Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rått till danaarv

1936-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:172, Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rått till danaarv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående efterskänkande

i vissa fall av kronans rått till danaarv; given Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—3:o hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler följande frågor

om efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter vissa personer och

anför därvid:

1 :o.

Danaarv efter Annika Hansson, född Christoffersdotter, från Blomskogs

socken. Den 9 februari 1890 avled hemmansägaren Johannes Hanssons

hustru Annika Hansson, född Christoffersdotter, från Sundstabyn i Blomskogs

socken, efterlämnande såsom dödsbodelägare, jämte andra, sonen Jordan

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 172.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Johannesson. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 197 till 1934

års riksdag hava de Jordan Johannesson vid arvskifte efter Annika Hansson

tillskiftade arvsmedlen på grund av inträdd arvsrättspreskription tillfallit

kronan såsom danaarv och den 2 mars 1929 inlevererats till statsverket.

Arvsmedlen uppgingo då enligt av kammaradvokatfiskalsämbetet

godkänd redovisningsräkning till 2,617 kronor 40 öre.

I nyssberörda proposition förslog Kungl. Majit riksdagen medgiva, att en

sjundedel av ifrågavarande danaarv måtte efterskänkas till förmån för Gerda

Emilia Grönkvist i Gävle, vilken var dotter till Jordan Johannessons avlidne

halvbroder Emanuel Jansson. Enligt riksdagens skrivelse den 24 april 1934,

nr 197, blev detta förslag av riksdagen bifallet.

Med utlåtande den 16 november 1935 har nu kammaradvokatfiskalsämbetet

överlämnat en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Värmlands län

ingiven och av länsstyrelsen med eget yttrande den 29 maj 1935 till ämbetet

översänd skrift, däri Gerda Emilia Grönkvists broder, stenhuggaren Anders

Hjalmar Jansson i Mellby, Skee socken, hemställt, att någon del av ifrågavarande

danaarv måtte efterskänkas till förmån för honom.

Vid förhör inför vederbörande landsfiskal den 1 december 1934 har sökanden,

enligt vad ett vid länsstyrelsens yttrande fogat förhörsprotokoll utvisar,

uppgivit bland annat, att han vore född 1901 och ogift, att han under de tre

åren närmast före förhörstillfället mestadels varit arbetslös och endast haft

tillfälliga arbeten samt att han vore helt medellös och därför i stort behov av

den hjälp, som ett bifall till framställningen skulle innebära.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har, under åberopande av den i förenämnda

proposition framlagda utredningen, tillstyrkt avstående till sökanden av en

sjundedel av danaarvet ifråga.

Departements■ Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde det få anses skäligt,

chefen. att sökanden kommer i åtnjutande av lika stor andel av ifrågavarande arvsmedel

som tidigare efterskänkts till förmån för hans syster.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att en sjundedel av det kronan tillfallna danaarvet efter

Annika Hansson, född Christoffersdotter, från Sundstabyn i

Blomskogs socken må efterskänkas till stenhuggaren Anders

Hjalmar Jansson.

2:o.

Danaarv efter änkan Anna Stina Löf, född Gustafsdotter, från Fredsbergs

socken. Den 26 mars 1924 avled änkan Anna Stina Löf, född Gustafsdotter,

från Hulteboda i Fredsbergs socken, Skaraborgs län, utan att, såvitt en efter

henne upprättad bouppteckning utvisar, efterlämna några kända arvingar.

I bouppteckningen upptogos tillgångar till värde av 2,113 kronor 12 öre samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

skulder till belopp av 2,725 kronor, varför alltså i boet förelåg en brist av

611 kronor 88 öre. Bland tillgångarna ingick med utfört värde av 500

kronor hälften av två lägenheter i Fredsbergs socken, i jordregistret betecknade

Nolåsen Nolgården 123 och Nolåsen Sörgården 2 20. Bland avgående

poster upptogs en skuld å 2,350 kronor till hemmansägaren Johan August

Persson i Hulteboda för skötsel och vård av den avlidna.

Enligt anteckning i bouppteckningen företeddes vid förrättningen ett av

Anna Stina Löf den 29 december 1914 upprättat testamente, enligt vilket

hennes avlidne man Lars Johan Löfs dotter i ett tidigare gitte Hanna Maria

Persson och dennas man, nyssnämnde Johan August Persson, eller deras arvingar

skulle vid Anna Stina Löfs död med full äganderätt erhålla all hennes

kvar låtenskap.

I en till Kungl. Maj:t ställd, till länsstyrelsen i Skaraborgs län ingiven skrift

har nu förenämnda Hanna Maria Persson — med förmälan att testamentet

förkommit och fördenskull icke kunnat bevakas hemställt, att kronan

måtte avstå från den rätt, som kronan till följd därav såsom danaarvsberättigad

efter Anna Stina Löf ägde till hennes efterlämnade kvarlåtenskap.

Länsstyrelsen har den 8 februari 1936 till kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivit yttrande över framställningen och därvid tillika överlämnat i ärendet

införskaffad utredning.

Av utredningen framgår bland annat, att sökanden är född 1857 och änka

sedan 1933, att hon och hennes 5 barn äga en gravationsfri jordbruksfastighet

om 14 tunnland åker och 3 tunnland skogsmark, av vilken hon och en

hemmavarande son hava sin nödtorftiga bärgning, samt att Anna Stina Löf

under många år före sin död vistades hos sökanden och hennes numera avlidne

man, vilka underhöllo och vårdade henne utan att därför bekomma

någon ersättning.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande anfört bland annat:

De två lägenheterna Nolåsen Nolgården 123 och Nolåsen Sörgården 2 20, som

till hälften inginge i Anna Stina Löfs kvarlåtenskap och till återstående hälften

utgjorde sökanden tillkommande arv efter hennes fader Lars Johan Löf,

hade år 1924 varit åsätta ett gemensamt taxeringsvärde av 1,000 kronor. Numera

vore lägenheterna, som enligt uppgift vore obebyggda, icke särskilt för

sig taxerade utan inbegripna i det sökanden och hennes barn tillhöriga fastigheten

Vs mantal Hultebodan åsätta taxeringsvärdet 9,500 kronor. Lägenheternas

nuvarande värde torde icke väsentligt överstiga deras taxeringsvärde

år 1924. t ..n

Under förutsättning att den i bouppteckningen efter Anna Stina Lot upptagna

skuldposten till sökanden och hennes man godkändes från kronans

sida, syntes därför någon nämnvärd behållning knappast uppstå vid avveckling

av dödsboet. Skulle emellertid denna fordran av formella skäl icke

kunna helt godkännas, ville det dock synas, att sökanden på grund av sitt

långa uppoffrande arbete för Anna Stina Löfs båsta likväl gjort sig val förtjänt

av att i enlighet med den sistnämndas tillkännagivna yttersta vilja få

bekomma hennes kvarlåtenskap. Länsstyrelsen ville därför tillstyrka att

kronans rätt till danaarv efter Anna Stina Löf efterskänktes till sökandens

förmån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 172-

Kammaradvokatfiskalsämbetet har i utlåtande den 17 februari 1936 anfört

i huvudsak följande:

Anna Stina Löf hade avlidit utan att efterlämna någon känd arvinge. Inom

natt och år från dödsfallet hade icke heller någon arvinge anmält sig till

tagande av arv efter den avlidna. Den i bouppteckningen upptagna skulden

till Johan August Persson å 2,350 kronor för skötsel och vård av Anna Stina

Löf hade av ämbetet efter verkställd utredning godkänts.

Såsom framginge av handlingarna i ärendet hade det däri omförmälda, vid

bouppteckningen företedda testamentet icke blivit vederbörligen bevakat, varför

detsamma vöre ogiltigt jämlikt 18 kap. 1 § ärvdabalken. Den behållning

av kvarlåtenskapen efter Anna Stina Löf, som efter en realisation av

boets tillgångar eventuellt kunde uppstå, skulle alltså tillfalla kronan som

danaarv. Ehuru testamentet på grund av underlåtenheten att vederbörligen

bevaka detsamma vore ogiltigt, finge testamentet likväl enligt ämbetets mening

antagas utgöra ett riktigt uttryck för Anna Stina Löfs yttersta vilja. Ämbetet

ansåge därför fog finnas för ett efterskänkande av kronans rätt till

förevarande arv till förmån för sökanden.

Departements- Vad i ärendet förekommit talar även enligt min mening för bifall till framchefen.

ställningen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter änkan Anna Stina Löf,

född Gustafsdotter, från Hulteboda i Fredsbergs socken må

avstås till förmån för Hanna Maria Persson, född Löf.

3:o.

Danaarv efter änkan Maria Vilhelmina Andersson, född Svensson, från

Huddinge socken. Den 15 februari 1926 avled änkan Maria Vilhelmina Andersson,

född Svensson, från Segeltorp i Huddinge socken, Stockholms län,

utan att, såvitt en efter henne upprättad bouppteckning utvisar, efterlämna

några kända arvingar. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteckningen

11,823 kronor 5 öre.

Enligt ett den 28 april 1918 upprättat, i bouppteckningen intaget testamente

hade Maria Vilhelmina Andersson förordnat, att vad som återstode av hennes

kvarlåtenskap sedan boets skulder blivit guldna skulle lika fördelas mellan

hennes avlidne man Adolf Anderssons tre barn i ett tidigare gifte Elin Adolfina

Engberg i Stockholm samt Olivia Charlotta Samuelsson och Alfrida Johanna

Janson, båda i Segeltorp. Vid förhör, som den 10 maj 1918 anställts

inför Svartlösa och öknebo tingslags häradsrätt rörande tillkomsten av berörda

testamente, hava två vittnen efter avlagd ed sammanstämmande bekräftat,

att Maria Vilhelmina Andersson, vilken de personligen känt, i deras samtidiga

närvaro vid sunt och fullt förstånd och av fri vilja förkh.rat det i testamentet

innefattade förordnandet innehålla hennes yttersta vilja.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 6 januari 1934 dagtecknad skrift hava nu

Maria Vilhelmina Anderssons tre förenämnda styvdöttrar — med förmälan att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172-

5

de på grund av bristande kännedom om lagens bestämmelser underlåtit att

bevaka testamentet och att kvarlåtenskapen vid sådant förhållande, enligt vad

för dem numera uppgivits, tillkomme kronan såsom danaarv — hemställt,

att kronans rätt i sådant avseende måtte avstås till förmån för dem.

Länsstyrelsen i Stockholms län har den 5 mars 1934 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid, med överlämnande av tillstyrkande yttrande

från landsfiskalen i Tumba distrikt, för egen del förordat bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har, efter remiss, den 10 oktober 1935

avgivit utlåtande över framställningen och därvid fogat viss av ämbetet införskaffad

utredning, varav framgår bland annat följande:

Elin Adolfina Engberg är gift med en murare. Makarna hava i äktenskapet

3 vuxna barn. Hustrun är sjuklig. Mannen var för 1934 taxerad till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för en inkomst av 2,470 kronor. Enligt

egna uppgifter äga makarna inga andra tillgångar än ett nödtorftigt bohag.

Olivia Charlotta Samuelsson är gift nied en i Stockholms stads tjänst anställd

kommunalarbetare. Mannen taxerades 1934 till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för en inkomst av 4,930 kronor. Makarna äga två fastigheter

i Segeltorp, taxeringsvärderade till sammanlagt 27,600 kronor. Den

ena fastigheten är intecknad för 4,000 kronor, medan den andra däremot är

gravationsfri.

Alfrida Johanna Janson är änka efter en snickare. Hon bedriver diversehandel

i en henne tillhörig fastighet i Segeltorp. Enligt vad hon själv uppgivit

har affärsrörelsen under de senaste åren icke lämnat någon vinst. Fastigheten

är åsatt ett taxeringsvärde av 25,600 kronor och intecknad för 4,166

kronor.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har för egen del anfört i huvudsak följande:

Maria Vilhelmina Andersson hade avlidit utan att efterlämna kända arvingar.

Inom natt och år från dödsfallet hade icke heller någon arvinge anmält

sig till tagande av arv efter henne. Det i handlingarna omförmälda testamentet

hade icke behörigen bevakats, varför detsamma vore ogiltigt jämlikt 18

kap. 1 § i ärvdabalken, vilken lagbestämmelse vore å testamentet tillämplig.

Kvarlåtenskapen efter Maria Vilhelmina Andersson tillfölle alltså kronan som

danaarv. Ämbetet, som först genom remissen erhållit kännedom örn danaarvet,

hade emellertid låtit anstå med åtgärder för indrivning av detsamma

i avbidan på beslut i anledning av förevarande framställning.

Ehuru testamentet på grund av underlåtenheten att vederbörligen bevaka

detsamma vore ogiltigt, finge testamentet likväl enligt ämbetets mening antagas

utgöra ett riktigt uttryck för Maria Vilhelmina Anderssons yttersta vilja.

Ämbetet tillstyrkte därför, att danaarvet efter henne efterskänktes till förmån

för hennes tre i testamentet omförmälda styvdöttrar att dem emellan lika fördelas.

För egen del haf''jag icke något att erinra mot bifall till framställningen. Departements
•lag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 172.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

att kronans rätt till danaarv efter änkan Maria Vilhelmina

Andersson, född Svensson, från Segeltorp i Huddinge socken

må avstås till förmån för Elin Adolfina Engberg, Olivia Charlotta

Samuelsson och Alfrida Johanna Janson.

Vad föredragande departementschefen under punkterna

l:o—3:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Brandt.

366470. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1936:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. a1 i texten