Sök i Ratio Lex

Angående anslag till särskild folkräkning m. m

1936-03-06 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:175, Angående anslag till särskild folkräkning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till särskild

folkräkning m. m.; given Stockholms slott den 6

mars 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

anslag för budgetåret 1936/1937 till särskild folkräkning m. m. och anför

därvid:

Planläggning och organisation av den särskilda folkräkningen. På min

hemställan avlät Kungl. Majit den 31 maj 1935 proposition (nr 248 )till riksdagen

angående anordnande av särskild folkräkning. Enligt i propositionen

framlagt förslag skulle i överensstämmelse med en av befolkningskommissionen

gjord framställning i ämnet, varöver statistiska centralbyrån yttrat sig,

nämnda folkräkning anordnas dels såsom en allmän folkräkning efter hävdBihang

till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 175.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

vunnen indirekt metod, dels ock såsom en partiell folkräkning efter direkt

metod, begränsad till omkring en fjärdedel av landets befolkning.

Den allmänna folkräkningen avsågs skola bygga på utdrag för den 31 december

1935 ur församlingsböckerna samt vara begränsad till de viktigaste

demografiska huvuddata (kön, ålder, civilstånd, familjedata).

Den partiella folkräkningen skulle verkställas inom vissa utvalda kommuner,

nämligen dels Stockholm, Göteborg och Malmö, dels ock ett urval av

övriga kommuner av sådan omfattning, att det sammanlagda invanarantalet

i de för undersökning avsedda kommunerna komme att uppgå till omkring

en femtedel av landets befolkning, nyssnämnda storstäders befolkning ej medräknad.

Folkräkningen i denna del skulle vara särskilt inriktad på familjer

eller familjeliknande hushållsförband, på barnen och deras miljö samt på föräldrarna

och deras sociala samt ekonomiska villkor. Uppgifterna skulle inhämtas

genom särskilda husbesökare under besök i hemmen samt sedermera

kompletteras med inkomst- och förmögenhetsuppgifter, hämtade ur skattedeklarationer

och taxeringslängder.

Den särskilda folkräkningen, som i sig innesluter såväl den allmänna folkräkningen

enligt indirekt metod som den partiella folkräkningen enligt direkt

metod, skulle enligt vad i propositionen förordades omhänderhavas av statistiska

centralbyrån i samråd med befolkningskommissionen, därvid centralbyrån

skulle beredas den personalförstärkning, som för arbetenas utförande

bleve erforderlig.

Det framhölls i propositionen, att slutlig ställning till frågan örn sättet för

folkräkningens anordnande borde tagas först efter närmare utredning. Sedan

dylik utredning slutförts, borde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa

plan för undersökningens bedrivande. På Kungl. Majit skulle jämväl ankomma

att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräk

ningen sammanhängande frågor.

I skrivelse den 14 juni 1935 (nr 351) anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit propositionen. Mot vad i propositionen föreslagits beträffande folkräkningens

anordnande gjorde riksdagen ingen erinran.

Sedermera hava beträffande ifrågavarande folkräkning förekommit bland

annat följande beslut och åtgärder.

Kungl. Majit har genom beslut den 9 augusti 1935 förklarat, att uppgifter

till den allmänna folkräkningen skulle för hela riket, utom Stockholms stad,

jämlikt kungörelsen den 4 november 1859 meddelas av vederbörande pastorsämbeten

i form av utdrag ur varje församlings församlingsbok och bok över

obefintliga. Uppgifterna, upprättade hushållsvis, skulle för varje person huvudsakligen

avse — förutom namn, födelseår och födelseort — familjeställning

och civilstånd, huruvida vederbörande vore behäftad med vissa lyten,

år för äktenskaps ingående samt år för äktenskaps upplösning.

För Stockholms stad har Kungl. Majit den 20 september 1935 förordnat, att

ifrågavarande uppgifter skulle lämnas av mantalskontoret i Stockholm samt

meddelas på grundval av folkregistret. De upplysningar, som saknades i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

3

folkregistret, skulle dock, i den mån så läte sig göra, inhämtas från uppgifterna

till mantalsskrivningen för år 1936 samt från vederbörande kyrkoböcker.

I samband härmed har Kungl. Maj:t meddelat vissa bestämmelser rörande

införskaffande av särskilda uppgifter vid nyssnämnda mantalsskrivning.

Sedan numera uppgifter inkommit från pastorsämbetena, hava dessa uppgifter,

i den mån de röra områden där jämväl partiell folkräkning skall ske,

inom statistiska centralbyrån överförts till blanketter avsedda för den partiella

folkräkningen. Härefter vidtager statistisk bearbetning av församlingsboksutdragen.

Plan för den partiella folkräkningen framlades av statistiska centralbyrån

i skrivelse den 13 december 1935. Enligt nämnda plan, som utarbetats i

samråd med representanter för befolkningskommissionen samt efter överläggningar

med särskilda av centralbyrån tillkallade sakkunniga ävensom

med representanter för olika verk och institutioner m. m., skulle den partiella

folkräkningen anordnas på i huvudsak följande sätt:

Vid folkräkningen skulle införskaffas närmare uppgifter örn vederbörandes

yrke och yrkesställning, om skolbildning och yrkesutbildning, om barn inom

äktenskap, såväl levande som döda, örn gift kvinnas yrkesverksamhet under

olika tidrymder av äktenskapet, om hel eller partiell arbetsoförmåga, om

arbetslöshetshjälp samt örn bostadens beskaffenhet m. m. Därjämte skulle

från förefintligt taxeringsmaterial uppgifter införskaffas angående inkomstoch

förmögenhetsförhållanden.

Folkräkningen skulle omfatta dels omkring en femtedel av befolkningen

i stad med mera än 20,000 invånare, däri inberäknat förortsbefolkning utom

stadskommunens område, dels ock hela befolkningen i var femte av rikets

övriga kommuner.

Insamlandet av uppgifterna skulle ske vad besök i hemmen av därtill särskilt

utsedda husbesökare och taga sin början den 6 mars samt vara avslutat

före den 14 mars 1936. Om vid besöket lämplig person icke anträffades,

som kunde lämna de erforderliga upplysningarna, skulle husbesökaren

kvarlämna en hjälpblankett. Å denna hade husföreståndaren tillfälle att

lämna de begärda upplysningarna.

Husbesökarna skulle utses på landet av kommunalnämnderna (eller särskilda

nämnderna underställda organ), som det därjämte skulle tillkomma

att övervaka räkningens utförande och verkställa en första granskning av de

insamlade uppgifterna. I Stockholm skulle räkningen på samma sätt ombesörjas

av Överståthållarämbetet och i övriga städer av magistraten eller stadsstyrelsen.

Därjämte skulle länsstyrelserna utöva en viss kontroll över arbetet

ute i kommunerna. Slutligen borde av statistiska centralbyrån utsedda

personer i så stor utsträckning som möjligt genom besök ute i kommunerna

lämna lokala myndigheter och husbesökare detaljerade upplysningar om arbetet.

För erhållande av uppgifterna örn inkomst och förmögenhet skulle materialet

under juni månad utsändas till länsstyrelserna, som genom särskilt anställd

personal hade att verkställa utdrag ur taxeringshandlingarna. Härefter

skulle materialet återgå till statistiska centralbyrån för slutlig granskning

och bearbetning.

1 samband med framläggandet av nyssberörda plan för (leii partiella folkräkningen

föreslog statistiska centralbyrån, att som komplement till nämn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

da folkräkning skulle verkställas en särskild undersökning, berörande ett väsentligt

mindre antal personer men innefattande ett antal frågor av mera ingående

natur, såsom angående lyten och varaktigheten av förefintlig arbetsoförmåga,

faderns yrke, arbetslöshet, inkomster från olika inkomstkällor

samt detaljerade uppgifter angående bostaden och dess utnyttjande, rummens

storlek, förefintliga bekvämligheter och hyresbeloppet. Denna intensivundersökning

syntes, framhöll centralbyrån, icke böra utsträckas till mera

än omkring 2 procent av landets befolkning. Den borde utföras i vissa av

den partiella folkräkningen berörda kommuner, samtidigt med denna och

med användande av samma husbesökare och organisation i övrigt.

I anledning av statistiska centralbyråns nyssnämnda skrivelse avgåvos infordrade

utlåtanden av vissa myndigheter (länsstyrelser, magistrater m. fl.)

och sammanslutningar. I allmänhet förordades i yttrandena utvidgad användning

av hjälpblanketter. I sådant hänseende framhölls från flera håll

lämpligheten av, att hjälpblanketter i förväg utsändes till samtliga de hushåll,

som skulle undersökas, för att sedan kunna i ifyllt skick insamlas av

husbesökaren. Denne finge härigenom mera karaktär av uppgiftsinsamlare

än av undersökare.

Kungl. Majit har den 17 januari 1936 utfärdat kungörelse (nr 6) med

vissa föreskrifter rörande partiell folkräkning under år 1936. Samtidigt har

Kungl. Majit förklarat, att beträffande anordnandet av ifrågavarande partiella

folkräkning skulle, jämte bestämmelserna i nämnda kungörelse, i huvudsak

lända till efterrättelse den av statistiska centralbyrån i förenämnda skrivelse

den 13 december 1935 föreslagna planen med de jämkningar i densamma,

som föranleddes av kungörelsens avfattning.

Enligt kungörelsen skall insamlandet av uppgifter för folkräkningen ske

vid besök i hemmen av därtill särskilt utsedda folkräknare. Innan uppgifterna

sålunda insamlas, skola till de hem, vilka komma att besökas, genom

ortsmyndigheternas försorg utdelas eller med posten utsändas hjälpblanketter,

angivande i vilka hänseenden uppgifter skola vid besöken lämnas. Har

hjälpblanketten före folkräknares besök ifyllts av vederbörande, skall folkräknaren

vid besöket genomse blanketten och, örn så visar sig erforderligt,

på grundval av muntliga upplysningar söka komplettera de i blanketten

lämnade uppgifterna. Där hjälpblanketten ej ifyllts, bär folkräknaren att

vid besöket samtalsvis skaffa sig kännedom om de förhållanden, vilka avses

i blanketten, ävensom att å hjälpblanketten eller å medförd huvudblankett

anteckna sålunda erhållna uppgifter. Å hjälpblankett antecknade uppgifter

skola av folkräknaren överföras till huvudblankett.

Uppgifternas insamlande skall enligt kungörelsen taga sin början på landet

den 6 mars och i stad den 16 mars 1936 samt bör vara avslutat på landet

den 13 mars och i stad den 31 mars 1936, dock att statistiska centralbyrån

beträffande kommun på landet må medgiva utsträckning av insamlingstiden.

I övrigt överensstämma kungörelsens bestämmelser i allt väsentligt med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

5

centralbyråns förslag. I särskild ordning har Kungl. Maj:t samtidigt med

kungörelsens utfärdande meddelat föreskrifter angående bland annat dels åtgärder

till förhindrande av publicering av uppgifter angående inkomst och

förmögenhet, dels skyldighet för länsstyrelserna att å huvudblanketter från

självdeklarationer överföra dylika uppgifter. I anledning av statistiska centralbyråns

förslag i fråga om intensivundersökning har tillika meddelats beslut

angående införskaffande av vissa uppgifter väsentligen rörande bostadsförhållanden

beträffande en del av de av den partiella folkräkningen berörda

hushållsenheterna, dock högst omkring två procent av landets befolkning.

Vidare har Kungl. Majit den 17 januari 1936 meddelat bestämmelser rörande

den personal, som under innevarande budgetår må vara anställd hos

statistiska centralbyrån för den särskilda folkräkningen.

Sedermera har statistiska centralbyrån, i överensstämmelse med stadganden

i förberörda kungörelse, dels fastställt formulär till huvud- och hjälpblanketter,

dels bestämt de orter, vilka vid folkräkningen skola undersökas, samt

den del av befolkningen, som undersökningen å varje särskild ort skall avse,

dels ock vidtagit övriga för folkräkningsmaterialets införskaffande erforderliga

förberedande åtgärder.

Slutligen har Kungl. Majit den 21 februari 1936 bemyndigat statistiska centralbyrån

att för instruktionsverksamhet i samband med den partiella folkräkningen

anställa högst 8 konsulenter, varefter sådan instruktionsverksamhet

anordnats av byrån.

Kostnadsberäkningar. Då befolkningskommissionen förra året gjorde

framställning örn anordnande av särskild folkräkning, framlade kommissionen

samtidigt vissa approximativa beräkningar av de totala kostnaderna folden

ifrågasatta undersökningen. Kommissionen uppskattade därvid kostnaden

för den del av undersökningen, som skulle bestå i en summarisk allmän

folkräkning, grundad endast på församlingsböcker och motsvarande register,

till omkring 650,000 kronor. Den ungefärliga kostnaden för den partiella

folkräkningen uppskattade kommissionen till 600,000 å 700,000 kronor exklusive

tryckningskostnader. Hela folkräkningen skulle enligt kommissionens

beräkningar — om tryckningskostnaderna inräknades — draga en kostnad

av mellan 1.3 och 1.4 miljoner kronor.

Statistiska centralbyrån har i förberörda skrivelse den 13 december 1935 anfört,

att det numera vore möjligt att något säkrare bedöma kostnadernas storlek.

Alltjämt återstode dock, fortsätter ämbetsverket, vissa grenar av arbetet,

som vore mycket svåra att i förväg bedöma, särskilt bearbetningen av materialet

från den partiella undersökningen. Centralbyrån hade dock sökt att så

noggrant som möjligt göra en beräkning av de sammanlagda kostnaderna för

hela räkningen och därvid, bortsett från tryckningskostnaderna för resultatens

publicering, kommit till ett belopp av högst 1.5 miljon kronor.

Anvisande oell disposition av anslagsmedel för budgetåret 1935/1936. Befolkningskommissionen

beräknade i sin förut omförmälda framställning kost
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

naderna under innevarande budgetår för den särskilda folkräkningen på sätt

framgår av efterföljande tablå:

Förarbeten (före årsskiftet 1935/1936):

4 tjänstemän (årslön i medeltal 8,000 kronor) ........ kronor 16,000

10 skrivbiträden (årslön i medeltal 3,000 kronor) ...... » 15,000

Bearbetningen (efter årsskiftet 1935/1936):

8 tjänstemän (årslön i medeltal 8,000 kronor) ........ » 32,000

50 skriv- och räknebiträden (årslön i medeltal 3,000 kronor)

........................................ > 75,000

Husbesökare (arvode i medeltal = 20 öre per undersökt

person) .......................................... » 300,000

Blanketter, tryck o. dyl............................... » 20,000

Lokalhyra .......................................... » 12,000

Diverse och oförutsedda utgifter........................ » 30,000

Summa kronor 500,000.

Statistiska centralbyrån förordade i sitt över befolkningskommissionens

framställning avgivna yttrande, dels att ersättning skulle tillerkännas prästerskapet

för arbetet med församlingsboksutdragen, dels att kostnaderna för

blankettryck och andra expenser skulle bestridas från centralbyråns anslag

till omkostnader samt eventuella utgifter för lokalhyra från statens allmänna

fastighetsfond. varigenom anslagsbehovet för budgetåret 1935/1936 skulle

minskas med sammanlagt omkring 60,000 kronor, dels ock att avlöningsposterna

skulle minskas med i runt tal 40,000 kronor.

I propositionen nr 248 till 1935 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t därefter

riksdagen att för den särskilda folkräkningen för budgetåret 1935/1936 anvisa

två anslag, nämligen ett reservationsanslag å 400,000 kronor till avlöningar

till personal vid särskild folkräkning och ett förslagsanslag å 150,000

kronor till ersättning till kyrkobokförare vid särskild folkräkning. Det förutsattes

i propositionen — förutom att eventuella hyreskostnader skulle påföras

statens allmänna fastighetsfond — att kostnaderna för blankettryck och

andra expenser för folkräkningen skulle bestridas från centralbyråns omkostnadsanslag.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls, såsom nämnts, av riksdagen (skrivelse nr 351

år 1935).

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de dispositionsbestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelats beträffande nyssberörda tre anslag.

Reservationsanslaget å 400,000 kronor till avlöningar till personal

vid särskild folkräkning må enligt av Kungl. Maj:t i olika

sammanhang meddelade föreskrifter tagas i anspråk för följande ändamål,

nämligen:

1) avlöningar till personal, som inom statistiska centralbyrån användes för

folkräkningen (brev den 17 januari 1936);

2) ersättning åt folkräknare (brev den 17 januari 1936);

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

7

3) dagarvoden till konsulenter för instruktionsverksamhet i samband med

den partiella folkräkningen (brev den 21 februari 1936); samt

4) dagarvoden m. m. åt sakkunniga för biträde vid uppgörande av plan

för den partiella folkräkningen (brev den 20 september 1935).

Beträffande ettvart av dessa utgiftsändamål må lämnas följande närmare

upplysningar.

I fråga om personal, som inom statistiska centralbyrån må användas för

folkräkningen, har Kungl. Maj:t den 17 januari 1936:

a) förklarat, att statistiska centralbyrån skulle äga att förordna lämplig

tjänsteman hos centralbyrån till ledare för den särskilda folkräkningen, tilllika

föredragande inom ämbetsverket av ärenden rörande denna folkräkning;
b)

medgivit, ej mindre att till ledare för den särskilda folkräkningen finge,

utöver honom tillkommande lön, tills vidare under budgetåret 1935/1936 utgå

lönetillägg med belopp, motsvarande den vikariatsersättning, som enligt gällande

avlöningsbestämmelser skulle tillkomma tjänstemannen vid vikariat å

befattning i lönegraden B 30, än även att ifrågavarande lönetillägg finge utgå

jämväl under tid, då befattningshavaren under förordnande åtnjöte semester,

men däremot icke under tjänstledighet för sjukdom eller under annan ledighet;
c)

förklarat, att då ledaren för folkräkningen åtnjöte ledighet och vikarie

för honom förordnades, till vikarien finge utgå lönetillägg motsvarande vikariatsersättning,

som nyss sagts; samt

d) medgivit, att vid den särskilda folkräkningen finge tills vidare under

budgetåret 1935/1936 vara anställda dels två befattningshavare (aktuarier)

med avlöning såsom tjänstemän å extra stat i lönegraden B 21 enligt föreskrifterna

i 1 kap. av kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom

allmänna civilförvaltningen, dels högst följande antal extra tjänstemän i härefter

angivna lönegrader enligt 3 kap. av nyssnämnda kungörelse, nämligen

3 amanuenser i 15:e lönegraden, 2 kansliskrivare i Ilie lönegraden, 8 kontorsbiträden

i 4:e lönegraden samt 1 expeditionsvakt i 5:e lönegraden, dels

ock erforderligt antal extra skrivbiträden i 2:a lönegraden enligt 3 kap. av

samma kungörelse.

Beträffande ersättning åt folkräknare har i kungörelsen den 17 januari

1936 (nr 6) föreskrivits, att till sådan skall utgå ersättning av statsmedel med

ett belopp av 20 öre för varje person, om vilken uppgifter införskaffats, dock

med rätt för statistiska centralbyrån att för särskilda orter eller i särskilda

fall på framställning av ortsmyndigheten medgiva förhöjning av ersättningen,

där sådant med hänsyn till arbetets svårighetsgrad, därav föranledd tidsutdräkt

eller andra särskilda förhållanden finnes skäligt. Ersättningen skall

av statistiska centralbyrån, sedan uppgifterna avlämnats till centralbyrån

samt av densamma granskats och godkänts, utanordnas till vederbörande ortsmyndighet,

som bär att till folkräknare utbetala dem tillkommande belopp.

Enligt brevet den 17 januari 1936 må till sådan ersättning, som nu nämnts,

tagas i anspråk sammanlagt högst 300,000 kronor.

Dagarvodet till konsulenter för instruktionsverksamhet i samband med den

partiella folkräkningen skall enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 februari 1936

utgöra 15 kronor. För nämnda ändamål må av ifrågavarande anslag tagas

i anspråk sammanlagt högst 2,500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mai.ts proposition nr 175.

Slutligen hava de sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande av

statistiska centralbyrån tillkallats för att inom ämbetsverket biträda vid uppgörande

av plan för den partiella folkräkningen, varit berättigade åtnjuta

dagarvode och övrig ersättning enligt de grunder, som gälla för av Kungl.

Maj:t förordnad ledamot av kommitté.

Kungl. Majit har den 9 augusti 1935 förordnat, att ersättning till kyrkobokförare

skulle för varje församling utgå efter 2 kronor 50 öre för varje påbörjat

100 itai personer, som redovisats å de för den allmänna folkräkningen

avsedda utdragen ur församlingsboken samt boken över obefintliga, under

förutsättning dock att nämnda utdrag inom av statistiska centralbyrån föreskriven

tid insänts till ämbetsverket. Ersättningen skulle av centralbyrån

fastställas för varje församling samt utgå av förslagsanslaget till ersättning

till kyrkobokf örare vid särskild folkräkning.

Statistiska centralbyråns omkostnadsanslag är i

riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 148,600 kronor.

Den för ämbetsverket nu gällande omkostnadsstaten har jämlikt Kungl.

Majlis särskilda beslut den 31 maj 1935, den 30 december 1935 samt den

21 februari 1936 följande lydelse:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ......................... kronor 7,200

2. Expenser, förslagsvis................................ » 128,800

3. Publikationstryck, förslagsvis ......................... » 81,000

4. övriga utgifter, förslagsvis ........................... » 10,500

Summa kronor 227,500

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer .................... kronor 6,000

Nettoutgift kronor 221,500.

Med anledning av att nettoutgiftssumman sålunda avsevärt överstiger anslagsbeloppet

vill jag erinra, att i propositionen nr 248 till 1935 års riksdag

förutsattes, att, därest — såsom i propositionen förordades — expenskostnaderna

för den särskilda folkräkningen överfördes till centralbyråns omkostnadsanslag,

härav måste bliva en följd, att detta anslag finge ej obetydligt

överskridas under budgetåret 1935/1936.

Beträffande de särskilda anslagsposterna i omkostnadsstaten må framhållas,

att av anslagsposten till reseersättningar ett belopp av 7,000 kronor avsetts

huvudsakligen för reseersättningar enligt rese- och traktamentsklassen

II C i allmänna resereglementet åt konsulenterna för instruktionsverksamhet

i samband med den partiella folkräkningen, att av anslagsposten till

expenser ett belopp av 55,400 kronor avsetts för expenskostnader i anledning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

av den särskilda folkräkningen samt att från anslagsposten till övriga utgifter

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1936 må bestridas gottgörelse

åt representanter för ortsmyndigheter samt åt folkräknare för styrkta

resekostnader i och för inställelse till instruktionsmöten, som anordnas såsom

led i omförmälda instruktionsverksamhet, därvid dock skall iakttagas, att

för resa på järnväg sådan gottgörelse icke må utgå med högre belopp än som

motsvarar avgift för plats i III klass.

Kungl. Majit har föreskrivit, att anslagsposterna till reseersättningar och

övriga utgifter icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. Vidare

hava särskilda bestämmelser meddelats angående dispositionen av anslagsposten

till expenser.

Anslagsbehov för budgetåret 1936/1937. Beträffande anslagsbehovet för

budgetåret 1936/1937 till den särskilda folkräkningen ävensom till statistiska

centralbyråns omkostnader må anföras följande.

I skrivelse den 30 augusti 1935 har statistiska centralbyrån beräknat medelsbehovet

för nästa budgetår å omkostnadsanslaget, bortsett från omkostnader

vid den särskilda folkräkningen, till 151,500 kronor, vilket i förhållande

till anslagsbeloppet för innevarande budgetår innebär en ökning av 2,900 kronor.

Nämnda ökning har uppkommit sålunda, att för den förestående statistiken

över årets riksdagsmannaval beräknats ett belopp av 3,900 kronor,

varemot omkostnaderna för 1930 års folkräkning ansetts kunna sänkas med

1,000 kronor.

Sedermera har centralbyrån i sin förberörda skrivelse den 13 december

1935 beräknat det av den särskilda folkräkningen föranledda anslagsbehovet

för nästkommande budgetår till sammanlagt 562,000 kronor, varav ett belopp

av 105,000 kronor avser omkostnader.

I årets statsverksproposition upptogos anslaget till avlöningar till personal

vid särskild folkräkning samt statistiska centralbyråns omkostnadsanslag

i riksstatsförslaget med allenast beräknade belopp, därvid det förra

uppskattades till (562,000 — 105,000 =) 457,000 kronor och det senare till

(151,500 + 105,000 =) 256,500 kronor.

Anslagsbehovet för den särskilda folkräkningen, bortsett från expenskostnaderna,

har av statistiska centralbyrån i skrivelsen den 13 december 1935

närmare beräknats på följande sätt:

Personalkostnader (utom dyrtidstillägg) ................ kronor 345,000

Ersättning för å länsstyrelserna verkställda utdrag ur taxe
-

ringsuppgifterna .......................

Ersättning till de kommunala myndigheterna

...... » 60,000

....... » 52,000

Summa kronor 457,000.

Personalkostnaderna hava av centralbyrån beräknats under förutsättning

att vid byrån skulle under nästa budgetår för den särskilda folkräkningen finnas

anställda — förutom mera tillfällig personal — omkring 110 personer

Bihang lill riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 175. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

såsom extra skrivbiträden samt i övrigt den personal, som enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 17 januari 1936 må under innevarande budgetår vara anställd

vid folkräkningen. Emellertid har centralbyrån bland personalkostnaderna

även inräknat ett belopp av 25,000 kronor för förstärkning av avlöningsanslaget

för budgetåret 1935/1936 samt därvid framhållit, att det för

arbetets snabba bedrivande vore önskvärt, om redan från början anställdes

en något större personal än det för nämnda budgetår disponibla anslaget

medgåve.

Ersättning lill den personal, som vid länsstyrelserna kommer att användas

för verkställande av utdrag ur taxeringsuppgifterna, har beräknats efter

10 öre per inkomsttagare eller förmögenhetsägare, örn vilken uppgifter överföras

till folkräkningsblanketterna.

Vad slutligen angår ersättning till de kommunala myndigheterna, har centralbyrån

ansett nödvändigt, att dylik ersättning lämnas, samt beräknat densamma

efter 4 öre per räknad person. Centralbyrån har funnit önskligt, att

ersättningen kunde utgå redan under innevarande budgetår.

I anledning av statistiska centralbyråns ifrågavarande beräkningar har

statskontoret i utlåtande den 4 januari 1936 anfört bland annat följande:

Huruvida de beräkningsgrunder, som statistiska centralbyrån föreslagit

tor bestammandet av ersättningar för det lokala arbetet och för införskaffande

av uppgifter angående inkomst och förmögenhet, kunna anses skäliga är

givetvis vanskligt för statskontoret att bedöma. Det vill dock förefalla ämbetsverket,

som om den ersättning av 10 öre per inkomsttagare eller förmögenhetsagare,

som föreslås skola utgå till den hos länsstyrelserna anställda

personal, vilken till folkräkningsmaterialet skall överföra vissa uppgifter från

taxermgslängder och deklarationsuppgifter, vore väl högt beräknad. Oavsett

detta synes det ämbetsverket kunna ifrågasättas, örn icke i stället berörda

personal bör anställas mot timersättning, därvid ersättningen torde böra befi1™11™5

till det belopp, som jämlikt 7 § 3 mom. i kungörelsen den 26 juni

lool* / \IT^ triläggsbestämmelser till avlöningsreglementet den 22 juni

1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, vid övertidsarbete må utgå till

betattmngshavare med närmast motsvarande arbetsuppgifter (i förevarande

tätt, såvitt statskontoret kan bedöma, skrivbiträden).

\ ad beträffar frågan om ersättning till de kommunala myndigheterna vill

statskontoret erinra, alt kommunerna pläga påläggas arbetsuppgifter, jämförbara

med de nu ifrågasätta, vid de av staten anordnade hyresräkningarna

och Ieynadskostnadsundersökningarna (jfr sv. ffs. nr 554—555 år 1933)

utan att särskild gottgörelse härför lämnas.

, ftr-f,n.gåen?e’ På sätt centralbyrån föreslagit, av den ordning, som sålunda

tillämpats, kan enligt statskontorets mening medföra konsekvenser

tor framtiden, agnade att ingiva betänkligheter. Endast för det fall att ett

dylikt undantag kan anses motiverat av de särskilda förhållanden, som äro

förknippade med denna utredning, synes fördenskull centralbvråns förslag

i förevarande avseende böra bifallas. *

,kostnac.lsb.eräkningar och anslagsäskanden för budgetåret

1936/1937 undandraga sig i stort sett statskontorets bedömande, så mvcket

mer som närmare redogörelser för byråns kalkyler i fråga örn personalkostnader

och omkostnader icke lämnas i framställningen. Statskontoret vill

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

11

framhålla, att ett överslag av årskostnaderna för den personal, som byrån

tänkt sig skola anställas den 1 februari 1936, giver vid handen, att den

äskade anslagsposten till personalkostnader — med frånräknande av de

25,000 kronor, som avses för innevarande budgetår — betydligt överstiger

vad som erfordras för sagda personals avlönande under nästa budgetår.

Enligt vad till statskontoret uppgivits, är emellertid skillnaden beräknad för

tillfälliga utökningar av personalen.

Slutligen får statskontoret framhålla, att om det för folkräkningsarbetets

behöriga bedrivande skulle visa sig oundgängligen nödvändigt att redan för

innevarande budgetår äga tillgång till ökade medel utöver de för sagda budgetår

anvisade, detta ökade medelsbehov synes — sedan beslut av riksdagen

föreligger om ytterligare anslag för nästa budgetår — kunna tillgodoses därigenom,

att Kungl. Majit förskottsvis av tillgängliga medel ställer till centralbyråns

förfogande erforderligt belopp att efter den 1 juli 1936 ersättas från

nämnda anslag. Vad beträffar gottgörelsen till de kommunala myndigheterna

synes — därest dylik gottgörelse överhuvud taget finnes böra utgå — med

utbetalning därav under alla omständigheter kunna anstå till budgetåret 1936/

1937.

Även i vissa andra yttranden hava uttalanden gjorts i anledning av centralbyråns

beräkningar. Sålunda bar länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasatt,

huruvida det icke vore lämpligt att lämna möjlighet för länsstyrelserna

att anskaffa personal för uppgiftsinsamlandet å landskontoren emot månads-,

dag- eller timersättning. Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att

till den person, som vid länsstyrelse utövar ledningen över uppgiftsinsamlandet,

ersättning borde utgå enligt annan grund än till övrig personal. Slutligen

hava Överståthållarämbetet och svenska stadsförbundets styrelse funnit

den föreslagna ersättningen till de kommunala myndigheterna snävt tilltagen.

Överståthållarämbetet har därvid förordat, att ersättningen skulle utgå med

5 öre per räknad person.

Beträffande det av statistiska centralbyrån beräknade beloppet å 345,000 Departementskronor

till personalkostnader under nästa budgetår för den särskilda folk- chelenräkningen

är att märka, att i detta belopp icke inräknats medel för det provisoriska

dyrortstillägg, som enligt numera fastställda grunder skall under

nämnda budgetår utgå till extra tjänstemän. Även örn, såsom statskontoret

antytt, det av statistiska centralbyrån äskade beloppet beräknats med en viss

säkerhetsmarginal, torde likväl försiktigheten bjuda, att beloppet av berörda

anledning höjes, förslagsvis till 360,000 kronor. Detta belopp torde böra

äskas såsom reservationsanslag till avlöningar till personal vid särskild folkräkning.

Därest, såsom centralbyrån befarat, behov att förstärka avlöningsanslaget

för innevarande budgetår uppkommer, torde detta behov kunna tillgodoses

på det sätt, statskontoret förordat. Jag håller dock för sannolikt, att

förstärkning icke skall visa sig erforderlig.

Jag anser vidare, att de kostnader, som uppkomma vid överförande inom

länsstyrelserna av uppgifter angående inkomst och förmögenhet från taxeringshandlingarna

till folkräkningsblanketterna, lämpligen kunna för nästa

budgetår vid anslagsberäkningen uppskattas med utgångspunkt från den av

statistiska centralbyrån förordade ersättningsgrunden. Sedan yttranden och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

förslag i ämnet inhämtats från länsstyrelserna, torde Kungl. Maj:t framdeles

få bestämma ersättningsgrunderna samt för varje särskild länsstyrelse fastställa

det belopp, som skall ställas till förfogande för arbetet ifråga. Av riksdagen

torde till bestridande av ifrågavarande kostnader böra äskas ett särskilt,

obetecknat anslag å 60,000 kronor.

Vad angår frågan om ersättning till ortsmyndigheter och lokala organ för

arbete och kostnader vid folkräkningsmaterialets insamlande, hyser jag —

i betraktande av ifrågavarande utrednings särskilda karaktär och de

krav, som för ett lyckligt genomförande av densamma måste ställas på ortsorganens

medverkan — i likhet med statistiska centralbyrån den uppfattningen,

att sådan ersättning bör i förevarande fall utgå. I fråga om ersättningens

storlek förordar jag — främst med hänsyn till det ökade besvär

och de ytterligare kostnader, som skyldigheten att utsända hjälpblanketterna

måste medföra för ortsmyndigheterna — att ersättningen bestämmes något

högre än centralbyrån föreslagit, nämligen till i medeltal högst 5 öre per

räknad person. Även för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras ett

särskilt anslag, vilket bör hava förslagsanslags natur samt beräknas till

65,000 kronor. I likhet med statskontoret anser jag tillräckliga skäl saknas

att vidtaga anordning för utbetalning av ifrågavarande ersättning före ingången

av nästa budgetår.

Vad slutligen angår omkostnadsanslaget, synes mig anledning ej föreligga

att frångå den beräkning, som beträffande detta anslag framlades i statsverkspropositionen.

Anslaget bör alltså bestämmas till 256,500 kronor. Vid

bifall härtill bör, såvitt nu kan bedömas, omkostnadsstaten för centralby
-

rån för nästa budgetår uppställas på följande sätt:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 200

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 181,300

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 81,000

Summa kronor 262,500

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer .................... kronor 6,000

Nettoutgift kronor 256,500.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

rörande dispositionen av här ifrågavarande anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa
dels

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid särskild folkräkning ett reservationsanslag

kronor 360,000,

av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175-

13

dels till Statistiska centralbyrån: Kostnader för införskaffande

vid särskild folkräkning av uppgifter angående inkomst

och förmögenhet ett anslag av...... kronor 60,000,

dels till Statistiska centralbyrån: Ersättning till ortsmyndigheter

och lokala organ vid särskild folkräkning ett förslagsanslag

av .......................... kronor 65,000,

dels ock till Statistiska centralbyrån: Omkostnader ett förslagsanslag

av..........................kronor 256,500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Brandt.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936.

1 sami. Nr 175.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild folkräkning m. m. s. 1 i texten