Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m
1936-03-06 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:139, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
1
Nr 139.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917
(nr 269) örn fastighetsbildning i stad m. m.; given
Stockholms slott den 6 mars 1936.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269)
om fastighetsbildning i stad;
2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)
örn delning av jord å landet; samt
3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336)
om sammanläggning av fastigheter å landet.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
1 sami.
Nr 139.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Förslag
till
Lag
angående
ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn
fastighetsbildning i stad.
Härigenom förordnas, att 7 kap. 12, 14, 17 och 18 §§ lagen den 12 maj
1917 örn fastighetsbildning i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives:
12 §.
Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt
hos lantmäteristyrelsen, byggnadsstyrelsen, Konungens befallningshavande
och magistraten därom göra anmälan.
Magistraten kungöre---staden intagas.
14 §.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande står under överinseende
av lantmäteristyrelsen.
Den närmare---dess magistrat.
17 §•
Vad i--— skall iakttagas.
I fall -—— — av registerkarta.
För samhälle---bekosta registerföringen.
Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser upplagts
för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område, som
ingår i samhället, uteslutas ur jordregistret. För åtgärdens vidtagande har
registerföraren för samhället att göra anmälan hos den som för jordregistret.
18 §.
Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad genom beslut
som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens befallningshavande
eller lantmäteristyrelsen, åge däröver anföra besvär i den ordning
som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut är bestämd.
Finner någon---å registret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
3
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om
delning av jord å landet.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 1 och 2 §§ lagen den 18
juni 1926 om delning av jord å landet skola i nedan intagna delar erhålla
följande ändrade lydelse:
1 KAP.
8 §•
Är skifteslag — — — ovan sägs.
Är odelat skifteslag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares
hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera under särskilda jordregisternummer
upptagna fastigheter, då må på yrkande av ägaren laga skifte till
brytande av samfälligheten emellan dessa äga rum, såframt ej med tillämpning
av de i första stycket stadgade grunder hinder härför möter.
Ej skall--— för avstyckning.
Där enligt---till efterrättelse.
9 KAP.
1 §•
Oskiftad jord---envar delägare.
Utgöres skifteslaget av två eller flera hemman eller för sig bestående lägenheter,
skall, såvitt angår förhållandet mellan dessa inbördes, vad enligt särskild
föreskrift för orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund
för delaktighet i by eller, där sådan jämförelsegrund ej finnes, oförmedlade
mantalet utgöra delningsgrund.
Har i---till efterrättelse.
2 §■
Har jord, som skall skiftas, förut delats genom lantmäteriförrättning som
fastställts eller eljest är lagligen gällande, skall, såvitt angår förhållandet mellan
de vid den föregående delningen utlagda ägolotterna, innehavet enligt
samma delning utgöra delningsgrund och förty varje sådan lott tilldelas vad
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
enligt uppskattning svarar mot de ägor som vid den förra delningen tillagts
ägolotten. Var den äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast
i den mån ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet
mellan olika hemman eller för sig bestående lägenheter må vara
för viss landsort meddelat, annat föranleder.
Där i---nämnda jord.
Lag samma---eller åsatts.
Att utläggande — — —- stycket stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
Kungl. May.ts proposition nr 139.
5
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sam
manläggning ay fastigheter å landet.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning
av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
1 §•
Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs
sammanläggas till en fastighet,
1. om envar---andra ägor;
2. om fastigheterna utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter
eller delar därav och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats
genom lantmäteriförrättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande;
3. om fastigheterna---å landet.
Vidare må — — — å landet.
Ej vare---mot sammanläggning.
Fastighet, som---är fråga.
Fastigheter, vilka —--prövas föreligga.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
tillförordnade chefen för justitiedepartementet, statsrådet Levinson:
»Förut i dag har chefen för jordbruksdepartementet framlagt förslag till
lösning av vissa spörsmål angående fastighetsväsendet, innefattande bl. a. införande
av ny ordning för tillsynen över fastighetsregistreringen i städer och
stadsliknande samhällen samt avskaffande i väsentliga delar av jordebokens
förande. Därvid framhölls, hurusom dessa förslag syntes medföra vissa ändringar
i gällande författningar av beskaffenhet att böra vidtagas i den ordning
varom förmäles i § 87 regeringsformen. I anslutning härtill anhåller
jag att få anmäla inom justitiedepartementet upprättade förslag till
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om
fastighetsbildning i stad;
2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)
örn delning av jord å landet;
3) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn
vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet;
samt
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn
sammanläggning av fastigheter å landet.
över utkast till lagar i dessa ämnen ha, efter remiss, kammarkollegiet och
lantmäteristyrelsen avgivit gemensamt utlåtande. Lagutkasten ha sedermera,
i samråd med nämnda ämbetsverk, gjorts till föremål för överarbetning
inom justitiedepartementet.
För de nu anmälda förslagens närmare innebörd torde en kortfattad redogörelse
få lämnas.
Vad angår tillsynen över fastighetsregistreringen
skall enligt det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda förslaget
överinseendet över städernas och de stadsliknande samhällenas registerväsen
— som för närvarande jämlikt 7 kap. 14 § fastighetsbildningslagen ankom
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
mer på fastighetsregisterkommissionen — förläggas till lantmäteristyrelsen.
Stadgande härom har upptagits i nyssnämnda lagrum, varjämte den nya
ordningens genomförande föranlett jämkningar i 12 och 18 §§ samma kapitel
och lag i vad dessa paragrafer innefatta bestämmelser rörande fastighetsregisterkommissionen.
I fråga om jordeboken innebär det inledningsvis omnämnda förslaget,
att jordeboken ej vidare skall föras utom såvitt angår vissa räntor och
avgälder. Föreskrift härom torde kunna meddelas i administrativ ordning.
Emellertid förekomma såväl i jorddelningslagen och promulgationslagen till
denna som i sammanläggningslagen bestämmelser, vilka anknyta sig till den
i jordeboken skedda redovisningen av fastighetsenheterna. Då efter den nya
ordningens genomförande förändringar i fastighetsbeståndet ej skola redovisas
i jordeboken, kan tydligen denna icke vidare tjäna som grundval för
lagstiftningen. Med hänsyn härtill har det ansetts nödigt att genom en
omredigering av berörda bestämmelser upphäva sambandet med jordeboken.
I sådana fall där bestämmelserna direkt hänföra sig till begreppet
jordeboksenhet har detta syfte ansetts kunna enklast vinnas genom att
ordet ''jordeboksenhet’ utbytts mot det enligt vedertaget språkbruk liktydiga
uttrycket ''hemman eller för sig bestående lägenhet’. Sa har enligt förslagen
skett i 9 kap. 1 och 2 §§ jorddelningslagen samt i 1 § sammanläggningslagen.
En på enahanda sätt formulerad hänvisning till jordeboken förekommer även
i 1 kap. 8 § jorddelningslagen, enligt vilket lagrum skifte av oskiftad jord i
en ägares hand må ske endast för utbrytning av olika jordeboksenheter eller
delar av sådana. Enligt ändringsförslaget skall, i överensstämmelse med
grunderna för jorddelningslagens övriga bestämmelser om utläggande av särskilda
ägolotter, skiftet i stället bero av att de ifrågavarande beståndsdelarna
av skifteslaget äro upptagna under särskilda jordregisternummer. I förhållande
till gällande rätt innebär detta såtillvida en inskränkning i stadgandets
tillämpningsområde, att förslaget ej medgiver utbrytning av de ursprungliga
delarna av en fastighet, som uppkommit genom sammanläggning
av jordeboksenheter eller delar av sådana utan att motsvarande sammanföring
skett i jordeboken. Till en dylik åtgärd lämnar lagrummets nuvarande
lydelse vid en bokstavlig tolkning möjlighet öppen, något som
uppenbarligen icke varit avsett; detsamma bleve fallet, därest vid ändringen
av denna bestämmelse användes motsvarande formulering som vid de
förut berörda lagändringarna.
I 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen äro särskilda bestämmelser
meddelade för det fall att före sistnämnda lags ikraftträdande överlåtits viss
till gränserna bestämd ägovidd ''av hemman eller av sådan under särskilt nummer
i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring’.
Denna beskrivning å fastigheten ansluter sig direkt till de i 189fi års lag örn
hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring givna kännetecknen
å sådan fastighet som må undergå ägostyckning. Kravet på dylik beskaffenhet
hos fastigheten i förevarande fall synes emellertid tillräckligt tydligt ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
tryckt genom det för tillämpning av 13 § jämväl stadgade villkoret att ägoviddens
utbrytning enligt äldre lag skolat ske genom ägostyckning. I betraktande
härav har enligt det inom justitiedepartementet upprättade förslaget en
förenkling av paragrafens avfattning ansetts kunna vidtagas, varigenom hänvisningen
till jordeboken bortfallit.
Enligt 7 kap. 17 § fastighetsbildningslagen skall, sedan fastighetsregister
enligt de för stad meddelade bestämmelserna upplagts för samhälle, i samhället
ingående fastighet eller område uteslutas ur jordeboken. Med hänsyn
till jordebokföringens upphörande har det synts lämpligt att för ifrågavarande
fall i stället införa ett stadgande att fastigheten eller området
skall avföras ur jordregistret. Detta har jämväl föranlett ytterligare ett par
jämkningar i lagrummet.
Anmärkas må slutligen, att i 10 § sammanläggningslagen stadgad skyldighet
för den som begär sammanläggning att vid ansökningen foga utdrag av
jordeboken lärer böra kvarstå. Denna skyldighet är nämligen motiverad
därav att vissa avgifter, om vilka upplysning kan erfordras, anmärkas i
jordebok men ej i fastighetsbok, en anordning som är avsedd att bibehållas
även efter det jordebokens förande i övrigt upphört.»
Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
9
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om
fastighetsbildning i stad.
Härigenom förordnas, att 7 kap. 12, 14, 17 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917
om fastighetsbildning i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
12
§.
Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt
hos lantmäteristyrelsen, byggnadsstyrelsen, Konungens befallningshavande
och magistraten därom göra anmälan.
Magistraten kungöre---staden intagas.
14 §.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande står under överinseende
av lantmäteristyrelsen.
Den närmare ---— dess magistrat.
17 §•
Vad i---skall iakttagas.
I fall---av registerkarta.
För samhälle---bekosta registerföringen.
Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser upplagts
för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område, som
ingår i samhället, uteslutas ur jordregistret. För åtgärdens vidtagande har
registerföraren för samhället att göra anmälan hos den som för jordregistret.
Uteslutande ur jordregistret verkar ej rubbning beträffande fastighet
tillkommande rättigheter och förmåner eller fastighet åvilande utskylder,
besvär och dylikt.
18 §.
Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad genom beslut
som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens befallningshavande
eller lantmäteristyrelsen, åge däröver anföra besvär i den ordning
som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut är bestämd.
Finner någon---å registret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Förslag
angående
till
Lag
ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om
delning av jord å landet.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 1 och 2 §§ lagen den 18
juni 1926 om delning av jord å landet skola i nedan intagna delar erhålla
följande ändrade lydelse:
1 KAP.
8 §•
Är skifteslag---ovan sägs.
Är odelat skifteslag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares
hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera under särskilda jordregisternummer
upptagna fastigheter, då må på yrkande av ägaren laga skifte till
brytande av samfälligheten emellan dessa äga rum, såframt ej med tillämpning
av de i första stycket stadgade grunder hinder härför möter.
Ej skall---för avstyckning.
Där enligt---till efterrättelse.
9 KAP.
1 §•
Oskiftad jord---- envar delägare.
Utgöres skifteslaget av två eller flera hemman eller för sig bestående lägenheter,
skall, såvitt angår förhållandet mellan dessa inbördes, vad enligt särskild
föreskrift för orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund
för delaktighet i by eller, där sådan jämförelsegrund ej finnes, oförmedlade
mantalet utgöra delningsgrund.
Har i---till efterrättelse.
2 §•
Har jord, som skall skiftas, förut delats genom lantmäteriförrättning som
fastställts eller eljest är lagligen gällande, skall, såvitt angår förhållandet mellan
de vid den föregående delningen utlagda ägolotterna, innehavet enligt
samma delning utgöra delningsgrund och förty varje sådan lott tilldelas vad
Kungl. Majlis proposition nr 139.
11
enligt uppskattning svarar mot de ägor som vid den förra delningen tillagts
ägolotten. Var den äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast
i den mån ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet
mellan olika hemman eller för sig bestående lägenheter må vara
för viss landsort meddelat, annat föranleder.
Där i---nämnda jord.
Lag samma---eller åsatts.
Att utläggande---stycket stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) om
vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning av jord
å landet.
Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 18 juni 1926 örn vad iakttagas
skall i avseende å införande av lagen om delning av jord å landet skall erhålla
följande ändrade lydelse:
13 §.
Har, innan den nya lagen trätt i kraft, av fastighet överlåtits viss till gränserna
bestämd ägovidd, och skulle enligt äldre lag utbrytning av samma
ägovidd ske genom ägostyckning, skall i avseende å utbrytningen därav den
äldre lagen tillämpas, sakägarna dock obetaget att, där de så önska samt laga
hinder icke möter, göra den överlåtna ägovidden till föremål för avstyckning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning
av fastigheter å landet.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning
av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
1 §•
Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs
sammanläggas till en fastighet,
1. om envar---andra ägor;
2. om fastigheterna utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter
eller delar därav och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats
genom lantmäteriförrättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande;
3. om fastigheterna---å landet.
Vidare må---å landet.
Ej vare---mot sammanläggning.
Fastighet, som---är fråga.
Fastigheter, vilka---prövas föreligga.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
Kungl. Majis proposition nr 139.
13
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majis lagråd den 27
februari 1936.
Närvarande:
justitierådet Afzelius,
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Geijer,
Alsén.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
den 14 februari 1936, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om
fastighetsbildning i stad;
2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326)
örn delning av jord å landet;
3) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn
vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet;
samt
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn
sammanläggning av fastigheter å landet.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Carl Romberg.
Lagrådet yttrade:
Förevarande lagstiftningsärende avser i första hand sådana jämkningar i
gällande lagstadganden, som påkallas för genomförandet av ifrågasatt ny
ordning för tillsynen över fastighetsregistreringen i städer och stadsliknande
samhällen. Jämsides härmed har upptagits frågan örn upplösande av det
nuvarande sambandet mellan jordeboken och fastighetsregistreringen å
landsbygden (jordregistret). Grunderna för de förslag, som i dessa hänseenden
nu framläggas, äro angivna i ett till lagrådet samtidigt med de remitterade
lagförslagen överlämnat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 14 februari 1936.
I fråga om det ändamålsenliga ordnandet av förstnämnda angelägenhet
hava under ett tidigare skede yppats skilda meningar. Den lösning, som ernåddes
vid fastighetsbildningslagens antagande, blev ej slutgiltig, i det att
den särskilda myndighet, som då inrättades för denna uppgift, fastighetsregisterkommissionen,
tillkom närmast för att leda det grundläggande orga
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
nisationsarbetet och det nya systemets första praktiska tillämpning. Tiden
bär nu ansetts inne att, såsom en i nämnda lag given bestämmelse förutsätter,
avgöra frågan om den myndighet, som för framtiden skall från kommissionen
övertaga överinseendet av fastighetsregistret. Bland olika utvägar,
som härutinnan erbjuda sig, har föredragande departementschefen givit sitt
förord åt att denna befogenhet skall överlämnas till lantmäteristyrelsen. På
detta ämne, örn vilket olika uppfattningar allt fortfarande göras gällande,
har lagrådet funnit sig icke äga anledning att ingå i vidare mån än såvitt angår
spörsmålet huruvida den föreslagna anordningen må anses motsvara de
anspråk, som med hänsyn till fastighetsregistrets rättsliga betydelse måste
ställas på den ifrågavarande myndighetens lämplighet för uppgiften. Från
denna synpunkt har lagrådet icke någon erinran att framställa emot det föreliggande
förslaget.
Till stöd för förslaget att jordeboken ej längre skall ligga till grund för
jordregistret hava enligt lagrådets uppfattning anförts giltiga skäl. Ej heller
synes något vara att invända emot den ordning, i vilken förändringen avses
bliva genomförd. Hädanefter skulle alltså sådan talan om upptagande i
jordebok av fast egendom, som för närvarande prövas av kammarkollegiet
och i händelse av besvär över dess beslut av regeringsrätten, i allmänhet
komma att avse upptagande i jordregistret och tillhöra lantmäteristyrelsens
avgörande med rätt för part att fullfölja talan till regeringsrätten. Emellertid
är att märka, att — såsom ock synes befogat — ändring ej göres i 5 §
lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast egendom är att hänföra och att
därför fråga örn upptagande i jordebok av fiskeri fortfarande torde böra behandlas
i nu gällande ordning. I den utredning, som ligger till grund för
förslaget, har med avseende å detta lagstadgande uttalats den uppfattning,
att jordeboken är att anse såsom ett dokument, där upplysning kan vinnas
örn dylikt fiske, samt att några ytterligare fisken, vilka skulle betraktas såsom
fast egendom utöver de i jordeboken redan upptagna, icke syntes kunna
ifrågakomma. Även om det måhända icke är att förvänta, att stadgandet numera
skall leda till förändringar av jordebokens innehåll, är dock icke uteslutet,
att stundom en talan i sådant hänseende kan komma att föras, särskilt
då den grundas därå, att fiskeri, som under äldre tid varit upptaget i jordebok,
utan laga skäl avförts därifrån; även senare tids praxis erbjuder exempel
å dylika mål (jfr Regeringsrättens årsbok 1911 not F. 230 och 1930 not
Fi 463). Ett beaktande härav inverkar icke på avfattningen av de lagförslag,
som nu äro föremål för granskning, men torde med hänsyn till dessa
måls natur medföra, att i de författningar, vilka reglera kammarkollegiets
befattning med jordeboken och upptagandet av besvär över kollegiets beslut
i nu berörda mål, den nu gällande ordningen bibehålies.
I övrigt föranleda de remitterade förslagen allenast följande uttalanden.
Tredje punkten i fjärde stycket av 17 § i 7 kap. fastighetsbildningslagen
tillkom i riksdagen vid lagens antagande på hemställan av sammansatta statsoch
lagutskottet såsom en erinran om en grundsats, vars giltighet av utskottet
betecknades såsom otvivelaktig. Måhända har en sådan erinran
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
15
synts önskvärd nied hänsyn till den betydelse jordeboken tidigare ägt för
fastigheternas kamerala förhållanden. En motsvarande betydelse tillkommer
icke jordregistret, och det synes obehövligt att i lagen särskilt uttala,
att en fastighets överförande från jordregister till fastighetsregister för stad
ej verkar rubbning i de avseenden som omförmälas i förevarande punkt. Lagrådet
förordar därför, att denna punkt uteslutes.
Då den överlåtelse av viss till gränserna bestämd ägovidd som utgör förutsättning
för tillämpning av 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen
skall hava ägt rum före jorddelningslagens ikraftträdande och alltså vid en
tidpunkt, då jordebok ännu fördes i full utsträckning, synes den nu tilltänkta
inskränkningen i förandet av jordebok ej böra föranleda någon ändring i
föreskriften att överlåtelsen skall hava skett från hemman eller sådan under
särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom
avsöndring. Stadgandet torde därför kunna bibehållas oförändrat.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 6 mars 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, lagrådets den 27
februari 1936 avgivna utlåtande över de den 14 februari 1936 till lagrådet
remitterade förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12
maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad, lag angående ändring i vissa
delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet, lag
angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 18 juni 1926 (nr 327) örn vad
iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn delning av jord å landet
samt lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om
sammanläggning av fastigheter å landet.
Efter redogörelse för utlåtandet förmäler föredraganden att han, i överensstämmelse
med vad lagrådet förordat, låtit i förslaget till lag angående
ändring i vissa delar av fastighetsbildningslagen vidtaga den ändring att
tredje punkten i 7 kap. 17 § fjärde stycket uteslutits, samt att vad lagrådet
anfört därom att 13 § promulgationslagen till jorddelningslagen kunde bebibehållas
oförändrad syntes böra iakttagas. Föredraganden hemställer, att
förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917
(nr 269) örn fastighetsbildning i stad, lag angående ändring i vissa delar ao
lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn delning av jord å landet samt lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) örn sammanläggning
av fastigheter å landet, det förstnämnda förslaget jämkat på sätt
nyss angivits, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Tage Evers.
Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
3S0783
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1936:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring -i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 s. 6 i texten
- 1LU 1936:52 Första lagutskottets memorial Nr 52 s. 1 i texten
- 1LU 1936:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 s. 1 i texten