Sök i Ratio Lex

Angående rått för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring

1936-01-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:21, Angående rått för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21-

1

Nr 21.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rått för distriktsveterinär

att för löneklassplacering tillgodoräkna

viss föregående tjänstgöring; given Stockholms

slott den 9 januari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I särskilda till Kungl. Majit ställda, av medicinalstyrelsen med utlåtande

den 17 januari 1934 överlämnade skrivelser hava distriktsveterinärerna S.

Törnblad, N. O. Persson och H. O. R. Bergengren anhållit att för uppfattning

i högre löneklass som distriktsveterinärer få tillgodoräkna sig viss föregående

tjänstgöring såsom bataljonsveterinärer. Svenska militärveterinärsällskapet

har i skrivelse den 12 februari 1934 understött sökandenas framställningar.

På grund av särskilda remisser hava härefter utlåtanden i ärendet

avgivits den 7 maj 1934 av arméförvaltningens civila departement och

sjukvårdsstyrelse, den 25 augusti 1934 av statskontoret, den 15 mars 1935 av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd samt den 10 augusti 1935 av medicinalstyrelsen.

Bihang lill riksdagens protokoll Wild. 1 sand. Nr 21.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-

Innan jag närmare redogör för ärendet, torde jag få lämna följande uppgifter

rörande bataljons- och distriktsveterinärers placering i lönehänseende.

Befattningen såsom bataljonsveterinär är placerad i 8:e lönegraden

av den i 5 § avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid försvarsväsendet intagna löneplanen för civilmilitär personal m. fl.

(löneplan C). Nämnda lönegrad motsvarar lönegraden B 20 å löneplanen i

avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Från och med den 1 januari 1934 hava samtliga kostnader för distriktsveterinärernas

avlönande övertagits av staten. I samband därmed

trädde sagda dag i kraft kungörelsen den 10 november 1933 (nr 6061, enligt

vilken avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen (nr 451/1921)

skall med vissa undantag och tillägg äga tillämpning å distriktsveterinärer.

Med hänsyn till tjänstgöringsdistriktens olika svårskötthet och storleken av

den enskilda praktik, som kan påräknas, skall för distriktsveterinärer i stället

för den i 9 § av sistnämnda avlöningsreglemente intagna löneplanen tilllämpas

en särskild löneplan, upptagande VII lönegrupper med 5 löneklasser

inom varje lönegrupp. Enligt särskild föreskrift i omförmälda kungörelse

äger distriktsveterinär, som vid övergång i statens tjänst den 1 januari 1934

innehade med bidrag av statsmedel avlönad distriktsveterinärbefattning, att

för placering i löneklass inom löneplanen och för uppflyttning i högre löneklass

tillgodoräkna hela sin tjänstetid såsom distriktsveterinär ävensom den

tid, han innehaft länsveterinärbefattning. Beträffande tillgodoräkning av

föregående tjänstetid skola i övrigt för sådan distriktsveterinär tillämpas bestämmelserna

i 11 och 12 §§ avlöningsreglementet.

Berörda avlöningsreglemente upptager i 10—12 §§ bestämmelser örn befattningshavares

placering i löneklass. Här torde endast få erinras, att 12 §

1 mom. bland annat innehåller följande stadgande: »Vid ordinarie tjänstemans

befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så prövas

skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera

för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas honom

den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman

inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra

stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning,

han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande

eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i

ett sammanhang.»

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Distriktsveterinären Törnblad innehade från den 24 oktober 1924 till och

med den 31 mars 1928 beställning såsom bataljonsveterinär, vid Norrlands

dragonregemente intill den 1 januari 1928 samt vid livregementet till häst

under tiden 1 januari—31 mars 1928. Sedan Törnblad den 1 februari 1928

utnämnts till distriktsveterinär i Byske distrikt, erhöll han den 31 mars

samma år begärt avsked från bataljonsveterinärtjänsten, från vilken han

alltsedan ingången av år 1928 åtnjutit tjänstledighet. Vid avskedet var Törnblad

— som genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 april 1925 medgivits att för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-

löneklassplacering såsom bataljonsveterinär tillgodoräkna 11 månader 6 dagar»

under vilken tid han åren 1923 och 1924 i egenskap av bataljonsveterinär

i fältveterinärkårens reserv uppehållit bataljonsveterinärbeställning eller

bestritt därmed jämförlig tjänst — räknat från och med den 1 januari 1927

placerad i 15:e löneklassen enligt löneplanen C i avlöningsreglementet den

20 maj 1927 (nr 170), vilken löneklass å löneplanen i avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen motsvarar 21 :a löneklassen. Med stöd av

övergångsstadgandet i kungörelsen den 10 november 1933 (nr 606) har

Törnblad tillgodoräknats 6 år av sin föregående civila veterinäranställning,

varför han för närvarande åtnjuter lön enligt 3:e löneklassen a den i kungörelsen

intagna löneplanen. Sedan den 15 januari 1931 är Törnblad distriktsveterinär

i Burträsks distrikt.

Distriktsveterinären Persson innehade från och med den 1 april 1922 till

och med den 30 juni 1928 beställning såsom bataljonsveterinär, vid skånska

dragonregementet intill den 1 januari 1928 samt vid Göta trängkår återstående

tid. Under tiden 1 februari—30 juni 1928 åtnjöt han tjänstledighet

från sin beställning. Efter det att Persson, vilken sedan den 1 april 1928

varit placerad i 16:e löneklassen enligt löneplanen C i avlöningsreglementet

nr 170/1927, motsvarande 22:a löneklassen i löneplanen för allmänna civilförvaltningen,

på egen begäran beviljats avsked, räknat fran och med den 1

juli 1928, från sin bataljonsveterinärbefattning, erhöll han den 17 januari

1929 förordnande å distriktsveterinärtjansten i Ystads distrikt. Den 18 april

1929 utnämndes han att, räknat från och med den 1 maj samma år, vara

distriktsveterinär i samma distrikt. Vid löneklassplacering den 1 januari

1934 har Persson tillgodoräknats 4 år 8 månader 12 dagar av sin föregående

civila veterinärtjänstgöring. För närvarande åtnjuter han, räknat från och

med den 1 juli 1935, lön enligt 3:e löneklassen i den särskilda löneplanen

för distriktsveterinärer. _

Distriktsveterinärer! Bergengren utnämndes den 30 januari 1925 till bataljonsveterinär

vid skånska dragonregementet, varifrån han den 1 januari

1928 överfördes till Svea artilleriregemente. Bergengren, som från och med

den 1 april 1928 åtnjutit lön enligt 15:e löneklassen i löneplanen C av 1927

års avlöningsreglemente, utnämndes den 1 juli 1929 till distriktsveterinär i

Undenäs distrikt samt erhöll därefter den 5 juli samma ar på egen begäran

avsked från bataljonsveterinärbeställningen. Vid placering i löneklass den 1

januari 1934 har han tillgodoräknats 4 år 6 månader av sin föregående civila

veterinäranställning. Räknat från och med den 1 juli 1935 uppbär han

för närvarande lön enligt 3:e löneklassen av den för distriktsveterinärer gällande

särskilda löneplanen.

I omförmälda av medicinalstyrelsen överlämnade skrivelser hava Törnblad,

Persson och Bergengren hemställt att, jämlikt 12 § avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen, för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna

sig, Törnblad såväl den i Kungl. Maj:ts brev den 17 april 1925 angivna

tiden 11 månader 6 dagar som tiden 24 oktober 1924—31 januari 1928,

Persson tiden 31 mars 1922—30 juni 1928 samt Bergengren tiden 30 januari

1925—30 juni 1929.

I sitt med framställningarna överlämnade utlåtande den 17 januari 1934

anförde medicinalstyrelsen, att, då en bataljonsveterinärs sysselsättning till

sin art vöre begränsad till endast hälso- och sjukvård av hästar — alltså en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Moj:ts proposition ur 21-

visserligen betydelsefull men endast mindre del av en distriktsveterinärs

verksamhetsobjekt — och då vidare omfattningen av en bataljonsveterinärs

verksamhet tidvis kunde vara jämförelsevis ringa, inskränkt som den i regel

vöre till ett och samma ställe, styrelsen för sin del funne tjänstgöringen

som bataljonsveterinär icke svara mot eller vara jämförbar med och än

mindre vara högre än distriktsveterinärtjänst samt således icke böra tillgodoräknas

för placering i löneklass.

Svenska militårveterinärsällskapet anför i huvudsak följande.

Med avseende å jämförbarheten ifråga om tjänstgöringens art och omfattning

mellan distriktsveterinär, å ena sidan, samt militärveterinär, å andra

sidan, torde få erinras, att av bestämmelserna i allmänna veterinärinstruktionen

den 17 november 1933 (nr 616) framginge, dels att rätt till tjänstårsberäkning

lika med distriktsveterinär tillkomme militärveterinär på aktiv

stat, dels ock att tjänstgöring som militärveterinär i vissa fall jämställdes

med bland annat tjänstgöring som distriktsveterinär. Nu angivna stadganden

i veterinärinstruktionen borde enligt sällskapets uppfattning kunna utgöra

skälig grund för ett jämställande i den mening, som avsåges i 12 § avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen, av militärveterinär

tjänstgöring och distriktsveterinärtjänst. Den placering i lönegrad, som de

militärveterinära beställningarna erhållit, syntes ock styrka en dylik uppfattning.

Än mer vägande skäl för en lika värdering av militärveterinär

tjänstgöring och distriktsveterinärtjänst torde emellertid kunna anföras. Medicinalstyrelsen

hade nämligen funnit skäligt att för uppfattning i löneklass

tillgodoräkna vissa distriktsveterinärer bland annat tjänstgöring såsom

t. f. prosektor vid veterinärhögskolans anatomiska institution, såsom t. f.

assistent och assistent vid samma högskolas medicinska klinik samt såsom

t. f. assistent och t. f. laborator vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

I avsevärt högre grad än berörda tjänstgöringar kunde sökandenas militärveterinära

tjänstemeriter sägas svara mot eller vara jämförbara med distriktsveterinärtjänst.

I detta sammanhang torde jämväl få erinras, att

Kungl. Majit i ett flertal fall medgivit militärveterinärer rätt att tillgodoräkna

sig tjänstgöring å civila veterinärbefattningar.

Gentemot vad medicinalstyrelsen anfört ville sällskapet vidare framhålla

följande. I vissa veterinärdistrikt utgjorde hästens sjukdomar den största

delen av distriktsveterinärens verksamhetsobjekt. Vidare föreskreve fälttjänstreglementet

för armén, att veterinärtjänsten i krig omfattade, förutom

hälso- och sjukvården bland arméns hästar, jämväl i erforderlig grad uppsikt

över hälsoförhållandena vid arméns slakterier och slaktdjursdepåer samt

över civilbefolkningens inom krigsskådeplatsen djurbesättningar liksom även

veterinärbesiktning av livsmedel. Av vikt vore därför, att militär veterinärerna

i fredstid underhölle och utvecklade sina kunskaper beträffande hälsooch

sjukvården även av andra djur än hästen. I utbildningskurserna för

bataljonsveterinärer samt för äldre militärveterinärer — såväl Törnblad som

Persson hade genomgått utbildningskurs för bataljonsveterinärer — meddelades

undervisning i, bland annat, patologisk anatomi, bakteriolog!, epizootilära

och husdjurslära. Även vid andra militärveterinära utbildningskurser

eller övningar meddelades undervisning inom sådana områden, som

nära berörde distriktsveterinärs åligganden, exempelvis smittsamma nötkreaturssjukdomars

bekämpande m. m. Dessutom bedreve flertalet militärveterinärer

på stat enskild praktik, vilken i fråga om arbetets art och om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-

5

fattning kunde fullt jämställas nied distriktsveterinärs praktik. Samtliga

ifrågavarande sökande hade under sin militära tjänstetid utövat privat veterinärpraktik,

Törnblad och Persson i betydande utsträckning.

Under åberopande av det anförda hemställde sällskapet, att sökandenas

framställningar måtte bifallas.

Arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstgrelse — vilka i likhet

med svenska militärveterinärsällskapet ansett det arbete, sökandena haft

att utföra såsom bataljonsveterinärer, i avseende å art och omfattning svara

mot och vara fullt jämförbart med det, som ålåge distriktsveterinär — hava

ävenledes tillstyrkt bifall till förevarande ansökningar.

Statskontoret har andragit i huvudsak följande.

Med hänsyn till de i ärendet avgivna yttrandena syntes det tämligen

vanskligt för statskontoret att avgöra, huruvida en bataljonsveterinär åliggande

tjänstgöring med avseende å art och omfattning skulle kunna anses

svara mot eller vara jämförbar med den, en distriktsveterinär hade att fullgöra.

Det torde å ena sidan icke kunna förnekas, att det arbete, den förstnämnde

hade att utföra i tjänsten, med hänsyn till det mera begränsade

verksamhetsområde, inom vilket han hade sin tjänsteutövning, icke lämnade

de tillfällen till inhämtande av den mera allsidiga erfarenhet i fråga om

husdjurssjukdomarna och dessas botande, som en distriktsveterinär måste

anses besitta. A andra sidan syntes den omständigheten, att en bataljonsveterinärs

sysselsättning i tjänsten till sin art vore begränsad till endast hälsooch

sjukvård av hästar, icke i och för sig böra utesluta, att en dylik befattningshavare

med hänsyn till sin utbildning skulle kunna besitta de praktiska

och vetenskapliga kvalifikationer, som en distriktsveterinär måste förutsättas

innehava. Såsom svenska militärveterinärsällskapet framhållit hörde

tvärtom till bataljonsveterinärtjänsten reglementsenligt uppgifter av

enahanda art som dem, vilka åvilade distriktsveterinär. I detta sammanhang

ville statskontoret jämväl erinra, att vissa distriktsveterinärer fått för

löneklassuppflyttning tillgodoräkna föregående assistenttjänstgöring vid veterinärbakteriologiska

anstalten respektive veterinärhögskolans medicinska

klinik, vilken tjänstgöring icke torde vara mindre begränsad än en bataljonsveterinärs.

I dessa fall hade uppenbarligen ansetts, att en viss saklig begränsning

av vederbörandes arbetsområde icke borde utgöra hinder för

assistenttjänstgöringens tillgodoräknande.

En viss betydelse torde jämväl vid en jämförelse mellan bataljonsveterinär - och distriktsveterinärbefattningarna böra tillmätas den ställning, sagda befattningar

intoge till varandra i pensionshänseende. Enligt gällande bestämmelser

skulle en distriktsveterinär i sådant hänseende anses likställd med

befattningshavare i lönegrad B 19 i den för befattningshavare vid den civila

statsförvaltningen gällande löneplanen med ett pensionsunderlag av 3,924

kronor. Pensionsunderlaget för bataljonsveterinär utgjorde 3,504 kronor.

Härvid vore dock att märka, att distriktsveterinärernas pensionsförhållanden

reglerats så sent som år 1933, under det att pensionsförmånerna för militärveterinärerna

i avbidan på statlig pensionsreglering utginge enligt provisoriska

bestämmelser. Statskontoret hade grundad anledning antaga, att 1934

års militärpensionssakkunniga icke komme att beräkna bataljonsveterinärs

pensionsunderlag till lägre belopp än i sådant hänseende föreslagits av 1921

års pensionskommitté eller 3,924 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-

På grund av det nu sagda ansåge sig statskontoret icke böra motsätta sig,

att tjänstgöring såsom bataljonsveterinär finge tillgodoräknas för placering i

löneklass såsom distriktsveterinär. Emellertid kunde statskontoret, med hänsyn

till övergångsbestämmelserna i kungörelsen den 10 november 1933 (nr

606), icke tillstyrka, att hela den tid, varunder sökandena före utnämning

till distriktsveterinärer tjänstgjort såsom bataljonsveterinärer, i löneturshänseende

tillgodoräknades vederbörande. Ämbetsverket ansåge det självfallet,

att de i 12 § 1 mom. avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

stadgade grunder i detta hänseende skulle äga tillämpning. Vid sådant förhållande

syntes Persson för placering i löneklass den 17 januari 1929 böra

tillgodoräknas en tid av 3 år och Bergengren den 1 juli 1929 en tid av 1 år.

Då Törnblad den 1 februari 1928 innehaft beställning som bataljonsveterinär

å stat under 3 år 3 månader 8 dagar, syntes för hans vidkommande någon

tillgodoräkning icke böra ifrågakomma.

Vid ärendets behandling i statskontoret uttalades skiljaktig mening av

t. f. generaldirektören Bergendal och statskommissarien Nissen, vilka funno

sig böra avstyrka bifall till sökandenas framställningar, framförallt med hänsyn

till den ståndpunkt, medicinalstyrelsen intagit till förevarande spörsmål.

Härutöver anfördes, att olikheten i pensionsunderlag pekade hän på att bataljonsveterinärens

arbete icke borde betraktas som likvärdigt med distriktsveterinärens.

Att förslag framförts om höjning av pensionsunderlaget för

bataljonsveterinär kunde enligt reservanternas mening i och för sig icke tillmätas

betydelse.

Lönenämnden har till en början anmärkt, att i proposition (nr 192) till

1935 års riksdag med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente m. m. —

vilken proposition i förevarande del antagits av riksdagen — pensionsunderlaget

för bataljonsveterinär upptagits till 3,924 kronor eller enahanda belopp

som för distriktsveterinär. Härefter anför lönenämnden bland annat:

Om hänsyn toges till bataljons- och distriktsveterinärbefattningarnas placering

i löne- och pensionshänseende, torde den förra befattningen ur de

synpunkter, varom i förevarande ärende vore fråga, kunna betraktas såsom

fullt likvärdig med den senare. Vad anginge frågan, huruvida bataljonsveterinärbeställning

jämväl i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

kunde anses jämförbar med distriktsveterinärtjänst, hade det för nämnden

ställt sig i viss mån vanskligt att härutinnan fälla något bestämt omdöme.

Nämnden hade dock för sin del kommit till den uppfattningen, att även med

hänsyn härtill de båda befattningarna kunde anses såsom likvärdiga sinsemellan.

Emellertid kunde sökandena icke med stöd av 12 § 1 mom. avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen i lönehänseende tillgodoföras sin militära

tjänstetid. Dels vore det här icke fråga om befordran till högre tjänst

och dels hade sökandena omedelbart före sin distriktsveterinäranställning

icke innehaft ordinarie befattning inom sådan gren av statsförvaltningen, för

vilken lönereglering genomförts enligt samma grunder, som vid statens övertagande

av distriktsveterinärväsendet tillämpats vid ordnandet av distriktsveterinärernas

löneförhållanden. Ett bifall till sökandenas framställningar,

helt eller delvis, krävde fördenskull riksdagens medverkan.

Då, såvitt anginge sökandena Törnblad och Bergengren, dessa befattnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

7

havare innehaft bataljonsveterinärbeställning i en följd med av dem sedermera

vunnen civil veterinäranställning, ansåge lönenämnden skäligt, att det

vid deras placering i löneklass från oell med den 1 januari 1934 finge så

anses, som om de redan vid utnämningen till bataljonsveterinärer erhållit

statlig distriktsveterinärbefattning. Vidkommande åter sökanden Persson

syntes lian under tiden 1 juli 1928—17 januari 1929 icke hava innehaft någon

veterinäranställning i allmän tjänst. I betraktande av detta avbrott i

anställningen funne sig lönenämnden icke kunna tillstyrka, att vid Perssons

löneklassplacering hänsyn toges till hans tidigare beställning sorn. bataljonsveterinär.

Därest Kungl. Maj:t skulle finna lämpligt underställa riksdagen frågan örn

Törnblads och Bergengrens löneklassplacering, ifrågasatte lönenämnden, huruvida

icke Kungl. Majit borde utverka ett allmänt medgivande att vid övergång

direkt från bataljonsvelerinärbefattning till distriktsveterinärtjänst i

fråga örn löneklassplacering förfara på sätt, lönenämnden förordat beträffande

berörda båda sökande.

I utlåtandet den 10 augusti 1935 har medicinalstgrelsen anfört huvudsakligen

följande.

Medicinalstyrelsen vidhölle sin tidigare i ärendet uttalade mening, att bataljonsveterinärs

tjänstgöring icke kunde i avseende å art och omfattning anses

svara mot, vara jämförbar med eller högre än distriktsveterinärtjänst.

Även om såsom måttstock härå Indes vederbörandes löner, måste man enligt

styrelsens förmenande komma till det resultatet, att distriktsveterinärtjänst

vore högre än bataljonsveterinärbeställning. Hänsyn borde nämligen

vid ett dylikt tillvägagångssätt tagas jämväl till den ersättning, en distriktsveterinär

ägde enligt fastställd taxa uppbära för sitt instruktionsenliga arbete.

Vad anginge den privata veterinärpraktik, som bedrivits av sökandena under

tiden för deras tjänstgöring såsom bataljonsveterinärer, hade styrelsen

icke ansett sig vid bedömandet av sökandenas löneklassplacering böra taga

hänsyn till dylik praktik. Styrelsen förmenade nämligen, att avlöningsreglementets

bestämmelser angående löner och övriga förmåner avsåge att honorera

skyldigheter och åligganden i tjänsten och ej eventuella rättigheter vid

sidan av desamma.

De jämförelser, som anställts mellan militärveterinärer och veterinärer i

lärarställning, såsom laboratorer, prosektorer och assistenter vid veterinärhögskolan,

vore enligt medicinalstyrelsens förmenande icke hållbara. Beträffande

de senare vore det fråga örn förordnanden på viss tid å befattningar,

vilka, ehuru synnerligen viktiga och nödvändiga för veterinärutbildningen,

ej gärna kunde tänkas och ej heller vore avsedda att bliva annat än

övergångsbefattningar. Därtill bomme, att åtminstone laborators- och prosektorsbefattningarna

måste anses vara högre än distriktsvelerinärtjänst.

Medicinalstyrelsen erinrade i detta sammanhang, att styrelsen intagit en

avböjande ståndpunkt i fråga om provinsialläkares rätt att för löneklassplacering

tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom bataljonsläkare samt ali Kungl.

Majit genom beslut den 12 november 1926 syntes hava godkänt detta ståndpunkttagande.

Då de bestämmelser örn tillgodoräknande av förutvarande tjänstgöring i

statens tjänst, som meddelats i 11 och 12 §§ av civila avlöningsreglemcntet,

allenast syntes avse tillgodoräknande av tjänstgöring dels i icke-ordinarie

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-

Departementseket

en.

anställning och dels å sådan ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente

vore tillämpligt, ansåge sig emellertid medicinalstyrelsen, under åberopande

av lönenämndens yttrande, icke böra motsätta sig, att framställning

gjordes hos riksdagen örn medgivande för Kungl. Maj:t att besluta örn

tillgodoräknande, helt eller delvis, av tjänstgöring i en följd å sådan ordinarie

befattning, å vilken sagda reglemente icke vöre tillämpligt. I händelse

dylikt medgivande lämnades, syntes dock tjänstgöring å bataljonsveterinärtjänst

icke böra jämställas med tjänstgöring å distriktsveterinärtjänst

utan torda viss reduktion, förslagsvis till hälften, av först angivna tjänstgöring

vara påkallad.

Lika med lönenämnden och på skäl denna anfört funne sig medicinalstyrelsen

böra avstyrka sökanden Perssons framställning.

På sätt lönenämnden framhållit torde bestämmelserna i avlöningsreglemenlet

för allmänna civilförvaltningen icke medgiva, att tjänstgöring såsom bataljonsveterinär

tillgodoräknas distriktsveterinär vid placering i löneklass.

Emellertid synes vad i ärendet förekommit giva stöd för uppfattningen, att

en bataljonsveterinärs arbete — i och utom tjänsten — i förevarande hänseende

får anses om ej alltid motsvara så likväl vara jämförbart med tjänstgöring

som distriktsveterinär. Billighetsskäl torde därför tala för, att sådant

medgivande, varom sökandena i ärendet hemställt, må kunna efter omständigheterna

lämnas. Jag tillstyrker, att Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar

bemyndigande härutinnan. Bemyndigandet torde lämpligen ej böra avse allenast

tillgodoräknande av bataljonsveterinärtjänst. Jämväl annan veterinär

befattning, å vilken förenämnda avlöningsreglemente ej äger tillämpning,

torde kunna få helt eller delvis, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, tillgodoräknas

vederbörande för placering i löneklass såsom distriktsveterinär.

Ej heller torde ett eventuellt bemyndigande böra så begränsas, att

tillgodoräknande endast får äga rum under förutsättning att intet avbrott

skett mellan de olika tjänstgöringarna. För den händelse ett dylikt avbrott

ej omfattar en alltför lång tidrymd samt vederbörande även därunder —

låt vara i annan form — ägnat sig åt veterinäryrket, synes avbrottet skäligen

ej böra utesluta möjligheten av att den tidigare tjänstgöringen räknas

honom till godo. Avgörandet torde jämväl härutinnan få av Kungl. Majit

efter omständigheterna träffas från fall till fall.

Därest Kungl. Majit erhåller nu ifrågasatt bemyndigande, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att i sinom tid fatta beslut i anledning av föreliggande

framställningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna

grunder medgiva distriktsveterinär att för löneklassplacering

tillgodoräkna tidigare veterinär tjänstgöring.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21•

9

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att till riksdagen skall avlålas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

1 sami.

Nr 21.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående rätt för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående t a1 i texten
  2. JoU 1936:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring. s. 7 i texten