Sök i Ratio Lex

Angående återbetalning av stödlån genom förbättringsarbete

1936-03-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:152, Angående återbetalning av stödlån genom förbättringsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående återbetalning av

stödlån genom förbättringsarbete; given Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholm slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

På anmodan har centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. i skrivelse

den 31 januari 1936 till Kungl. Majit inkommit med förslag till bestämmelser

rörande uppskov med fullbordande av förbättringsarbeten till gäldande av

stödlån.

Vidare har statens egnahemsstyrelse i skrivelse den 26 februari 1936 hemställt

om beredande av möjlighet för vissa egnahemslåntagare att återbetala

stödlån medelst förbättringsarbete.

Innan jag ingår på närmare redogörelse för innehållet i berörda skrivelser,

Bihang lill riksdagens protokoll 19.36. 1 sami. Nr 152—153. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

torde jag få erinra örn vissa gällande bestämmelser rörande stödlånen ävensom

lämna en kort översikt över hittills bedriven stödlåneverksamhet.

Vid 1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava anvisats anslag för utlämnande

av ackords- och stödlån till jordbrukare, vilka på grund av rådande jordbrukskris

kommit i ekonomiska svårigheter och varit i trängande behov av

ekonomiskt bistånd.

Enligt de i ämnet utfärdade kungörelserna den 30 juni 1932 (nr 366),

den 21 april 1933 (nr 135) och den 23 mars 1934 (nr 54) kunde stödlån beviljas

för betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för anskaffande

av för fastighetens fortsatta brukande oundgängligen nödiga levande eller

döda inventarier. En förutsättning för erhållande av dylikt lån skulle vara,

bland annat, att det syntes sannolikt, att sökanden, om sådant lån erhölles,

skulle kunna fortsätta att driva sitt jordbruk. Stödlånen, vilka ej fingo

överstiga enligt 1932 års kungörelse 1,500 kronor och enligt de två andra

kungörelserna 750 kronor, skulle återbetalas med en sjundedel årligen med

början år 1936 respektive år 1937 och 1938. Där låntagare åtagit sig att

enligt godkänd plan och kostnadsberäkning utföra förbättringsarbete å den

av låntagaren brukade fastigheten, skulle så stor del av lånet, som motsvarade

beräknade kostnaden för arbetet, dock ej mer än 750 kronor beträffande

1932 års lån, anses gulden, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen

utförts. Den tid, inom vilken förbättringsarbete skulle vara utfört,

fick ej bestämmas längre än till dess tre år förflutit från lånets beviljande.

Beträffande lån, som helt eller delvis gäldas genom utförande av förbättringsarbete,

åligger det låntagaren att inom två månader efter den för arbetets

avslutande bestämda tid till länsstyrelsen inkomma med skriftlig, på heder

och samvete avgiven, bestyrkt försäkran, att arbetet vederbörligen utförts.

Länsstyrelsen har att övervaka, att låntagare fullgör sina skyldigheter

i avseende å honom beviljat lån, och äger länsstyrelsen under vissa förutsättningar

uppsäga lånet till omedelbar betalning, enligt 1932 och 1933 års

kungörelser bland annat då det befinnes, att låntagare visat försumlighet

att utföra åtaget förbättringsarbete. Sker uppsägning av lånet, skall, ändå

att ränta eljest ej skolat utgå, å lånet gäldas ränta efter fem procent örn året

från och med uppsägningsdagen.

För behandling av frågor rörande stödlån skall jämlikt förberörda kungörelser

finnas dels en för riket gemensam centralnämnd, dels ock för varje

hushållningssällskaps verksamhetsområde en av Kungl. Majit utsedd lånenämnd.

Centralnämndens uppgifter handhavas numera av centralnämnden

för ackordslåneärenden m. m.

I anledning av beslut vid 1935 års riksdag (skr. nr 96) har Kungl. Majit

vidare den 5 april 1935 utfärdat kungörelse (nr 97) om återbetalning av

stödlån genom förbättringsarbete. I denna kungörelse stadgas, att jordbrukare,

som erhållit stödlån enligt någon av kungörelserna nr 366/1932,

135/1933 och 54/1934 och som skulle helt eller delvis kontant återbetala lånet

men ännu ej fullgjort sådan återbetalning, kunde medgivas att i stället

utföra förbättringsarbete å den av låntagaren brukade fastigheten till ett mot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

3

det oguldna beloppet svarande värde. Dylikt medgivande finge endast lämnas

under förutsättning, dels att låntagaren funnes förtjänt och på grund av

sina ekonomiska förhållanden i behov därav, dels att det oguldna beloppet

icke understege 100 kronor, samt dels att ansökan örn medgivandet jämte

plan och kostnadsberäkning för tilltänkt förbättringsarbete ingåves till vederbörande

lånenämnd före den 15 juni 1935. I övrigt skulle beträffande

medgivandet iakttagas bland annat, att den tid, inom vilken förbättringsarbete

skulle vara slutfört, icke utsträcktes utöver två år från medgivandets

lämnande samt att beträffande förbättringsarbetet i övrigt skulle lända till

efterrättelse i 1934 års lånckungörelse angående sådant arbete meddelade

bestämmelser.

Vid 1932 års riksdag anvisades, förutom förenämnda anslag till ackordslån

och stödlån till jordbrukare, ett särskilt anslag för utlämnande av stödlån

åt egnahemslåntcigare.

I kungörelse härom den 17 juni 1932 (nr 296) föreskrevs, att innehavare

av jordbrukslån eller bostadslån från egnahemslånefonden kunde under

vissa förutsättningar erhålla stödlån å högst 750 kronor för utförande av

förbättringsarbete å lägenheten, för anskaffande av för lägenhetens fortsatta

brukande nödiga levande eller döda inventarier eller för betalning av överhängande

gäld. Då stödlån beviljades för förstnämnda ändamål — utförande

av förbättringsarbete å lägenheten —- skulle tillika bestämmas viss tid,

högst tre år från lånets beviljande, inom vilken arbetet skulle vara fullbordat;

lånet skulle anses guldet, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen

utförts. Stödlån för anskaffande av för lägenhetens fortsatta brukande nödiga

levande eller döda inventarier eller för betalning av överhängande gäld

skulle däremot återbetalas nied en sjundedel årligen från och med fjärde

året efter utgången av det kalenderår, varunder lånet beviljats. Stödlån kunde

uppsägas till omedelbar betalning, därest det befunnes, att låntagaren använt

lånebelopet för annat ändamål än som avsetts, om han visade försumlighet

att erlägga föreskriven avbetalning eller att utföra åtaget arbete, eller

om sådana förhållanden inträffat, att han med hänsyn till det med lånet avsedda

syftet uppenbarligen icke längre borde få tillgodonjuta lånet. Skedde

uppsägning av lånet, skulle gäldas ränta å detsamma efter fem procent om

året från och med uppsägningsdagen. I övrigt skulle ränta å stödlån icke

utgå. För nu ifrågavarande stödlån, vilka beviljades av hushållningssällskapens

egnahemsnämnder och därefter för godkännande underställdes statens

egnahemsstyrelse, skulle lämnas säkerhet, som låneförmedlaren kunde

godtaga; dock erfordrades ej säkerhet, örn lånet avsåge utförande av förbättringsarbete

och mellan låneförmedlaren och låntagaren bleve överenskommet,

att lånet skulle utbetalas i mån av arbetets utförande.

Enligt från centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. inhämtade uppgifter

hava jämlikt 1932—1934 års kungörelser örn ackordslån och stödlån

till jordbrukare beviljats tillhopa 68,080 stödlån örn ett sammanlagt belopp

av 27,970,628 kronor. Till egnahemslåntagare hava enligt vad statens egna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

hemsstyrelse meddelat beviljats 3,202 stödlån om sammanlagt 1,100,000 kronor,

därav 1,074 lån om tillhopa 398,752 kronor 15 öre till gäldreglering.

Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. har i sin förutberörda skrivelse

— under erinran att den tid, inom vilken förbättringsarbetena för gäldande

av stödlån skulle vara utförda, enligt bestämmelserna i 1932, 1933 och

1934 års kungörelser om ackordslån och stödlån till jordbrukare ej finge bestämmas

längre än till dess tre år förflutit från stödlånens beviljande —

anfört:

Berörda tid hade visat sig i många fall otillräcklig, i det att ett flertal låntagare

gjort framställningar om uppskov med fullbordande av föreskrivna

förbättringsarbeten utöver tre år. Centralnämnden bade icke ansett sig befogad

att medgiva uppskov i dylika fall utan underställt ärendena Kungl.

Maj:ts prövning. På grund av remisser från Kungl. Majit hade centralnämnden

även baft att avgiva utlåtanden över till Kungl. Majit inkomna ansökningar

örn uppskov, som här avsåges. Under hösten 1935 hade handlagts

ett mycket stort antal dylika ärenden, sammanlagt omkring 1,100 stycken.

De låntagare, som begärt uppskov med arbetenas färdigställande, hade i

regel kunnat åberopa sådana skäl för ansökningarna, som enligt centralnämndens

mening bort föranleda bifall till desamma. Det hade synts centralnämnden

vara fullt i överensstämmelse med hjälpverksamhetens syfte,

att låntagarna om möjligt och där så befunnits skäligt bereddes en erforderlig

frist för förbättringsarbetenas slutförande. Centralnämnden hade därför

i det belt övervägande antalet fall tillstyrkt bifall till ansökningarna hos

Kungl. Majit, vars beslut i dittills avgjorda ärenden av nämnda slag stått i full

överensstämmelse med vad centralnämnden hemställt med något enstaka undantag,

där ändring skett allenast i så måtto, att den av centralnämnden föreslagna

uppskovstiden något förkortats.

Centralnämnden hade utgått från att beträffande sådana uppskovsansökningar,

som icke avsåge ett utsträckande av tiden för arbetenas fullbordande

utöver tre år, Kungl. Majits beslut i ärendena icke erfordrades. Ansökningar

av denna art, som insänts till Kungl. Majit, hade även av Kungl. Majit

överlämnats till vederbörande lånenämnder för behandling.

För att ernå förenkling och tidsbesparing vid uppskovsärendenas handläggning

ville centralnämnden föreslå, att åt nämnden överlämnades att pröva

och avgöra ärenden av hithörande art. Bestämmelserna borde enligt centralnämndens

mening så avfattas, att samtliga frågor om uppskov underställdes

centralnämndens prövning, oavsett huruvida ansökningen avsåge ett

utsträckande av tiden för arbetenas fullbordande utöver tre år eller ej.

I ett av centralnämnden i överensstämmelse härmed avgivet förslag till

kungörelse har bland annat intagits den bestämmelsen, att centralnämndens

beslut uti ifrågavarande uppskovsärenden ej finge överklagas ävensom att

kungörelsen skulle vinna tillämpning jämväl å före ikraftträdandet gjorda,

på prövning beroende uppskovsansökningar.

Statens egnahemsstyrelse har till utveckling av sitt förslag örn beredande av

möjlighet till återbetalning genom förbättringsarbete av stödlån till egnahemslåntagare

anfört följande.

Samtliga stödlån till egnahemslåntagare hade beviljats under år 1932.

Första amorteringsåret för sådana stödlån, som kontant skulle återbetalas, infölle

sålunda år 1936.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

Enligt från egnahemsstyrelsen givna direktiv ägde egnahemsnämnderna

medgiva stödlåntagare, som erhållit lån mot skyldighet att återbetala lånet

kontant, att återbetala detsamma genom förbättringsarbete. Denna möjlighet

hade nämnderna begagnat i stor utsträckning. Då emellertid samtliga lån,

som återbetalades med förbättringsarbete, skulle vara slutreglerade med 1935

års utgång, där ej uppskov med arbetets utförande i särskild ordning erhölles,

torde befogenhet för nämnderna att efter 1936 års ingång medgiva låntagare

med kontantåterbetalning att gälda lån genom förbättringsarbete icke

förefinnas. Enligt inom styrelsen verkställd beräkning funnes omkring 200

stödlåntagare, som hade att kontant återbetala stödlån, vilka utestode oreglerade

vid 1935 års utgång. Med stor sannolikhet kunde förutses, att flera av

dessa låntagare icke komme att kunna gälda amorteringarna å stödlånen utan

svårighet, då de jämväl hade att erlägga ränta och amortering å sina egnahemslån.

För ifrågavarande låntagare förelåge sålunda samma intresse som

beträffande övriga jordbrukare föranlett beslutet vid 1935 års riksdag om åtgärder

för beredande av möjlighet för dem att få gälda lånen medelst förbättringsarbete.

Medgivande att utföra förbättringsarbete i stället för kontant återbetalning

borde lämnas allenast efter i varje särskilt fall verkställd prövning, att behov

därav förelåge. Prövningen torde böra ankomma på egnahemsnämnderna.

Med hänsyn till angelägenheten av stödlåneverksamhetens snara avveckling

föresloges, att tiden för ingivande av ansökan örn utförande av förbättringsarbete

begränsades till två månader från utfärdandet av bestämmelser

i ämnet. Det syntes egnahemsstyrelsen vara lämpligt, att tiden för de

nya förbättringsarbetenas fullbordande fastställdes till högst två år efter det

tillstånd till återbetalning genom förbättringsarbete meddelats. Därest uppskov

med arbetets utförande utöver sålunda bestämd tid skulle visa sig vara

erforderligt, syntes det kunna anförtros åt egnahemsstyrelsen att på framställning

i varje särskilt fall medgiva dylikt uppskov.

Under åberopande av vad sålunda anförts har egnahemsstyrelsen anhållit,

att åtgärder måtte vidtagas för möjliggörande av att egnahemslåntagare, som

erhållit stödlån med skyldighet att kontant återbetala hela lånet eller del därav

samt ännu icke verkställt återbetalning, må berättigas att, efter vederbörande

egnahemsnämnds prövning, gälda det till kontant återbetalning fastställda beloppet

genom utförande av förbättringsarbete under villkor att ansökan om

utförande av förbättringsarbete jämte plan och kostnadsberäkning för arbetet

till egnahemsnämnden ingives inom två månader efter det bestämmelser i

ämnet utfärdats, att den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara fullbordat,

ej må bestämmas längre än till dess två år förflutit från det tillstånd

till arbetets utförande av egnahemsnämnden beviljats, med befogenhet likväl

för egnahemsstyrelsen att bevilja uppskov med arbetets utförande, samt att

i övrigt de i kungörelsen nr 296/1932 meddelade bestämmelserna rörande förbättringsarbete

skola lända till efterrättelse.

De åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter, som vidtagits Departementsgenom

utlämnande av omförmälda stödlån, hava naturligtvis för låntagarna chefen.

fått ökat värde genom den möjlighet, sorn förelegat, alt helt eller delvis återbetala

lånen genom utförande av förbättringsarbeten å låntagarnas fastigheter.

Medan man å ena sidan måste upprätthålla kravet på att dessa för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

bättringsarbeten bliva utförda, kan man emellertid å andra sidan icke bortse

från de allvarliga konsekvenser, som i många fall kunna uppstå, därest

till följd av gällande bestämmelser vederbörande låntagare på grund av att

arbetet icke blivit fullbordat inom behörig tid, skulle bliva nödgad att kontant

inbetala lånet. Det stora antalet hittills inkomna ansökningar om uppskov

med fullbordandet av förbättringsarbeten för stödlån synes giva vid

handen, att den tid — högst tre år från lånens beviljande eller i vissa fall

två år från erhållet medgivande om utförande av förbättringsarbete — vilken

stadgats såsom maximum för arbetenas utförande, varit för snävt tilltagen.

Kungl. Maj:t har också i nästan samtliga fall, då uppskov begärts,

funnit skäl föreligga för anstånd, vanligen omkring ett år, med arbetenas

fullbordande.

Under de närmaste åren torde ytterligare ett mycket stort antal uppskovsansökningar

vara att emotse. Prövningen av ifrågavarande ärenden är icke

av den art, att den synes behöva förbehållas Kungl. Majit. Tillfredsställande

garanti för en opartisk och omdömesgill behandling av uppskovsansökningarna

torde erhållas, om avgörandet anförtros vederbörande centrala

lånemyndighet: centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. respektive statens

egnahemsstyrelse. I samband därmed synes dessa myndigheter jämväl

kunna tillerkännas befogenhet att för de fall, att arbetena blivit fullgjorda

först efter den föreskrivna tiden, på ansökan pröva, huruvida sistnämnda

omständighet skall utgöra hinder mot att lånen likväl anses helt

eller delvis återbetalda genom arbetenas utförande.

Mot centralnämndens förslag, att beslut i uppskovsärenden icke må överklagas,

har jag intet att invända. Jag vill i detta sammanhang erinra, att

i 1933 och 1934 års lånekungörelser motsvarande förbud stadgats i fråga

om beslut rörande låneansökan, som dragits under centralnämndens prövning.

För överlåtande å centralnämnden och egnahemsstyrelsen av nu berörda

befogenheter torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Närmare bestämmelser

i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj:t. Bestämmelserna böra,

på sätt centralnämnden föreslagit, få avse jämväl ansökningar, som gjorts

före bestämmelsernas utfärdande.

Vad angår egnahemsstyrelsens hemställan om vidtagande av åtgärder för

möjliggörande av att vissa egnahemslåntagare finge gälda dem beviljade

stödlån genom utförande av förbättringsarbeten, i anslutning till vad vid

1935 års riksdag beslutats beträffande stödlån jämlikt kungörelser om ackordslån

och stödlån till jordbrukare, synas goda skäl tala för genomförande

av en dylik anordning. Jämväl härför torde riksdagens samtycke erfordras.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t, att, därest erinran från riksdagens

sida ej möter, utfärda närmare föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse

med egnahemsstyrelsens förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

7

att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse med

angivna riktlinjer, meddela bestämmelser rörande återbetalning

av stödlån genom förbättringsarbete.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående återbetalning av stödlån genom förbättringsarbete. a1 i texten
  2. JoU 1936:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående återbetalning av stödlån genom förbättringsarbete. s. 1 i texten