Sök i Ratio Lex

Angående anslag till universitetsstatistik

1936-03-06 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:147, Angående anslag till universitetsstatistik

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr llfl.

1

Nr 147.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till

universitetsstatistik; given Stockholms slott den 6

mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Engberg, följande:

Under punkten 97 i 1936 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående inrättande av

en yrkesorienteringsnämnd m. m., som kunde varda riksdagen förelagd,

för budgetåret 1936/1937 beräkna till Gemensamma universitetsändamål:

Yrkesorienteringsnämnd och universitetsstatistik ett reservationsanslag av

23,000 kronor.

Sedan numera förevarande frågor inom ecklesiastikdepartementet ytterligare

beretts, tillåter jag mig ånyo anmäla desamma för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr l/tT.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr !Jj7.

Inledning.

Genom beslut den 20 oktober 1933 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att inom

departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande åtgärder

i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena och därmed sammanhängande

frågor.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed jag anmälde berörda

ärende, anförde jag bland annat,

att en av de angelägnaste uppgifterna för ifrågavarande sakkunnigutredning

torde bliva att söka fastslå riktlinjer för bedömandet av rekryteringsbehovet

och framtidsutsikterna inom de intellektuella yrkena. I sådant

syfte torde undersökning böra verkställas i följande avseenden.

I främsta rummet borde man undersöka antalet av de inom skilda områden

verksamma befattningshavare, respektive yrkesutövare med akademisk

eller motsvarande utbildning eller, om och i den mån så för ändamålet

befunnes erforderligt, med lägre utbildning, varvid även deras fördelning

efter framförallt kön och ålder borde angivas. Löne- och inkomstförhållanden

samt anställningsvillkor borde i samband härmed beaktas. I den mån så

kunde ske, borde jämväl behovet av nyanställningar samt utsikterna till

befordringar uppmärksammas. Vidare borde verkställas undersökning angående

antalet personer med ifrågavarande utbildning, som ginge utan anställning

eller vore otillräckligt sysselsatta ävensom beträffande de befattningshavare

och yrkesutövare, som arbetade mot uppenbarligen otillräcklig

lön eller helt utan ersättning eller vore sysselsatta i verksamhet, för

vilken deras utbildning ej vore direkt avsedd. Av betydelse torde ytterligare

vara att konstatera antalet av dem, som under senare år blivit slutligt utexaminerade

från respektive undervisningsanstalter samt beräkna antalet

av dem, som inom den närmare framtiden kunde förväntas komma att

avlägga sina slutliga examina. De studerandes ekonomiska förhållanden,

särskilt deras skuldsättning, torde tillika böra göras till föremål för undersökning.

Då en utredning i hithörande ämne borde givas en viss form av

permanens, syntes vidare de sakkunniga böra taga under särskilt övervägande,

huru den en gång verkställda grundläggande undersökningen för

framtiden borde fullföljas. Riktlinjer borde sålunda angivas för anskaffandet

och bearbetningen av härför erforderligt fortlöpande material. Frågan

örn upprättande av en universitets- och högskolestatistik torde även böra

upptagas till prövning. Slutligen borde de sakkunniga ock framlägga förslag

till organiserande av en permanent eller periodisk upplysningsverksamhet

rörande här ifrågavarande förhållanden ävensom de övriga förslag,

de sakkunniga funne utredningen motivera. Vid fullgörandet av sitt uppdrag

borde de sakkunniga i lämplig utsträckning uppmärksamma de motsvarande

åtgärder och undersökningar, som företagits i utlandet.

Den 25 oktober 1933 tillkallade jag såsom sakkunniga för berörda ändamål

professorn vid universitetet i Lund S. D. Wicksell och numera byrådirektören

i socialstyrelsen T. G. Jerneman, varjämte uppdrogs åt Wicksell

att leda utredningsarbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr Ulft.

Nämnda sakkunniga hava med skrivelse den 1 september 1935 överlämnat

betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen

till de intellektuella yrkena (statens offentliga utredningar

1935: 52).

Över betänkandet hava utlåtanden avgivits den 4 februari 1936 av

kanslersämbetet för rikets universitet efter hörande av vederbörande universitets-

och högskolemyndigheter, den 31 december 1935 av kommerskollegiet,

den 30 januari 1936 av medicinalstyrelsen, den 4 januari 1936 av

socialstyrelsen, den 25 februari 1936 av styrelsen för tekniska högskolan

efter hörande av högskolans lärarkollegium, den 17 december 1935 av styrelsen

för Chalmers tekniska institut efter hörande av institutets lärarkollegium,

den 17 januari 1936 av styrelsen för veterinärhögskolan efter hörande

av högskolans lärarkollegium, den 7 januari 1936 av styrelsen för skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt efter hörande av högskolans

lärarråd, den 15 januari 1936 av styrelsen för farmaceutiska institutet efter

hörande av institutets lärarkollegium, den 23 december 1935 av direktionen

för handelshögskolan i Stockholm efter hörande av högskolans lärarråd,

den 31 december 1935 av styrelsen för handelshögskolan i Göteborg

efter hörande av högskolans lärarråd, den 27 januari 1936 av styrelsen för

lantbrukshögskolan efter hörande av högskolans lärarråd, den 14 januari

1936 av skolöverstyrelsen, den 28 december 1935 av statistiska centralbyrån,

den 11 december 1935 av direktionen över gymnastiska centralinstitutet

samt den 31 december 1935 av inspektören för militärläroverken

och statskontoret. Vidare hava yttranden i ärendet avgivits av de centrala

ämbetsverkens icke-ordinarie befattningshavares förening, styrelsen för

Sveriges förenade studentkårer, läroverkslärarnas riksförbund, styrelsen för

svenska stadsförbundet, styrelsen för svenska teknologföreningen, svenska

tandläkarsällskapet och Sveriges tandläkareförbund gemensamt, svenska

försäkri?igsföreningen, centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening,

styrelsen för Sverges folkskollärarförbund, institutet för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning i Stockholm, centralstyrelsen

för Sveriges läkarförbund, kommunala mellanskolornas lärarförening,

städernas folkskoleinspektörsförbund, centralstyrelsen för Sveriges extralärarförening,

svenska veterinärläkareföreningen, centralstyrelserna för

Sveriges apotekarförbund och Sveriges farmaceutförbund gemensamt,

Chalmersska ingeniörsföreningen, svenska ekonomföreningen, föreningen

jägmästare i enskild tjänst, de extra jägmästarnas förbund, svenska industritjänstemannaförbundet,

de kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd

samt Sveriges yngre läkares förening.

Tillströmningen till de intellektuella yrkena.

I sitt betänkande hava de sakkunniga inledningsvis lämnat en allmän

översikt rörande tillströmningen till de intellektuella yrkena och därmed

sammanhängande problem. De sakkunniga hava härvid konstaterat, att den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

allmänna ungdomsarbetslösheten varit en betydande orsaksfaktor beträffande

den hastiga tillströmningen till gymnasier och högre läroanstalter.

Detta förhållande vore emellertid icke något för vårt land egendomligt utan

kännetecknade i ungefär lika grad eller i än högre grad utvecklingen i

övriga europeiska länder och andra statsbildningar, tillhörande den västerländska

kulturkretsen. Även om vårt land kunde sägas vara lyckligare lottat,

förefunnes dock även här ansatser till en överbelastning på de intellektuella

utbildningsbanorna. De sakkunniga hava vid sina undersökningar

kommit till bland annat det resultatet, att icke blott inom de intellektuella

yrkena utan överhuvudtaget tillgången på arbetssökande för närvarande

vore större än den efterfrågan, som skapades av det med hänsyn till avgången

av yrkesutövare rådande ersättningsbehovet. De sakkunniga hava

sålunda uppvisat, att mera än 40 procent av hela vår manliga ungdom stöde

utan sysselsättning annat än i den mån en utvidgning av samhällets verksamhet

komme till stånd och ett utvidgningsbehov sålunda skapades.

Emellertid hava de sakkunniga framhållit, att åldersfördelningen i vårt land

snart nog komme att förskjuta sig så, att bättre balans uppnåddes mellan

äldre och yngre årgångar.

De sakkunniga hava vidare uppvisat, att i Sverige för närvarande funnes

i runt tal omkring 65,000 personer, som avlagt studentexamen. En närmare

granskning utvisade, att omkring 3 procent av den manliga, arbetsföra

befolkningen utgjordes av personer med studentexamen och att hälften

av dessa eller omkring 1 V2 procent torde vara akademiskt och högskolebildade.

Med den nuvarande examensfrekvensen finge man räkna med

att för framtiden omkring 4 procent av den manliga befolkningen avlade

studentexamen och omkring 2 procent akademisk eller likvärdig högskoleexamen,

vilka siffror de sakkunniga dock icke ansåge verka direkt skrämmande.

Det förefölle de sakkunniga, som om man knappast kunde tala om

någon orimlig överfyllnad i och för sig i samhällets förseende med högre

utbildade krafter, även om svårigheter skapades dels på grund av förryckningen

av åldersfördelningen i de bildade klasserna, dels ock på grund av

den icke alltigenom lämpliga fördelningen av tillströmningen på olika ifrågakommande

levnadsbanor.

De sakkunniga hava vidare verkställt en ingående utredning rörande

omfattningen av tillströnmingen till de högre läroanstalterna, lämnat en

historik över behandlingen av frågan örn tillströmningen till de intellektuella

yrkena och en överblick över och kritik av hittills företagna och

föreslagna åtgärder samt slutligen redogjort för av dem utförda omfattande

undersökningar rörande tillgången på och behov av arbetskraft inom de

olika intellektuella yrkesområdena. Av utrymmesskäl kan jag ej här närmare

redogöra för denna utredning utan tillåter mig att hänvisa till de sakkunnigas

betänkande. De sakkunniga hava sammanfattat resultatet av

utredningen rörande tillgången på och behovet av arbetskraft i följande

tablå, som avser förhållandena inom de närmaste åren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 147. 5

Utbildnings- och yrkesområden

Beräknat

antal årligen

utexamine- rade

Årligt

ersättnings- behov de när- maste åren

Årligt ersätt- ningsbehov

på lång sikt

Utvidgnings- behov (allmänt

omdöme)

Teologer..............

130

65

85

Litet

Jurister...............

170

110

150

Relativt stort

Medicinare (med. lic.)......

150

50

85

Avsevärt

Filosofer (fil. kand. och fil. mag.)

385

100

215

Måttligt

därav: Lärare vid högre skolor .

200

50

80

Begränsat

Ingenjörer .............

270

100

170

Stort

Lantmätare (lantmäteriexamen) .

20

10

10

Begränsat

Veterinärer.............

15

10

15

Obetydligt

Tandläkare.............

140

20

55

Avsevärt

Apotekare (farm. kand.).....

40

40

45

Begränsat

Jägmästare.............

15

10

20

Litet

Ekonomer.............

110

10

45

Stort

De sakkunniga fastslå, att disproportionen mellan produktionen och avsättningsmöjligheterna

vore särskilt stor för filosofer och teologer.

De sakkunnigas förslag.

Då de sakkunniga vid sina utredningar och överväganden funnit det vara

hart när ogörligt att i praktiken anordna en rättvist verkande samt ur samhällets

och vetenskapens synpunkt från betydande olägenheter någorlunda

fri s. k. universitetsspärr, hade de icke funnit det påkallat att framställa

yrkanden örn åtgärder för reglerande av tillträdet till våra universitet och

högskolor utöver dem, som, i regel av utrymmesskäl, redan funnes vid vissa

högre utbildningsanstalter. I varje fall synes enligt de sakkunniga dylika

åtgärder icke tillrådliga, förrän man konstaterat, att andra åtgärder till

neutraliserande och fördelande av den starka tillströmningen till de intellektuella

yrkena visat sig resultatlösa och att situationen på denna del av

arbetsmarknaden fortfarande vore svår. De sakkunniga förorda i stället

försök att neutralisera och på lämpligt sätt fördela den starka tillströmningen

till de intellektuella utbildningsbanorna genom en på upplysningsverksamhet

om framtidsutsikterna för de intellektuellt utbildade av olika

kategorier byggd reglering av tillströmningen (yrkesorientering); genom

skol- och universitets- samt examensreformer, avsedda att verka avledande

och avlastande från vissa nu överbefolkade utbildningsbanor; genom vissa

samhälleliga åtgärder, syftande till att öka användningen av intellektuellt

utbildad arbetskraft samt att begränsa verkningarna av de förändringar hos

vårt lands folkmängd och dess åldersfördelning, som i vissa fall kunna föranleda

en minskning i behovet av intellektuellt utbildade personer.

De sakkunniga hava sålunda föreslagit,

att vårt skol- och examensväsende, bland annat för att samstämma den

lägre undervisningen med den högre och för att bereda möjlighet till och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr lift.

befordra undervisningens vidgande till mera praktiskt orienterade studielinjer,

underkastades en utredning; att statsmakterna med försiktighet prövade

förslag örn indragningar av tjänster, särskilt lärartjänster, samt i tid

inrättade erforderliga nya befattningar; att yrkesorientering anordnades;

att en yrkesorienteringsnänmd tillsattes; att frågan örn vilken myndighet,

som skulle handhava de nuvarande spärranordningarna, utreddes; och att

yrkesorienteringsnämnden gjordes till remissinstans vid hithörande ärendens

behandling; att en rationell universitetsstatistik organiserades; samt

att socialstyrelsen erhölle i uppdrag att inom ramen för den offentliga

arbetsförmedlingen anordna en arbetsförmedling för intellektuellt utbildade.

I det följande kommer jag att beröra allenast de sakkunnigas förslag

angående yrkesorientering och universitetsstatistik.

Yrkesorientering.

Då enligt de sakkunniga en allmän vetskap om att vissa studiebanor vore

överbefolkade eller ledde fram till överbefolkade levnadsbanor i stor utsträckning

komme att avhålla från val av sådan bana, borde lämnandet

av uppgifter om dylika förhållanden kunna verka reglerande på tillströmningen

till de intellektuella yrkena. Då lämnandet av dylika uppgifter borde

hava endast en rent orienterande karaktär, hava de sakkunniga velat kalla

en sådan verksamhet för yx-kesorientering. De sakkunniga hålla före, att,

därest man ville, att allmänheten skulle hysa sådant förtroende till yrkesorienteringen,

att den kunde verka reglerande på tillströmningen, det vore

nödvändigt, att den lades i statens händer. De sakkunniga tänka sig, att

ansvaret för yrkesorienteringen skulle läggas i händerna på en församling

av sakkunniga, förslagsvis benämnd yrkesorienteringsnämnden.

Denna nämnd skulle enligt de sakkunniga bestå dels av ett mindre antal

permanenta ledamöter, dels av ett för varje tillfälle bestämt antal tillfälliga

ledamöter. De permanenta ledamöternas antal torde icke böra överstiga

fern. Dessa liksom de tillfälliga ledamöterna borde utses av Kungl. Majit.

Nämnden torde icke behöva avhålla mer än ett mycket begränsat antal

(4 å 5) sammanträden per år med sammanlagt högst 10 sammanträdesdagar.

Detta förutsatte emellertid, att nämnden hade till sitt förfogande en

sekreterare, som vore kvalificerad att pä egen hand förbereda de ärenden,

som skulle komma under nämndens handläggning.

Nämndens huvudsakliga uppgift skulle enligt de sakkunniga bliva att

publicera dels statistiska upplysningar angående tillströmningen till olika

yrkesbanor, sammanställda med uppgifter om samhällets behov av yrkesutbildade,

dels sin uppfattning örn utvecklingstendenserna på olika områden,

i den mån dessa icke vore möjliga att uttrycka i statistiska siffror.

Detta publicerande anse de sakkunniga böra ske exempelvis genom cirkulärskrivelser

till vederbörande rektorer att av dem föredragas vid föräldramöten,

klassmöten och dylikt; genom artiklar i kalendrar för skolungdom

och för studenter, i kårorgan och tidskrifter och dylikt; genom broschyrer,

som utdelades till ungdomen; genom artiklar, som ställdes till pressens förfogande;

genom rundradion o. s. v. De sakkunniga hava understrukit, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

nämndens verksamhet borde vara objektivt upplysande och icke dirigerande.

Det allmännas uppgift borde vara att ställa all möjlig upplysning till

förfogande för den enskildes yrkesval, men icke att genom förespeglingar

örn vissa yrkens företräden framför andra överflytta ansvaret för den framtida

utkomsten från den enskilde till det allmänna.

Slutligen anse de sakkunniga, att nämnden skulle göras till remissinstans

vid behandling av ärenden rörande tillämpandet av de spärranordningar,

som redan finnas eller komma att införas vid de offentliga undervisningsanstalterna.

Kostnaderna för yrkesorienteringsnämndens verksamhet beräkna de sakkunniga

till i runt tal 13,000 kronor om året.

Universitetsstatistik.

De sakkunniga framhålla, att de under sina utredningsarbeten gång efter

annan haft anledning att konstatera den brist på översikt över förhållandena

vid våra högre läroanstalter, som på olika områden gjorde sig gällande,

därför att en rationellt ordnad universitetsstatistik saknades. Enligt de

sakkunniga utgjorde förefintligheten av en dylik statistik en av förutsättningarna

för att en verksamhet med yrkesorientering skulle kunna bedrivas.

Men de sakkunniga hava velat framhålla, att, även örn en sådan verksamhet

icke skulle komma till stånd, en universitetsstatistik ändå vore påkallad.

Man kunde nämligen enligt de sakkunniga icke lämna ett så viktigt

område av vårt samhällsliv utan den uppsikt över och belysning av förhållandena

där, som en statistik gåve möjlighet till. Organiserandet av en

universitetsstatistik vore sålunda i viss mån oberoende av frågan örn inrättandet

av en yrkesorientering.

Universitetsstatistiken borde i huvudsak omfatta uppgifter örn antalet

studerande vid landets högre läroanstalter, antalet för varje termin nyinskrivna,

antalet personer under varje termin, som avlagt mera betydelsefulla

tentamina eller som avlagt examina, studietidens längd för olika under

terminen avlagda examina, frekvensen av avbrott av studier, utdelade stipendier

samt vederbörande studerandes studieinriktning (t. ex. ämneskombinationer).

Dessa uppgifter borde givetvis lämnas med erforderlig uppdelning

på fakulteter, sektioner, avdelningar och dylikt. Även de studerandes

köns- och åldersfördelning borde statistiskt konstateras.

En av de grundläggande principerna för universitetsstatistikens anordnande

anse de sakkunniga vara, att man hänförde inskrivningar, tentamina,

examina o. s. v. till vederbörande personer. För att kunna förverkliga denna

grundtanke måste särskilda mått och steg vidtagas. Bland annat skulle

densamma nödvändiggöra en för samtliga universitet och högskolor gemensam

bearbetning av universitetsstatistiken. Denna komme därför att kräva

dels en lokal organisation, varmed avsåges det organ, som skulle handhava

de statistiska arbetsuppgifterna viii vederbörande universitet eller högskola,

dels en central organisation, som skulle handhava samarbetandet för hela

l iket och eventuellt publicerandet av universitetsstatistiken, i ilen mån densamma

kunde vara av mera allmänt intresse.

Då en person inskreve sig vid någon av rikets högre undervisningsanstalter,

borde flir honom i två exemplar utskrivas ett s. k. studiekort

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

enligt fastställt formulär. Det ena av dessa kort skulle behållas av universitetet

eller högskolan för att ingå i dess studeranderegister, det andra skulle

översändas till universitetsstatistikens centralorgan.

Studiekorten skulle av vederbörande universitet eller högskola minst en

gång om året revideras. Denna revision borde äga rum i början av varje

vårtermin. Den skulle utföras med ledning av bland annat en deklaration

över uppnådda studieresultat, förändringar i studieriktning o. s. v., som

varje studerande skulle vara skyldig att avgiva vid inskrivningen till varje

vårtermin.

För att få till stånd en allmän och fullständig deklaration föreslå de sakkunniga,

att endast den, som avlämnat vederbörlig deklaration, skulle

äga bevista föreläsningar, deltaga i kurser och övningar samt avlägga tentamina

eller examina.

Vid revisionens avslutande skulle studiekort för studerande, som lämnat

utbildningsanstalten, förses med påteckning örn detta förhållande och därefter

översändas till centralorganet.

Vidare skulle studiekorten efter revisionens avslutande läggas till grund

för uppgörande av erforderliga statistiska sammanställningar enligt anvisningar

av universitetsstatistikens centrala organ. Dessa sammanställningar

skulle insändas till och sammanföras för hela riket av centralorganet.

Arbetet med studeranderegistrets förande och sammanställandet av nyssnämnda

statistiska uppgifter borde åvila vederbörande universitets och

högskolas kansli eller expedition.

Då en person, som efter studiekortens införande lämnat universitetet eller

högskolan, återinträdde i studierna, skulle icke nytt studiekort utskrivas

för honom. I stället skulle hans gamla studiekort rekvireras från centralorganet.

Samma regel skulle gälla för en person, som bytte universitet eller

högskola.

Genom att det centrala organet erliölle en dubblett av varje utskrivet

studiekort, finge detsamma möjlighet dels att fastställa och kontrollera

antalet studerande och nyinskrivna vid rikets universitet och högskolor,

dels att upplägga ett register över samtliga studerande vid de högre läroanstalterna.

Det förutsattes, att detta upplades på det viset, att korten ordnades

efter kön och ålder (födelsedatum). Vid sådan registreringsordning

skulle lätt konstateras — utan de misstag som namnbytena kunde leda till

— vilka studerande, som vore inskrivna vid två eller flera läroanstalter. Då

sådant förhållande upptäcktes, skulle upplysning härom lämnas det lokala

organet för att möjliggöra, att uppgifterna örn den studerande vid de statistiska

sammanställningarna behandlades under hänsynstagande härtill.

I riksregistret torde böra antecknas endast avgång från studiebana och

avlagda examina. För övrigt borde kort få kvarstå i registret minst 10 år

efter det sist å detsamma verkställd anteckning införts; detta för att det

.skulle kunna vara till hands vid vederbörandes eventuella återinträde på

studiebanan.

Riksregistret över de studerande torde under dessa förutsättningar komma

att omfatta omkring 30,000 kort och torde därför knappast bliva allt

för arbetskrävande.

De studiekort, som avsåge personer, vilka utan att hava avlagt examen

lämnat vederbörande ^bildningsanstalt, skulle, såsom förut framhållits,

insändas till det centrala organet. Där skulle de finnas till hands för att,

därest vederbörande fortsatte studierna vid annan eller samma läroanstalt,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr lJt7.

översändas till det lokala organet därstädes. I övrigt skulle dessa kort

tjäna till beräkningar av frekvensen av studieavbrott.

De till det centrala organet insända studiekorten för dem, som avlagt

examen, skulle i första hand tjäna såsom underlag för en mera ingående

examensstatistik. Därefter skulle de tjäna såsom underlag för periodiska

undersökningar av hur vederbörande vunnit sin utkomst i samhället. Sådana

undersökningar, vilka kunde bliva mycket värdefulla för bedömandet

av eventuell överfyllnad å viss studie- eller levnadsbana, kunde med utgångspunkt

från ett dylikt material relativt lätt utföras med tillhjälp av

allmänt tillgängliga kalendrar och kataloger samt den registerföring, som

de sakkunniga föresloge för den offentliga arbetsförmedlingen för intellektuellt

utbildade.

Slutligen skulle det centrala organet, som förut nämnts, till riksomfattande

statistik sammanföra de statistiska sammanställningar, som de lokala

organen komme att leverera.

Vissa delar av den framställda statistiken borde offentliggöras i en mindre

publikation ingående i serien Sveriges officiella statistik. Sannolikt borde

en hel del statistik, som dock ej behövde medtagas i en dylik publikation,

uppgöras och ställas till yrkesorienteringsnämndens förfogande.

Såsom centralt organ för universitetsstatistiken kunde tänkas följande

ämbetsverk: skolöverstyrelsen (som handhade den övriga undervisningsstatistiken),

socialstyrelsen (sorn skulle komma att lia överinseendet över

den offentliga arbetsförmedlingen för de intellektuellt utbildade), universitetskanslersexpeditionen,

statistiska centralbyrån eller ecklesiastikdepartementet.

Enligt de sakkunnigas uppfattning borde valet stå mellan de två sistnämnda,

då de övriga av olika skäl knappast vore lämpade att omhänderliava

de arbetsuppgifter, som tillkomme det centrala organet. Statistiska

centralbyrån hade det företrädet framför ecklesiastikdepartementet, att

där redan funnes samlad statistisk sakkunskap och rutin. För ecklesiastikdepartementet

talade åter den omständigheten, att departementet hade

bättre förbindelser med rikets universitet och högskolor än statistiska centralbyrån.

Då det icke torde möta större svårigheter att i departementet

anställa en person med statistisk utbildning och rutin, ville de sakkunniga

därför uttala sig för att det centrala organet för universitetsstatistiken förlädes

till ecklesiastikdepartementet. Härmed ville de sakkunniga dock icke

hava sagt, att de skulle anse det mindre lämpligt, att förläggningen skedde

till statistiska centralbyrån. De sakkunniga hade blott vid det i någon mån

svåra valet stannat för det första alternativet.

Vad kostnaderna för universitetsstatistiken anginge ville de sakkunniga

anföra följande. För handhavande av ovan skildrade arbetsuppgifter, som

tillkomme det centrala organet, torde en tjänsteman i någon av sekreterargraderna

vara sysselsatt under högst halva tjänstgöringstiden. Vidare torde

för dem erfordras en hel arbetskraft i skrivbiträdesgraden.

Då det vore osannolikt, att universitetens eller högskolornas kanslier och

expeditioner skulle kunna utan utökning av där nu förefintlig personal omhänderhava

här ifrågasatta arbetsuppgifter, torde universitetsstatistiken

komma att öka dessa läroanstalters förvaltningskostnader med belopp, som

för statens vidkommande torde kunna uppskattas till omkring 3,000 kronor

för år räknat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Med stöd av dessa antaganden uppskattade de sakkunniga statens årliga

kostnader för universitetsstatistiken till följande belopp:

Det centrala organet:

Tjänsteman i 26:e lönegraden (V2 tjänstgöring)........ -4,500 kronor

Skrivbiträde ............................. 3,000 »

Tryckning av publikationer, trycksaker etc........... 1,500 »

9,000 kronor

De lokala organen:

Kostnader för utökning av förvaltningspersonal vid universitet

och högskolor .......................... 3,000 kronor

Trycksaker och diverse ............................ 1,000 »

4,000 kronor

Den årliga kostnaden för universitetsstatistiken skulle sålunda belöpa smtih

omkring 13,000 kronor.

Ovan angivna plan för universitets- och högskolestatistiken kunde sägas

innebära en ur administrativ och statistisk synpunkt önskvärd anordning

av denna betydelsefulla statistik. Skulle emellertid denna plan anses vara

för vidlyftig — enligt de sakkunnigas mening vore det beklagligt, örn så

skulle bliva fallet — måste beaktas, att verksamheten med en yrkesorientering

förutsatte, att ganska omfattande statistiska uppgifter stöde till förfogande

såsom grundval för en yrkesorienteringsnämnds överväganden.

Kunde dessa icke åvägabringas med tillhjälp av en universitetsstatistik

anordnad enligt ovan framlagda plan, mäste nämnden själv hopbringa

erforderliga statistiska data. Slutligen borde hänsyn tagas därtill, att även

om en yrkesorientering icke skulle komma till stånd och därjämte den föreslagna

universitetsstatistiken icke skulle vinna myndigheternas bifall, måste

i allt fall en bättre universitetsstatistik än den nuvarande åstadkommas.

Riktlinjer för ett minimiprogram för en dylik statistik syntes därför böra

i detta sammanhang uppdragas.

Därest de sakkunnigas i det ovanstående avgivna plan för en universitets-

och högskolestatistik i vårt land icke skulle anses vara genomförbar,

föresloges därför alternativt följande anordning.

Samtliga högre undervisningsanstalter (universitet, högskolor och därmed

jämställda läroanstalter) skulle åläggas att för varje termin med vederbörlig

fördelning på fakultet, sektion eller avdelning lämna uppgifter om

antalet nyinskriyna studerande, antalet från fakulteten, sektionen eller

avdelningen avgångna studerande samt om antalet examina av olika slag,

som avlagts vid läroanstalten. Nominativa förteckningar å nyinskrivna

och utexaminerade borde dessutom lämnas — eventuellt i de tryckta katalogerna,

men i så fall i tillförlitligare form än för närvarande. Dessa förteckningar

vore nödvändiga för att yrkesorienteringsnämnden skulle bli

i stånd att upprätta en personstatistik vid sidan av inskrivnings- och examensstatistiken.

Antalet studerande vid slutet av varje termin borde uppgivas

nied fördelning på de studerandes kön och på den eller de examina

och dylikt, de studerande vid slutet av terminen innehade. Uppgifterna

borde vara avlämnade inom en månad efter terminens slut.

Det borde åligga yrkesorienteringsnämnden att med ledning av de från

de olika läroanstalterna inkomna uppgifterna upprätta erforderliga sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lift. H

mandrag och utarbeta för publicering lämpliga statistiska sammanställ
111

För att läroanstalterna skulle kunna bliva i stånd att lämna ovan berörda

uppgifter torde en omläggning av deras och fakulteternas matrikeloch

journalföring bliva nödvändig. Huru än universitets- och hogskolestatistiken

organiserades, torde därför enligt de sakkunniga en utredning örn

reformerad matrikel- och journalföring vid de högre läroanstalterna vara

behövlig.

Myndigheterna.

De i ärendet hörda myndigheterna hava i allmänhet anslutit sig till de

sakkunnigas förslag angående yrkesorientering. En del av myndigheterna

hava emellertid uttalat sin tveksamhet mot förslaget.

Kanslern för rikets universitet ställer sig sålunda mycket tveksam mot

den av de sakkunniga föreslagna särskilda organisationen för yrkesorientering

och dennas verksamhet. ,, , ,.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet finner det icke vara erforderligt

med någon särskild yrkesorienteringsnämnd. ....

Kommerskollegium anser, att de för yrkesorientermgsnamnden föreslagna

arbetsuppgifterna borde kunna övertagas av skolöverstyrelsen.

Lärarrådet vid Göteborgs högskola hemställer, att förslaget örn yrkesorientering

underkastas ny utredning. ,

Socialstyrelsen anser, att — med hänsyn till att en rent statlig upp ysningsverksamhet

örn framtidsutsikterna på de olika studiebanorna kunde

komma att uppfattas som örn staten åtoge sig ett ansvar för den enskildes

yrkesval, som staten icke gärna kunde ikläda sig — man icke enbart till

behandling borde upptaga frågan om en statlig yrkesorienteringsnämnd

utan jämväl pröva andra vägar för ernående av det önskade syltet.

Statistiska centralbyrån understryker likaså vanskligheten av att statliga

organ ställa yrkesanställningsprognoser, vilka trots all försiktighet och

alf sakkunskap lätt av allmänheten kunde tillmätas ett mera avgörande

vitsord än som avsåges. ... , ,

Statskontoret anför, att statskontoret icke kan biträda de sakkunnigas

förslag till åtgärder för anordnande av en statlig yrkesorientering.

Lärarrådet vid tandläkarinstitutet avstyrker på det kraftigaste de sakkunnigas

förslag örn yrkesorientering.

Av de myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget örn universitet

s s t a t i s t i k, hava samtliga utom en, nämligen lärarrådet vid tandläkarinstitutet,

som bestämt avstyrkt de sakkunnigas förslag, tillstyrkt

förslaget eller yttrat sig i tillstyrkande riktning. En del av myndigheterna

hava därvid förordat det av de sakkunniga föreslagna minimiprogrammet

för en dylik statistik. För myndigheternas utlåtanden lämnar jag här nedan

en sammanfattande redogörelse, som endast avser sådana yttranden, i

vilka anförts mer speciella synpunkter, av vikt för frågans bedömande.

Teologiska fakulteten i Uppsala har anfört:

Ett genomförande av det program, de sakkunniga föreslagit, syntes iakulteten

komma att medföra betydligt större arbete än de sakkunniga, att

döma av deras kostnadsberäkningar, torde hava förutsatt. — Vissa av

opaginerad Kontrollera mot PDF

1- Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

de uppgifter, som de sakkunniga ansåge, att statistiken skulle omfatta,

syntes nästan omöjliga att anskaffa med sådan noggrannhet, som måste

fordras för att statistiken skulle hava något verkligt värde. Hit räknade

fakulteten exempelvis uppgifter örn studietidens längd och förekomsten

av avbrott i studier. Även vederbörande studerandes studieriktning vore

ej alltid lätt att konstatera förr än efter avlagd examen. — Alla dessa nu

nämnda uppgifter skulle närmast åligga de studerande att själva lämna,

men envar, som haft att göra med insamlande av dylika uppgifter, torde

veta, huru svårt för att ej säga omöjligt det vore att erhålla ens någorlunda

kompletta och riktiga uppgifter. — Vad beträffade de föreslagna

studiekorten, ansåge fakulteten att, om det skulle bliva något verkligt gagn

med dem, minst tre exemplar borde utfärdas: ett för universitetet, ett för

centralorganet och ett för vederbörande studerande själv". Fråga vore, örn

ej ytterligare^ ett kort borde utfärdas och utlämnas till den studerandes

nation. På så sätt skulle möjligen nationens medverkan kunna erhållas

lör uppgifternas införskaffande. — Tiden för revideringen av korten syntes

mindre lämpligt vald. Höstterminens början förefölle lämpligare. Allra

bäst vöre naturligen med revidering i början på både höstterminen och

vårterminen. De sakkunnigas förslag om skyldighet att lämna uppgifter

vid inskrivningen till varje vårtermin folie på det förhållandet, åtminstone

vad universiteten beträffade, att någon terminsinskrivning ej där vore föreskriven

och ej heller lämpligen borde införas. Likaledes vore de sakkunnigas

förslag, att särskild deklaration skulle fordras för rätt att bevista

föreläsningar och annan undervisning, omöjligt att genomföra, då föreläsningar

och aven annan undervisning vid universiteten vore offentlig och

tillträdet fritt för envar. Överhuvud syntes de sakkunnigas förslag gå ut

pä en reglementering av sådan art, att den föga överensstämde med universitetens

fria undervisningsformer. — Beträffande kostnaderna för den lokala

universitetsstatistiken förefölle de sakkunnigas beräkningar alltför

lägel. Arbetet nied statistiken komme att taga betydligt mer tid i anspråk,

än de sakkunniga syntes beräkna, och anställandet av extra arbetskraft

torde medföra betydligt högre kostnader än de 3,000 kronor, sakkunniga

bernklint. Som de sakkunniga syntes mena, skulle detta belopp räcka för

samtliga universitet och högskolor. Sannolikt torde varje universitet kräva

minst sagda belopp. — På grund av vad sålunda anförts, funne sig fakulteten,

som i och för sig icke ville motsätta sig ett förverkligande av förslagets

syfte då dess realiserande borde kunna ge statsmakterna en klarare

överblick av laget och törhända skulle kunna underlätta ett mera praktiskt

studie val, för närvarande dock böra tillstyrka allenast, att universitetsstatistiken

tillsvidare ordnades efter det minimiprogram, som av de sakkunniga

framlagts, örn nu överhuvud några åtgärder skulle vidtagas.

Humanistiska sektionen i Uppsala holle före, att universitetsstatistiken

till en början borde inskränkas till de viktigaste av sådana läroanstalter,

\id vilka studentexamen obligatoriskt eller i regel utgjorde förutsättning

tor msknvnmg. Universitetsstatistiken syntes sålunda i första hand böra

omfatta universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, Stockholms

högskola, Göteborgs högskola, tandläkarinstitutet, farmaceutiska

institutet, gymnastiska centralinstitutet, lantbrukshögskolan, skogshögskoan>

^teriHärhögskoian, tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut

samt handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Sektionen funne det

dock önskvärt att i framtiden, när erfarenhet vunnits, universitetsstati
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr lirf.

stiken utsträckes till andra läroanstalter för högre utbildning. — Beträffande

universitetsstatistikens centrala organisation framhåller sektionen, att

uppläggningen av universitetsstatistiken, dess rationella handhavande och

tidsenliga utveckling krävde av ledaren en betydande statistisk sakkunskap

och rutin. Även om ledaren skulle få blott halv tjänstgöring, mäste

han vara en grundligt fackutbildad statistiker. Ur flera synpunkter vöre

det därför oekonomiskt, att ledaren under sin från universitetsstatistik

lediga tid skulle sysselsättas med förvaltningsgöromål, vilket skulle bliva

fallet inom ecklesiastikdepartementet, som numera icke utarbetade någon

officiell statistik. Härtill konnne, att vid förläggning inom ecklesiastikdepartementet

befattningen som ledare av universitetsstatistiken lätteligen

bleve en slutpost på en statistisk ämbetsmannabana, då erfarenheten visat,

att en statistiker inom ett ämbetsverk endast i undantagsfall kunde vinna

befordran till en högre statistisk tjänst utanför ämbetsverket eller till en

högre förvaltningstjänst. Under sådana omständigheter kunde befaras, att

en fristående statistisk tjänst, praktiskt taget utan befordringsmöjligheter,

inom ecklesiastikdepartementet icke kunde besättas med en person med

större statistisk skicklighet, eller åtminstone, att kontinuiteten i ledningen

äventyrades. Sektionen funne därför att starka skäl kunde anföras för att

ledningen av universitetsstatistiken förlädes till statistiska centralbyrån.

Juridiska fakulteten i Lund har anfört, att den föreslagna universitetsstatistiken

syntes hava en betydande uppgift att fylla även bortsett från

de synpunkter, som de sakkunniga närmast haft att företräda. Den torde

böra organiseras enligt det mera omfattande programmet. Emellertid torde

för detta genomförande krävas större kostnader än de sakkunniga förutsatt,

särskilt med hänsyn till att universitetets och fakulteternas förvaltningsgöromål

till stor del måste handhavas av innehavare av underbetalda

bisysslor, vilkas göromål ej rimligen kunde utan vederlag ökas.

Lärarrådet vid Stockholms högskola ansåge, att det av de sakkunniga

uppgjorda minimiprogrammet för en universitetsstatistik lämpligen först

borde försökas, varvid lärarrådet erinrade om det faktum, att den i svensk

studentkalender förekommande universitetsstatistiken, byggd på en med

minimiprogrammet överensstämmande statistisk grund, otvivelaktigt varit

de studerande till stor nytta.

Lärarrådet vid Göteborgs högskola funne, att de för yrkesorienteringen

nödiga statistiska utredningarna av olika skäl hellre borde förläggas till

statistiska centralbyrån än till ecklesiastikdepartementet samt att organisationen

av den nya yrkesstatistiken icke torde behöva vara så omfattande

och dyrbar, som de sakkunniga tänkt sig.

Kanslern för rikets universitet har anfört bland annat följande.

För att möjliggöra en yrkesorientering under de enklare former, som

skulle kunna anses vara för ändamålet tillräckliga, erfordrades visserligen

en förbättrad universitetsstatistik, men denna behövde ej anordnas enligt

det jämförelsevis vidlyftiga program, som de sakkunniga i fÖrsta hand

stannat för. Särskilt ville kanslern, vad universiteten och de fria högskolorna

beträffade, bestämt avstyrka de föreslagna studentdeklarationerna, vilka

skulle innebära cn reglementering av sådan art, som icke kunde anses överensstämma

med dessa lärosätens fria undervisningsformer. En statistik av

ungefär den omfattning, som de sakkunniga angivit i sitt minimiprogram,

syntes däremot böra komma till stånd. Vid den närmare utformningen av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

programmet för denna statistik och beräkningen av kostnaderna för densamma

torde någon med universitetens administrativa arbete förtrogen

tjänsteman böra medverka. Såsom centralt organ för universitetsstatistiken

passade enligt kanslerns mening statistiska centralbyrån bättre än

ecklesiastikdepartementet. Det torde icke möta några svårigheter att åvägabringa

nödig förbindelse mellan centralbyrån och vederbörande läroanstalter.

Socialstyrelsen har anfört bland annat.

Enligt socialstyrelsens uppfattning talade starka skäl för att den förefintliga

bristen på en mera systematisk universitetsstatistik med det snaraste

avhjälptes. Vid ett bedömande av de olika förslagen till denna statistiks

ordnande ville det av de sakkunnigas framställning synas, som örn

man vid genomförande av det alternativa programmet för universitet sstatistiken

skulle uppnå i stort sett samma möjligheter som i fråga örn

huvudförslaget till bedömning av tillströmningen och dess fördelning. Möjlighet

skulle visserligen icke förefinnas att följa under examensarbetet avlagda

tentamina, förändringar i studieriktning o. s. v., vilka uppgifter eljest

skulle framgått av de personliga deklarationerna av de studerande vid

varje vårtermins början. Å andra sidan torde man få räkna med, att de

nämnda personliga deklarationerna kunde komma att bliva ofullständiga

och därför behöva underkastas en tidsödande granskning och korrigering

av de lokala organen. I vissa fall torde man icke kunna undgå, att deklarationerna

utebleve, enär personer på grund av studieresor, värnplikt, förvärvsarbete

o. d. uppsköte inställelsen vid universitetet utan att dock underlåta

fullgöra inbetalning av terminsavgiften. Det kunde vidare sägas vara

något för svenskt universitetsliv främmande att, som de sakkunniga föresloge,

avstänga en studerande från tillträde till undervisningen, därest han

skulle vägra skriftligen deklarera uppnådda eller icke uppnådda studieresultat.

Då det alternativt föreslagna minimiprogrammet skulle bygga på uppgifter

från universitetsmyndigheterna och trots sin större enkelhet och

lägre kostnad i stort sett syntes giva alla behövliga uppgifter för en ordnad

universitetsstatistik och för upplysningsverksamheten rörande yrkesorienteringen,

finge socialstyrelsen för sin del förorda, att minimiprogrammet

nu genomfördes. Skulle de därvid erhållna resultaten visa sig otillräckliga,

torde frågan örn huvudprogrammets genomförande böra upptagas till

omprövning.

Skolöverstyrelsen har påpekat vikten av att en universitetsstatistik i

någon form komme till stånd, då en vrkesorienteringsnämnd givetvis

vore för sitt arbete helt beroende av tillgång till specificerade och fortlöpande

statistiska uppgifter från de olika högskolorna och fackutbildningsanstalterna

rörande studerande av olika kategorier och deras examina

m. m. I detta sammanhang ville överstyrelsen även rikta uppmärksamheten

på ett annat förhållande, som det visserligen vore mycket

svårt att få statistiskt klarlagt men som det vore av betydelse att kunna

överblicka. Överstyrelsen åsyftade de många fallen av avbrott i studierna

å olika stadier samt av övergång till »praktiska» levnadsbanor. Det syntes

nämligen vara av intresse och betydelse att få fastslaget, på vad sätt personer,

vilka lämnade de intellektuella utbildningsbanorna utan att övergå

till intellektuella levnadsbanor absorberades av det praktiska arbetslivet

och jämväl, örn möjligt, på vad sätt de där kunde utnyttja sin högre utbildning.

Det vore önskvärt, om vederbörande myndigheter bemödade sig

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition AV 147.

om att på detta område införskaffa tillförlitliga primäruppgifter. Därest

en universitetsstatistik komme till stånd, torde även hithörande förhållanden

komma att bliva föremål för noggrannare uppmärksamhet och registrering,

åtminstone i vad beträffade avgång från universitetsstudier, då

en sådan statistik måste bli ett led i det ifrågavarande organets verksamhet.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Stockholm funne det av de sakkunniga

framlagda stora programmet för en universitetsstatistik innebära en

alldeles oproportionerlig apparat för att nå ett resultat, som hade ganska

obetydliga fördelar i jämförelse med det enkla minimiprogrammet.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Göteborg har anfört bland annat.

Det f bref olle lärarrådet, som skulle uppgifterna till examensregistren och

övriga förda liggare utgöra tjänligare material för statistiken än de av de

sakkunniga förordade deklarationerna om uppnådda studieresultat. Förslaget

att endast den, som avlämnat vederbörlig deklaration, skulle äga

bevista föreläsningar, deltaga i kurser och övningar samt avlägga tentamina

eller examina funne lärarrådet föga tilltalande. Så bryska åtgärder

skulle kunna vara motiverade, om det gällde att få fram viktiga, eljes

oåtkomliga uppgifter; det som här i första rummet vore fråga om, vore väl

emellertid uppgifter om avlagda tentamina, vilka efter vederbörlig anmälan

från examinator redan funnes tillgängliga å respektive kanslier. Med

hänsyn till att statistiska centralbyrån ägde kvalificerad arbetskraft och

erforderliga maskinella hjälpmedel för det arbete, som ankomme på universitetsstatistikens

centralorgan, funne lärarrådet sig böra förorda, att

detta arbete förlädes till statistiska centralbyrån.

Statskontoret har anfört, att därest det skulle anses påkallat med fortlöpande

och centralt tillgänglig statistik i förevarande avseenden, densamma

torde — såvitt statskontoret kunde bedöma — utan nämnvärda

kostnader för statsverket på ett fullt tillfredsställande sätt kunna utarbetas

av statistiska centralbyrån på grundval av uppgifter från vederbörande

läroanstalter. Sådana uppgifter torde av dessa kunna lämnas, utan

att särskilda kostnader därför behövde uppkomma för statsverket.

Statistiska centralbyrån ifrågasatte, örn ej inskrivning i tentamensbok

omedelbart borde införas å studiekortet, eller eventuellt de studerandes deklarationer

över uppnådda studieresultat m. m. borde äga rum varje termin.

Studiekort för studerande, som lämnat högskolan, borde omedelbart sedan

detta anmälts och antecknats, eller i varje fall en gång varje termin, översändas

till centralorganet. Orsaken till studieavbrottet torde också så vitt

möjligt uppgivas, t. ex. dödsfall eller, för minst en termin, sjukdom, övergång

till avlönat arbete, samt övergång till annan högskola. Ämbetsverket

funné naturligast, att centralorganet för universitetsstatistiken förlädes till

det ämbetsverk, som handhade den övriga undervisningsstatistiken, vilket

för närvarande vore skolöverstyrelsen.

Det är allmänt bekant, att tillströmningen till de intellektuella utbildningsbanorna

under senare tider varit i stark tillväxt. Denna företeelse, som

för övrigt framträder även i åtskilliga andra länder, har flerahanda förklaringsgrunder.

Dels hava statsmakterna själva vidtagit åtgärder, som öppnat

större möjligheter för ungdomen att vinna en högre utbildning, dels

hava ekonomiska förhållanden övat inverkan. Även andra faktorer, såsom

ett allmänt stegrat bildningsintressc, av arbetslivets fortgående intensific
-

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ku?igl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

ring föranledda ökade kompetenskrav o. s. v. kunna åberopas såsom orsaker

till det påpekade förhållandet. Det är ju ställt utom tvivel, att ifrågavarande

utvecklingstendens ur vissa synpunkter måste hälsas med tillfredsställelse

och betraktas såsom ett tecken på framåtskridande. Men lika

säkert är, att det av andra skäl kan ligga en fara häri, i den mån nämligen

som arbetsmarknaden icke förmår konsumera de från de högre läroanstalterna

utbildade, utan det uppstår ett större överskott av icke sysselsatta,

som nedlagt stora kostnader på en långvarig utbildning men efter utbildningens

slut icke finna möjlighet till arbete och utkomst på den bana, de

valt, alltså vad man i dess svåraste form plägar kalla ett intellektuellt proletariat.

Riskerna för att vi här i landet skulle råka i en dylik situation

torde, såsom de sakkunniga påpekat, icke vara alltför stora, men det föreligger

all anledning, synes det mig, att statsmakterna hava sin uppmärksamhet

riktad på dessa förhållanden. I främsta rummet därför, att det

måste vara statens plikt att visa landets ungdom en sådan omsorg, att icke

staten genom några sina åtgärder direkt bidrager till att skapa ett missförhållande

mellan tillgång på arbetskraft och behovet därav inom olika

intellektuella yrkesgrenar, men även med hänsyn till att det ju utgör ett

slöseri med det allmännas medel, om utbildningsorganisationen göres vidare,

än behovet kräver.

Genom den av de sakkunniga utförda utredningen — den första i sitt

slag — hava möjligheter beretts till en allmän överblick över förhållandena

på förevarande område. De rön, som därvid gjorts, synas mig giva anledning

att, såsom ett första steg i syfte att giva statsmakterna medel att följa

utvecklingen, ifrågasätta skapandet av en fortlöpande statistik rörande tillströmningen,

examinationen och avgången vid universiteten och de därmed

jämförliga utbildningsanstalterna. Men en statistisk belysning av

ifrågavarande slag bör vidare, såsom de sakkunnigas utredning ger vid

handen, vara till betydande gagn för den studerande ungdomen, vars val

av levnadsbana härigenom kan underlättas. För sistnämnda syfte är visserligen

en dylik statistik ensam för sig icke tillfyllest. Det gäller, att den skall

begagnas med omdöme. Därför håller jag före, att det torde bliva erforderligt

att i en eller annan form förbinda den statistiska verksamheten med

yrkesrådgivning. Men en sådan anordning bör enligt den uppfattning, jag

kommit till vid ett närmare inträngande i föreliggande fråga, bliva en efterföljande

åtgärd, sedan universitetsstatistiken väl blivit organiserad samt

det första grundläggande statistiska primärmaterialet insamlats och bearbetats.

Vad beträffar universitetsstatistikens uppgifter, hava de sakkunniga i

första hand föreslagit ett mera omfattande program, enligt vilket den statistiska

undersökningen skulle avse antalet studerande vid de högre läroanstalterna,

antalet för varje termin nyinskrivna, antalet personer under

varje termin, som avlagt mera betydelsefulla tentamina eller som avlagt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.

examina, studietidens längd för olika under terminen avlagda examina,

frekvensen av avbrott i studier, utdelade stipendier samt vederbörandes

studieinriktning m. fl. omständigheter. Kostnaderna för en universitetsstatistik,

anordnad i enlighet med detta förslag, skulle uppgå till omkring

13,000 kronor årligen. Därest detta program skulle anses för vidlyftigt,

hava de sakkunniga i andra hand ifrågasatt ett minimiprogram för universitetsstatistiken,

innebärande att samtliga högre undervisningsanstalter

skulle för varje termin lämna uppgifter om antalet nyinskrivna studerande,

antalet fran fakulteten, sektionen eller avdelningen avgångna studerande

samt örn antalet examina av olika slag, som avlagts vid vederbörande läroanstalt.

Ett genomförande av de sakkunnigas minimiprogram för universitetsstatistiken

skulle givetvis ställa sig billigare än en dylik statistik enligt det

mera omfattande programmet. Skillnaden i kostnader torde dock ej bliva

så avsevärd, att denna synpunkt bör få bli avgörande för ett ställningstagande

i frågan. Det synes icke vara tillrådligt att från början lägga den

statistiska undersökningen på en så snäv basis, att behov efter ganska kort

tid kan uppstå av att vidga ramen för undersökningen. Värdet av en sådan

undersökning beror till ej ringa del av de möjligheter, den erbjuder till jämförelser

med tidigare förhållanden. Med hänsyn härtill anser jag, att universitetsstatistiken

redan från begynnelsen bör anordnas på en bred

grundval, och tillstyrker därför, att den utformas, i stort sett, enligt det av

de sakkunniga föreslagna mer omfattande programmet, dock med de begränsningar,

som vid en ytterligare prövning må befinnas motiverade.

Vissa av de sakkunniga föreslagna anordningar förefalla mindre lämpliga,

särskilt de s. k. studentdeklarationerna, gentemot vilka gensagor också

framkommit från universitetshåll. Under alla förhållanden anser jag det

uteslutet, att avgivande av sådan deklaration skulle göras till ett villkor

för rätt att deltaga i kurser m. m. Det torde emellertid böra tillkomma

Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande de statistiska

uppgifternas omfattning och beskaffenhet, uppgiftsskyldigheten o. s. v. Jag

förutsätter härvid, att uppgifter skola infordras jämväl från vissa högre

läroanstalter, vilka icke äro statliga eller statsunderstödda.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle bearbetningen av de från universiteten

och högskolorna (de lokala organen) insamlade uppgifterna skötas av

ett centralt organ. Mot detta förslag torde några erinringar ej kunna framställas.

Av de enligt det ovanstående till 13,000 kronor beräknade kostnaderna

skulle 9,000 kronor belöpa på den centrala och 4,000 kronor på den

lokala organisationen. Vad beträffar förstnämnda kostnader, anser jag i

likhet med de sakkunniga, att för handhavandet av de arbetsuppgifter,

som skulle tillkomma universitetsstatistikens centrala organ, bör anställas

en särskild statistiker, för vilken beräknas halvtidstjänstgöring. Jag har

ingenting att invända mot det för denne föreslagna årliga arvodet av 4,500

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 1//7. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

kronor eller mot de i övrigt för det centrala organet beräknade kostnaderna.

Däremot håller jag före, att kostnaderna för de lokala organen — närmast

universiteten och de största högskolorna — visserligen torde kunna under

det första verksamhetsåret, av vilket en del lärer åtgå för den närmare

planläggningen av universitetsstatistiken, begränsas till 8,000 kronor, men

att i fortsättningen härtill måste räknas med ett större belopp än 1,000

kronor. Jag skulle förmoda, att med hänsyn till det icke ringa arbete, åstadkommandet

av de lokala primäruppgifterna kommer att åsamka vederbörande,

till vilka jag härvid även hänför de icke statliga läroanstalter, från

vilka uppgifter jämväl komma att påfordras, sistberörda kostnader icke

komma att understiga 6,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för universitetsstatistiken

skulle emellertid för nästa budgetår kunna uppskattas

till (9,000 + 3,000 =) 12,000 kronor, vartill komma utgifter för vederbörliga

dyrtidstillägg.

Centralt organ för universitetsstatistiken skulle enligt de sakkunnigas

förslag bliva ecklesiastikdepartementet. Såsom motiv härför hava de åberopat

departementets goda förbindelser med rikets universitet och högskolor.

Från en del håll har såsom centralorgan förordats statistiska centralbyrån

på grund av den inom detta ämbetsverk förefintliga statistiska

sakkunskapen. Vidare har skolöverstyrelsen föreslagits med hänsyn till att

överstyrelsen handhar den övriga undervisningsstatistiken. För egen del

vill jag framhålla, att frågan om universitetsstatistikens administrativa anknytning

knappast torde behöva avgöras i detta sammanhang utan lämpligen

bör kunna av Kungl. Maj:t senare företagas till prövning. Valet synes

närmast böra stå mellan statistiska centralbyrån och universitetskanslersexpeditionen.

För anknytning till sistnämnda myndighet kunde tala bland

annat det förhållandet, att under kanslersämbetet sorterar större delen av

de högre läroanstalter, från vilka det statistiska materialet skulle insamlas.

Vad angår de återstående läroanstalterna, torde det icke möta några större

svårigheter att åvägabringa nödig förbindelse mellan desamma och nämnda

expedition.

Under nästa budgetår torde de ovannämnda anslagsmedlen böra utgå

från ett särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag till Gemensamma

universitetsändamål: Universitetsstatistik, vilket lämpligen bör givas karaktären

av obetecknat anslag. Anslaget bör, såsom av det föregående

framgår, bestämmas till 12,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa stat för anslagets användning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maja mätte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

kronor 12,000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1^7.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 juni 1934 s. 9 i texten