Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av Östra Vårends järnväg

1936-03-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:220, Angående försäljning till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av Östra Vårends järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning till

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av Östra

Vårends järnväg; given Stockholms slott den 10 mars

1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I skrivelse den 30 januari 1936 hava fullmäktige i riksgäldskontoret framlagt

förslag örn försäljning av östra Värends järnväg till Växjö—Åseda—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Bihang till riksdagens protokoll 193(1. 1 sami. Nr 220.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

Till anläggning av nämnda järnväg, som omfattar sträckan Brittatorp—

Sävsjöström—Älghultsby, utgick åren 1920—1922 statslån ur allmänna järnvägslånefonden

med sammanlagt 1,090,000 kronor. Järnvägen öppnades för

allmän trafik den 5 december 1922. Driftöverskottet blev emellertid så lågt,

att järnvägens ägare, Östra Värends järnvägsaktiebolag, icke kunde fullgöra

annuiteterna å statslånen. År 1931 försattes bolaget i konkurs, varefter riksgäldskontoret

å exekutiv auktion år 1933 inköpte järnvägen för en köpeskilling

av 180,000 kronor, i samband varmed statens återstående fordran, i runt

tal 1,693,000 kronor, avskrevs. Underhållet och trafikeringen av järnvägen

övertogos sedermera från och med den 1 juli 1933 av Växjö—Åseda—Hultsfreds

järnvägsaktiebolag enligt ett av Kungl. Majit godkänt arrendeavtal.

Detta avtal har i behörig ordning uppsagts av bolaget till upphörande den

31 sistlidne december, men bolaget upprätthåller alltjämt trafiken å banan.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle sistnämnda bolag inköpa järnvägen

för en köpeskilling av 204,795 kronor. I denna summa ingå dels förenämnda

belopp av 180,000 kronor, dels ock ett belopp av 24,795 kronor, motsvarande

av riksgäldskontoret under arrendetiden enligt arrendeavtalet gjorda

utlägg. Sistnämnda belopp skall gäldas kontant eller ock skall därå

avlämnas skuldförbindelse med säkerhet av inteckning med bästa förmånsrätt

i järnvägen, därvid beloppet skall förräntas och inom en tid av 14 år

amorteras, med rätt för bolaget att vara befriat från amortering under de

fyra första åren. Återstoden av köpeskillingen, 180,000 kronor, skall innestå

räntefritt samt återbetalas först i samband med realisation av järnvägen

och i den mån försäljningssumman efter avdrag för kostnader i och för försäljning

och eventuell avstyckning därtill förslår. Bolaget äger sätta dotterbolag

i sitt ställe, därvid bolaget skall teckna borgen för dotterbolagets riktiga

fullgörande av de förbindelser, som eljest åvilat bolaget självt.

Vid riksgäldsfullmäktiges förevarande framställning finnes fogad en den

16 januari 1936 dagtecknad promemoria, innefattande resultatet av en av

riksgäldssekreterciren J. Hägglund och byråchefen S. Norrman på fullmäktiges

uppdrag verkställd utredning med avseende å träffande av nytt arrendeavtal

med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag. Ur nämnda promemoria

torde här, till en början beträffande järnvägen och dess ekonomiska

förhållanden, få återgivas följande:

Järnvägen utgår från en punkt, Sevedstorp, norr örn Brittatorps station

å Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg, och ansluter vid Älghultsby till östra

Smålands järnväg Älghultsby—Oskarshamn, vilken numera äges och trafikeras

av ett dotterbolag till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag. Järnvägen

har i likhet med nämnda anslutande banor en spårvidd av 0.891 meter. Vid

Sävsjöström korsar järnvägen den normalspåriga banan Kalmar—Nybro—

Nässjö.

I efterföljande tablå anges enligt den allmänna järnvägsstatistiken inkomster,

driftkostnader och driftresultat vid järnvägen för vissa år, därvid må

framhållas, att i »driftkostnader» icke ingå vare sig avsättningar till förnyelsefond

eller räntor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

3

Å r

Inkomster

av järnvägs- driften

Drift-

kostnader

Drift-

resultat

Kronor med avrundning till 1,000-tal

1923......................

136,000

163,000

- 27,000

1926......................

162,000

132,000

+ 30,000

1929......................

137,000

125,000

+ 12,000

1932......................

83,000

118,000

- 35,000

1933......................

80,000

104,000

- 24,000

1934......................

82,000

102,000

- 20,000

Enligt till 1935 års slut gällande avtal uppbar det arrenderande bolaget

järnvägens inkomster och svarade för driftkostnaderna, inkl. viss avsättning

till förnyelsefond. Något arrende erlades icke. Härvid hava uppkommit

vissa brister, att täckas av Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag,

nämligen för:

Kronor

år 1933 (senare halvåret) .......................... 7,810: 90

» 1934 .......................................... 23,488:67

» 1935 t. o. m. juli månad........................ 17,467:66

Såsom förut nämnts har riksgäldskontoret, efter av det arrenderande bolaget

gjorda framställningar, sett sig föranlåtet att till bolaget utbetala ett belopp

av 24,795 kronor, i vilket ingå följande delbelopp:

För växel- och säkerhetsanläggningar: Kronor Kronor

år 1933 ............................................ 3,375: —

» 1934 ............................................ 1,090: — 4,465:

För flyttning av hus år 1934 kr. 1,700: —, varav återbetalts kr.

200:— . .................................................. 1,500: —

För banans iståndsättande, grusning m. m.:

år 1934....................................... 9,415: —

> 1935............................................ 9,415: — 18,830: —

Summa kronor 24,795: —

I förnyelsefonden, vilken tillhör järnvägen, fanns den 31 juli 1935 en

behållen tillgång av kronor 10,224:98.

Om förhandlingarna rörande järnvägens framtida drift anföres i promemorian

:

Som köpare eller arrendator av järnvägen kunde ifrågakomma ettdera av

de järnvägsbolag, vilkas likspåriga banor anslöte till järnvägen vid Brittatorp

respektive Älghultsby.

Från östra Smålands järnvägsaktiebolag hade emellertid på gjord förfrågan

ingått meddelande, att bolaget ej kunde reflektera på förvärv av ifrågavarande

järnväg. Bolaget hade emellertid framhållit den synnerliga vikten även för

Östra Smålands järnväg av att tågrörelsen å östra Värends järnväg upprätthölles

i minst samma utsträckning som tidigare och betonat önskvärdheten av

att berörda järnväg vid en försäljning till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

komme att införlivas med denna.

Av Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag utsedda förhandlingsmän

hade vid förda förhandlingar framhållit, att östra Värends järnvägs bi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

behållande vöre av intresse för den järnväg, de representerade, men att någon

köpeskilling i egentlig mening icke kunde ställas i utsikt, enär Östra Värends

järnväg ginge med förlust och något bidrag till dess förvärvande icke kunde

förväntas från Växjö stad, Växjö—Alvesta järnväg eller östra Värends järnvägs

trafikområde. Att Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag det

oaktat kunde reflektera på järnvägens övertagande berodde därpå, att en

nedläggning av densamma skulle medföra dels viss trafikminskning för

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg, dels bortfallande av ersättning för trafikering

av Brittatorps station samt för vissa andra prestationer.

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägs indirekta vinster av trafikeringen av

Östra Värends järnväg överstege icke i mera avsevärd grad till trafikeringen

hänförliga bokförda förluster. I betraktande härav och då de ekonomiska

framtidsutsikterna för östra Värends järnväg ställde sig ovissa och järnvägsdriftens

fortsatta upprätthållande måste anses vara ett allmänt intresse,

hade riksgäldskontorets förhandlingsmän funnit sig kunna tillstyrka en försäljning

till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av Östra Värends

järnväg, under förutsättning att riksgäldskontoret dels erhölle ersättning för

under arrendetiden gjorda utlägg, dels tillförsäkrades inbetalning av medel,

som kunde komma att inflyta vid eventuell framtida nedläggning av järnvägen

eller delvis försäljning av dess intecknade fastighet.

Beträffande de av riksgäldskontoret gjorda utläggen för järnvägens iståndsättande

m. m., 24,795 kronor, hade Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolags

styrelse, sedan preliminära förhandlingar slutförts, framställt yrkande,

att bolaget vid köp av Östra Värends järnväg skulle befrias från betalningsskyldighet

för nämnda belopp, varvid förutsatts, att bolaget likväl

skulle äga övertaga järnvägens i behåll varande förnyelsefond, vid utgången

av juli månad 1935 uppgående till omkring 10,225 kronor. Denna framställning

ansåge sig riksgäldskontorets förhandlingsmän icke kunna biträda,

men de hade — med hänsyn till dels Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolags

svaga likvida ställning, dels ock den förbättring efter hand av

östra Värends järnvägs nettoresultat, varom hopp kunde hysas på grund av

planerad övergång till motorvagnsdrift — funnit skäligt, att likvid av sagda

24,795 kronor kunde få göras genom en av köparen utfärdad revers, varvid

hypotek skulle lämnas i järnvägsanläggningen och betalningsskyldigheten

vara fullgjord inom en tid av fjorton år.

Vid förhandlingarna hade enighet vunnits om framläggande av ett i promemorian

intaget förslag till avtal angående försäljning av Östra Värends

järnväg till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Till detta förslag återkommer jag i det följande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i sin förevarande framställning till

en början i korthet redogjort för innehållet av det med Växjö—Åseda—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag år 1933 träffade arrendeavtalet, varigenom bolaget

övertog underhållet och trafikeringen av Östra Värends järnväg.

Enligt detta avtal skulle kostnader för nyanläggningar, nyanskaffningar

och förbättringar under arrendetiden, beroende på arbetenas art, antingen bestridas

eller förskotteras av det arrenderande bolaget, som ägde rätt att vid

arrendeavtalets upphörande av riksgäldskontoret utbekomma vad sålunda

förskotterats. Det arrenderande bolaget skulle bestrida driftkostnaderna å

järnvägen och äga att i ersättning härför uppbära 94 procent av järnvägens

bruttoinkomster. Återstående 6 procent av bruttoinkomsterna skulle i första

hand användas för avsättning till förnyelsefond. Arrendeavgift skulle tills

vidare icke debiteras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

5

För fortsatt arrendering av banan hade, fortsätta fullmäktige, Växjö—

Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag uppställt som villkor, bland andra, att

föreskriften örn avsättning av viss del av bruttoinkomsterna till förnyelsefond

skulle slopas, varigenom alltså hela kostnaden för järnvägens vidmakthållande

skulle falla på staten såsom ägare, vilka villkor riksgäldskontorets förhandlingsmän

ej funnit vara från statens synpunkt godtagbara. I stället

hade förberörda förhandlingar örn järnvägens försäljning upptagits.

Med förmälan att förhandlingsmännens förutnämnda förslag till försäljning

av järnvägen enligt till riksgäldskontoret ingången skrivelse av den 24

januari 1936 med vissa jämkningar godkänts av Växjö—Åseda—Hultsfreds

järnvägsaktiebolags styrelse lämna fullmäktige följande redogörelse för

nämnda förslag och av bolagsstyrelsen påkallade jämkningar däri:

Enligt förslaget skall Östra Värends järnväg jämte tillhörigheter och fordringar,

inklusive förnyelsefond, uppgående till omkring 10,225 kronor, försäljas

till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag för en köpeskilling

av 204,795 kronor. Av köpeskillingen skall förut omförmälda belopp av

24,795 kronor gäldas kontant eller genom av köparen utställd skuldförbindelse,

löpande med ränta från och med den 1 januari 1936 och med säkerhet av

inteckning med bästa förmånsrätt i Östra Värends järnväg. I det senare fallet

skall amortering av beloppet vara slutförd inom fjorton år med skyldighet

för köparen att påbörja amorteringen först efter fyra år.

Det köpande bolagets mindre goda likviditet har föranlett, att förhandlingsmännen

ej ansett sig böra uppställa krav på kontant inbetalning av nu

ifrågavarande belopp, ehuru möjlighet till sådan givetvis bör stå köparen

öppen. Den ifrågasatta friheten från amorteringsskyldighet under de första

åren motiveras av de förhoppningar, man synes hysa på en förbättring av

driftresultat å Östra Värends järnväg efter genomförandet av en planerad

övergång till motorvagnstrafik. Det köpande bolaget har av Kungl. Majit

den 1 mars 1935 beviljats lån å 44,900 kronor för anskaffande av en motorvagn,

avsedd för Östra Värends järnväg.

Ä köpeskillingens återstående belopp, 180,000 kronor — motsvarande det

belopp för vilket järnvägen inropats av riksgäldskontoret och något överstigande

järnvägens beräknade realisationsvärde, 168,000 kronor — skall det

köpande bolaget avlämna skuldförbindelse, löpande utan ränta och med i

förslaget angiven inteckningssäkerhet. Betalningsskyldighet skall inträda

först i samband med realisation i dess helhet eller till någon del av järnvägen,

varvid till riksgäldskontoret skall inbetalas vad vid realisationen inflyter

intill skuldförbindelsens belopp. Järnvägsbolagets styrelse har i sin

berörda skrivelse hemställt örn ett tillägg av innebörd, att från det belopp,

som sålunda skall inlevereras, må göras avdrag för kostnader i och för försäljning

och eventuell avstyckning.

Enligt förslaget skall vidare det köpande bolaget förbinda sig att, intill dess

köpet blivit fullbordat, trafikera östra Värends järnväg i enlighet med före

1935 års utgång gällande arrendeavtal. Bolagets styrelse har hemställt örn

ett tillägg till nämnda bestämmelse, innebärande ridt för bolaget att från och

med den 1 januari 1936 för bestridande av driftkostnaderna använda inflytande

trafikinkomster i deras helhet.

Förslaget innehåller vidare bland annat bestämmelser angående rätt för

staten alt inlösa Östra Värends järnväg i enlighet med grunder, som i allmänhet

tillämpas vid regleringar av järnvägsbolags statslån, samt angående rätt

för det köpande bolaget att i sitt ställe sätta ett för ändamålet bildat dotterbolag

och att till sådant bolag överlåta äganderätten och trafikeringcn av

järnvägen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Järnvägsbolagets styrelse har vidare hemställt om ytterligare två tillägg

till avtalsförslaget, det ena stadgande skyldighet för ägaren till Östra Värends

järnväg att, så länge trafiken å järnvägen uppehälles, ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter i fråga om trafikeringen, som kunna komma att av Kungl.

Maj:t meddelas, och det andra innehållande föreskrift, att de handlingar och

kartor, som erfordras för lagfart för köparen å östra Värends järnväg, skola

tillhandahållas av säljaren, men med skyldighet för köparen att bekosta dylik

lagfart.

Under erinran örn att fullmäktige på grund av arrendekontraktet nödgats

att för järnvägens vidmakthållande tillhandahålla järnvägsbolaget medel till

belopp av inemot 25,000 kronor, anföra fullmäktige, att de vid sådant förhållande

och med hänsyn till vad förhandlingsmännen meddelat angående

järnvägsbolagets inställning till ett eventuellt nytt arrendekontrakt ansåge

vidare utarrendering av östra Värends järnväg ej böra ifrågakomma. En

försäljning av järnvägen måste därför enligt fullmäktiges mening i nuvarande

läge anses vara den naturliga och lämpliga utvägen, då det givetvis ej

kunde ifrågasättas, att statens järnvägar skulle omhändertaga driften å järnvägen,

och då denna ej utan tvingande skäl torde böra nedläggas. I anslutning

härtill anföra riksgäldsfullmäktige:

Såsom förhandlingsmännen i sin promemoria påvisat, har driften å östra

Värends järnväg hittills visat ett dåligt resultat, och detta särskilt under de

senare åren, då avsevärda rena driftförluster uppkommit. Vid sådant förhållande

och med stöd därjämte av de skäl, förhandlingsmännen anfört för

tillstyrkande av det framlagda förslaget till järnvägens försäljning till Växjö

—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, finna fullmäktige detta förslag

vara för staten godtagbart. Fullmäktige anse sig kunna förutsätta, att järnvägsbolaget,

ehuru dess ekonomiska ställning ej är särdeles stark, skall bliva

i stånd att i föreskriven ordning återbetala vad riksgäldskontoret utbetalat

för järnvägen under arrendetiden, även örn man ej synes kunna räkna med,

alt detta kan ske på en gång vid köpets fullbordande. Det hade visserligen

varit önskvärt, att någon ytterligare säkerhet för återbetalningen utöver inteckning

i järnvägen kunnat ställas, men, då detta uppgivits ej kunna ske, synes

fullmäktige denna omständighet ej böra föranleda förslagets förkastande,

vilket efter allt att döma skulle medföra, att järnvägen måste nedläggas.

östra Värends järnväg är i riksgäldskontorets räkenskaper bokförd som en

tillgång med belopp av 180,000 kronor, varemot den överskjutande delen av

det för järnvägens anläggning utlämnade statslånet avskrivits. Det föreliggande

förslagets antagande skulle salunda ej medföra något behov av ytterligare

avskrivning, enär nämnda belopp skulle kvarstå som en fordran hos

det köpande järnvägsbolaget, ehuru den ej skulle kunna göras gällande annat

än i samband med en realisation av järnvägen.

De av järnvägsbolagets styrelse föreslagna, i det föregående omförmälda

tilläggen till avtalsförslaget hade ej givit fullmäktige anledning till någon erinran.

Lydelsen av det i enlighet härmed ändrade förslaget till försäljningsavtal

framginge av en vid fullmäktiges skrivelse fogad bilaga.

Riksgäldsfullmäktige hemställa, alt Kungl. Majit ville för den nu församlade

riksdagen framlägga förslag örn försäljning av östra Värends järnväg till

Växjö—Åseda—Hultsfreds jämvägsaktiebolag i enlighet med förhandlingsmännens

förslag med däri av järnvägsbolaget yrkade tillägg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

7

I utlåtande den 3 mars 1936 har 1932 års järnvugsekonomiutredning till en

början i fråga om Östra Värends järnvägs trafikförhållanden anfört:

Ifrågavarande järnväg tillkom på sin tid främst i syfte att sätta nordöstra

delen av Kronobergs län i förbindelse med länets administrativa och kommersiella

centrum Växjö. Av järnvägsgeografiska och kostnadsskäl erhöll

den emellertid sin slutpunkt åt Växjöhållet vid Brittatorps station å Växjö—- Åseda—Hultsfreds järnväg, 25 kilometer norr örn staden. Trafik söderifrån

till och söderut från järnvägen är på grund härav i hög grad beroende av

de dispositioner, som av sistnämnda järnväg vidtagas för dess framförande

över bandelen Brittatorp—Växjö. Denna trafik utgör en mycket betydande

del, såsom framgår av följande uppgifter för år 1934:

Hela trafiken å Östra Värends järnväg.. ..

Härav:

Lokaltrafik.............................

Samtrafik till och från järnvägen:

Via Brittatorp (Växjö) .................

» Sävsj öström........................

» Älghultsby.........................

Samtrafik transito järnvägen:

Växjö (Brittatorp)—Älghultsby...........

» » —Sävsj öström .........

Sävsj öström—Älghultsby.................

Antal

Ton

Ton vagns-

resande

styckegods

lastgods

19,340

2,000

13,920

43-3 %

1''5 %

1-5 %

31-9 »

18-3 »

42-6 »

8-7 »

28-6 »

2L7 »

4''6 »

1-3 »

3''7 »

7T »

28-7 »

13-3 »

3-2 »

—

—

1-2 »

21-6 »

17-2 »

Ett överlåtande av järnvägen i fråga till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

syntes vid angivna förhållanden i och för sig vara en naturlig

utväg, under förutsättning att dess fortbestånd ansåges böra tryggas.

Örn de föreslagna villkoren för en dylik överlåtelse anför järnvägsekonomiutredningen:
Järnvägsekonomiutredningen

hade av hänsyn till det dåliga ekonomiska

resultat, som östra Värends järnvägs drift hittills lämnat, icke funnit anledning

till erinran vare sig mot den i avtalet stadgade köpeskillingen, 204,795

kronor, eller mot sättet för gäldande av densamma. Det hade givetvis på

grund av köpandebolagets mindre goda affärsställning varit önskvärt att erhålla

ytterligare borgen för betalningen av beloppet 24,795 kronor, men med

hänsyn till det relativt ringa belopp, varom fråga vore, ävensom till Östra

Värends järnvägs svaga affärsresultat, ansåge sig utredningen icke böra framställa

något yrkande i berörda hänseende.

Däremot hyste utredningen starka betänkligheter angående lämpligheten

av att i fortsättningen driva järnvägen i fråga genom ett för ändamålet bildat

dotterbolag. Syftet härmed vore, enligt vad utredningen inhämtat, dels att

kunna bibehålla nuvarande zongräns samt nu utgående övergångsavgifter

vid Brittatorp ävensom den särskilda banavgift av 10 öre per 100 kilogram,

som uttoges i godstrafik å Östra Värends järnväg, dels att undgå den merkostnad,

som eljest skulle följa av att Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg tillhörde

en i lönehänseende något bättre ställd bangrupp än östra Värends

järnväg. Det hade från bolagets sida uppgivits, att en fullständig sammanslagning

av järnvägarna skulle betyda en inkomstminskning av cirka 14.000

kronor och en utgiftsökning av omkring 6,000 kronor eller alltså i allt en kalkylatorisk

nettoinkomstminskning av i runt tal 20,000 kronor per år, och att

trafikeringen av östra Värends järnväg i allt fall, d. v. s. även örn järnvägen

dreves som ett i taxe- och lönehänseende fristående företag, medförde så stor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

förlust, att denna tillsammans med övriga bolaget därigenom åsamkade kostnader

vore större än summan av de bandelen Brittatorp—Växjö av trafik

till och från järnvägen tillförda inkomsterna och de utgifter, som vid ett nedläggande

av Östra Värends järnväg skulle få bårås av bolaget i stället för

att som nu debiteras sistnämnda järnväg. Bolaget hade med andra ord gjort

gällande, att trafikeringen av Östra Värends järnväg under alla förhållanden

innebure en uppoffring, och att denna vid en fullständig sammanslagning

skulle komma alt ytterligare ökas med nyss angivna belopp.

I vad bolagets sålunda framförda erinringar mot ett fullständigt införlivande

gällde verkningarna därav på utgiftssidan kunde ekonomiutredningen

i viss mån erkänna deras berättigande. Av de bägge tänkbara utvägar —

järnvägens nedläggande eller överlåtande till någon av de angränsande lospånga

järnvägarna — mellan vilka det nu gällde att träffa ett val, finge

nämligen den senare för personalens del anses så tillfredsställande som under

förhandenvarande förhållanden rimligen kunde begäras, även om järnvägen

i lönehänseende bibehölles i samma bangrupp som den, till vilken den för

närvarande hörde. För personalen bereddes i varje fall fortsatt anställning,

och ekonomiutredningen förmodade, att vissa möjligheter därjämte borde

öppna sig för en framtida överflyttning till moderföretaget i mån av där uppkommande

vakanser. Utredningens betänkligheter gällde alltså närmast det

förhållandet, att med ett dotterbolag skulle komma att på obestämd tid konserveras

ett taxesystem, som i ej ringa grad syntes vara anledning till, att

Ostra Värends järnvägs samhällsnytta och konkurrenskraft för närvarande

vöre så ringa och att en stor del av järnvägens naturliga uppgifter syntes hava

övertagits av den motoriserade landsvägstrafiken.

Till belysande av järnvägens och en del andra med denna i viss mån jämförbara

järnvägars trafikfrekvens m. m. har järnvägsekonomiutredningen

meddelat följande uppgifter för år 1934:

Inkomst

Person-

Person-

Tonkm

Järnväg

km pr

km pr

pr

Kronor

tågkm

bankm

bankm

Östra Värends ..............

..... 5-31

4-1

9,100

8,700

Växjö—Åseda—Flultsfreds .. ..

.... 13''82

12-2

35,800

28,400

Östra Smålands..............

..... 6-54

5-4

12,700

11,100

Mönsterås ..................

---- 5-32

5.0

12,200

9,500

Kalmar—Torsås ............

---- 23-45

18-5

70,500

35,400

Kalmar—Berga..............

.... 21-01

14-3

56,900

47,300

Falkenbergs ................

.... 6-28

6-1

13,600

8,700

Östra Blekinge..............

.... 11-54

11-0

23,900

20,100

Växjö—Tingsryds............

.... 16-46

17-8

55,700

30,300

Varberg—Ätrans ............

.... 9-18

9-6

23,000

20,600

I anslutning härtill anför järnvägsekonomiutredningen:

Att bibehålla ifrågavarande järnväg enbart av hänsyn till en trafik av nyss

angivna obetydliga storleksordning kan enligt ekonomiutredningens mening

knappast anses ändamålsenligt, detta så mycket mindre om det förhåller sig så

som från köpandebolagets sida gjorts gällande, nämligen att östra Värends

järnvägs drivande trots den trafik, som därigenom tillföres bolagets järnväg,

snarast medför en börda. I betraktande av järnvägens ringa längd och ännu

återstående trafik ävensom det berörda trafikområdets struktur synes tvärtom

mest rationellt att helt nedlägga densamma och frigöra det i anläggningen

bundna kapitalet för annat mera samhällsnyttigt ändamål. För persontrafi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

9

kens del bör en sådan åtgärd ej vålla nämnvärda olägenheter, då Karlskrona

—Växjö järnväg, vilken förvaltas gemensamt med Växjö—Åseda—Hultsfreds

järnväg och övriga från Växjö utgående banor, redan driver en omnibuslinje

genom en stor del av östra Värends järnvägs trafikområde, vilken linje vid

ett nedläggande av järnvägen lämpligen kan utsträckas ända fram till Älghultsby.

Den obetydliga godstrafiken torde kunna övertagas av angränsande

järnvägar och tillgängliga lastbilar.

Skulle järnvägens fortbestånd tryggas, anför järnvägsekonomiutredningen

vidare, syntes sålunda angeläget, att så skedde under former, som kunde väntas

stärka dess betydelse som transportorgan och därmed även dess trafik.

Härom anföres i fortsättningen bland annat:

Det kunde framhållas, att järnvägens nuvarande ringa trafik icke enbart

vore en följd av de hittillsvarande höga rese- och fraktavgifterna utan även

i viss mån vore att tillskriva de mindre goda förbindelserna mellan järnvägens

eget trafikområde och Växjö. Den av förenämnda omnibuslinje föranledda

trafikavledningen syntes sålunda till icke oväsentlig del vara beroende på den

i regel långa tiden för resor mellan järnvägens stationer och Växjö till följd

av långa uppehåll mellan tågen i Brittatorp. Även om en förbättring härutinnan

genomfördes, syntes borttagandet av nuvarande taxegräns i Brittatorp i

alla händelser vara en än viktigare åtgärd för hävdande av järnvägens naturliga

uppgift och stärkande av dess konkurrenskraft.

Härigenom skulle exempelvis priset för en enkel biljett III klass Lenhovda

Växjö nedbringas från 3 kronor 20 öre till 2 kronor 80 öre. Beträffande godstrafiken

skulle vinnas en reducering av7 i samtrafikfrakterna ingående banoch

övergångsavgifter, de senare uppgående till 8—12 öre per 100 kilogram

och övergångsstation, vilka avgifter utgjorde en förhållandevis mycket stor

andel av hela den utgående frakten.

Även om man hade anledning förmoda, att berörda järnvägar genom indiv

iduella nedsättningar sökte såvitt möjligt neutralisera verkningarna av nämnda

avgiftsfördyrande faktorer, så måste dessa i varje fall framstå som ett

betydande handikap, och ett borttagande av taxegränsen i Brittatorp framstode

därför som en nödvändighet. Ekonomiutredningen hyste för sin del

den uppfattningen, att så borde kunna ske utan åsidosättande av de företagsekonomiska

synpunkterna, då åtgärden utan tvivel Lomme att tillföra berörda

järnvägar ny trafik, särskilt om tågförbindelserna dessutom bleve ordnade pa

ett mera ändamålsenligt sätt.

Järnvägsekonomiutredningen, som i övrigt icke hatt något att erinra mot

det föreliggande förslaget, har med stöd av det anförda föreslagit, att för den

nu ifrågasatta försäljningens godkännande skulle uppställas det villkoret, att

Östra Värends järnväg i varje fall i taxehänseende helt sammansloges med

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg. För den händelse bolaget icke befunnes

villigt att förvärva järnvägen på nämnda villkor, har utredningen ansett

starka skäl föreligga för ett beslut rörande densammas nedläggande snarast

möjligt.

Väg- och vattenbygnadsstyreisen har i utlåtande den 7 mars 1935 för sin

del funnit det mest önskvärt, att ifrågavarande försäljning skedde under det

av järnvägsekonomiutredningen föreslagna villkoret, men har tillika anfört,

att, örn detta ej skulle låta sig genomföra, en försäljning även utan detta villkor

syntes vara att föredraga framför affärens omintetgörande.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 220. t,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Departe- Innan östra Värends järnvägsaktiebolag i mars 1931 försattes i konkurs

mentschefen. hade med intressenterna i de till bolagets järnväg anslutande Oskarshamnsbanorna

och Växjöbanorna förts långvariga förhandlingar angående järnvägens

införlivande med ettdera av dessa bankomplex. För dessa förhandlingar

lämnas en närmare redogörelse i den till 1932 års riksdag av riksdagens

revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 m. m. (sid.

136 ff.). Såsom av nämnda redogörelse framgår blev resultatet av förhandlingarna

negativt. Under desamma hade visserligen Växjö stad, som ägde

betydande intressen i Växjöbanorna, erbjudit sig att med visst belopp inlösa

statens fordran hos Östra Värends järnvägsaktiebolag i syfte att därefter

bibehålla järnvägen såsom självständigt företag, men detta erbjudande förföll

under förhandlingarnas fortsatta gång.

Alltsedan riksgäldskontoret, efter det förenämnda järnvägsaktiebolag försatts

i konkurs, år 1933 inköpte järnvägen å exekutiv auktion, har densamma

varit utarrenderad till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Bolaget har emellertid uppsagt arrendeavtalet till upphörande med ingången

av innevarande år. På grund av den sålunda inträdda situationen hava nya

förhandlingar upptagits om järnvägens framtida trafikering.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att Östra Smålands

järnvägsaktiebolag, vars järnväg utgör förbindelse mellan Oskarshamn

och Östra Värends järnvägs slutpunkt i Älghultsby, icke önskar förvärva

sistnämnda järnväg.

Vid sådant förhållande hava — under förutsättning att järnvägen icke

skall nedläggas — endast två utvägar ansetts återstå, nämligen antingen att

fortsättningsvis utarrendera järnvägen till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

eller att försälja densamma till nämnda bolag.

På sätt riksgäldsfullmäktige framhållit har emellertid sistnämnda bolag

uppställt sådana villkor för ett arrendeavtal — bland annat att staten skulle

påtaga sig alla kostnader för järnvägens vidmakthållande — att denna utväg

synes oframkomlig. På grund härav torde till övervägande återstå allenast

en försäljning av järnvägen eller dess nedläggande.

Ehuru, såsom järnvägsekonomiutredningen visat, trafikmängden å järnvägen

är relativt obetydlig, synes dock med hänsyn till ortens och de anslutande

järnvägarnas intressen ett nedläggande av järnvägen böra komma

under övervägande endast därest från statens synpunkt godtagbara försäljningsvillkor

icke kunna erhållas.

Det av fullmäktige i riksgäldskontoret framlagda, av järnvägsekonomiutredningen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i huvudsak tillstyrkta

förslaget till försäljning av järnvägen innebär i stort sett följande. Järnvägen

skall överlåtas till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, som

dock äger sätta ett dotterbolag i sitt ställe. Den föreslagna köpeskillingen

uppgår till 204,795 kronor, motsvarande dels vad riksgäldskontoret vid inköpet

av banan erlagt för densamma, 180,000 kronor, och dels av riksgäldskontoret

havda utlägg till belopp av 24,795 kronor för järnvägens vidmakt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

11

hållande. Beloppet 180,000 kronor skall innestå såsom en riksgäldskontorets

fordran, att erläggas först därest järnvägen framdeles skulle komma att realiseras.

Det andra delbeloppet av köpeskillingen, 24,795 kronor, skall gäldas

kontant eller ock jämte ränta därå betalas under loppet av 14 år, dock att

köparen skall vara befriad från amortering under de fyra första åren. Till

säkerhet för fullgörandet av betalningen av innestående belopp skall riksgäldskontoret

erhålla inteckningar i järnvägen med bästa förmånsrätt ävensom,

därest ett dotterbolag övertager järnvägen, borgen av Växjö—Åseda—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag. Vid realisation av järnvägen eller del därav

skall till riksgäldskontoret inbetalas vad vid realisationen inflyter intill belopp,

motsvarande riksgäldskontorets intecknade fordran, dock med avdrag

för kostnader i och för försäljning och eventuell avstyckning. Staten skall

äga inlösa järnvägen för ett belopp, motsvarande den vid riksgäldskontorets

försäljning av järnvägen avtalade köpeskillingen, ökad med de belopp, som

framdeles kunna bindas i anläggningen, men minskad med behöriga avdrag

på grund av realisering samt slitning och annan teknisk värdeminskning.

Järnvägsekonomiutredningen — som med hänsyn till önskvärdheten av

ett förenklat taxesystem uttalat betänkligheter mot medgivande för järnvägsaktiebolaget

att överlåta Östra Värends järnväg å ett för ändamålet bildat

dotterbolag -— har för sin del föreslagit det ytterligare villkoret för försäljningen,

att Östra Värends järnväg i varje fall i taxehänseende helt sammanslås

med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg, varigenom de nuvarande banoch

överföringsavgifterna vid den för järnvägarna gemensamma stationen

Brittatorp skulle bortfalla. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har funnit

detta villkor önskvärt, ehuru styrelsen ansett avgörande betydelse icke

böra tillmätas detsamma.

Vad till en början beträffar köpeskillingen för järnvägen, 204,795 kronor,

vill jag erinra örn att banans realisationsvärde enligt riksgäldskontoret

uppskattats till allenast 168,000 kronor. Vid en framdeles inträffande realisation

av järnvägen kan därför det då i varje fall innestående beloppet å

180,000 kronor, motsvarande det värde, vartill järnvägen såsom tillgång bokförts

hos riksgäldskontoret, måhända komma att icke helt vinna täckning.

Däremot synas utsikter finnas att under de närmaste fjorton åren återfå

riksgäldskontorets förberörda utlägg å sammanlagt 24,795 kronor. Då härtill

kommer, att en utarrendering av järnvägen, som icke har något egentligt

affärsvärde, icke synes kunna medföra ett från statens synpunkt bättre ekonomiskt

resultat, och försäljningen skulle innebära, att järnvägen definitivt

överlåtes å det järnvägsföretag, med vilket den torde få anses hava sitt närmaste

samband, synas goda skäl tala för den föreslagna försäljningen.

Då jag ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot de av riksgäldskontoret

föreslagna köpevillkoren, vilka godkänts av styrelsen för Växjö—

Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, anser jag det föreliggande förslaget

böra vara godtagbart även från statens synpunkt.

Vad beträffar det av järnvägsekonomiutredningen förordade villkoret för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

försäljningen skulle en sammanslagning av banorna i taxehänseende, särskilt

vid en samtidig förbättring av tågförbindelserna, otvivelaktigt medföra

betydande fördelar för trafikanterna och därmed också kunna antagas verka

höjande på trafikfrekvensen. Huruvida härigenom skulle kunna kompenseras

den försämring av driftresultatet med omkring 20,000 kronor, som —

frånsett nyss nämnda omständigheter — beräknats uppstå vid en dylik sammanslagning,

är ett svårbedömligt spörsmål. Då utfallet av den ifrågasatta

taxeåtgärden är av väsentlig betydelse för järnvägarnas redan nu svaga ekonomiska

ställning är jag icke i sakens nuvarande läge beredd att taga slutlig

ståndpunkt till detta spörsmål.

I betraktande av att nyss omförmälda taxeåtgärd ytterst gäller mera ortens

än statens intressen torde hinder icke böra möta att redan nu underställa

riksdagen frågan örn järnvägens försäljning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Östra Värends järnväg må försäljas till Växjö—Åseda—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag för en köpeskilling av 204,795

kronor och på villkor i övrigt, som Kungl. Majit i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts finner

gott fastställa.

Tili denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1936.

Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

361179

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till lånefonden för lantarbetarbostäder. s. 3 i texten
  2. SU 1936:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av östra Värends järnväg. s. 19 i texten