Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
1936-03-10 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:223, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 223.
1
Nr 223.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen
den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;
given Stockholms slott den 10 mars 1936.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 §
förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 223.
f.97 86
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 223.
Förslag
tili
Förordning
angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18 juni 1927 (nr 234)
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring.
Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 18 juni 1927 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, skall
erhålla följande ändrade lydelse:
11 §■
Är den skadade berättigad att vid skada till följd av olycksfall av statsmedel
erhålla avlöning, pension eller annan ersättning, som icke avses i
denna förordning men som helt eller delvis utgör understöd på grund av
olycksfallet, eller skall sådant understöd utgå från kassa eller pensionsinrättning,
som understödes med statsmedel, avdrages från ersättning, som
utgives enligt denna förordning, vad i anledning av olycksfallet för motsvarande
ändamål från statens sida, av kassan eller pensionsinrättningen
utgives för tid, under vilken ersättningen utgår; dock att i fråga örn understöd
från kassa eller pensionsinrättning sådant avdrag endast må ske, örn
kostnaden för understödet helt och hållet eller till minst en tredjedel bestritts
av staten, och ej ske med större belopp än som skäligen kan anses
svara emot statens bidrag.
Såsom understöd, varom i första stycket sägs, skall ej anses pension,
som tillförsäkrats den skadade på grund av viss levnadsålder och anställningstid
eller eljest av annan anledning än den av olycksfallet förorsakade
skadan. I fråga örn pension, som utgår vid arbetsoförmåga i följd av olycksfallet,
skall såsom sådant understöd anses allenast den del av pensionen,
som överstiger det belopp, vartill rätt grundats genom anställningstiden.
Avdrag må icke göras för tilläggspension enligt lagen örn folkpensionering
eller för understöd enligt förordningen örn invalidunderstöd eller för annat
dylikt, allenast för behövande avsett understöd, och icke heller för ersättning
enligt förordningen örn blindhetsersättning.
Är för den skadade lön bestämd i författning eller eljest fastställd av
statlig myndighet utan att därvid angivits, att å lönen avdrag må göras för
livränta enligt denna förordning, skall vid tillämpningen av första stycket
opaginerad Kontrollera mot PDF
3“>
Kungl. Maj:ts proposition nr 223.
lönen till den del densamma motsvarar den skadade tillerkiind dylik livränta
anses utgöra understöd på grund av olycksfallet; dock må livräntan
utgå örn och i den mån särskilda förhållanden därtill föranleda.
Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1937; dock att ersättningsanspråk,
vilket grundas på olycksfall som inträffat eller sjukdom som
yppats före nämnda dag, bedömes enligt äldre bestämmelser.
4
Kungl. Majus proposition nr 223.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1936.
Närvarande :
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström, anför efter
gemensam beredning med cliefen för socialdepartementet följande.
Kungl. Maj:t har förut innevarande dag efter hemställan av chefen för
socialdepartementet beslutat genom proposition (nr 218) förelägga riksdagen
förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 17 juni 1916
(nr 235) örn försäkring för olycksfall i arbete.
Nämnda lag, vilken äger tillämpning jämväl å arbetare, som användas till
arbete för statens räkning, avser att genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
eller i ömsesidigt arbetsgivarebolag, varom förmäles i 4 §, tillförsäkra
arbetare, som skadas till följd av olycksfall i arbete, ersättning därför
på arbetsgivarens bekostnad. Emellertid kan arbetsgivaren även enligt
annan lag eller särskild författning eller på grund av egen utfästelse vara
skyldig att vid skada till följd av olycksfall i arbete utgiva understöd, såsom
avlöning, pension eller annat underhåll, varjämte arbetsgivaren genom
avgifter till kassa, pensionsinrättning eller annan försäkringsanstalt än de
nämnda ömsesidiga arbetsgivarebolagen kan hava tillförsäkrat arbetaren
dylikt understöd. För nu angivna fall stadgas i 11 § olycksfallsförsäkringslagen,
att från sjukpenning, livränta, begravningshjälp eller annan ersättning,
som utgives enligt olycksfallsförsäkringslagen, avdrages vad för motsvarande
ändamål av arbetsgivaren, kassan eller pensionsinrättningen eller
på grund av försäkring utgives för tid, under vilken ersättningen utgår. Såsom
förutsättning för att avdrag må äga rum gäller emellertid, såvitt är av
betydelse för staten såsom arbetsgivare, att då fråga är örn understöd från
kassa eller pensionsinrättning eller på grund av försäkring, arbetsgivaren
skall hava till minst en tredjedel bidragit till bestridande av kostnaden för
understödet, och får i sådant fall avdrag ej ske med större belopp än som
svarar mot arbetsgivarens bidrag.
Berörda lagändringsförslag innebär bland annat sådan ändrad lydelse av
11 §, att av själva lagtexten tydligt skall framgå, att från ersättning enligt
lagen endast må avdragas från arbetsgivaren eljest direkt eller indirekt utgående
förmåner, som jämväl de — åtminstone delvis — utgöra understöd
Kungl. Majus proposition nr 223. 5
på grund av olycksfallet. Till ytterligare förtydligande av denna regel liava
intagits bestämmelser, som avse att framhålla, att genom anställningstidens
längd intjänad pension icke utgör dylikt understöd. Med hänsyn till att
tjänstinnehavare, för vilken lön är bestämd i författning eller eljest fastställd
av statlig myndighet, i vissa fall äger för fullgjord tjänstgöring uppbära
lönen utan avdrag för tjänstinnehavaren eventuellt tillerkänd livränta
i anledning av olycksfall i arbetet, skall i dylikt fall lönen, till den del densamma
motsvarar sådan livränta, i regel anses utgöra understöd på grund
av olycksfallet.
Rörande motiven för ändringsförslaget och den närmare innebörden av
detsamma hänvisar jag till propositionen nr 218.
Enligt 1 § första stycket i den på försvarsdepartementets handläggning
beroende förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, skall värnpliktig eller
vid försvarsväsendet fast anställd, som under militärtjänstgöring i fredstid
skadas till följd av olycksfall eller annorledes under dylik tjänstgöring ådrager
sig sjukdom, av allmänna medel erhålla ersättning enligt i förordningen
stadgade grunder. Rörande ersättning för skada till följd av olycksfall
stadgas i 11 §, att örn den skadade är berättigad att vid sådan skada av
statsmedel erhålla understöd, som icke i förordningen avses, såsom avlöning,
pension eller annat underhåll, eller örn sådant understöd skall utgå från
kassa eller pensionsinrättning, som understödes av statsmedel, så skall från
ersättning, som utgives enligt förordningen, avdragas vad i anledning av
olycksfallet för motsvarande ändamål från statens sida, av kassan eller pensionsinrättningen
utgives för tid, under vilken ersättningen utgår. Såsom
förutsättning för att avdrag må äga rum gäller emellertid, då fråga är örn
understöd från kassa eller pensionsinrättning, att staten till minst en tredjedel
bidragit till bestridande av kostnaden för understödet, och får i sådant
fall avdrag ej ske med större belopp än som svarar mot statens bidrag.
Beträffande ersättning i anledning av sjukdom, som icke förorsakats av
olycksfall, skola enligt 19 § 2 mom. bestämmelserna i 11 § äga motsvarande
tillämpning.
11 § i förordningen ansluter sig sålunda i tillämpliga delar till 11 §
olycksfallsförsäkringslagen.
Det tidigare i dag av chefen för socialdepartementet anmälda förslaget
grundar sig i huvudsak på ett av riksförsäkringsanstalten avgivet utlåtande
med förslag till ändring av, bland annat, 11 § olycksfallsförsäkringslagen.
Över anstaltens utlåtande och förslag i denna del ävensom över ett inom
socialdepartementet upprättat förslag till därav föranledda ändringar i 11 §
ovannämnda förordning jämte en i ämnet avfattad promemoria hava efter
remiss yttranden avgivits av arméförvaltningen, marinförvaltningen och tiygstyrelsen.
Rörande innehållet i dessa yttranden tillåter jag mig hänvisa
till propositionen nr 218 sid. 38.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departementschefen.
G Kungl. Maj:ts proposition nr 223.
Liksom 11 § i förordningen i tillämpliga delar överensstämmer med 11 §
olycksfallsförsäkringslagen i dess nuvarande lydelse synes den även, därest
nu föreslagna ändrade lydelse av sistnämnda paragraf blir gällande, böra i
samma mån ansluta sig till denna. Sålunda böra i första stycket vissa
ändringar vidtagas. Vidare böra i ett nytt andra stycke införas bestämmelser,
likalydande med dem som meddelats i 11 § andra stycket olycksfallsförsäkringslagen
enligt dess föreslagna nya avfattning. I olycksfallsförsäkringslagen
skulle dessa bestämmelser bland annat innebära, att sjukpension icke
till någon del vore att anse som understöd på grund av olycksfall i arbetet
oell därför icke finge föranleda avdrag å livränta enligt lagen. I förordningen
däremot skulle bestämmelserna innebära, att då en statens befattningshavare
eller arbetare till följd av en under militärtjänstgöring i fredstid ådragen
skada tillerkändes sjukpension enligt för honom gällande civilt pensionsreglemente,
denna pension skulle till den del densamma icke vore intjänad
anses utgöra understöd på grund av skadan och föranleda avdrag å livränta
enligt förordningen. I nuvarande andra stycket böra de ändringar vidtagas,
vilka äro betingade av att lagen örn allmän pensionsförsäkring är avsedd att
från och med den 1 januari 1937 ersättas av lagen den 28 juni 1935 (nr 434)
örn folkpensionering och förordningen samma dag (nr 435) örn invalidunderstöd,
samt att avdrag icke torde böra göras för ersättning enligt förordningen
den 20 april 1934 (nr 105) örn blindhetsersättning. Slutligen bör införas ett
nytt stycke, motsvarande 11 § fjärde stycket olycksfallsförsäkringslagen enligt
nu föreliggande förslag. Då bestämmelsen i sista stycket sistnämnda förslag
tillkommit med hänsyn till de skiftande former, i vilka skyldighet
åvilar enskilda arbetsgivare att bereda sina anställda understöd, synes däremot
icke erforderligt att i förordningens 11 § upptaga någon motsvarighet
till sagda bestämmelse.
De av mig nu föreslagna ändringarna i förordningen örn ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, böra träda i
kraft samma dag som förutnämnda av chefen för socialdepartementet anmälda
lagförslag, eller den 1 januari 1937. Ersättningsanspråk, som grundas
på dessförinnan inträffat olycksfall eller yppad sjukdom, böra dock bedömas
enligt äldre bestämmelser.
I enlighet med vad nu anförts har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18
jani 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militär tj änstgöring.
Förslaget torde icke föranleda någon ändring för nästkommande budgetår
av det under elfte huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Föredraganden hemställer härefter, att ifrågavarande förslag till förordning
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
7
Kungl. Majus proposition nr 223.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Nils Kinnander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18 juni 1927 a1 i texten
- BU 1936:59 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 18 juni 1927 s. 3 i texten