligt utredningens förslag skulle det åligga medicinalstyrelsen att månalligen

lämna uppgift till mejerierna angående vilka djurägare, som vore

anslutna till den statliga tuberkuloskampen och som sålunda skulle ifrågakomma

för tilläggspris för den levererade mjölken. För närvarande syntes

möjlighet icke föreligga att på annat sätt ombesörja mejeriernas underrättande.

Styrelsen kunde emellertid icke åtaga sig det härmed förenade

kontrollarbetet utan motsvarande förstärkning av arbetskrafterna å veterinärbyråns

tuberkulosavdelning. Dylik förstärkning syntes erforderlig i god

tid före prisregleringens ikraftträdande.

Statskontoret har i utlåtandet den 15 augusti 1935 förklarat, att utredningens

förslag icke givit anledning till erinran från statskontorets sida.

Statens jordbruksnämnd har andragit i huvudsak följande.

Jordbruksnämnden behjärtade livligt betydelsen av den verksamhet, som

bedreves till förekommande och hämmande av ifrågavarande sjukdom, och

vore jämväl fullt medveten om det allmännas intresse av att denna verksamhet

ernådde största möjliga anslutning från jordbrukarnas sida. Givet

vore även, att nuvarande läge erbjöde ett gynnsamt tillfälle för främjande

av nämnda syften. Nämnden kunde likväl icke undgå att ur de synpunkter,

som den hade att anlägga, hysa viss tvekan om lämpligheten att sammankoppla

tuberkulosbekämpandet med mjölkprisregleringen. De statliga regleringsanordningarna

på jordbrukets område hade tillkommit för att främja

avsättningen av jordbruksprodukter och på så sätt stödja priset därå. De

hade numera fått den omfattning och kommit att på sådant sätt ingripa

i lanthushållningen, att försiktighet borde iakttagas vid en omläggning av

desamma till att tjäna jämväl andra syften än som med dem ursprungligen

avsetts. Nämnden ville ock erinra örn att genom en sammankoppling av

tuberkulosarbetet med mjölkprisregleringen den frivilliga karaktären hos det

förra komme att gå förlorad.

Därest det emellertid skulle befinnas lämpligt att vidtaga åtgärder i förevarande

syfte, ville det förefalla nämnden, som om reservationsförslaget

måhända skulle erbjuda större säkerhet för att det med anordningen avsedda

syftet skulle nås. Ur de synpunkter, som av nämnden i det föregående

angivits, måste emellertid det av utredningens majoritet föreslagna

premieringsförfarandet i fråga örn mjölk från besättningar, anslutna till tuberkuloskampen,

obetingat vara att föredraga. Örn det överlätes åt de enskilda

mejerierna att själva genomföra prisdifferentiering bland sina mjölkleverantörer,

medförde detta givetvis väsentligt mindre rubbningar i nuvarande

mjölkavgiftssystem än örn ett jämförelsevis avsevärt belopp skulle

av mjölkavgiftsmedlen användas för utlämnande av pristillägg.

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. har icke haft något att erinra

mot förslaget.

Efter anmodan att inkomma med uppgift i fråga örn den arbetskraft, som

erfordrades vid genomförandet av ifrågavarande förslag, ävensom beträffande

kostnaderna för nämnda arbetskrafts avlönande samt rörande i övrigt

av förslaget föranledda utgifter, har medicinalstyrelsen i utlåtande den

8 januari 1936 härom anfört i huvudsak följande.

I sitt tidigare utlåtande i ämnet hade styrelsen förutsatt, att — vid bifall

till förslaget — uppgifter till mejerierna angående de djurägare, som skulle

bliva berättigade lill prisförhöjning för mjölk från reaktionsfria besättningar,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

skulle meddelas av styrelsens veterinärbyrås tuberkulosavdelning. Huru

stor personalförstärkning på avdelningen, som skulle erfordras för att avdelningen

skulle kunna fullgöra sina uppgifter därutinnan, vore för närvarande

vanskligt att avgöra. Det vore uppenbart, att ett bifall till förslaget komme

att medföra en mycket betydande ökning av avdelningens arbetsbörda ej

blott genom skyldigheten att meddela ifrågavarande uppgifter utan även och

framför allt genom den kraftiga utökning av antalet under avdelningens

kontroll ställda djurbesättningar, som därvid kunde förväntas uppkomma.

Om denna ökning komme att inträda omedelbart efter de föreslagna bestämmelsernas

ikraftträdande och densamma bleve av sådant omfång, att antalet

kontrollerade djurbesättningar flerdubblades, måste även avdelningens

personalbesättning redan från början ökas högst väsentligt. Då det emellertid

kunde antagas, att antalet anslutna besättningar ökades successivt och

att det första år, under vilket bestämmelserna komme att tillämpas, komme

att uppvisa en jämförelsevis måttlig ökning av nämnda antal, syntes det

vara tillräckligt om avdelningens personal för nämnda år utökades med en

veterinär konsulent och två extra ordinarie kontorsbiträden. Styrelsen förutsatte

därvid, att avdelningen redan på grund av sin hittillsvarande arbetsbörda

utökades med den extra konsulent, som nu vore anställd därstädes.

Att styrelsen sålunda ansåge sig böra tillsvidare i möjligaste mån inskränka

personalökningen på avdelningen, berodde i viss mån på att styrelsen ifrågasatte,

om ej såväl förandet av register över de kontrollerade djurbesättningarna

som meddelandet av uppgifter till mejerierna framdeles borde decentraliseras.

I den mån de föreslagna åtgärderna komme att medföra ett

ökat intresse för reaktionsfria besättningar, kunde det nämligen antagas, att

antalet av dylika under kontroll ställda besättningar så småningom komme

att kunna räknas i hundratusental. Styrelsen ämnade sedermera upptaga

denna fråga till omprövning.

De nya befattningshavarna borde anställas i god tid före bestämmelsernas

ikraftträdande. Det vore nämligen nödvändigt att beträffande det betydande

antal besättningar, troligen 15,000 å 20,000 stycken, som under de senaste

åren undersökts med tuberkulin och som skulle kunna ifrågakomma

för pristillägg, verkställa en noggrann utredning för utrönande av vilka djurägare

som uppfyllt fordringarna för dylikt tillägg. Denna utredning borde

verkställas i så god tid, att vederbörande mejerier hunne underrättas örn resultatet

vid tiden för bestämmelsernas ikraftträdande. Under förutsättning

att sistnämnda tidpunkt bestämdes till den 1 oktober 1936, borde ifrågavarande

befattningshavare anställas på avdelningen från och med den 1 april

1936.

Kostnaderna för denna personals avlönande skulle uppgå till:

a) under budgetåret 1935/1936

från och med den 1 april 1936 en konsulent å extra stat,

B 24 ................................................. kronor 2,081:25

från och med den 1 april 1936 två e. o. kontorsbiträden,

B4................................................... » 1,005: —

Summa kronor 3,086: 25

b) under budgetåret 1936/1937

en konsulent........................................... kronor 8,325: —

två e. o. kontorsbiträden................................ » 4,020:

Summa kronor 12,345: —

Med hänsyn till ovissheten örn storleken av den ökning av avdelningens

arbetsbörda, som ett bifall till de föreslagna bestämmelserna kunde medföra,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

15

och då en större ökning av arbetsbördan än vad avdelningens befattningshavare

kunde bära icke borde medföra stockningar i avdelningens arbete

och därmed neutralisera bestämmelsernas verkningar, torde därjämte böra

anvisas ett tillräckligt belopp för anställande på avdelningen av den ytterligare

extra arbetskraft, som kunde visa sig bliva erforderlig, därest arbetsbördan

ökades utöver vad av styrelsen beräknats. Om detta belopp bestämdes

till 6,000 kronor, skulle för budgetåret 1936/1937 erfordras en

förstärkning av anslaget till medicinalstyrelsens avlöningar till ett belopp av

18,345 kronor.

Vad vidare anginge nionde huvudtitelns anslag till förekommande och

hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: åtgärder mot tuberkulos hos

nötkreaturen under budgetåret 1936/1937, syntes försiktigheten bjuda, att

man räknade med ett behov av cirka 100,000 kronor utöver kostnaderna under

innevarande budgetår. Enär det förefölle sannolikt, att under löpande

budgetår komme att för ändamålet förbrukas minst 350,000 kronor, torde

sålunda kostnaderna under nästkommande budgetår böra beräknas till

450,000 kronor.

Statskontoret har i anledning av medicinalstyrelsens sistberörda utlåtande

andragit i huvudsak följande.

Statskontoret, som icke kunde bedöma i vad mån personalförstärkning å

medicinalstyrelsens veterinärbyrås tuberkulosavdelning av förevarande anledning

påkallades, inskränkte sig till att erinra, att tuberkuloskonsulenten

— i likhet med vad som föreslagits i årets statsverksproposition i fråga

örn en från och med nästkommande budgetår behövlig ytterligare konsulentbefattning

å nämnda avdelning —• torde böra erhålla extraordinarie anställning,

vilket borde föranleda jämkning i den för befattningen beräknade

avlöningen.

För den händelse det ökade behovet av anslag till medicinalstyrelsen funnes

böra tillgodoses, torde särskild framställning i ämnet få göras hos riksdagen.

Vid beräknandet i årets statsverksproposition av anslaget till åtgärder mot

tuberkulos hos nötkreaturen torde hänsyn icke hava tagits till den ökning

av kostnaderna för kampen mot tuberkulosen, som komme att föranledas

av de nu föreslagna nya bestämmelserna i ämnet. I betraktande av den nya

betydande merbelastning, som här emotsåges, vore det enligt statskontorets

mening önskvärt, att anslaget —• som vöre av förslagsanslags natur — i

erforderlig mån uppräknades.

Betydelsen av att effektiva åtgärder vidtagas för nötkreaturstuberkulosensDepartementbekämpande

är, såsom framgår av det anförda, erkänd av statsmakterna, chelen■

vilka också i olika former lämna dylika åtgärder sitt understöd. Bekämpandet

sker på frivillighetens väg. Den av 1933 års mjölk- och mejeriutredning

föreslagna anordningen med pristillägg för mjölk från besättningar,

anslutna till den statsunderstödda tuberkuloskampen, synes ägnad att främja

deltagandet i denna kamp. Några allvarliga betänkligheter mot att på

föreslaget sätt anknyta tuberkulosbekämpandet till mjölk regleringen

torde ej föreligga. Jag erinrar, att liknande åtgärder redan nu tilllämpas,

i det såsom villkor för att mejeri skall kunna erhålla prisutjämningsbidrag

föreskrivits, att betalningen vid mejeriet sker med hänsyn

till mjölkens kvalitet. Statens jordbruksnämnd har ej heller velat

motsätta sig genomförandet av förslaget, som nämnden ur mjölkregle
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

ringens synpunkt ansett vara att avgjort föredraga framför det av en reservant

inom utredningen i samma syfte framlagda. Även för egen del har

jag ansett mig böra i princip förorda majoritetens förslag. Pristilläggets

belopp synes dock i fråga om mjölk från reaktionsfri besättning kunna begränsas

till 0.4 öre för kilogram eller två gånger det belopp, som föreslagits

beträffande mjölk från kliniskt undersökt besättning. Mot sistnämnda belopp,

0.2 öre för kilogram, torde ej vara något att erinra. Med hänsyn till

de ganska vidlyftiga förarbeten, som erfordras innan anordningen kan

träda i tillämpning, synes ikraftträdandet icke böra bestämmas till tidigare

tidpunkt än den 1 januari 1937.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i administrativ väg besluta i ärendet.

Den livligare anslutning till det statsunderstödda tuberkulosbekämpandet,

som torde bliva följden, om vad jag här tillstyrkt vinner bifall, lärer

emellertid, på sätt framgår av utredningen, medföra ökning av vissa i statsverkspropositionen

för budgetåret 1936/1937 beräknade anslagsbehov. Sålunda

torde föranledas dels behov av ökad arbetskraft vid medicinalstyrelsens

veterinära avdelning för tuberkulosärenden dels ock sådan belastning

av nionde huvudtitelns anslag till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen,

att utgifterna icke rymmas inom det föreslagna anslagsbeloppet. Vad

angår den ökning i medelsanvisningen, som kan erfordras för medicinalstyrelsens

vidkommande, torde chefen för socialdepartementet framlägga förslag

härutinnan. I fråga om anslaget under nionde huvudtiteln — i förslaget till

riksstat för nästa budgetår upptaget till 325,000 kronor — vill jag föreslå,

att detsamma i betraktande av det nyss anförda uppräknas till 400,000

kronor.

Jag hemställer salunda, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av Kungl.

Maj :ts i årets statsverksproposition, under nionde huvudtiteln, punkt 78,

gjorda förslag — föreslå riksdagen,

att till Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen

för budgetåret 1936/1937 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

366495. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av det i statsverkspropositionen för budgetåret 1936/1937 upptagna anslaget ti a1 i texten
  2. JoU 1936:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av det i statsverkspropositionen för budgetåret 193611937 upptagna anslaget till åtgärder mo s. 1 i texten