Sök i Ratio Lex

Med förslag till värnpliktslag

1936-03-27 · 61 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 61 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:226, Med förslag till värnpliktslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

1

tfr 226.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

värnpliktslag; given Stockholms slott den 27 mars

1936.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till värnpliktslag.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

1 sami.

Nr 226.

420 86 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 226.

Värnplikt

och värnpliktsålder.

Värnplikt

för den, som

förvärvar

svensk medborgarrätt.

Beväring och

landstorm.

Förslag
till
Värnpliktslag-.

Härigenom förordnas som följer:

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Svensk man är värnpliktig från och

med det kalenderår, under vilket han

fyller tjugu år, till och med det, under

vilket han fyller fyrtiotvå år.

Är svensk medborgare tillika medborgare

i främmande stat och har han

hemvist i den främmande staten, bestämmer

Konungen, huruvida värnplikt

skall åligga honom här i riket.

§ 2.

För den, som förvärvar svensk

medborgarrätt det kalenderår, under

vilket han fyller tjugu år, eller därefter,

inträder värnplikten från och

med det år, som infaller näst efter

det han förvärvat nämnda rätt.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen

och landstormen. Beväringen

§ 1.

Svensk man är värnpliktig från och

med det kalenderår, under vilket han

fyller tjugu år, till och med det, under

vilket han fyller fyrtiofem år, dock

att inom Gotlands militärområde ky rko - bokförd svensk man är värnpliktig från

och med det år, under vilket han fyller

aderton år, till och med det år, under

vilket han fyller femtiofem år.

Är svensk medborgare tillika medborgare

i främmande stat och har

han hemvist i den främmande staten,

bestämmer Konungen, huruvida värnplikt

skall åligga honom här i riket.

§ 2.

För den, som förvärvar svensk

medborgarrätt det kalenderår, under

vilket han fyller tjugu år eller, därest

han kyrkobokföres inom Gotlands militärområde,

aderton år, eller därefter,

inträder värnplikten från och med

det år, som infaller näst efter det

han förvärvat nämnda rätt.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen

och landstormen. Tjänsteti
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

3

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

delas i första och andra uppbådet, den i beväringen är femton år. Utom

Tjänstetiden i beväringen är femton i fall, som avses i § 5 mom. 2 andra

år, elva år i första och därefter fyra stycket, är dock tjänstetiden i beväringen

år i andra uppbådet. för värnpliktig, kyrkobokförd inom Got
lands

militärområde, sjutton år.

I krigstid bestämmer dock endast I krigstid bestämmer endast bebehovet

tjänstetidens längd för de hovet tjänstetidens längd för de ininkallade.

kallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§ 4.

1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är

duglig till krigstjänst.

2. Från värnpliktens fullgörande

under fredstid frikallas:

a) den, som, utan att vara oduglig

till krigstjänst, likväl icke är vapenför;

b) den, vilken vid den tidpunkt,

då han enligt § 5 är skyldig att inställa

sig till inskrivning, har hustru

eller barn, som är för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans arbete;

samt

c) den, som är ende arbetsföre

sonen, sonsonen eller dottersonen till

orkeslös eller vanför fader, farfader,

morfader eller till änka, frånskild eller

övergiven hustru eller ogift kvinna,

ende arbetsföre fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till

fostermoder eller ende arbetsföre brodern

till ett eller flera minderåriga

eller vanföra faderlösa syskon, dock

endast såvida sagda föräldrar, fareller

morföräldrar eller fosterföräldrar

eller syskon äro för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av

den värnpliktiges arbete väsentligen

beroende anhörig, som under c) sägs,

av samme värnpliktige erhållit för
-

2. Från värnpliktens fullgörande

under fredstid befrias:

a) den, vilken vid den tidpunkt,

då han enligt § 5 är skyldig att inställa

sig till inskrivning, har hustru

eller barn, som är för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans

arbete; samt

b) den, som är ende arbetsföre

sonen, sonsonen eller dottersonen till

orkeslös eller vanför fader, farfader,

morfader eller till änka, frånskild eller

övergiven hustru eller ogift kvinna,

ende arbetsföre fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till

fostermoder eller ende arbetsföre brodern

till ett eller flera minderåriga

eller vanföra faderlösa syskon, dock

endast såvida sagda föräldrar, fareller

morföräldrar eller fosterföräldrar

eller syskon äro för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av

den värnpliktiges arbete väsentligen

beroende anhörig, som under b) siigs,

av samme värnpliktige erhållit för
-

Frikallelse och

befrielse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.)

sörjning alltifrån början av närmast

föregående kalenderår eller, där behovet

av försörjning uppstått först

vid senare tidpunkt, alltifrån behovets

uppkomst, skall den värnpliktige

även i det fall, att han icke är den

ende arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen,

fostersonen eller brodern,

frikallas från värnpliktens fullgörande

under fredstid, därest han är den

ende, som, såvitt veterligt är, kan

lämna nödigt försörjningsbidrag.

(Föreslagen lydelse.)

sörjning alltifrån början av närmast

föregående kalenderår eller, där behovet

av försörjning uppstått först

vid senare tidpunkt, alltifrån behovets

uppkomst, skall den värnpliktige

även i det fall, att han icke är den

ende arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen,

fostersonen eller brodern,

befrias från värnpliktens fullgörande

under fredstid, därest han är den

ende, som, såvitt veterligt är, kan

lämna nödigt försörjningsbidrag.

Tiden föiinskrivning

m. m.

§ 5-

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han

fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas

från början av nyssnämnda år,

även om den värnpliktige till följd av

laga förfall eller beviljat uppskov skalle

bliva inskriven först ett senare år.

Där inskrivning till följd av den

värnpliktiges uteblivande utan laga

förfall skett ett senare år, räknas

tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall

eller beviljat uppskov under något

år av tjänstetiden uteblivit från honom

enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke

räknas honom till godo såsom tjänsteår

i beväringen. Huru förhållas skall,

då värnpliktig uteblivit från endast

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas

från början av nyssnämnda år

eller, för värnpliktig, kyrkobokförd inom

Gotlands militärområde, från början av

det år, han fyller aderton år. Vad

sålunda sagts skall gälla även för värnpliktig,

som till följd av laga förfall

eller beviljat uppskov inskrives under

ett senare år än i mom. 1 sägs samt

för inom Gotlands militärområde kyrkobokförd

värnpliktig, som dit inflyttar

under eller efter det år, han fyller

aderton år.

Där inskrivning till följd av den

värnpliktiges uteblivande utan laga

förfall skett senare än i mom. 1 sägs,

räknas tjänstetiden från början av

inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall

eller beviljat uppskov under något

år av tjänstetiden uteblivit från honom

enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke

räknas honom till godo såsom tjänsteår

i beväringen. Huru förhållas skall,

då värnpliktig uteblivit från endast

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.) (.Föreslagm lydelse.)

en del av årets tjänstgöring, bestämmer

Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,

är skyldig att inställa sig till

inskrivning det år, lians värnplikt

tager sin början. Sådan värnpliktig

anses därvid likställd med den, som

förut erhållit uppskov med inskrivning.

en del av årets tjänstgöring, bestämmer

Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,

är skyldig att inställa sig till

inskrivning det år, lians värnplikt

tager sin början, dock tidigast det år,

han fyller tjugu år. Där med tilllämpning

härav sådan värnpliktig varder

inskriven senare än sistnämnda år,

anses han likställd med den, som

förut erhållit uppskov med inskrivning.

§ 6.

§ 6.

1. Yngling, vilken avlagt student- 1. Yngling, vilken avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från examen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt gymnasiets eller lyceets näst högsta

läroverk eller som vid annan läro- årsklass vid allmänt läroverk eller

anstalt förvärvat ett kunskapsmått, som vid annan läroanstalt förvärvat

som, enligt vad Konungen förordnar, ett kunskapsmått, som, enligt vad

skall anses däremot svara, så ock Konungen förordnar, skall anses däryngling,

vilken vid navigationsskola emot svara, så ock yngling, vilken

avlagt sjökaptens- eller styrmansexa- vid navigationsskola avlagt sjökaptensmen

eller maskinistexamen av första eller styrmansexamen eller övermaski
-

nistexamen eller maskinistexamen av

andra klass, må redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år,

anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara

vapenför.

avses, må ock redan det år, då han

eller andra klass må redan det år,

då han fyller aderton eller nitton år,

anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara

vapenför.

2. Annan yngling, än i mom. 1

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på

sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen

för att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna

eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än

Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till

den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

Inskrivning

såsom

underårig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 226.

(-Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4. För en var enligt mom. 1, 2 4. För en var enligt mom. 1, 2

eller 3 inskriven räknas den i § 3 eller 3 inskriven räknas den i § 3

mom. 1 angivna tjänstetiden i heva- mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen

från och med det år, då han ringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år. fyller tjugu år, där ej annat följer

av stadgandet i § 5 mom. 2 första

stycket.

5. Vad i denna lag stadgas örn värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.

§ 7. § 7.

Värnpliktigs Vapenför värnpliktig uttages till Vapenför värnpliktig uttages till

tjänst. linjetjänst eller till ersättnings- linjetjänst eller till ersättnings
reserven.

reserven. Icke vapenför värnpliktig,

som. icke är till krigstjänst oduglig,

uttages till handräckningstjänst.

§ 8.

Befrielse under Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid

krigstid. meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas

behov finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller

^ V. h,l,n<lva8 annorledes i annans tjänst eller arbete

antagen, må ej av husbonde

eller arbetsgivare hindras att i behörig

tid inställa sig till inskrivning,

tjänstgöring eller mönstring eller att

fullgöra annan honom i denna lagålagd

skyldighet.

§ 9.

Värnpliktig, som är i annans tjänst

eller arbete antagen, må ej av husbonde

eller arbetsgivare hindras att

i behörig tid inställa sig till inskrivning,

tjänstgöring eller mönstring

eller att fullgöra annan honom i

denna lag ålagd skyldighet.

§ 10.

Värnpliktig, Värnpliktig, vilken är på grund av

stdigt ^köp h°nonl ddömd straffpåföljd utestängd

19 § straff- från behörighet och rättigheter, som

lagen. omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

må ej ftdlgöra honom åliggande tjänstgöring.

Sådan värnpliktig anses likställd

med den, som erhållit uppskov

med tjänstgöring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

7

(.Nuvarande lydelse)

KAP. II.

(.Föreslagen lydelse.)

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11-

1. För inskrivning och redovisning

av de värnpliktiga, med det i

morn. 2 stadgade undantag, indelas

riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;

varje inskrivningsoinråde

omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av

dessa områden förordnas en befälhavare

(inskrivningsbefälhavare, rullföringsbefälhavare)

.

2. För inskrivning av de värnpliktiga,

som äro inskrivna å sjömanshus,

samt för redovisning av marinens

och flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,

vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus.

För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),

lydande under stationsbefälhavare

vid station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare

åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med

ledning av mantalslängden^ uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga

värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till

vederbörande pastorsämbeten, vilka

genom anteckning å dem böra upplysa,

dels örn någon av däruti upptagna

värnpliktiga är på grund av

honom ddömd straffpåföljd för alltid

och rullforingsområden.

§ io.

För inskrivning och redovisning Inskrivnings

av de värnpliktiga, med det i § 11

stadgade undantag, indelas riket uti

inskrivningsområden och rullföringsområden;

varje inskrivningsområde

omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av dessa områden

förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare

, rullföringsbefälhavare).

§ 11-

För inskrivning av de värnplik- Sjötiga,

som aro inskrivna a sjömans- områden.

hus, samt för redovisning av marinens

och flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,

vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus.

För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sj©rullföringsbefälhavare).

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivnings- Åtgärder för

förrättare åligger att, sedan mantals- ''ns^n™ns

skrivningarna blivit avslutade, med

ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga

värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till

vederbörande pastorsämbeten, vilka

genom anteckning å dem böra upplysa,

dels om någon av däruti upptagna

värnpliktiga avlidit eller avflyttat

till annan ort, som, då den är känd,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Värnpliktigs

inskrivning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

eller för viss tid utestängd från behörighet

och rättigheter, som omförmälas

i 2 kaj). 19 § strafflagen, eller avlidit

eller avflyttat till annan ort, som, då

den är känd, bör uppgivas, eller är

inskriven å sjömanshus, med uppgift

på sjömanshuset, dels örn och vilka

inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter

mantalsskrivningen inflyttat i församlingen,

med uppgivande, där så ske

kan, från vilken ort inflyttningen

skett, varefter listorna, bekräftade

med vederbörande pastorers underskrifter,

skola till mantalsskrivningsförrättaren

återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor,

behörigen transporterade och summerade,

till vederbörande inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt

vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar

och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas

inskrivning och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

paragraf åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter örn fullgörandet av de åligganden, som i fråga

örn de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömånshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och

pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13.

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de

särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande

inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av

Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år,

samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande

genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

bör uppgivas, eller är inskriven å

sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,

dels örn och vilka inskrivningsskyldiga

värnpliktiga efter mantalsskrivningen

inflyttat i församlingen,

med uppgivande, där så ske kan,

från vilken ort inflyttningen skett,

varefter listorna, bekräftade med vederbörande

pastorers underskrifter, skola

till mantalsskrivningsförrättaren återsän

das. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade

och summerade, till vederbörande

inskrivningsbefälh avare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad

till sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan

personlig inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen

föreskriver, styrker, att han är vapenför, och som antingen finnes enligt

§^43 mom. 1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar

anställning utomlands eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier

eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,

varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna

beträffande hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna

lag samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den

ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han

berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan

dessa orter, som varder särskilt bestämd.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den

ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å

vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid

inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,

i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos

inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande

såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit

inmönstrad till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till

det rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.

3. Vad i denna paragraf stadgas örn värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt

i värnpliktsåldern.

Personlig

inställelse.

Inskrivnings
bok.

Inskrivnings
ort.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Uppskov med

inskrivning

in. m.

Kungl. Majus proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.)

(.Föreslagen lydelse.)

KAP. III.

Om uppskov nied inskrivning eller Olli uppskov med inskrivning eller

tjänstgöring, så ock om frikallelse tjänstgöring, så ock örn frikallelse

i vissa fall. eller befrielse i vissa fall.

§ 16.

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen

eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträng
-

ningarna utsättas för men eller fara.

2. Förefinnes anledning till uppskov

enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket

den värnpliktige fyller tjugufyra år,

frikallas lian från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till

följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,

äger lian att, på framställning bos

behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad

från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig

sådant förhållande, som avses i

§ 4 mom. 2 första stycket a) eller c)

eller andra stycket, äger han, likaledes

på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,

att varda frilcallad från

värnpliktens vidare fullgörande under

fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare

från värnpliktens fullgörande under

fredstid frikallas:

a) till svensk medborgare genom

naturalisation upptagen utländsk man,

som det år, han jämlikt § 5 mom. 3

är skyldig att inställa sig till inskrivning,

fyller minst tjugusex år;

2. Förefinnes anledning till uppskov

enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket

den värnpliktige fyller tjugufyra år,

befrias han från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till

följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,

äger han att, på framställning hos

behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad

från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig

sådant förhållande, som avses i

§ 4 mom. 2 första stycket b) eller

andra stycket, äger han, likaledes på

framställning hos behörig inskrivningsnämnd,

att varda befriad från värnpliktens

vidare fullgörande under

fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare

från värnpliktens fullgörande under

fredstid befrias:

a) till svensk medborgare genom

naturalisation upptagen utländsk man,

som det år, han jämlikt § 5 mom. 3

är skyldig att inställa sig till inskrivning,

fyller minst tjugusex år;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

11

(.Nuvarande lydelse.)

b) deri, som avflyttat från riket och

därefter återinflyttat hit, dock under

villkor,

att lian under det år, lian återinflyttat,

fyllt minst tjugusex år, och

att minst sju år förflutit från avflyttningen

till återinflyttningen, häri

således icke inberäknad den tid, som

vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats;

samt

e) en var, som kan med intyg styrka,

att lian i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1

stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan

i denna paragraf sägs, är för banden,

synnerliga skäl därtill föreligga, må

Konungen helt eller delvis frikalla

inskriven värnpliktig, som därom anhåller,

från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

{Föreslagen lydelse.)

b) svensk medborgare, som minst sju

år i följd varit bosatt i utlandet men

därefter inflyttat till riket, dock under

villkor, att han under det år, han

inflyttat, fyllt minst tjugusex år; samt

c) en var, som kan med intyg styrka,

att han i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1

stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan

i denna paragraf sägs, är för handen,

synnerliga skäl därtill föreligga, må

Konungen helt eller delvis befria

inskriven värnpliktig, som därom anhåller,

från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

§ 17-

1 • Uppskov till nästföljande år

med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd för värnpliktiga,

uttagna till linjetjänst, kan vid inskrivningen

medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd

för längre utrikes resa å handelsfartyg

och som till följd därav icke

utan väsentlig olägenhet kan, så länge

resan fortvarar, inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som gör sannolikt, att han

inom ett år efter inskrivningen kommer

att söka inträde i sjökaptens-,

styrmans-, förste maskinist- eller andre

maskinistklass vid navigationsskola;

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år Uppskov med

med påbörjandet av den i § 27 före- t^tg®nng

skrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd för värnpliktiga,

uttagna till linjetjänst, kan vid inskrivningen

medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd

för längre utrikes resa å handelsfartyg

och som till följd därav icke

utan väsentlig olägenhet kan, så länge

resan fortvarar, inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som gör sannolikt, att han

inom ett år efter inskrivningen kommer

att söka inträde i sjökaptens-,

styrmans-, övermaskinist- eller andre

maskinistklass vid navigationsskola;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

c) värnpliktig, som själv förvaltar c) värnpliktig, som själv förvaltar

och brukar honom tillhörig fast egen- och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom till- dom eller själv driver honom till

horig handels-, fabriks- eller annan horig handels-, fabriks- eller annan

industriell rörelse och av en eller industriell rörelse och av en eller

annan anledning icke varit i tillfälle annan anledning icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna örn fastig- att på lämpligt sätt ordna örn fastighetens

eller rörelsens skötande under hetens eller rörelsens skötande under

den tid, han för sin militära tjänst- den tid, han för sin militära tjänstgöring

skulle bliva frånvarande; samt göring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat d) värnpliktig, som visar annat

giltigt skäl för uppskovs beviljande, giltigt skäl för uppskovs beviljande,

såsom att tjänstgöringens fullgörande såsom att tjänstgöringens fullgörande

skulle medföra avsevärt avbräck i skulle medföra avsevärt avbräck i

fortskriden lärokurs eller eljest be- fortskriden lärokurs eller eljest bereda

honom eller av hans arbete be- reda honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svång- roende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter. heter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med Fortfar anledning till uppskov med

ovan nämnd tjänstgöring, må för- ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år, långt uppskov, varje gång för ett år,

av vederbörlig inskrivningsnämnd be- av vederbörlig inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänst- viljas den värnpliktige; dock att tjänstgöringen

skall taga sin början senast göringen skall taga sin början senast

det år, under vilket han fyller tjugu- det år, under vilket han fyller tjugufyra

år. fyra år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,

med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen

bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare

uppskov med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall

än det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning

icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas

i den ordning, Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första 3. Från redan påbörjad första

tjänstgöring eller tjänstgöring i en tjänstgöring eller tjänstgöring i en

följd må i den ordning, Konungen följd må i den ordning, Konungen

bestämmer, hemförlovas till linjetjänst bestämmer, hemförlovas till linjetjänst

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.)

uttagen värnpliktig, för vilken efter

tjänstgöringens början i anledning av

dödsfall eller annan av honom oberoende

händelse inträtt förhållande,

på grund varav han är att likställa

med i mom. 1 c) eller d) omförmäld

värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan

anledning av beskaffenhet, som ovan

sägs, till uppskov med den återstående

tjänstgöringen yppats före

nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han

önskar uppskov med nämnda tjänstgöring,

att vid sagda förrättning göra

framställning därom hos vederbörande

inskrivningsnämnd. Har annat förfall

än det, som tidigare föranlett

hemförlovning, yppats så sent, att

framställning icke kunnat göras hos

inskrivningsnämnden, må uppskov

medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola

avlagt styrmansexamen och

förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen

söka anställning såsom

reservofficersaspirant för utbildning

till reservofficer vid marinen, må,

på ansökan, gjord inom trettio dagar

från det att den för honom i § 27

bestämda tjänstgöringen tagit sin början,

i och för avläggande av sjökaptensexamen

hemförlovas från pågående

tjänstgöring, dock med skyldighet

för sådan värnpliktig att fullgöra

den återstående tjänstgöringen,

örn han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reserv
-

(Föreslagen lydelse.)

uttagen värnpliktig, för vilken efter

tjänstgöringens början i anledning av

dödsfall eller annan av honom oberoende

händelse inträtt förhållande,

på grund varav han är att likställa

med i mom. 1 c) eller d) omförmiild

värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan

anledning av beskaffenhet, som ovan

sägs, till uppskov med den återstående

tjänstgöringen yppats före

nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han

önskar uppskov med nämnda tjänstgöring,

att vid sagda förrättning göra

framställning därom hos vederbörande

inskrivningsnämnd. Har annat förfall

än det, som tidigare föranlett

hemförlovning, yppats så sent, att

framställning icke kunnat göras hos

inskrivningsnämnden, må uppskov

medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

Uppskov, som i föregående stycke

sägs, må ej av inskrivningsmyndigheterna

beviljas för längre tid än

sammanlagt tre år.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola

avlagt styrmansexamen och

förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen

söka anställning såsom

reservkadett, må, på ansökan,

gjord inom trettio dagar från det att

den för honom i § 27 bestämda

tjänstgöringen tagit sin början, i och

för avläggande av sjökaptensexamen

hemförlovas från pågående tjänstgöring,

dock med skyldighet för sådan

värnpliktig att fullgöra den återstående

tjänstgöringen, om han icke avlagt

sjökaptensexamen och vunnit anställning

såsom reservkadett senast

året efter det, då han hemförlovats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jnskrivningö
nämnds
samman
sättning.

Inskriyniiigsn

anin ds

åligganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

officersaspirant senast året efter det,

då han hemförlovats.

5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4

hemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom

meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring

än ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må

beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. Pör rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt två inom området bosatta,

icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje

gång för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad,

som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. En ledamot och en

suppleant avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande

under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting,

väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i

nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige

valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter

deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för

vilket de blivit valda.

Pör större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av rullföringsbefälhavaren eller i

de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

2. Pör sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en

regementsofficer såsom ordförande och två inom staden, där sjömanshuset

är beläget, bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter

väljas på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av sjörullföringsbefälhavaren eller

i de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19. § 19.

1. Inskrivningsnämnd för rullfö- 1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde

sammankallas av Konung- ringsområde sammankallas av Konungens

befallningshavande i det län, var- ens befallningshavande i det län, var
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majda proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

till området eller största delen därav

hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet

till krigstjänst, vapenförhet och

lämplighet för olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta örn de i

§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov eller, där, enligt

vad i § 22 sägs, sådant tillkommer

inskrivningsre vision, anteckna vad

som i och för avgörandet kan för

inskrivningsrevisionen vara av vikt

att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig

företes intyg örn kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet,

att den synes nämnden till

fullo ådagalägga hans oduglighet till

krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges

frånvaro besluta hans frikallelse

från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning

av de värnpliktiga;

e) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa i

§ 24 stadgad uttagning till linjetjänst

och ersättningsreserven eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan

uttagning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag till uttagningen

med angivande av de värnpliktigas

större eller mindre lämplighet

för linjetjänst samt vad eljest

i och för uttagningen kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att

känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar

rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen

eller flygvapnet, som de önska bliva

tilldelade, iivensom att i de fall och

i den ordning, Konungen bestämmer,

tilldela inskrivna värnpliktiga olika

[Föreslagen lydelse.)

till området eller största delen därav

hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet

till krigstjänst, vapenförhet och

lämplighet för olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta örn de i

§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser,

befrielser och uppskov eller,

där, enligt vad i § 22 sägs, sådant

tillkommer inskrivningsrevision, anteckna

vad som i och för avgörandet

kan för inskrivningsrevisionen vara

av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig

företes intyg örn kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet,

att den synes nämnden till

fullo ådagalägga hans oduglighet till

krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges

frånvaro besluta hans frikallelse

från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning

av de värnpliktiga;

e) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa i

§ 24 stadgad uttagning till linjetjänst,

ersättningsreserven och handrächtingstjänst

eller där, enligt vad Konungen

bestämmer, sådan uttagning tillkommer

inskrivningsrevision, uppgöra förslag

till uttagningen med angivande

av de värnpliktigas större eller mindre

lämplighet för linjetjänst samt vad

eljest i och för uttagningen kan för

inskrivningsrevisionen vara av vikt

att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas

anmälningar rörande det truppslag

vid hären eller den tjänst vid marinen

eller flygvapnet, som de önska bliva

tilldelade, ävensom att i de fall och

i den ordning, Konungen bestämmer,

tilldela inskrivna värnpliktiga olika

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

truppslag och tjänster, eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan

tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande tilldelningen

med angivande av de värnpliktigas

lämplighet för olika trupp - slag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga

önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,

trängtrupperna och intendenturtrupperna,

för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning

eller för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller vilka

värnpliktiga önska uttagas från annat

inskrivningsområde än Norrbottens för

utbildning vid Norrbottens regemente

och från annat inskrivningsområde än

Gotlands för utbildning vid Gotlands

infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter,

som Konungen meddelar,

uppgöra förslag till dylik uttagning,

varvid iakttages, att vid lika lämplighet

i första rummet ifrågakomma

de, vilka anmält sig därtill, samt att

för utbildning till underbefäl eller

fackmän icke böra uttagas sådana

värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens

fullgörande skulle bereda dem

eller av deras arbete beroende nära

anhöriga väsentliga svårigheter eller

olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig

den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående

det beslut, som inskrivningsnämnden

fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll

av ordföranden, därvid från

beslut avvikande mening, som blivit

framställd av ordföranden eller annan

(Föreslagen lydelse.)

truppslag och tjänster, eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan

tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande tilldelningen

med angivande av de värnpliktigas

lämplighet för olika truppslag

och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga

önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,

trängtrupperna och intendenturtrupperna,

för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning

eller för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller vilka

värnpliktiga önska uttagas från annat

inskrivningsområde än Norrbottens för

utbildning vid Norrbottens regemente

och från annat inskrivningsområde än

Gotlands för utbildning och tjänstgöring

vid Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artilleriregemente, ävensom

att enligt föreskrifter, som Konungen

meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning,

varvid iakttages, att vid lika

lämplighet i första rummet ifrågakomma

de, vilka anmält sig därtill,

samt att för utbildning till underbefäl

eller fackmän icke böra uttagas

sådana värnpliktiga, som visa, att

tjänstgöringens fullgörande skulle bereda

dem eller av deras arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig

den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående

det beslut, som inskrivningsnämnden

fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll

av ordföranden, därvid från

beslut avvikande mening, som blivit

framställd av ordföranden eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen hjdelse.)

ledamot inom nämnden, eller från be- annan ledamot inom nämnden, eller

slut avvikande yrkande, som blivit från beslut avvikande yrkande, som

gjort av biträdande läkare, antecknas till blivit gjort av biträdande läkare, anprotokollet;

och skola, innan nämnden tecknas till protokollet; och skola,

åtskiljes, såväl inskrivningslängderna innan nämnden åtskiljes, såväl insom

protokollet underskrivas av skrivningslängderna som protokollet

nämnden. underskrivas av nämnden.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande

i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för

sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda

inskrivningsnämnd är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,

som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,

eller ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden

och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd,

i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren eller, beträffande å sjömanshus

inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas

näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälliavares

beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig,

som med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall

gälla, till dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälhavaren må 4. Sjörullföringsbefälhavaren må

även under den del av året, som in- även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens faller emellan inskrivningsrevisionens

sammanträde och näst infallande in- sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 skrivningsförrättning, utöva i mom. 3

omförmälda åligganden och befogen- omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande i § 24 mom. 1 a) heter beträffande i § 24 mom. 1 a)

eller b) nämnd värnpliktig, vilken eller b) nämnd värnpliktig, vilken

med laga förfall varit frånvarande med laga förfall varit frånvarande

från inskrivningsförrättning för sjö- från inskrivningsförrättning för sjömanshus

eller som haft fast anställ- manshus eller som haft fast anställning

såsom sjökadett, kustartilleri- ning såsom sjökadett, kustartillerikadett,

reservofficersaspirant, marin- kadett, reservkadett, marin ingen) örsing

en för selev, mariningenjörsaspirant, kadett, mariningenjörsaspirant, marinmarinintendentsélev

eller marininten- intendentskadett eller reservintendents - dentsaspirant. kadett.

Under nu nämnd tid må jämväl Under nu nämnd tid må jämväl iuinskrivningsbefälhavare

beträffande å skri vningsbefälhavare beträffande åsjö
Bihang

till riksdagens protokoll W36. 1 sami. Nr 226. <120 36 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr - 226.

Besvär över

inskrivningsnämnds

beslut.

Inskrivnings
revisions
samman
sättning.

(Nuvarande lydelse.)

sjömanshus icke inskriven värnpliktig,

som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservofficersaspirant,

mariningenjörselev,

mariningenj örsaspirant, marinintendentselev

eller mar ^intendentsaspirant,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden

och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare

eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till

dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

(Föreslagen lydelse.)

manshus icke inskriven värnpliktig,

som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservkadett,

mariningenjörskadett, mariningenj örsaspirant,

marinintendentskadett eller

reservintendentskadett, utöva i mom. 3

omförmälda åligganden och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare

eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till

dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,

som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas

till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen

ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas;

dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans

begäran eller med hans samtycke.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras

av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1

är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte

inom detsamma belägna sjömanshus

skall finnas en inskrivningsrevision,

bestående av landshövdingen eller, i

händelse denne har förfall eller ämbetet

är ledigt, landssekreteraren i

det län, till vilket största delen av

området hörer, såsom ordförande, samt

av fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren

ävensom från

varje till området hörande län eller

ej under landsting lydande stad tre

inom länet eller staden bosatta män,

som jämte tre suppleanter utses för tre

år av landstinget eller för stad, som

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte

inom detsamma belägna sjömanshus

skall finnas en inskrivningsrevision,

bestående av landshövdingen eller, i

händelse denne har förfall eller ämbetet

är ledigt, landssekreteraren i

det län, till vilket största delen av

området hörer, såsom ordförande, inskrivningsbefälhavaren

samt minst tre

andra ledamöter, av vilka minst en från

varje till området hörande län eller ej

under landsting lydande stad. Sistnämnda

ledamöter, vilkas antal för

varje till området hörande län eller

icke under landsting lydande stad le
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

[Nuvarande lydelse.)

[Föreslagen lydelse.)

icke lyder under landsting, av stads- stämmes av Konungen, utses, jämte

fullmäktige. En ledamot och en suppleant

avgå årligen.

nica antal suppleanter, för ett år av

landstinget eller för stad, som icke

lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

Där inskrivningsbefälhavare deltagit

i inskrivningsnämnds förhandlingar,

Där inskrivningsbefälhavare deltagit

i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson förordnas annan lämplig militärperson

i hans ställe till ledamot av den in- i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,

som har att till skrivningsrevision, som har att till

prövning upptaga samma nämnds prövning upptaga samma nämnds

beslut. beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige

valda ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter

deltaga i nämnda förrättning endast i

vad den angår det område, för vilket

de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre

ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning

till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för

denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil

läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder

på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär

över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så tinnes

skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande

meningar eller yrkanden äro

antecknade till protokollet, ävensom

varje beslut rörande ärende, som

omförmäles i § 19 mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande

sådana av inskrivningsnämnd

begångna misstag, som kommit till

revisionens kännedom;

d) att granska och, där så finnes

skiiligt, ändra inskrivnings- eller sjö
-

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder

på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär

över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så finnes

skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande

meningar eller yrkanden äro

antecknade till protokollet, ävensom

varje beslut rörande ärende, som

omförmäles i § 19 mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande

sådana av inskrivningsnämnd

begångna misstag, som kommit till

revisionens kännedom;

d) att granska och, där så finnes

skäligt, ändra inskrivnings- eller sjö
-

Inskrivningsreyisions

Tili granden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.)

rullföringsbefälhavares beslut i ärende,

som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och

ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag

eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående

de i § 17 morn. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av

revisionen uttagas till linjetjänst;

samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga

för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef eller

motsvarande befattning, för utbildning

i särskild ordning vid Svea livgarde

samt från annat inskrivningsområde

än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och

från annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanterikår.

Inskrivningsrevisionens beslut skola

kungöras vederbörande i den omfattning

och på det sätt, Konungen

bestämmer.

(Föreslagen lydelse.)

rullföringsbefälhavares beslut i ärende,

som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa i

§24 stadgad uttagning till linjetjänst,

ersättningsreserven och handräckningstjänst;
f)

att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag

eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående

de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av

revisionen uttagas till linjetjänst;

samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga

för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef eller

motsvarande befattning, för utbildning

i särskild ordning vid Svea livgarde

samt från annat inskrivningsområde

än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från

annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning och tjänstgöring

vid Gotlands infanteriregemente och

Gotlands artilleriregemente.

Inskrivningsrevisionens beslut skola

kungöras vederbörande i den omfattning

och på det sätt, Konungen

bestämmer.

§ 23.

Underställning Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av

nfngsreWsions mins^ två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens

beslut. prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål

genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.

Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

21

(.Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning oell tjänstgöringsskyldighet samt under

håll och förmåner m. m.

§ 24.

1. Till linjetjänst uttagas följande

vapenföra värnpliktiga, nämligen

:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk eller som vid annan

läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,

som, enligt vad Konungen förordnar,

skall anses däremot svara, så

ock värnpliktiga, som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller maslcinistexamen av

första eller andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister

och eldare samt av övriga å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,

som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt

de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som

erfordras för att årskontingenten skall

uppgå:

vid hären till 23 283 man, däri

ej inräknade de under a) omförmälda

värnpliktiga;

vid marinen till 3 400 man, däri

inräknade de under b) men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga;

samt

vid flygvapnet till 700 man, däri

inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga.

§ 24.

1. Till linje tjänst uttagas följande

vapenföra värnpliktiga, nämligen

:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets eller lyceets näst

högsta årsklass vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt förvärvat

ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall

anses däremot svara, så ock värnpliktiga,

som vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister

och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de,

som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt

de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, samtliga inom Gotlands

militärområde inskrivna samt i övrigt

ett så stort antal, som erfordras för

att årskontingenten skall uppgå:

vid hären till 20 945 man, däri

ej inräknade vare sig de under a)

omförmälda eller de inom Gotlands

militärområde inskrivna värnpliktiga;

vid marinen till 3 500 man, däri

inräknade de under b) men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga;

samt

vid flygvapnet till 1 170 man,

däri inräknade de under b) men ej

de under a) omförmälda värnpliktiga.

De värnpliktigas

fördelning

på

linjetjänst,

ersättningsreserv

och

handräckningstjänst.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

Tilldelning till

vapen, trappsteg

och

tjänster m. ra.

Underbefäl och

fackmän.

(Nuvarande lydelse.)

2. Till ersättningsreserven uttagas

övriga vapenföra värnpliktiga.

3. Föreligger för värnpliktig, som

uttagits till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,

att han är att hänföra till

de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,

skall han enligt de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, överföras

till linjetjänst.

(.Föreslagen lydelse.)

2. Till ersättningsreserven uttagas

övriga vapenföra värnpliktiga.

Föreligger för värnpliktig, som uttagits

till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,

att han är att hänföra till

de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,

skall han enligt de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, överföras

till linjetjänst.

3. Till handräckning stjänst uttagas

icke vapenföra värnpliktiga.

§ 25.

1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:

A. Flygvapnet tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, allt till det antal, Konungen

bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej

enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet ; samt

b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen

och flygvapnet på sätt §§19 och 22 bestämma.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat

truppslag eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den

sammanlagda tjänstgöringstiden.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och

intendenturtrupperna tilldelade, till

linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas

20 % för utbildning till underbefäl

eller fackmän.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och

intendenturtrupperna tilldelade, i §

24 mom. 1 c) omförmälda värnpliktiga

uttagas 20 % för utbildning till

underbefäl eller fackmän.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majus proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 27. § 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga,

uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,

som icke namnes under B,

C eller D i detta moment, är skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt

etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn

nittio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar örn

tjugufem dagar före utgången av

fjärde året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundratjugufem

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrafemtio

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med tre repetitionsövningar örn

tjugufem dagar före utgången av fjärde

året;

b) vid kavalleriet, artilleriet

och ingenjörtrupperna i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken

tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrafyrtio

dagar, som tager sin

början vid kavalleriet, fältartilleriet

och ingenjörtrupperna under andra

1. Utbildningstid för värnpliktiga,

uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,

som icke nämnes under B,

C eller D i detta moment, är skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtrupperna

i sammanlagt etthundrasjuttiofem dagar,

vilken tjänstgöring skall fullgöras

:

med en första tjänstgöring örn etthundrafemtio

dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år. samt

med en repetitionsövning örn tjugufem

dagar före utgången av tredje

året efter inskrivningsåret; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundratjugufem

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundras

juttiof em dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år, samt

med två repetitionsövningar örn

tjugufem dagar före utgången av tredje

året efter inskrivningsåret;

b) vid kavalleriet, artilleriet

och ingenjörtrupperna i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio

dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år, samt

Värnpliktigs

utbildningstid

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse.)

året samt vid fästningsartillerist under med en repetitionsövning om trettio

första eller andra året samt

med två repetitionsövningar örn

trettio dagar före utgången av fjärde

året;

c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna

i sammanlagt

etthundrafyrtio dagar, villten tjänstgöring

skall fullgöras:

vid tr ängtrupperna i trängtjänst

:

med en första tjänstgöring örn etthundra

femton dagar, som tager sin

början under andra året, samt

med en repetitionsövning örn tjugufem

dagar före utgången av fjärde

året;

vid trängtrupperna i hiltjänst:

med en första tjänstgöring örn etthundrafemton

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med en repetitionsövning örn tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med

en första tjänstgöring om nittio

dagar, som tager sin början wider

andra året, samt

med två repetitionsövningar örn tjugufem

dagar före utgången av fjärde

året; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring örn etthundrafemton

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med en repetitionsövning örn tjugufem

dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som vid trängtrupperna

eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fack
-

dagar före utgången av tredje året

efter inskrivningsåret;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

25

(.Nuvarande lydelse.)

man, skall tjänstgöra i sammanlagt

tvåhundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttiofem

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med två repetitionsövningar örn tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året

eller ock, där Konungen till följd

av särskilda omständigheter prövar

nödigt, i två omgångar, av vilka den

ena tager sin början under första

eller andra året och den andra fullgöres

före utgången av fjärde året;

e) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med en repetitionsövning örn trettio

dagar före utgången av fjärde året;

samt

f) vid flygvapnet i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras antingen i en följd

med början under första eller andra

året eller ock i två omgångar, av vilka

den ena tager sin början under första

eller andra året och den andra fullgöres

före utgången av fjärde året.

(Föreslagen lydelse.)

c) vid flottan i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras antingen i en följd

med början under inskrivningsåret

eller nästföljande år eller ock, där

Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, i två omgångar,

av vilka den ena tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år och den andra fullgöres

före utgången av tredje året

efter inskrivningsåret;

d) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio

dagar, som täger sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år, samt

med en repetitionsövning om trettio

dagar före utgången av tredje året

efter inskrivningsåret; samt

e) vid flygvapnet i sammanlagt

tvåhundratio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras antingen i en

följd med början under inskrivningsåret

eller nästföljande år eller ock, där

Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, i två omgångar,

av vilka den ena tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år och den andra fullgöres

före utgången av tredje året

efter inskrivningsåret.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

B. Yärnpliktig, vilken före tjänstgöringens

påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk eller som vid annan

läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,

sorn, enligt vad Konungen förordnar,

skall anses däremot svara,

eller som vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller maskinistexamen av första eller

andra klass, är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra

det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn

minst tvåhundratrettio dagar, som

tager sin början under första året

och som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar,

av vilka den sista skall

fullgöras före utgången av fjärde året,

samt

med en repetitionsövning före utgången

av fjärde året;

b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med början

under första eller andra året, samt

c) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundrasextio dagar, vilken

tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn

tvåhundratrettio dagar, som tager sin

början under första året och antingen

fullgöres i en följd eller uppdelas

på första och andra året, samt

(.Föreslagen lydelse.)

B, Yärnpliktig, vilken före tjänstgöringens

påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets eller lyceets näst högsta

årsJclass vid allmänt läroverk eller

som vid annan läroanstalt förvärvat

ett kunskapsmått, som, enligt vad

Konungen förordnar, skall anses däremot

svara, eller som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller öv er maskinistexamen eller

maskinistexamen av andra klass, är

skyldig att, på sätt Konungen närmare

förordnar, under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal

dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn

minst tvåhundratrettio dagar, som tager

sin början under inskrivningsåret och

som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar,

av vilka den sista skall fullgöras

före utgången av tredje året

efter inskrivningsåret, samt

med en repetitionsövning före utgången

av tredje året efter inskrivningsåret;
b)

vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år;

c) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundrasextio dagar, vilken

tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring örn

tvåhundratrettio dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret och

antingen fullgöres i en följd eller

uppdelas på inskrivningsåret och nästföljande

år, samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 226.

{Nuvarande lydelse) {Föreslagen lydelse.)

med en repetitionsövning om trettio med en repetitionsövning örn trettio

dagar före utgången av fjärde året; dagar före utgången av tredje året

samt efter inskrivningsåret; samt

d) vid flygvapnet i sammanlagt d) vid flygvapnet i sammanlagt

tvåhundrasextio dagar, vilken tjänst- tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras: göring skall fullgöras i en följd med

med en första tjänstgöring örn två- början under inskrivningsåret eller nästhundratrettio

dagar, som tager sin följande år.

början under första året, samt

med en repetitionsövning örn trettio

dagar före utgången av fjärde året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,

på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt

där omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6

mom. 2 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller

nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives

redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern

kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas,

är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där

meddelade bestämmelser.

D. Idkar värnpliktig, som i punk- B. Idkar värnpliktig, som i punkten

B avses, vid någon statens hög- ten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig skola eller annan därmed jämförlig

högre läroanstalt studier för utbild- högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare, ning till läkare, tandläkare, apotekare,

veterinär eller ingenjör eller eljest i veterinär eller ingenjör eller eljest i

sådana ämnen, att hans insikter kunna sådana ämnen, att hans insikter

vara till särskilt gagn för krigsmakten, kunna vara till särskilt gagn för

eller gör i nämnda punkt avsedd krigsmakten, eller gör i nämnda punkt

värnpliktig sannolikt, att han kommer avsedd värnpliktig sannolikt, att han

att idka sådana studier, må, där hans kommer att idka sådana studier, må,

insikter anses bliva bättre tillgodo- där hans insikter anses bliva bättre

gjorda genom värnpliktstjänstgörin- tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgens

fullgörande i annan ordning än göringens fullgörande i annan ordi

sagda punkt föreskrives, Konungen ning än i sagda punkt föreskrives,

förordna, att enligt de närmare be- Konungen förordna, att enligt de närstämmelser,

Konungen meddelar, mare bestämmelser, Konungen medtjänstgöringen

skall, med rätt till av- delar, tjänstgöringen skall, med rätt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

brott under viss tid för studiekursens

fullföljande, fullgöras nied dels militärutbildning,

dels fackutbildning och

facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid,

under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov, Konungen

bestämmer, skall den värnpliktige, enligt

vad Konungen föreskriver, fullgöra

den tjänstgöring, som på grund

av bestämmelserna under B åligger

honom; och räknas därvid genomgången

militärutbildning honom till

godo på sätt, Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig,

som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller från

annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid

Norrbottens regemente, må, på sätt

Konungen finner gott förordna, fullgöra

honom åliggande första tjänstgöring

samt första eller första och andra repetitionsövningarna

i en följd med början

under första eller andra året.

F. Repetitionsövning må icke, där

ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna,

äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län förlagda infanteriregementena

under tiden från och med

den 11 juli till och med den 31

augusti, samt

till avbrott under viss tid för studiekursens

fullföljande, fullgöras med

dels militärutbildning, dels fackutbildning

och facktjänstgöring. Har ej

den värnpliktige före utgången av den

tid, under vilken tjänstgöringen fått

avbrytas, avlagt de studieprov, Konungen

bestämmer, skall den värnpliktige,

enligt vad Konungen föreskriver,

fullgöra den tjänstgöring, som på

grund av bestämmelserna under B

åligger honom; och räknas därvid

genomgången militärutbildning honom

till godo på sätt, Konungen prövar

skäligt.

Finnes i punkten B avsedd värnpliktig

duglig endast i viss befattning,

må Konungen förordna, att tjänstgöringen

skall, enligt av Konungen närmare

angivna bestämmelser, fullgöras

med dels militärutbildning, dels specialtjänstgöring.

E. Repetitionsövning må icke, där

ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna,

äga rum vid infanteriregementena under

tiden från och med den 11 juli till

och med den 31 augusti.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

29

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

vid övriga inf''anter itrupp förb and

under tiden från och med den 11 juli

till och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,

uttagna till ersättningsreserven och

till liandräckningstjänst.

Till ersättningsreserven eller till

handräckningstjänst uttagen värnpliktig

är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid

tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras

antingen i en följd med början

under inskrivningsåret eller nästföljande

år eller ock med en första och

en andra tjänstgöring före utgången

av andra året efter inskrivningsåret.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Där så med hänsyn till storleken

av år skontingenten värnpliktiga

finnes höra ske, äger Konungen förordna,

att viss del av de till ersättningsreserven

och till handräckningstjänst

uttagna värnpliktiga icke skall

inkallas till tjänstgöring under fredstid.

B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall

äga rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd), lige värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande

militärmyndighet gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna

omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i inom. 1 föreskrivna tid,

nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig

för utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,

uttagna till ersättningsreserven.

Till ersättningsreserven uttagen

värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid

tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året

eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren.

3. Särskilda bestämmelser.

A. I den omfattning sådant finnes

kunna ske, äger Konungen medgiva till

ersättningsreserven uttagna värnpliktiga

avkortning av den i mom. 2 föreskrivna

tjänstgöringstiden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

Inkallelse vid

krigstill fälle

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare

tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

förordna örn därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande

så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes

nödigt till förebyggande av smittas spridande.

E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva

visst antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna

tjänstgöringstiden, skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana

värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem

eller av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga

avsevärda svårigheter.

E. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till

vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig

att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för

den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda

bestämmelser.

G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring

blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst

ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet

av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid,

under vilken han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans

tjänstgöring sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad

mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,

samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas

för undergående av förvandlingsstraff för böter.

H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada,

till vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga

i tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

§ 28. § 28.

1. Då rikets försvar eller dess 1. Då rikets försvar eller dess

säkerhet eljest det kräver, må Konung- säkerhet eljest det kräver, må Konung
-

lil. lil.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 226.

{Nuvarande lydelse.) r {Föreslagen lydelse.)

en, efter statsrådets hörande, till en, efter statsrådets hörande, till

tjänstgöring inkalla beväringen# första tjänstgöring inkalla beväringen eller

uppbåd eller de större eller mindre de större eller mindre delar därav,

delar därav, som finnas behövliga. som finnas behövliga.

2. Därest i anseende till lerig eller

för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes

nödigt att inkalla beväringens andra

uppbåd eller någon del därav i skilda

orter eller vid olika truppslag av hären

eller vid marinen eller flygvapnet, må

Konungen därom förordna, sedan han

hört statsrådet och, så vida riksdagen

ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen

för andra uppbådets inkallande har icke

tillämpning i fråga örn delar därav,

vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområide

eller må vara avsedda att utgöra

besättningar i rikets fästningar, utan

gäller i avseende å sådana delar av

andra uppbådet vad i mom. 1 föreskrivits.

3. Utom rikets gränser må bevä- 2. Utom rikets gränser må beväringens

första uppbåd vid hären an- ringen vid hären användas endast till

vändas endast till rikets försvar och rikets försvar och efter det att statsefter

det att statsrådet blivit hört rådet blivit hört samt, så vida rikssamt

riksdagskallelse utfärdats. Utan dagen ej är samlad eller inom trettio

riksdagens medgivande må beväringens dagar skall sammanträda, riksdagskal

andra uppbåd vid hären icke användas leise utfärdats.

utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl

till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall uppläsas minst tva gånger i kyrkorna och

offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt

i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tj iinstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

geuom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,

Sättet för

inkallelse till

tjänstgöring.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses

i kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse örn här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter

förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant

bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som

kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av lerig skall värn- 3. I den mån beväringen tillhörande

pliktig, som tillhör beväringens första värnpliktiga, som vistas utom riket,

uppbåd och vistas utom riket, oberoende finnas böra inkallas till tjänstgöring,

av särskild inkallelse, så snart ske kan, som i § 28 omförmäles, sker detta i

återvända till hemorten. Örn ansvar den ordning, Konungen bestämmer,

för underlåtenhet att fullgöra vad sålunda

är föreskrivet stadgas i strafflagen

för krigsmakten.

§ 30.

Tjänste- Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verklorrättnmjj.

gnälla, den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

När värn- Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

''ti''nh8r be™ krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch

raringen, lyder eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga örn åtunder

krigslag, lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles

i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

Mönstring.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som

i denna paragraf omförmäles, hållas

med värnpliktiga, med undantag av

dem, som under årets lopp inskrivits

eller varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga

eller som äro inskrivna å sjömanshus

och inmönstrade till sjöfart.

2. Med värnpliktiga, utom dem, som

äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra

marinen eller flygvapnet, hålles

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som

i denna paragraf omförmäles, hållas

med inskrivna värnpliktiga, med undantag

av dem, som under årets lopp

inskrivits eller varit i tjänstgöring

såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna

å sjömanshus och inmönstrade

till sjöfart.

2. Med andra inskrivna värnpliktiga

än dem, som äro inskrivna å sjömanshus

och tillhöra marinen eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 226.

33

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

mönstringen inom varje rullförings- flygvapnet, hålles mönstringen inom

område. För sådan mönstring är varje rullföringsområde. För sådan

varje värnpliktig skyldig att i enlighet mönstring är varje nu avsedd värnmed

de närmare föreskrifter, Konungen pliktig skyldig att i enlighet med

meddelar, till befälet avgiva tillför- de närmare föreskrifter, Konungen

liflig skriftlig uppgift örn bostad och meddelar, till befälet avgiva tillföryrke,

den värnpliktige dock medgivet liflig skriftlig uppgift örn bostad och

att under tiden för mönstringen iakt- yrke, den värnpliktige dock medgivet

taga personlig inställelse och därvid att under tiden för mönstringen iaktmuntligen

avgiva nämnda uppgift. taga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro in- 3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna

å sjömanshus och tillhöra skrivna å sjömanshus och tillhöra

marinen eller flygvapnet, hålles mönst- marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen

vid sjömanshus. För sådan ringen vid sjömanshus. För sådan

mönstring är varje värnpliktig skyldig mönstring är varje nu avsedd värnad

i enlighet med de närmare före- pliktig skyldig att i enlighet med de

skrifter, Konungen meddelar, till sjö- närmare föreskrifter, Konungen medmanshusombudsman

avgiva tillförlitlig delar, till sjömanshusombudsman avskriftlig

uppgift örn bostad och syssel- giva tillförlitlig skriftlig uppgift örn

sättning, den värnpliktige dock med- bostad och sysselsättning, den värngivet

att under tiden för mönstringen pliktige dock medgivet att under tiden

iakttaga personlig inställelse och där- för mönstringen iakttaga personlig

vid muntligen avgiva nämnda uppgift, inställelse och därvid muntligen avgiva

nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande

kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens

tidningar.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej

för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, örn han avflyttar till annat område eller överföres

till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga

från det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus,

vartill han överföres; samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när land
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 226. 420 »c 3

Adress
anmälan

m. m.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 226.

Värnpliktig,

sorn innehaft

fast anställning

vid krigsmakten

m. in.

(Nuvarande lydelse.) (.Föreslagen lydelse.)

stormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och

då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig med undantag av 2. Inskriven värnpliktig, med undan - den, som är inskriven å sjömanshus tag av den, som är inskriven å sjöoch

tillhör marinen eller flygvapnet, manshus och tillhör marinen eller

skall, därest han ej är i tjänst- flygvapnet, skall, därest han ej är i

göring, hålla vederbörande områdes- tjänstgöring, hålla vederbörande ombefäl

underrättat örn sin adress. rådesbefäl underrättat örn sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller

flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsmannen underrättad örn sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst,

därest han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras

till ersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast

anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens

eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år och som efter avgången

från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge

han i följd av sin värnplikt kvarstår

i beväringen, dess första uppbåd. Betsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller

dess reserv under kortare tid än två

år, såframt han undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast 3. Värnpliktig, som innehaft fast

anställning vid hären, marinen eller anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens flygvapnet eller vid härens, marinens

eller flygvapnets reserv under sam- eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst ett år, anses hava full- manlagt minst ett år, anses hava fullgjort

den i § 27 mom. 1 eller 2 före- gjort den i § 27 mom. 1 eller 2

skrivna tjänstgöring. Till linjetjänst föreskrivna tjänstgöring. Till linjeöverförd

sådan värnpliktig är dock tjänst överförd sådan värnpliktig är

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

35

(Nuvarande lydelse.)

skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i den sista repetitionsövning,

som nämnda åldersklass har

att fullgöra, såvida icke hans fasta

anställning varat sammanlagt minst

tre år eller han antingen under fast

anställning undergått rekrytutbildning

samt deltagit i tre repetitionsövningar

eller ock såsom värnpliktig fullgjort

första tjänstgöring och en repetitionsövning

samt därefter varit fast anställd

under sammanlagt minst två år.

I vad mån fast anställning vid

krigsmakten i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer

Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i

§ 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i

beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-,

veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen eller avgångsexamen

från högre teknisk läroanstalt,

tillhör beväringens första uppbåd

under hela sin värnpliktstid.

(Föreslagen lydelse.)

dock skyldig att med vederbörlig

åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,

som nämnda åldersklass

har att fullgöra, såvida icke hans fasta

anställning varat sammanlagt minst

tre år eller han antingen under fast

anställning undergått rekrytutbildning

samt deltagit i tre repetitionsövningar

eller ock såsom värnpliktig fullgjort

första tjänstgöring och en repetitionsövning

samt därefter varit fast anställd

under sammanlagt minst två år.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten

i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer

Konungen.

4. Den, som avlagt medicine kandidat-,

veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen eller avgångsexamen

från högre teknisk läroanstalt,

tillhör beväringen under hela

sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,

tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;

dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver

i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma paragraf föreskrivna tid,

äger att under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta

kontant förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd

menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller

mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad

till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

Förmåner

under färd och

tjänstgöring

m. ra. i

beväringen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majus proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

6 36.

Landstormsövningar,

landstormens

inkallande

m. ra.

1. Sedan jämlikt §28 mom. 1 beslut

fattats att för rikets försvar till

tjämtgöring inkalla beväringens första

uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande

av beväringens andra uppbåd i

mom. 2 av samma paragraf är föreskriven,

för hemortens försvar till tjänstgöring

inkalla landstormen eller de större

eller mindre delar därav, som finnas

behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens

första uppbåd eller del därav inkallats

(.Föreslagen lydelse.)

§ 36.

1. Landstormen tillhörande värnpliktig,

som avses i § 27 mom. 1 A,

är skyldig att, så framt icke deltagande

i landstormsbefälsövning enligt andra

stycket åligger honom, på sätt Konungen

närmare förordnar, före utgången av

andra året efter inträdet i landstormen

för sin utbildning deltaga i en landstormsrepetitionsövning

örn fem dagar.

Landstormen tillhörande värnpliktig,

som i beväringen varit uttagen till

linjetjänst och som, antingen, på grund

av vid krigsmakten innehavd fast anställning,

undergått befäl sutbildning

eller på grund av föreskrifterna i § 26

uttagits för utbildning till underbefäl

eller fackman eller ock under tjänstgöring

jämlikt §27 mom. 1 B eller C undergått

b efälsutb tidning, är skyldig att, på

sätt Konungen närmare förordnar, före

utgången av tid, som i första stycket sägs,

för sin utbildning deltaga i en landstormsbefälsövning

örn tolv dagar.

Värnpliktig, som, på sätt Konungen

närmare förordnar, styrker sig vara i

besittning av viss befäls- eller specialutbildning,

kan, därest han så önskar,

befrias från deltagande i ovan avsedda

övningar.

2. Konungen må, efter statsrådets

hörande, för hemortens försvar till

tjänstgöring inkalla landstormen eller

de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

Konungen må ock, efter statsrådets

hörande, inkalla till tjänstgö
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

37

(.Nuvarande lydelse.)

(.Föreslagen lydelse)

för rikets försvar eller under tjänstgöring

enligt § 27 tagits i anspråk för

dylikt ändamål, efter statsrådets hörande,

inkalla till tjänstgöring sådana

delar av landstorm en, som erfordras

till skydd för mobilisering av beväringens

första uppbåd eller till skydd

för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats,

må likväl ej hållas samlad längre

än högst femton dagar, såvida ej krig

utbrutit före samma tids utgång.

2. Landstormens inkallande till

tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom.

2 stadgas.

3. Att värnpliktig, som tillhör

landstormen, är underkastad de i

strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser

såväl under all tjänstgögöring

och marsch eller annan färd,

då han står under militärbefäl, som

ock i fråga örn åtlydnad av inkallelse i

enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring,

som i mom. 1 här ovan omförmäles,

därom är i nämnda lag

stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom.

eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen

hörande värnpliktig, som erhållit sin

ring sådana delar av landstormen,

som erfordras till skydd för mobilisering

av beväringen eller till skydd

för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats,

må likväl ej hållas samlad längre

än högst femton dagar, såvida ej krig

utbrutit före samma tids utgång.

I samma ordning må Konungen till

tjänstgöring inkalla sådan landstormen

tillhörande värnpliktig, som är anställd

å för krigsbruk i anspråk taget fartyg.

Värnpliktig, som sålunda inkallas, må

dock ej kvarhållas i tjänstgöring längre

tid än som erfordras för hans ersättande

med beväringen tillhörande värnpliktig,

såvida krig ej dessförinnan utbrutit.

3. Landstormens inkallande sker

beträffande tjänstgöring, som i mom. 1

sägs, på sätt i § 29 mom. 1 stadgas,

och i fråga örn annan tjänstgöring på

sätt i § 29 mom. 2 och 3 föreskrives.

4. Att värnpliktig, som tillhör

landstormen, är underkastad de i

strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser

såväl under all tjänstgöring

och marsch eller annan färd,

då han står under militärbefäl, som

ock i fråga örn åtlydnad av inkallelse i

enlighet med § 29 till tjänstgöring,

som i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles,

därom är i nämnda lag

stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke användas ut- Landstormen

örn rikets gränser, dock att till landstormen

hörande värnpliktig, som ingår

i besättningen å för krigsbruk ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 226.

Landstormens

organisation.

Landstormens

underhåll och

förmåner.

Uteblivande

från inskrivning

m. m.

Försummelse

av mönstring

m. m.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

utbildning vid marinen, må, även utom taget fartyg, må användas för tjänst

sagda inskrivningsområden, användas å sådant fartyg jämväl utom riket,

för kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,

är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast

vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,

under tiden förse sig därmed,

mot skälig ersättning av staten.

Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar

samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman, tillhandahållas

av staten.

2. Till landstormen hörande värnpliktig,

som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd

för sig och efterlevande som värnpliktig,

vilken tillhör beväringen.

§ 39.

Vad i § 35 stadgas i fråga om

förmåner åt beväringen tillhörande värnpliktig

under färd och tjänstgöring

ävensom angående sådan värnpliktigs

rätt till understöd i anledning av under

militärtjänstgöring ådragen skada gäller

1 tillämpliga delar för värnpliktig, tillhörande

landstormen.

Under tjänstgöring jämlikt § 3 6 mom.

2 är dock värnpliktig, tillhörande landstormen,

pliktig att, därest staten icke

kan genast vid inkallandet anskaffa

föda och beklädnad, under tiden förse

sig därmed, mot skälig ersättning av

staten.

KAP. VI.

Örn påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock

om laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

bote, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, första året femton kronor och varje

år, han ånyo beträdes därmed, femtio kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivnings - förrättning för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom

i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, bote för

varje gång tio kronor.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring, men

utan laga förfall uraktlåter detta, bote för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, bote för varje gång fem kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majus proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där lian icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller

frikallad från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen

bekostnad varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad

hämtas till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,

örn man är sjuk, örn man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller

faren, örn man sitter i häkte eller örn man är intagen i allmän uppfostringsanstalt

eller skyddshem; vederbörande äge dock att, då andra än nu

sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må

gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse

till tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock

den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom

att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt

örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan

han ej skaffa läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg

av statens ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av

ordföranden i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden

eller av ledamot i häradsnämnden.

KAP. VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock

örn användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller

frikallade från värnpliktens fullgörande eller som försummat avlämna i

Hämtnings
äventyr.

Laga förfall.

Intyg om

sjukdom.

Böters

påförande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majus proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 40 mom. 2 omnämnda handlingar eller underlåtit att fullgöra vad dem

enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis

uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna

för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd,

samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande

försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot

lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat

mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32

mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och

påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas,

å landet och i stad utan magistrat till den, som ombesörjer indrivning

och redovisning av böter, samt i stad med magistrat till magistraten. Utdragen

skola vara försedda med Konungens befallningshavandes resolution,

att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos de värnpliktiga,

därest de icke invända något däremot, men att, därest de vilja

för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,

i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad dem

rörer, de skola inom trettio dagar därefter till utmätningsmannen i det

distrikt eller i den stad, där delgivningen skett, ingiva de bevis, som åberopas

till styrkande av deras mot böternas indrivande gjorda invändningar,

vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av samma invändningar

må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen

insändas till Konungens befallningshavande, som efter prövning av

förekommande omständigheter meddelar beslut i saken.

3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande

jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären

må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,

och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans

begäran eller med hans samtycke.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (.Föreslagen lydelse.)

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild

titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes

understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan

skada, att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att

försörja sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där

skadan förorsakat döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de

förvandlas efter allmän strafflag.

KAP. VIII.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna

lag med de vid flottan fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas örn 2. Vad i denna lag stadgas örn

värnpliktiga gäller i tillämpliga delar värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör beträffande manskap, som tillhör

härens, marinens eller flygvapnets härens, marinens eller flygvapnets

reserv. reserv, dock att dylikt manskap under

liela värnplikts tiden skall tillhöra beväringen.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, örn och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser örn lagens ikraftträdande.

§ 51. § 51.

Denna lag skall tillämpas från och Denna lag skall tillämpas från och

med den 1 januari 1926, från och med med den 1 januari 1937, från och medl

Boters

användning

och förvandling.

Lots- och fyrstatens

personal

m. m.

Lappbefolk
ningen.

Tillämpnings
föreskrifter.

Ändring oller

upphävande av

lagen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

vilken dag såväl värnpliktslagen den 17

september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg

som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1921 års

klass, lagen den 31 mars 1922 (nilli)

örn ändrad utbildningstid för

värnpliktiga av 1922 års klass, lagen

den 23 februari 1923 (nr 23) om

ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1923 års klass och lagen den 22

februari 1924 (nr 12) örn ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1924

års klass upphöra att gälla: skolande

dock vad nedan stadgas om undantag

från bestämmelsen i denna § lända till

efterrättelse.

§ 52.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten

i beväringen under fredstid för värnpliktiga,

inskrivna före år 1926, galle

vad i nämnda hänseende uti särskild lag

stadgas för värnpliktiga av 1925 års

klass, dock att

a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade

rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fästningsartilleri

å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1927 hava

en varaktighet av trettio dagar;

b) värnpliktiga, tilldelade marinen i

allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för

sin utbildning, värnpliktiga i allmän

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar

och värnpliktiga i stationstjänst i minst

trettio dagar, må, på sätt Konungen

närmare förordnar, helt eller delvis befrias

från återstående under år 1926

(.Föreslagen lydelse.)

vilken dag såväl värnpliktslagen den 12

juni 1925 (nr 337) med däri sedermera

gjorda ändringar och tillägg som

lagen den 20 februari 1925 (nr 40)

örn ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1925 års klass upphöra

att gälla; skolande dock vad nedan

stadgas örn undantag från bestämmelsen

i denna paragraf lända till efterrättelse.

§ 52.

Till de nya bestämmelserna örn värnpliktstiden

skall övergång ske sålunda:

den, som inskrivits under år 1914

enligt vad uti §52 i 1914 års värnpliktslag

stadgats, skall tillhöra landstormen

till och med år 1939;

den, som inskrivits under något av

åren 1915, 1916, 1917, 1918, 1919,

1920, 1921 eller 1922, skall tillhöra

landstormen till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1940,

1941, 1942, 1943, 1944, 1945,

1946 och 1947;

den, som inskrivits under något av

åren 1923, 1924, 1925, 1926, 1927,

1928, 1929, 1930,1931,1932,1933,

1934, 1935 eller 1936, skall tillhöra

beväringen — utan att hänföras till

särskilt uppbåd — till och med det

i ordningen motsvarande av åren 1937,

1938, 1939, 1940, 1941,1942,1943,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i

beväringen under fredstid, samt

c) beträffande värnpliktig, som till

följd av laga förfall, beviljat uppskov

eller uteblivande utan laga förfall icke

börjat fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd

senast å tid, som i sådant avseende

stadgas för värnpliktiga av 1925 års

klass, denna lag skall tillämpas jämväl

såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i

beväringen under fredstid, därvid beträffande

icke vapenför värnpliktig skall

gälla vad som i samma lag stadgas

rörande till ersättningsreserven uttagen

värnpliktig.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som

enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1

skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet,

må, intilldess organisationen av

detta vapen fullständigt genomförts,

minskas med det antal, Konungen finner

gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som

enligt nämnda bestämmelser skall uttagas

till linjetjänst vid hären, må för

år 1926 ökas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

§ 54.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55

i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

paragraf, sådan den lyder enligt lag

den 14 juni 1918 (nr 664), skola

fortfarande i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

1944, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949

och 1950 samt landstormen till och

med det i ordningen motsvarande av

åren 1948, 1949, 1950, 1951, 1952,

1953, 1954,1955, 1956,1957,1958,

1959, 1960 och 1961.

§ 53.

I fråga örn tjänstgöringsskyldigheten

i beväringen under fredstid för värnpliktiga,

inskrivna före år 1937, galle

vad i nämnda hänseende uti 1925

års värnpliktslag stadgas, dock att den

tid, inom vilken infanteriet tilldelad

sådan värnpliktig skall fullgöra honom

åliggande repetitionsövning, må enligt

Konungens bestämmande utsträckas med

ytterligare ett år.

§ 54.

Vad i §§ 52 och 53 är stadgat

om den, som inskrivits visst år, skall

äga tillämpning även i fråga örn den,

som bort inskrivas samma år men på

grund av laga förfall eller beviljat

uppskov eller därmed likställt förhållande

blivit inskriven först ett senare

år; dock må här avsedd värnpliktig,

vilken inskrives först år 1937 eller

senare, därest han så önskar, fullgöra

fredstjänstgöring i enlighet med bestämmelserna

i den nya lagen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majus proposition nr 226.

(.Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Må, enligt vad därom är stadgat,

visst år av tjänstetiden i beväringen

ej räknas den värnpliktige till godo

såsom tjänsteår, skall vid tillämpning

av vad i sagda paragrafer är före- skrivet motsvarande jämkning äga rum.

§ 55.

§ 55.

För denna lags ikraftträdande er- De år skontingenter värnpliktiga, som

ford enlig a närmare föreskrifter med- enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1

delas av Konungen.

skola uttagas till linjetjänst vid marinen

och flygvapnet, må, intill dess omorga- nisationen av för sv ar sväsendet fullstän- digt genomförts, minskas med det antal,

Konungen finner gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som

enligt nämnda bestämmelser skall ut- tagas till linjetjänst vid hären, må för

år 1937 ökas med det antal Konungen

finner gott bestämma.

§ 56.

Stadgandena uti § 36 mom. 1 i

den nu antagna lagen skola lända till

efterrättelse från och med den dag,

Konungen bestämmer.

Värnpliktig, som i enlighet med de

i § 1 lagen den 24 februari 1933

(nr 48) örn frikallelse, helt eller del- vis, för vissa värnpliktiga från värn- pliktens fullgörande under fredstid med- delade bestämmelser vunnit frikallelse

från annan tjänstgöring än repetitions- övning, vare jämväl befriad från skyl- dighet att fullgöra landstormsövning,

varom stadgas i förstnämnda lagrum.

§ 57.

För denna lags ikraftträdande er- forderliga närmare föreskrifter med- delas av Konungen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 226.

45

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 27 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Vennerström anför härefter följande.

Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ett inom

försvarsdepartementet utarbetat förslag till nj värnpliktslag.

Detta förslag ansluter sig i allo till innehållet i det förslag till försvarsväsendets

ordnande, varom Kungl. Majit förut i dag beslutat avlåta proposition

till riksdagen. Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag därför

hänvisa till vad i berörda ämne yttrats till statsrådsprotokollet.

Förutom de ändringar i nu gällande värnpliktslag, som betingas av nyssnämnda

förslag rörande försvarsväsendets ordnande, innefattar det föreliggande

lagförslaget jämväl i övrigt på åtskilliga punkter ändringar och formella

jämkningar, som visat sig vara av behovet påkallade. Lagförslaget är

i huvudsak grundat på försvarskommissionens förslag i ämnet.

Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i ett flertal av lagens

paragrafer, har jag ansett lämpligast att föreslå antagandet av en, formellt

sett, helt ny värnpliktslag. Den gamla lagens uppställning och terminologi

hava dock i största möjliga utsträckning bibehållits.

Med avseende å de särskilda paragraferna i lagförslaget torde jag få lämna

följande kortfattade redogörelse.

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1-

De grundläggande skälen till de i denna paragraf gjorda ändringarna

hava i propositionen angående försvarsväsendets ordnande utförligt behandlats.

Såsom av paragrafens ordalydelse torde framgå, skall undantagsbestämmelsen

beträffande gotländska värnpliktiga gälla endast för tid, då

vederbörande är kyrkobokförd inom Gotlands militärområde. A den, som

utflyttar därifrån, bliva således de allmänna reglerna tillämpliga.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

§ 2.

I detta lagrum har vidtagits en ändring i syfte att bringa dess innehåll

i överensstämmelse med den i § 1 givna regeln örn värnpliktsålderns tidigare

inträde för ynglingar, kyrkobokförda inom Gotlands militärområde.

§ 3.

Mom. 1. Ändringarna i förevarande moment äro föranledda av de i propositionen

angående försvarsväsendets ordnande framlagda och motiverade

förslagen örn slopande av beväringens uppbådsindelning samt örn längre

värnpliktstid för de inom Gotlands militärområde kyrkobokförda värnpliktiga.

Mom. 2. Detta moment är oförändrat.

§4.

Mom. 1. Detta moment är oförändrat.

Mom. 2. I nu gällande lag användes ordet »frikallelse» såväl beträffande

dem, som icke behöva fullgöra värnplikt i vare sig krig eller fred, som i fråga

örn dem, vilka, utan att hava behövt fullgöra värnpliktstjänstgöring i fred,

likväl äro skyldiga inställa sig till tjänstgöring under krigstid. Användningen

av begreppet »frikallelse» i dessa två skilda bemärkelser har emellertid föranlett

missförstånd. I anledning härav ävensom för att vinna överensstämmelse

mellan denna paragraf och § 8, som handlar örn befrielse från tjänstgöring

under krigstid, bör ordet »frikallelse» i fråga örn värnpliktiga, som

icke äro tjänstgöringsskyldiga under fredstid, ersättas med ordet »befrielse».

Beträffande de icke vapenföra värnpliktiga måste dessa — såsom i propositionen

angående försvarsväsendets ordnande närmare utförts — på grund

av befolkningsminskningen i allt större utsträckning tagas i anspråk för

handräckningstjänst, varför det torde vara nödvändigt att upphäva nu gällande

bestämmelser örn dessas befrielse från värnpliktens fullgörande under

fredstid.

Med anledning av sistnämnda ändring torde nuvarande stycket a) böra

utgå samt stycket b) uppflyttas till a) och stycket c) till b).

I sitt yttrande över försvarskommissonens betänkande har chefen för generalstaben

föreslagit, att ifrågavarande moment skulle utgå. I stället skulle

§§ 24 och 27 kompletteras med stadganden av innebörd, att de i förevarande

moment avsedda värnpliktiga skulle uttagas till ersättningsreserven men

att de skulle inkallas till fredstjänstgöring först sedan övriga värnpliktiga

tillhörande ersättningsreserven samt de icke vapenföra tagits i anspråk.

Enligt generalstabschefens mening medförde det nu gällande stadgandet

i realiteten, att de däri nämnda värnpliktiga även vid krigstillfälle åtminstone

för avsevärd tid med nödvändighet bleve befriade från tjänstgöring. Härtill

komme, att vid krigstillfälle det stora flertalet värnpliktiga vore familjeförsörjare

i enahanda omständigheter som de enligt förevarande bestämmelse i

dess nuvarande lydelse befriade. Genom de föreslagna ändringarna skulle

de påtalade olägenheterna undvikas och ifrågavarande värnpliktigas inkal
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majus proposition nr 226.

lelseförliållanden vid mobilisering bliva ordnade. Då sådana värnpliktiga

bleve inkallade till fredstjänstgöring, borde statsmakterna i stället lämna

ekonomiskt understöd.

Chefen för västra arméfördelningen bar förordat en avsevärd begränsning

av antalet befrielser jämlikt ifrågavarande lagrum. Med hänsyn särskilt till

sådana värnpliktiga, vilkas försörjningsplikt upphörde redan ett eller annat

år efter inskrivningen, borde bestämmelserna rörande familjeförsörjare ändras

därhän, att till en början endast uppskov beviljades dessa samt att det slutliga

avgörandet, örn befrielse borde äga rum, träffades t. ex. efter tre år. I

sammanhang därmed borde anslaget till familjeunderstöd betydligt ökas.

De av generalstabscliefen åberopade skälen för ändringar i berörda hänseenden

torde äga full giltighet allenast i den mån sagda värnpliktiga verkligen

skulle komma att få fullgöra fredstjänstgöring. Emellertid synas mig

de skäl, som på sin tid föranledde införandet av nu ifrågavarande stadgande,

alltjämt vara bärkraftiga. De av chefen för västra arméfördelningen särskilt

åberopade fallen torde ej heller hava alltför stor betydelse. Jag anser mig

därför icke böra föreslå någon ändring i angivna hänseenden.

§ 5.

Mom. 1. Det av försvarskommissionen framlagda förslaget örn värnpliktsålderns

tidigare inträde för svensk man, kyrkobokförd inom Gotlands militärområde,

har av kommissionen ansetts böra föranleda en ändring jämväl av

förevarande moment. Sålunda borde enligt kommissionens mening dylik

värnpliktig vara skyldig att inställa sig till inskrivning redan det år, han

fyllde 18 år. Vidare borde yngling, som kyrkobokfördes inom området det

år, han fyllde 18 eller 19 år, åläggas skyldighet att, såvida han icke dessförinnan

undergått inskrivning på sätt i § 6 omförmäldes, anmäla sig till

inskrivning hos inskrivningsnämnd eller, därest inskrivningsförrättningarna

för året avslutats, på sätt i § 19 mom. 4 angåves.

Emot vad försvarskommissionen sålunda föreslagit har militärbefälhavaren

på Gotland i yttrande över kommissionens betänkande invänt, att bestämmelser

i sådan riktning kunde komma att vålla vissa svårigheter, särskilt

vid utflyttning från och inflyttning till ön samt med hänsyn till möjligheten

för äkta make eller barnafader att vinna befrielse från värnpliktens fullgörande

under fredstid. I sistnämnda hänseende medgiver § 4 mom. 2 i

såväl förslaget som den nu gällande lagen rätt till sådan befrielse för den,

vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa sig till

inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen beroende

av hans arbete. Då för Gotlands vidkommande avsevärd tid komme

att förflyta mellan inskrivningen och inryckningen till tjänstgöring, kunde

det förväntas åtskilliga ändringar i försörjningshänseende under denna tid.

Nyssnämnde militärbefälhavare har vidare erinrat örn att — såsom en konsekvens

av de av kommissionen föreslagna ändringarna i detta moment —

de värnpliktiga inom Gotlands militärområde bleve mönstringsskyldiga, innan

de ännu erhållit någon militär undervisning. Med hänsyn till de av honom

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majus proposition nr 226.

framhållna olägenheterna har militärbefälhavaren föreslagit, att inskrivningsskyldigheten

även för Gotlands militärområdes vidkommande skulle inträda

det år, den värnpliktige fyllde 20 år, att de värnpliktiga inom området

under adertonde och nittonde levnadsåren skulle redovisas av vederbörande

rullföringsbefälhavare i enlighet med de uppgifter, som lämnas av prästerskapet,

samt att mönstringsskyldigheten för de inom militärområdet kyrkobokförda

skulle inträda vid samma tidpunkt som i det övriga Sverige.

Aven länsstyrelsen i Gotlands län har ifrågasatt, örn icke inskrivnings skyldigheten

på Gotland lämpligast borde inträda först under det tjugonde

levnadsåret.

De påpekade olägenheterna av en sådan bestämmelse som den av försvarskommissionen

i förevarande del föreslagna kunna enligt mitt förmenande

icke lämnas obeaktade. Då därjämte syftet med specialbestämmelserna för

Gotlands militärområde i fråga örn värnpliktsålderns inträde — att säkerställa

personaltillgången för truppförbandens depåer vid mobilisering —

torde kunna tillgodoses genom att de värnpliktiga de kalenderår, under vilka

de fylla 18 och 19 år, redovisas på sätt militärbefälhavaren på Gotland förutsatt,

har jag ansett mig icke böra föreslå någon ändring av förevarande

moment.

Mom. 2. Ändringarna i första stycket av detta moment äro betingade av

de i det föregående förordade specialbestämmelserna för Gotlands militärområde,

särskilt stadgandet i § 3 mom. 1 tredje punkten.

Ändringen i andra stycket är allenast av formell art. Av den föreslagna

lydelsen av § 3 mom. 1 framgår, att tjänstetiden i beväringen för här avsett

fall såväl på fastlandet som på Gotland är 15 år.

Mom. 3. Ändringen i förevarande moment har tillkommit med tanke på

det fall, att utlänning förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under

vilket han fyller 18 år, och kyrkobokföres inom Gotlands militärområde.

Givetvis bör sådan person icke vara skyldig att inställa sig till inskrivning

vid tidigare ålder än andra värnpliktiga, vilket skulle bliva förhållandet, örn

momentet kvarstode till lydelsen oförändrat. Vidare bör sådan värnpliktig

endast i det fall, att han till följd av stadgandet i § 2 blir inskriven senare

än normalt, anses likställd med den, som erhållit uppskov med inskrivning.

§ 6.

Mom. 1. I syfte att åvägabringa överensstämmelse med den terminologi,

som begagnas i Kungl. Maj:ts stadga för navigationsskolorna i riket den

19 juni 1931 (nr 272) och Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna

läroverk den 17 mars 1933 (nr 109) hava vissa formella ändringar vidtagits

i förevarande moment.

Mom. 2 och 3 äro oförändrade.

Mom. 4. För vinnande av överensstämmelse med de speciella stadgandena

beträffande värnpliktiga inom Gotlands militärområde har hänvisning skett

till § 5 mom. 2 första stycket.

Mom. 5. Detta moment är oförändrat.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

49

§ 7.

De värnpliktiga, vilka nu tillhöra ersättningsreserven, äro enligt förslaget

till ordnande av försvarsväsendet avsedda att vid mobilisering ingå i depåerna

för att efter viss utbildning i vapentjänst ersätta avgång i linjen. De

icke vapenföra, vilka hädanefter erfordias för utförande av handräckningsarbeten,

komma icke att kunna tagas i anspråk för samma ändamål. Det

torde därför ur såväl principiell som språklig synpunkt vara oriktigt att

hänföra sådana värnpliktiga till ersättningsreserven. De böra i stället uttagas

till den verksamhet, för vilken de äro avsedda, nämligen till handräckningstjänst.

§ 8.

Denna § är oförändrad.

§ 9.

Ändringen i denna § är av formell natur och betingas av att 1833 års

legostadga numera är upphävd.

I § 10 av nu gällande värnpliktslag stadgas, att värnpliktig, vilken är på

grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd från behörighet och rättigheter,

som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, ej må fullgöra honom

åliggande tjänstgöring. Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria

med förslag till avskaffande av nämnda påföljd jämte vissa andra

straffpåföljder (statens off. utredn. 1935:60). I promemorian anföres bland

annat följande: Obehörigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring syntes

närmast vila på den uppfattningen, att fullgörandet av nämnda tjänstgöring

vore en medborgerlig rättighet, jämställd med rösträtt m. m. En sådan

uppfattning förefölle ganska verklighetsfrämmande och läte svårligen förena

sig med de bestämmelser, som närmare reglerade värnplikten. Det torde

icke vara tvivel underkastat, att de till påföljd dömda betraktade exercishindret

som en förmån. Tänkbart vore, att bakom värnpliktslagens stadgande

i detta hänseende läge uppfattningen örn krigsmannen såsom utrustad

med strängare hedersbegrepp än övriga medborgare. En dylik uppfattning

vore dock för vår tid främmande.

Över förslaget till straffpåföljdernas avskaffande hava efter remiss cheferna

för generalstaben, marinstaben och flygvapnet avgivit utlåtande. De båda stabsclieferna

hava därvid lämnat förslaget utan erinran. Chefen för flygvapnet har

ansett grunden för att personer, vilka ådömts påföljd, icke äga fullgöra

värnpliktstjänstgöring vara den, att de kunde komma att utöva ett skadligt

inflytande på andra värnpliktiga och att de jämväl kunde befaras vanvårda

eller skada försvarsväsendets materiel. På grund härav borde dylika personer

— vare sig påföljden lagtekniskt avskaffades eller ej — icke vara

behöriga att fullgöra värnpliktstjänstgöring.

I samband med remiss till lagrådet av förslag till avskaffande av påföljd

enligt 2 kap. 19 § strafflagen m. fl. straffpåföljder har chefen för justitie
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 226. uo 36 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

departementet anfört, att vad chefen för flygvapnet invänt mot den allmänna

påföljdens avskaffande icke torde kunna tillmätas avgörande betydelse, så

mycket mindre som uteslutande från värnpliktstjänstgöring av det lilla fåtal

personer, som redan i värnpliktsåldern kunde hava ådömts dylik påföljd,

torde erbjuda mycket ringa skydd i de av chefen för flygvapnet angivna

hänseendena.

De skäl, som anförts för borttagande av ifrågavarande hinder för värnpliktstjänstgöring,

synas mig vara övertygande, och i likhet med chefen för

justitiedepartementet kan jag icke tillmäta de av chefen för flygvapnet framhållna

synpunkterna någon avgörande betydelse. Kungl. Majit har för övrigt

numera genom proposition den 10 mars 1936, nr 190, förelagt riksdagen

förslag till lagändringar syftande till ifrågavarande påföljds avskaffande. På

grund av vad sålunda anförts har 10 § i nuvarande värnpliktslag icke medtagits

i det nu framlagda förslaget.

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ io.

För bevarande av den nuvarande paragrafföljden har jag låtit § 11 mom. 1

i nu gällande lag med en allenast formell justering erhålla beteckningen § 10.

§ 11.

Denna § motsvarar mom. 2 i nuvarande § 11. I annat sammanhang har

jag föreslagit sjörullföringsväsendets inordnande i marindistriktsorganisationen.

Som sjörullföringsbefälhavaren och marindistriktschefen avses att i

vissa fall vara samma person, har ansetts lämpligast att här utesluta uppgiften

örn den förstnämndes lydnadsställning.

§ 12.

Denna § har icke undergått annan ändring än att ur mom. 1 uteslutits

bestämmelsen örn skyldighet för vederbörande pastorsämbeten att lämna

uppgift örn straffpåföljd.

§§ 13-15.

Dessa §§ äro oförändrade.

KAP. III.

0m uppskov med inskrivning eller tjänstgöring så ock örn frikallelse

eller befrielse i vissa fall.

Bubriken har försetts med tillägget »eller befrielse» av skäl, som anförts

under § 4.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

51

§ 16.

Mom. 1. Momentet är oförändrat.

Mom. 2 och 3. Rörande de i dessa moment vidtagna ändringarna hänvisas

till vad under § 4 anförts.

Mom. 4. Av skäl, som under § 4 angivits, har ordet »frikallas» utbytts

mot »befrias».

Under punkten b) i momentets nuvarande lydelse stadgas, att den, som

avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, skall under vissa villkor

befrias från värnpliktens fullgörande i fredstid. Detsamma torde emellertid

böra gälla även svensk medborgare, som inflyttat hit utan att någonsin tidigare

hava haft hemvist här. Med hänsyn härtill har lagrummet erhållit

ändrad avfattning

Mom. 5. Detta moment är i sak oförändrat.

§ 17''

Mom. 1. I detta moment har vidtagits en ändring av formell art, rörande

vilken jag hänvisar till vad under § 6 mom. 1 anförts.

Mom. 2 är oförändrat.

Mom. 3. I sitt yttrande över försvarskommissionens förslag har chefen

för generalstaben framhållit nödvändigheten av att — liksom i fråga om uppskov

med påbörjandet av första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd —

i lagen fastslå en bestämd gräns för den tid, under vilken uppskov med

återstående del av värnpliktstjänstgöring kunde erhållas. Härtill föranledde

flera omständigheter. Sålunda bleve de personliga uppoffringarna i samband

med fullgörande av värnpliktstjänstgöring med åren större. Vidare finge

tjänstgöringen i sin helhet mindre militärt värde i motsvarande mån som

uppehållet i densamma förlängdes. Slutligen försvårade ett flerårigt uppehåll

i hög grad det militära utbildningsarbetet.

Generalstabschefen har därför föreslagit införande av en bestämmelse,

enligt vilken den tid, varunder fortsatt uppskov i sistnämnda fall kunde

medgivas, begränsades till högst tre år. Konungen borde dock, därest så

skulle anses oundgängligen nödvändigt, erhålla möjlighet att i undantagsfall

medgiva dispens från bestämmelsen.

De av generalstabschefen framförda synpunkterna synas mig icke kunna

lämnas obeaktade. Jag har därför ansett mig böra föreslå, att till förevarande

moment göres ett tillägg innefattande begränsning i huvudsaklig

enlighet med förslaget.

Mom 4 har undergått en jämkning av formell art.

Mom. 5 och 6 äro oförändrade.

KAP. IV.

Om inskrivningsnänind och inskrivningsrevision.

§ 18.

Denna § är oförändrad.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 226.

§ 19.

Mom. 1. I detta moment hava gjorts vissa formella jämkningar, delvis

såsom följd av i annat sammanhang berörda ändringar i organisationen.

Mom. 2 och 3. Dessa moment äro oförändrade.

Mom. 4. I detta moment hava vissa formella ändringar vidtagits.

§ 20.

Denna § är oförändrad,

§ 21.

Mom. 1. I fråga örn inskrivningsrevisions sammansättning får jag hänvisa

till vad i propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts.

Moni. 2. Momentet är oförändrat.

§ 22.

Ändringarna äro rent formella och en följd av i annat sammanhang berörda

ändringar i organisationen.

§ 23.

Bestämmelserna i denna § äro oförändrade.

kap. y.

Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt

underhåll och förmåner m. m.

§ 24.

Mom. 1. Årskontingenterna till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet

äro i detta moment ändrade i överensstämmelse med vad i vederbörliga

sammanhang föreslagits, samtidigt som det utsagts, att samtliga vapenföra

värnpliktiga på Gotland skola uttagas till linjetjänst. Vidare hava några

formella ändringar vidtagits.

Mom. 2. Till detta moment hava sammanförts bestämmelserna i nuvarande

mom. 2 och 3.

Mom 3. Detta moment är nytillkommet. Börande grunderna för detsamma

hänvisas till det under § 7 anförda.

§ 25.

Denna § är oförändrad.

§ 26.

Så som denna paragraf nu lyder, föreligger formellt fog att beräkna de

tjugu procenten även på antalet studenter och likställda, vilka tillhöra

gruppen till linjetjänst uttagna värnpliktiga. Då detta icke kan vara lagens

mening, har jag i likhet med försvarskommissionen ansett ett förtydligande

önskvärt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

53

§ 27.

Mom. 1 A. I stycket a) kava sammanförts bestämmelser i fråga örn utbildningstiden

för såviil infanteriets som trängtruppernas och intendenturtruppernas

värnpliktiga, då dessa enligt den föreslagna organisationen i stort

sett skola fullgöra sin tjänstgöring på enahanda sätt.

I stycket b) hava sammanförts motsvarande bestämmelser för övriga armétruppslags

värnpliktiga.

I övrigt äro införda sakändringar betingade av vad i propositionen angående

försvarsväsendets ordnande föreslagits dels om förlängd tjänstgöringstid

för infanteriets, trängtruppernas och intenturtruppernas ävensom flygvapnets

värnpliktiga, dels ock om tjänstgöringstidens fördelning.

De i nuvarande värnpliktslag förekommande uttrycken »första året», »andra

året» o. s. v., vilka med hänsyn till den förordade tidpunkten för värnpliktens

inträdande på Gotland icke skulle fullt täcka vad som avses, hava här,

liksom under B och i mom. 2, utbytts mot »inskrivningsåret», »nästföljande

år» o. s. v.

Chefen för norra arméfördelningen har föreslagit, att till förevarande stadgande

skulle fogas föreskrift örn en övning örn femton dagar för äldre

årsklasser med tillägget »i den mån medel härför bliva beviljade». Därigenom

skulle Kungl. Maj:t få befogenhet bland annat att, utan tillgripande

av bestämmelsen i § 28 mom. 1, i tider av stark utrikespolitisk spänning

inkalla äldre årsklasser till övning. Till täckande av kostnaderna för dylika

övningar skulle enligt förslagsställarens mening i antydda fall kunna tagas

i anspråk de belopp, som riksdagen enligt § 63 regeringsformen ställt till

förfogande för oförutsedda händelser. Till detta förslag har även chefen för

generalstaben uttalat sin anslutning.

För egen del kan jag icke inse, att en dylik föreskrift i realiteten skulle

innebära någon fördel utöver vad § 28 mom. 1 i dess av mig förordade lydelse

erbjuder. Av detta skäl finner jag mig icke kunna tillstyrka en ändring

i den riktning, som nämnda militära myndigheter anvisat.

I mom. 1 B hava gjorts några formella ändringar, rörande vilka må hänvisas

bland annat till § 6 mom. 1. Vidare har bestämmelsen om tjänstgöringstidens

förläggande ändrats i överensstämmelse med vad som föreslagits

i propositionen angående försvarsväsendets ordnande.

Mom. 1 C. Det nuvarande stadgandet i denna punkt tillämpas huvudsakligen

på värnpliktiga, som avlagt realexamen och som visa, att de äga

förutsättningar för utbildning till plutonchef. Med nu gällande ordning göra

dessa i många fall efter sin inskrivning ansökning rörande omföring till klass

B, som omfattar bland andima studenter och likställda. Ansökningen göres

hos inskrivningsbefälhavaren, som vidarebefordrar densamma till lantförsvarets

kommandoexpedition. Därefter bestämmes i generalorder såväl den värnpliktiges

omföring till klass B som hans tilldelning till truppförband. Detta

system har visat sig fungera utan anmärkning.

Emellertid har försvarskommissionen ansett stadgandets nuvarande text

ofullständig och därför förordat en av kommissionen såsom rent formell

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

ansedd justering av denna. Enligt den av kommissionen föreslagna lydelsen

skulle lagrummet avse värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller vid

inskrivning enligt § 19 mom. 3 eller 4 visar sig äga ovannämnda förutsättningar.

Detta torde emellertid även innefatta en saklig begränsning av

stadgandet i så måtto, att den värnpliktige hädanefter skulle bliva nödsakad

att redan vid inskrivningen styrka ifrågavarande förhållande. Jag anser mig

därför böra föreslå, att den nuvarande lydelsen i förevarande del bibehålies.

Mom. 1 I). Detta stadgande i sin nuvarande lydelse täcker icke helt det

sätt, på vilket exempelvis expeditionsbiträden fullgöra sin utbildning. Fördenskull

har tillagts ett nytt stycke, som avser även annan specialtjänst än

som punkten nu omfattar.

Mom. 1 E. Försvarskommissionen har föreslagit, att den nuvarande punkten

E skulle utgå, enär avfattningen av de under A införda bestämmelserna

syntes tilllåta fullgörandet av repetitionsövning i omedelbar följd på första

tjänstgöring. Till denna uppfattning kan jag ansluta mig.

Försvarskommissionen har vidare föreslagit, att den nuvarande punkten F

skulle flyttas till mom. 3, då den knappast hörde hemma under rubriken

»Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst». För egen del finner

jag icke tillräckliga skäl föreligga för en dylik åtgärd. Däremot bör punkten,

som nu får beteckningen E, erhålla den ändrade lydelse som av försvarskommissionen

föreslagits och som grundar sig på vad i propositionen angående

försvarsväsendets ordnande anförts angående tiden för repetitionsövningarna.

Mom. 2. Ändringarna äro föranledda av förslagen örn intagning till liandräckningstjänst

samt örn förlängd tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna

till ersättningsreserven och till handräckningstjänst.

Mom. 3 A. För närvarande inkallas icke samtliga till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga utan allenast det antal, som med en tjänstetid av 140

dagar erfordras för att tillgodose behovet av liandräckningsdagar. Detta torde

emellertid icke stå helt i överensstämmelse med ordalydelsen i förevarande

moment. I anledning härav ävensom för att möjliggöra en smidig anpassning

av övergången från vapenfört handräckningsmanskap (nuvarande ersättningsreserven)

till icke vapenfört sådant har det, enligt vad försvarskommissionen

uttalat, synts angeläget att införa en bestämmelse, enligt vilken de

ifrågavarande värnpliktiga, vilka icke omedelbart erfordrades för liandräckniugstjänst

eller vilka icke inom ramen av beräknat antal tjänstgöringsdagar

kunde inkallas, kunde befrias från tjänstgöring i fredstid. Med införandet

av en dylik bestämmelse skulle man tillgodose även de värnpliktigas berättigade

krav att bliva underrättade örn, huruvida de bomme att inkallas

eller icke. Enligt nu gällande ordning hade detta icke varit möjligt, då

värnpliktslagen lagt hinder i vägen för vidtagandet av en sådan åtgärd. Till

kommissionens uttalande i detta ämne vill jag uttala min anslutning.

Med införandet i värnpliktslagen av här ifrågasatt bestämmelse är den nuvarande

bestämmelsen i stycket A icke längre erforderlig.

Mom. 3 B—I. Styckena äro oförändrade.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majus proposition nr 226.

§ 28.

Ändringarna i denna § grunda sig på förslaget örn upphävande av uppbådsindelningen

inom beväringen.

§ 29.

Mom. 1 och 2. Dessa moment äro oförändrade.

Mom. 3. I sitt yttrande över försvarskommissionens förslag har chefen

för generalstaben framhållit, att lämpligheten av den föreskrift, som innefattades

i detta moment i dess nuvarande lydelse, kunde starkt ifrågasättas,

enär tvivelsutan en stor del av de däri avsedda värnpliktiga kunde göra

landet större tjänster genom fortsatt verksamhet utom riket. Försvarskommissionens

förslag, som skulle medföra, att bestämmelsen utsträcktes att

gälla varje värnpliktig, som tillhörde beväringen, innebure vidare en avsevärd

utvidgning av dess nuvarande innebörd. Enligt generalstabschefen kunde

hithörande värnpliktiga indelas i tre huvudgrupper. Värnpliktig, tillhörande

den första huvudgruppen, omfattande dem som vore kyrkobokförda i riket

men tillfälligt vistades utomlands, borde givetvis, så snart ske kunde, återvända

till hemorten. Av värnpliktiga, kyrkobokförda i riket men med fast

civil anställning i främmande land, borde vissa vara skyldiga att snarast

inställa sig till tjänstgöring. Andra åter syntes — med hänsyn antingen

till sin avlägsna vistelseort eller till sin verksamhet, exempelvis som sjömän,

affärsmän eller företagare — böra erhålla rätt att åtminstone tillsvidare tvärstanna

utom riket. Vad slutligen beträffade värnpliktiga, som icke vore

kyrkobokförda i Sverige, som vore bosatta utom riket och som där innehade

fast civil anställning, syntes dessa icke vid krigsutbrott vara påräkneliga i

nämnvärd utsträckning. Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslog generalstabschefen,

att åt momentet skulle givas den innebörden, att värnpliktiga,

som vistades utom riket, skulle inkallas i den ordning och till den omfattning,

Konungen ägde förordna.

De sålunda anförda synpunkterna synas mig värda beaktande. Jag anser

mig därför böra föreslå, att förevarande moments nuvarande bestämmelse utbytes

mot ett stadgande av innebörd, att Konungen äger bestämma sättet

för inkallelse av utom riket bosatta värnpliktiga till tjänstgöring, som avses

i § 28 mom. 1, i den mån sådan inkallelse finnes böra ske. Då således någon

skyldighet för sådan värnpliktig att utan kallelse infinna sig vid utbrott av

krig icke längre kvarstår, bör hänvisningen till ansvarsbestämmelsen i 157 §

strafflagen för krigsmakten utgå.

§§ 30 och 31.

Dessa §§ äro oförändrade.

§ 32.

Mom. 1—3. Under § 5 här ovan har föreslagits, att oavsett värnpliktsålderns

tidigare inträde för ynglingar, kyrkobokförda inom Gotlands militärområde,

inskrivningsskyldighet likväl skall inträda först det år, då veder
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

börande fyller tjugu år. Vid sådant förhållande torde, på sätt militärbefälhavaren

på Gotland framhållit, mönstring icke böra hållas med nämnda värnpliktiga

tidigare än vad fallet är med värnpliktiga i övriga delar av riket.

Härav betingade jämkningar i förevarande moments ordalydelse hava vidtagits.

Mom. 4 är oförändrat.

§ 33.

Mom. 1 är oförändrat.

Beträffande anledningen till den i mom. 2 vidtagna ändringen gälla synpunkter

motsvarande dem, som varit avgörande vid framläggandet av ändringsförslagen

beträffande § 32.

Mom. 3. Aven detta moment är oförändrat.

§ 34.

Mom. 1 och 2 äro oförändrade.

Mom. 3. Det nuvarande mom. 3 bör utgå på grund av förslaget örn upphävande

av uppbådsindelningen inom beväringen.

Mom. 4. Stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation har fäst uppmärksamheten

på att nuvarande värnpliktsorganisation medgåve armén att inom

s§väl beväringen som landstormen draga full nytta av sina klasserna A och

B tillhörande värnpliktiga men att så icke vore fallet vid marinen. Genom

övergången till landstormen avfördes sålunda redan från och med trettiofemte

levnadsåret ur vederbörande sjörullföringsområdes stamrulla även vid marinen

tidigare fast anställda, studenter och likställda, som fullgjort sin värnplikt

vid marinen, maskinister och maskinskötare, som fullgjort värnplikten vid

kustartilleriet, samt sjökaptener, styrmän och likställda. Dessa kategorier

utgjorde emellertid en värdefull och mycket välbehövlig tillgång för konstituerande

av befäl och underbefäl i reserven, avsedda för tjänst ombord å

hjälpfartygen samt, i fråga om f. d. fast anställda ur vissa yrkesgrenar, för

den del av bemanningen av kustsignalväsendet, som skulle lämnas av marinen.

Vidare borde uppmärksammas, att ifrågavarande personalgrupper

under sin värnpliktstjänstgöring vid marinen erhållit utbildning med handvapen

endast i mycket ringa omfattning och praktiskt taget ingen utbildning

i fälttjänst. Nämnda värnpliktiga borde med hänsyn till dessa omständigheter

kvarhållas i beväringen under hela sin värnpliktstid och därigenom

tillförsäkras marinen vid mobilisering. Ett tillägg i sådan riktning borde

införas i förevarande moment.

De av stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation framhållna omständigheterna

synas mig väl förtjäna beaktande. Emellertid kommer i det

följande att föreslås ett tillägg till § 36, varmed just åsyftas att säkerställa

behovet av bemanning å hjälpfartygen. Aven bortsett härifrån torde en sådan

ändring som den av stationsbefälhavaren föreslagna icke kunna tagas under

slutlig prövning utan att såväl marinens behov av ifrågavarande värnpliktiga

i krigstid som ock konsekvenserna för landstormens del av en dylik ändring

blivit fullt klarlagda. Jag finner mig därför icke, åtminstone för närvarande,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Majus proposition nr 226.

kunna framlägga förslag i angiven riktning. Förevarande moment bör därför

bibehålla sin nuvarande lydelse. Emellertid bör det uppflyttas såsom

mom. 3.

Mom. 5 i sin nuvarande lydelse bör utgå av samma skäl som anförts beträffande

mom. 3.

Mom. 6. Detta moment bör uppflyttas såsom mom. 4. En mindre ändring

bär företagits med anledning av förslaget örn upphävande av uppbådsindelningen

inom beväringen.

§ 35.

Denna § är oförändrad.

§ 36.

Mom. 1. Detta moment är nytillkommet och betingas av förslaget örn

landstormsövningar, som utförligt motiverats i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande.

Chefen för norra arméfördelningen har funnit det synnerligen önskvärt med

bestämmelser örn ytterligare en landstormsövning örn femton dagar, »i den

mån medel härtill bleve beviljade». Chefen för generalstaben har ansett detta

förslag värt synnerligt beaktande. Beträffande skälen för denna framställning

må hänvisas till vad som under § 27 mom. 1 A anförts. Jag finner icke

heller detta förslag böra föranleda någon åtgärd.

Mom. 2. Detta moment motsvarar nuvarande mom. 1. Ändringarna i

första och andra styckena sammanhänga med uppbådsindelningens slopande

och utvidgningen av landstormens uppgifter. Börande den närmare motiveringen

härför hänvisas till propositionen angående försvarsväsendets ordnande.

I denna har jämväl utvecklats, hurusom behovet att säkerställa krigsbemanningen

å för marinen uttagna hjälpfartyg med lämpligaste till buds stående

sjöfolk synes lättast och bäst kunna tillgodoses, örn hjälpfartygens besättningar

i största möjliga utsträckning få vid mobilisering kvarbliva å sina

fartyg. Med nu gällande värnpliktslag kan landstormen icke göras tillgänglig

för sådan fartygstjänst. Det föreslagna tredje stycket i momentet utgör ett

led i strävan att avhjälpa denna olägenhet. Stycket har — med allenast ett

par mindre jämkningar — hämtats från försvarskommissionens förslag till

värnpliktslag. Den anordning, som åsyftas i sistnämnda stycke torde vidare

böra medföra ett tilläggsstadgande i fartygsuttagningslagen den 9 april 1926,

av innehåll att ägare av uttaget fartyg skall vara skyldig att beträffande

därå inmönstrad eller anställd personal på anmodan lämna uppgifter till

vederbörande militärmyndighet.

Genom dessa förslag hava även de önskemål, som chefen för marinstaben

framställt i skrivelse den 28 februari 1934, blivit tillgodosedda.

Mom. 3 och 4. I dessa moment, vilka motsvara de nuvarande mom. 2

och 3, vidtagna ändringar äro betingade av förslaget örn landstormsövningar

i fred.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majus proposition nr 226.

§ 37.

Av skäl, som utvecklats i propositionen angående försvarsväsendets ordnande,

torde den för närvarande gällande inskränkningen i Konungens förfoganderätt

över landstormen, som hänför sig till rummet, icke böra i oförändrad

form bibehållas.

Liksom försvarskommissionen anser jag därför, att förevarande § i sin nu

gällande lydelse bör utgå ur lagen. Emellertid lärer förfoganderätten över

landstormen böra begränsas i så måtto, att den icke må användas utom rikets

gränser. Dock synes bestämmelsen i § 36 mom. 2 tredje stycket böra föranleda

ett undantag från denna regel. I stället för det utgående stadgandet

bör följaktligen i § 37 införas en bestämmelse i angiven riktning.

§ 38.

Denna § är oförändrad.

§ 39.

Uti denna § införda ändringar äro föranledda av förslaget örn landstormsövningar

i fred.

Värnpliktig, tillhörande landstormen, torde böra under fredstjänstgöring

komma i åtnjutande av samma förmåner som värnpliktig, tillhörande beväringen.

I anledning härav har en hänvisning gjorts till den § i värnpliktslagen,

som innehåller bestämmelser härom för beväringen tillhörande värnpliktiga.

I fråga örn värnpliktig, tillhörande landsstormen, vilken fullgör tjänstgöring

i krigstid eller då rikets försvar i övrigt det kräver, bör emellertid

den bestämmelsen bibehållas, som ålägger sådan värnpliktig att till viss tid

själv anskaffa föda och beklädnad. Däremot har det synts överflödigt att

bibehålla bestämmelsen örn att staten skall tillhandahålla vapen, ammunition

m. m., då detta torde vara självfallet.

Den nuvarande indelningen av denna § i två moment har ansetts kunna

bortfalla.

KAP. VI.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

KAP. VII.

Örn åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock örn

användning av böter.

Dessa två kapitel äro oförändrat desamma som i nu gällande värnpliktslag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226.

59

KAP. VIII.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

Mom. 1 är oförändrat.

Mom. 2. Enligt gällande förordningar angående befäl i flottans och kustartilleriets

reserver ingå i dessa bl. a. även flaggkorpraler. I flottans reserv

finnas flaggkorpraler av tre kategorier, nämligen sådana som med ålderspension

eller förtidspension avgått från beställning på aktiv stat (pensionsavgångna),

sådana som vid eller efter avgång från beställning på aktiv stat

eller reservstat utan förmån som nyss sagts på ansökan vunnit inträde i

reserven (förtidsavgångna) och sådana som inom reserven vunnit sin första

anställning som flaggkorpraler (i reserven utnämnda). I kustartilleriets reserv

finnas däremot endast pensionsavgångna flaggkorpraler. Emellertid har i

propositionen angående försvarsväsendets ordnande föreslagits, att även i

sistnämnda reserv skulle ingå förtidsavgångna flaggkorpraler. Enligt förevarande

moment gäller vad i värnpliktslagen stadgas örn värnpliktiga i tilllämpliga

delar beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets

reserv. Vissa av flaggkorpralerna i flottans och kustartilleriets reserver

skulle således på grund härav vid samma tid som gäller för värnpliktiga

överföras till landstormen och därmed intill utgången av värnpliktstiden

undandragas marinmyndigheternas disposition. I skrivelse den 6

maj 1935 har chefen för marinstaben hemställt örn ändring i berörda hänseende,

såvitt anginge flaggkorpralerna i flottans reserv. För att bringa

de stadganden, som äro tillämpliga på åsyftade personal, i överensstämmelse

med varandra, har jag ansett mig böra vidtaga en ändring i förevarande

moment. Lämpligen torde dock det införda undantaget få en något vidare

syftning än chefen för marinstaben avsett. I enlighet därmed har detsamma

avfattats.

§ 48—50.

Dessa paragrafer äro oförändrade.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

Grunderna för de i hithörande §§ innefattade bestämmelserna äro delvis

angivna redan i propositionen angående försvarsväsendets ordnande. Här

må endast anföras följande.

§ 51.

I fråga örn tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för samtliga

värnpliktiga, inskrivna före år 1937, lärer den nu gällande värnpliktslagen

i huvudsak böra tillämpas. Ett stadgande i sådan riktning har införts i

§ 53. I samband härmed torde i förevarande § böra utsägas, att lagen den

20 februari 1925 (nr 40) örn ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1925

års klass skall upphöra att gälla.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majus proposition nr 226.

§ 52.

Övergångsbestämmelserna i fråga örn värnpliktstiden hava utformats sålunda,

att de, som vid tiden för den nya lagens utfärdande enligt då gällande

lag äro värnpliktiga, skola kvarstå såsom sådana i tre år utöver vad förut

i sådant hänseende ålegat dem.

Att värnpliktiga, vilka såsom födda något av åren 1892 eller 1893 enligt

1901 års värnpliktslag inskrivits år 1913 resp. år 1914 samt med utgången

av år 1934 resp. år 1935 upphört att tillhöra landstormen, icke skola återföras

till denna på den grund att, såvitt angår förstnämnda kategori, år 1937

samt, vad beträffar sistnämnda kategori, åren 1937 och 1938 med tillämpning

av de nya bestämmelserna skulle ingå i deras värnpliktstid, framgår indirekt

därav, att övergångsbestämmelserna icke omfatta dessa årsklasser.

Att uppställa särskilda regler för övergången i vad avser uppbådsindelningens

slopande har icke synts erforderligt. Det skulle för övrigt ur flera

synpunkter kunna vålla avsevärda olägenheter, därest man ännu under flera

år framåt nödgades räkna med två uppbåd.

För tydlighetens skull lärer i lagrummet böra angivas den tid, under

vilken vissa av de före lagens ikraftträdande inskrivna årsklasserna alltjämt

tillhöra beväringen.

§ 53.

Rörande huvudregeln i denna § får jag hänvisa till vad under § 51 anförts.

Undantaget sammanhänger med att enligt den föreslagna härordningen repetitionsövningar

vid infanteriet föreslås skola kunna anordnas allenast vartannat

år. Beträffande de före år 1937 inskrivna, infanteriet tilldelade värnpliktiga

bör då fullgörandet av den sista repetitionsövningen i förekommande

fall kunna uppskjutas och förläggas till det år, då huvuddelen av de värnpliktiga,

som inskrivits enligt den nya värnpliktslagen, skola fullgöra dylik

övning.

§ 54.

Någon närmare motivering till denna § torde icke vara erforderlig.

§ 55.

Denna §, vilken motsvarar § 53 i nu gällande lag, avser att medgiva erforderliga

jämkningar i inskrivningskontingenterna under den närmaste tiden

efter den nya lagens ikraftträdande.

§ 56.

I propositionen angående för svars väsen dets ordnande har uttalats, att

obligatoriska övningar vid landstormen böra anordnas tidigast med början

år 1938. I anslutning härtill har i förevarande § stadgats, att § 36 mom. 1

skall lända till efterrättelse från och med den dag, Konungen bestämmer.

Enligt sistnämnda stadgande skall landstormsövning fullgöras före utgången

av andra året efter inträdet i landstormen. Härav torde följa, att värnpliktig,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 226. 61

som vid tidpunkten för stadgandets ikraftträdande tillhört landstormen mera

än två år, icke är skyldig att deltaga i dylik övning.

Det lärer vidare redan ur utbildningssynpunkt vara erforderligt att från

skyldighet att deltaga i landstormsövning befria jämväl värnpliktiga, som

på grund av lagen den 24 februari 1933 (nr 48) örn frikallelse, helt eller

delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid

blivit frikallade från annan tjänstgöring än repetitionsövning. I anknytning

till stadgandet i § 2 av nämnda lag har därför här intagits en bestämmelse

i sådan riktning.

Att den, som på grund av bestämmelse i värnpliktslagen frikallats från

värnpliktens fullgörande under fredstid, även är befriad från fullgörande av

landstormsövning, torde utan särskilt stadgande vara tydligt.

§ 57.

Denna paragraf torde icke tarva någon motivering.

Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställer

departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 225 angående försvarsväsendets ordnande, nr 226 med förslag till värnpliktslag och nr 227 s. 1 i texten
  2. SärU 1936:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 225 angående försvarsväsendets ordnande, nr 226 med förslag till värnpliktslag och nr 227 med förslag ti s. 1 i texten
  3. 2LU 1936:37 Memorial i anledning av remiss från andra kammaren av motionen nr 360 angående avskaffande av höstmönstringarna för värnpliktiga. s. 1 i texten