Angående sänkning av räntan å vissa uppskovslån ur egnahemslånefonden
1936-03-06 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:158, Angående sänkning av räntan å vissa uppskovslån ur egnahemslånefonden
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 SE
-
XI
Jir 158.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående sänkning av
räntan å vissa uppskovslån ur egnahemslånefonden;
given Stockholms slott den 6 mars 1936.
Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 6 mars 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition (nr 140) angående vissa åtgärder
avseende hjälp åt egnahemslåntagare medgav 1933 års riksdag (skr. nr 149),
bland annat, att under budgetåret 1933/1934 uppskov i viss omfattning med
erläggande av ränta och amortering för år 1933 och tidigare år å lån från
egnahemslånefonden finge beviljas till ett sammanlagt belopp av 2,000,000
kronor. Kungörelse i ämnet utfärdades den 21 april 1933 (nr 173). Enligt
6 § i kungörelsen skulle belopp, med vars erläggande uppskov medgåves,
återbetalas i samband med och enligt de grunder som gällde för återbetalning
av egnahemslånets stående del och skulle å uppskovsbeloppet gäldas ränta,
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 158-
beträffande jordbrukslån efter 4x/2 procent och beträffande bostadslån efter
5 procent. För budgetåret 1934/1935 medgav 1934 års riksdag beviljande av
liknande uppskov beträffande räntor och amorteringar för år 1934 och tidigare
intill samma belopp och på enahanda villkor, som för budgetåret 1933/
1934. Kungörelse härom utfärdades den 4 maj 1934 (nr 126).
Vid 1935 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag örn uppskov för budgetåret
1935/1936 med erläggande av ränta och amortering å egnahemslån
till ett sammanlagt belopp av 1,000,000 kronor, avseende år 1935 och tidigare
år. I sammanhang härmed föreslogs, att med hänsyn till att 1934 års riksdag
beslutat viss räntesänkning beträffande den stående delen av egnahemslånen
en motsvarande nedsättning skulle ske jämväl i avseende å uppskovsbeloppen.
Sedan riksdagen (skr. nr 166) bifallit dessa förslag, utfärdades kungörelse
i ämnet den 17 maj 1935 (nr 161). Enligt denna skall å belopp, med vars
erläggande uppskov medgives, gäldas ränta efter 4 procent för jordbrukslån
och efter 4x/2 procent för bostadslån.
I innevarande års statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, punkt
7, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat, att medgiva att för
nästa budgetår må kunna beviljas uppskov till ett sammanlagt belopp av
300,000 kronor med erläggande av ränta och amortering å egnahemslån för
år 1936 jämte restantier, därvid räntesatserna förutsatts skola bliva desamma
som för innevarande budgetår.
Statens egnahemsstyrelse har i skrivelse den 14 februari 1936 — under
erinran om att en skillnad i räntesatserna för uppskovsbelopp, beviljade
under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935, å ena, och under budgetåret
1935/1936, å andra sidan, förelåge — hemställt, att de i kungörelsen nr 161/
1935 fastställda räntesatser måtte från och med den 1 januari 1936 göras
tillämpliga jämväl beträffande sådana egnahemslåntagare, som beviljats
uppskov under förstnämnda två budgetår. Såsom skäl för sin hemställan
har egnahemsstyrelsen anfört, att det vore mindre tillfredsställande, att vissa
årgångar av låntagare, som erhållit uppskov, komme i åtnjutande av den
lägre räntan, under det andra årgångar fortfarande nödgades erlägga den
högre ränta, som gällde vid tiden för uppskovets beviljande.
Statskontoret har i remissyttrande den 28 februari 1936 — under uttalande
att statskontoret funne den föreslagna räntesänkningen skälig — förklarat
sig icke hava något att erinra mot densamma. Statskontoret upplyser,
att räntesänkningen skulle komma att omfatta ett sammanlagt lånebelopp
av omkring 1,130,000 kronor och att inkomstminskningen för statsverket
skulle stanna vid i runt tal ett belopp av högst 5,650 kronor för budgetår.
jjf!
Departements- I likhet med egnahemsstyrelsen och statskontoret finner jag den ifrågachefen.
satta räntesänkningen böra genomföras och hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 158-
13
att räntan å uppskovsbelopp, som under budgetåren 1933/
1934 och 1934/1935 beviljats ur egnahemslånefonden, skall
räknat från och med den 1 januari 1936 utgöra beträffande
jordbrukslån 4 procent och beträffande bostadslån 4% procent.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
1 sami.
Nr 157—158.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sänkning av räntan å vissa uppskovslån ur egnahemslånefonden. a1 i texten
- JoU 1936:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående sänkning av räntan å vissa uppskovslån ur egnahemslånefonden. a1 i texten