Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till viss forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området

1936-03-06 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:194, Angående bidrag till viss forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till viss

forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området;

given Stockholms slott den 6 mars 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 6 mars 1936.

Närvaran de:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld:

1 årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkt 116, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1936/1937 beräkna till Bidrag

lill jordbrukstekniska föreningen: Särskild forskningsverksamhet ett anslag

av 25,000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla detta ärende.

Såsom framgår av vad jag under nyssnämnda punkt i nionde huvudtiteln

anfört avser ärendet frågan örn en lämplig organisation av den av byrådirekBihang

lill riksdagens protokoll 1936. 1 sand. Nr 194.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

tören i vattenfallsstyrelsen Harald Edholm bedrivna forskningsverksamheten

på det jordbrukstekniska området.

År 1923 förordnade vattenfallsstyrelsen Edholm, vilken då tjänstgjorde

såsom distriktsingenjör vid Älvkarleby kraftverk, att å styrelsens kraftverksbyrå

biträda vid handläggning av ärenden, som sammanhängde med pågående

utredning om rabattaxa för till statens kraftverk anslutna och

därmed jämställda abonnenter m. m. Omkring år 1925—1926 var nyssberörda

arbetsuppgift i huvudsak avslutad. Det ansågs då lämpligt att förlägga

arbetets tyngdpunkt till en verksamhet, som avsåg att finna nya avsättningsområden

åt elektriciteten, särskilt inom lantbruket. Edholms nya

arbetsuppgifter hava i överensstämmelse härmed väsentligen inriktats på

dels utexperimentering av nya anordningar eller metoder inom jordbruket, varigenom

dess avkastning kunde med den elektriska kraftens tillhjälp ökas

eller bättre tillvaratagas, dels ock propagandaverksamhet för spridande av

kännedom om de ändamål för vilka den elektriska kraften kunde komma

till användning.

I anslutning till Edholms förordnande år 1923 hos vattenfallsstyrelsen

medgav Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen, att till Edholm finge under

högst ett år utöver honom tillkommande avlöning utbetalas särskild ersättning

efter 2,000 kronor för år. Efter förnyad framställning bemyndigade

Kungl. Maj:t den 31 mars 1926 styrelsen att från och med utgången av tid,

som avsåges i 1923 års beslut, tills vidare under den tid, varunder förordnande

för Edholm att inom styrelsen handlägga ärenden rörande landsbygdsdistributionen

påkallades, till Edholm utbetala särskild ersättning, beräknad

till och med utgången av år 1925 efter 2,000 kronor för år och därefter

med ett belopp, motsvarande skillnaden mellan Edholms avlöningsförmåner

såsom distriktsingenjör och de löneförmåner, som skulle hava tillkommit

honom, därest han från tidpunkten för förordnandets början varit konstituerad

till ordinarie byrådirektör, dock med visst avdrag. När Edholm sedermera

år 1926 konstituerades till förste byråingenjör i vattenfallsstyrelsen,

medförde detta ingen ändring i beslutet den 31 mars 1926.

I överensstämmelse härmed uppbär Edholm, som i sin förste byråingenjörstjänst

sedan den 1 juli 1929 tillhör 30 löneklassen, ett särskilt lönetillägg

av 40 kronor per månad, minskat med 3 kronor 12 öre i pensionsavgifter.

Under år 1935 uppgick Edholms löneförmåner efter avdrag för pensionsavgifter

till 11,528 kronor 88 öre. Härutöver uppbär Edholm i egenskap av

sekreterare hos jordbrukstekniska föreningens elektriska sektion ett särskilt

årsarvode av 3,000 kronor.

Det sätt på vilket Edholms verksamhet anordnats har föranlett anmärkning

från riksdagens revisorer. Dessa påtalade år 1934 i sin berättelse (§ 67),

att varken i instruktion, arbetsordning eller vattenfallsstyrelsens protokoll

återfunnes någon bestämmelse angående de arbetsuppgifter, som vore förenade

med Edholms byrådirektörstjänst. Enligt revisorernas mening rådde

en sammanblandning mellan Edholms tjänsteåligganden samt halvofficiella

och rent privata uppdrag. Revisorerna anmärkte jämväl på det förhållan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

3

det, att Edholm genom försäljning av vissa patent för egen räkning utnyttjat

sådana forskningsresultat, som han vunnit under sitt arbete för statens räkning.

I sitt utlåtande (nr 126/1935) i anledning av statsrevisorernas förenämnda

berättelse uttalade statsutskottet — som icke ansett de påtalade förhållandena

vara ur principiell synpunkt ordnade på ett tillfredsställande sätt -—

med hänsyn till den betydelse som Edholms forskningsverksamhet ansetts äga,

att man borde överväga lämpligheten av att Edholms verksamhet lösgjordes

från vattenfallsstyrelsen och att han med statens stöd knötes till annan forskningscentral,

där han kunde beredas tillfälla att fullfölja sina forskningar

på det jordbrukstekniska området. Utskottet, som uttalade sin förväntan,

att denna fråga utan framställning från riksdagens sida komme att tagas

under övervägande av Kungl. Majit och ordnas på ett i alla avseenden tillfredsställande

sätt, anmälde allenast för riksdagen vad i ärendet förekommit.

Riksdagen beslöt lägga anmärkningen till handlingarna.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 januari 1935 hemställde jordbrukstekniska

föreningen örn vidtagande av åtgärder för att Edholm måtte sättas i

tillfälle att under lämplig organisationsform med statens stöd fortsätta sin

forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området.

över denna framställning avgåvo kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

den 8 april 1935 infordrat gemensamt utlåtande. Ämbetsverken ansågo

sig böra vitsorda, att den av Edholm bedrivna verksamheten i allmänhet

varit av eller kunde få betydelse för jordbruksproduktionen. Ämbetsverken

ansågo emellertid, att frågan om verksamhetens organisation knappast borde

lösas för sig utan upptagas till omprövning i samband med pågående utredning

i fråga om försöksverksamheten på jordbruksområdet i dess helhet.

I anledning härav förordnade Kungl. Majit den 3 maj 1935, att framställningen

skulle överlämnas till utredningsmannen för verkställande av utredning

och avgivande av förslag i avseende å vissa frågor rörande lantbruksförsöksverksamhetens

organisation för att tagas under omprövning i samband

med berörda utredning. I skrivelse den 28 augusti 1935 framhöll emellertid

utredningsmannen, att de förslag han framlagt icke berörde den jordbrukstekniska

forskningsverksamheten. I betraktande härav kunde frågan

om den framtida organisationen av den av Edholm bedrivna verksamheten

enligt utredningsmannens förmenande behandlas såsom en självständig

fråga.

I detta sammanhang torde ock böra erinras om en vid 1935 års riksdag

väckt motion i förevarande ämne (11:389). I denna begärdes, att riksdagen

måtte dels hos Kungl. Majit hemställa örn förslag angående överflyttning

av Edholms verksamhet till lämplig institution på jordbrukets område,

och dels för budgetåret 1935/1936 för detta ändamål anvisa ett reservationsanslag

på 40,000 kronor. Motionären förutsatte, att vattenfallsstyrelsen

skulle för samma ändamål bidraga med 20,000 kronor. I utlåtande över

motionen förklarade jordbruksutskottet sig icke vilja förneka, alt den verksamhet,

som vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå genom Edholm utövat be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

träffande landsbygdens elektrifiering, varit av betydelse för jordbruket.

Emellertid syntes det utskottet näjipeligen kunna ifrågakomma att på hemställan

av en enskild motionär och utan att förslag i ämnet väckts av vattenfallsstyrelsen

därifrån bryta loss en verksamhet, som Edholm förestått i egenskap

av tjänsteman i styrelsen. I allt fall syntes det utskottet av budgettekniska

skäl vara uteslutet att, såsom motionären tycktes åsyfta, bekosta

verksamheten dels med ett anslag under nionde huvudtiteln å 40,000 kronor,

dels ock med ett tillskott av vattenfallsstyrelsen å 20,000 kronor. På nu angivna

skäl kunde utskottet, som förutsatte, att vattenfallsstyrelsen i allt fall

fortsatte sin ifrågavarande verksamhet, icke biträda motionen. Riksdagen

avslog sedermera motionen.

Den 18 oktober 1935 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantbruksakademiens sekreterare

professorn Th. V. E. Björkman att inom jordbruksdepartementet biträda

med utredning och utarbetande av förslag om framtida organisation av

den av Edholm bedrivna forskningsverksamheten på det jordbrukstekniska

området. Med skrivelse den 3 mars 1936 har Björkman överlämnat en promemoria

med utredning och förslag i ämnet. Över promemorian hava efter

remiss yttranden avgivits av statskontoret, vattenfallsstyrelsen, kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen.

I utredningsmannens promemoria har till en början lämnats en översikt

över Edholms arbete på det jordbrukstekniska området. Av

denna framgår i huvudsak följande.

Under åren 1927—1931 hade utarbetats en av Edholm föreslagen metod för

spannmålstorkning. Metoden avsåge att skapa möjlighet dels att på de enskilda

gårdarna torka och lufta spannmål med användande av enbart naturlig,

icke uppvärmd luft och dels att i spannmålslagerhus med uppvärmd luft

torka relativt stora mängder spannmål till billigt pris. I fråga om de enskilda

gårdarna ansåges metoden innebära möjlighet att ej oväsentligt minska

magasinets bruttovolym samt att i ökad utsträckning verkställa tröskning

av säden direkt från fältet, vilket medförde förenkling i bärgningsarbetet och

minskning i behovet av lokalutrymmen för tillvaratagandet av grödan. I samband

med denna verksamhet hade jämväl utarbetats en metod för pneumatisk

spannmålstransport, därvid kraftåtgången skulle vara lägre än annars.

Under åren 1931—1934 hade av Edholm utarbetats en ny metod för torkning

av vallväxter. Metoden vore grundad på den iakttagelsen, att nedbrytningen

av protein och andra värdefulla beståndsdelar i de gröna växterna

vid torkningen i hög grad påverkades av använd torkningsmetod, graden av

luftfuktighet med flera förhållanden. Torkapparatens konstruktion vore sådan,

att apparaten ansåges kunna byggas av de enskilda gårdarnas egen

personal med användning av gårdarnas eget virke. Kostnaderna för apparaten

kunde därigenom begränsas. Tolkningsmetoden avsåge att dels underlätta

skördandet av vallarna på ett tidigare stadium, varigenom det erhållna

höets kvalitet förbättrades, dels ock åvägabringa en utjämning av arbetsbehovet

under sommaren, i det att höskörden kunde fördelas på en längre

tidrymd. Vid experimenten rörande grästorkning hade det visat sig önskvärt

att använda förbränningsgaserna direkt vid torkningen i .stället för att tillämpa

indirekt luftförvärmning. Härför vore emellertid en effektiv gnist- och sotavskiljare

erforderlig, och experiment på detta område hade upptagits. Vidare

påginge undersökningar för åstadkommande av speciella arbetsbesparande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194. 5

anordningar i syfte att möjliggöra hackelseskärning av den artificiellt torkade

höskörden.

Experiment och undersökningar hade även verkställts i syfte att åstadkomma

ett ventilationssystem av djurstallar enligt en sådan princip, att djuren

omflötes av en kontinuerlig luftström. Systemet innebure, att luften fördelades

på ett rationellt sätt inom lokalerna med tillhjälp av en elektriskt driven

fläkt. Temperaturen i stallarna kunde på detta sätt anpassas till den

för djurens produktion lämpligaste, och luftfuktigheten bleve som följd härav

väsentligt lägre än man vanligen funne i djurstallar.

I anslutning till förenämnda experiment hade utarbetats förslag till en rationalisering

av ekonomibyggnaderna vid jordbruk. Förslagen åsyftade att

dels genom ökad mekanisering åstadkomma arbetsbesparing vid inomhusarbeten

och dels genom det minskade behovet av sädesloge nedbringa byggnadskostnaderna.

I samband härmed hade även upptagits frågan om gödselstäders

dimensionering samt om elektriskt drivna anordningar för utgödsling

från ladugårdar.

Åren 1925—1927 hade i samarbete med centralanstalten för jordbruksförsök

utförts vissa undersökningar rörande elektrisk ensilering av grönfoder

enligt ett schweiziskt uppslag, och under år 1928 hade verkställts vissa experiment

med fältbevattning av olika slags grödor. I intetdera fallet hade emel

lertid de ekonomiska resultaten blivit uppmuntrande. Efter uppslag från

Norge hade Edholm genom en serie undersökningar bearbetat en metod för

elektrisk jorduppvärmning vid trädgårdsodling, i syfte att anpassa den till

svenska förhållanden. Metoden hade sedermera kommit till viss användning.

Såsom undervisningsmateriel, närmast för anvisande av exempel på en ändamålsenlig

elektrifiering men också för illustration av andra rationaliseringsåtgärder

beträffande ekonomibyggnaders inrättande m. m. hade anordnats

demonstrationsgårdar. Den första demonstrationsgården hade iordningställts

vid rikslantbruksmötet i Stockholm 1930. Denna hade år 1932

följts av vattenfallsstyrelsens demonstrationsgård Gäddebäck utanför Trollhättan.

Vidare kunde den år 1934 uppförda ekonomibyggnaden vid Malmvik

på Lovön ävensom den år 1935 vid Stegsholm i Gålö uppförda ekonomibyggnaden

betecknas som demonstrationsgårdar. I samtliga dessa fall hade

det konstruktiva arbetet i huvudsak åvilat Edholm.

Genom samarbete mellan föreningen för elektricitetens rationella användning

(Fern) och jordbrukstekniska föreningens elektriska sektion utgåves sedan

år 1932 tidskriften »Jordbrukarens elektriska blad (Joel)», vilken vore

avsedd att bringa jordbrukarna upplysning i elektriska frågor. Åt tidskriften

hade vattenfallsstyrelsen, förnämligast genom Edholm, lämnat sin medverkan.

Genom föredrag, uppsatser, undervisningsfilmer m. m. hade vidare

genom Edholm bedrivits upplysningsverksamhet på ifrågavarande område.

I promemorian har utredningsmannen vidare lämnat vissa uppgifter

rörande den personal och de lokaler, som hittills stått Edholm

tili buds. Härav inhämtas i huvudsak följande.

Såsom medhjälpare vid forsknings- och upplysningsverksamheten hade

Edholm under senare tid haft till förfogande en biträdande ingenjör vid vattenfallsstyrelsen,

en agronom och en byggnadsingenjör, varjämte tillfällig arbetskraft

anlitats i män av behov. Förstnämnde ingenjör hade biträtt vid

utredningar örn jordbruksstatistik m. lii. samt handhaft det löpande laboratoriearbetet

ävensom undersökningar av teknisk art på gårdarna. Hans avlöning

hade lich utgått från vattenfallsstyrelsen. Agronomen hade dels handhaft

undersökningar i praktisk drift ute på gårdarna, dels omhänderhaft vis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

ning av demonstrationsgårdar dels ock ombesörjt korrespondens m. m. Avlöningen

hade bestritts till ena hälften av vattenfallsstyrelsen och till den

andra av jordbrukstekniska föreningens elektriska sektion. Byggnadsingenjören,

vars avlöning helt utgått från nämnda förenings elektriska sektion,

hade utfört erforderligt ritningsarbete.

Under de åtta år, som verksamheten pågått, hade den provisoriskt inrymts

i lokaler i vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad. Såsom laboratorium

hade varit tillgängligt endast ett mindre rum, vilket samtidigt använts såsom

arbetsrum. Pågående ombyggnadsarbeten inom nyssnämnda byggnad hade

emellertid medfört begränsning i tillgången på lokaler. För närvarande förvarades

sålunda den huvudsakliga laboratorieutrustningen i en förhyrd källare

och laboratorielokalen användes jämte ett annat mindre rum såsom arbetsrum.

Även Edholms eget tjänsterum hade utnyttjats för forskningsverksamheten.

Den för verksamheten tillgängliga laboratorieutrustningen vore

föga omfattande.

Rörande den ifrågavarande verksamhetens ekonomi har utredningsmannen

lämnat bland annat följande upplysningar.

Utgifterna för den Edholmska forskningsverksamheten hade för åren 1932

—1934 fördelat sig sålunda:

1932

1933

1934

kronor

kronor

kronor

Löner och arvoden

Edholm.............................

..... 9,000

11,000

13,000

Biträdande ingenjören...............

..... 3,600

4,964

5,160

Agronomen.........................

..... 5,000

5,400

6,000

Diverse arvoden ...................

..... 100

300

500

Rese- och traktamentsersättningar.....

..... 2,747

5,467

4,370

Omkostnader .........................

..... 8,714

23,545

13,010

Summa kronor 29,161

50,676

42,040.

Angivna utgifter hade betalats av

vattenfallsstyrelsen och jordbrukstek-

niska föreningen enligt följande fördelning:

1932

1933

1934

kronor

kronor

kronor

Vattenfallsstyrelsen.................

.....19,471

32,383

30,472

Jordbrukstekniska föreningen.......

..... 9,690

18,293

11,568

Summa kronor 29,161

50,676

42,040.

De utgifter, som bestritts av vattenfallsstyrelsen, vore i vissa fall uppskattade,

då särskild bokföring icke förts avseende den Edholmska forskningsverksamheten.

Beträffande såväl Edholm som den biträdande ingenjören

hade en viss — för varje år avtagande — del av avlöningsförmånerna ansetts

böra hänföras till annan verksamhet i vattenfallsstyrelsens tjänst.

Enligt en inom vattenfallsstyrelsen utförd beräkning av kostnaderna för

Edholms forskningsverksamhet hade av Edholms och den biträdande ingen
-

jörens löner följande belopp

ansetts böra belasta

ifrågavarande verksam-

het, nämligen:

1932

1933

1934

kronor

kronor

kronor

Edholm.....................

............. 6,000

8,000

10,000

Biträdande ingenjören .....

............. 3,500

4,500

5,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

7

De utgifter för den Edholmska forskningsverksamheten, som sålunda

betalats av vattenfallsstyrelsen, vore helt att betrakta som vattenfallsstyrelsens

direkta kostnader för ändamålet. Därutöver hade styrelsen ställt lokaler

till förfogande för verksamheten utan att något hyresbelopp upptagits

i kostnadsberäkningen.

Vad anginge jordbrukstekniska föreningen, hade dess utgifter för

ifrågavarande ändamål bestritts från olika inkomstkällor. Sålunda hade under

åren 1932—1934 följande inkomster stått till föreningens elektriska sektions

förfogande:

1932

kronor

Andel av statsanslag ...................... 4,000

Årsavgift från vattenfallsstyrelsen.......... 2,500

Årsavgift från andra anslutna kraftverk och

elektr. företag............................ 1,230

Anslag från stiftelser o. dyl............... —

Diverse inkomster m. m. .................. 90

Summa kronor 7,820 18,293 11,449.

Med hänsyn till att utredningsmannens förslag innebär en anknytning

av den av Edholm bedrivna forskningsverksamheten till jordbrukstekniska

föreningen torde här böra återgivas följande i promemorian

intagna redogörelse för föreningens organisation och verksamhet.

Jordbrukstekniska föreningen bildades år 1927. För främjande av sitt

syfte skall föreningen jämlikt sina stadgar särskilt hava till uppgift att företaga

utredningar av teknisk och ekonomisk innebörd rörande konstruktion

och utförande av för lantbruket lämpliga maskiner, redskap och byggnader

samt rörande lämplig användning av olika slag av drivkraft för lantbrukets

behov; att verkställa undersökningar örn jordbruksarbetets effektivitet

samt pröva och utveckla arbetsmetoder inom lantbruket; att verka

för en ändamålsenlig standardisering av för lantbruket behövliga industrifabrikat

samt verkställa nödiga utredningar rörande sådan standardisering;

att på lämpligt sätt sprida kännedom bland svenska lantbrukare om fördelarna

av tidsenliga mekaniska hjälpmedel och av den elektriska energiens

utnyttjande inom lantbruket samt i möjligaste mån meddela begärda upplysningar

härom samt att i övrigt inom ramen för föreningens syftemål vidtaga

sådana åtgärder, som främja lantbruket och dess binäringar.

Som medlemmar av föreningen kunna ingå såväl institutioner och sammanslutningar

som enskilda personer och företag. Föreningen stödes ekonomiskt

utom genom medlemmarna även av vissa hushållningssällskap.

Därjämte har föreningen redan från början åtnjutit visst statsunderstöd.

Under de senaste åren har detta utgått med 12,000 kronor örn året.

Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse bestående av femton

ledamöter, av vilka vissa utses av särskilda institutioner och dc övriga

väljas av föreningen på allmänt sammanträde. Styrelsen har inom sig utsett

ett särskilt arbetsutskott.

Föreningens arbeten bedrivas huvudsakligen genom tre särskilda sektioner,

var och en under ledning av en sektionsnämnd.

Första sektionen sysslar dels med frågor, som röra konstruktioner av

lantbruksmaskiner och dessas användning, dels med jämförande undersökningar

rörande arbetsmetoder inom jordbruket.

1933

1934

kronor

kronor

5,000

3,000

2,500

5,000

1,200

1,200

5,000

2,000

4,593

249

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Andra sektionen (elektriska sektionen) sysslar med frågor rörande den

elektriska energiens utnyttjande inom jordbruk och lanthushåll ävensom

därav betingade byggnadsfrågor. Nämnden för denna sektion skall enligt

stadgarna bestå av en ledamot av styrelsen såsom ordförande samt minst

tre andra medlemmar, av vilka en bör vara representant för lantbruket, en

för kraftverksindustrin och en för den elektriska maskinindustrin. För närvarande

omfattar sektionsnämnden sju personer.

Tredje sektionen slutligen omhänderhar föreningens standardiseringsarbeten.

Jordbrukstekniska föreningen har anställt sekreterare och i mån av behov

andra tjänstemän. Resultaten från föreningens verksamhet publiceras

i regel i form av särskilda meddelanden från föreningen. Föreningens

årliga inkomster och utgifter hava under de senaste åren uppgått till omkring

50,000 kronor.

Till belysande av värdet av ifrågavarande forskningsverksamhet

och den därmed sammanhängande frågan om det berättigade i

att särskilda åtgärder vidtagas för verksamhetens upprätthållande har utredningsmannen

anfört i huvudsak följande.

Det vore tydligt, att olika uppfattningar kunde göras gällande beträffande

värdet av en forskningsverksamhet av det slag, som bedreves av Edholm.

Under det att vissa på området initierade personer knöte synnerligen stora

förhoppningar till verksamheten, kunde andra intaga en mera avvaktande

hållning till densamma. Detta betingades av verksamhetens egen natur. Den

Edholmska verksamheten kunde till stor del anses vara en uppfinnarverksamhet,

om än byggd på forskningsverksamhet. För en sådan verksamhet

vore det karakteristiskt, att de framkommande förslagen till ändrade metoder

och anordningar ofta innebure en radikal brytning med de förut tillämpade

sedvänjorna. Härigenom försvårades emellertid också ett omedelbart

ställningstagande till de framkomna nyheterna.

Ett bedömande av de av Edholm redan utförda arbetena försvårades i viss

mån även därav, att de flesta betydande uppslagen ännu icke hunnit få någon

större tillämpning i praktiken utan fortfarande befunne sig på expeiåmentstadiet.

I fråga örn Edholms bidrag till lösning av sädestorkningsproblemet hade

dock en icke ringa erfarenhet redan vunnits. Åtskilliga anläggningar för

torkning och lagring av spannmål enligt Edholms metod hade sålunda kommit

i bruk. Metoden hade ansetts ekonomisk i tillämpningen. Det funnes

grundad anledning förvänta, att denna spannmålstorkningsmetod skulle bliva

av icke ringa betydelse för det svenska jordbruket.

Edholms grästorkningsmetod genomginge för närvarande utprövning för

anpassning till jordbrukets praktiska förhållanden. Ännu vore det för tidigt

att fälla något omdöme om dess praktiska värde. Det framkomna uppslaget

erbjöde emellertid mycket av intresse, och det förefölle tänkbart, att

den fortsatta utformningen av metodens detaljer kunde medföra resultat, som

tilläte ett större antal jordbruk att med ekonomisk fördel begagna sig av densamma.

De experiment och undersökningar, som Edholm upptagit beträffande jordbrukets

ekonomibyggnaders planläggning jämte inomhusteknik och vad därmed

sammanhängde, öppnade nya och vidsträckta perspektiv för jordbrukets

byggnadsfråga. Jordbruks- och maskinteknikens ständigt pågående utveckling

förde med sig nya krav beträffande planläggningen och uppförandet

av jordbrukets ekonomibyggnader. En ändamålsenlig anpassning av bygg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

nadstekniken efter dessa nya krav kunde anses tillhöra jordbrukets viktigaste

problem. De Edholmska bidragen till denna frågas lösande kunde väl

icke ännu slutligt bedömas, men de byggnadsföretag, som redan hunnit utföras

med utnyttjande av Edholmska synpunkter, gåve dock otvivelaktigt vid

handen, att eli förskjutning av gängse byggnadsmetoder vid jordbruket mot

nya byggnadstyper vore tänkbar, och att Edholm därvid redan givit beaktansvärda

uppslag.

En forskningsverksamhet av det slag, som Edholm bedreve, krävde lång

tid för att nå större påtagliga resultat, särskilt om de skulle mätas genom

omfattningen av deras tillämpning i praktiken. Edholm stöde mitt uppe i

sitt arbete; åtskilliga av de av honom utarbetade metoderna krävde fortsatt

uppmärksamhet från hans sida för att deras utformning skulle bliva den för

praktiska förhållanden ändamålsenligaste; andra projekt hade ännu icke hunnit

fullt utformas; nya uppslag kunde förväntas. Edholms arbete präglades

av en frisk syn på problemen, fri från invanda fördomar. De lösningar han

föresloge kunde i vissa fall te sig mindre närliggande, och ibland kanske det

ursprungliga förslaget finge kraftigt justeras av praktikens erfarenheter.

Men de redan vunna resultaten av Edholms verksamhet syntes vittna om, att

en kombination mellan Edholms idérika forskningsverksamhet och praktisk

jordbruksteknisk erfarenhet kunde väntas även framdeles leda till för jordbrukets

utveckling löftesrika resultat. Det syntes därför vara önskvärt, att

Edholm finge fortsätta sin forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området.

Beträffande frågan under vilken organisationsform Edholms verksamhet

borde bedrivas har utredningsmannen uttalat, att någon ny permanent

forskningsinstitution, till vilken verksamheten kunde förläggas, icke torde

inrättas, utan de åtgärder som borde vidtagas torde begränsas till att tillvarataga

Edholms förmåga på ifrågavarande forskningsområde. Med hänsyn

till att verksamheten spände över stora områden och att de uppgifter,

som upptoges till behandling, kunde kräva olika slag av sakkunskap och

materiella resurser, bär utredningsmannen ansett, att verksamheten borde

givas en icke ringa grad av rörlighet. Med avseende å de materiella resurserna

borde verksamheten från fall till fall hava att söka bistånd från redan

befintliga laboratorier och institutioner. I anslutning till dessa uttalanden

har utredningsmannen i promemorian till övervägande upptagit följande fem

alternativ till organisationsform för verksamheten, nämligen 1) dess anknytning

till lantbrukshögskolan, 2) dess anknytning till tekniska högskolan, 3)

dess anknytning till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, 4) dess

anordnande såsom egen institution under särskild styrelse samt 5) dess fortsatta

anknytning till jordbrukstekniska föreningen och vattenfallsstyrelsen.

De fyra första av dessa alternativ har utredningsmannen ansett mindre lämpliga.

Däremot har han förordat det sistnämnda. Hans skäl härför kunna

sammanfattas sålunda.

Nuvarande byggnader vid lantbrukshögskolan mcdgåve icke inrymmandel

av verksamheten därstädes. En förläggning dit skulle sålunda innebära

behov av särskilt byggnadsanslag. Svårigheter torde även uppstå för verksamheten,

örn den förlädes till lantbrukshögskolan, att uppehålla nödig kontakt

med andra på närgränsande områden verksamma institutioner och laboratorier,

vilka i regel vöre förlagda till Stockholm. — Verksamheten torde

icke hava så mycket gemensamt med tekniska högskolans verksamhet att en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

organisatorisk anknytning till denna kunde anses ändamålsenlig eller motiverad.

Enligt inhämtad uppgift kunde tekniska högskolan för övrigt icke

för närvarande ställa till förfogande de lokalutrymmen, som behövdes för

Edholms forskningsverksamhet. —- Förslag förelåge från maskin- och redskapsprovningsanstalternas

styrelse om viss omorganisation av provningarna

och i samband därmed örn uppförande i Stockholm av ett centralt provningslaboratorium.

Vid genomförande av detta byggnadsprojekt kunde ifrågasättas,

att särskilda lokaler iordningställdes för den Edholmska forskningsverksamheten.

Denna kunde sedermera såsom en med provningsverksamheten

sidoordnad avdelning underställas maskin- och redskapsprovningsanstalternas

styrelse. Mot en sådan lösning talade dock, alt verksamheten vore främmande

för provningsanstalternas nuvarande organisation och verksamhet och

att en dylik inkorporering lätt kunde giva anledning till sammanblandning

och bliva betungande för deras organisation. —- Upprättande av en särskild

institution för den Edholmska forskningsverksamheten under egen styrelse

eller kommitté vore ur flera synpunkter tilltalande. Verksamheten kunde då

förläggas till plats, som för ändamålet befunnes mest lämplig. Emellertid

kunde det befaras medföra, att densamma bleve isolerad. En sådan organisationsform

vore ock en väl stor apparat för den måhända mera tillfälliga

verksamhet, varom här vore fråga.

En fortsatt anknytning till jordbrukstekniska föreningen och vattenfallsstyrelsen

innebure de minsta förändringarna i den nu bestående ordningen.

Verksamheten hade vid sådan organisationsform förmånen av att alltjämt

kunna tillgodogöra sig den sakkunskap, som representerades av jordbrukstekniska

föreningen, och de särskilda möjligheter till kontakt med det praktiska

jordbruket, som föreningsformen erbjöde. I fråga örn verksamhetens elektrotekniska

sida vore det till avgjord fördel, att nära anknytning alltjämt funnes

till vattenfallsstyrelsen. Med hänsyn till att hittills jämförelsevis ringa erfarenhet

vunnits beträffande verksamhetens utvecklingsmöjligheter och därmed

också rörande de lämpligaste anordningarna för dess bedrivande, syntes

det vidare vara ändamålsenligt, att Edholm åtminstone tills vidare kvarstode

i sin ordinarie tjänst hos vattenfallsstyrelsen ehuru med varaktig tjänstledighet

från de ordinarie arbetsuppgifterna. Detta utgjorde även ett motiv för

att en viss kontakt alltjämt upprätthölles mellan Edholms forskningsverksamhet

och vattenfallsstyrelsen.

Jag övergår härefter till en närmare redogörelse för utredningsmannens

förslag till organisation av ifrågavarande forskningsverksamhet

i den sålunda angivna formen. Förslaget innebär följande. Forskningsverksamheten

jämte upplysningsverksamheten organiseras som en jämförelsevis

självständig avdelning av jordbrukstekniska föreningen, underställd

dennas styrelse. För utövande av den närmaste ledningen av avdelningens

verksamhet tillsättes en särskild nämnd, bestående av tre personer. Chefen

för vattenfallsstyrelsen bör vara självskriven ledamot och ordförande i nämnden,

med sin ställföreträdare i ämbetsverket som ersättare. Även annan representant

för vattenfallsstyrelsen bör dock kunna ifrågakomma. De övriga

två ledamöterna i nämnden, som böra besitta framstående sakkunskap inom

det praktiska jordbruket och särskilt på dess driftsekonomiska, mekaniska

och byggnadstekniska områden, böra utses av jordbrukstekniska föreningens

styrelse, som även utser en suppleant för dem. Nämnden bör äga rätt att

vid behov med sig adjungera andra personer, representerande sakkunskap på

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

exempelvis den elektriska maskinindustrins område. Uppdrag som ordförande

eller ledamot i nämnden bör ej vara förenat med särskilt arvode, däremot

bör rese- och traktamentsersättning kunna utgå i vanlig ordning. Av regelbundet

återkommande ärenden rörande avdelningen böra endast statförslag

samt års- och revisionsberättelse ävensom avdelningens arbetsprogram prövas

av jordbrukstekniska föreningens styrelse, övriga ordinarie ärenden

böra handläggas självständigt av nämnden, som jämväl förvaltar för avdelningens

verksamhet avsedda penningmedel. Revisionen av avdelningens räkenskaper

bör verkställas av föreningens revisorer. Verksamheten bör bedrivas

efter det allmänna program, som enligt jordbrukstekniska föreningens

stadgar för närvarande gäller för föreningens elektriska sektion. Avdelningen

bör således hava till uppgift att verka för den elektriska energiens utnyttjande

inom jordbruk och lanthushåll ävensom för lösandet av därav

betingade maskin- och byggnadsfrågor.

Med avseende å det lämpligaste sättet för ordnandet av personal- och

lokalförhållandena har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

De särskilda förhållanden, som rådde beträffande ifrågavarande forskningsverksamhet

motiverade, att man icke nu rubbade på Edholms ordinarie

anställning hos vattenfallsstyrelsen. Det vöre av vikt, att förutsättningai skapades

för Edholm att ostört kunna fortsätta sitt forskningsarbete under en

följd av år. Den lösningen syntes ur olika synpunkter vara godtagbar, att

Edholm till en början bereddes tjänstledighet från sin ordinarie befattning

mot avstående av hela lönen under en tidrymd av förslagsvis fem ai. Fiagan

om fortsatt tjänstledighet för Edholm finge därefter åter upptagas till

prövning. ... .

Med hänsyn till att verksamheten omfattade olikartade undersökningsområden,

kunde kompetensfordringarna för Edholms medhjälpare komma att

ställas olika för olika uppgifter. Vid sådant förhållande vöre det ändamålsenligt,

att assistenter eller jämförbara medhjälpare i regel icke bereddes fast

anställning med på förhand fastställda löner, utan att i stället ett visst belopp

beräknades för avlöning av dylik arbetskraft att mera fritt disponeras

inom verksamheten.

Sedan nu pågående tillbyggnadsarbeten inom vattenfallsstyrelsens torvaltningsbyggnad

avslutats, kunde erforderliga lokalutrymmen där beredas åt

ifrågavarande forsknings- och upplysningsavdelning. För upplåtandet av

dessa lokaler torde vattenfallsstyrelsen betinga sig en skälig byra.

För vissa forskningsuppgifter torde tillgång till viss laboratorieutrustning

vara erforderlig. Något engångsanslag för detta ändamål torde likväl icke

påfordras. ._

På grund av forskningsverksamhetens karaktär mäste arbetet i betydande

utsträckning förläggas till olika jordbruksegendomar. Detta medförde, att

rese- och traktamentskostnaderna komrne att uppgå till jämförelsevis stora belopp.

Experimentens förläggande till enskilda jordbruksegendomar kunde i

vissa fall föranleda, alt ersättning finge utbetalas till jordbrukaren för eventuel!

vid experimenten uppkommen ekonomisk skada.

Utredningsmannen har i anslutning till vad nu anförts beräknat de årliga

utgifterna för verksamheten till 45,000 kronor, att fördelas på följande

poster:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Byrådirektören Edholm, lön inklusive dyrorts- och dyrtidstillägg

..............................................

Byrådirektören Edholm, ersättning för pensionsavgifter cirka

Arvoden till assistenter och annan arbetskraft ............

Rese- och traktamentsersättningar ......................

Lokalhyra, inklusive elektricitet, gas och vatten ..........

Kostnader för den experimentella verksamheten ..........

Expenser, publikationer m. m................

kronor 12,000

» 600

» 13,000

» 7,000

» 2,500

» 5,000

__4,900

Summa kronor 45,000.

Beträffande disponerandet av inkomster, som kunde komma

att inflyta genom att ersättning uttoges för biträde, som på framställning lämnades

enskild jordbrukare eller annan har utredningsmannen föreslagit, att

dylik inkomst finge efter av nämnden fastställda regler användas för avlönande

av ritare och för andra verksamheten avseende ändamål.

I samband härmed har utredningsmannen även berört frågan örn äganderätten

till patent, som föranleddes av forskningsverksamheten.

Enligt utredningsmannens mening borde det ankomma på den för verksamhetens

ledning tillsatta nämnden att besluta i dylika frågor. Av ingenjörsvetenskapsakademien

i samma ämne uppdragna riktlinjer torde emellertid

härvid kunna tjäna till ledning. Beträffande dessa anför utredningsmannen:

Berörda riktlinjer vore:

att akademiens forskningsarbeten, evad de utfördes av hos akademien anställda

tjänstemän eller bedreves av enskilda forskare med understöd av akademien,

skulle bedrivas uteslutande i syfte att genom publicering av resultaten

befordra den tekniska och industriella utvecklingen i allmänhet,

att sadan publicering skulle ske skyndsammast möjligt till förebyggande av

att forskningsresultaten obehörigen av enskilda utnyttjades genom patent,

att patent för akademiens räkning å framkommande uppslag skulle sökas

allenast i sådana fall, då anledning funnes att antaga, att forskningsresultatens

karaktär av allmän egendom icke kunde på annat sätt effektivt skyddas,

att sådan patentansökan finge av akademiens befattningshavare eller vederbörande

enskilda forskare ingivas allenast efter samråd med akademiens verkställande

direktör,

att sådan patentansökan borde av akademien fullföljas allenast intill dess

en effektiv publicering av forskningsresultatet kunde äga rum,

att frågan huruvida, därest särskilda skäl härför förelåge, ett sådant patent

borde i undantagsfall av akademien för egen räkning upprätthållas, skulle

i förekommande fall av akademiens förvaltningsutskott upptagas till noggrant

övervägande, samt

att med akademiens befattningshavare skulle träffas sådana överenskommelser,

som i möjligaste mån beredde skydd mot missbruk i patentavseende

av den kännedom de ägde om de vid arbetena erhållna resultaten.

Vid behandling av de individuella fallen hade det förekommit, att det befunnits

ändamålsenligt och berättigat att skydda utvunna arbetsresultat genom

patent i exploateringssyfte, och hade i sådant fall, särskilt då vederbörande

uppfinnare icke varit fastare knuten till akademien, det befunnits

lämpligt och erforderligt att lata uppfinnaren komma i åtnjutande av viss

andel i en eventuellt uppstående, från patentet härrörande vinst.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr till
-

13

I fråga om medelanskaffningen för verksamheten har utredningsmannen

framhållit, att vid tidigare överväganden av detta ärende man

räknat med att vattenfallsstyrelsen skulle årligen bidraga till verksamhetens

bedrivande med ett belopp av 20,000 kronor. Det återstående erforderliga

beloppet, 25,000 kronor, har föreslagits skola i sin helhet anvisas såsom direkt

statsanslag. Det vore enligt förslagsställarens mening till stor fördel för

verksamheten, om detta anslag kunde från början fixeras för hela den ifrågasatta

femårsperioden.

Ur yttrandena må återgivas följande.

Statskontoret har ansett starka principiella betänkligheter möta mot inrättandet

av ett personligt forskningsinstitut av ifrågavarande slag. Då enligt

statskontorets mening en dylik åtgärd borde förekomma endast om alldeles

extraordinära förhållanden kunde åberopas men sådana förhållanden ej

syntes vara förhanden, har statskontoret förklarat sig icke kunna tillstyrka

förslaget.

Beträffande den föreslagna formen för verksamhetens anordnande och

detaljbestämmelserna i förslaget har statskontoret anfört:

Skulle det anses, att i detta fall särskilda organisatoriska åtgärder borde

vidtagas utöver vad som nu funnes, syntes det statskontoret ligga närmast

till hands, att den av Edholm bedrivna forskningsverksamheten knötes till

något befintligt organ inom jordbruksforskningens område och att verksamheten

sålunda inordnades såsom ett led i en redan bestående statlig organisation.

Statskontoret föreställde sig att härvid lantbrukshögskolan i första rummet

borde komma i fråga. De skäl, som i promemorian anförts mot en sådan

anordning, kunde statskontoret icke finna avgörande. Enligt ämbetsverkets

mening borde en lösning i denna riktning göras till föremål för förnyat, mera

ingående övervägande.

För den händelse det dock slutligen skulle befinnas, att den förevarande

forskningsverksamheten borde anknytas till jordbrukstekniska föreningen,

ville statskontoret — då fråga här vore örn en icke-statlig organisation —

framhålla vikten av att garantier skapades för sparsamhet och kontroll vid

verksamhetens utövande. Statsbidragen till föreningen torde sålunda böra

förbindas med villkor att vissa regler skulle iakttagas i fråga örn bestämmandet

av avlöningar samt resekostnads- och traktamentsersättningar.

1 detta avseende ville statskontoret framhålla, att Edholms avlöningsförmåner

hos föreningen lämpligen torde böra utgå i form av ett bestämt arvode.

I förslaget till utgiftsstat hade för ändamålet beräknats 12,000 kronor

jämte 600 kronor såsom »ersättning för pensionsavgifter». Mot ett arvode

å 12,000 kronor ville statskontoret i betraktande av storleken av de avlöningsförmåner

Edholm för närvarande ägde åtnjuta i sin befattning hos vattenfallsstyrelsen

icke göra någon erinran. Då sagda arvode motsvarade begynnelselönen

för universitetsprofessor, borde detsamma å andra sidan icke sättas

högre. Att härutöver bereda Edholm särskild »ersättning för pensionsavgifter»

syntes så mycket mindre böra ifrågakomma, sorn Edholm alltjämt skulle

kvarstå i sin ordinarie tjänst i vattenfallsstyrelsen och där alltså, utan särskild

avgift tor honom, hade sin pensionsrätt i behåll.

Statskontoret ville vidare framhålla angelägenheten av att bland villkoren

för statsbidragen till jordbrukstekniska föreningen intoges bestämmelser rörande

äganderättsförhållandena i avseende å de patent, som eventuellt kunde

föranledas av forskningsverksamheten. Dessa bestämmelser torde lämpligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 194-

böra utformas i anslutning till vad som i sådant hänseende gällde i fråga

om ingenjörsvetenskapsakademien.

Revision av forskningsavdelningens räkenskaper hade i promemorian

föreslagits skola verkställas av jordbrukstekniska föreningens revisorer. Då

avdelningens verksamhet praktiskt taget helt skulle komma att bekostas av

statsmedel, holle statskontoret före, att granskning borde ske genom riksräkenskapsverket

eller genom särskilda av Kungl. Ma.j:t utsedda revisorer.

Vidare torde givetvis — i likhet med vad tidigare skett — skyldighet böra

föreskrivas för föreningen att underkasta sig granskning av riksdagens revisorer.

Enligt vad av utredningen framginge utginge för närvarande till Edholm i

egenskap av sekreterare å jordbrukstekniska föreningens elektriska sektion

ett arvode å 3,000 kronor. Då nämnda sektions arbetsuppgifter torde komma

att helt överflyttas till den nya forskningsavdelningen, i samband varmed

sekreterararvodet givetvis borde bortfalla, torde det till föreningen för närvarande

utgående statsanslaget å 12,000 kronor böra minskas med 3,000

kronor till 9.000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har uttalat sin stora tillfredsställelse över att genom ifrågavarande

utredning utsikter öppnades för att den av byrådirektören Edholm

inom vattenfallsstyrelsen i samarbete med jordbrukstekniska föreningen bedrivna

forskningsverksamheten skulle kunna fortsättas i en självständig form

utan att hämmas av sammanknytningen med vattenfallsstyrelsen, som alltid

måste beakta, att arbetet i främsta rummet skulle främja den elektriska

kraftdistributionen inom jordbruket speciellt inom de områden av landet, där

styrelsen hade sin verksamhet. Styrelsen anför, att den av utredningsmannen

upplagda planen för verksamhetens organisation, inriktning och vidareförande

syntes i det stora hela lämplig. Emellertid har styrelsen ansett, att

den såsom alternativ fyra betecknade organisationsformen, enligt vilken verksamheten

skulle anordnas såsom egen institution under särskild styrelse, vore

avgjort att föredraga framför det förordade alternativ fem. Härom anför

styrelsen följande.

Utredningsmannens förslag anslöte sig ganska nära till den nuvarande anordningen

i fråga örn ledningen av verksamheten, som utgjordes av den elektriska

sektionens styrelse, där vattenfallsstyrelsens chef för närvarande sutte

som ledamot och ordförande, sedan han insatts i jordbrukstekniska föreningens

styrelse såsom representant för ingenjörsvetenskapsakademien.

Den föreslagna anordningen skulle bjuda på den egendomligheten, att arbetsprogrammet,

som upprättades av den föreslagna nämnden under ordförandeskap

av representanten för vattenfallsstyrelsen, som släppte till ungefär

halva kostnaden, skulle underställas jordbrukstekniska föreningens styrelse,

utan att det i organisationen funnes någon garanti för, att vid arbetsprogrammets

föredragning i sistnämnda styrelse någon representant för nämnden

vore i tillfälle att närvara och avgiva förklaringar. Detsamma gällde prövande

av statförslag, års- och revisionsberättelse. Jordbrukstekniska föreningen

skulle ej hava något eget ekonomiskt ansvar i fråga örn nämndens

verksamhet, utan endast uppträda såsom förtroendeorgan för staten.

Styrelsen ville som sin mening framhålla, att man säkert skulle få en enklare

och ur ansvarssynpunkt fullt lika betryggande anordning, örn man valde

alternativ fyra d. v. s. anordningen med en direkt av Kungl. Majit tillsatt

nämnd, i vilken på förslag av vattenfallsstyrelsen insattes en representant för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

15

styrelsen såsom ordförande och en ställföreträdare för denne samt på förslag

av jordbrukstekniska föreningen två »jordbrukare med framstående sakkunskap

särskilt på de driftsekonomiska, mekaniska och byggnadstekniska områdena»

jämte en suppleant. Efter förslag av den sålunda tillsatta nämnden

kunde i analogi med utredningsmannens förslag en eller två ytterligare önskvärda

representanter av Kungl. Majit adjungeras.

Därmed bleve också klart, att revisionen skulle direkt gå den vanliga vägen

genom riksräkenskapsverket. Arbetsprogrammet skulle direkt fastställas av

nämnden själv samt statförslag och redogörelser fastställas av Kungl. Majit.

Vad angår förslaget, att anordningen för närvarande ej skulle tänkas såsom

en mera varaktig institution utan till en början förutsättas bestå under

fem år, anför vattenfallsstyrelsen, att varken styrelsen eller Edholm funne

en dylik lösning vidare tillfredsställande. Styrelsen förklarar sig vara övertygad

örn, att det funnes en mångfald problem på det ifrågavarande området,

som undan för undan måste lösas och grundligt genomarbetas för att föras

ut i det praktiska livet. Det kunde enligt styrelsens mening ej komma i

fråga att avveckla verksamheten, så länge den gåve fruktbärande resultat,

till vilka vattenfallsstyrelsen funne det lönande att bidraga. Beträffande de

löneförmåner, som skulle tillkomma Edholm enligt förslaget, samt den föreslagna

utgiftsstaten i övrigt anför styrelsen:

Ingenting vore bestämt uttalat örn byrådirektören Edholms lönegrad, löneklass

och ålderstillägg under den femårsperiod, som verksamheten till en

början skulle pågå. Det finge erinras, att, örn Edholm överginge till ifrågavarande

verksamhet för en tid av fem år, avstode han från de befordringsmöjligheter,

som han kunde hava i tjänst hos vattenfallsstyrelsen. Även

finge framhållas att han under hittillsvarande förhållanden såsom sekreterare

i jordbrukstekniska föreningens elektriska sektion hade haft ett arvode

av 3,000 kronor per år, som nu bortfölle.

Med hänsyn härtill och till ställningen såsom ledare för den forskningsverksamhet

det här gällde, syntes det vattenfallsstyrelsen rättvist, att Edholm

tillerkändes samma löneställning som den, vilken tillkomme professor och

avdelningsföreståndare vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

eller enligt lönegraden B 30. Härmed skulle följa en ökning

på posten 12,000 kronor, som enligt förslaget skulle innesluta dyrorts- och

dyrtidstillägg, med omkring 1,000 kronor. Det funnes också en del förmåner,

som medföljde Edholms nuvarande anställning såsom tjänsteman vid ett

affärsdrivande verk, vilka han borde bliva tillförsäkrad att behålla, även örn

han i den ena eller andra formen komme att fullfölja den ifrågavarande

verksamheten.

Beträffande posten ersättning för pensionsavgifter bleve det ingen ändring,

örn Edholm gåves löneställning enligt lönegraden B 30, enär hans tjänsteställning

i vattenfallsstyrelsen ej ändrades. Det torde böra påpekas, att örn

man valde en organisation enligt alternativ fyra, därvid Edholm fortfarande

skulle arbeta vid ett statligt organ, så skulle enligt gällande pensionsförfattningar

ej någon pensionsersättning behöva upptagas i den nya organisationens

stat.

Även i övrigt syntes utgiftsstaten vara alltför låg. Det vore styrelsens mening,

att om man ginge in för en verksamhet av ifrågavarande slag nied en

högkvalificerad ledare, måste man även skaffa denne utrustning med hjälpkrafter,

så att det bleve tillbörlig effekt på arbetet. Att, såsom utredningsman
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

nen syntes tänka sig, hava en ständig omsättning av hjälpkrafter, vore säkerligen

ej lämpligt. Det vore alltför dyrbart att ständigt uppfostra ny arbetskraft i

en så speciell verksamhet. Till en början borde den nuvarande biträdande

ingenjören, för närvarande i vattenfallsstyrelsens tjänst, överföras till den

nya organisationen. Därjämte behövdes ett agronomiskt utbildat biträde

samt en ritare och ett kvinnligt biträde för skrivning, räkning och bokföring.

Ritarens halva lön torde kunna beräknas intjänad genom uppdrag. Dessa

förändringar medförde en ökning av posten arvoden till assistenter och annan

arbetskraft med cirka 7,000 kronor.

Örn verksamheten skulle, såsom i förslaget förutsattes, utsträckas till hela

landet -—■ och för visso funnes problem av ifrågavarande art från Ystad till

Haparanda — syntes reseanslaget böra ökas med 2,000 kronor.

Totala kostnaden bleve, om vattenfallsstyrelsens siffror godtoges, 55,000

kronor, men då hade man också lagt upp en hållbar och effektiv organisation.

Vattenfallsstyrelsen anför slutligen, att, under förutsättning att antingen

utredningsmannens organisationsförslag eller det av vattenfallsstyrelsen

förordade genomfördes, styrelsen för sin del vore beredd

att påtaga sig den uppkomna ökningen av omkring 10,000 kronor och

sålunda bidraga till verksamheten med 30,000 kronor per år i den fasta

förvissningen, att verksamheten skulle bliva såväl till gagn för jordbruket

som ock till ekonomisk fördel för styrelsens landsbygdsdistribution. Skulle

det vara lämpligare att angiva vattenfallsstyrelsens bidrag per år till ett fixerat

konstant belopp av 17,000 kronor samt tillfoga en bestämmelse, att styrelsen

skulle svara för Edholms avlöning enligt lönegraden B 30 med de

tillägg, som kunde tillkomma på grund av att han ej borde lida minskning

i övriga förmåner, som tillhörde hans ordinarie tjänst hos styrelsen, vore

även den formen för bidrag från styrelsen möjlig. Slutligen har styrelsen

förklarat sig villig att under förutsättning av förslagets godkännande av

statsmakterna lämna byrådirektören Edholm tjänstledighet för ifrågavarande

verksamhet samt till förfogande för den nya organisationen ställa lokal mot

skälig hyra.

Kommerskollegium har förklarat sig ej hava funnit anledning till erinran

mot att ifrågavarande forskningsverksamhet organiserades i huvudsaklig

överensstämmelse med de i promemorian anförda synpunkterna. Vidare har

ämbetsverket anfört.

Det torde ligga i sakens natur, att forskningsarbetena i fråga bleve tämligen

tidsödande. Vad i promemorian anfördes om att den föreslagna anordningen

borde avses få en varaktighet av åtminstone fem år, kunde kollegium

därför biträda.

Någon mera ingående granskning av i promemorian intaget förslag till

utgiftsstat hade kollegium ej varit i tillfälle att företaga. Det vore naturligt,

att vissa kostnader vore svåra att i förväg beräkna. Icke minst torde detta

gälla posten »Kostnader för den experimentella verksamheten». Kollegium

förutsatte emellertid, att särskilt då det gällde mera omfattande och dyrbara

försök och undersökningar, varvid det för nyssnämnda ändamål upptagna

beloppet av 5,000 kronor möjligen kunde visa sig vara något knappt, ekonomiskt

samarbete anordnades med intresserade institutioner och enskilda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 104-

jordbrukare för fyllandet av eventuellt uppkommande behov av medel utöver

vad å utgiftsstaten upptagits. Att ersättning för på gjord framställning

lämnat biträde borde fordras och att sålunda influtna medel på i promemorian

framhållet sätt borde kunna användas för verksamheten syntes vara

skäligt.

Kollegium ville slutligen framhålla den synnerliga vikten av att fragan örn

äganderättsförhållandena till av forskningsverksamheten eventuellt föranledda

patent i god tid gåves en i möjligaste mån fullständig och ur det allmännas

synpunkt tillfredsställande lösning. De i promemorian anförda, av

ingenjörsvetenskapsakademien i samband med dess egen verksamhet uppdragna

riktlinjerna syntes härutinnan kunna giva vägledning.

Även lantbruksstyrelsen har förmält sig ej hava något att erinra mot ett

ordnande av den av byrådirektören Edholm bedrivna verksamheten på i

promemorian föreslaget sätt. Styrelsen anför ytterligare i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen hade intet att erinra mot vad i nämnda promemoria

anförts rörande den av Edholm bedrivna verksamheten. Jämväl enligt styrelsens

förmenande syntes det icke uteslutet, att denna kunde bliva av en

viss betydelse för den svenska jordbruksproduktionen, även örn hittills vunna

resultat knappast kunde anses vara i detta hänseende avgörande. Verksamheten

syntes närmast vara att jämställa med en uppfinnarverksamhet och

bedreves i vissa fall i konkurrens med enskilda uppfinnare och konstruktörer

på liknande områden. Dess upprätthållande åtminstone tillsvidare

med anlitande av allmänna medel kunde emellertid motiveras med bland

annat den betydelse, verksamheten kunde hava eller möjligen få för förbrukningen

av elektrisk energi och därmed för den statliga elektricitetsproduktionen.

Då det icke befunnits lämpligt, att, såsom kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

i skrivelse den 8 april 1935 ifrågasatt, infoga denna verksamhet

såsom en del av den utav staten bekostade övriga försöksverksamheten

på jordbruksområdet, funne lantbruksstyrelsen det nu framlagda förslaget,

som i stort sett innebure visst säkerställande av en fortsatt verksamhet under

liknande men mera rationellt ordnade former än dem, som hittills varit rådande,

lämpligt. Denna form syntes icke heller vara bindande för framtiden.

Lantbruksstyrelsen funne icke heller anledning framställa någon erinran

mot detaljerna i det framlagda förslaget eller mot de föreslagna anslagsbeloppen

av direkta statsmedel och från vattenfallsstyrelsen. Styrelsen ans åge

sig dock böra framhålla, att den av Edholm bedrivna verksamhetens förhållande

i ekonomiskt hänseende till jordbrukstekniska föreningens elektriska

sektion icke direkt angivits i promemorian. Av dess redogörelse för nu föreliggande

förhållanden framginge emellertid, att uppgiften för nämnda elektriska

sektion, vars sekreterare Edholm varit, utgjorts just av den utav honom

bedrivna verksamheten. Det syntes lantbruksstyrelsen därför tydligt,

att i och med den nya formen för denna verksamhets bedrivande jordbrukstekniska

föreningens elektriska sektion komme att sakna existensberättigande

och således borde upphöra.

Utredningen i ärendet torde giva vid handen, att byrådirektören Edholm i departement sbedrivit

en omfattande forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska örn- chclenrådet

till gagn för jordbruket. Betydelsefulla bidrag hava sålunda av Edholm

lämnats till lösande av vissa för jordbruket viktiga tekniska spörsmål.

För närvarande torde Edholm vara sysselsatt med utarbetandet av ett fler
Bihang

lill riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 101.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

tal av honom framförda intressanta uppslag inom ifrågavarande forskningsområde,

vilka uppslag lära giva goda förhoppningar om positiva resultat.

Den erfarenhet, som hittills vunnits örn Edholms berörda verksamhet, gör

det önskvärt, att hans förmåga härutinnan tillvaratages i jordbruksnäringens

tjänst. Av Edholm i sammanhang med hans forskningsarbete bedriven propagandaverksamhet

torde även vara värd beaktande. Emellertid är, såsom

påtalats av bland andra riksdagens revisorer, det sätt på vilket Edholms

förenämnda verksamhet för närvarande är ordnad, icke tillfredsställande.

Dels låter verksamheten sig ej väl förena med vattenfallsstyrelsens arbetsuppgifter,

dels medgiver anordningen ej, att vid verksamhetens bedrivande

jordbrukets intressen tillgodoses i den utsträckning, som skulle vara möjlig

örn densamma organiserades i en mera självständig form utanför vattenfallsstyrelsen.

Skäl torde sålunda enligt min mening tala för att åtgärder vidtagas,

varigenom tillfälle beredes Edholm att fortsätta sin ifrågavarande

verksamhet under andra och ur jordbrukets synpunkt mera gynnsamma betingelser

än de nuvarande. Jag tillstyrker därför, att anordningar i detta

syfte träffas.

Vad angår den nya form, under vilken verksamheten bör bedrivas, anser

jag utredningsmannens förslag härutinnan böra godtagas. Varken det av

statskontoret förordade förslaget örn verksamhetens inordnande i någon statlig

organisation på jordbruksforskningens område, därvid lantbrukshögskolan

närmast ansetts böra ifrågakomma, eller vattenfallsstyrelsens förslag om

verksamhetens organiserande såsom en fristående institution, kan jag sålunda

biträda. Båda dessa sistnämnda förslag hava av utredningsmannen

prövats och avvisats. De skäl, som av honom härvid anförts, finner jag grundade.

Vad särskilt förläggningen till lantbrukshögskolan beträffar torde böra

framhållas, att den forskningsverksamhet, som Edholm bedriver, icke är av

det slag, att någon nära anknytning till sagda högskola synes motiverad. Den

huvudsakliga erinran, som av vattenfallsstyrelsen riktats mot den av utredningsmannen

föreslagna anordningen, eller att några garantier ej skulle vinnas

för att vid prövningen i jordbrukstekniska föreningen av arbetsprogram

m. m. någon representant komme att närvara för den nämnd, som enligt

förslaget skall handhava den närmaste ledningen av ifrågavarande arbete,

torde ej vara av beskaffenhet att behöva föranleda ett frångående i princip

av utredningsmannens förslag; berörda synpunkter torde lämpligen kunna

tillgodoses på annat sätt.

Jag förordar alltså, att verksamheten ankmaes till jordbrukstekniska föreningen

och organiseras som en förhållandevis självständig avdelning, underställd

föreningens styrelse. Verksamheten torde, på sätt föreslagits, böra

närmast stå under ledning av en särskild nämnd på tre personer, av vilka en,

tillika ordförande i nämnden, bör vara chefen för vattenfallsstyrelsen samt

de två andra torde böra utses av jordbrukstekniska föreningens styrelse. Rörande

denna styrelses ävensom nämndens olika uppgifter och befogenheter

med avseende å verksamheten torde böra gälla vad utredningsmannen härom

föreslagit. Med anledning av vad vattenfallsstyrelsen erinrat torde böra

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

föreskrivas, att vid prövning inom föreningens styrelse av arbetsprogram,

statförslag eller års- och revisionsberättelse rörande verksamheten en representant

för nämnden skall äga närvara och yttra sig.

För genomförandet av den föreslagna anordningen torde Edholm på sätt

föreslagits böra beviljas tjänstledighet från sin ordinarie befattning hos vattenfallsstyrelsen

mot avstående av hela lönen. Jag tillstyrker, att anordningen

till en början avses erhålla en varaktighet av fem år. Det synes ej tillrådligt

att för en speciell organisation av detta slag binda sig för längre tid. Sedan

erfarenhet under nämnda år vunnits angående verksamheten i den föreslagna

formen, torde frågan få ånyo upptagas till övervägande.

Vad beträffar de löneförmåner, som i den nya befattningen böra tillkomma

Edholm, tillstyrker jag, att desamma skola utgå i form av ett bestämt årsarvode,

därå dyrorts- eller dyrtidstillägg ej må räknas. I likhet med utredningsmannen

finner jag detta arvode skäligen böra fastställas till 12,000 kronor.

Beloppet ansluter sig tämligen nära till vad Edholm äger uppbära i sin

tjänst vid vattenfallsstyrelsen. Jag förutsätter härvid, att det särskilda årsarvode

av 3,000 kronor, som Edholm för närvarande åtnjuter av jordbrukstekniska

föreningen, alltjämt kommer att utgå till honom. Huruvida sistnämnda

arvode bör utanordnas av de medel, vilka enligt vad jag ämnar föreslå

skola ställas till föreningens förfogande för nu förevarande forskningsverksamhet,

eller av medel, som föreningen eljest kan disponera, torde få

bero på föreningens eget avgörande. Utredningsmannens förslag, att Edholm

jämväl skulle beredas ersättning för pensionsavgifter, kan jag i likhet med

statskontoret ej biträda.

Frånsett vad som följer av det nu sagda torde föreningen böra äga att fritt

röra sig inom den kostnadsram, som kan anvisas för verksamheten, undei

iakttagande givetvis av att syftet med verksamheten på mest ändamålsenliga

sätt tillgodoses. 1 likhet med utredningmannen anser jag, att revisionen av

forskningsavdelningens räkenskaper bör ankomma på föreningens revisorer.

Föreningen bör emellertid jämväl, såsom statskontoret framhållit, vara

skyldig att underkasta sig den granskning av verksamheten, som riksdagens

revisorer kunna vilja företaga.

Inkomster, som erhållas genom ersättning för biträde at jordbrukare eliel

andra, torde, på sätt föreslagits, få användas för verksamhetens behov. Frågan

örn äganderätten till av verksamheten föranledda patent synes böra lösas

i anslutning till förslaget.

Med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört synas kostnaderna för forskningsavdelningen

böra beräknas till 55,000 kronor örn aret, därav vattenfallsstyrelsen

förklarat sig villig att bidraga med 30,000 kronor årligen. Jag

tillstyrker, att medelsbehovet i övrigt, 25,000 kronor, tillgodoses genom

anslag å riksstatens nionde huvudtitel. Medlen torde ställas till jordbrnkstekniska

föreningens förfogande för ifrågavarande särskilda forskningsverksamhet

under villkor att föreningen förbinder sig alt handhava densamma

i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna riktlinjer samt att i övrigt

ställa sig till efterrättelse de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t eller av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Kungl. Majit utsedd myndighet kan finna lämpligt att i anslutning till det

sagda meddela. Anordningen förutsätter givetvis, att mellan föreningen och

Edholm träffas överenskommelse rörande deras inbördes förhållande i enlighet

med förslaget.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

att till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Särskild

forskningsverksamhet för budgetåret 1936/1937 under nionde

huvudtiteln anvisa ett anslag av .......... kronor 25,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition i ämnet av lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

366630. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till viss forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området. s. 1 i texten
  2. JoU 1936:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till viss forskningsverksamhet på det jordbrukstekniska området. s. 1 i texten