Angående rått för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring
1936-01-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:21, Angående rått för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 21-
1
Nr 21.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rått för distriktsveterinär
att för löneklassplacering tillgodoräkna
viss föregående tjänstgöring; given Stockholms
slott den 9 januari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I särskilda till Kungl. Majit ställda, av medicinalstyrelsen med utlåtande
den 17 januari 1934 överlämnade skrivelser hava distriktsveterinärerna S.
Törnblad, N. O. Persson och H. O. R. Bergengren anhållit att för uppfattning
i högre löneklass som distriktsveterinärer få tillgodoräkna sig viss föregående
tjänstgöring såsom bataljonsveterinärer. Svenska militärveterinärsällskapet
har i skrivelse den 12 februari 1934 understött sökandenas framställningar.
På grund av särskilda remisser hava härefter utlåtanden i ärendet
avgivits den 7 maj 1934 av arméförvaltningens civila departement och
sjukvårdsstyrelse, den 25 augusti 1934 av statskontoret, den 15 mars 1935 av
allmänna civilförvaltningens lönenämnd samt den 10 augusti 1935 av medicinalstyrelsen.
Bihang lill riksdagens protokoll Wild. 1 sand. Nr 21.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-
Innan jag närmare redogör för ärendet, torde jag få lämna följande uppgifter
rörande bataljons- och distriktsveterinärers placering i lönehänseende.
Befattningen såsom bataljonsveterinär är placerad i 8:e lönegraden
av den i 5 § avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid försvarsväsendet intagna löneplanen för civilmilitär personal m. fl.
(löneplan C). Nämnda lönegrad motsvarar lönegraden B 20 å löneplanen i
avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Från och med den 1 januari 1934 hava samtliga kostnader för distriktsveterinärernas
avlönande övertagits av staten. I samband därmed
trädde sagda dag i kraft kungörelsen den 10 november 1933 (nr 6061, enligt
vilken avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen (nr 451/1921)
skall med vissa undantag och tillägg äga tillämpning å distriktsveterinärer.
Med hänsyn till tjänstgöringsdistriktens olika svårskötthet och storleken av
den enskilda praktik, som kan påräknas, skall för distriktsveterinärer i stället
för den i 9 § av sistnämnda avlöningsreglemente intagna löneplanen tilllämpas
en särskild löneplan, upptagande VII lönegrupper med 5 löneklasser
inom varje lönegrupp. Enligt särskild föreskrift i omförmälda kungörelse
äger distriktsveterinär, som vid övergång i statens tjänst den 1 januari 1934
innehade med bidrag av statsmedel avlönad distriktsveterinärbefattning, att
för placering i löneklass inom löneplanen och för uppflyttning i högre löneklass
tillgodoräkna hela sin tjänstetid såsom distriktsveterinär ävensom den
tid, han innehaft länsveterinärbefattning. Beträffande tillgodoräkning av
föregående tjänstetid skola i övrigt för sådan distriktsveterinär tillämpas bestämmelserna
i 11 och 12 §§ avlöningsreglementet.
Berörda avlöningsreglemente upptager i 10—12 §§ bestämmelser örn befattningshavares
placering i löneklass. Här torde endast få erinras, att 12 §
1 mom. bland annat innehåller följande stadgande: »Vid ordinarie tjänstemans
befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så prövas
skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera
för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman
inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra
stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning,
han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande
eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i
ett sammanhang.»
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Distriktsveterinären Törnblad innehade från den 24 oktober 1924 till och
med den 31 mars 1928 beställning såsom bataljonsveterinär, vid Norrlands
dragonregemente intill den 1 januari 1928 samt vid livregementet till häst
under tiden 1 januari—31 mars 1928. Sedan Törnblad den 1 februari 1928
utnämnts till distriktsveterinär i Byske distrikt, erhöll han den 31 mars
samma år begärt avsked från bataljonsveterinärtjänsten, från vilken han
alltsedan ingången av år 1928 åtnjutit tjänstledighet. Vid avskedet var Törnblad
— som genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 april 1925 medgivits att för
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-
löneklassplacering såsom bataljonsveterinär tillgodoräkna 11 månader 6 dagar»
under vilken tid han åren 1923 och 1924 i egenskap av bataljonsveterinär
i fältveterinärkårens reserv uppehållit bataljonsveterinärbeställning eller
bestritt därmed jämförlig tjänst — räknat från och med den 1 januari 1927
placerad i 15:e löneklassen enligt löneplanen C i avlöningsreglementet den
20 maj 1927 (nr 170), vilken löneklass å löneplanen i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen motsvarar 21 :a löneklassen. Med stöd av
övergångsstadgandet i kungörelsen den 10 november 1933 (nr 606) har
Törnblad tillgodoräknats 6 år av sin föregående civila veterinäranställning,
varför han för närvarande åtnjuter lön enligt 3:e löneklassen a den i kungörelsen
intagna löneplanen. Sedan den 15 januari 1931 är Törnblad distriktsveterinär
i Burträsks distrikt.
Distriktsveterinären Persson innehade från och med den 1 april 1922 till
och med den 30 juni 1928 beställning såsom bataljonsveterinär, vid skånska
dragonregementet intill den 1 januari 1928 samt vid Göta trängkår återstående
tid. Under tiden 1 februari—30 juni 1928 åtnjöt han tjänstledighet
från sin beställning. Efter det att Persson, vilken sedan den 1 april 1928
varit placerad i 16:e löneklassen enligt löneplanen C i avlöningsreglementet
nr 170/1927, motsvarande 22:a löneklassen i löneplanen för allmänna civilförvaltningen,
på egen begäran beviljats avsked, räknat fran och med den 1
juli 1928, från sin bataljonsveterinärbefattning, erhöll han den 17 januari
1929 förordnande å distriktsveterinärtjansten i Ystads distrikt. Den 18 april
1929 utnämndes han att, räknat från och med den 1 maj samma år, vara
distriktsveterinär i samma distrikt. Vid löneklassplacering den 1 januari
1934 har Persson tillgodoräknats 4 år 8 månader 12 dagar av sin föregående
civila veterinärtjänstgöring. För närvarande åtnjuter han, räknat från och
med den 1 juli 1935, lön enligt 3:e löneklassen i den särskilda löneplanen
för distriktsveterinärer. _
Distriktsveterinärer! Bergengren utnämndes den 30 januari 1925 till bataljonsveterinär
vid skånska dragonregementet, varifrån han den 1 januari
1928 överfördes till Svea artilleriregemente. Bergengren, som från och med
den 1 april 1928 åtnjutit lön enligt 15:e löneklassen i löneplanen C av 1927
års avlöningsreglemente, utnämndes den 1 juli 1929 till distriktsveterinär i
Undenäs distrikt samt erhöll därefter den 5 juli samma ar på egen begäran
avsked från bataljonsveterinärbeställningen. Vid placering i löneklass den 1
januari 1934 har han tillgodoräknats 4 år 6 månader av sin föregående civila
veterinäranställning. Räknat från och med den 1 juli 1935 uppbär han
för närvarande lön enligt 3:e löneklassen av den för distriktsveterinärer gällande
särskilda löneplanen.
I omförmälda av medicinalstyrelsen överlämnade skrivelser hava Törnblad,
Persson och Bergengren hemställt att, jämlikt 12 § avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen, för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna
sig, Törnblad såväl den i Kungl. Maj:ts brev den 17 april 1925 angivna
tiden 11 månader 6 dagar som tiden 24 oktober 1924—31 januari 1928,
Persson tiden 31 mars 1922—30 juni 1928 samt Bergengren tiden 30 januari
1925—30 juni 1929.
I sitt med framställningarna överlämnade utlåtande den 17 januari 1934
anförde medicinalstyrelsen, att, då en bataljonsveterinärs sysselsättning till
sin art vöre begränsad till endast hälso- och sjukvård av hästar — alltså en
4
Kungl. Moj:ts proposition ur 21-
visserligen betydelsefull men endast mindre del av en distriktsveterinärs
verksamhetsobjekt — och då vidare omfattningen av en bataljonsveterinärs
verksamhet tidvis kunde vara jämförelsevis ringa, inskränkt som den i regel
vöre till ett och samma ställe, styrelsen för sin del funne tjänstgöringen
som bataljonsveterinär icke svara mot eller vara jämförbar med och än
mindre vara högre än distriktsveterinärtjänst samt således icke böra tillgodoräknas
för placering i löneklass.
Svenska militårveterinärsällskapet anför i huvudsak följande.
Med avseende å jämförbarheten ifråga om tjänstgöringens art och omfattning
mellan distriktsveterinär, å ena sidan, samt militärveterinär, å andra
sidan, torde få erinras, att av bestämmelserna i allmänna veterinärinstruktionen
den 17 november 1933 (nr 616) framginge, dels att rätt till tjänstårsberäkning
lika med distriktsveterinär tillkomme militärveterinär på aktiv
stat, dels ock att tjänstgöring som militärveterinär i vissa fall jämställdes
med bland annat tjänstgöring som distriktsveterinär. Nu angivna stadganden
i veterinärinstruktionen borde enligt sällskapets uppfattning kunna utgöra
skälig grund för ett jämställande i den mening, som avsåges i 12 § avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen, av militärveterinär
tjänstgöring och distriktsveterinärtjänst. Den placering i lönegrad, som de
militärveterinära beställningarna erhållit, syntes ock styrka en dylik uppfattning.
Än mer vägande skäl för en lika värdering av militärveterinär
tjänstgöring och distriktsveterinärtjänst torde emellertid kunna anföras. Medicinalstyrelsen
hade nämligen funnit skäligt att för uppfattning i löneklass
tillgodoräkna vissa distriktsveterinärer bland annat tjänstgöring såsom
t. f. prosektor vid veterinärhögskolans anatomiska institution, såsom t. f.
assistent och assistent vid samma högskolas medicinska klinik samt såsom
t. f. assistent och t. f. laborator vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.
I avsevärt högre grad än berörda tjänstgöringar kunde sökandenas militärveterinära
tjänstemeriter sägas svara mot eller vara jämförbara med distriktsveterinärtjänst.
I detta sammanhang torde jämväl få erinras, att
Kungl. Majit i ett flertal fall medgivit militärveterinärer rätt att tillgodoräkna
sig tjänstgöring å civila veterinärbefattningar.
Gentemot vad medicinalstyrelsen anfört ville sällskapet vidare framhålla
följande. I vissa veterinärdistrikt utgjorde hästens sjukdomar den största
delen av distriktsveterinärens verksamhetsobjekt. Vidare föreskreve fälttjänstreglementet
för armén, att veterinärtjänsten i krig omfattade, förutom
hälso- och sjukvården bland arméns hästar, jämväl i erforderlig grad uppsikt
över hälsoförhållandena vid arméns slakterier och slaktdjursdepåer samt
över civilbefolkningens inom krigsskådeplatsen djurbesättningar liksom även
veterinärbesiktning av livsmedel. Av vikt vore därför, att militär veterinärerna
i fredstid underhölle och utvecklade sina kunskaper beträffande hälsooch
sjukvården även av andra djur än hästen. I utbildningskurserna för
bataljonsveterinärer samt för äldre militärveterinärer — såväl Törnblad som
Persson hade genomgått utbildningskurs för bataljonsveterinärer — meddelades
undervisning i, bland annat, patologisk anatomi, bakteriolog!, epizootilära
och husdjurslära. Även vid andra militärveterinära utbildningskurser
eller övningar meddelades undervisning inom sådana områden, som
nära berörde distriktsveterinärs åligganden, exempelvis smittsamma nötkreaturssjukdomars
bekämpande m. m. Dessutom bedreve flertalet militärveterinärer
på stat enskild praktik, vilken i fråga om arbetets art och om
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-
5
fattning kunde fullt jämställas nied distriktsveterinärs praktik. Samtliga
ifrågavarande sökande hade under sin militära tjänstetid utövat privat veterinärpraktik,
Törnblad och Persson i betydande utsträckning.
Under åberopande av det anförda hemställde sällskapet, att sökandenas
framställningar måtte bifallas.
Arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstgrelse — vilka i likhet
med svenska militärveterinärsällskapet ansett det arbete, sökandena haft
att utföra såsom bataljonsveterinärer, i avseende å art och omfattning svara
mot och vara fullt jämförbart med det, som ålåge distriktsveterinär — hava
ävenledes tillstyrkt bifall till förevarande ansökningar.
Statskontoret har andragit i huvudsak följande.
Med hänsyn till de i ärendet avgivna yttrandena syntes det tämligen
vanskligt för statskontoret att avgöra, huruvida en bataljonsveterinär åliggande
tjänstgöring med avseende å art och omfattning skulle kunna anses
svara mot eller vara jämförbar med den, en distriktsveterinär hade att fullgöra.
Det torde å ena sidan icke kunna förnekas, att det arbete, den förstnämnde
hade att utföra i tjänsten, med hänsyn till det mera begränsade
verksamhetsområde, inom vilket han hade sin tjänsteutövning, icke lämnade
de tillfällen till inhämtande av den mera allsidiga erfarenhet i fråga om
husdjurssjukdomarna och dessas botande, som en distriktsveterinär måste
anses besitta. A andra sidan syntes den omständigheten, att en bataljonsveterinärs
sysselsättning i tjänsten till sin art vore begränsad till endast hälsooch
sjukvård av hästar, icke i och för sig böra utesluta, att en dylik befattningshavare
med hänsyn till sin utbildning skulle kunna besitta de praktiska
och vetenskapliga kvalifikationer, som en distriktsveterinär måste förutsättas
innehava. Såsom svenska militärveterinärsällskapet framhållit hörde
tvärtom till bataljonsveterinärtjänsten reglementsenligt uppgifter av
enahanda art som dem, vilka åvilade distriktsveterinär. I detta sammanhang
ville statskontoret jämväl erinra, att vissa distriktsveterinärer fått för
löneklassuppflyttning tillgodoräkna föregående assistenttjänstgöring vid veterinärbakteriologiska
anstalten respektive veterinärhögskolans medicinska
klinik, vilken tjänstgöring icke torde vara mindre begränsad än en bataljonsveterinärs.
I dessa fall hade uppenbarligen ansetts, att en viss saklig begränsning
av vederbörandes arbetsområde icke borde utgöra hinder för
assistenttjänstgöringens tillgodoräknande.
En viss betydelse torde jämväl vid en jämförelse mellan bataljonsveterinär - och distriktsveterinärbefattningarna böra tillmätas den ställning, sagda befattningar
intoge till varandra i pensionshänseende. Enligt gällande bestämmelser
skulle en distriktsveterinär i sådant hänseende anses likställd med
befattningshavare i lönegrad B 19 i den för befattningshavare vid den civila
statsförvaltningen gällande löneplanen med ett pensionsunderlag av 3,924
kronor. Pensionsunderlaget för bataljonsveterinär utgjorde 3,504 kronor.
Härvid vore dock att märka, att distriktsveterinärernas pensionsförhållanden
reglerats så sent som år 1933, under det att pensionsförmånerna för militärveterinärerna
i avbidan på statlig pensionsreglering utginge enligt provisoriska
bestämmelser. Statskontoret hade grundad anledning antaga, att 1934
års militärpensionssakkunniga icke komme att beräkna bataljonsveterinärs
pensionsunderlag till lägre belopp än i sådant hänseende föreslagits av 1921
års pensionskommitté eller 3,924 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-
På grund av det nu sagda ansåge sig statskontoret icke böra motsätta sig,
att tjänstgöring såsom bataljonsveterinär finge tillgodoräknas för placering i
löneklass såsom distriktsveterinär. Emellertid kunde statskontoret, med hänsyn
till övergångsbestämmelserna i kungörelsen den 10 november 1933 (nr
606), icke tillstyrka, att hela den tid, varunder sökandena före utnämning
till distriktsveterinärer tjänstgjort såsom bataljonsveterinärer, i löneturshänseende
tillgodoräknades vederbörande. Ämbetsverket ansåge det självfallet,
att de i 12 § 1 mom. avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
stadgade grunder i detta hänseende skulle äga tillämpning. Vid sådant förhållande
syntes Persson för placering i löneklass den 17 januari 1929 böra
tillgodoräknas en tid av 3 år och Bergengren den 1 juli 1929 en tid av 1 år.
Då Törnblad den 1 februari 1928 innehaft beställning som bataljonsveterinär
å stat under 3 år 3 månader 8 dagar, syntes för hans vidkommande någon
tillgodoräkning icke böra ifrågakomma.
Vid ärendets behandling i statskontoret uttalades skiljaktig mening av
t. f. generaldirektören Bergendal och statskommissarien Nissen, vilka funno
sig böra avstyrka bifall till sökandenas framställningar, framförallt med hänsyn
till den ståndpunkt, medicinalstyrelsen intagit till förevarande spörsmål.
Härutöver anfördes, att olikheten i pensionsunderlag pekade hän på att bataljonsveterinärens
arbete icke borde betraktas som likvärdigt med distriktsveterinärens.
Att förslag framförts om höjning av pensionsunderlaget för
bataljonsveterinär kunde enligt reservanternas mening i och för sig icke tillmätas
betydelse.
Lönenämnden har till en början anmärkt, att i proposition (nr 192) till
1935 års riksdag med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente m. m. —
vilken proposition i förevarande del antagits av riksdagen — pensionsunderlaget
för bataljonsveterinär upptagits till 3,924 kronor eller enahanda belopp
som för distriktsveterinär. Härefter anför lönenämnden bland annat:
Om hänsyn toges till bataljons- och distriktsveterinärbefattningarnas placering
i löne- och pensionshänseende, torde den förra befattningen ur de
synpunkter, varom i förevarande ärende vore fråga, kunna betraktas såsom
fullt likvärdig med den senare. Vad anginge frågan, huruvida bataljonsveterinärbeställning
jämväl i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
kunde anses jämförbar med distriktsveterinärtjänst, hade det för nämnden
ställt sig i viss mån vanskligt att härutinnan fälla något bestämt omdöme.
Nämnden hade dock för sin del kommit till den uppfattningen, att även med
hänsyn härtill de båda befattningarna kunde anses såsom likvärdiga sinsemellan.
Emellertid kunde sökandena icke med stöd av 12 § 1 mom. avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen i lönehänseende tillgodoföras sin militära
tjänstetid. Dels vore det här icke fråga om befordran till högre tjänst
och dels hade sökandena omedelbart före sin distriktsveterinäranställning
icke innehaft ordinarie befattning inom sådan gren av statsförvaltningen, för
vilken lönereglering genomförts enligt samma grunder, som vid statens övertagande
av distriktsveterinärväsendet tillämpats vid ordnandet av distriktsveterinärernas
löneförhållanden. Ett bifall till sökandenas framställningar,
helt eller delvis, krävde fördenskull riksdagens medverkan.
Då, såvitt anginge sökandena Törnblad och Bergengren, dessa befattnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
7
havare innehaft bataljonsveterinärbeställning i en följd med av dem sedermera
vunnen civil veterinäranställning, ansåge lönenämnden skäligt, att det
vid deras placering i löneklass från oell med den 1 januari 1934 finge så
anses, som om de redan vid utnämningen till bataljonsveterinärer erhållit
statlig distriktsveterinärbefattning. Vidkommande åter sökanden Persson
syntes lian under tiden 1 juli 1928—17 januari 1929 icke hava innehaft någon
veterinäranställning i allmän tjänst. I betraktande av detta avbrott i
anställningen funne sig lönenämnden icke kunna tillstyrka, att vid Perssons
löneklassplacering hänsyn toges till hans tidigare beställning sorn. bataljonsveterinär.
Därest Kungl. Maj:t skulle finna lämpligt underställa riksdagen frågan örn
Törnblads och Bergengrens löneklassplacering, ifrågasatte lönenämnden, huruvida
icke Kungl. Majit borde utverka ett allmänt medgivande att vid övergång
direkt från bataljonsvelerinärbefattning till distriktsveterinärtjänst i
fråga örn löneklassplacering förfara på sätt, lönenämnden förordat beträffande
berörda båda sökande.
I utlåtandet den 10 augusti 1935 har medicinalstgrelsen anfört huvudsakligen
följande.
Medicinalstyrelsen vidhölle sin tidigare i ärendet uttalade mening, att bataljonsveterinärs
tjänstgöring icke kunde i avseende å art och omfattning anses
svara mot, vara jämförbar med eller högre än distriktsveterinärtjänst.
Även om såsom måttstock härå Indes vederbörandes löner, måste man enligt
styrelsens förmenande komma till det resultatet, att distriktsveterinärtjänst
vore högre än bataljonsveterinärbeställning. Hänsyn borde nämligen
vid ett dylikt tillvägagångssätt tagas jämväl till den ersättning, en distriktsveterinär
ägde enligt fastställd taxa uppbära för sitt instruktionsenliga arbete.
Vad anginge den privata veterinärpraktik, som bedrivits av sökandena under
tiden för deras tjänstgöring såsom bataljonsveterinärer, hade styrelsen
icke ansett sig vid bedömandet av sökandenas löneklassplacering böra taga
hänsyn till dylik praktik. Styrelsen förmenade nämligen, att avlöningsreglementets
bestämmelser angående löner och övriga förmåner avsåge att honorera
skyldigheter och åligganden i tjänsten och ej eventuella rättigheter vid
sidan av desamma.
De jämförelser, som anställts mellan militärveterinärer och veterinärer i
lärarställning, såsom laboratorer, prosektorer och assistenter vid veterinärhögskolan,
vore enligt medicinalstyrelsens förmenande icke hållbara. Beträffande
de senare vore det fråga örn förordnanden på viss tid å befattningar,
vilka, ehuru synnerligen viktiga och nödvändiga för veterinärutbildningen,
ej gärna kunde tänkas och ej heller vore avsedda att bliva annat än
övergångsbefattningar. Därtill bomme, att åtminstone laborators- och prosektorsbefattningarna
måste anses vara högre än distriktsvelerinärtjänst.
Medicinalstyrelsen erinrade i detta sammanhang, att styrelsen intagit en
avböjande ståndpunkt i fråga om provinsialläkares rätt att för löneklassplacering
tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom bataljonsläkare samt ali Kungl.
Majit genom beslut den 12 november 1926 syntes hava godkänt detta ståndpunkttagande.
Då de bestämmelser örn tillgodoräknande av förutvarande tjänstgöring i
statens tjänst, som meddelats i 11 och 12 §§ av civila avlöningsreglemcntet,
allenast syntes avse tillgodoräknande av tjänstgöring dels i icke-ordinarie
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-
Departementseket
en.
anställning och dels å sådan ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente
vore tillämpligt, ansåge sig emellertid medicinalstyrelsen, under åberopande
av lönenämndens yttrande, icke böra motsätta sig, att framställning
gjordes hos riksdagen örn medgivande för Kungl. Maj:t att besluta örn
tillgodoräknande, helt eller delvis, av tjänstgöring i en följd å sådan ordinarie
befattning, å vilken sagda reglemente icke vöre tillämpligt. I händelse
dylikt medgivande lämnades, syntes dock tjänstgöring å bataljonsveterinärtjänst
icke böra jämställas med tjänstgöring å distriktsveterinärtjänst
utan torda viss reduktion, förslagsvis till hälften, av först angivna tjänstgöring
vara påkallad.
Lika med lönenämnden och på skäl denna anfört funne sig medicinalstyrelsen
böra avstyrka sökanden Perssons framställning.
På sätt lönenämnden framhållit torde bestämmelserna i avlöningsreglemenlet
för allmänna civilförvaltningen icke medgiva, att tjänstgöring såsom bataljonsveterinär
tillgodoräknas distriktsveterinär vid placering i löneklass.
Emellertid synes vad i ärendet förekommit giva stöd för uppfattningen, att
en bataljonsveterinärs arbete — i och utom tjänsten — i förevarande hänseende
får anses om ej alltid motsvara så likväl vara jämförbart med tjänstgöring
som distriktsveterinär. Billighetsskäl torde därför tala för, att sådant
medgivande, varom sökandena i ärendet hemställt, må kunna efter omständigheterna
lämnas. Jag tillstyrker, att Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar
bemyndigande härutinnan. Bemyndigandet torde lämpligen ej böra avse allenast
tillgodoräknande av bataljonsveterinärtjänst. Jämväl annan veterinär
befattning, å vilken förenämnda avlöningsreglemente ej äger tillämpning,
torde kunna få helt eller delvis, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, tillgodoräknas
vederbörande för placering i löneklass såsom distriktsveterinär.
Ej heller torde ett eventuellt bemyndigande böra så begränsas, att
tillgodoräknande endast får äga rum under förutsättning att intet avbrott
skett mellan de olika tjänstgöringarna. För den händelse ett dylikt avbrott
ej omfattar en alltför lång tidrymd samt vederbörande även därunder —
låt vara i annan form — ägnat sig åt veterinäryrket, synes avbrottet skäligen
ej böra utesluta möjligheten av att den tidigare tjänstgöringen räknas
honom till godo. Avgörandet torde jämväl härutinnan få av Kungl. Majit
efter omständigheterna träffas från fall till fall.
Därest Kungl. Majit erhåller nu ifrågasatt bemyndigande, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att i sinom tid fatta beslut i anledning av föreliggande
framställningar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna
grunder medgiva distriktsveterinär att för löneklassplacering
tillgodoräkna tidigare veterinär tjänstgöring.
Kungl. Maj:ts proposition nr 21•
9
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att till riksdagen skall avlålas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Sandström.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
1 sami.
Nr 21.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående rätt för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående t a1 i texten
- JoU 1936:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för distriktsveterinär att för löneklassplacering tillgodoräkna viss föregående tjänstgöring. s. 7 i texten