Sök i Ratio Lex

Angående förvärv för kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i Dalälven m. m

1936-01-24 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:117, Angående förvärv för kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i Dalälven m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv för

kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande

mark och vattenrätt i Dalälven m. m.; given Stockholms

slott den 28 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Iironprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:

I skrivelse den 27 januari 1936 har vattenfallsstyrelsen hemställt om godkännande

av ett skrivelsen bilagt avtal med Horndals jernverks aktiebolag

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 117.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

om förvärv för kronans räkning för ett pris av 2,870,000 kronor av bolagets

kraftstation vid Näs i Kopparbergs län med tillhörande fastigheter och vattenrätt

i Näs- och Jugansboforsarna i Dalälven.

Sagda avtal, vilket är dagtecknat den 24 januari 1936, torde med uteslutande

av kartbilagorna A—D få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Vattenfallsstyrelsen erinrar till en början om att staten vid Tyttbo i Dalälven

— beläget vid den punkt, där gränserna mellan Kopparbergs, Gävleborgs

och Västmanlands län stöta samman — äger ett ännu outbyggt vattenfall,

som vid lämplig dämning kan möjliggöra utnyttjande av en fallhöjd om

cirka 6.5 meter och som vid utbyggnad för 350 m3/sek. kommer att avgiva

en effekt av omkring 18,000 kilowatt, motsvarande en energikvantitet per

år av cirka 85 miljoner kilowattimmar. I Tyttboanläggningen skulle därvid

indämmas de staten tillhöriga Leknäs- och Forsboforsarna. Om förutsättningarna

för en utbyggnad av Tyttboforsen och dess samband med anläggningen

vid Näs har styrelsen vidare anfört:

Visserligen blir kostnaden för kraften från Tyttbo högre än från Stadsforsen

i Indalsälven vid överföring till Centralblocket, men, när den bästa

kraften i Indalsälven blivit använd, kommer det att löna sig att utbygga

Tyttbo, som har ett i förhållande till statens avsättningsområde omkring

Mälaren gynnsamt läge.

Utbyggnaden av Tyttbo har hittills varit förenad med den komplikationen,

att en dämning kommer att ske in på ovanför liggande kraftanläggning

vid Näs, och erfarenheten utvisar, att det medför stora svårigheter att ordna

en sådan uppdämningsfråga.

Nämnda kraftverk vid Näs i Dalälven äges av Horndals jernverks aktiebolag,

vilket innehas av Fagersta aktiebolag. Kraften från stationen vid Näs

användes till ungefär hälften för drift av järnverk i Långshyttan, Horndal

och Näs, medan den andra hälften är avsedd till andra förbrukare. Fagersta

aktiebolag, som jämte underlydande företag brukar benämnas Brukskoncernen,

är dels ägare av flera andra mindre eller medelstora kraftstationer

i Bergslagen, dels därjämte delägare i Krångede. Från Krångede

får Fagersta den 1 juli 1936 ett betydande krafttillskott med den påföljd,

att Fagersta icke har användning för den kraft från Näs, som bolaget hittills

använt. Som kraftledningsnäte* från Näs kraftstation är begränsat till

ett fåtal relativt korta ledningar, är det svårt för Fagersta att finna nya

kraftavnämare för den lediga kraften.

Med hänsyn till att vattenfallsstyrelsen väsentligt lättare kan finna avsättning

för kraftöverskottet på sina stora ledningsnät och på grund av att

staten äger det nedanför varande vattenfallet vid Tyttbo, bar Fagersta föreslagit

styrelsen, att staten skulle inköpa dess kraftverk vid Näs. Efter

förda underhandlingar hava parterna enat sig om det skrivelsen bilagda

förslaget till köpeavtal.

Kraftstationen vid Näs, fortsätter styrelsen, vore belägen cirka 12 kilometer

ovanför den plats, där framdeles kraftstationen vid Tyttbo skulle anläggas,

och cirka 17 kilometer från vattenfallsstyrelsens närmaste större

transformatorstation, belägen i Krylbo, där kraftöverskottet från Näs sannolikt

borde inmatas. Ovanför Näs läge vattenfallen vid Avesta Lillfors,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 117.

3

vilka för närvarande endast vore ofullständigt utbyggda, och ännu längre

upp Avesta Storfors, som numera utnyttjades av tvenne moderna anläggningar.

I fortsättningen redogör vattenfallsstyrelsen för anordningarna vid Näs

kraftstation och anför härom:

Nässtationen tillgodogjorde med nuvarande uppdämning en fallhöjd vid

lågvatten örn cirka 5 meter. Genom ytterligare uppdämning, varom ansökning

ingivits till Österbygdens vattendomstol och som kunde antagas

bliva beviljad under år 1936, komme fallhöjden att ökas till 5.3 meter vid

lågvatten. Vid den förra fallhöjden avgåve stationen en effekt av omkring

5,200 kW och vid den högre dämningen cirka 5,600 kW. Sistnämnda effekt

motsvarade en tillgodogjord vattenmängd av 160 m3/sek., vilken efter nu

genomförda regleringar i Dalälven vore tillgänglig under i genomsnitt 11

månader per år. En lågvattenmängd örn 130 m3/sek. underskredes i genomsnitt

endast under 17 dagar per år. Högvattenmängden utgjorde omkring

2,300 m3/sek. Vid högvatten minskades fallhöjden på grund av höjt

vattenstånd nedanför stationen. Medeleffekten bleve emellertid vid nu begärd

ökad dämning cirka 4,900 kW. Under de fyra månader av året, då

vattenmängden vore lägst, bleve medeleffekten på grund av då rådande

högre fallhöjd något högre, nämligen 5,300 kW. Kraften utgjordes sålunda

i stort sett av prima kraft och därutöver av mycket högvärdig sekunda

kraft.

Dalälven kunde ovanför kraftstationen avstängas medelst en på stenkistor

byggd nåldamm, stödjande mot järnbockar. Vid högvatten borttoges

nålarna och bockarna fälldes ned, så att de vilade på stenkistorna.

Vattnet framleddes till kraftstationen medelst en i älvens riktning byggd

leddamm, försedd med 52 utskovsöppningar, som vore avstängbara med

rörliga luckor. Den endast 250 meter långa tilloppskanalen vore utförd

såsom jordkanal med låg vattenhastighet och avgränsades från älven av

en naturlig holme.

Kraftstationen vore utrustad med 13 maskinaggregat för trefasström med

följande nominella generatoreffekt, nämligen

2 st. å 200 kW, installerade omkring år 1898, 400 kW

3 »> å 330 » , » » » 1904, 990 »

8 » å 403 » , » » _» 1912, 3,224 »

Summa 4,614 kW

Generatorerna vore emellertid så dimensionerade, att den fulla turbineffekten

vid 5.3 meters fallhöjd kunde uttagas. Stationens totala maskineffekt

utgjorde därför vid 5.3 meters fallhöjd 5,600 kW.

Dessutom inrymde stationen 5 turbindrivna likströmsaggregat och en motorgenerator

för magnetisering och lokaldistribution.

Trefasströmmen genererades med en spänning av 660 volt. För upptransformeringen

funnes utöver en uppsättning äldre luftkylda transformatorer,

vilka nu stöde som reserv, dels en transformator för 2,500 kVA och 660/

40.000 volt, anskaffad 1927, dels två transformatorer för 660/20,000 volt och

1.000 respektive 2,500 kVA, anskaffade 1915 och 1934.

Maskinaggregaten vore anordnade med vertikala axlar. Turbinerna till de

åtta sist installerade aggregaten vore direktkopplade till generatorerna, medan

övriga maskinaggregats generatorer dreves av vardera två vertikala turbiner,

vilkas kraft överfördes lill generatoraxeln genom kuggöverföring. Tur
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

binerna vöre uppställda i sumpar, utförda av fogstruket murverk av granit.

Sumparnas nedströmsväggar vore utförda av betong. Granitmurverket vore

i stort sett i gott stånd, medan betongen i vattenbyggnaderna borde förstärkas.

Ett iståndsättande av turbinpumparnas betongväggar krävde icke större

belopp än cirka 75,000 kronor. Kraftstationens överbyggnad vore utförd av

tegelväggar med yttertak å järntakstolar.

Avloppskanalen vore 300 meter lång och utschaktad ur den stenbundna

marken och hade en vattenhastighet av 1 å 1.5 meter per sekund, beroende

av vattenståndet på nedströmssidan.

Stationen hade uppförts i tvenne utbyggnadsstadier, vilka färdigställts åren

1898 respektive 1907. De i den första utbyggnaden insatta maskinerna, i vilka

tvenne turbiner medelst kugghjul dreve en gemensam generator, hade fungerat

bra och arbetade ännu fullt tillfredsställande, ehuru naturligtvis verkningsgraden

vöre väsentligt lägre än vid moderna maskiner. Kugghjulen

gåve därjämte anledning till en del extra underhåll och smörjning.

De omkring år 1912 insatta aggregaten vore väl underhållna och av relativt

modern typ.

Kraftstationen, som vore byggd på pinnmo och grus, hade år 1912 varit

utsatt för ett allvarligt olyckstillbud, i det att en utskärning ägt rum under

turbinerna nris 6, 7 och 8. Vid reparation, verkställd efter torrläggning,

hade någon tendens till ny täckning genom grunden icke iakttagits. Vid den

för handen varande låga fallhöjden vore det icke heller någon nämnvärd

svårighet att åstadkomma tillräcklig trygghet mot dylik skärning.

Med hänsyn till den inverkan, som uppdämningen vid Näs komme att

åstadkomma för fallägarna ovanför kraftstationen, skulle leveranser av ersättningskraft

utgå från Nässtationen, beräknade till inalles cirka 113 kW,

varjämte till Avesta järnverk skulle såsom ersättning lämnas ett kontant belopp

av 2,500 kronor årligen, intill dess Avesta Lillfors blivit tillgodogjord genom

en ny och fullständigare utbyggnad än den nuvarande, varefter detta kontantbelopp

komme att utbytas mot kraftleverans, vars storlek beräknades till

högst 300 kW.

Styrelsen lämnar vidare en redogörelse för de kraftledningar och transformatorstationer,

som höra till Näs kraftstation och som äro utmärkta å en

skrivelsen bilagd karta. Till stationen höra sålunda följande kraftledningar,

nämligen för 40,000 volt: Näs—Fors (10 km) och Fors—Ryllshyttan (17 km);

för 20,000 volt: Näs—Sandviken (2 om vardera 55 km), Näs—Horndal (14

km) med avgreningar till Fornby (2 krnl, till Tyskbo och Bodarna (2 km)

samt till Nylandet och Rossberga (2 km), Näs—Lövsveden (8 km) och Horndal—Valla

(9 km); för 3,000 volt: Valla—Byvalla (2 km) och Valla—Lerhyttan—Kjettsbo

(12 km); samt för 380 volt: vid Tyskbo (0.5), vid Byvalla

(2 km), vid Kjettsbo m. fl. (8 km) och vid Lövsveden (1.5 km). Transformatorstationerna

äro uppförda för 40,000/380 volt vid Rävsbo (utomhusstation);

för 20,000/380 volt vid Lövsveden (tegelhus), Bodarna (stolpstation), Nylandet

(stolpstation), Rossberga (tegelhus), Fornby (tegelhus), Tyskbo (trähus)

och Valla (tegelhus) samt för 3,000/380 volt vid Byvalla (stolpstation)

och Kjettsbo (2 stolpstationer).

Vidare meddelar styrelsen, att från Näs kraft levereras huvudsakligen till

de abonnenter och under de villkor, som angivas i följande sammanställning:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 117.

5

Abonnent

Kraftbelopp

kW

Giltighetstiden för träffat avtal.

Sandvikens järnverk ......................

1,670

Avtalet utgår den 14.3.1953.

A. B. Zinkgruvor..........................

330

Avtalet löper med ett år i taget

med 6 mån. uppsägningstid.

Långgruve bolag ..........................

250

Avtalet löper med två år i taget

med 12 mån. uppsägningstid.

Domänstvrelsen............................

150

Avtalet utgår den 1.10.1940.

Årsunda kraft- och belysningsförening......

90

Avtalet löper med två år i taget

med 12 mån. uppsägningstid.

Östervikens norra kraft- och belysningsförening

56

D:o

Vattenfallsstyrelsen övergår härefter till frågan om beräknelig avkastning

av Näs kraftstation och anför härom:

Angivna abonnenters förbrukning utgjorde något mer än 18 miljoner kWh

per år. Därjämte funnes ett stort antal mindre abonnenter med en total årlig

förbrukning av cirka 0.4 miljon kWh.

Utöver nämnda kraftleveranser, motsvarande cirka 20 miljoner kWh vid

kraftstationen, hade ett i det närmaste lika stort kraftbelopp avsatts till Fagersta

bruks aktiebolags järnbruk vid Långshyttan, Horndal och Näs, vilka

emellertid för framtiden komme att i stort sett förses med kraft från

Krångede.

Med hänsyn till ovissheten huru länge och i vilken utsträckning brytning

komme att fortgå hos gruvabonnenterna, vore det lämpligt att i en kalkyl

rörande kraftverkets förräntning tillsvidare bortse från dessa. För de kvarstående

konsumenterna erfordrades en kraftproduktion i Näs kraftstation

av 17 miljoner kWh, och inkomsten härav bleve 220,000 kronor per år. Vid

kraftstationen funnes därutöver vid uppdämning till + 66.40 över antaget

jämförelseplan, vilken gräns avsåges i förut omförmälda ansökning till vattendomstolen,

disponibla 26 miljoner kWh, varav för ersättningsleveranser

komme att åtgå före utbyggnad av nedre delen av Avesta Lillfors cirka 1 miljon

kWh och efter denna utbyggnad cirka 3.5 miljoner kWh. Det återstode därefter

i förra fallet 25, i senare fallet 22.5 miljoner kWh att avsättas till nya

kraftavnämare.

Horndals jernverks aktiebolag vore för Näsforsen medlem av Dalälvens

regleringsförening och hade som sådan gjort normal kapitalinsats samt förbundit

sig till normala årliga avgifter.

Enligt det föreliggande avtalet skulle staten för en köpeskilling av 2,870,000

kronor övertaga Näs kraftstation med inventarier och redskap, bostad för

övermaskinisten samt här förut specificerade kraftledningar, transformatorstationer

och kraftleveranser.

Vid ett sådant övertagande bleve årskostnaden för kraftstation och di
-

stributionsnät följande: Kronor

Ränta 4 %> å 2,870,000........................................ 114,800

Förnyelsekostnad 3.5 °/o å 2,470,000 .......................... 86,450

Administration, skatter, drift och underhåll .................... 128,750

Summa kronor 330,000.

Avgår inkomst av kraftavsättning till utomstående .............. 220,000

Kostnad för återstående kraft ................................ 110,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

Det återstående kraftbeloppet bleve till en början 25 miljoner kWh och

kostnaden härför 0.44 öre pr kWh. Efter utbyggandet av nedre delen av

Avesta Lillfors minskades överskottet till 22.5 miljoner kWh, men samtidigt

bortfölle den kontanta ersättningen till Avesta järnverk, varför produktionskostnaden

bleve (110,000—2,500) 107,500 kronor, motsvarande 0.48 öre per

kWh.

Av de årliga utgifterna folie cirka 285,000 kronor på själva kraftstationen.

Då den totala kraftproduktionen, såsom av det anförda framginge, efter avdrag

av 1 miljon kWh för ersättningskraft vöre 42 miljoner kWh, bleve kostnaden

per kWh 0.68 öre. Efter utbyggandet av Avesta Lillfors nedre del

minskades den tillgängliga kraften till 39.5 miljoner kWh och årskostnaden

till cirka 282,500 kronor, motsvarande 0.72 öre per kWh.

Man finge emellertid räkna med att cirka 4 miljoner kWh ginge förlorade

på grund av revision av maskinaggregat, omöjligheten att avsätta en del av

sön- och helgdagskraften o. dyl., vadan genomsnittskostnaden för den energikvantitet,

som återstode efter tillgodoseendet av förefintliga avtal, i bästa fall

bleve 0.52 å 0.58 öre per kWh i stället för nyss angivna 0.44 å 0.48 öre och 0.75

å 0.80 öre per kWh i stället för 0.68 å 0.72 öre för den totala produktionen,

sedan leveransen av ersättningskraft fullgjorts.

Vid bedömandet av dessa siffror över kraftkostnaden borde beaktas, att i

kostnadsstaten upptagits ett rikligt belopp för förnyelser, möjliggörande icke

endast en fullständig reparation av vattenbyggnaderna under de första driftåren

utan därjämte utbyte ungefär vartannat år av ett av de äldre aggregaten.

Därvid torde de nya maskinaggregaten komma att utföras för något

större vattenmängd och under alla omständigheter med en bättre verkningsgrad

än de äldre aggregaten med den följd, att kraftproduktionen kunde

ökas.

Trots den försiktighet, fortsätter styrelsen, varmed utgiftskalkylen utförts,

bleve dock kraftkostnaden låg och icke obetydligt lägre än den som kunde

väntas uppstå vid utbyggnad av Tyttboforsen. Kostnaden bleve av ungefär

samma storlek som den för kraft till Mellansverige från Stadsforsen.

Eftersom det icke ansåges absolut säkert, anför styrelsen vidare, att tillstånd

av vattendomstolen medgåves att verkställa uppdämning fullt så långt

som begärts av den nuvarande ägaren, och då det jämväl vore tänkbart, att

ersättningskraftbeloppen kunde komma att något ökas, hade bestämmelser

införts i avtalet örn de avdrag, som skulle göras å köpeskillingen, därest den

disponibla kraften på sådant sätt minskades. Som en följd därav hade även

medtagits motsvarande gottgörelse åt säljaren, örn beloppet av ersättningskraft

minskades under det i avtalet förutsedda.

Därefter övergår styrelsen till vad avtalet innehåller om personalen vid

kraftstationen och anför:

Särskilda bostäder funnes icke för maskinistpersonalen med undantag för

övermaskinisten. Säljaren hade emellertid förbundit sig att under 10 år låta

maskinisterna disponera nuvarande bostäder, i den mån de ägdes av säljaren.

Efter utgången av dessa år kunde personalens storlek möjligen något

minskas med hänsyn till att anläggningen bleve mera lättskött efter utbyte

av de äldre maskinaggregaten.

Styrelsen skulle övertaga den driftpersonal, som nu användes uteslutande

för kraftverkets och distributionsnätets skötsel, i den mån densamma icke den

1 september 1936 överskridit den för vattenfallsstyrelsens motsvarande per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

7

sonat bestämda pensionsåldern. Styrelsen skulle jämväl sörja för pensioneringen

av sålunda övertagen personal. Pensionen borde enligt styrelsens

mening ordnas enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet den

30 juni 1934 respektive arbetarpensionsreglementet den 30 juni 1934. Härvid

linge styrelsen hemställa, att hälften av anställningstiden i den nuvarande

arbetsgivarens tjänst måtte vid tillämpning av tjänstepensionsreglementet få

tillgodoräknas vid tjänsteårsberäkningen.

Två smörjare och en reparatör hade överskridit den för styrelsens personal

bestämda pensionsåldern och kunde därför icke övertagas av vattenfallsstyrelsen.

Horndals jernverks aktiebolag hade i likhet med flertalet industriella

företag icke ordnat någon pension åt arbetare eller personal av ifrågavarande

slag men sökte i stället behålla sitt folk i tjänst så länge som möjligt.

När nu nämnda tre personer bleve utan arbete på grund av de statliga

bestämmelserna om pensionsåldern, hade det befunnits önskvärt att omedelbart

bestämma pension för dem. Säljaren ansåge sig icke kunna utbetala

sådan med hänsyn till sin inställning i övrigt i pensionsfrågan och hade därför

begärt, att vattenfallsstyrelsen skulle sörja för pensioneringen med enligt

dess mening skäligt belopp; säljaren hade å sin sida i stället gjort vissa eftergifter

beträffande villkoren för överlåtelsen av Näs. Vattenfallsstyrelsen hemställde

att åt envar av nu nämnda, i kontraktet namngivna personer få betala

en årlig pension av inalles 600 kronor per år räknat från tillträdesdagen.

Pensionen motsvarade det högsta belopp, som torde utbetalas av industriella

företag i liknande fall. Säljaren hade däremot förbundit sig att sörja för

pension åt övermaskinisten Sundell, som i februari 1937 bleve 65 år och som

sålunda under alla förhållanden måste avgå från sin befattning vid denna

tid. Han hade därför icke medtagits bland den personal, som skulle övertagas.

När vattenfallsstyrelsen nu ville tillstyrka inköpet av Näs kraftstation med

ledningar, vore detta, säger styrelsen, beroende därpå, att statens tillgång på

kraft inom centralblocket vore relativt begränsad, särskilt i dess östra delar.

Staten vore särskilt med avseende på distributionen inom Mälarlandskapen

i stor utsträckning hänvisad till fjärrkraft, som kompletterades och tryggades

medelst ångkraft från Västerås ångcentral. Näs kraftstation, fortsätter styrelsen,

komme att jämte Tyttbo bliva ett visserligen begränsat men dock icke

föraktligt tillskott av närkraft.. Inalles skulle dessa stationer komma att motsvara

en installerad effekt av 23,000 kW och kunna generera en energimängd

av omkring 130 miljoner kWh per år. Innehavet av Nässtationen underlättade,

enligt vad inledningsvis anförts, utbyggnaden av Tyttbo. De båda stationerna

hade, anför styrelsen vidare, ett gynnsamt läge i förhålllande till

Älvkarleby kraftverks ledningsnät och kunde med ringa kostnader förbindas

med det existerande nätet i Krylbo oell antagligen framdeles även med

Uppsala. Priset för Näs kraftstation vore enligt styrelsens mening måttligt

och affären till sin omfattning ganska liten och fullkomligt riskfri. Vattenfallsstyrelsen

behövde inom centralblocket till en början placera ett kraftöverskott

från Niis på cirka 20 miljoner kWh, vilket motsvarade ungefärligen

en fjärdedel av det årliga krafttillskott, som behövde tillföras vattenfallsstyrelsens

kraftnät. Rent teoretiskt medförde därför detta förvärv möjligheten

att för någon tid, dock endast ungefär eli fjärdedels år, förskjuta Stadsforsbyggets

färdigställande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

Med avseende å sättet för täckande av den avtalade köpeskillingen, 2,870,000

kronor, framhåller vattenfallsstyrelsen, att medel för inköpet helt eller delvis

kunde erhållas genom att en liten del av styrelsens från dess kraftstationsrörelse

avsatta förnyelsefonder placerades i detta nyförvärv.

För bestridande av de kostnader, som erfordras för hopkoppling av Nässtationen

med vattenfallsstyrelsens förefintliga kraftnät, anser styrelsen anslaget

för distributionsanläggningar böra disponeras.

Reparationer och förnyelser anser styrelsen böra bekostas med driftmedel

liksom den gottgörelse som, om det belopp av ersättningskraft, som skall

utgå, blir lägre än i avtalet förutsatts, skall lämnas åt säljaren och som icke

torde bliva större än högst 10,000 kronor.

Inköpsvärdet bör enligt styrelsen fördelas så, att vattenfallet åsättes ett

värde av 400,000 kronor, kraftstationen ett värde av 2,070,000 kronor och

distributionsnätet ett värde av 400,000 kronor.

I anslutning till det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte godkänna ifrågavarande köpeavtal rörande förvärv av Näs

kraftstation med tillhörande ledningsnät och styrelsens förslag till pensionering

av personal vid Näs ävensom medgiva vattenfallsstyrelsen rätt att, i den

mån det vid avtalets tillämpning kan visa sig behövligt, efter förhandlingar

med säljaren i köpeavtalet göra mindre jämkningar.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 3 februari 1936 yttrat sig angående

frågan om den budgettekniska regleringen av inköpskostnaden för ifrågavarande

kraftstation och därom anfört:

Vattenfallsstyrelsen har i fråga om den för inköpets finansiering erforderliga

medelsanvisningen framhållit, att medel för inköpet helt eller delvis

kunna erhållas genom att viss del av vattenfallsstyrelsens för kraftstationsrörelsen

avsatta förnyelsefondsmedel placeras i detta nyförvärv.

Riksräkenskapsverket får i anledning härav erinra, att en dylik placering

av förnyelsefondsmedel allenast innebär, att de likvida medel, vilka uppkomma

i samband med avsättning till förnyelsefond, placeras i räntebärande

anläggningar. Förnyelsefondens storlek rubbas icke genom ett dylikt förfaringssätt.

Däremot kommer vattenfallsverkens utlåning till riksgäldskontoret

att minskas med motsvarande belopp.

Riksräkenskapsverket, som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag har att verkställa

utredning rörande användningen och placeringen av de affärsdrivande

verkens förnyelsefonder och därmed sammanhängande spörsmål, har för

sin del icke funnit anledning till erinran mot att det nu ifrågavarande inköpet

finansieras med till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida

medel.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande täckande av övriga i samband med

inköpet uppkommande kostnader föranleder ingen riksräkenskapsverkets

erinran.

Statskontoret har den 19 februari 1936 avgivit utlåtande i fråga om vattenfallsstyrelsens

förslag rörande pensionering av den personal, som i samband

med förevarande inköp skulle övertagas av statens vattenfallsverk, och

därvid anfört:

Enligt köpeavtalet skulle vattenfallsstyrelsen övertaga den driftspersonal,

som nu användes för kraftverkets och distributionsnätets skötsel, i den mån

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

9

densamma icke den 1 september 1936 överskridit den för styrelsens motsvarande

personal fastställda pensionsåldern. Vattenfallsstyrelsen skulle sörja

för pensioneringen av den sålunda övertagna personalen, och styrelsen har

därvid tänkt sig, att pensionering skulle ifrågakomma genom tillämpning av

civila tjänstepensionsreglementet eller arbetarpensionsreglementet. I anslutning

härtill hemställer styrelsen, att vid tillämpning av förstnämnda reglemente

hälften av anställningstiden i den nuvarande arbetsgivarens tjänst

måtte få tillgodoräknas vid tjänstårsberäkningen.

Statskontoret förutsätter, att den tjänstemannapersonal, som skulle komma

att erhålla pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet, beredes

ställning såsom ordinarie eller extraordinarie tjänstemän, och vill beträffande

arbetarpersonalen erinra att någon tillämpning av arbetarpensionsreglementet

icke kan ifrågakomma omedelbart vid övertagandet utan först sedan

vederbörande fullgjort den i 1 § 2 mom. nämnda reglemente fastställda anställningen

i statstjänst.

I fråga om rätt att få tillgodoräkna anställningstid i enskild tjänst såsom

tjänstår enligt civila tjänstepensionsreglementet anser statskontoret det tveksamt,

efter vilka grunder dylik tillgodoräkning här bör ske, men vill med

hänsyn till föreliggande omständigheter icke motsätta sig, att Kungl. Majit

med stöd av 3 § 2 mom. i reglementet medgiver, att vederbörande får, såsom

vattenfallsstyrelsen hemställt, tillgodoräkna halva anställningstiden hos nuvarande

arbetsgivare. Då det jämlikt 4 § i tillämpningsföreskrifterna till

arbetarpensionsreglementet torde ankomma på vattenfallsstyrelsen att avgöra

örn och i vad mån ovan angiven anställningstid må tillgodoräknas arbetare

som tjänstår, torde det få antagas, att vattenfallsstyrelsen har för avsikt

att, vid bifall till styrelsens nyssnämnda hemställan, i fråga om arbetarpersonal

medgiva lillgodoräkning i motsvarande utsträckning.

Enligt köpeavtalet skulle vattenfallsstyrelsen svara för pensionen åt tre

hos nuvarande arbetsgivaren anställda, tillhörande maskinpersonalen, vilka

redan nu överskridit den för styrelsens personal stadgade pensionsåldern.

Vattenfallsstyrelsen hemställer på grund härav om bemyndigande att åt vardera

av smörjarna P. A. Jansson och G. Skoglund samt reparatören C. E.

Jonsson få från tillträdesdagen utbetala en årlig pension av 600 kronor.

Denna pension lärer motsvara det högsta belopp, som utbetalas av industriella

företag i liknande fall. Vattenfallsstyrelsens förevarande åtagande skulle

från säljarens sida motvägas av vissa eftergifter i villkoren för överlåtelsen

av Näs.

Statskontoret — som på den förebragta utredningen icke kan bedöma,

huruvida det kan anses rimligt att staten mot den erbjudna kompensationen

åtager sig pensionsförpliktelser gentemot nu nämnd personal — har för sin

del intet att erinra mot de föreslagna pensionsbeloppen.

Av vad vattenfallsstyrelsen anfört framgår, att ett förvärv för kronans

räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i Dalälven

i och för sig är önskvärt med hänsyn till framtida utbyggnad av den nedanför

kraftstationen belägna, av kronan ägda Tyttboforsen. Då tillfälle

nu erbjudit sig att förvärva nämnda anläggning, har vattenfallsstyrelsen efter

förhandlingar med nuvarande ägaren, Horndals jernverks aktiebolag,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, slutit förut omförmälda köpeavtal.

Styrelsens med utgående från den avtalade köpeskillingen, 2,870,000 kronor,

verkställda kalkyl rörande anläggningens räntabilitet under angivna

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

olika förutsättningar synes uppgjord med tillbörlig försiktighet och visar,

att ett betydande kraftbelopp kan produceras vid kraftstationen för en jämförelsevis

låg kostnad och att det utvunna kraftbeloppet kan vinna avsättning

inom det s. k. mellansvenska centralblocket. Sålunda bar beräknats,

att, förutom vad som kan antagas komma att levereras till nuvarande avnämare

av kraft från Näs kraftstation eller omkring 17 miljoner kilowatttimmar,

kraftbelopp å 25—22.5 miljoner kilowattimmar skulle bliva disponibla.

Produktionskostnaden för uttagbar kraft bär beräknats till i genomsnitt

0.75 å 0.80 öre per kilowattimme. Denna kostnad är, enligt vad styrelsen

uppgivit, icke obetydligt lägre än den, som efter utbyggnad av Tyttboforsen

kraftproduktionen där kan väntas draga, och ungefär av samma storlek

som kostnaden för kraft till Mellansverige från Stadsforsen, till vars utbyggande

årets riksdag beviljat anslag.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen uppgivit är Näs kraftstation i stort sett i

ett tillfredsställande skick, och de omedelbart påkallade förbättringarna äro

av jämförelsevis ringa storleksordning.

Även bortsett från betydelsen av ifrågavarande förvärv med hänsyn till

en framtida utbyggnad av Tyttboforsen torde alltså detsamma ur affärsmässig

synpunkt få anses representera ett visst intresse för kronan.

Vad beträffar de närmare villkoren för förvärvet torde jag få hänvisa till

den förut lämnade redogörelsen och till det upprättade avtalet. Jag torde

här endast behöva uppehålla mig vid de frågor rörande pensionering av

den till stationen nu knutna personalen, som reglerats i avtalet. Den del av

sagda personal, som icke skall anställas av statens vattenfallsverk och som

alltså icke är upptagen i avtalets bilaga E, utgöres av en övermaskinist samt

smörjaren P. A. Jansson, smörjaren G. Skoglund och reparatören C. E.

Jonsson. Medan övermaskinisten skall pensioneras i annan ordning utan

kostnad för statsverket, skola enligt avtalet smörjarna och reparatören, vilkas

alder uppgår till 63—68 ar, erhålla pension av vattenfallsstyrelsen, enligt

vad styrelsen i sin skrivelse föreslagit till ett årligt belopp av 600 kronor,

varå dyrtidstillägg icke avsetts att utgå. Häremot har jag med hänsyn till

vad vattenfallsstyrelsen anfört icke funnit anledning till erinran. Pensionsbeloppen

torde böra utgå av statens vattenfallsverks driftmedel.

\ad angår pensioneringen av den i nyssnämnda bilaga upptagna personalen,

vilken skall övergå i statens vattenfallsverks tjänst, föreslår vattenfallsstyrelsen,

att å densamma skola tillämpas de statliga pensionsreglementena

för tjänstemän respektive arbetare. Enligt vad jag inhämtat torde

övermontören och maskinisterna komma att anställas såsom tjänstemän och

de övriga, åtminstone tills vidare, såsom arbetare. I fråga om tjänstemannapersonalen

förutsätter vattenfallsstyrelsen, att civila tjänstepensionsreglementet

skall erhålla tillämpning å denna personal, och hemställer, att hälften av

personalens tjänstetid hos den nuvarande arbesgivaren må få tillgodoräknas

för bestämmande av tjänstår enligt nyssnämnda reglemente. Dessa frågor

torde framdeles få i vanlig ordning upptagas till prövning av Kungl. Majit.

Vad beträffar arbetarpersonalen innefattar vattenfallsstyrelsens framställning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 117.

11

icke särskilt yrkande. Det ankommer på styrelsen att fatta beslut om tillgodoräknande

av tjänstetid hos den nuvarande arbetsgivaren. Emellertid

vill jag erinra om att arbetarpensionsreglementet icke kan vinna tillämpning

å ifrågavarande arbetare förrän efter viss tid, som angives i 1 § 2

morn., nämligen efter anställning i statens tjänst under 21 månader i följd

eller, vid periodisk anställning, under andra angivna tider. Med hänsyn till

omständigheterna i förevarande fall, där det gäller arbetare med fortgående

och långvarig anställning i samma tjänst, har jag efter samråd med chefen

för finansdepartementet funnit skäligt, att pensionsreglementet omedelbart vinner

tillämpning å arbetarna, varigenom dessa genast erhålla rätt till oavkortad

tjänstårsberäkning i statsanställningen. Enligt vad jag erfarit ansluter

sig vattenfallsstyrelsen till denna ståndpunkt. För en sådan tillämpning

av arbetarpensionsreglementet lärer riksdagens medgivande vara erforderligt.

Då jag, såsom av det anförda framgår, finner förevarande avtal vara av

beskaffenhet att böra genomföras, vill jag föreslå, att bemyndigande för

Kungl. Maj:t att godkänna detsamma inhämtas av riksdagen. Med anledning

av vad vattenfallsstyrelsen därutinnan anfört torde ock böra utverkas

bemyndigande för styrelsen att vidtaga de tekniska ändringar i avtalet, som

vid dess tillämpning kunna befinnas erforderliga och varom överenskommelse

kan komma att träffas.

Vad slutligen angår finansieringen av den i avtalet bestämda köpeskillingen,

2,870,000 kronor, har vattenfallsstyrelsen förutsatt, att medel härför skulle

helt eller delvis kunna erhållas genom att i stationen placera en del av de

för kraftstationsrörelsen avsatta förnyelsefondsmedlen. Riksräkenskapsverket

har förklarat sig icke hava något att erinra mot att köpet finansieras

med till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel. För min del

har jag i anslutning till tidigare beslut av statsmakterna i ett liknande fall,

nämligen förvärvet av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag (proposition

nr 182 och riksdagens skrivelse nr 191 år 1930), funnit mig kunna

tillstyrka, att för ändamålet disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande stående

likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks

förnyelsefond.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört örn täckandet av övriga kostnader i samband

med köpet har jag i likhet med riksräkenskapsverket icke funnit giva

anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna omförmälda

avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Horndals jernverks

aktiebolag angående förvärv av Näs kraftstation m. m. med

rätt för vattenfallsstyrelsen att vidtaga de tekniska ändringar

i avtalet, som vid dess tillämpning kunna visa sig erforderliga

och varom överenskommelse kan komma att träffas;

dels medgiva, att för erläggande av den i avtalet bestämda

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 117.

köpeskillingen, 2,870,000 kronor, må disponeras till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond;
dels

medgiva, att reglementet den 30 juni 1934 (nr 443)

angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet

för arbetare) må, utan hinder av bestämmelserna

i 1 § 2 mom. sagda reglemente, vinna tillämpning

å den arbetarpersonal, som jämlikt nämnda avtal

skall övergå i statens vattenfallsverks tjänst, från och med

den dag övergången äger rum;

dels ock medgiva, att till envar av smörjaren P. A. Jansson,

smörjaren G. Skoglund och reparatören C. E. Jonsson

må av statens vattenfallsverks driftmedel från och med

den 1 september 1936 under vederbörandes livstid såsom

pension utgå ett årligt belopp av 600 kronor, varå dyrtidstillägg

icke skall beräknas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 117.

13

Bilaga.

Mellan Horndals Jernverks Aktiebolag, nedan kallat Horndal, å ena, samt

Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad Styrelsen, å Kungl. Maj:ts och Kronans

vägnar, å andra sidan, har träffats följande

Köpeavtal.

§ 1.

Försålda fastigheter.

Mom. 1. Horndal överlåter och försäljer till Kronan följande i By och

Folkärna socknar av Hedemora domsaga och Kopparbergs län belägna fastigheter,

nämligen:

A. vid Näsforsen i By socken.

1) fastigheten Näs l13 örn 9.22 hektar, kallad Näs strömfallsfastighet, avstyckad

från Näs l1 örn 2 riksdaler 7 skillingar;

2) fastigheten Näs l15 om 2.3350 hektar, även kallad Näs dammfastighet,

avstyckad från ovannämnda Näs 1\ dock med undantag av ett område

om c:a 0.75 hektar, som enligt verkställd men ännu icke fastställd förrättning

är avstyckat från Näs l15;

3) ett jordområde örn 2.4100 hektar, avsett att avstyckas från ovannämnda

fastigheten Näs ll eller den därifrån avstyckade fastigheten Näs Industriområde

och med den belägenhet och de huvudsakliga gränser, vilka

framgå av här bilagda kartskiss (Bil. A1);

4) ett från Rudö 38 om 4.1 runstycken litt. Cg avstyckat område om 0.9170

hektar, betecknat med litt. Cga;

5) ett från Rudö l1 om 10 skillingar 21/4 runstycken litt. A avstyckat område

om 0.3380 hektar, betecknat med litt. Aa;

6) ett från lägenheten Säljbosveden eller Rudö 52 litt. g avstyckat område

om 0.2325 hektar, betecknat med litt. ga; och

7) ett från Rudö 67 om 8.3 runstycken litt. Fe avstyckat område örn 0.0695

hektar, betecknat med litt. Fea.

Det anmärkes, att ansökan ingivits om sammanläggning av de under mom.

4—7 upptagna fastigheterna till en fastighet, benämnd Rudö dammfastighet.

B. vid Jugansbo/orsén i By socken.

8) lägenheten Jugansbo 22, omfattande två tunnland hagmark i areal intill

Jugansboforsen, avsöndrad från Jugansbo nr 2 litt. B om 7 skillingar

11 runstycken (21);

9) lägenheten Jugansbo 52, omfattande sex tunnland hagmark i areal intill

Jugansboforsen, avsöndrad från Jugansbo nr 5 litt. E örn 5 skillingar

4 runstycken (51);

10) de å samtliga Jugansbo byamäns inom byn belägna skatte jord under

n:ris 1—8 litt. A—H örn tillhopa 1 riksdaler 1 skilling 7 runstycken i

skatt belöpande andelar i Jugansboforsen, uti fastighetsböckerna särskilt

uppförda såsom nr 10 i Jugansbo by;

1 Denna bilaga utesluten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

11) lägenheten Spisbo l3, omfattande feni tunnland hagmark i en sträcka

av 600 alnar i längd och 120 alnar i bredd utmed kanten av Dalälven»

avsöndrad från 30 skillingar av Spisbo nr 1 litt. A (l1);

12) lägenheten Strandmora l13, omfattande fyra tunnland invid Dalälven

belägen hagmark i areal, sträckande sig från Spisbo bys råskillnad utefter

älven och innefattande å lagaskifteskartan över Strandmora by ägofigurerna

3182, 3183, 3186, 3187, 3188 samt fyllnad av ägofigurerna

3189, 3199 och 3231 jämte tillhörande ägoväg om 8 alnars bredd från

Jugansbo kyrkovägs början vid stora landsvägen ned till ägofiguren

3199, vilken lägenhet avsöndrats från 42 skillingar lD/2 runstycken

Östra Strandmora nr 1 litt. A (l1).

Det anmäldes, att de här ovan under mom. 8—12 omförmälda fastigheterna

jämte åtföljder förvärvats av Horndal, som därå erhållit lagfart den 21 maj

1898, nr 153.

13) fall i Jugansboforsen under Strandmora by (Jugansboforsen l1), varå

Horndal erhållit fasta den 14 april 1874, nr 180, innefattande detta all

den rätt Horndal därtill äger på grund av köpebrev den 2 januari 1873

av J. Michaeli och Filip Bergendal.

I detta sammanhang anmärkes, att Filip Bergendal den 29 november 1872,

nr 183, erhållit fasta å »det under Strandmora by lydande vid Jugansboforsen

belägna, gamla qvarnställe med dertill hörande vattenfall och jord», som

han enligt köpebrev den 16 oktober 1871 köpt av M. Larsson, samt att M.

Larsson den 4 juli 1860, nr 70, erhållit fasta på »ett qvarnställe vid Jugansboforsen

med därtill hörande vattenfall samt omkring tre tunnland däromkring

belägen jord såsom utmål», vilken fastighet han enligt köpebrev den 16 april

1857 köpt av Lars Larsson och Anders Persson i Sör Strandmora, C. J. Söderström,

Jan Jansson och Erik Andersson i Öster Strandmora, Samuel Olsson,

Eric Andersson, Erik Jansson i Mesta och Nerstu Erik Ersson i Norr Strandmora.

I försäljningen inbegripas all Horndal tillkommande till ovannämnda fasta

egendom i By socken hörande vatten, vattenfall, flodbotten, uppgrundningar,

holmar och fiske i Dalälven, så skiftat som oskiftat.

Beträffande de under 11, 12 och 13 upptagna fastigheterna anmärkes, att

rättegång pågår mellan Horndal, å ena, samt Spisbo och Strandmora byamän,

å andra sidan, angående bättre rätt till vattnet utanför byarnas stränder,

samt att Horndal icke kan innestå i hemul för att vattenrätten genom

detta köp övergår till Kronan i vidare mån, än Horndal genom slutlig dom i

sagda mål varder tillerkänd vattenrätt.

C. Jordområden för transformatorstationer i By socken.

14) Valla transformatorstation, avsedd att avstyckas från den s. k. »Kalkbrottsfastigheten»

under Horndals och Valla rekognitionshemman nr 1;

15) Rossberga transformatorstation, Rossberga l21.

Ovanstående fastigheters huvudsakliga gränser framgå av här bilagda kartskisser

(Bil. B och C1).

D. Följande såsom »lägenheten Näs-Horndals kraftledning» betecknade

fastigheter i By socken, nämligen:

16) nr 1 om 14 ar (Västanhede l2), avsöndrad från Västanhede nr 1 litt. A;

17) nr 2 örn 17.6 ar (Västanhede 22), avsöndrad från Västanhede nr 2 litt. B;

18) nr 3 om 3.1 ar (Västanhede 142), avsöndrad från Västanhede nr 14, förut

nr sub 2 litt. Ba;

1 Dessa bilagor uteslutna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

15

19) nr 4 om 21 ar (Västanhede 32), avsöndrad från Västanliede nr 3 litt. C;

20) nr 5 om 29.2 ar (Västanhede 42), avsöndrad från Västanhede nr 4 litt. D;

21) nr 6 om 13.5 ar (Västanhede 52), avsöndrad från Västanhede nr 5 litt. E;

22) nr 7 örn 22.6 ar (Västanhede 72), avsöndrad från Västanhede nr 7 litt. G;

23) nr 8 om 14.2 ar (Västanhede 82), avsöndrad från Västanhede nr 8 litt. H;

24) nr 9 örn 12.6 ar (Västanhede 92), avsöndrad från Västanhede 9 litt. I;

25) nr 10 om 4.6 ar (Västanhede ll2), avsöndrad från Västanhede nr 11

litt. L;

26) nr 11 om 16.2 ar (Västanhede 132), avsöndrad från andel om 9 skillingar

11.5 runstycken av Västanhede nr 13 litt. N;

27) nr 12 örn 17.2 ar (Östanhede l9), avsöndrad från andel om 10 skillingar

3 runstycken av Östanhede nr 1 litt. A;

28) nr 121/2 om 8.1 ar (Östanhede l10), avsöndrad från andel om 15 skillingar

1li runstycke Östanhede nr 1 litt. A;

29) nr 13 örn 14 ar (Östanhede 22), avsöndrad från andel örn 3 skillingar

l72 runstycken av Östanhede nr 2 litt. B;

30) nr 137a örn 5.7 ar (Östanhede 23), avsöndrad från andel om 8 skillingar

1 runstycke av Östanhede nr 2 litt. B;

31) nr 14 om 9.7 ar (Östanhede 45), avsöndrad från andel örn 2 skillingar

717/3(i runstycken av Östanhede nr 4 litt. D;

32) nr 15 om 9.4 ar (Östanhede 54), avsöndrad från Östanhede nr 5 litt. E;

33) nr 16 örn 8.7 ar (Östanhede 73), avsöndrad från Östanhede nr 7 litt. G;

34) nr 17 om 17.2 ar (Östanhede 92), avsöndrad från Östanhede nr 9 litt. I;

35) nr 18 om 13.2 ar (Östanhede 102), avsöndrad från Östanhede nr 10

litt. K;

36) nr 19 örn 12.5 ar (Östanhede lls), avsöndrad från Östanhede nr 11

litt. L;

37) nr 20 om 12.3 ar (Östanhede 134), avsöndrad från andel om 13 skillingar

2 runstycken av Östanhede nr 13 litt. N;

38) nr 21 om 50 ar (Bossberga 22), avsöndrad från Rossberga nr 2 litt. B;

39) nr 22 om 10.7 ar (Rossberga 52), avsöndrad från Rossberga nr 5 litt. E;

40) nr 23 örn 34 ar (Rossberga 92), avsöndrad från Rossberga nr 9 litt. I;

41) nr 24 örn 12.5 ar (Rossberga 102), avsöndrad från andel örn 6 skillingar

ll7/ä runstycken Rossberga nr 10 litt. K;

42) nr 25 örn 23.7 ar (Rossberga ll2), avsöndrad från Rossberga nr 11

litt. M;

43) nr 26 om 9.4 ar (Ingeborgbo l5), avsöndrad från en lägenhet om 104.34

kvadratrevar under Ingeborgbo nr 1 litt. A;

44) nr 27 om 18 ar (Ingeborgbo 25), avsöndrad från Ingeborgbo nr 2 litt. B;

45) nr 28 örn 14 ar (Ingeborgbo 33), avsöndrad från Ingeborgbo nr 3 litt. C;

46) nr 29 om 13.4 ar (Ingeborgbo 43), avsöndrad från en lägenhet om 43.52

kvadratrevar under Ingeborgbo nr 4 litt. D;

47) nr 30 om 11.8 ar (Ingeborgbo 72), avsöndrad från Ingeborgbo nr 7

litt. G;

48) nr 31 örn 17.4 ar (Tyskbo l3), avsöndrad från andel örn 8 skillingar

lV2 runstycken av Tyskbo nr 1 litt. Aa;

49) nr 32 örn 31.1 ar (Horndalsbyn 42), avsöndrad från Horndalsbyn nr 4

litt. E.

Det anmärkes, att Horndal erhållit lagfart å de under mom. 16—49 angivna

fastigheterna den 9 september 1903, §§ 3, 4, 5, 6 och 7, samt den 11

september 1903, § 80.

Mom. 2. I försäljningen ingå byggnader, anläggningar och inventarier,

av vad slag de vara må, å de försålda fastigheterna, såsom Näs kraftverk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

med tillhörande dammbyggnader och byggnaderna för övermaskinistens bostad.

Vidare ingå i försäljningen alla de till Näs kraftverk anslutna Horndal

tillhörande kraftledningar och distributionsanläggningar, dock med undantag

av transformatorstationen i Horndal, kraftledningen mellan Näs

kraftverk och Näs järnverk samt den likströmsanläggning, utgående från

Horndals transformatorstation, som användes för kraftdistributionen inom

i § 11 avsett område.

§ 2.

Försäljning i befintligt skick.

De försålda byggnaderna och anläggningarna skola överlåtas av Horndal

till Kronan i nu befintligt skick och skola intill tillträdesdagen vårdas och

underhållas av Horndal. Därest desamma skulle under tiden mellan köpeavtalets

undertecknande och tillträdesdagen drabbas av eldskada, skall Kronan

äga att till fullo uppbära härför utgående brandskadeersättning.

§ 3.

Tillträdesdag.

Kronan skall tillträda de genom detta köpeavtal försålda fastigheterna

den 1 september 1936 och äger Kronan att, så snart detta köpeavtal blivit av

Kungl. Majit godkänt, söka lagfart å detta fång.

§ 4.

Gravationsfrilict.

Mom. 1. De försålda fastigheterna skola överlämnas fria från alla penninginteckningar

och andra inteckningar, som äro hinderliga för vattenkraftens

utnyttjande. Såsom hinderlig i detta avseende anses den inteckning,

som den 17 maj 1901, § 156, beviljats i Näs nr 1 m. fl. fastigheter till

säkerhet för Sandvikens Järnverks Aktiebolags nyttjanderätt till turbinkammare

m. m.

Avstyckning.

Mom. 2. De försålda jord- och vattenområdena skola, i den mån de icke

utgöras av självständiga fastigheter, genom avstyckning frånskiljas respektive

stamfastigheter, varvid de till stamfastigheterna hörande i § 1 omförmälda

rättigheterna skola förklaras tillhöra de till Kronan överlåtna områdena.

Horndal förbinder sig att tillhandahålla för dessa lantmäteriförrättningar

erforderliga kartor och övriga handlingar, vilka av Horndal disponeras.

Samtliga kostnader för avstyckningsförrättningarna och andra för dessas

genomförande erforderliga lantmäteriförrättningar skola bestridas av

Horndal ensam.

Handlingar och kartor ang. de försålda fastigheterna.

Mom. 3. Så snart detta köpeavtal blivit av Kungl. Majit godkänt, skall

Horndal till Styrelsen överlämna samtliga i Horndals förvar befintliga handlingar

och kartor rörande de försålda fastigheterna ävensom samtliga handlingar

i de vattenmål och övriga rättegångar, vilka beröra de försålda fastigheterna.

Lagfartskostnad.

Mom. 4. Kronan skall ensam erlägga alla kostnader för erhållande av

lagfart å detta fång.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

17

§ 5-

Rätt att bibehålla kraftledningar.

Morn. 1. Horndal medgiver Styrelsen rätt:

a) att för all framtid bibehålla nuvarande elektriska kraftledningar avsedda

för distribution av elektrisk energi från Näs kraftverk över de i mom.

4 här nedan nämnda tjänande fastigheterna;

b) att å de tjänande fastigheterna borttaga för ledningarna hinderliga och

för ledningarnas säkerhet farliga träd och buskar samt på de tjänande fastigheterna

taga för stolparnas och ställningarnas resande och bibehållande

erforderlig sten;

c) att för Styrelsens personal äga obehindrat tillträde till de tjänande fastigheterna

för ledningarnas uppsättande samt för tillsyn, underhåll och reparation

av desamma.

Mom. 2. De träd och buskar, som fällas för ledningarnas bibehållande,

skola fortfarande tillhöra Horndal och skola utan kostnad för Styrelsen tillvaratagas

av Horndal.

Mom. 3 För ovan nämnda Styrelsen tillförsäkrade rättigheter skall någon

särskild ersättning icke utgå.

Mom. 4. Tjänande fastigheter äro följande Horndal tillhöriga fastigheter

nämligen:

1) Lägenheten Rossberga V om 67.50 ar;

2) Tyskbo 25 litt. II Bba om 10 skillingar 8 runstycken;

3) Horndalsbruk l1 om 1 riksdaler 14 skillingar 2 runstycken
4)

Horndalsbyn l1 litt. A;

5) Horndalsbyn 24 litt. Ca om 1 skilling 8 runstycken;

6) Horndalsbyn 25 litt. Cb om 1 skilling 9 runstycken;

7) Horndalsbyn 121 litt. Ab;

8) Den s. k. »Kalkbrottsfastigheten» under Horndals och Valla rekognitionshemmen

nr 1;

9) Näs Industriområde, avsett att avstyckas från Näs l1 om 2 riksdaler 7

skillingar, allt i By socken.

Mom. 5. Här förestående rättigheter utgöra besvär och last, som till förmån

för Kronans fastighet Näs l13 skola för all framtid såsom servitut vila

a Horndals nämnda fastigheter, och må till säkerhet för beståndet av detta

servitut inteckning utan Horndals vidare hörande meddelas i desamma.

Mom. 6. Den rätt att framdraga de genom detta köpeavtal försålda ledningarna

eller bibehålla dylika över annan tillhörig mark, som tillkommer

Horndal såsom ägare av Näs l1 eller annan fastighet, överlåtes å Kronan och

överflyttas i och med detta köpeavtal att gälla till förmån för Kronan såsorn

ägare av allenast den från Näs l1 avstyckade fastigheten Näs l13.

Rätt till mark för transformatorstationer.

Mom. 7. Horndal överlåter till Kronan den rätt, som Horndal för närvarande

ager till mark för nedannämnda transformatorstationer, nämligen
1)

Ravsbo transformatorstation, belägen på mark hörande till Rävsbo nr 5

litt. L om 16 skillingar 9 runstycken (51) i Folkärna socken.

2) Lövsvedsgruvans transformatorstation, belägen å mark hörande till Bäsinge

nr 2 litt. B (2 ) i Folkärna socken.

3) Fornby transformatorstation, belägen på mark hörande till Fornby

Ovre nr 21 litt. Aa örn 16 skillingar 3.5 runstycken (211) i By socken;

4) Vatebo-Bodarna transformalorstation, belägen på mark hörande till

Bodarna nr 1 litt. Fl örn 11 skillingar 4 runstycken (l1) i By socken;

Bihang till riksdagens protokoll 193G. 1 sami. Nr 117.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

5) Nylandets transformatorstation, belägen på mark hörande till Västmossa

nr 2 litt. B om 20 skillingar 6 runstycken (21) i By socken;

6) Tyskbo transformatorstation, belägen på mark hörande till Tyskbo nr

1 litt. Aaa om 8 skillingar 1.5 runstycken (l25) i By socken.

§ 6.

Köpeskilling.

Mom. 1. Köpeskillingen utgör Tvåmillioneråttahundrasjuttiotusen

(2,870,000) kronor, som å tillträdesdagen erlägges till Fagersta Bruks Aktiebolag

för Horndals räkning, under förutsättning att Horndal dessförinnan

dels företett gravationsbevis, utvisande den gravationsfrihet, som i § 4 mom.

1 utfästs, eller medelst bankgaranti eller på annat sätt, som kan av Styrelsen

godtagas, säkerställt fullgörandet av sina förpliktelser enligt samma kontraktsbestämmelse,

dels ock överlämnat den i mom. 5 omförmälda borgensförbindelsen.

Denna köpeskilling är beräknad på grundval av, att Horndal i anledning

av ansökan till Österbygdens vattendomstol erhåller tillstånd till dämning

vid Näs damm till höjden + 66.40 över i målet antaget jämförelseplan och i

övrigt på sätt av sökanden i målet yrkats, mot gäldande av ersättningskraft

till ett sammanlagt belopp av 113 kW, vartill kommer den ersättningskraft,

som kan bliva av domstol bestämd att utgå till ägarna av obebyggd fallhöjd

i Avesta Lillfors. Kronan övertager fullgörande av samtliga dessa kraftleveranser.

Horndal skall däremot gälda all den ersättning i penningar ävensom

den domstolsavgift enligt 11 kap. 95 § Vattenlagen och alla de rättegångskostnader,

vilka i nämnda vattenmål eller särskilt mål enligt 2 kap.

24 § Vattenlagen bliva utdömda, varjämte det åligger Horndal att på sin bekostnad

vidtaga de åtgärder till förebyggande av skada, som i vattenmålet

kunna bliva sökanden ålagda att verkställa. Likaledes skall Horndal vidkännas

alla kostnader i det i § 1 mom. 1 omförmälda målet angående bättre

rätt till vatten i Jugansboforsen.

Den kraftmängd, som vid ovan angivna dämning till höjden + 66.40

kan vid Näs kraftverk utvinnas enligt den av Horndal i vattenmålet påyrkade

tappningsplanen med avdrag för ersättningskraft örn sammanlagt 113

kW jämte den ersättningskraft, som genom lagakraftvunnen dom kan hava

blivit tillerkänd ägare av andel i Avesta Lillfors, benämnes i detta avtal »den

kontraktsenliga kraftproduktionen».

Mom. 2. För tiden mellan tillträdesdagen och den dag, då villkoren för

vattenkraftens utnyttjande blivit genom lagakraftägande dom fastställda,

skall Horndal lämna Kronan ersättning, beräknad efter ett halvt (1/2) öre

per kWh för det kraftbelopp, varmed den kraftmängd, som kan vid Näs

kraftverk uttagas, minskad med faktiskt utgående ersättningskraft, understiger

den kontraktsenliga kraftproduktionen. Därest förstnämnda kraftmängd

överstiger den kontraktsenliga kraftproduktionen, skall Horndal efter

samma beräkningsgrund gottskrivas skillnaden. Efter utgången av varje kalenderår

skall Horndal efter av Vattenfallsstyrelsen utställd kontokurant utbetala

respektive mottaga det på det förflutna året belöpande ersättningsbeloppet.

Mom. 3. Sedan dom i vattenmålet vunnit laga kraft, sker en avräkning

mellan Kronan och Horndal, därvid Horndal av köpeskillningen återbetalar

ett belopp, beräknat efter åtta (8) öre för varje kWh av skillnaden mellan

å ena sidan den kontraktsenliga kraftproduktionen och å den andra den årliga

kraftmängd, som enligt domen kan vid, efter avdrag av ersättningskraf
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

19

ten, Näs kraftverk lagligen uttagas. Horndal skall efter samina beräkningsgrund

vid denna avräkning gottskrivas eventuell ökning av den nyttiga

kraftproduktionen utöver den kontraktsenliga kraftproduktionen.

Mom. 4. Skulle inom den i 12 kap. 11 § Vattenlagen stadgade tid rättegång

väckas om bättre rätt till det försålda vattenområdet och denna rättegång

avgöras till Kronans nackdel, skall den minskning i den nyttiga kraftproduktionen,

som härigenom uppkommer, intill ett belopp av etthundrafemtiotusen

(150,000) kronor, ersättas efter i mom. 3 angiven grund.

Moni. 5. Såsom säkerhet för fullgörande av den i mom. 2, 3 och 4 omförmälda

återbetalningsskyldigheten skall Horndal till Styrelsen överlämna

en av Aktiebolaget Svenska Handelsbanken utställd borgensförbindelse såsom

för egen skuld, till dess full betalning skett, till ett belopp av tvåhundratjugotusen

(220,000) kronor, vilket belopp, sedan domen i vattenmålet vunnit

laga kraft och avräkning ägt rum, må nedsättas till etthundrafemtiotusen

(150,000) kronor.

§ 7.

Itättegån^sf nilin akter.

Därest Horndal så påfordrar, skall styrelsen, såsom förvaltare av de genom

detta köpeavtal överlåtna fastigheter, utfärda fullmakter för av Horndal

anvisad advokat, i och för utförande eller fullföljd av talan i de i §§ 1

och 6 här ovan omförmälda rättegångarna.

§ 8.

Horndal medgivna rättigheter.

Mom. 1. Kronan medgiver Horndal följande rättigheter.

1) Horndal äger att kostnadsfritt, så länge detta för driften av Horndals

anläggningar erfordras, bibehålla den linbana, som för närvarande framgar

till Näs Järnverk över fastigheterna Näs l13 och l15, ävensoin rätt att vidtaga

erforderliga reparationer, förstärkningar eller ändringar därå.

Det åligger emellertid Horndal att, därest styrelsen till följd av blivande

anläggningar för vattenkraftens utnyttjande i Näsforsen skulle finna, att linbanan

bör givas en annan sträckning än den nuvarande, mot ersättning för

självkostnad vidtaga härför erforderliga åtgärder.

'' 2) Horndal berättigas att från Dalälven uttaga erforderligt fabrikationsvatten

för Näs Järnverk intill en mängd av 20 m3 pr minut. Horndal äger uttaga

denna vattenkvantitet från den kanal, vilken för närvarande är framdragen

utmed vänstra stranden från Näs kraftverk till Näs Järnverk, ovanför

den i § 10 mom. 1 omförmälda avstängningsanordningen. Därest Styrelsen

för ''bättre utnyttjande av vattenkraften i Näsforsen skulle önska avstänga

vattentillförseln till denna kanal, är Styrelsen därtill berättigad, dock

skall Styrelsen för sådant fall tillse att erforderligt fabrikationsvatten kan av

Horndal utan ökade kostnader uttagas på annat sätt i Dalälven och Styrelsen

förbinder sig att gälda de med denna förändring sammanhängande

nödvändiga kostnaderna.

3) Horndal berättigas att ur Dalälven taga erforderligt vatten för varrnbadhusets

behov och skola härför gälla enahanda bestämmelser som rörande

rätten att uttaga fabrikationsvatten.

4) Horndal äger avgiftsfritt, så länge detta för driften av Horndals anläggningar

erfordras, bibehålla de nuvarande kraft- och telefonledningarna

från Näs kraftverk till Näs Järnverk i den män dessa ledningar framgå över

Kronan tillhörig mark och hinder därigenom icke uppstår för utnyttjande

av Kronans vattenrätt i Näsforsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

5) Den på fastigheten Näs l13 uppförda tvättstugan förbliver Horndals

egendom. Horndal äger rätt att under 50 år, räknat från tillträdesdagen, utan

ersättning nyttja för tvättstugan erforderlig mark jämte nu befintliga tillfartsvägar

ävensom att för tvättstugans behov på sätt Horndal finner lämpligt

ur Dalälven taga erforderligt vatten. Styrelsen äger rätt att om så erfordras

flytta tvättstugan till annan plats å fastigheten Näs l13. Styrelsens personal

äger rätt att använda tvättstugan utan särskild ersättning så länge tvättstugan

avgiftsfritt kvarstår på Kronans mark.

6) Horndal berättigas att, så länge hinder icke möter för Styrelsen vid

utnyttjande av vattenkraften, taga väg över fastigheten Näs l13 till det badhus,

som är beläget å den från Näs l15 avstyckade fastigheten.

7) Horndal berättigas att, så länge hinder icke möter för Styrelsen vid

utnyttjande av vattenkraften i Näsforsen, utan ersättning bibehålla nu befintliga

ledningar för vatten och avlopp över fastigheten Näs l13.

Morn. 2. Horndal äger icke rätt att erhålla servitutsinteckning till säkerhet

för de rättigheter, vilka enligt denna paragraf tillförsäkrats Horndal.

§ 9.

Dalälvens regleringsförening.

Från och med tillträdesdagen inträder Kronan i Horndals ställe såsom

medlem för Näsforsen i Dalälvens Regleringsförening och övertager därmed

samtliga de rättigheter och skyldigheter, som i nämnda egenskap åvila

Horndal.

§ 10.

Horndal åliggande förpliktelser.

Horndal förbinder sig:

1) att på egen bekostnad senast den 1 september 1936 hava på tillförlitligt

sätt avstängt det nedersta utloppet (vid Näs Järnverk) av den kanal, vilken

för närvarande är framdragen utmed vänstra stranden från Näs kraftverk

till Näs Järnverk. Styrelsen har att för framtiden vidmakthålla denna anordning;
2)

att så länge driften vid Näs Järnverk pågår utan bidrag från Kronan

underhålla den del av vägen, från allmänna landsvägen till Näs Järnverk,

som gar över den i § 1 mom. 1: 3 omnämnda till Kronan försålda fastigheten,

Horndal dock obetaget att örn på grund av ändrade förhållanden i

framtiden en annan överenskommelse härom kan av Horndal anses skälig

och godvillig uppgörelse mellan kontrahenterna ej kan träffas, i vederbörlig

ordning göra ansökan om delning av vägens underhåll.

§ 11.

Övertagande av kraftleveranser m. m.

Mom. 1. Styrelsen övertager från tillträdesdagen samtliga Horndals rättigheter

och skyldigheter enligt nu gällande avtal om leverans av elektrisk

energi från Näs kraftverk.

Vidare övertager Kronan Horndals skyldighet att på grund av avtal den

26 maj 1933 till Avesta Järnverks Aktiebolag årligen på grund av dämningsskada

å Avesta Lillfors utgiva 2,500 kronor, intill dess leverans av ersättningskraft

varder av domstol bestämd såsom i § 6 förutsatts.

Därjämte övertager Kronan den skyldighet att i tio år leverera 20 kW

elektrisk energi, som Horndal genom avtal den 23/25 maj 1933 åtagit sig

gentemot Norbergs Elektriska Aktiebolag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

21

Morn. 2. Horndal förbehåller sig rätt att försälja elektrisk kraft inom det

omkring Horndals Järnverk belägna område, vars gränser angivits i här bilagda

karta (Bil. D1). Styrelsen avstår från kraftdistribution inom detta område,

så länge Horndal till skäligt pris och på skäliga villkor i övrigt tillgodoser

alla förefintliga kraftbehov. Horndal ombesörjer belysningen för eget

behov inom området för Näs Järnverk. Horndal förbinder sig att icke till

avnämare utanför nämnda områden vare sig direkt eller indirekt leverera

elektrisk kraft.

§ 12.

Övertagande av personal ock dess pensionering.

Alla de nu hos Horndal för kraftverkets och distributionsnätets skötsel

anställda personer, som helt använts för kraftverket och distributionsnätet

och som icke vid tillträdesdagen överskridit den för Styrelsens motsvarande

personal fastställda pensionsåldern, tillförsäkras rätt till fortsatt anställning

med åtnjutande av minst nuvarande löneförmåner, så länge de tillfredsställande

sköta sin tjänst. Dock förbehåller sig Styrelsen rätt att, i den mån

Styrelsen ej har behov av dessa arbetare, verkställa uppsägning, varvid emellertid

den yngre personalen skall uppsägas i första hand. Förteckning bifogas

över den personal, som sålunda skall övertagas (Bil. E).

Kronan förbinder sig vidare att för denna personal, som övertages i Kronans

tjänst, ordna dess pensionsförhållanden. I den mån pension tillförsäkrats

anställd från Svenska Personal-Pensionskassan skall pensionen från

Styrelsen i motsvarande mån minskas.

Till de tre personer, tillhörande maskinpersonalen, som redan nu överskridit

den för Styrelsens personal stadgade pensionsåldern, nämligen smörjarna

P. A. Jansson och Gustav Skoglund samt reparatören Carl Emil Jonsson,

skall Styrelsen från och med tillträdesdagen betala enligt Styrelsens bedömande

skälig pension.

Horndal skall svara för pension åt övermaskinisten Carl Sundell.

§ 13.

Bostad åt personal.

Horndal tillhandahåller för en tid av tio år, räknat från den 1 september

1936, i den omfattning, som nu äger rum, bostäder åt den vid Näs kraftverk

anställda personalen, med undantag för nu i övermaskinistbostaden boende

personal. Hyran skall utgå efter samma grunder, som tillämpas för andra

än brukets egna arbetare.

§ 14.

Skatter och onera.

Mom. 1. Skatter, som förfalla till betalning före tillträdesdagen, gäldas i

sin helhet av Horndal.

Till gäldande av de Horndal påförda skatter, som förfalla till betalning efter

tillträdesdagen, skall Styrelsen bidraga med ett belopp av fyratusenfemhundra

(4,500) kronor.

Beloppet erlägges till Horndal med en fjärdedel den 10 november 1936,

en sjättedel den 1 februari 1937, en fjärdedel den 20 april 1937 och en sjättedel

vardera den 1 juni och 1 augusti 1937.

1 Denna bilaga utesluten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Arlida avgifter.

Mom. 2. Av Vattendomstolen fastställda årliga avgifter, som förfalla till

betalning efter tillträdesdagen, gäldas av Kronan.

De årliga avgifter, som Horndal har att erlägga för rätten att framdraga

och bibehålla ledningar, övertagas likaledes av Kronan, i den mån de förfalla

till betalning efter tillträdesdagen.

Mom. 1. Styrelsen undertecknar detta köpeavtal under förbehåll örn

Kungl. Maj:ts godkännande, vilket skall lämnas senast inom fyra månader

från det köpeavtalet, behörigen undertecknat av Horndal, kommit Styrelsen

tillhanda, vid äventyr att avtalet eljest förfaller.

Mom. 2. Därest Kungl. Maj:t icke skulle godkänna detta köpeavtal, är

Horndal icke berättigat till något skadestånd från Kronan för den förlust

eller skada, som Horndal eventuellt kan lida därigenom att köpet icke kommit

till stånd.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 24 januari 1936.

§ 15.

Köpeavtalets undertecknande.

Horndals Jernverks Aktiebolag

Axel Fornander.

Hj. Åselius.

Disponenten Axel Fornanders och överingenjören Hj. Åselius egenhändiga

namnteckningar bevittnas:

Arvid Ericsson.

Stig Ödmark.

Kungl. Vattenfallsstyrelsen

G. Malm.

W. Borgquist.

Fr. Malm.

/Olof Håkansson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

23

Bil. E till avtalet.

Personal hörande till Näs kraftverk.

Övermontör:

Ernst Forslund .........

Maskinister:

Edvard Nordholm .......

G. H. Wedin ...........

Arvid Karlsson .........

Smörjare:

Karl Er. Karlsson .......

Karl Idolf Karlsson .....

Reparatörer:

Bror Johansson .........

Carl Em. Wickström .....

Kraftledningsmontörer:

Carl Erik Andersson .....

Erik Hjalmar Öhman

Bengt Alfred Dandanell ...

Anställd:

1929

1910

1906

1916

1903

1927

1910

1917

1914

1906

1916

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv för kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i s. 3 i texten
  2. SU 1936:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv för kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i Dalälven m. m. s. 1 i texten