Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m

1936-03-06 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:139, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917

(nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m.; given

Stockholms slott den 6 mars 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269)

om fastighetsbildning i stad;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet; samt

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336)

om sammanläggning av fastigheter å landet.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

1 sami.

Nr 139.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Förslag
till
Lag
angående

ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn

fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 12, 14, 17 och 18 §§ lagen den 12 maj

1917 örn fastighetsbildning i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

12 §.

Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos lantmäteristyrelsen, byggnadsstyrelsen, Konungens befallningshavande

och magistraten därom göra anmälan.

Magistraten kungöre---staden intagas.

14 §.

Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande står under överinseende

av lantmäteristyrelsen.

Den närmare---dess magistrat.

17 §•

Vad i--— skall iakttagas.

I fall -—— — av registerkarta.

För samhälle---bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser upplagts

för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område, som

ingår i samhället, uteslutas ur jordregistret. För åtgärdens vidtagande har

registerföraren för samhället att göra anmälan hos den som för jordregistret.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad genom beslut

som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens befallningshavande

eller lantmäteristyrelsen, åge däröver anföra besvär i den ordning

som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

Finner någon---å registret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om

delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 1 och 2 §§ lagen den 18

juni 1926 om delning av jord å landet skola i nedan intagna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

1 KAP.

8 §•

Är skifteslag — — — ovan sägs.

Är odelat skifteslag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares

hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera under särskilda jordregisternummer

upptagna fastigheter, då må på yrkande av ägaren laga skifte till

brytande av samfälligheten emellan dessa äga rum, såframt ej med tillämpning

av de i första stycket stadgade grunder hinder härför möter.

Ej skall--— för avstyckning.

Där enligt---till efterrättelse.

9 KAP.

1 §•

Oskiftad jord---envar delägare.

Utgöres skifteslaget av två eller flera hemman eller för sig bestående lägenheter,

skall, såvitt angår förhållandet mellan dessa inbördes, vad enligt särskild

föreskrift för orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund

för delaktighet i by eller, där sådan jämförelsegrund ej finnes, oförmedlade

mantalet utgöra delningsgrund.

Har i---till efterrättelse.

2 §■

Har jord, som skall skiftas, förut delats genom lantmäteriförrättning som

fastställts eller eljest är lagligen gällande, skall, såvitt angår förhållandet mellan

de vid den föregående delningen utlagda ägolotterna, innehavet enligt

samma delning utgöra delningsgrund och förty varje sådan lott tilldelas vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

enligt uppskattning svarar mot de ägor som vid den förra delningen tillagts

ägolotten. Var den äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast

i den mån ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet

mellan olika hemman eller för sig bestående lägenheter må vara

för viss landsort meddelat, annat föranleder.

Där i---nämnda jord.

Lag samma---eller åsatts.

Att utläggande — — —- stycket stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 139.

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sam

manläggning ay fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning

av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs

sammanläggas till en fastighet,

1. om envar---andra ägor;

2. om fastigheterna utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter

eller delar därav och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats

genom lantmäteriförrättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande;

3. om fastigheterna---å landet.

Vidare må — — — å landet.

Ej vare---mot sammanläggning.

Fastighet, som---är fråga.

Fastigheter, vilka —--prövas föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

tillförordnade chefen för justitiedepartementet, statsrådet Levinson:

»Förut i dag har chefen för jordbruksdepartementet framlagt förslag till

lösning av vissa spörsmål angående fastighetsväsendet, innefattande bl. a. införande

av ny ordning för tillsynen över fastighetsregistreringen i städer och

stadsliknande samhällen samt avskaffande i väsentliga delar av jordebokens

förande. Därvid framhölls, hurusom dessa förslag syntes medföra vissa ändringar

i gällande författningar av beskaffenhet att böra vidtagas i den ordning

varom förmäles i § 87 regeringsformen. I anslutning härtill anhåller

jag att få anmäla inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om

fastighetsbildning i stad;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn

vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet;

samt

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn

sammanläggning av fastigheter å landet.

över utkast till lagar i dessa ämnen ha, efter remiss, kammarkollegiet och

lantmäteristyrelsen avgivit gemensamt utlåtande. Lagutkasten ha sedermera,

i samråd med nämnda ämbetsverk, gjorts till föremål för överarbetning

inom justitiedepartementet.

För de nu anmälda förslagens närmare innebörd torde en kortfattad redogörelse

få lämnas.

Vad angår tillsynen över fastighetsregistreringen

skall enligt det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda förslaget

överinseendet över städernas och de stadsliknande samhällenas registerväsen

— som för närvarande jämlikt 7 kap. 14 § fastighetsbildningslagen ankom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

mer på fastighetsregisterkommissionen — förläggas till lantmäteristyrelsen.

Stadgande härom har upptagits i nyssnämnda lagrum, varjämte den nya

ordningens genomförande föranlett jämkningar i 12 och 18 §§ samma kapitel

och lag i vad dessa paragrafer innefatta bestämmelser rörande fastighetsregisterkommissionen.

I fråga om jordeboken innebär det inledningsvis omnämnda förslaget,

att jordeboken ej vidare skall föras utom såvitt angår vissa räntor och

avgälder. Föreskrift härom torde kunna meddelas i administrativ ordning.

Emellertid förekomma såväl i jorddelningslagen och promulgationslagen till

denna som i sammanläggningslagen bestämmelser, vilka anknyta sig till den

i jordeboken skedda redovisningen av fastighetsenheterna. Då efter den nya

ordningens genomförande förändringar i fastighetsbeståndet ej skola redovisas

i jordeboken, kan tydligen denna icke vidare tjäna som grundval för

lagstiftningen. Med hänsyn härtill har det ansetts nödigt att genom en

omredigering av berörda bestämmelser upphäva sambandet med jordeboken.

I sådana fall där bestämmelserna direkt hänföra sig till begreppet

jordeboksenhet har detta syfte ansetts kunna enklast vinnas genom att

ordet ''jordeboksenhet’ utbytts mot det enligt vedertaget språkbruk liktydiga

uttrycket ''hemman eller för sig bestående lägenhet’. Sa har enligt förslagen

skett i 9 kap. 1 och 2 §§ jorddelningslagen samt i 1 § sammanläggningslagen.

En på enahanda sätt formulerad hänvisning till jordeboken förekommer även

i 1 kap. 8 § jorddelningslagen, enligt vilket lagrum skifte av oskiftad jord i

en ägares hand må ske endast för utbrytning av olika jordeboksenheter eller

delar av sådana. Enligt ändringsförslaget skall, i överensstämmelse med

grunderna för jorddelningslagens övriga bestämmelser om utläggande av särskilda

ägolotter, skiftet i stället bero av att de ifrågavarande beståndsdelarna

av skifteslaget äro upptagna under särskilda jordregisternummer. I förhållande

till gällande rätt innebär detta såtillvida en inskränkning i stadgandets

tillämpningsområde, att förslaget ej medgiver utbrytning av de ursprungliga

delarna av en fastighet, som uppkommit genom sammanläggning

av jordeboksenheter eller delar av sådana utan att motsvarande sammanföring

skett i jordeboken. Till en dylik åtgärd lämnar lagrummets nuvarande

lydelse vid en bokstavlig tolkning möjlighet öppen, något som

uppenbarligen icke varit avsett; detsamma bleve fallet, därest vid ändringen

av denna bestämmelse användes motsvarande formulering som vid de

förut berörda lagändringarna.

I 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen äro särskilda bestämmelser

meddelade för det fall att före sistnämnda lags ikraftträdande överlåtits viss

till gränserna bestämd ägovidd ''av hemman eller av sådan under särskilt nummer

i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring’.

Denna beskrivning å fastigheten ansluter sig direkt till de i 189fi års lag örn

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring givna kännetecknen

å sådan fastighet som må undergå ägostyckning. Kravet på dylik beskaffenhet

hos fastigheten i förevarande fall synes emellertid tillräckligt tydligt ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

tryckt genom det för tillämpning av 13 § jämväl stadgade villkoret att ägoviddens

utbrytning enligt äldre lag skolat ske genom ägostyckning. I betraktande

härav har enligt det inom justitiedepartementet upprättade förslaget en

förenkling av paragrafens avfattning ansetts kunna vidtagas, varigenom hänvisningen

till jordeboken bortfallit.

Enligt 7 kap. 17 § fastighetsbildningslagen skall, sedan fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelserna upplagts för samhälle, i samhället

ingående fastighet eller område uteslutas ur jordeboken. Med hänsyn

till jordebokföringens upphörande har det synts lämpligt att för ifrågavarande

fall i stället införa ett stadgande att fastigheten eller området

skall avföras ur jordregistret. Detta har jämväl föranlett ytterligare ett par

jämkningar i lagrummet.

Anmärkas må slutligen, att i 10 § sammanläggningslagen stadgad skyldighet

för den som begär sammanläggning att vid ansökningen foga utdrag av

jordeboken lärer böra kvarstå. Denna skyldighet är nämligen motiverad

därav att vissa avgifter, om vilka upplysning kan erfordras, anmärkas i

jordebok men ej i fastighetsbok, en anordning som är avsedd att bibehållas

även efter det jordebokens förande i övrigt upphört.»

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

9

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om

fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 12, 14, 17 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917

om fastighetsbildning i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
12

§.

Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos lantmäteristyrelsen, byggnadsstyrelsen, Konungens befallningshavande

och magistraten därom göra anmälan.

Magistraten kungöre---staden intagas.

14 §.

Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande står under överinseende

av lantmäteristyrelsen.

Den närmare ---— dess magistrat.

17 §•

Vad i---skall iakttagas.

I fall---av registerkarta.

För samhälle---bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser upplagts

för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område, som

ingår i samhället, uteslutas ur jordregistret. För åtgärdens vidtagande har

registerföraren för samhället att göra anmälan hos den som för jordregistret.

Uteslutande ur jordregistret verkar ej rubbning beträffande fastighet

tillkommande rättigheter och förmåner eller fastighet åvilande utskylder,

besvär och dylikt.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad genom beslut

som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens befallningshavande

eller lantmäteristyrelsen, åge däröver anföra besvär i den ordning

som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

Finner någon---å registret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Förslag

angående

till

Lag

ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om

delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 1 och 2 §§ lagen den 18

juni 1926 om delning av jord å landet skola i nedan intagna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

1 KAP.

8 §•

Är skifteslag---ovan sägs.

Är odelat skifteslag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares

hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera under särskilda jordregisternummer

upptagna fastigheter, då må på yrkande av ägaren laga skifte till

brytande av samfälligheten emellan dessa äga rum, såframt ej med tillämpning

av de i första stycket stadgade grunder hinder härför möter.

Ej skall---för avstyckning.

Där enligt---till efterrättelse.

9 KAP.

1 §•

Oskiftad jord---- envar delägare.

Utgöres skifteslaget av två eller flera hemman eller för sig bestående lägenheter,

skall, såvitt angår förhållandet mellan dessa inbördes, vad enligt särskild

föreskrift för orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund

för delaktighet i by eller, där sådan jämförelsegrund ej finnes, oförmedlade

mantalet utgöra delningsgrund.

Har i---till efterrättelse.

2 §•

Har jord, som skall skiftas, förut delats genom lantmäteriförrättning som

fastställts eller eljest är lagligen gällande, skall, såvitt angår förhållandet mellan

de vid den föregående delningen utlagda ägolotterna, innehavet enligt

samma delning utgöra delningsgrund och förty varje sådan lott tilldelas vad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 139.

11

enligt uppskattning svarar mot de ägor som vid den förra delningen tillagts

ägolotten. Var den äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast

i den mån ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet

mellan olika hemman eller för sig bestående lägenheter må vara

för viss landsort meddelat, annat föranleder.

Där i---nämnda jord.

Lag samma---eller åsatts.

Att utläggande---stycket stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) om

vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning av jord

å landet.

Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 18 juni 1926 örn vad iakttagas

skall i avseende å införande av lagen om delning av jord å landet skall erhålla

följande ändrade lydelse:

13 §.

Har, innan den nya lagen trätt i kraft, av fastighet överlåtits viss till gränserna

bestämd ägovidd, och skulle enligt äldre lag utbrytning av samma

ägovidd ske genom ägostyckning, skall i avseende å utbrytningen därav den

äldre lagen tillämpas, sakägarna dock obetaget att, där de så önska samt laga

hinder icke möter, göra den överlåtna ägovidden till föremål för avstyckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning

av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning

av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs

sammanläggas till en fastighet,

1. om envar---andra ägor;

2. om fastigheterna utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter

eller delar därav och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats

genom lantmäteriförrättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande;

3. om fastigheterna---å landet.

Vidare må---å landet.

Ej vare---mot sammanläggning.

Fastighet, som---är fråga.

Fastigheter, vilka---prövas föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 139.

13

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majis lagråd den 27

februari 1936.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Alsén.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 14 februari 1936, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om

fastighetsbildning i stad;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn

vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet;

samt

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn

sammanläggning av fastigheter å landet.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Carl Romberg.

Lagrådet yttrade:

Förevarande lagstiftningsärende avser i första hand sådana jämkningar i

gällande lagstadganden, som påkallas för genomförandet av ifrågasatt ny

ordning för tillsynen över fastighetsregistreringen i städer och stadsliknande

samhällen. Jämsides härmed har upptagits frågan örn upplösande av det

nuvarande sambandet mellan jordeboken och fastighetsregistreringen å

landsbygden (jordregistret). Grunderna för de förslag, som i dessa hänseenden

nu framläggas, äro angivna i ett till lagrådet samtidigt med de remitterade

lagförslagen överlämnat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 14 februari 1936.

I fråga om det ändamålsenliga ordnandet av förstnämnda angelägenhet

hava under ett tidigare skede yppats skilda meningar. Den lösning, som ernåddes

vid fastighetsbildningslagens antagande, blev ej slutgiltig, i det att

den särskilda myndighet, som då inrättades för denna uppgift, fastighetsregisterkommissionen,

tillkom närmast för att leda det grundläggande orga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

nisationsarbetet och det nya systemets första praktiska tillämpning. Tiden

bär nu ansetts inne att, såsom en i nämnda lag given bestämmelse förutsätter,

avgöra frågan om den myndighet, som för framtiden skall från kommissionen

övertaga överinseendet av fastighetsregistret. Bland olika utvägar,

som härutinnan erbjuda sig, har föredragande departementschefen givit sitt

förord åt att denna befogenhet skall överlämnas till lantmäteristyrelsen. På

detta ämne, örn vilket olika uppfattningar allt fortfarande göras gällande,

har lagrådet funnit sig icke äga anledning att ingå i vidare mån än såvitt angår

spörsmålet huruvida den föreslagna anordningen må anses motsvara de

anspråk, som med hänsyn till fastighetsregistrets rättsliga betydelse måste

ställas på den ifrågavarande myndighetens lämplighet för uppgiften. Från

denna synpunkt har lagrådet icke någon erinran att framställa emot det föreliggande

förslaget.

Till stöd för förslaget att jordeboken ej längre skall ligga till grund för

jordregistret hava enligt lagrådets uppfattning anförts giltiga skäl. Ej heller

synes något vara att invända emot den ordning, i vilken förändringen avses

bliva genomförd. Hädanefter skulle alltså sådan talan om upptagande i

jordebok av fast egendom, som för närvarande prövas av kammarkollegiet

och i händelse av besvär över dess beslut av regeringsrätten, i allmänhet

komma att avse upptagande i jordregistret och tillhöra lantmäteristyrelsens

avgörande med rätt för part att fullfölja talan till regeringsrätten. Emellertid

är att märka, att — såsom ock synes befogat — ändring ej göres i 5 §

lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast egendom är att hänföra och att

därför fråga örn upptagande i jordebok av fiskeri fortfarande torde böra behandlas

i nu gällande ordning. I den utredning, som ligger till grund för

förslaget, har med avseende å detta lagstadgande uttalats den uppfattning,

att jordeboken är att anse såsom ett dokument, där upplysning kan vinnas

örn dylikt fiske, samt att några ytterligare fisken, vilka skulle betraktas såsom

fast egendom utöver de i jordeboken redan upptagna, icke syntes kunna

ifrågakomma. Även om det måhända icke är att förvänta, att stadgandet numera

skall leda till förändringar av jordebokens innehåll, är dock icke uteslutet,

att stundom en talan i sådant hänseende kan komma att föras, särskilt

då den grundas därå, att fiskeri, som under äldre tid varit upptaget i jordebok,

utan laga skäl avförts därifrån; även senare tids praxis erbjuder exempel

å dylika mål (jfr Regeringsrättens årsbok 1911 not F. 230 och 1930 not

Fi 463). Ett beaktande härav inverkar icke på avfattningen av de lagförslag,

som nu äro föremål för granskning, men torde med hänsyn till dessa

måls natur medföra, att i de författningar, vilka reglera kammarkollegiets

befattning med jordeboken och upptagandet av besvär över kollegiets beslut

i nu berörda mål, den nu gällande ordningen bibehålies.

I övrigt föranleda de remitterade förslagen allenast följande uttalanden.

Tredje punkten i fjärde stycket av 17 § i 7 kap. fastighetsbildningslagen

tillkom i riksdagen vid lagens antagande på hemställan av sammansatta statsoch

lagutskottet såsom en erinran om en grundsats, vars giltighet av utskottet

betecknades såsom otvivelaktig. Måhända har en sådan erinran

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

15

synts önskvärd nied hänsyn till den betydelse jordeboken tidigare ägt för

fastigheternas kamerala förhållanden. En motsvarande betydelse tillkommer

icke jordregistret, och det synes obehövligt att i lagen särskilt uttala,

att en fastighets överförande från jordregister till fastighetsregister för stad

ej verkar rubbning i de avseenden som omförmälas i förevarande punkt. Lagrådet

förordar därför, att denna punkt uteslutes.

Då den överlåtelse av viss till gränserna bestämd ägovidd som utgör förutsättning

för tillämpning av 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen

skall hava ägt rum före jorddelningslagens ikraftträdande och alltså vid en

tidpunkt, då jordebok ännu fördes i full utsträckning, synes den nu tilltänkta

inskränkningen i förandet av jordebok ej böra föranleda någon ändring i

föreskriften att överlåtelsen skall hava skett från hemman eller sådan under

särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom

avsöndring. Stadgandet torde därför kunna bibehållas oförändrat.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, lagrådets den 27

februari 1936 avgivna utlåtande över de den 14 februari 1936 till lagrådet

remitterade förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12

maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad, lag angående ändring i vissa

delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet, lag

angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn vad

iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet

samt lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om

sammanläggning av fastigheter å landet.

Efter redogörelse för utlåtandet förmäler föredraganden att han, i överensstämmelse

med vad lagrådet förordat, låtit i förslaget till lag angående

ändring i vissa delar av fastighetsbildningslagen vidtaga den ändring att

tredje punkten i 7 kap. 17 § fjärde stycket uteslutits, samt att vad lagrådet

anfört därom att 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen kunde bebibehållas

oförändrad syntes böra iakttagas. Föredraganden hemställer, att

förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917

(nr 269) örn fastighetsbildning i stad, lag angående ändring i vissa delar ao

lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn delning av jord å landet samt lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn sammanläggning

av fastigheter å landet, det förstnämnda förslaget jämkat på sätt

nyss angivits, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

3S0783

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring -i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 s. 6 i texten
  2. 1LU 1936:52 Första lagutskottets memorial Nr 52 s. 1 i texten
  3. 1LU 1936:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 s. 1 i texten