Sök i Ratio Lex

Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å personal, uppförd ä indragnings stat för domänverket

1936-02-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:132, Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å personal, uppförd ä indragnings stat för domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillämpning av

civila tjänstepensionsreglementet å personal, uppförd

ä indragnings stat för domänverket; given Stockholms

slott den 28 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 28 februari 1936.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet:

Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga om

civila tjänstepensionsreglementets tillämpning å tjänstemän, uppförda å indragningsstat

för domänverket.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 233 framlagda förslag anBihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 132. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

gående indragning av viss personal vid domänverket m. m. beslöt 1933 års

riksdag (skr. nr 269), i enlighet med hemställan av sammansatta banko- och

.jordbruksutskottet (uti. nr 1), att från och med den 1 januari 1934 skulle till

indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas följande

antal ordinarie befattningshavare vid domänverket, nämligen 2 Överjägmästare,

26 jägmästare, 3 skogstaxatorer, 2 överjägmästarassistentcr, 2

kontorsbiträden och 122 kronojägare; med rätt för Kungl. Maj:t att, i enlighet

med av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut i avseende

å vilka befattningshavare, som skulle överflyttas å indragningsstat.

Enligt av riksdagen samtidigt fastställda grunder för avlöning m. m. åt

personal å indragningsstat skulle sålunda å indragningsstat uppförd befattningshavare

äga åtnjuta avlöning nied belopp, som skulle hava vid överflyttningen

till indragningsstat tillkommit honom med tillämpning av den

före den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket — alltså enligt

det äldre lönesystemet — samt pensionsrätt enligt för domänverket före

nämnda dag gällande pensionsbestämmelser. Tillika förklarades dock, att

befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen till indragningsstat

åtnjutit lön enligt det provisoriskt gällande avlöningsreglementet den 22

juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket, skulle, därest han före

den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående av honom eljest

å indragningsstat tillkommande avlöningsförmåner, underkasta sig vissa närmare

angivna föreskrifter, äga åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente

— med iakttagande likväl av vissa särskilda bestämmelser

i avseende å placeringen i lönegrupp — samt pension enligt kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för ordinarie tjänstemän

vid domänverket i fråga om rätt till pension m. m. med däri sedermera

gjorda ändringar. De nyss åsyftade föreskrifter, som befattningshavaren

hade att underkasta sig för att sist omförmälda nyare löne- och pensionsbestämmelser

skulle bliva å honom tillämpliga, inneburo bland annat, att befattningshavaren,

örn han erhölle allmän eller enskild tjänst, stadigvarande

uppdrag eller annan fast eller tillfällig arbetsanställning, skulle vara skyldig

att för kalenderår, varunder summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten

och inkomsten av den nya anställningen överstege den avlöning befattningshavaren

omedelbart före överflyttning till indragningsstat åtnjutit,

avstå två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna

å indragningsstaten.

Anmälan, varom nu nämnts, verkställdes av samtliga å indragningsstat

uppförda befattningshavare med undantag av en enda tjänsteman, nämligen

kronojägaren E. J. Grafström. Beträffande dennes avlönings- och pensionsförhållanden

har särskild proposition (nr 10) avlåtits till årets riksdag. Häri

har hemställts, att Grafström må räknat från och med den 1 januari 1934 —

under villkor, som gälla beträffande övriga i enlighet med beslut av 1933

års riksdag till indragningsstat överflyttade befattningshavare vid domänverket

—- åtnjuta lön enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 samt i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

samband därmed berättigas åtnjuta pension enligt kungörelsen den 15 juni

1922 med däri sedermera gjorda ändringar. I enlighet med hemställan av

jordbruksutskottet (uti. nr 4) har riksdagen bifallit sistnämnda proposition

(riksd. skr. nr 20).

Enligt beslut vid 1934 års riksdag hava, på enahanda villkor som nyss

angivits, från och med den 1 januari 1935 till indragningsstat för domänverket

överflyttats ytterligare en ordinarie skogsskolföreståndare och en

ordinarie skogsrättare.

Vid tiden för statsmakternas nu omförmälda beslut om överförande å indragningsstat

av viss personal vid domänverket gällde för domänverkets befattningshavare

i allmänhet förenämnda avlöningsreglemente den 22 juni

1920. Detta reglemente, vilket antagits att lända till efterrättelse för allenast

ett år i sänder, bygger på de principer, som innefattas i lönebestämmelserna

för kommunikationsverken och andra s. k. nyreglerade verk. Reglementet

innehåller i 33 § föreskrift örn skyldighet för befattningshavare, å vilken

reglementet äger tillämpning, att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga

om pension. I pensionshänseende gällde vid nämnda tid för domänverkets

befattningshavare 1907 års civila pensionslag ävensom förberörda kungörelse

den 15 juni 1922 (nr 323) med däri sedermera gjorda ändringar. Jämväl i

4 § sistnämnda kungörelse finnes intagen en erinran örn tjänstemans skyldighet

att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade

i fråga om pension.

I proposition nr 222 till 1934 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till

reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila

statsförvaltningen (civila tjänstepensionsreglementet). Beträffande domänverkets

pensionsförhållanden anförde jag därvid till statsrådsprotokollet - efter framhållande alt de nya pensionsbestämmelserna måste begränsas till

att avse de förvaltningsgrenar, vid vilka lönereglering dittills blivit genomförd

enligt principerna i kommunikationsverkens lönesystem —- bland annat

följande:

Beträffande befattningshavare vid domänverket gäller för närvarande allenast

ett provisoriskt avlöningsreglemente av den 22 juni 1920 (nr 493). I

proposition till 1934 års riksdag (nr 148) har emellertid Kungl. Majit framlagt

förslag angående omorganisation av domänverket och därvid aven upptagit

förslag till nytt avlöningsreglemente för domänverkets befattningshavare.

Då såväl nuvarande avlöningsbestämmelser för domänverket som nämnda

reglementsförslag bygga på samma huvudgrunder som kommunikalionsverkens

avlöningsreglemente, bör tjänstepensionsreglementets tillämpningsområde

självfallet omfatta jämväl domänverkets befattningshavare.

Vad jag sålunda anfört föranledde icke någon erinran från vederbörande

utskotts eller riksdagens sida.

Sedan riksdagen meddelat beslut i förenämnda frågor rörande ändrade avlöningsbestämmelser

för domänverkets befattningshavare och rörande tjänstepension

för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, utfärdade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Kungl. Majit dels den 15 juni 1934 avlöningsreglemente för tjänstemän vid

domänverket (nr 303) och dels den 30 juni 1934 civilt tjänstepensionsreglemente

(nr 442).

Enligt 1 § civila tjänstepensionsreglementet skall reglementet äga tillämpning

å ordinarie befattningshavare, underkastade vissa angivna avlöningsreglementen.

Bland dessa reglementen upptogs vid tjänstepensionsreglementets

utfärdande endast det nya avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303)

för tjänstemän vid domänverket men däremot icke det provisoriska avlöningsreglementet

av den 22 juni 1920 (nr 493).

Då, såsom av den föregående redogörelsen framgår, de å indragningsstat

överförda befattningshavarna — bortsett från en enda tjänsteman, vilken

uppburit lön enligt före den 1 januari 1921 gällande lönestat — åtnjuta lön

enligt 1920 års reglemente, hava dessa befattningshavare sålunda icke blivit

underkastade civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser, utan för dem

gälla alltjämt 1907 års civila pensionlag ävensom kungörelsen den 15 juni

1922 (nr 323) med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i

fråga om rätt till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar. Såsom

en följd härav har bland annat den sänkning av pensionsåldern, som

civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser medfört för de befattningshavare

vid domänverket, å vilka 1934 års avlöningsreglemente äger tillämpning,

icke kommit att få avseende å den å indragningsstat uppförda personalen.

De i tjänstepensionsreglementet meddelade föreskrifterna i fråga örn pensionsålder

för domänverkets personal innebära en nedsättning i tidigare gällande

pensionsålder från 65 till 63 år för Överjägmästare, jägmästare (med undantag

av jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen), skogsskolföreståndare

och skogstaxator samt fran 65 till 60 år för skogsrättare och kronojägare.

För kontorsbiträden har tidigare pensionsålder, 60 år, bibehållits oförändrad.

Under tramhallande att den till indragningsstat överförda personalen vid

domänverket på grund av nyss angivna omständigheter i avseende å pensionsålder

kommit i ett gynnsammare läge än den i tjänst kvarstående personalen,

har domänstyrelsen i skrivelse den 22 maj 1935 hemställt, att Kungl. Majit

måtte utfärda föreskrift i syfte att civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser

skulle bliva tillämpliga jämväl å förstnämnda personal. Domänstyrelsen

har därvid erinrat örn det i 1920 års avlöningsreglemente intagna stadgandet

om befattningshavares skyldighet att underkasta sig ändrade bestämmelser

i fråga om pension.

Statskontoret har i utlåtande den 6 juli 1935 likaledes erinrat örn skyldigheten

för tjänsteman, å vilken 1920 års avlöningsreglemente för domänverket

äger tillämpning, att underkasta sig ändrade pensionsbestämmelser samt i

anslutning därtill anfört, att någon tvekan icke syntes ämbetsverket råda

därom, att jämväl för befattningshavarna å indragningsstat dylik skyldighet

förelåge. Ehuru departementschefens i propositionen nr 222 till 1934 års

riksdag gjorda uttalande rörande civila tjänstepensionsreglementets tillämp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

5

läghet å domänverkets befattningshavare närmast syntes giva vid handen,

att avsikten varit, att tjänstepensionsreglementet skulle omfatta jämväl dessa

befattningshavare, ville det likväl, med hänsyn till att detta icke kommit

till uttryck i reglementet, synas statskontoret, att det av domänstyrelsen

väckta förslaget vore av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava Föreningen ordinarie jägmästare

på indragning sstat och Sveriges krono jägareförbund anhållit, att den

av domänstyrelsen gjorda framställningen icke måtte föranleda någon Kungl.

Majits åtgärd, och till stöd härför anfört i huvudsak följande:

Genom de bestämmelser, som i samband med överförandet till indragningsstat

av nu ifrågavarande befattningshavare meddelats därom, att befattningshavarna

skulle — efter uppfyllandet av visst föreskrivet villkor — äga åtnjuta

lön enligt 1920 års avlöningsreglemente samt pension enligt kungörelsen den

15 juni 1922 (nr 323) med däri sedermera gjorda ändringar, måste befattningshavarna

anses hava tillförsäkrats rätt att för alltid bibehållas vid då för

dem gällande pensionsålder. Med en dylik rätt hade befattningshavarna

också räknat vid bedömandet av villkoren för överföringen till indragningsstat.

En ändring härutinnan vore att betrakta såsom ett ryggande av ett avtal

i allmänhet. Det vore även att märka, att de å indragningsstat uppförda tjänstemännen

icke kommit i åtnjutande av de förbättringar i lönehänseende, som

för den i tjänst kvarvarande personalen följt av genomförandet av 1934 års

avlöningsreglemente för domänverket. De skäl, som anförts till stöd för den

genom civila tjänstepensionsreglementet vidtagna sänkningen av pensionsåldern,

kunde icke heller anses äga giltighet i avseende å personal å indragningsstat.

I förnyat utlåtande i ärendet av den 2 september 1935 har domänstyrelsen

i anledning av de erinringar mot styrelsens föreliggande framställning, som

gjorts i nyss återgivna skrifter, anfört följande:

I propositionen nr 233 till 1933 års riksdag angående indragning av personal

vid domänverket uttalade föredragande departementschefen å sid. 25 bl. a.,

att befattningshavarna borde beredas tillfälle anmäla sina önskningar i fråga

örn överflyttandet å indragningsstat samt att domänstyrelsen vid upprättandet

av förslag härom borde tillmötesgå personalens önskemål i den mån så funnes

vara med verkets intressen förenligt. Sedan styrelsen under beaktande

härav avgivit nämnda förslag och detsamma av Kungl. Majit fastställts, erhöllo

de till indragningsstat överförda tjänstemännen tillfälle inkomma med anmälan,

huruvida de på av Kungl. Majit och riksdagen fastställda villkor vore

villiga underkasta sig bestämmelserna i det provisoriska avlöningsreglementet

den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket. Ehuru sistnämnda reglemente

— i likhet med 4 § i kungörelsen den 15 juni 1922 med bestämmelser

för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till pension m. m.

— i motsats till förut gällande föreskrifter innebär skyldighet teir vederbörande

att vidkännas eventuella förändringar i fråga örn pension, vilket enligt

styrelsens mening även måste anses innefatta ändringar beträffande

pensionsåldern, förklarade inom föreskriven tid samtliga berörda tjänstemän,

med undantag av en kronojägare, vilken sedermera hos Kungl. Majit

anhållit därom, som sin önskan att Idiva underkastade bestämmelserna i nysssagda

provisoriska avlöningsreglemente. Den av styrelsen ifrågasatta utvidgningen

av civila tjänstepensionsreglementets tillämpningsområde till nu ifrågavarande

befattningshavare betyder således endast en reglering av vissa lör
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

hållanden inom ramen för det avlöningsreglemente, vederbörande frivilligt underkastat

sig, och kan givetvis lika litet som en sänkning av pensionsåldern

för tjänstemän å aktiv stat betecknas som »ett ryggande av ett avtal i allmänhet».

_ Vad beträffar det av Föreningen ordinarie jägmästare å indragningsstat

gjorda jämförelsen mellan löneförmånerna före och efter sista löneregleringen,

föranleder den, såsom liggande på sidan örn själva sakfrågan, intet

annat styrelsens uttalande än att, i den mån svårskötthetsmomentet inom förutvarande

revir varit särskilt framträdande, ortsgruppen härav påverkats,

vilket i sin tur haft ett visst inflytande på storleken av lönen å indragningsstat.

Under åberopande av det sålunda anförda har domänstyrelsen vidhållit

sin i skrivelsen den 22 maj 1935 intagna ståndpunkt.

Departements- Av det förut återgivna uttalande, som i propositionen nr 222 till 1934 års

riksdag gjordes rörande pensionsförhållandena för domänverkets personal,

torde framgå, att avsikten vid framläggande av förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente

var, att detta reglemente skulle vinna tillämpning å befattningshavare

vid domänverket, oavsett om 1920 års provisoriska avlöningsreglemente

fortfarande komme att bliva gällande eller detsamma komme att

ersättas av det nya avlöningsreglemente, varom förslag underställts samma

ars riksdag. Uttalandet utgick emellertid närmast från den förutsättningen,

att för personal i allmänhet vid domänverket skulle komma att gälla antingen

ett nytt definitivd avlöningsreglemente eller det provisoriska avlöningsreglementet

av år 1920. Uppmärksamheten var sålunda icke fäst därå, att

även om ett nytt avlöningsreglemente bleve antaget, detta icke vore avsett att

tillämpas å samtliga nyreglerade befattningar vid domänverket. På grund

härav kom det för personal, uppförd å indragningsstat, även i fortsättningen

gällande avlöningsreglementet av år 1920 icke att i civila tjänstepensionsreglementet

upptagas bland de avlöningsförfattningar, vilkas tillämpningsområde

bestämmer omfattningen av civila tjänstepensionsreglementets giltighet.

Följden härav har blivit, bland annat, att den sänkning av pensionsåldern,

varom stadgas i civila tjänstepensionsreglementet, icke kommit att beröra den

å indragningsstat uppförda personalen. Då detta förhållande icke kan anses

tillfredsställande och, såsom nyss erinrats, en dylik särställning för personalen

å indragningsstat icke varit av statsmakterna avsedd, förordar jag i enlighet

med domänstyrelsens framställning, att föreskrift meddelas i syfte att

civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser bliva tillämpliga jämväl å

sistnämnda personal. Gentemot vad Föreningen ordinarie jägmästare på

indragningsstat och Sveriges kronojägareförbund i sina erinringar mot domänstyrelsens

förslag anfört ma allenast framhållas att, såsom jämväl framgar

av det föregående, såväl 1920 års avlöningsreglemente för domänverkets

tjänstemän som kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med pensionsbestämmelser

för dessa tjänstemän — vilka författningar redan före överförandet

till indragningsstat voro gällande för ifrågavarande befattningshavare — innehålla

stadganden om skyldighet för befattningshavarna att underkasta sig

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

7

ändrade bestämmelser i fråga örn pension. Den omständigheten, att vederbörande

befattningshavare genom de i samband med överförandet å indragningsstat

meddelade föreskrifterna endast på vissa villkor berättigades att

fortfarande åtnjuta lön och pension enligt nyssnämnda reglemente respektive

kungörelse, kan icke rimligen anses hava inneburit befattningshavarnas

fritagande för framtiden från den skyldighet att underkasta sig ändrade pensionsbestämmelser,

som sålunda dittills varit för dem gällande. Hinder ur nu

angivna synpunkt synes mig alltså icke föreligga för vidtagande av den föreslagna

åtgärden. Jag vill härvid även erinra, att en sänkning av pensionsåldern

för nu ifrågavarande personal i enlighet med reglerna i civila tjänstepensionsreglementet

icke kan — med hänsyn till den sänkning av för hel

pension erforderligt antal tjänstår, som ägt rum genom reglementet — medföra

någon minskning i pensionens storlek. Tvärtom kan tillämpningen av

civila tj änstepensionsreglementet trots sänkningen av pensionsåldern medföra

rätt till högre pension, nämligen i de fall, då vederbörande icke kan åberopa

för hel pension erforderligt antal tjänstår samt tillika, såsom fallet är med

exempelvis jägmästarna, civila tjänstepensionsreglementets tillämpning medför

mindre sänkning av pensionsåldern (från 65 till 63 år) än av tjänståldern

för hel pension (från 35 till 30 år).

Med avseende å tillämpningen av civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser

å de på indragningsstat uppförda befattningarna såsom överjägmästarassistent

må erinras, att någon tjänst med denna benämning ej finnes

upptagen i nu gällande personalförteckning för domänverket och sålunda ej

heller i tjänstepensionsreglementets Bilaga B. Med hänsyn härtill torde

erfordras särskild föreskrift örn pensionsåldern för ifrågavarande befattning.

Densamma torde i förevarande hänseende böra likställas med den å nu gällande

personalförteckning befintliga, i lönehänseende likställda befattningen

»assistent», för vilken gäller en pensionsålder av 60 år.

Den förordade utsträckningen av civila tjänstepensionsreglementets tillämpningsområde

till att omfatta även den å indragningsstat uppförda personalen

vid domänverket synes, för att giva befattningshavarna nödigt rådrum att

anpassa sig efter de förändrade avgångstiderna, böra lända till efterrättelse

först från och med den 1 juli 1937. De nya bestämmelserna torde sålunda

icke böra avse befattningshavare, som avgått eller avgå före sistnämnda dag

men efter civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande.

I syfte alt för äldre befattningshavare åstadkomma en mjukare övergång

till de nya föreskrifterna i fråga örn pensionsålder torde vidare för nu ifrågavarande

personal böra meddelas övergångsbestämmelser av enahanda innebörd

som de, vilka genom föreskrifterna i punkten 3 av övergångsstadgandena

till civila tjänstepensionsreglementet fastställts beträffande personal, som i

och med reglementets ikraftträdande den 1 juli 1935 blivit underkastad reglementet.

Beträffande innebörden av dessa övergångsstadganden tillåter jag

mig hänvisa till bankoutskottets utlåtande (nr 60, sid. 29) i anledning av förenämnda

proposition nr 222 till 1934 års riksdag. Med hänsyn lill skillnaden

i lid mellan ikraftträdandet å ena sidan av nu ifrågasatta bestämmelser och

å andra sidan av civila tjänstepensionsreglementet torde emellertid en förskjut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

ning framåt med två år böra ske beträffande de i första—fjärde styckena av

punkten 3 i nyssnämnda övergångsstadganden angivna tidrymder, inom vilka

avgångsskyldighet för befattningshavaren enligt reglementets huvudstadganden

skall föreligga, för att den i vederbörande stycke omförmälda framflyttningen

av pensionsåldern skall kunna tillämpas.

Vad nu förordats skulle innebära, att för Överjägmästare, jägmästare,

skogsskolföreståndare och skogstaxator, som enligt reglementets huvudstadganden

blir avgångsskyldig under tiden 1 juli 1937—30 juni 1940, skulle

övergångsvis gälla en pensionsålder av 64 år. För överjägmästarassistent,

skogsrättare och kronojägare skulle övergångsvis gälla följande pensionsåldrar,

nämligen 64 år om avgångsskyldighet enligt reglementets liuvudstadganden

inträder under tiden 1 juli 1937—30 juni 1940, 63 år vid avgångsskyldighet

enligt huvudstadgandena under tiden 1 juli 1940—30 juni

1941, 62 år vid avgångsskyldighet under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942

och 61 år vid avgångsskyldighet under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943.

Då här är fråga om personal, som för åtnjutande av lön å indragningsstat

icke är pliktig fullgöra någon tjänstgöring, synes det icke vara påkallat att

såsom villkor för åtnjutande av nyss omförmälda framflyttning av pensionsåldern

stadga skyldighet för befattningshavaren att verkställa sådan anmälan

om sin önskan härutinnan, varom förmäles i femte stycket av punkten 3 i

övergångsstadgandena till civila tjänstepensionsreglementet.

Vad av mig nu föreslagits bör givetvis hava avseende även å den förut

omförmälde kronojägaren Grafström, därest denne begagnar sig av de åt

honom genom förenämnda proposition nr 10 till årets riksdag utverkade förmånerna.

Den föreliggande frågan torde, såsom statskontoret framhållit, vara av beskaffenhet

att böra underställas riksdagens prövning. Sedan riksdagen fattat

beslut i ärendet, torde Kungl. Majit böra utfärda erforderliga bestämmelser,

vilka böra erhålla formen av särskilda från reglementet fristående föreskrifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här förordat, utfärda föreskrifter i

fråga om tillämpning å personal, uppförd å indragningsstat

för domänverket, av bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet

m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bernt Nilsson.

3664(54. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillämpning av civila tjänslepensionsreglementet å personal, uppförd å indragningsstat a1 i texten