Sök i Ratio Lex

Med förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 193611937 m. m

1936-03-06 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:214, Med förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 193611937 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till inkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för

budgetåret 193611937 m. m.; given Stockholms slott den

6 mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social- och

kommunikationsdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1936/1937 och anför därvid följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Ni 214.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag

framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse

den 29 mars 1935, nr 121 — beslutat om inrättande av en särskild fond, benämnd

»statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga

fastigheter.

Ä fastighetsfonden redovisas vissa kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,

utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller byggnadsstyrelsens

förvaltning. För envar av nämnda förvaltningsmyndigheter är

upprättad en särskild delfond. Från fonden skola utgå kostnaderna för fastigheternas

underhåll. Därjämte skall fonden bestrida kostnader för förhyrande

av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. För lokaler i fonden tillhörande

eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som äro upplåtna åt statliga

myndigheter, skall fonden erhålla ersättning genom anslag, som anvisas under

verkliga utgifter å de olika huvudtitlarna. Hyror och arrenden för till

enskilda upplåten, fonden tillhörande fast egendom skola direkt inflyta till

fonden. Av fondens inkomster skall avsättning ske till en förnyelsefond, avsedd

att täcka förnyelsekostnader. Det överskott, som därefter uppstår, skall

redovisas å riksstatens inkomstsida såsom fondens avkastning.

Riksdagen har i berörda skrivelse den 29 mars 1935 anmält, att riksdagen

till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936

anvisat särskilda förslagsanslag under andra till och med tionde huvudtitlarna

och under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., ävensom att

riksdagen godkänt förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden för nämnda

budgetår.

Genom brev den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t fastställt bestämmelser angående

förvaltningen av fonden. Dessa bestämmelser äro av följande lydelse:

§ 1.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar

a) fastigheter, vilka uppföras eller förvärvas med anlitande av å riksstaten

uppförda anslag för kapitalökning å fastighetsfonden,

b) andra staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka Kungl. Majit särskilt

förordnat, att de skola tillhöra fastighetsfonden.

Där ej Kungl. Majit för särskilt fall annorlunda förordnar, skola under a)

avsedda fastigheter å fonden upptagas till värden, motsvarande anskaffningskostnaderna.

Fastigheter, som avses under b), upptagas till värden,

som fastställas av Kungl. Majit.

§ 2.

De fastighetsfonden tillhörande fastigheter, vilka förvaltas av fångvårdsstyrelsen,

utrikesdepartementet och medicinalstyrelsen, skola redovisas å särskilda

för dessa myndigheter upprättade delfonder. Övriga fastighetsfonden

tillhörande fastigheter skola redovisas av byggnadsstyrelsen å en för detta

ämbetsverk upprättad delfond.

§ 3.

För fastighetsfonden skall upprättas en förnyelsefond, uppdelad på fyra

delfonder, avseende envar av fastighetsfondens delfonder.

Avsättning till förnyelsefonden skall årligen verkställas enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

3

Angående användningen och placeringen av till förnyelsefonden avsatta

medel beslutar Kungl. Majit.

§ 4.

För varje budgetår fastställer Kungl. Majit:

inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden samt

de belopp, med vilka de i riksstaten anvisade anslagen till ersättning till

statens allmänna fastighetsfond skola belastas.

§ 5.

1. Fastighetsfondens till respektive delfonder hörande tillgångar och skulder

skola av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen redovisas i nämnda myndigheters huvudböcker. Det

i varje delfond ingående fastighetsbeståndet skall härvid redovisas å en till

huvudboken fogad specifikation med angivande av fastighetsvärdet för varje

objekt, fördelat på mark och byggnad.

2. Nämnda myndigheter skola, var för sin delfond, i sina räkenskaper redovisa

fastighetsfondens inkomster och utgifter i enlighet med den för fonden

fastställda inkomst- och utgiftsstaten samt vid budgetårets utgång överföra

det för respektive delfonder uppkomna överskottet till den å riksstaten

uppförda inkomsttiteln »Statens allmänna fastighetsfond».

3. Besparingar, som kunna uppkomma å de för reparations- och underhållskostnader

m. m. i den för fonden fastställda inkomst- och utgiftsstaten

upptagna anslagsposterna, skola för varje delfond vid budgetårets utgång

överföras till en för delfonden upplagd diversemedelstitel för att sedermera

för avsett ändamål stå till vederbörande förvaltningsmyndighets förfogande.

§ 6.

Vad örn vederbörande förvaltningsmyndigheters kassarörelse i annan ordning

är stadgat skall jämväl gälla beträffande de likvida medel, vilka äro att

hänföra till fastighetsfonden.

§ 7.

Fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen hava att årligen,

envar för sin delfond, till Kungl. Majit inkomma:

inom den tid och i den ordning, som särskilt stadgats, med förslag till de

anslagsäskanden och de framställningar i övrigt rörande fastighetsfonden,

som förvaltningsmyndigheterna finna böra göras hos nästföljande riksdag;

före den 15 november med förslag till inkomst- och utgiftsstat för nästföljande

budgetår;

före den 1 maj med förslag angående dispositionen av för löpande budgetår

anvisade anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond samt

före den 15 maj med förslag angående användningen av fastighetsfondens

förnyelsefond för nästföljande budgetår.

§ 8.

Vederbörande förvaltningsmyndigheter hava, envar för sin delfond,

att vidtaga nödiga förberedande åtgärder för upplåtande till andra statens

verk och myndigheter än statens affärsverk av lokaler i fastighetsfonden tillhörande

byggnader, samt att verkställa sådana upplåtelser, örn vilka Kungl.

Majit beslutar;

att besluta örn upplåtande till statens affärsverk eller till enskilda av fastighetsfonden

tillhörande egendom samt att uppbära och redovisa härför inflytande

inkomster;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 214-

att vidtaga nödiga förberedande åtgärder för och verkställa sådana förhyrningar

av tjänstelokaler för statens verk och myndigheter, om vilka Kungl.

Majit beslutar, ävensom utbetala och redovisa för dylika lokaler utgående

hyror m. m. samt

att besluta om tillfällig användning av odisponerade lokaler.

§ 9.

Vederbörande förvaltningsmyndigheter hava, envar för sin delfond,

att, så ofta och i den omfattning sådant prövas erforderligt, föranstalta om

besiktning av de till delfonden hörande byggnaderna samt om värdering av

därvid påsynade åtgärder;

att på grund av vad vid besiktningarna eller eljest förekommit besluta örn

och, i den mån så kan ske, å generalplan, som bör vara färdigställd före den

1 juni närmast före det budgetår planen avser, upptaga erforderliga underhålls-

och därmed jämförliga åtgärder samt ändrings- och andra arbeten, för

vilka medel äro eller bliva tillgängliga, åliggande det dock myndigheten att

underställa Kungl. Majits prövning fråga om utförande av dylika arbeten, då

dessa äro av mera omfattande beskaffenhet eller då myndigheten eljest med

hänsyn till förekommande omständigheter finner sådant påkallat;

att låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för samt hos Kungl.

Maj :t göra framställningar örn medel för nödiga befunna ändrings- eller andra

arbeten, då kostnaderna för dessa icke kunna bestridas av de till byggnadernas

underhåll avsedda medlen;

att organisera, leda och övervaka utförande av beslutade arbeten samt

att tillse, att fullständiga och med verkligheten överensstämmande ritningar

och, i fall så erfordras, beskrivningar förefinnas över i delfonden ingående

fastigheter.

§ 10.

De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för tillämpningen av förestående

bestämmelser, meddelas, i vad avser den bokföringsmässiga redovisningen

av fastighetsfondens tillgångar och skulder, inkomster och utgifter

m. m., av riksräkenskapsverket efter samråd med fondens förvaltningsmyndigheter

och, i vad avser andra förvaltningsåtgärder, av byggnadsstyrelsen

efter samråd med fondens övriga förvaltningsmyndigheter.

Kungl. Majit har vidare i brevet den 15 juni 1935 förordnat,

att såsom tillgångar å fastighetsfonden skulle från och med den 1 juli 1935

redovisas de fastigheter, vilka funnes upptagna å en såsom bilaga till förenämnda

proposition nr 114 fogad »Förteckning över fastigheter, avsedda att

ingå i statens allmänna fastighetsfond»,

att dessa fastigheter skulle fördelas på fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,

medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder på sätt framginge

av nämnda förteckning, dock att Kungl. Majit beträffande följande under

uppförande varande byggnader, nämligen: Karolinska sjukhuset, nybyggnad

för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet

i Uppsala, växthusbyggnad för den botaniska institutionen vid universitetet

i Uppsala samt byggnad för den kemiska institutionen vid universitetet

i Lund, ville framdeles, sedan byggnaderna färdigställts, på framställning

av byggnadsstyrelsen, efter hörande av vederbörande myndighet, upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

5

taga till förnyat övervägande frågan om dessa byggnaders ställning i förvaltnings-

och redovisningshänseende,

samt att förvaltningen av följande vid tiden för fondens inrättande under

annan myndighets än byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter,

nämligen: Blindinstitutet och förskolan för blinda å Tomteboda, nya elementarskolans

fastighet i kv. Beridarebanan i Stockholm, patent- och registreringsverkets

fastighet i kv. Uppfinnaren i Stockholm, veterinärhögskolans

fastighet å Norra Djurgården i Stockholm, småskoleseminariet i Linköping,

hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor och hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda män skulle från och med den 1 juli 1935 omhänderhavas av

byggnadsstyrelsen; varvid byggnadsstyrelsen skulle äga att med förutvarande

förvaltande myndighet träffa överenskommelse rörande fördelningen mellan

styrelsen och myndigheten av förekommande underhållsarbeten m. m. med

avseende å ifrågavarande fastigheter.

Inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden för budgetåret 1935/1936 har

av Kungl. Maj:t fastställts i brevet den 15 juni 1935. Till innehållet i denna

stat återkommer jag i det följande.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut har byggnadsstyrelsen den 12 november 1935

avgivit utredning angående fastställande av fastighets- och hyresvärden för

till fastighetsfonden hörande fastigheter. Sammanlagda värdet å till fonden

hörande mark och byggnader har av styrelsen beräknats till 260,981,400 kronor,

fördelat med 81,727,100 kronor å mark och 179,254,300 kronor å byggnader.

Hur dessa belopp fördela sig på de olika delfonderna framgår av följande

sammanställning.

Markvärde

Byggnads-

värde

Totalvärde

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond........................

5,872,500

9,239,900

15,112,400

Utrikesdepartementets > ........................

2,343,000

5,887,000

8,230,000

Medicinalstyrelsens > ........................

11,243,000

76,798,000

88,041,000

Byggnadsstyrelsens > ........................

62,268,000

87,329,400

149,598,000

Summa

81,727,100

179,254,300

260,981,400

I anledning av denna utredning har statskontoret den 6 februari 1936 avgivit

infordrat utlåtande.

Jämlikt § 7 i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden

hava förslag till inkomst- och utgiftsstater för fastighetsfondens delfonder för

budgetåret 1936/1937 avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter.

Närmare uppgifter om de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i efterföljande sammanställning, däri för jämförelse även

medtagils motsvarande belopp i den för innevarande budgetår fastställda inkomst-

och utgiftsstaten för fastighetsfonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 214-

Budgetåret

Budgetåret

1935/1936

1936/1937

kronor

kronor

Inkomster:

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond.................

....... 590,100

609,000

Utrikesdepartementets » .................

....... 473,000

440,200

Medicinalstyrelsens » .................

....... 4,020,400

4,070,460

Byggnadsstyrelsens » .................

....... 7.123,900

7,500,300

Säger 12,207,400

12,619,960

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond.................

....... 155,000

152,200

Utrikesdepartementets » .................

....... 50,000

42,800

Medicinalstyrelsens » .................

....... 875,000

828,000

Bvggnadsstyrelsens » .................

....... 388,300

377,100

Säger

1,468,300

1,400,100

Summa

13,675,700

14,020,060

Utgifter:

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden

tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500

292,000

146,400

1,112,000

1,708,000

Säger 2,574,900 3,258,400

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond

Utrikesdepartementets »

Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

100,100 105,000

94,500 88,300

1,141,500 1,151,970

1,297,200 1,325,600

Säger

2,633,300

2,670,870

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................

100

8,000

Utrikesdepartementets » ........................

45,600

46,200

Medicinalstyrelsens » ........................

100

14,000

Byggnadsstyrelsens » ........................

443,900

500,400

Säger

489,700

568,600

Summa

5,697,900

6,497,870

överskott:

Fångvårdsstyrelsens delfond..........................

359,900

356,200

Utrikesdepartementets » ..........................

236,500

202,100

Medicinalstyrelsens » ..........................

2,853,800

2,620,490

Byggnadsstyrelsens » ..........................

4,527,600

4,343,400

Summa

7,977,800

7,522,190

Den minskning av fastighetsfondens överskott, som de sålunda avgivna

statförslagen innebära, är huvudsakligen att återföra på de höjningar av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

7

anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader, som äskas i förslagen

till utgiftsstater för medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder.

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket

— som icke ingått i prövning av beräkningen av de i statförslagen upptagna

beloppen för reparations- och underhållskostnader — efter vissa smärre

justeringar av berörda statförslag, för vilka justeringar jag torde få lämna

redogörelse i det följande vid behandlingen av de särskilda anslagsposterna

å staten, beräknat inkomsten av statens allmänna fastighetsfond för nästkommande

budgetår till 7,486,290 kronor eller i avrundat belopp 7.5 miljoner

kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av inkomsttiteln statens allmänna

fastighetsfond (Inkomsterna sid. 62) anförde jag, att granskningen av de

av myndigheterna avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avsåge anslagsposter

för reparations- och underhållskostnader, ännu icke vore slutförd.

Efter verkställd ytterligare utredning i ärendet syntes närmare beräkning

av fastighetsfondens inkomster och utgifter för nästa budgetår samt av det

nettoöverskott, som borde uppföras å riksstatens inkomstsida, få framläggas

för riksdagen i särskild proposition. Därvid borde jämväl till närmare prövning

upptagas den i sammanhang med anmälan under utgifter för kapitalökning

av frågan om amortering av den extraordinära upplåningen för allmänna

arbeten berörda frågan om uppförande å fastighetsfondens stat av

en post för avskrivning av kostnader för inventarier m. m., vilka bestritts

från lånemedelsanslag till byggnader, vilka överföras från förlagsfonden till

redovisning å fastighetsfonden.

Vid beräknande i statsverkspropositionen av överskottet av fastighetsfonden

för nästa budgetår har hänsyn tagits till behovet av en dylik avskrivningspost.

Det av riksräkenskapsverket beräknade överskottet å fastighetsfonden,

7.5 miljoner kronor, har av denna anledning minskats med 0.2

miljon kronor och sålunda upptagits med 7.3 miljoner kronor.

På grundval av förvaltningsmyndigheternas förslag och riksräkenskapsverkets

ifrågavarande yttrande hava förslagsanslagen till ersättning till statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/1937 i statsverkspropositionen

äskats med följande belopp:

...... kronor

870,200

Tredje

Fjärde

Femte

Sjätte

Sjunde

Åttonde

Nionde

Tionde

Huvudtiteln

»

593,100

»

280,800

»

5,531,500

»

213,700

»

285,800

»

3,656,400

»

733,300

»

373,500

»

79,300

Summa kronor 12,617,600.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

Över förvaltningsmyndigheternas statförslag har statskontoret avgivit infordrat

utlåtande den 6 februari 1936.

Vad statuppställningen beträffar, så torde i förhållande till den för innevarande

år gällande staten den ändringen böra vidtagas, att å inkomstsidan

tillägges en rubrik för diverse inkomster och å utgiftssidan infogas en rubrik,

benämnd Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier

m. m.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande

fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond. För de till denna delfond hörande fastigheterna

är i gällande stat upptaget ett belopp av 285,000 kronor för reparationsoch

underhållskostnader m. m. I det med skrivelse den 14 november 1935

av fångvårdsstyrelsen avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens

delfond för nästa budgetår har styrelsen med hänsyn till förutsedd

ökning av kostnaderna för reparationer m. m. för delfonden tillhörande fastigheter

beräknat ifrågavarande anslagspost till 292,000 kronor.

Från fångvårdsstyrelsen hava vidare till Kungl. Majit inkommit särskilda

framställningar angående anslag för vidtagande av vissa reparations- och

underhållsarbeten å fångvårdsanstalterna å Långholmen, i Malmö, å Härlanda

och i Härnösand.

Beträffande centralfängelset å Långholmen får jag anföra

följande.

I skrivelse den 13 november 1933 till Kungl. Majit har fångvårdsstyrelsen

hemställt, att för vissa arbeten vid centralfängelset å Långholmen hos riksdagen

måtte äskas ett anslag å 275,000 kronor. De arbeten, som avses, äro

först omläggning av värmeledningen i kronohäktet, vilken numera vore omodern

och bristfällig samt ur driftsynpunkt oekonomisk. Lämpligast vore

enligt fångvårdsstyrelsens mening, att kronohäktets ångsystem utbyttes mot

varmvattenuppvärmning från centralavdelningens pannanläggning, som för

sadant ändamål måste förses med ytterligare en panna. Kostnaderna för

dessa arbeten beräknas av fångvårdsstyrelsen till 66,050 kronor.

Vidare föreslår fångvårdsstyrelsen, att de nuvarande torvmullsklosetterna i

fängelset utbytas mot vattenklosetter samt att nya badrum, tvätt- och skolrum

anordnas. Genomförandet av en allmän övergång till vattenklosetter

vid Långholmsfängelset hade, framhåller styrelsen, tidigare ej låtit sig göra,

åtminstone icke utan mycket betydande kostnader. Men sedan Stockholms

stad numera anlagt en stor avloppsledning i Söder Mälarstrand, hade frågan

kommit i annat läge, varför styrelsen ansett sig böra föreslå en dylik åtgärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

9

De sålunda ifrågasatta förbättringarna i den sanitära inredningen skulle nödvändiggöra

omläggning av de utvändiga avloppsledningarna. Det nuvarande

avloppssystemet vore ett s. k. kombinerat system, vars ledningar med hänsyn

till det ringa antalet befintliga vattenklosetter kunnat utdragas i Pålsundet.

Sedan sinnessjukhusets nybyggnad tillkommit, renades emellertid avloppet

därifrån i en s. k. Hoffmansbrunn och infördes därefter i det befintliga systemet.

Det av Stockholms stads hälsovårdsnämnd lämnade medgivandet

beträffande sinnessjukhuset gällde dock endast intill dess avloppsfrågan för

fängelset i dess helhet bleve löst. Kostnaderna för de nämnda sanitära anordningarna

hava av styrelsen beräknats till 141,605 kronor.

Dessutom har fångvårdsstyrelsen — med förmälan att väggohyra förekomme

i bostadscellerna — hemställt, att nya golv måtte inläggas i dessa celler,

varigenom en betydlig förbättring i nu ifrågavarande avseende kunde åstadkommas.

Kostnaderna härför hava beräknats till 47,130 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har i sin nämnda skrivelse vidare föreslagit anordnande

av en hiss i kronohäktet för en beräknad kostnad av 10,450 kronor samt

utförande av diverse målningsarbeten m. m. för en beräknad kostnad av

22,765 kronor.

Kostnadsberäkningarna för samtliga föreslagna arbeten sluta å en summa

av 288,000 kronor, vilken summa avjämnats till 275,000 kronor, då styrelsen

förutsatt att en del arbeten skulle kunna i viss omfattning verkställas med

anlitande av fångarbetskraft.

Fångvårdsstyrelsens biträde i hälsovårdsärenden,

medicinalrådet Einar Edén har i yttranden till styrelsen den 30 september och

den 25 oktober 1933 tillstyrkt de föreslagna åtgärderna.

Förste stadsläkaren i Stockholm E. Rietz, som besiktigat

fängelset, har i avgivet yttrande den 12 april 1934 framhållit, att de nuvarande

klosetterna i fängelset såväl med hänsyn till sitt otillräckliga antal

som genom spridande av lukt vore stridande mot hälsovårdsstadgans bestämmelser.

Det nuvarande tillståndet måste betraktas som en svår sanitär olägenhet,

emot vilken åtgärder ej med hälsovårdsmyndighets medgivande kunde

underlåtas. De i ärendet uppgjorda förslagen syntes ägnade att avlägsna nuvarande

allvarliga olägenheter.

Sedan ytterligare utredning förebragts, har byggnadsstyrelsen den 18 juli

1935 anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet med beaktande av att centralfängelset

å Långholmen torde komma att nedläggas inom en ej alltför avlägsen

framtid.

Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 24

oktober 1935 anfört:

Då enligt vad styrelsen hade sig bekant några förberedande åtgärder för

fängelsets förflyttning icke torde vara vidtagna, ansåge sig styrelsen kunna

förutsätta, att en dylik förflyttning icke komme att äga rum under de närmaste

tio åren. Styrelsen hade alltså vid de nu föreliggande byggnadsfrågornas

bedömande utgått ifrån att fängelset komme att kvarbliva på Långholmen

under minst tio år oell all arbetena alltså borde inskränkas till vad

som under en sådan tidsperiod kunde anses vara oundgängligen erforderligt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majis proposition nr 214.

Vare sig W.-C. anordnades eller ej inom fängelset, torde ej kunna förväntas,

att staden längre tilläte, att avloppen från fängelset utmynnade i Pålsundet,

utan torde från stadens sida påfordras anslutning till stadens avloppsledningar.

De nuvarande utvändiga avloppsledningarna inom fängelset

vore i så dåligt skick, att en omläggning under alla omständigheter erfordrades

inom den närmaste tioårsperioden. Om fängelset skulle nedläggas

efter tio år, vore den föreslagna avloppsanläggningen användbar för annan

bebyggelse inom området.

Den nuvarande värmeledningsanläggningen i kronohäktet vore i mycket

dåligt skick sedan många år, varjämte den vore oekonomisk i drift och tarvade

jämförelsevis dyrbart underhåll. Anläggningen torde icke kunna bibehållas

i ytterligare tio år. För en tioårsperiod vore emellertid en ny panna i

panncentralen icke erforderlig, utan torde en motströmsapparat vara tillfyllest,

varigenom skulle kunna besparas 26,500 kronor i anläggningskostnad.

Kostnaden skulle alltså kunna nedbringas till 39,550 kronor. Den nedlagda

kostnaden, fördelad på tio år, skulle till en stor del motsvaras av lägre årskostnader

för bränsle och reparationer, vilken besparing beträffande bränslekostnaderna

kunde beräknas till 2,500 kronor per år eller för tio år 25,000

kronor.

Sanitär installation i kronohäktet omfattade anordnande av diskrum med

varmt och kallt vatten, utbytande av torrklosetter mot vattenklosetter samt

anordnande av badrum. Rörledningsarbetena hade beräknats till 20,000 kronor

och byggnadsarbetena till 6,331 kronor. Då diskrum redan iordningställts

för 1,250 kronor, minskades de beräknade kostnaderna till 25,081 kronor.

Sanitär installation i centralbyggnaden hade avsetts omfatta anordnande

av diskrum med varmt och kallt vatten, W.-C. samt bad och tvättställ och

kostnaderna hade beräknats till 66,000 kronor. Emellertid hade sedermera

vissa arbeten, bland annat anordnande av diskrum, redan utförts, varför

en ny kostnadsberäkning verkställts. Sammanlagda kostnaderna för dessa

installationsarbeten skulle efter denna kostnadsberäkning uppgå till 32,250

kronor. Styrelsen ansåge sig böra framhålla, att styrelsen funne fångvårdsstyrelsens

förslag örn anordnande av W.-C. och badrum motiverade.

Enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat hade nya golv av vitbok redan inlagts

i ett antal celler med anlitande av särskilda för fängelseförvaltningen

tillgängliga medel, ett förfarande som syntes byggnadsstyrelsen lämpligen

böra fortfara. Hiss syntes icke böra anordnas under förutsättning att fängelset

efter tio år bomme att förflyttas.

De i fångvårdsstyrelsens framställning upptagna kostnaderna för diverse

målning m. m. syntes byggnadsstyrelsen kunna bestridas av tillgängliga årsanslag.

Under den angivna förutsättningen att centralfängelset å Långholmen komme

att förflyttas efter en period av minst tio år, har byggnadsstyrelsen ansett

sig kunna tillstyrka, att förbättringsarbeten nu bomme till utförande till

följande belopp:

utvändiga avloppsledningar ............................ kronor 49,275

värmeledning i kronohäktet............................ » 39,550

sanitära installationer i kronohäktet.................... * 25,081

d:o d:o i centralavdelningen.............. » 32,250

Summa kronor 146,156

eller i avrundat tal 146,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 214.

11

Statskontoret, dit ärendet sedermera remitterats, har i utlåtande

den 6 februari 1936, under hänvisning till det utlåtande ämbetsverket samma

dag avgivit angående förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna

fastighetsfond, uttalat att betänkligheter syntes ämbetsverket möta att, innan

frågan örn fängelsets framtida disposition vunnit sin lösning, i fastigheterna

nedlägga så betydande belopp, som här vore i fråga. I varje fall torde andra

arbeten än de av byggnadsstyrelsen tillstyrkta icke under nuvarande förhållanden

böra komma under övervägande.

Vad angår centralfängelserna å Härlanda och i Härnösand

får jag anföra följande.

I skrivelse den 13 september 1935 med anslagsäskanden för budgetåret

1936/1937 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att för förbättringsarbeten

å tjänstebostäder m. m. vid centralfängelserna i Malmö, å Härlanda

och i Härnösand måtte för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av

300,000 kronor.

Sedermera har fångvårdsstyrelsen nied skrivelse den 18 november 1935

överlämnat utredning i ärendet jämte tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar.

Efter att ha lämnat redogörelse för de av styrelsen föreslagna arbetena

vid centralfängelset i Malmö, vilka beräknats draga en kostnad

av 122,000 kronor, har styrelsen vidkommande byggnadsarbetena vid

centralfängelset å Härlanda anfört i huvudsak följande:

Av bostadshusen vid detta fängelse vore endast ett, befälsbostaden, försett

med värmeledning från en särskild i huset inrymd panna. Föreliggande förslag

avsåge, att även de övriga bostadshusen skulle förses med värmeledning.

I samtliga bostadshus skulle anordnas varmvattenledningar. För de

bostadshus, som nu saknade badrum, föresloges inrättande av sådana. Vattenklosetter

skulle anordnas i de lägenheter, som nu saknade sådana. Detta

skulle påkalla omläggning av befintliga avloppsledningar. Härigenom skulle

också vinnas dränering av för närvarande vattensjuka källare. Antalet lägenheter

utgjorde 29, därav 3 i befälsbostaden.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena vid Härlandafängelset har sty
-

relsen beräknat sålunda:

nya pannor m. m. i stora panncentralen............ kronor 28,000

värmeledning i de bostadshus, som skulle anslutas

till denna central.............................. » 17,500

värmeledning med panna för ett bostadshus........ » 4,000

varmvattenledningar för samtliga bostadshusen...... » 8,500

vattenklosetter och badrum samt avloppsledningar för

vissa bostadshus .............................. » 14,000 72,000

byggnadsarbeten m. m.................................. kronor 14,000

Summa kronor 86,000.

Vad därefter angår de föreslagna byggnadsarbetena vid centralfängelset

i Härnösand, uttalar fångvårdsstyrelsen därom huvudsakligen

följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Fängelsets administrationsflygel uppvärmdes nu medelst kakelugnar medan

cellavdelningen hade centralvärmeledning. Administrationsflygelns uppvärmning

vore emellertid mycket otillfredsställande, vartill komme att användandet

av två uppvärmningssystem måste anses opraktiskt och även oekonomiskt.

Nu föresloges, att uppvärmningen av administrationsflygeln skulle

ske medelst värmeledning från fängelsets stora panncentral. I hörncellerna,

som vore mycket kalla, skulle uppställas radiatorer i förbindelse med värmecentralen.

Befälshuset vore synnerligen kallt. Värmeledning skulle anordnas

i detta hus med anslutning till fängelsets panncentral. Då de befintliga pannorna

inom centralen redan nu vore mycket hårt belastade och nödig reserv

icke funnes, måste en ny panna uppställas invid de nuvarande. Inom administrationsflygeln,

där tingslokaler och expeditioner samt sjukavdelning vöre

belägna, skulle anordnas vattenklosetter. Uti befälsbostaden borde badrum

med varmvatten anordnas. I bevakningens bostadshus skulle anordnas vattenklosetter,

varjämte i det större av dessa hus skulle indragas kokgas. Antalet

lägenheter uppginge till 18, därav 4 i befälsbostaden. För att förhindra

inträngandet av grundvatten i den s. k. nya cellbyggnadens källare hade

föreslagits vissa anordningar. Vid detta fängelse vore samtliga celler med

undantag av ett tiotal försedda med små fönster. Avsikten vöre nu att 113

cellfönster skulle upphuggas för erhållande av tillräckligt dagsljus.

Kostnaderna för arbetena vid Härnösandsfängelset har styrelsen beräknat

till följande belopp:

Fängelsebyggnaderna:

ny panna m. m. i panncentralen.................. kronor 12,800

värmeledning och sanitär inredning i administrationsflygeln

.................................. » 7,700

utökning av värmeledningen i cellflyglarnas hörnceller

........................................ » 5,000

dräneringsledningar ............................ » 1,000

Befälsbostaden:

värmeledning och varmvattenberedare samt sanitär inredning

...................................... » 15,800

övriga bostadshus:

vattenklosetter och kokgasinstallation m. m......... » 9,600 51 900

byggnadsarbeten m. m. frånsett fönsterupphuggning........ kronor 19,100

upphuggning av cellfönster, inklusive invändig ommålning

av cellerna samt omfärgning av fasaderna å cellflyglarna » 21,000

Summa kronor 92,000.

Under åberopande av vad styrelsen i sin skrivelse anfört har styrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för införande av värmeledning

samt förbättring av de sanitära förhållandena inom vissa till centralfängelserna

i Malmö, å Härlanda och i Härnösand hörande byggnader ävensom

för upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Härnösand för

budgetåret 1936/1937 bevilja ett anslag å 300,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

13

Byggnadsstyrelsen har i avgivet yttrande den 30 december 1935

förklarat sig icke liava något att erinra mot vare sig de föreslagna arbetena

eller de för desammas genomförande beräknade kostnaderna.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 6 februari 1936 åberopat

vad ämbetsverket anfört i sitt utlåtande angående förslag till inkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond.

För den av fångvårdsstyrelsen begärda höjningen av det ordinarie under - hållsanslaget från 285,000 till 292,000 kronor eller med 7,000 kronor synas

mig tillräckliga skäl ej vara förebragta. Jag finner mig därför böra tillstyrka,

att ifrågavarande anslag beräknas till oförändrat belopp.

Vid behandling av frågan örn anslag till fångvården för budgetåret 1936/

1937 har chefen för justitiedepartementet lämnat en redogörelse för fångvårdens

anstaltsbehov under den närmaste framtiden. Av vad därvid anförts

framgår, att frågan om Långliohnsfängelsets utbytande mot ett nytt centralfängelse

anses böra anstå i avbidan på tillgodoseendet av andra och mera

angelägna byggnadsbehov. Därest man räknar med att nämnda fängelse

kommer att bibehållas under den i byggnadsstyrelsens utlåtande angivna

tiden av tio år, synes det icke vara försvarligt underlåta att vidtaga de av

byggnadsstyrelsen tillstyrkta arbetena å fängelset, vilka åsyfta att avlägsna

svårartade och ofta påtalade hygieniska olägenheter. Vad särskilt angår avloppsledningarna

till Pålsundet föreligger tydligen en omedelbar fara att

hälsovårdsmyndigheterna ej vidare tillåta desammas användande. Vidkommande

värmeledningen i kronohäktet må framhållas, att de föreslagna omändringarna

— nödvändiga för att åstadkomma en tillfredsställande uppvärmning

— beräknas medföra en årlig besparing i bränslekostnader m. m.,

vilken under tio år täcker en stor del av kostnaden för ändringarnas utförande.

Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar för de av styrelsen

förordade arbetena å Långholmen, vilka beräkningar sluta å ett belopp av i

avrundat tal 146,000 kronor, torde ej vara något att erinra.

De föreslagna åtgärderna för uppvärmning och sanitära installationer vid

Härnösandsfängelset torde icke utan mycket allvarliga olägenheter kunna anstå.

Jag får därför förorda att medel nu anvisas för ifrågavarande arbeten,

vilka beräknats draga en kostnad av 71,000 kronor. Ehuru upphuggning av

cellfönster är av behovet påkallad särskilt vid ett så nordligt beläget fängelse

som det i Härnösand, anser jag likväl att för närvarande medel ej kunna

beräknas för detta ändamål, utan torde kostnaden härför i den mån det vanliga

underhållsanslaget därtill kan förslå få utgå ur detta.

Vad därefter angår de föreslagna arbetena vid centralfängelserna i Malmö

och å Härlanda synes — då det torde vara uteslutet att nu på en gång utföra

samtliga de begärda åtgärderna —• företräde böra givas arbetena vid

Härlandafängelset. Vid den avvägning som verkställts mellan dessa arbeten

och övriga arbeten, som skola bestridas av medel å fastighetsfondens stat, har

emellertid för byggnadsarbeten vid Härlandafängelset ansetts nu ej kunna

avsättas högre belopp än 33,000 kronor. Dessa medel torde, enligt ainis
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

ning som under hand lämnats från fångvårdsstyrelsen, böra användas till

insättande av nya pannor i stora panncentralen samt till vissa därmed sammanhängande

byggnadsarbeten. Övriga arbeten vid Ilärlandafängelset få således

— liksom arbetena vid Malmöfängelset —- anstå till ett kommande år.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde anslagsposten för reparationer

och underhåll beträffande fångvårdsstyrelsens delfond böra å staten

upptagas med (285,000 + 146,000 + 71,000 + 33,000 =) 535,000 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I det inom utrikesdepartementet upprättade

förslaget till inkomst- och utgiftsstat för departementets delfond av

fastighetsfonden har för reparations- och underhållskostnader m. m. för

nästa budgetår beräknats samma belopp som för innevarande budgetår eller

146,400 kronor. Häri ingår — förutom underhållskostnader för fastigheterna

samt utgifter för ränta och amortering å köpeskillingen för beskickningsfastigheten

i Ankara — ett belopp å 5,000 kronor avseende vissa kostnader

för konsulatfastigheten i Leningrad. I enlighet med vad riksräkenskapsverket

förordat i sin inkomstberäkning har emellertid sistnämnda belopp

i årets statsverksproposition överförts från fastighetsfonden till det under

tredje huvudtiteln äskade anslaget till skrivmaterialier m. m. vid beskickningar

och konsulat (tredje huvudtiteln sid. 27). Då jag i övrigt icke har

något att erinra mot beräkningen av anslagsposten, bör densamma alltså i

statförslaget upptagas med 141,400 kronor.

Medicinalstyrelsens delfond. I skrivelse den 12 september 1934 angående

anslag till statens sinnessjukhus för budgetåret 1935/1936 upptog medicinalstyrelsen

kostnaderna för underhåll av byggnader och gårdar för nämnda

budgetår till 900,000 kronor, med vilket belopp anslagsposten för reparationsoch

underhållskostnader m. m. för medicinalstyrelsens delfond ävenledes

upptogs i den slutligen fastställda staten för innevarande budgetår.

I sin skrivelse med statförslag för budgetåret 1936/1937 har medicinalstyrelsen

anfört, att för ifrågavarande ändamål krävdes ett något högre belopp än

vad som utgått under de senaste åren, då underhållskostnaderna av sparsamhetsskäl

nedpressats under vad som varit förenat med kraven på ett gott

underhåll av byggnaderna. Av de underhållsarbeten, som upptagits i de av

sjukhusdirektionerna upprättade reparationsförslagen, hade därvid en avsevärd

del fått anstå i avbidan på förbättrade ekonomiska förhållanden.

Att på dylikt sätt år efter år uppskjuta behövliga, om ock mindre trängande

underhållsarbeten kunde emellertid icke fortgå under en längre följd av år

utan men för byggnadernas bestånd. Styrelsen ansåge därför, afl ifrågavarande

utgiftspost borde för budgetåret 1936/1937 höjas från 900,000 kronor

till 1,100,000 kronor, vilket senare belopp bättre än det förra motsvarade

behovet.

I sitt statförslag har medicinalstyrelsen å utgiftssidan vidare uppfört en

särskild post å 12,000 kronor, avseende kostnader för komplettering av be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

15

fintliga arkivritningar över i fonden ingående byggnader. Denna framställning

har föranletts av den i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden

stadgade skyldigheten för vederbörande förvaltningsmyndigheter

att, envar för sin delfond, tillse, att fullständiga och med verkligheten

överensstämmande ritningar och, i fall så erfordras, beskrivningar förefinnas

över i delfonden ingående fastigheter.

Vad medicinalstyrelsen anfört till stöd för framställningen om ökade medel

för reparations- och underhållskostnader finner jag värt beaktande.

Den ifrågasatta höjningen av anslagsmedlen torde dock böra begränsas till

100.000 kronor. Mot anvisande å fastighetsfondens stat av särskilda medel,

12.000 kronor, för komplettering av befintliga arkivritningar över i delfonden

ingående byggnader synes intet vara att erinra. Beloppet torde böra utgå

från förevarande anslagspost för reparations- och underhållskostnader m. m.

Denna post torde alltså böra i statförslaget utföras med 1,012,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Före inrättandet av statens allmänna fastighetsfond

bestreds huvudparten av de kostnader, som avse reparationer och

underhåll av fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens delfond, från anslag

under sjätte huvudtiteln, nämligen dels ett ordinarie reservationsanslag till

byggnader och reparationer, dels ock ett extra anslag till förstärkning av

samma reservationsanslag. För budgetåret 1934/1935 voro dessa anslag upptagna

med respektive 575,000 kronor och 375,000 kronor eller med sammanlagt

950,000 kronor.

Rörande beräkningen av anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. m. för till byggnadsstyrelsens delfond hörande fastigheter för

innevarande budgetår må, under hänvisning beträffande detaljerna till propositionen

nr 115 år 1935 sid. 6—10, erinras örn följande. För de ändamål,

vilka tidigare bekostats från nyssnämnda anslag, beräknades i nämnda proposition

ett belopp av 1,200,000 kronor. Från detta belopp avdrogs en summa

av 70,000 kronor, vilken avsåg underhåll av vissa historiska byggnader m. m.,

icke ingående i fastighetsfonden. Å andra sidan tillädes ett belopp av 53,500

kronor avseende underhållskostnader för fastigheter, vilka skulle med fastighetsfondens

inrättande överföras till byggnadsstyrelsens förvaltning. Förutom

dessa kostnader beräknades under anslagsposten dels 30,000 kronor

för gäldande av staten åliggande på ifrågavarande fastigheter belöpande kommunala

och andra utskylder, dels ock enahanda belopp av 30,000 kronor

för ändamål, vilka förut bekostats från ett under sjätte huvudtiteln upptaget

anslag till lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

I enlighet härmed beräknades under anslagsposten ett belopp av 1,243,500

kronor, vilket belopp, som av riksdagen lämnades utan erinran, finnes upptaget

å fastighetsfondens stat för innevarande budgetår.

I sin skrivelse den 13 november 1935 med statförslag för nästa budgetår

har byggnadsstyrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader

m. m. för byggnadsstyrelsens delfond till 1,708,000 kronor, varjämte

styrelsen beräknat ett belopp av omkring 140,000 kronor för vissa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

ändringar i den av finansdepartementet disponerade fastigheten Storkvrkobrinken

nr 4, att bestridas av förnyelsefondsmedel.

Beträffande till en början beräkningen av de normala underhållskostnaderna

har byggnadsstyrelsen anfört följande:

För beräkning av medelsbehovet torde det vara enklast att utgå från byggnadsstyrelsens

beräkning i skrivelsen den 29 augusti 1934 angående anslag

till byggnader och reparationer för budgetåret 1935/1936 samt härtill göra

ett tillägg med hänsyn till sedermera intill den 1 juli 1936 delfonden tillkomna

eller tillkommande fastigheter m. m. Med utgångspunkt från det

tidigare ordinarie anslaget å 575,000 kronor beräknade styrelsen ett erforderligt

förstärkningsanslag å 775,000 kronor, vilken beräkning var baserad

på en ökning av byggnadskostnaderna av 135 % i jämförelse med 1914 års

priser. Enligt för innevarande arbetsår gällande avtal med hantverksmästare

och entreprenörer inom byggnadsfacket i Stockholm har prisstegringen

sjunkit till 132 % i stället för 135 °/o. Då byggnadskostnaderna, efter vad

nu kan bedömas, torde kunna väntas bliva i stort sett oförändrade under

budgetåret 1936/1937, borde förstärkningsanslaget alltså beräknas till 758,000

kronor. Tillsammans med det ordinarie anslaget blir totalbeloppet alltså

1.333.000 kronor. Härifrån bör emellertid avdragas ett belopp av 70,000

kronor, avseende underhållet av vissa improduktiva fastigheter, som icke

ingå i fonden, såsom styrelsen framhållit i sitt utlåtande den 31 oktober 1934

angående fondens inrättande. Återstående underhållskostnad blir alltså

1.263.000 kronor. Byggnadsvärdet å de fastigheter, vartill ovannämnda underhållskostnad

skulle användas, utgör tillsammans 81,049,400 kronor. Underhållskostnaden

är alltså 1.558 % av byggnadsvärdet. Örn denna procentsats

lägges till grund för beräkning av underhållskostnaderna för de intill

den 1 juli 1936 nytillkommande fastigheterna, vilkas byggnadsvärden äro tillsammans

7,328,000 kronor, skulle dessas underhållskostnad bliva i runt tal

114.000 kronor, vilken skulle läggas till nyssnämnda summa 1,263,000 kronor.

Totalbeloppet blir alltså 1,377,000 kronor.

Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder. I skrivelse den 28 augusti

1935 angående anslag för budgetåret 1936/1937 till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. har styrelsen erinrat, att styrelsen i ovanberörda

utlåtande den 31 oktober 1934 anfört, att för detta ändamål ett belopp av

30,000 kronor syntes erforderligt. Underhållskostnaderna hade också ökats

med detta belopp, och dessa avgifter hade sålunda avlyfts från det under

sjunde huvudtiteln upptagna anslaget för detta ändamål. Emellertid har

styrelsen i skrivelsen den 28 augusti 1935 framhållit, att av nämnda belopp

omkring hälften rätteligen hade bort överföras till anslaget för underhåll av

vissa historiska byggnader lii. m., i det att skatterna för operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad, vilka tillhörde denna grupp av fastigheter,

ävensom skatter för några historiska byggnader i landsorten inginge i nämnda

belopp med tillhopa omkring 15,000 kronor. För de till fastighetsfonden

hörande fastigheterna uppgingo utskylderna för budgetåret 1934/1935 till i

runt tal 20,000 kronor, vilket belopp jämväl bör inräknas bland utgifterna

för fonden.

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning m. fl.

utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande

budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållskostnaderna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

17

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens

delfond av mera normal karaktär skulle följaktligen enligt styrelsens

förslag uppgå till (1,377,000 + 20,000 + 30,000=) 1,427,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin förevarande skrivelse framlagt förslag

om utförande av vissa ytterligare underhålls- och reparationsarbeten.

Styrelsen har därvid inledningsvis framhållit, att den väsentliga nedskärning

av anslagsmedlen, som under de senaste fyra budgetåren ägt rum, föranlett,

att nödvändiga underhållsarbeten måst eftersättas. En del av dessa arbeten

kunde emellertid nu icke längre uppskjutas, och för dessa vore, med hänsyn

till deras storleksordning, särskilda medel behövliga utöver det normala underliållsanslaget.

Därjämte vore behövliga särskilda medel för mera omfattande

reparationer å byggnader, som icke tidigare stått under byggnadsstyrelsens

förvaltning, varjämte medel erfordrades till arbeten, som måste utföras

i samband med vissa omdispositioner i en del fastigheter.

De arbeten, för vilka byggnadsstyrelsen sålunda ansett särskilda medel erfordras

under nästa budgetår, äro —■ utom nyssnämnda ändringsarbeten i

fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 — fasadreparationer å flygelbyggnaderna

vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm, iståndsättning av

de sanitära anläggningarna m. m. vid veterinärhögskolans byggnader i Stockholm

samt förändrings- och reparationsarbeten i byggnaden nr 6 i kvarteret

Rosenbad och i gamla riksdagshuset, vilka byggnader i samband med handelsdepartementets

inflyttning i det nya kanslihuset bliva berörda av ändrad

lokaldisposition.

Byggnadsstyrelsen har rörande dessa arbeten anfört följande:

Sedan länge äro fasaderna å de båda flygelbyggnaderna

vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner samt dessas

yttertak i ett icke försvarligt skick. Utom anslagsmedlens knapphet har

till uppskjutandet av behövliga reparationer bidragit den omständigheten,

att man hittills ansett lämpligare, att fasadreparationerna verkställdes i

samband med byggnadernas iordningställande för ett stadigvarande statligt

ändamål. Emellertid har byggnadsstyrelsen nu funnit det ofrånkomligt att

snarast möjligt verkställa reparationerna utan hänsyn till att ett framtida

utnyttjande icke är bestämt. Styrelsen har emellertid utgått från vissa allmänna

förutsättningar för byggnadernas utnyttjande och låtit verkställa en

utredning bestående av 5 ritningar jämte situationsplan, uppgjorda av arkitekten

I). Dahl, samt en å intendentsbyråns Stockholmsavdelning verkställd

kostnadsberäkning. Enligt denna utredning skulle bottenvåningens fönster

väsentligt ökas i höjd, varigenom denna våning skulle erhålla utmärkta belysningsförhållanden

och med sin höjd av omkring 3.50 meter från golv

till golv vara synnerligen lämplig till tjänsterum. Våningen 1 trappa upp,

som har små halvcirkelformiga fönster, kan icke utan ett våldförande av

byggnadernas vackra oell kulturhistoriskt märkliga karaktär givas bättre

belysningsförhållanden. Denna våning kan därför lämpligen disponeras för

arkiv- eller magasinsändamål. Höjden, 4.50 meter, medgiver inläggande av

en tunn mellanboden eller anordnande av läktarvåning. Vindsvåningen bör

avses för liknande användning som våningen 1 trappa upp. Kostnaden för reparation

av fasaderna till båda flygelbyggnaderna uppgår till sammanlagt

223,000 kronor, däri inberäknat kostnader för omtäckning av yttertaken

med galvaniserad plåt. Då emellertid vissa svårigheter torde förefinnas alt

Bihang lill riksdagens protokoll 19116. 1 sami. Nr 214. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

samtidigt disponera båda byggnaderna för reparationsarbetena, vill styrelsen

föreslå, att den västra flygelbyggnaden får anstå till budgetåret 1937/

1938 och att under nästa budgetår endast den östra flygeln repareras. Kostnaden

härför är 130,000 kronor. Häri ingå 12,200 kronor för anordnande

av en kulvert till huvudbyggnaden å tomten, 8,500 kronor för framdragning

av värmeledningar från värmecentralen i statens historiska museum samt

13.000 kronor för anordnande av värmeledning i krigsarkivets lokal i bottenvåningen.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 juli 1935 har chefen

för generalstaben hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för iordningställande

av värmeledning i nämnda lokal. Byggnadsstyrelsen, som finner behovet

berättigat, anser sig böra tillstyrka, att jämväl dessa arbeten utföras i

detta sammanhang.

Rörande vete rinör högs k olans byggnader har det visat sig, att

åtskilliga större bristfälligheter förefinnas, för vilka särskilda medel erfordras,

enär det årliga underhållsanslaget icke kan bära så stora utgifter. De

mest omfattande reparationsarbetena av denna art hänföra sig till vattenoch

avloppsledningarna, vilka måste utbytas inom samtliga byggnader. På

grund av att kallvattenledningarna voro starkt förrostade och förträngda,

föranstaltade veterinärhögskolans rektor under år 1934 örn en beräkning

av kostnaderna för ledningarnas utbyte. I denna beräkning, som under

hand tillställts byggnadsstyrelsen, ingick nedrivning av de gamla ledningssystemen

och dessas ersättande med nya ledningar till alla tappställen med

avsevärt grövre dimensioner än de nuvarande ledningarna. Utredningen

verkställdes i två alternativ, avseende det ena galvaniserade ledningar och

det andra kopparledningar, På ledningarna skulle insättas behövligt antal

gruppavstängningsventiler, så att tillfälliga avstängningar av vattenledningarna

inom fastigheten .skulle komma att beröra så liten del av lokalerna

som möjligt. Befintlig armatur, såsom kranar, blandare o. dyl., som befunnes

försliten, skulle ersättas med ny och modern. De nya ledningarna i kulvertar,

källarlokaler, korridorer m. m. skulle isoleras på betryggande sätt,

så att risk för kondensera undvekes. Rörledningsarbetena måste planläggas

och bedrivas så, att undervisning och arbete i här berörda lokaler i

minsta möjliga mån störas, varför vissa erforderliga inkopplingar och utbyten

beräknats ske utom den ordinarie arbetstiden.

Vid de besiktningar, som från byggnadsstyrelsens sida företagits å byggnaderna,

men i ännu högre grad under de arbeten, som genom styrelsens

försorg utförts, sedan fastigheten lagts under styrelsens förvaltning, hava

berörda bristfälligheter å vattenledningarna och därav följande olägenheter

till fullo konstaterats. Därjämte har det visat sig, att avloppsledningarna i

mycket hög grad äro anfrätta av rost och därför måste utbytas mot nya eller

underkastas dyrbara reparationer. Enär dessa ledningar i allmänhet ligga

jämsides med vattenledningarna, ställer det sig givetvis ur såväl teknisk som

ekonomisk synpunkt lämpligast att samtidigt med ett utbyte av vattenledningarna

draga nya avloppsledningar, enär håltagningar och efterlagningar

i de flesta fallen bliva desamma, vare sig endast det ena eller båda ledningssystemen

omläggas. I uppgjord kostnadsutredning har därför upptagits

nya såväl vatten- som avloppsledningar ävensom därför behövliga byggnadsarbeten

samt kostnader för entreprenadhandlingar och kontroll. Därvid

har beräknats, att de grövre och lättare åtkomliga vattenledningarna

skola utföras av galvaniserade järnrör och att klenare och svåråtkomliga

ledningar utföras av kopparrör. Sammanlagda kostnaden uppgår till

188.000 kronor.

Arbetena äro av sådan omfattning, att de icke lämpligen kunna utföras

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

19

under ett år. I kostnadsberäkningen har därför angivits en fördelningsplan,

utvisande arbetenas fördelning på tre budgetår. Under budgetåret

1936/1937 skulle sålunda utföras arbeten för 51,000 kronor, i vilket belopp

ingår kostnaden för entreprenadhandlingar för hela rörledningsarbetet.

Veterinärhögskolans tak äro täckta med eternit. Flertalet av dessa tak

hava under tidigare år helt eller delvis omlagts, till vilka arbeten, enligt vad

byggnadsstyrelsen erfarit, särskilda medel anvisats. Övriga tak, nämligen å

stallbyggnader, å kirurgiska och medicinska klinikerna, ridhuset, ladugården,

stallet för försöksdjur, smedjan, byggnaden för hovbeslag samt portvaktsbyggnaden,

hava nu befunnits så bristfälliga, att de, trots ganska omfattande

reparationer under sistlidna sommar, befinna sig i mycket otillfredsställande

skick. En omtäckning, på sätt som tidigare skett å andra

byggnader inom fastigheten, måste därför utföras under nästkommande

budgetår. Enligt verkställd kostnadsberäkning erfordras för detta ändamål

ett belopp av 20.000 kronor. Vidare hava de elektriska installationerna

inom högskolans byggnader delvis visat sig vara så bristfälliga, att de behöva

utbytas, varjämte omläggning av asfaltaltaner erfordras och yttergrundmurar

behöva isoleras mot inträngande vatten i källarlokalerna. Dessa

arbeten äro approximativt beräknade till 14,500 kronor. Under förutsättning

att tillräckliga årliga underhållsanslag tillmätas, torde dock sistnämnda

arbeten kunna efter hand bekostas av dylika anslag. För nästkommande

budgetår erfordras sålunda utöver ordinarie underhållsanslaget för

veterinärhögskolans fastighet dels 51,000 kronor för omläggning av en del

av vatten- och avloppsledningarna, och dels 20,000 kronor för omläggning

av vissa eternittak.

Slutligen komma vissa förändrings- och reparationsarbeten av stor omfattning

att bliva nödvändiga under budgetåret 1936/1937 med hänsyn till de

omflyttningar av handels- och finansdepartementen

och därmed sammanhängande förflyttningar av andra ämbetsverk, som skola

äga rum i samband med kanslihusets färdigställande. Utredning pågår inom

byggnadsstyrelsen om dessa lokalomdispositioner, vilka avse särskilt fastigheterna

i kvarteret Neptunus större och i kvarteret Rosenbad samt gamla

riksdagshuset. Utredningen är icke så långt framskriden, att kostnadsberäkningar

kunnat utföras för behövliga förändrings- och reparationsarbeten, men

en uppskattning har givit följande resultat. Finansdepartementets nuvarande

lokaler i fastigheten nr 12 i kvarteret Neptunus större med adressnummer 4

i Storkvrkobrinken böra genomgå en grundlig modernisering med anordnande

av värmeledning, sanitära anordningar, elektrisk anläggning och hiss.

Totalkostnaden, som jämväl innefattar ett par smärre ändringar i fastigheten

Storkyrkobrinken nr 2, har uppskattats till omkring 140,000 kronor, vilken

summa torde i sin helhet vara behövlig under budgetåret 1936/1937. Emellertid

kan ifrågasättas, örn icke kostnaderna för detta arbete, som utgör en

genomgripande förnyelse av byggnaden, böra bestridas av förnyelsefonden i

stället för att upptagas bland underhållskostnaderna. Byggnadsstyrelsen

har för den skull icke nu medräknat dessa kostnader i underhållskostnaderna.

Vidare kunna förutses vissa delvis kostsamma förändrings- och reparationsarbeten

i handelsdepartementets lokaler i kvarteret Rosenbad samt i gamla

riksdagshuset. Kostnaderna härför hava uppskattats till ett sammanlagt belopp

av 80,000 kronor, vilket likaledes i sin helhet torde vara behövligt under

budgetåret 1936/1937.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

En sammanställning av byggnadsstyrelsens anslagsäskanden ter sig som

följer:

Normala reparations- och underhållskostnader,

inbegripet skatter och lyshållningskostna
der

.................................... kronor 1,427,000

Reparation av fasaderna på f. d. positionsar
tilleriregementets

kaserner .............. » 130,000

Vatten- och avloppsledningar vid veterinärhögskolan

................................ » 51,000

Taktäckning vid veterinärhögskolan ........ » 20,000

Ändrings- och reparationsarbeten i handelsdepartementets

lokaler i kvarteret Rosenbad

samt i gamla riksdagshuset ............ »__80,000

Storkyrkobrinken nr 4 (förnyelsefondsmedel) .......... kronor

1,708,000

140,000

Summa kronor 1,848,000.

Såsom förut omnämnts har statskontoret avgivit utlåtande över de av myndigheterna

upprättade statförslagen. Därjämte bör erinras, att statskontoret

även yttrat sig över förut omförmälda av fångvårdsstyrelsen till Kungl.

Maj:t gjorda framställningar rörande anvisande av medel för vissa byggnadsarbeten

dels vid centralfängelserna i Malmö, å Härlanda och i Härnösand,

dels vid centralfängelset å Långholmen.

Statskontoret har i sitt nyssnämnda utlåtande över myndigheternas statförslag

huvudsakligen yttrat sig beträffande anslagsposten för reparationsoch

underhållskostnader. Ämbetsverket har därvid till en början uttalat

sig i anledning av byggnadsstyrelsens förslag, att utgifterna för arbetet inom

fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 borde bestridas av förnyelsefondsmedel. Såvitt

statskontoret kunde bedöma syntes även de av fångvårdsstyrelsen gjorda

framställningarna åtminstone i huvudsak avse arbeten av liknande art

som de arbeten i fastigheten Storkyrkobrinken nr 4, vilka byggnadsstyrelsen

tänkt sig böra bestridas av förnyelsefondsmedel. I anledning av sistnämnda

båda framställningar ävensom av byggnadsstyrelsens nyssnämnda

uttalande rörande ombyggnaden av fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 har

statskontoret ytterligare erinrat, att bestämmelser angående användningen

av den i statens allmänna fastighetsfond ingående förnyelsefonden ännu

icke meddelats, samt vidare anfört följande:

Under sådana omständigheter är det naturligt, att hittills icke heller några

bestämda riktlinjer uppdragits rörande det sätt, varpå reparations- och underhållsarbeten

å fastiglietsfondens byggnader böra finansieras. För innevarande

budgetår hava i detta hänseende tvenne vägar anlitats. I vissa fall, då

arbetena kunnat hänföras till ombyggnadsarbeten — inledande av värmeledning

m. m. — hava sålunda medel ställts till förfogande genom särskilda

anslag på riksstaten under utgifter för kapitalökning att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel, medan i andra fall, då fråga varit örn vanliga

reparations- och underhållsarbeten, kostnaderna bestritts från reparationsoch

underhållsanslaget å fastighetsfondens stat. Huruvida denna uppdelning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

21

konsekvent genomförts har statskontoret ej kunnat fastställa. Säkert är

emellertid, att mången gång stora svårigheter måste möta, då det gäller att

avgöra, huruvida ett byggnadsarbete bör hänföras till ena eller andra gruppen.

Det synes statskontoret angeläget, att frågan örn förnyelsefondens användning

ävensom spörsmålet örn sättet för anvisandet av medel till bestridande

av underhålls- och reparationsarbeten av olika slag vederbörligen utredas

och bringas till sin lösning. Innan så skett, kan statskontoret icke

förorda, att överhuvud taget förnyelsefonden tages i anspråk, utan torde

de arbeten å fastighetsfondens fastigheter, som kunna komma ifråga, tillsvidare

böra finansieras i enlighet med de grunder, som hittills tillämpats.

I vilken utsträckning de arbeten, som beröras i de remitterade framställningarna,

äro att betrakta såsom normalt underhåll och böra bestridas av

medel å fastighetsfondens stat eller avse ombyggnad av beskaffenhet att böra

bekostas av kapitalökningsanslag av skattemedel faller utanför statskontorets

bedömande. Såvitt ämbetsverket kunnat finna, äro dock kostnaderna

för modernisering av finansdepartementets nuvarande lokaler i Storkyrkobrinken

nr 4 ävensom för de arbeten vid ovanberörda fängelser, varom särskilda

framställningar gjorts, närmast av sistnämnda slag. Då emellertid i

det framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 anslagsmedel för

berörda ändamål icke beräknats under utgifter för kapitalökning, torde i nuvarande

läge jämväl dessa arbeten, därest desamma skola komma till utförande

under nästa budgetår, böra bekostas från de medel, som komma att

uppföras under posten reparations- och underhållsarbeten under fastighetsfondens

utgiftsstat.

Vad därefter angår beräkningen av de belopp, som av förvaltningsmyndigheterna

äskats till reparations- och underhållskostnader, har statskontoret

anfört följande:

Huruvida de belopp, som i de remitterade framställningarna upptagits till

reparations- och underhållsarbeten å fastighetsfonden, äro lämpligt avvägda,

undandrager sig statskontorets prövning. Ämbetsverket kan emellertid knappast

anse den av byggnadsstyrelsen vid de verkställda kalkylerna använda

beräkningsmetoden tillfredsställande. Såvitt statskontoret kan finna, vore

det mera rationellt, att en verklig, låt vara summarisk uppskattning av underhållsbehovet

jämte approximativa kostnadsberäkningar ägde rum för de

olika å fonden bokförda fastigheterna, varvid tillika gruppering borde ske

i skilda klasser alltefter angelägenhetsgraden. Det synes statskontoret, att

endast på sådant sätt vederbörlig klassificering efter arbetenas art och en

verklig avvägning av olika anslagskrav mot varandra skulle kunna komma

till stånd.

För nästkommande budgetår lärer tiden knappast medgiva, att en dylik

uppskattning och klassificering vidtages. Med hänsyn härtill och till föreliggande

omständigheter i övrigt anser sig statskontoret böra förorda, att

de av myndigheterna ifrågasatta anslagsbeloppen för reparations- och underhållsarbeten

godtagas, dock med den modifikationen att inom det angivna

slutbeloppet av 3,258,400 kronor plats beredes jämväl för de anslag, som

vid närmare prövning finnas böra upptagas för de av byggnadsstyrelsen föreslagna

moderniseringsarbetena å finansdepartementets nuvarande lokaler i

kvarteret Neptunus större samt de av fångvårdsstyrelsen ifrågasatta byggnadsarbetena

vid ovannämnda centralfängelser.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för reparations- och underhållskostnader

m. m. för byggnadsstyrelsens delfond för löpande budgetår uppförts

en anslagspost å 1,243,500 kronor samt att byggnadsstyrelsen för motsvarande

ändamål av ordinär art under nästkommande budgetår äskat

1.427.000 kronor. Härutöver begär byggnadsstyrelsen för särskilt angivna

ombyggnads- och reparationsarbeten för nästkommande budgetår ett belopp

av 421,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså de för byggnadsstyrelsens delfond

anvisade medlen till underhåll oell reparationer för det kommande budgetåret

uppgå till 1,848,000 kronor. En så väsentlig stegring av medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål synes icke böra ifrågakomma.

I fråga om det belopp, som bör beräknas för underhålls- och reparationsarbeten

av mera ordinär karaktär, vill jag ansluta mig till vad statskontoret

uttalat angående önskvärdheten av ett mera tillförlitligt beräkningssätt.

Såvitt möjligt borde för framtiden anslagsäskandena för detta ändamål

grundas på en specifikation av kostnaderna för de faktiskt behövliga underhållsarbetena,

varvid, såsom statskontoret antytt, en klassificering av de

olika arbetena efter angelägenhetsgraden synes kunna ifrågasättas. I avsaknad

av en närmare utredning rörande det föreliggande behovet av underhålls-

och reparationsarbeten finner jag mig böra tillstyrka, att ett belopp

av 1,250,000 kronor nu beräknas för ifrågavarande ändamål.

Vad beträffar de av byggnadsstyrelsen för särskilda arbeten äskade beloppen

torde medel för de ändringsarbeten, som avses skola komma till stånd

i samband med finansdepartementets och handelsdepartementets inflyttande

i nya kanslihuset, icke behöva anvisas för nästa budgetår. Enligt vad jag

erfarit komma nämligen de lokaler, som nämnda departement skola erhålla

i kanslihuset, icke att vara färdiga till inflyttning å sådan tid, att ifrågavarande

ändringsarbeten i de av departementen nu disponerade lokalerna

kunna komma till utförande under nästkommande budgetår. De för nu

åsyftade ändamål begärda beloppen av 140,000 kronor och 80,000 kronor

böra därför bortfalla. I detta sammanhang vill jag anmärka, att jag delar

statskontorets uppfattning därutinnan, att förnyelsefondsmedel icke för närvarande,

innan bestämmelser blivit meddelade angående förnyelsefondens

användning, böra tagas i anspråk för underhålls- och reparationsarbeten.

Jag finner mig vidare böra avstyrka, att särskilda medel nu ställas till förfogande

för de ifrågasatta arbetena vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner

i Stockholm.

Däremot har jag ansett mig böra förorda, att erforderliga medel för bestridande

av kostnaderna för iståndsättning av de sanitära anläggningarna

m. m. vid veterinärhögskolan samt för omläggning av taken å vissa av högskolans

byggnader uppföras å fastighetsfondens stat för nästa budgetår. Mot

byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar, slutande å respektive 188,000 och

20.000 kronor, har jag intet att erinra. Det förstnämnda arbetet förutsättes

skola fördelas på tre år, och för det första året erfordras en medelsanvisning

av 51,000 kronor. Kostnaden för taktäckningen, vilken bör verkstäl
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

23

las under nästa budgetår, eller 20,000 kronor, bör i sin helhet beräknas i nu

förevarande statförslag.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde å staten för fastighetsfonden

under byggnadsstyrelsens delfond böra upptagas för reparations- och

underhållskostnader m. m. ett belopp av (1,250,000 + 51,000 + 20,000=)

1,321,000 kronor.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga

delfonder uppgå till 3,009,400 kronor.

Avsättning till förnyelsefond.

Såsom framgår av propositionen nr 114 till 1935 års riksdag har avsättningen

till förnyelsefond ansetts böra tills vidare beräknas efter 1 V2 procent

av byggnadsvärdet.

I statförslaget kunna ifrågavarande anslagsposter givetvis bliva endast

approximativt beräknade. De av myndigheterna härutinnan verkställda beräkningarna

hava icke givit anledning till annan erinran än att det för fångvårdsstyrelsens

delfond av styrelsen beräknade beloppet bör, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, jämkas till i avrundat tal 143,500 kronor. I enlighet

härmed torde anslagsposterna för avsättning till förnyelsefond böra

upptagas till följande belopp i hela hundratal kronor, nämligen

för fångvårdsstyrelsens delfond........................ 143,500 kronor

» utrikesdepartementets » 88,300 »

» medicinalstyrelsens » 1,152,000 »

s> byggnadsstyrelsens » 1,325,600 »

Den sammanlagda beräknade avsättningen till förnyelsefond belöper sig

alltså till 2,709,400 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av avsättningen

till förnyelsefond böra ifrågavarande anslagsposter betecknas »förslagsvis».

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

För fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens

delfonder torde i enlighet med de avgivna statförslagen böra för nästkommande

budgetår beräknas hyresutgifter å respektive 8,000, 46,200 och 14,000

kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Den under denna delfond upptagna posten

för hyresutgifter, som i staten för innevarande budgetår är uppförd med

443,900 kronor, har av byggnadsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 beräknats

till 500,400 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

I detta sammanhang torde jag få något beröra frågan om bestridande i

vissa fall av hyresutgifter för kommittélokaler.

Lokaler åt kommitté- och sakkunnigutredningar pläga vanligen upplåtas

i staten tillhöriga ämbetsverksbyggnader eller andra offentliga byggnader,

t. ex. riksdagshuset. Någon ersättning för lokalerna debiteras därvid icke

vederbörande kommittéanslag eller de medel, från vilka utredningskostnaderna

eljest bestridas. Där, som understundom inträffat, en dylik beredning

inrymts i lokaler tillhöriga något statens affärsverk, har dock i regel hyra

brukat utgå av kommitténs expensmedel. I vissa fall måste lokaler för

kommitté- eller sakkunnigutredning särskilt förhyras i enskild tillhörig fastighet,

varvid hyran påföres de medel, varifrån övriga utredningskostnader

bestridas. Inrättandet av statens allmänna fastighetsfond synes icke böra

medföra annan ändring härutinnan än att, där undantagsvis det blir nödvändigt

att för beredande av utrymme åt någon kommitté- eller sakkunnigutredning

förhyra lokaler i en fastighet, som tillhör enskild person eller ett

statens affärsverk, förhyrningen lämpligen synes böra i fortsättningen efter

beslut av Kungl. Majit ombesörjas av byggnadsstyrelsen och kostnaderna

bestridas av den på fastiglietsfondens utgiftsstat under byggnadsstyrelsens

delfond uppförda anslagsposten till hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler. I dylika fall kommer en viss lättnad att beredas vederbörande

kommittéanslag, men häremot synes så mycket mindre någon erinran

vara att göra som det föreslagna förfarandet innefattar en mera likformig

redovisning av kostnaderna för olika sakkunnigutredningar. Därest riksdagen

icke gör någon erinran mot vad sålunda förordats, synes den nya anordningen

böra tillämpas från och med nästkommande budgetår.

Då vad jag nu föreslagit icke torde nämnvärt påverka belastningen å förevarande

anslagspost till hyresutgifter, synes densamma böra i staten upptagas

med det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet 500,400 kronor.

I enlighet med förestående komma hyresutgifterna m. m. för av fonden

förhyrda lokaler att uppgå till 568,600 kronor.

Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för

inventarier m. m.

Såsom inledningsvis omnämnts har vid beräkning i statsverkspropositionen

av överskottet för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/

1937 hänsyn tagits till motsedda utgifter för avskrivning av vissa å byggnadsanslag

bestridda kostnader för inventarier m. m. För detta ändamål har

det ansetts påkallat att avse en särskild anslagspost å fastiglietsfondens stat.

Beträffande anledningen härtill torde jag få erinra om följande.

Å riksstaterna för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hava under fonden

för förlag till statsverket anvisats åtskilliga anslag, avseende uppförande, om
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214. 25

byggnad eller inredning av statliga byggnader, vilka anslag täckts av lånemedel.

I 1936 års statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning: bil. 5 sid. 17)

föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för finansdepartementet angivna riktlinjer meddela föreskrifter

angående avskrivning m. m. av under fonden för förlag till statsverket

för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisat lånekapital ävensom angående

överflyttning av vissa under förlagsfonden anvisade medelstillgångar

till statens produktiva fonder. Därvid förordas, bland annat, överflyttning

till statens allmänna fastighetsfond av vissa anslag till statliga byggnader,

som anvisats under förlagsfonden. Å dessa anslag hava i vissa fall avförts utgifter

för anskaffande av inventarier och dylikt, som varken böra bestridas

med lånemedel eller redovisas å fastighetsfonden. Utredning rörande frågan,

till vilket belopp utgifter för inventarier och dylikt bestritts av byggnadsanslagen,

borde verkställas, lämpligen genom byggnadsstyrelsens försorg, i syfte

att beloppet måtte kunna avskrivas i fastighetsfondens räkenskaper.

Genom beslut den 17 januari 1936 har Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen

att verkställa utredning rörande frågan, till vilka belopp utgifter för

inventarier eller dylikt av beskaffenhet att böra täckas av andra statsinkomster

än lånemedel bestritts av de byggnadsanslag, vilka enligt vad i 1936 års

statsverksproposition föreslås skola överföras till statens allmänna fastighetsfond

från fonden för förlag till statsverket, i syfte att sådana belopp må

kunna, på sätt i berörda sammanhang angives, avskrivas i fondens räkenskaper.

I utlåtande den 24 februari 1936 i detta ärende har byggnadsstyrelsen beräknat

det belopp, som sålunda bör avskrivas, till 198,700 kronor, fördelat

med 34,400 kronor å medicinalstyrelsens delfond och 164,300 kronor å byggnadsstyrelsens

delfond.

Såsom förutsatts i statsverkspropositionen, torde medel för ifrågavarande

avskrivning böra beräknas å fastighetsfondens stat för nästa budgetår. På

grundval av byggnadsstyrelsens utredning lärer för ändamålet under rubriken

Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier

m. m. böra upptagas en anslagspost å 35,000 kronor under medicinalstyrelsens

delfond och en anslagspost å 165,000 kronor under byggnadsstyrelsens

delfond. Härutöver synes ett nominellt belopp av 100 kronor böra

för samma ändamål upptagas under fångvårdsstyrelsens delfond. Samtliga

anslagsposter böra betecknas »förslagsvis». Slutligen vill jag i detta sammanhang

—- i likhet med vad statskontoret framhållit i sitt utlåtande över

statförslagen —- understryka angelägenheten av att kostnader av ifrågavarande

art framdeles icke inräknas i kapitalökningsanslag för fastighetsfonden.

Under förevarande rubrik beräknas alltså sammanlagt ett belopp av

200,100 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

De sammanlagda utgifterna för statens fastighetsfond belöpa sig till

6,487,500 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels inflytande hyror och arrenden

för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt, dels ock å riksstaten

anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för åt statliga verk och inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens

egna hus eller ock i enskilda tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande

av fondens medel.

A statens inkomstsida böra, såsom förut nämnts, upptagas tre titlar, nämligen

1) ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, 2) hyror för till

enskilda upplåtna lokaler och 3) diverse inkomster. Inkomsterna å den

förstnämnda titeln tillföras fonden från de nyssnämnda ersättningsanslagen,

medan inkomsterna å de båda senare titlarna utgöras av direkt till fonden

inflytande hyror m. m.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

I efterföljande tablå har ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler upptagits i enlighet med de av myndigheterna avgivna statförslagen

och med fördelning på ersättning för upplåtelser i fondens egna fastigheter

samt i förhyrda lokaler.

D e 1 I o n d

Ersättning för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler

i fondens egna

fastigheter

kronor

i förhyrda

lokaler

kronor

totalt

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond .................

609,000

_

609,000

Utrikesdepartementets > .................

394,000

46,200

440,200

Medicinalstyrelsens > .................

4,070,460

4,070,460

Byggnadsstyrelsens » .................

6,999,900

500,400

7,500,300

Summa

12,073,360

546,600

12,619,960

Slutsumman utgör sammanlagda beloppet av ersättningsanslagen enligt de

framlagda statförslagen.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I gällande stat för fastighetsfonden är ersättningen

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beträffande fångvårdsstyrelsens

delfond upptagen med 590,100 kronor. I sitt statförslag har fångvårdsstyrelsen

beräknat förevarande inkomster till 609,000 kronor; den föreslagna

höjningen är föranledd därav, att vid centralfängelserna i Malmö och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

27

å Härlanda nya verkstadsbyggnader komma att tagas i bruk. Med utgångspunkt

från de i byggnadsstyrelsens förenämnda utredning av den 12 november

1935 framlagda beräkningarna bör emellertid detta belopp, såsom

riksräkenskapsverket föreslagit, jämkas nedåt till 597,600 kronor.

För utrikesdepartementets delfond har i statförslaget beräknats ett belopp

av 440,200 kronor i ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler. I

byggnadsstyrelsens nyssnämnda utredning har uti beräknade hyresinkomster

för beskickningsfastigheterna upptagits ett belopp av 389,000 kronor, avseende

i fondens fastigheter inrymda lokaler, vartill skall läggas 46,200 kronor,

som beräknats i hyresutgifter. Ifrågavarande inkomstpost bör sålunda

utföras med 435,200 kronor. Skillnaden 5,000 kronor hänför sig till det

förhållandet, att i statförslaget inräknats ett mot kostnader för konsulatfastigheten

i Leningrad svarande belopp, vilket, enligt vad förut nämnts,

skall avlyftas från fastighetsfonden.

Medicinalstyrelsen har för medicinalstyrelsens delfond upptagit ersättning

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler med ett belopp av 4,070,460 kronor.

Härvid har styrelsen, såsom riksräkenskapsverket framhållit i sin inkomstberäkning,

icke tagit hänsyn till det i statförslaget upptagna beloppet å

14,000 kronor för hyresutgifter m. m. för av delfonden förhyrda lokaler.

Med tillägg av sistnämnda belopp framkommer för inkomstposten en summa

av 4,084,460 kronor, vilken torde böra i staten utföras med avrundat 4,084,500

kronor.

Beträffande byggnadsstyrelsens delfond har styrelsen beräknat ersättningen

för upplåtelser av kronans hus till 6,999,900 kronor och hyresutgifter

för av delfonden förhyrda lokaler till 500,400 kronor. Byggnadsstyrelsen

har alltså upptagit inkomstposten ersättning för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler med 7,500,300 kronor. Mot denna beräkning har jag intet

att erinra.

Sammanlagda beloppet av ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler under de fyra delfonderna kommer alltså att utgöra 12,617,600 kronor.

Detta belopp fördelar sig på huvudtitlar och delfonder på sätt framgår

av följande sammanställning:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majis proposition nr 214.

Huvudtitel

Byggnads-

styrelsens

delfond

kronor

Annan del- fond

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

Andra huvudtiteln.........................

272,800

1 597,600

870,200

Tredje » .........................

157,900

2 435,200

593,100

Fjärde > .........................

280,800

—

280,800

Femte j .........................

1,447,000

3 4,084,500

5,531,500

Sjätte > .........................

213,700

—

213,700

Sjunde > .........................

285,800

—

285,800

Åttonde > .........................

3,656,4D0

—

3,656,400

Nionde > .........................

733,300

—

733,300

Tionde > .........................

373,500

—

373,500

Riksdagen och dess verk m. m...............

79,300

—

79,300

Summa

7,500,300

5,117,300

12,617,600

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens

delfond.

Med de i sista kolumnen angivna beloppen böra anslagen till ersättning

till statens allmänna fastighetsfond upptagas i riksstaten för budgetåret

1936/1937. Beloppen överensstämma med anslagsäskandena i statsverkspropositionen.

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsen har i statförslaget för fångvårdsstyrelsens delfond

upptagit hyror för till enskilda upplåtna lokaler med 150,000 kronor. Mot

denna beräkning har jag intet annat att erinra än att från beloppet böra

avdragas i runt tal 2,100 kronor uti hyresinkomster för bostäder, som disponeras

av befattningshavare vid kronohäkten, vilka föreslås till indragning.

Inkomstposten bör därför utföras med 147,900 kronor.

För utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder

hava inkomster av hyror beräknats till respektive 42,800, 828,000 och

377,100 kronor. Dessa beräkningar föranleda icke till någon erinran från

min sida.

Sammanlagda utgöra alltså de hyresmedel, som beräknas inflyta för till

enskilda upplåtna lokaler, 1,395,800 kronor.

Diverse inkomster.

Såsom inledningsvis omnämnts har det ansetts påkallat att å fastighetsfondens

stat upptaga en inkomsttitel för diverse inkomster. Rörande de belopp,

som nu böra beräknas under denna titel för varje delfond, ber jag

få anföra följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

29

Fångvårdsstyrelsens delfond. I sitt statförslag har fångvårdsstyrelsen bland

inkomsterna upptagit dels bidrag, beräknat till 2,125 kronor, från vissa städer

och kommuner till underhåll av byggnader tillhörande delfonden, dels

ock särskild inkomst å 75 kronor för det av fångvården förhyrda konsistorienotariebostället

i Linköping (del av räntan å boställets underhållsfond).

Från förstnämnda belopp bör emellertid i anledning av föreliggande förslag

om indragning av vissa kronohäkten avgå ett belopp av 1,120 kronor,

Återstoden tillsammans med den andra posten bör upptagas under titel diverse

inkomster med avrundat 1,100 kronor.

För en var av utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens delfonder

bör för diverse inkomster upptagas ett formellt belopp av 100 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. A den för hyresutgifter m. m. för av denna

delfond förhyrda lokaler föreslagna anslagsposten beräknas lokalhyror

för vissa institutioner, vilkas utgifter i allmänhet täckas från specialbudgeter,

nämligen bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen.

I sådana fall böra hyresbeloppen i sista hand drabba

vederbörande specialbudgets fond, från vilken alltså fastighetsfonden skall

tillgodoföras mot hyresbeloppen svarande ersättning. Denna ersättning, som

nu beräknas till avrundat 28,200 kronor, bör upptagas under diverse inkomster

för byggnadsstyrelsens delfond.

Under diverse inkomster beräknas alltså tillhopa 29,500 kronor.

Fondens sammanlagda inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till

14,042,900 kronor.

Överskott.

Då från de sålunda beräknade inkomsterna å 14,042,900 kronor dragas

utgifterna, i det föregående beräknade till 6,487,500 kronor, framträder ett

överskott å statens allmänna fastighetsfond med 7,555,400 kronor. I statsverkspropositionen

har överskottet beräknats till 7,300,000 kronor å inkomstsidan

i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937.

Det nu beräknade överskottet fördelar sig på de olika delfonderna på föl
-

jande sätt:

Fångvårdsstyrelsens delfond.................. 60,000 kronor

Utrikesdepartementets » 202,200 »

Medicinalstyrelsens » 2,699,600 »

Byggnadsstyrelsens » 4,593,600 »

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till inkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/1937.

Med hänsyn till det resultat, den nu verkställda närmare granskningen av

beräkningarna av inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat givit, bör

överskottet för nästkommande budgetår beräknas lill 7,500,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till inkomst-

och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för

budgetåret 1936/1937 (bilaga);

dels ock — med ändring av den i statsverkspropositionen

gjorda inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av statens

allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1936/1937 upptaga inkomsttiteln Statens

allmänna fastighetsfond med ett belopp av 7,500,000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Brandt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

Förslag till inkomst
Statens

allmänna

för budgetåret

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 597,600

Utrikesdepartementets » 435,200

Medicinalstyrelsens » 4,084,500

Byggnadsstyrelsens » 7,500,300 12,617,600

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 147,900

Utrikesdepartementets » 42,800

Medicinalstyrelsens » 828,000

Byggnadsstyrelsens » 377,100

1,395,800

Diverse inkomster.

Fångvårdsstyrelsens delfond

Utrikesdepartementets »

Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

1,100

100

100

28,200 29,500

Säger för inkomster kronor 14,042,900

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

33

Bilaga.

och utgiftsstat för

fastighetsfond

1936/1937.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 535,000

Utrikesdepartementets » 141,400

Medicinalstyrelsens » 1,012,000

Byggnadsstyrelsens » 1,321,000 3,009,400

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 143,500

Utrikesdepartementets » förslagsvis.............. 88,300

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 1,152,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 1,325,600 2,709,400

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 8,000

Utrikesdepartementets » förslagsvis.............. 46,200

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 14,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 500,400 568,600

Avskrivning av vissa d byggnadsanslag bestridda kostnader för inven
-

tarier m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 100

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 35,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 165,000 200,100

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 60,000

Utrikesdepartementets » 202,200

Medicinalstyrelsens » 2,699,600

Byggnadsstyrelsens » 4,593,600 7,555,400

Säger för utgifter kronor 14,042,900

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 214.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936 a1 i texten
  2. SU 1936:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/1937 m. m. s. 10 i texten