Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1936-01-09 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:24, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 24-

1

Nr 24.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 9 januari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna Ilo—8:o.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa

Kungl. Majits prövning vissa ärenden angående försäljning av

kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts

böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande

l:o.

Kronoparken Biskopsbo i Jönköpings län.

Den 13 mars 1931 anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att i anledning

av en av fröken Maria Petersson, Biskopsbo, Sävsjö, gjord framställning angående

inköp av ett område av kronoparken Biskopsbo i Vrigstads socken

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 24. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

av Jönköpings län låta verkställa uppskattning av ett för avstyckning lämpligt

skogsområde örn cirka 25 hektar av sagda kronopark, gränsande intill en av

sökanden från kronan förut inköpt fastighet, samt till Kungl. Maj :t inkomma

med instrument över den sålunda verkställda värderingen jämte eget utlåtande.

Sedan överjägmästaren i dåvarande Smålands distrikt med biträde av vederbörande

skogstaxator verkställt berörda uppskattning, har domänstyrelsen

i skrivelser till sökanden den 15 april 1932 och den 30 januari 1935 anhållit

om meddelande, huruvida hon vore villig godtaga av styrelsen för

försäljningen föreslagna villkor. Då något svar härå ej inkom till domänstyrelsen,

avgav styrelsen utlåtande i ärendet den 26 februari 1935 samt bifogade

därvid vid förrättningen upprättat instrument samt av vederbörande

jägmästare och Överjägmästare i ärendet avgivna yttranden.

Sedan från sökanden till styrelsen inkommit besked angående villkoren för

ifrågasatt inköp har domänstyrelsen den 29 augusti 1935 avgivit förnyat utlåtande

i ärendet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat.

Kronoparken Biskopsbo är belägen omkring 8 kilometer nordväst om

Stockaryds järnvägsstation på södra stambanan.

Sökanden har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 april 1925 från kronoegendomen

1 mantal Biskopsbo nr 1 med äganderätt förvärvat huvudgårdens

inägor jämte viss angränsande skogsmark m. m. Återstående del av egendomen

förvaltas under benämningen kronoparken Biskopsbo. Från denna har

sedermera försålts torpet Hagen med en areal av omkring 24.70 hektar.

Såsom skäl för framställningen har sökanden anfört, att den av henne inköpta

fastigheten, varå sedan år 1915 funnes en med statsbidrag understödd

enskild anstalt för obildbara sinnesslöa, ej erhållit för egendomens behov

erforderlig skog och skogsmark. Till stöd för sistberörda uppgift har åberopats

en av forstmästare!! A. Svartz i Jönköping verkställd utredning, enligt vilken

den egentliga skogsmarken å sökandens fastighet uppginge till 9.39 hektar.

För att fastigheten skulle erhålla nödigt husbehovs virke efter ortens förhållanden

erfordrades ytterligare skogsmarksareal av medelgod bonitet örn cirka

25 hektar.

Det till sökanden försålda och det i kronans ägo bibehållna området omfattar

följande ytvidd, nämligen

Inägor

hektar

Försålt område.................. 51.83

Kronoparken Biskopsbo.......... 5.93

Vid värderingsförrättningen uppgjordes två alternativa förslag, vilka å ett

ärendet bilagt utdrag av »karta över kronoparken Biskopsbo» betecknats med

I och II. Enligt det vid områdenas värdering upprättade instrumentet hava

arealer, virkesförråd och saluvärden uppskattats till:

Område

Skogsmark

hektar

Impediment

hektar

Summa

areal

hektar

Virkesförråd

kubikmeter

Saluvärde

kronor

I.......

.... 23.41

1.29

c:a 24.7 0

2,270

16,270

II.......

2.2 6

» 24.60

3,154

23,500.

Skogs- och

betesmark

hektar

25.89

152.64

Impediment

hektar

0.40

52.28

Summa

hektar

78.12

210.75.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.-ts proposition nr 24-

3

I saluvärdena ingå kostnaderna för områdenas värdering med 400 kronor

samt i fråga om område II jämväl kapitalvärdet av ökad hägnadskostnad.

överlantmätaren har meddelat, att områdena utgöra delar av hemmanslotten

V4 mantal litt. Aa Biskopsbo l2 och att med hänsyn till jorddelningslagens

bestämmelser varken område I eller II kan avstyckas såsom särskild

fastighet. Enligt överlantmätarens åsikt mötte däremot ej hinder att avstycka

någotdera av områdena för sammanläggning med den sökanden tillhöriga

fastigheten s/4 mantal litt. Ab Biskopsbo l3.

Jägmästaren och överjägmästaren hava med hänsyn till kronoparkens

jämförelsevis obetydliga omfattning och då tillfälle funnes för sökanden att

från kronoparken Biskopsbo och andra i orten belägna kronoparker inköpa

för egendomen behövligt virke av skilda slag, avstyrkt försäljning enligt någotdera

av förenämnda alternativ. Vid eventuell försäljning av område I

borde förbehåll göras för kronoparken Biskopsbo örn rätt till väg till en bredd

av 10 meter över dels saluområdet, dels ock den sökanden tillhöriga fastigheten

Biskopsbo l3, allt på sätt med blyerts markerats å kartan. Jägmästaren

har meddelat, att efter uppskattningsförrättningen å området I uttagits

omkring 125 kubikmeter. Då tillväxten av virkesförrådet under de tre år,

som förflutit efter nämnda förrättnings verkställande, uppskattades till omkring

200 kubikmeter, förelåge ej skäl till nedsättning av saluvärdet.

Sökanden har förklarat sig villig inköpa område I till en saluvärdet motsvarande

köpeskilling av 16,270 kronor.

Domänstyrelsen har anfört, att ehuru styrelsen ansåge att försäljning av

för skogsproduktion duglig mark från ifrågavarande kronopark ej vore förenlig

med domänverkets intressen, styrelsen dock ej ville motsätta sig försäljning

till sökanden av område I. Mot föreslaget saluvärde av 16,270 kronor

hade styrelsen ej något att erinra.

Jag tillstyrker bifall till ifrågavarande försäljningsförslag, vilket tillkommit

i syfte att avhjälpa den olägenhet, som för sökanden är förenad därmed, att

den tidigare lill henne från kronan försålda fastighetens skogstillgång icke

förslår för tillgodoseende av hennes behov av husbehovsvirke. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Biskopsbo (Biskopsbo l2) i Vrigstads

socken av Jönköpings län det med alternativ I å den i ärendet

företedda kartan betecknade området, vilket omfattar en

areal av omkring 24.70 hektar, må försäljas till fröken Maria

Petersson, Biskopsbo, Sävsjö, mot en köpeskilling av 16,270

kronor, samt under villkor i övrigt, att området tillträdes

vid köpets avslutande, då köpeskillingen erlägges, att området

överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes, att i

köpet ej ingå å området eventuellt befintliga, enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar, att området avstyckas för

sammanläggning med den köparen tillhöriga fastigheten Biskopsbo

l8, att köparen bekostar avstyckning och lagfart

samt övriga med köpet förenade utgifter, ait stamfastigheten

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 24-

förbehålles rätt till väg till en bredd av 10 meter över dels

saluområdet, dels ock fastigheten Biskopsbo l3, allt på sätt

med blyerts markerats å förenämnda karta, att köparen uppför

och ensam bekostar laggill hägnad i gränsen mellan kronoparken

och saluområdet, att köparen är skyldig tåla de

jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka kunna komma

att bestämmas vid områdets avstyckning, samt att i tilllämpliga

delar skola gälla bestämmelserna i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

2:o.

Böla Lillegård nr 2 och Böla Västergård nr 3 i Jönköpings län.

Kronoegendomen J/2 mantal Böla Lillegård nr 2 och 1/2 mantal Böla Västergård

nr 3 i Skede socken av Jönköpings län är genom domänstyrelsens den

3 oktober 1924 meddelade kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1926—

14 mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,060 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendom under år 1933. Av handlingarna

i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört protokoll,

och en av distriktslantmätaren Anders Oldenburg år 1933 översedd och kompletterad

karta med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat:

Egendomen, förlagd i tre skiften, är belägen 13 kilometer från Vetlanda

och 6 kilometer från Holsbybrunns järnvägsstation samt innehåller en areal

av 196.7940 hektar, därav 19.5920 hektar tomt och åker, 7.9270 hektar äng och

169.2750 hektar avrösningsjord. Åkerjorden består av dels medelgod sandmylla

på alvbotten, dels lätt sandmylla på grusbotten och dels medelgoda

mossodlingar. Ängen är medelgod, betesmarken är dålig, skogsmarken god

med riklig skogstillgång.

Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Kronans å egendomen befintliga byggnader äro i knappt medelgott stånd;

de äro dock nöjaktigt underhålla och tillräckliga för egendomens behov.

Egendomen har icke del i allmänning.

Smålands kraftaktiebolag har över egendomen framdragna elektriska ledningar.

Uppskattningsnämnden har, då nybyggnad av boningshus och magasin å

egendomen vore av behovet påkallad samt ingen särskild anledning förefunnes

att bibehålla jordbruket i kronans ägo, föreslagit, att inägorna med

lämpligt skogsmarksområde i enlighet med ett av distriktslantmätaren Oldenburg

uppgjort förslag till avstyckning skulle frånskiljas egendomen och försäljas.

Försäljningslotten, bestående av tre skiften, har utmärkts å kartan, där

den betecknats med litt. Aa.

Lotten skulle innehålla en areal av 69.1660 hektar, därav 19.5920 hektar tomt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24■ 5

och åker, 7.9270 hektar ängs- och odlingsmark samt 41.6470 hektar avrösningsjord.

Lotten har åsatts ett saluvärde av i runt tal 22,325 kronor, därav för skog

5,300 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotten överlåtes i det

skick, vari den på grund av bestämmelserna i det nu örn egendomen gällande

arrendekontraktet skall av egendomens arrendator överlämnas. Nämnden

har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lottens användning

samt återköpsrätt; skulle likväl föreskrift härutinnan anses böra ifrågakomma,

har nämnden föreslagit en nedsättning i saluvärdet med 10 procent.

Nämnden har förordat hembud för egendomens nuvarande arrendator,

Karl Hjalmar Karlsson, som väl brukat egendomen sedan år 1921. Karlsson

har förklarat sig villig att för salulotten erlägga en köpeskilling, motsvarande

det av nämnden lotten åsätta saluvärdet.

överjägmästaren och jägmästaren hava tillstyrkt uppskattningsnänmdens

förslag att försälja lotten ifråga. Jägmästaren har emellertid tillika meddelat,

att utstämpling av virke ägt rum å det till försäljning avsedda området, vilket

virke ännu ej hunnit avverkas och bortforslas, varför i blivande köpekontrakt

om lotten borde intagas bestämmelse örn rätt för kronan att intill den

1 maj 1936 bortforsla det utstämplade virket.

Överlantmåtaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning av

salulotten. Ägofigurerna nr 141 och 142, vilka i beskrivningen över avstyckningsförslaget

undantagits för samfällt behov, borde emellertid ingå i försäljningslottens

areal, då dessa ägofigurer motsvarade kronoegendomen tillhörig

vägmark. Till kronoegendomen syntes höra vatten och grund i Bölasjön

och Hökasjön enligt reglerna i 12 kapitlet 4 § jordabalken. Det inom vattenområdena

befintliga fisket syntes även tillhöra kronoegendomen, och borde

vid avstyckningen egendomens gränser i dessa sjöar bestämmas och vattenområdena

med fiske tilläggas salulotten. Innan försäljning och avstyckning

komme till stånd, borde de båda i egendomen ingående fastigheterna sammanläggas

till en fastighet med stöd av bestämmelserna i 1 § 2 mom. lagen örn

sammanläggning av fastighet på landet.

Med skrivelse den 16 april 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande:

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag om frånskiljande och

försäljning av angivna salulott. I försäljningen borde, såsom överlantmätaren

framhållit, ingå ägofigurerna nr 141 och 142, varigenom lottens totala

markareal komme att utökas till 69.7260 hektar, ävensom vattenområden med

fisken i Böla- och Hökasjöarna.

Salulotten borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och hembud

å densamma tillerkännas nuvarande arrendatorn, Karl Hjalmar Karlsson.

Återstoden av egendomen borde i kronans ägo bibehållas och ställas under

skogsstatens vård och förvaltning.

Styrelsen hade vidtagit åtgärder för sammanläggning av de i kronoegendomen

ingående fastigheterna till en fastighet.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag. Efter försäljningen Departements

efie iqjj,

återstående del av egendomen torde bibehållas under skogsstatens förvaltning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 24.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1/2 mantal Böla Lillegård nr 2 och

1/2 mantal Böla Västergård nr 3 i Skede socken av Jönköpings

län berörda, å den av distriktslantmätaren Anders Oldenburg

år 1933 översedda och kompletterade kartan med litt. Aa

betecknade lott med tillhörande vattenområden och fisken i

angränsande Böla- och Hökasjöarna jämte ägofigurerna 141

och 142 må till angivet saluvärde jämlikt förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. försäljas med tillträde den 14 mars 1936 och

med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för Karl Hjalmar

Karlsson;

skolande vid försäljningen av lotten iakttagas, dels att det

å lotten befintliga utstämplade virket icke ingår i försäljningen,

och att kronan i blivande köpehandling skall förbehållas

rätt att intill den 1 maj 1936 avverka och bortforsla detsamma,

dels att köparen i blivande köpehandling förpliktas respektera

den Smålands kraftaktiebolag medgivna rätt att över egendomen

hava framdragna elektriska kraftledningar, dels ock

att, därest Karl Hjalmar Karlsson förvärvar lotten, i köpehandling

inryckas bestämmelser om att såväl Karlsson som

kronan skola avstå från de dem på grund av gällande arrendekontrakt

rörande egendomen tillkommande anspråk gentemot

varandra i fråga om ersättning för trädesbruk, höstplöjning,

sådd och husröta.

3:o

Tegnaholm i Kronobergs län.

Kronoegendomen HA mantal Tegnaholm i Tegnaby socken av Kronobergs

län — bestående av de i fastighetsregistret införda fastigheterna 1/2 mantal

Tegnaby nr 12 Lilla Bramstorp, V2 mantal Tegnaby nr 13 Piparegård,

V* mantal Tegnaby nr 14 Södregård med Tegnaby nr 10, en utjord, och Tegnaby

nr 11 Södrekvarn eller Hammaren, ett torp — är genom kontrakt den 8

oktober 1915 utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en

årlig avgäld av 1,800 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av det vid förrättningen förda protokollet, med tillhörande handlingar,

däribland en av extra lantmätaren Carl Mohlin år 1912 från laga skifteskarta

och de vid sänkningen av Rinkaby- och Barnsjöarna uppgjorda delningskartor,

kopierad och kompletterad karta, inhämtas bland annat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 24.

Egendomen, vars ägor äro synnerligen splittrade, är delvis belägen vid den

från Tegnabysjön eller Toftasjön utgående Torsån på ett avstånd av 12 kilometer

från Växjö och 3 kilometer från Tegnaby järnvägsstation.

Av de i egendomen ingående ägorna har hemmanet Tegnaby nr 12 Lilla

Bramstorp å kartan betecknats med litt. Ia, Tegnaby nr 13 Piparegård med

litt. Ib, Tegnaby nr 14 Södregård med litt. Ic, Tegnaby nr 10, en utjord,

med litt. Id och Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren, ett torp, med

litt. Ie.

Lotterna litt. Ia, Ib och Ic äro utlagda i två skiften, ett i egendomens norra

delar beläget hemskifte och ett sydligare liggande utskifte.

Tegnaby nr 10 begränsas i norr av Torsån. Torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn

begränsas av samma å i väster.

Mitt emot Tegnaby nr 10 på andra sidan ån i norr ligga dels hemskiftet till

lotten litt. Ib, dels fastigheten Verkstadens kvarn (Norrekvarn eller Frälseskvarn).

Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren har mitt emot sig på

andra sidan ån till lotterna litt. Ib och Ic hörande utskiften.

Kronoegendomen innehåller en areal av 267.3180 hektar, därav 45.1600

hektar tomt och åker, 67.9880 hektar äng och 154.1700 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av dels fullgod sandmylla å alv- eller jetterbotten och

dels svämjord, utgörande sandmylla på lerbotten. Ängen består av mader.

Såväl äng som vissa delar av åkerjorden översvämmas vid högre vattenstånd

i Torsån! Betesmarken lämnar ringa bete. Skogsmarken är god med riklig

skogstillgång.

Å egendomen finnas följande torp och lägenheter:

Torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn, bebyggt med kronan tillhöriga

kvarnhus med hjulhus, kvarnstall samt boningshus och ladugård. I

kvarnhuset äro inrymda två par sammäldsstenar, sikt och gryn verk, samtliga

tillhörande kronan samt skalare, havrekross, majskross, samsikt och

hissverk, tillhöriga egendomens arrendator. Torpet med kvarn brukas sedan

år 1932 av Ragnar Wigren, som till huvudgårdsarrendatorn betalar en

årlig avgäld av 650 kronor.

Torpet Duvedal, beläget å hemskiftet till Tegnaby nr 14 Södregård

och bebyggt med kronan tillhöriga boningshus och ladugård. Torpet brukas

sedan år 1923 av Ernst Magnusson, som till huvudgårdsarrendatorn erlägger

en årlig skatt å 150 kronor.

Lägenheten Verkstadens såg å Tegnaby nr 10. Till lägenheten

hör sågbyggnad och vattenhjul med hjulhus. I sågbyggnaden är inmonterat

ett kronan tillhörigt sågverk med flerbladig sågram, rundsåg, kapsåg

och stickhyvel. Vid lägenheten är i Torsån uppförd en dammbyggnad, gemensamt

tillhörig kronan och ägaren av lägenheten Norrekvarn. Lägenheten

Verkstadens såg ingår i huvudgårdsarrendet.

Husen å torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn samt såglägenlieten äro i medelgott

stånd. Å torpet Duvedal äro husen däremot i mindre gott skick, övriga

kronans å egendomen varande hus äro medelgoda.

Egendomen har icke del i allmänning.

Hanefors kraftaktiebolag har jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 december

1919 medgivits rätt att hava elektriska kraftledningar framdragna

över egendomen.

Vatten och grund jämte fall å de sträckor av Torsån, varest båda stränderna

tillhöra kronoegendomen, äro helt och hållet i kronans ägo. Å de sträckor

av ån, som ligga mellan främmande fastigheter och kronans mark, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 24.

vatten och grund endast till hälften ägas av kronan. Sålunda torde Tegnaby

nr 10, en utjord, och Norrekvarn vardera äga hälften av vatten och grund

på den sträcka av ån, som ligger mellan dessa fastigheter.

Uppskattningsnämnden har — under framhållande av att egendomen är en

av de bästa i länet, välbelägen invid allmän väg och försedd med jämförelsevis

goda och för egendomen tillräckliga byggnader — föreslagit egendomens

bibehållande i huvudsak i kronans ägo. Från egendomen skulle dock enligt

nämndens åsikt försäljas dels torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren

med en mindre utökning av mark, tagen från hemmanslotterna litt. Ib

och Ic och å kartan utmärkt med en heldragen blyertslinje, dels ock lägenheten

Verkstadens såg, jämväl denna angiven å kartan. Det för sistberörda

lägenhet avsedda markområdet motsvaras å kartan av ägofigurerna

nr 224, 283, av 221 och av 223 och utgöres av mark, tillhörande förutom

Tegnaby nr 10, å vilken själva sågbyggnaden är belägen, jämväl Tegnaby

nr 14 Södregård.

Torpet Duvaedal har nämnden icke ansett sig böra föreslå till försäljning,

alldenstund brukaren av nämnda torp anmält sig vilja fortfarande arrendera

detsamma.

Av de till försäljning föreslagna lotterna skulle Södrekvarnslotten omfatta

9.0800 hektar, därav 3.8000 hektar tomt och åker, 4.3300 hektar ängs- och

odlingsmark samt 0.9500 hektar avrösningsjord och lotten Verkstadens såg

0.1480 hektar tomt och ängsmark.

Förstnämnda lott har med tillhörande byggnader, däri inbegripna kronan

tillhöriga maskiner samt vatten och grund jämte vattenkraft i Torsån invid

lotten, uppskattats till 11,810 kronor, därav för skog 150 kronor samt för

kvarnverk med maskiner och vattenkraft 7,000 kronor. Köpeskillingen för

lotten skulle erläggas kontant.

Saluvärdet å lägenheten Verkstadens såg jämte kronan tillhörig maskinell

utrustning ävensom vattenrätt och del i dammbyggnad har av nämnden uppskattats

till 3,000 kronor, därav för mark 370 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna överlåtas i det

skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt

skola av arrendatorn lämnas. Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrift

rörande särskilda villkor angående lotternas användning eller örn

återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,

har nämnden föreslagit en nedsättning i respektive saluvärden med 10 procent.

Vid försäljningarna skulle förbehåll göras för kronan om nödiga utfartsvägar

över lotterna.

Nämnden har förordat, att hembudsrätt å båda lotterna skulle tillerkännas

egendomens arrendator, Johan Eric Petersson, å Södrekvarnslotten enligt

9 § 2 mom. förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. Petersson, som från den 14 mars 1929

innehar arrendet, har övertagit detsamma från sin fader, Peter Johan Johansson,

vilken i sin tur fått arrenderätten år 1898 å sig överlåten av sin

fader, Johannes Petersson. Denne sistnämnde, som tillträtt arrendet år

1852, har, enligt vad nämnden meddelat, uppfört såväl kvarnbyggnaden å

Södrekvarn som sågen å Verkstadens såg.

Över jägmästaren har biträtt nämndens försäljningsförslag.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat värdet för de båda lotterna tillhörande

vatten och vattenkraft till 2,000 å 3,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 24.

Överlantmätaren bär förklarat hinder icke föreligga för försäljningslotternas

avstyckning.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 21 maj 1935 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört:

För egen del biträdde styrelsen nämndens förslag om de båda lotternas

försäljning. Mot de åsätta saluvärdena, i vilka värdena för valten och vattenkraft

inginge, hade styrelsen ej någon erinran.

Nämnden hade förordat hembud enligt 9 § 2 mom. försäljningsförordningen

för arrendator Petersson å Södrekvarnslotten. Hembudsrätt å

dylik för sig brukad jordbrukslägenhet torde emellertid enligt gällande försäljningsförordning

icke kunna tillerkännas kronoegendomens arrendator.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter, icke minst det förhållandet

att Petersson och hans släkt i så lång tid innehaft egendomens arrende, funné

sig styrelsen emellertid böra tillstyrka, att lotten mot åsätta saluvärde direkt

försåldes till Petersson. Ehuru uppskattningsnämnden föreslagit, att köpeskillingen

skulle erläggas kontant, ansåge styrelsen, att Petersson borde beredas

tillfälle att fullgöra likviden i terminer, varför styrelsen förordade, att

köpeskillingen erlades i enlighet med bestämmelserna i förordningens §§21

och 22 B; och borde även i övrigt rörande försäljningen stadgandena i förberörda

förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Hembudsrätt för Petersson å lägenheten Verkstadens såg hade jämväl föreslagits

av nämnden. Även här saknades de i författningen påbjudna förutsättningarna

för medgivande av dylik hembudsrätt. Då emellertid värdet av

lotten icke överstege 3,000 kronor, skulle visserligen Kungl. Maj:t jämlikt

givet särskilt bemyndigande kunna bereda Petersson möjlighet att med hembudsrätt

få inköpa lotten. Styrelsen ansåge sig dock icke kunna förorda,

att Petersson tillerkändes en sådan förmån. Det syntes styrelsen nämligen

knappast lämpligt att, då Petersson erhållit möjlighet att direkt inköpa den

ena av ifrågavarande, till försäljning föreslagna lotter, han även skulle beredas

tillfälle att med förmånsrätt få förvärva den andra av lotterna i fråga.

Därtill komme, att beträffande sistberörda lott förutom Petersson även andra

spekulanter förefunnes. Sålunda torde, enligt vad styrelsen inhämtat, ägaren

av den mitt emot Verkstadens såg liggande lägenheten Norrekvarn vara synnerligen

angelägen att få förvärva lotten. Denne, vilken dels vore ägare till

ena hälften av det mellan lotten och lägenheten varande vattenområdet och

dels tillsammans med kronan ägde dammbyggnaden vid lotten, vore nämligen

ivrig att komma i besittning av också den andra hälften av vattenområdet

för att kunna fritt disponera hela vattenkraften, vilken under vissa perioder

av året ej vore tillräcklig för drivande av såväl lägenhetens kvarn som sågen

å försäljningslotten.

Styrelsen ansåge därför det vara riktigast och för statsverket ekonomiskt

fördelaktigast att utbjuda lotten å offentlig auktion, å vilken de intresserade

parterna kunde tävla örn lottens förvärvande.

Södrekvarnslotten borde försäljas i det skick, vari den jämlikt gällande

arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlåtas; och skulle genom försäljningen

samtliga lotten avseende rättsförhållanden på grund av arrendekontraktet

anses vara mellan kronan och arrendatorn slutligen reglerade, dock

med undantag av till äventyrs oguldna skatter och arrendeavgälder.

Lotten Verkstadens såg borde försäljas i befintligt skick.

Båda lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

trädas den 14 mars 1936. Lotterna borde försäljas med kronan tillhörigt,

utanför respektive lotter varande vattenområde; och borde vid försäljningarna

allenast kronan tillhöriga byggnader och maskinell utrustning medfölja.

Vid försäljning av lotten Verkstadens såg inginge även kronans andel i

därvarande dammbyggnad.

Kronan borde förbehållas rätt till utfartsväg över lotterna.

Med skrivelse den 24 september 1935 har domänstyrelsen överlämnat en

skrivelse från egendomens arrendator jämte av domänintendenten däröver

avgivet yttrande.

Arrendatorn Petersson har uppgivit, att han vid samtal med domänintendenten

sommaren 1934 bibringats den uppfattningen att antingen skulle

han med förmånsrätt få köpa lägenheten Verkstadens såg eller också skulle

lägenheten hembjudas honom till arrende. I förlitande härpå hade Petersson

inköpt och låtit insätta en del nya maskiner i sågen för en sammanlagd kostnad

av cirka 1,500 kronor. Därest sågen försåldes till annan person och

Petersson nödgades borttaga sina maskiner, komme dessa för honom att

förlora det mesta av sitt värde. Örn Petersson icke kunde berättigas att under

hand inköpa fastigheten, önskade han fördenskull innan lägenheten såldes

å auktion träffa uppgörelse med domänstyrelsen huru stor del av en blivande

köpeskilling, som borde överlämnas till honom som ersättning för

nämnda maskiner. Han vore villig att, om auktion ej annorledes kunde undvikas,

utgiva högre köpeskilling än 3,000 kronor för lägenheten.

Domänintendenten har förklarat, att han i sammanhang med försäljningsförslagets

upprättande tillstyrkt hembud åt arrendatorn och bekräftat detta

vid samtal med denne men givetvis icke avgivit något löfte, varpå arrendatorn

kunde grunda sin åtgärd att anskaffa nya inventarier till sågen. Sedan

det visat sig, att rättegång mellan ägaren till sågen och den andre delägaren

i vattenfallet torde bliva oundviklig i syfte att bestämma om rätten att utnyttja

vattenkraften, hade domänintendenten kommit till den uppfattningen

att hela vattenrätten borde förenas på en hand. Kronans del borde därför

säljas på offentlig auktion och ej hembjudas Petersson. De nya inventarierna

torde avsevärt höja anläggningens värde men sannolikt kunde arrendatorn

vid syn å lägenheten bliva ålagd att ersätta brister å vissa äldre inventarier,

som tillhört kronan och som av arrendatorn blivit ersatta med nya.

Det syntes dock skäligt att arrendatorn, därest lägenheten försåldes å offentlig

auktion, i den mån försäljningspriset överstege 3,000 kronor erhölle gottgörelse

för de inventarier till sågen som han inköpt efter värderingen å

kronoegendomen, dock med högst två tredjedelar av det belopp han kunde

styrka sig hava utbetalat för ifrågavarande inventarier.

Domänstyrelsen har förklarat, att styrelsen icke ansåge sig böra frångå sin

hemställan i ärendet.

Departements- Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag om försäljning av Södrekvarnslotten

chefen. med hembudsrätt för arrendatorn Johan Eric Petersson.

Vad angår lotten Verkstadens såg synas övervägande skäl tala för, att sagda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

11

lott säljes till den högstbjudande å offentlig auktion. Jag biträder sålunda

domänstyrelsens förslag jämväl därutinnan. Enligt uppgift har emellertid

arrendatorn Petersson, i förlitande på att sist omförmälda lott skulle komma

att i fortsättningen såsom hittills brukas av honom, inköpt vissa inventarier

till det å lotten belägna sågverket för en kostnad av omkring 1,500 kronor.

Ur skälighetssynpunkt förordar jag, att domänstyrelsen söker med Petersson

träffa överenskommelse örn övertagande för kronans räkning av sagda

inventarier före lottens försäljning. Jag förutsätter alltså, att styrelsen

erbjuder sig att för inventarierna betala det pris, som efter värdering kan

finnas skäligt. Inventarierna torde därefter, om överenskommelse sker, böra

liksom övriga kronan tillhöriga inventarier vid såganläggningen utbjudas

samtidigt med denna, varför lottens saluvärde bör höjas med belopp, motsvarande

den köpeskilling, kronan erlägger till Petersson.

Då för försäljningen av Södrekvarnslotten fordras riksdagens medgivande,

torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att av kronoegendomen l1/2 mantal Tegnaholm i Tegnaby

socken av Kronobergs län må försäljas de å förenämnda av

extra lantmätaren Carl Mohlin år 1912 upprättade karta angivna

Södrekvarnslotten och lotten Verkstadens såg,

Södrekvarnslotten, bestående av fastigheten Tegnaby

nr 11 Södrekvarn eller Hammaren jämte delar av hemmanslotterna

Tegnaby nr 13 Piparegård och Tegnaby nr 14

Södregård och innehållande en areal av 9.0800 hektar, till

arrendatorn Johan Eric Petersson mot åsätta saluvärdet

11,810 kronor och

lotten Verkstadens såg, bestående av delar av

Tegnaby nr 10, en utjord, och hemmanet Tegnaby nr 14 Södregård

samt innehållande en areal av 0.1480 hektar, enligt

15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. å auktion till den

högstbjudande mot ett saluvärde av 3,000 kronor jämte det

belopp kronan kan komma att utgiva till arrendator Petersson

för inventarier i sågen;

skolande beträffande försäljningarna i övrigt gälla, att lotterna

skola tillträdas den 14 mars 1936, att allenast kronan

tillhöriga byggnader ävensom maskinell utrustning medfölja

vid försäljningarna, att kronan förbehålles rätt till väg

över lotterna, att köpare av lotterna skola i blivande köpehandlingar

tillförbindas respektera den Hanefors kraftakliebolag

jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 december 1919

medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar framdragna

över lotterna, att lotten Verkstadens såg med kronans andel

i dammbyggnaden försäljes i befintligt skick, att lotten Södre
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 24.

kvarn försäljes i det skick, vari densamma jämlikt gällande

arrendekontrakt skall av arrendatorn överlämnas, att samtliga

denna lott avseende rättsförhållanden på grund av arrendekontraktet

skola genom försäljningen anses vara mellan

kronan och köparen slutligen reglerade med undantag dock

av till äventyrs oguldna skatter och arrendeavgälder, att köpeskillingen

erlägges i enlighet med bestämmelserna i §§ 21

och 22 B förordningen den 6 juni 1929 (nr 176), samt att rörande

försäljningen av sistnämnda lott i övrigt stadgandena

i samma förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

4:o.

Björkö nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen s/4 mantal Björkö nr 1 i Västra Eds socken av Kalmar

län är utarrenderad till den 14 mars 1936 mot ett årligt arrende av 1,100

kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1932 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från domänintendenten i länet och Kalmar läns norra hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida

efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 19 december 1934

har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna

i ärendet, däribland en kopia av en av t. f. distriktslantmätaren Georg

Sundblad åren 1933—1934 upprättad karta »över alla ägorna till Björkö l1

eller mantal Björkö nr 1, litt. B» med beskrivning, inhämtas bland annat:

Egendomen, som är belägen 25 kilometer från Valdemarsvik och 30 kilometer

från Västerviks stad samt 6.5 kilometer från Överums bruk och järnvägsstation,

har en areal av 158.54 hektar, varav 37.987 hektar tomt och

åker, 1.586 hektar äng och odlingsmark samt 118.967 hektar avrösningsjord.

Byggnaderna till huvudgården äro betydligt över medelgoda. Ladugården

och svinhuset äro nyuppförda och tidsenliga. Av nybyggnad erfordras

egentligen endast en cementerad gödselstad och möjligen en vagnbod med

spannmålsvind över. Å ett till huvudgården nu brukat f. d. torp, Ekhultsdal,

äro byggnaderna otillräckliga, enär ladugård och loge saknas.

Åkerjorden vid huvudgården består av godartad, delvis ganska styv lerjord

på lerbotten i vackra ganska stenfria, men något kuperade åkerfält samt

av cirka 5 hektar medelgod mossjord på lerbotten av vitmossa. Å berörda

nedlagda torp består åkerjorden av godartad fastmarksjord, lermylla på lerbotten

i stora stenfria figurer.

Samfällighet eller rätt till annan förmån utom fastighetens område finnes

veterligen icke. Avdikningslan besvärar ej egendomen. Taxeringsvärdet utgör

31,400 kronor för jordbruket och 15,200 kronor för skogen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Den till egendomen

hörande skogsmarken vore av sämre beskaffenhet. Inägorna lågo splittrade,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24.

13

vilken omständighet försvårade driften av jordbruket. Då staten knappast

kunde hava intresse av att behålla egendomen, förordade de sakkunniga dess

försäljning. Gården kunde lämpligen upplåtas i två lotter, torpet Ekhultsdal

om cirka 7 hektar åker och bebyggt med endast ett boningshus samt huvudgården

i övrigt.

Domänintendenten har ansett, att, då egendomens arrendator förklarat sig

villig att köpa huvudgården, och torpet såsom självständig jordbrukslägenhet

icke borde sakna köpare samt då den jämförelsevis obetydliga skogsmarken

torde utgöra väl liten förvaltningsenhet i kronans hand, egendomen

inbjöde till försäljning i tre lotter, huvudgården, en jordbrukslägenhet och

en bostadslägenhet.

Egnahemsnämnden har instämt i domänintendentens yttrande samt vitsordat,

att efterfrågan på lägenheter funnes i orten.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen hade visserligen

goda åbyggnader, — ladugården uppförd 1920—1921 och svinhuset 1924

— och tarvade således ej någon nämnvärd nybyggnad, annat än gödselstadsanläggning,

under en ny arrendeperiod. Egendomens åkerjord vore emellertid

i behov av systematisk täckdikning med därför erforderlig sänkning

av utfallen. Vidare borde kulturbetesvallen i kronans hand omedelbart omläggas.

Dessa omständigheter bomme i viss mån att förorsaka minskad

arrendeinkomst. Härjämte syntes skogsmarksarealen vara väl liten såsom

förvaltningsenhet i kronans hand.

Nuvarande arrendatorn, Gustav Jonsson, tillträdde arrendet den 14 mars

1933 och ägde således icke författningsenlig hembudsrätt. Han hade emellertid

övertagit arrenderätten i den felaktiga övertygelsen, att han ägde optionsrätt

såväl vid egendomens försäljning som vid utarrendering och hade

för den skull iklätt sig vissa, genom förre arrendatorns försumlighet erforderliga,

ganska dyrbara byggnadsarbeten. På grund härav och då Jonsson

vore en energisk och driftig jordbrukare, som väl lämpade sig för skötandet

av en sådan egendom, kunde nämnden icke underlåta att tillstyrka hembudsrätt

för honom. Torpet Ekhultsdal vore ofullständigt bebyggt, men

torde möjligen kunna finna köpare pa grund av salulottens i övrigt goda beskaffenhet.

Nämnden hade därför ansett sig böra biträda kronojordstyckningssakkunnigas

förslag till försäljning av egendomen i en huvudgård och

en jordbrukslägenhet. Därest optionsrätt icke skulle kunna beviljas Jonsson,

borde huvudgården och torpet icke försäljas på auktion, i vilket fall

vissa större granngårdar torde komma att inköpa desamma, utan genom anbud

enligt 13 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

Nämnden hade saluvärderat de två lotterna på följande sätt.

Litt. A, Huvudgården, ägofigurer å kartan nr 1—136. Areal 137.69 hektar,

varav 31.973 hektar åker, 1.586 hektar äng och 104.131 hektar avrösningsjord.

Saluvärde 42,000 kronor, varav 8,134 kronor för växande skog. Arrendevärde

1,375 kronor.

Litt B, Ekhultsdal, ägofigurer å kartan nr 137—163. Areal 20.85 hektar,

varav 6.014 hektar åker och 14.836 hektar avrösningsjord. Saluvarde

9,343 kronor, varav 3,790 kronor för växande skog. På grund av fehmae

byggnader, borde saluvärdet nedsättas till 8,000 kronor. Arrendevarde 2o0

kr Salu värder ingen hade skett under förutsättning, att salulotterna skulle

överlåtas i befintligt skick, men med rätt för avträdaren att, då lott upplates

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

till annan, utfå ersättning för höstutsäde med brukning samt vallutsäde och

plöjning. Arrendatorn Jonsson hade förklarat sig villig att avstå från nämnda

ersättning under förutsättning, att egendomen icke skulle avträdas enligt

laga syn, vilket nämnden för sin del tillstyrkte, och att ej heller fordra någon

ersättning av annat slag. Saluvärdena hade hållits obetydligt under i

orten gängse skäligt pris.

Vid försäljning av huvudgårdslotten borde det förbehåll göras, att lotten

icke finge försäljas till köpare, som förut innehade jordbruksfastighet och

att egendomen skulle brukas som självständigt jordbruk.

Beträffande lotten litt. B föresloge nämnden, att förbehåll rörande lägenhetens

användning såsom självständigt jordbruk och om återköpsrätt under

tio år borde göras vid försäljningen.

Egendomens arrendator, Gustav Jonsson, har skriftligen förklarat sig önska

inköpa lotten litt. A för det föreslagna saluvärdet, 42,000 kronor.

överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens

förslag.

överlantmätaren har meddelat, att hinder icke torde möta mot avskiljande

av det därtill föreslagna området.

Härjämte har från vederbörande skogsstatstjänstemån framställning gjorts

att vid försäljning av lotten litt. A vissa förbehåll måtte göras beträffande

rätt för köpare av 2 å lotten utstämplade och försålda virkesposter att intill

den 1 juni 1938 utdriva dessa poster och härför disponera väg m. m.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 29 november 1935 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del i huvudsak anfört:

I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen anledning ej förefinnas

att bibehålla egendomen i kronans ägo. Mot det uppgjorda styckningsförslaget

och de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra.

Egendomens arrendator vore ej författningsenligt hembudsberättigad och då

av uppskattningsinstrumentet syntes framgå att även andra spekulanter å

huvudgården funnes, syntes det styrelsen lämpligast, att huvudgårdslotten,

litt. A, utbjödes till försäljning å offentlig auktion. Lotten litt. B borde däremot

utbjudas till salu under hand. Anledning att vid försäljningarna göra

förbehåll örn återköpsrätt syntes styrelsen ej föreligga.

Departements- Jag biträder förslaget om egendomens försäljning. Med hänsyn till det

chefen, arbete, arrendatorn Jonsson efter sitt tillträde av arrendet nedlagt å egendomen,

tillstyrker jag, att, ehuru Jonsson innehaft arrendet för kort tid för

att vara hembudsberättigad enligt gällande författning, huvudgårdslotten litt.

A likväl hembjudes honom. För att hindra spekulationsköp torde vid försäljning

till Jonsson lämpligen böra göras förbehåll om återköpsrätt för kronan,

därest lotten brukas annorledes än som självständig jordbruksfastighetÅterköpsrätten

torde, enär Jonsson varit innehavare av arrendet i tre år,

kunna begränsas till en tid av sju år. Någon ändring i egendomens saluvärde

torde ej böra föranledas av detta villkor. För försäljningen fordras

riksdagens tillstånd.

Vad angår lotten litt. B anser jag i likhet med uppskattningsnämnden och

domänstyrelsen, att densamma bör utbjudas till salu under hand.

Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24.

15

att kronoegendomen SU mantal Björkö nr 1 i Västra Eds

socken av Kalmar län försäljes enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. i två lotter nämligen

lotten litt. A (Huvudgården) mot ett saluvärde av 42,000

kronor med hembudsrätt enligt 9 § förordningen för egendomens

arrendator Gustav Jonsson under förbehåll örn återköpsrätt

för kronan för en tid av sju år, räknat från den 14

mars 1936, därest lotten brukas annorledes än som självständig

jordbruksfastighet; samt

lotten litt. B (Ekhultsdal) mot ett saluvärde av 8,000 kronor

genom utbud under hand enligt 13 § förordningen;

under villkor beträffande båda lotterna, afl lotterna

må tillträdas den 14 mars 1936, att endast kronoegendomen

tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna,

att förbehåll göres för de jämkningar i gränser,

som kunna komma att bestämmas vid blivande avstyckningsförrättning,

att lotterna försäljas i befintligt skick, samt att

innehavare av över egendomen med vederbörbgt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava desamma

kvarstående å lotterna utan rätt till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation eller tillsyn av ledningarna, ävensom för

skada, som förorsakas å kreatur,

samt beträffande lotten litt. A att, därest Jonsson

förvärvar densamma, varken han eller kronan efter tillträdesdagen

skall äga framställa några ersättningsanspråk på

grund av nu örn kronoegendomen gällande arrendekontrakt

för höstutsäde med brukning, vallutsäde, plöjning eller husröta,

att köparen av lotten ej äger disponera över två därå

utstämplade och försålda virkesposter, nämligen post 23/1935

om 4,025 träd och 2,246 kubikmeter samt post 24/1935 örn

1,314 träd och 552 kubikmeter, samt att köparen är skyldig

tåla dels att utdrivning av dessa virkesposter ej fullgöres förrän

den 1 juni 1938, dels att köparna av virkesposterna begagna

väg över lotten för utforsling av virket ävensom upplagsplatser

för detsamma och plats för sågplan.

5:o.

östra Näreby nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal östra Näreby nr 1 i Harestads socken av Göteborgs

och Bohus län är genom domänstyrelsens den 21 augusti 1914 meddelade

kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 24.

årlig avgäld av 630 kronor. Avgälden har i samband med arrendeöverlåtelse

den 14 mars 1928 höjts till 800 kronor.

Kronoegendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstycknings - sakkunniga.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1934. Av handlingarna

i ärendet, däribland vid förrättningen fört protokoll, samt en av

t. f. extra lantmätaren C. Gedde år 1893 upprättad och år 1912 kompletterad

karta med tillhörande beskrivning över egendomen, inhämtas bland annat:

Egendomen, belägen 14 kilometer från Kungälv och 8 kilometer från Ytterby

järnvägsstation, innehåller en areal av 62.1490 hektar, därav 16.2910

hektar tomt och åker, 5.4060 hektar äng och 40.4520 hektar avrösningsjord.

Åkern, bestående av mullblandad lättlera på lerbotten, är av god beskaffenhet.

Ängen är jämförelsevis god och användes till bete. Den egentliga

betesmarken, som är uppfylld av kala berg, lämnar dock visst bete mellan bergen.

Skogsmarken är svag.

Å egendomen finnas, sedan torpen övre och Nedre Metesten avsöndrats

och försålts, inga torp. Ej heller finnas å egendomen några lägenheter.

Kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro samtliga, med undantag av

fähuset, som är medelgott, i dåligt skick.

Egendomen har icke del i samfällighet.

Torsby—Harestads elektriska distributionsförening har genom Kungl.

Maj:ts resolution den 20 september 1919 medgivits hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

Med hänsyn till egendomens svaga byggnadsbestånd har uppskattningsnåmnden

i likhet med kronojordstyckningssakkunniga ansett sig böra tillstyrka

hela egendomens snara försäljning.

Nämnden har förordat egendomens uppdelning i tre å kartan med röda

gränslinjer utmärkta och med I—III betecknade försäljningslotter. Lotternas

arealer och saluvärden framgå av följande tabell.

Are

a 1

S a 1 u v ä r

d e

Åker

och

tomt

Äng

Avrös-

nings-

jord

Summa

Inägor

Avrös- nings- jord 0.

skog

Summa

I Huvudgården.......

II ....................

III ....................

15.2250

0.2360

0.8300

5.3930

0.0130

39.1000

1.3520

59.7180

1.6010

0.8300

20,966.50

1,000.—

3,000

23,900

200

1,000

Samtliga värderingar äro verkställda under förutsättning, att lotterna överlåtas

i det skick, vari de på grund av det nu om egendomen gällande arrendekontraktet

skola av arrendatorn överlämnas.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrifter om särskilda försäljningsvillkor

eller om återköpsrätt. Skulle föreskrifter härutinnan likväl

anses erforderliga, har nämnden förordat, att saluvärdena nedsättas med

femton procent.

Nämnden har upplyst, att egendomens nuvarande arrendator, F. E. Jönsson,

innehaft arrendet från den 14 mars 1928, och att dessförinnan Jönssons

svärfader, Johan Albert Söderström, arrenderat egendomen. Då egen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

17

domen under minst tio år innehafts av samma släkt, har nämnden tillstyrkt

hembud å lotten I eller huvudgården för Jönsson.

Lotten II, som angränsar Västra Näreby Soldatstom om 1—2 hektar, har

ägaren av nämnda fastighet, Albert Nordberg, anhållit att för utökning av

densamma få förvärva.

Lotten III har Anders Johan Larsson, ägare av hälften av 1/4 mantal Västra

Näreby litt. Cb med ungefär 2,5 hektar åker, begärt att få inköpa, då lotten

angränsade hans hemman och vore lämpad för utökning av detta.

Nämnden har tillstyrkt hembudsrätt för Nordberg å lotten II och Larsson

å lotten lil.

Samtliga till erhållande av hembud föreslagna personer hava förklarat sig

villiga att förvärva respektive lotter till de av nämnden åsätta saluvärden.

överlantmätaren har förklarat hinder icke möta för avstyckning enligt

dit av uppskattningsnämnden framlagda förslaget.

överjägmåstaren har icke haft något att erinra emot egendomens försäljning.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 10 maj 1935 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört:

Styrelsen biträdde nämndens förslag till egendomens uppdelning och försäljning.

Mot de lotterna åsätta saluvärdena hade styrelsen ingen erinran.

Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och tillträdas

den 14 mars 1936.

Hembud borde därvid jämlikt 11 § förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillerkännas

Albert Nordberg å lotten II och Anders Johan Larsson å lotten lil.

Däremot torde författningsenligt hembudsrätt icke kunna medgivas F. E.

Jönsson å lotten I. Jönsson hade arrenderat egendomen allenast från den 14

mars 1928. Visserligen hade Jönssons svärfader, Johan Albert Söderström,

dessförinnan från den 14 mars 1911 innehaft egendomen på arrende. Sedan

emellertid denne senare råkat i konkurs, hade arrenderätten den 14 mars

1923 överlåtits å en av Söderströms borgensmän, som innehaft arrendet intill

dess detta den 14 mars 1928 överlåtits på Jönsson. Arrendatorn Jönsson och

hans släkt hade sålunda icke innehaft egendomen på arrende under den i författningen

föreskrivna tiden av minst tio år i följd. Styrelsen hade emellertid

för sin del icke något att erinra emot att Jönsson, som väl skött egendomen,

tillerkändes hembudsrätt å lotten I. Frågan om Jönssons förvärv av lotten

I med förmånsrätt torde emellertid vid nu nämnt förhållande böra underställas

riksdagens prövning, därest Kungl. Majit icke med hänsyn till de omständigheter,

att arrendet av egendomen innehafts mer än tio år, örn än icke

i följd, av Jönsson och hans släkt, funne sig kunna tillerkänna Jönsson hembud

å lotten enligt 9 § försäljningsförordningen. För såvitt riksdagens medgivande

sålunda ansåges böra inhämtas, syntes det styrelsen lämpligt för

undvikande av splittring av ärendet, att detsamma i sin helhet underställdes

riksdagen.

Jag har intet att erinra mot det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

nilian^ till riksdagens protokoll WHO. 1 sami. Nr 24. 2

Departementchefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

att kronoegendomen 1 mantal östra Näreby nr 1 i Harestads

socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas i förenämnda

å den av t. f. extra lantmätaren C. Gedde upprättade

kartan med röda gränslinjer utmärkta och med I—lil

betecknade lotter

lotten I eller huvudgården örn 59.7180 hektar med ett

saluvärde av 23,900 kronor till arrendatorn F. E. Jönsson,

lotten II örn 1.6010 hektar och med ett saluvärde av

200 kronor samt lotten III örn 0.8300 hektar och med

ett saluvärde av 1,000 kronor med hembudsrätt jämlikt 11 §

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. till respektive

Albert Nordberg och Anders Johan Larsson, skolande i övrikt

gälla beträffande samtliga lotter, att lotterna

försäljas med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1936, att

lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna

sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå

i försäljningarna, att köpare skola respektera den Torsby—

Harestads elektriska distributionsförening eller dess rättsinnehavare

jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 20 september

1919 medgivna rätten att hava elektriska ledningar framdragna

över egendomen, att lotterna tillförsäkras rätt till erforderliga

utfartsvägar, och att förbehåll göras för jämkningar

i lotternas gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning

kunna finnas erforderliga, ävensom beträffande

huvudgårdslotten, att varken kronan eller arrendatorn

av egendomen efter tillträdesdagen skall äga framställa

ersättningsanspråk på grund av arrendeavtalet, med undantag

dock för till äventyrs oguldna arrendeavgälder och

skatter för egendomen, att köpeskillingen för lotten erlägges

på sätt i 21 och 22 §§ A i omförmälda förordning

stadgas, samt att i övrigt vid försäljningen av lotten bestämmelserna

i berörda förordning i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

6:o.

Kronoparken Ed i Älvsborgs län,

Åborättshemmanet 6/s mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds socken av Älvsborgs

län blev år 1690 upplåtet till »Uddevallaborna», som erhållit visst monopol

på timmerhandeln med Norge. Syftet med upplåtelsen var att bereda

boställe åt en tillsyningsman, som skulle för timmerhandlarnas i Uddevalla

räkning övervaka, att ingen obehörig timmerutförsel till Norge ägde rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

19

Efter det fråga väckts om återförvärv av hemmanet till kronan och rättegång

i sådant syfte anhängiggjorts, ålades genom Kungl. Maj:ts dom den 5

april 1910 den enskilde innehavare av hemmanet, till vilken detsamma då

övergått, att till kronan avträda hemmanet.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1911 till domänstyrelsen förordnades

på styrelsens hemställan, att hemmanet skulle, sedan det avträtts till kronan,

ställas under skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas såsom kronopark.

Det förvaltas nu under benämning kronoparken Ed. Denna omfattar

— förutom område, för vilket stadsplan sedermera upprättats — en

areal av omkring 97 hektar, varav 84 hektar skogsmark, 8 hektar impediment

och 5 hektar inägor.

Vid tiden för hemmanets återfallande till kronan fanns å det till hemmanet

hörande näset mellan sjöarna Stora och Lilla Lee ett mindre samhälle, som

uppkommit omkring den där belägna stationen Ed vid Dalslands järnvägsaktiebolags

järnväg. Bebyggelsen hade skett efter upplåtelser av förre innehavaren

av hemmanet av jord å arrende. Arrendena av ifrågavarande tomter

hava sedermera av kronan provisoriskt förlängts i den mån försäljning

av tomterna ej skett. På grund av platsens natursköna belägenhet har den

blivit en uppskattad turistort.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 februari 1914 förordnat örn upprättande av

stadsplan för samhället, fastställdes den 12 september 1921, jämlikt 1 kap.

42 § lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad, stadsplan för vissa

områden inom samhället, sådana dessa angivits å en av byggnadsrådet F.

Lilljekvist år 1917 upprättad karta med viss av byggnadsstyrelsen å kartan

införd ändring. Samtidigt fastställde Kungl. Maj:t vissa byggnadsbestämmelser

samt föreskrev viss byggnadsordning ävensom att en byggnadsinspektör

skulle förordnas för samhället.

En del av stadsplaneområdet utgöres av mark, tillhörande kyrkoherdebostället

3A mantal Ed nr 1 i Dals-Eds socken. Gränsen mellan i stadsplaneområdet

ingående delar av 5/s mantal Västra Ed nr 2 och nämnda kyrkoherdeboställe

går i den väg, som är belägen mellan kvarteren 37, 38, 39 och

40 b, å ena sidan, och kvarteren 41, 42 och 43, å andra sidan, samt i vägens

förlängning ned till sjön Lilla Lee.

Frågan om upplåtelse av mark från inom stadsplaneområdet belägna delar

av kronoparken Ed för främjande av en rationell utveckling av samhället

förelädes av Kungl. Majit 1925 års riksdag i proposition nr 206, punkt 13.

Jämlikt skrivelse den 3 juni 1925, nr 259, punkt 13, medgav riksdagen, med

bifall till Kungl. Majits i nämnda proposition gjorda framställning, att från

den del av hemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2, som berördes av den utav

Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda stadsplanen för visst område

av nämnda hemman jämte angränsande mark i Dals-Eds socken m. m., tomter

för bebyggande finge upplåtas med äganderätt eller tomträtt under villkor,

att vid försäljning med äganderätt köpeskillingen erlades kontant vid köpets

avslutande,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Alaj.ts proposition nr 24-

att vid upplåtelse av tomträtt en årlig avgäld, motsvarande skälig ränta

å tomtens värde, erlades,

att upplåtelse av viss tomt ej finge ske med mindre Kungl. Maj:t förklarat

sig icke hava något att erinra mot föreslagen tomtindelning för det kvarter,

inom vilket tomten vore belägen,

att kostnaden för upplåten tomts behöriga utstakning å marken bestredes

av den, till vilken tomten upplätes,

att mark till i stadsplanen upptagna vägar, torg, planteringar och allmänna

platser kostnadsfritt överlämnades till det blivande samhället,

att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder skulle disponeras så, att

därav först ersattes den del av kostnaderna för stadsplanens upprättande,

som belöpte å kronoparken Ed, samt kostnaderna för utförd polygonmätning,

att därnäst finge utgå ersättning med belopp, som av Kungl. Majit bestämdes,

till tomtinnehavare för de byggnader, som för stadsplanens genomförande

måste bortrivas och icke vore utan vederbörligt tillstånd uppförda,

att vidare finge utgå erforderligt belopp till utdikning av myren i stadsplaneområdets

västra del och anläggning av behövliga vägar, i den mån sådana

befunnes böra utföras genom statens försorg, ävensom till utstakning av

stadsplanen och nödig byggnadskontroll (byggnadsinspektörens avlöning),

samt slutligen att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder i övrigt finge

användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparken^ i Norrland och

Dalarna, samt

att ordningen för tomtupplåtelserna och villkoren i övrigt därför bestämdes

av Kungl. Majit.

Samtidigt medgav riksdagen att visst område av den hemmanet 5/8 mantal

Västra Ed nr 2 tillhörande delen av stadsplaneområdet finge mot vederlag av

viss Dalslands järnvägsaktiebolag tillhörig mark överlåtas till nämnda bolag.

Genom brev till domänstyrelsen den 12 juni 1925 anbefallde Kungl. Majit

styrelsen, under punkten 13, att till Kungl. Majit inkomma med förslag dels

till plan för upplåtelse i överensstämmelse med Kungl. Majits och riksdagens

beslut av tomter från den del av kronohemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2,

som berördes av den utav Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda

stadsplanen för visst område av samma kronohemman jämte angränsande

mark i Dals-Eds socken, dels ock till villkor, vilka borde av Kungl. Majit föreskrivas

i fråga om omförmälda markutbyle mellan kronan och Dalslands

järnvägsaktiebolag.

Sedan bolaget meddelat, att bolaget ej önskade begagna sig av rätten till

ifrågavarande markutbyte, fann Kungl. Majit, genom beslut den 5 juni 1931,

gott förklara, att frågan om omförmälda markutbyte skulle anses hava förfallit.

Jämlikt brev den 8 april 1927 fastställde Kungl. Majit länsstyrelsens genom

resolution den 22 oktober 1925 meddelade beslut, att ordningsstadgan för rikets

städer samt brandstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

21

stad skulle i tillämpliga delar gälla inom Eds stadsplaneområde, vilket skulle

utgöra ett municipalsamhälle under benämning Eds municipalsamhälle.

Under juni månad 1925 inkom till domänstyrelsen en ansökning fran ett

flertal i Ed bosatta personer om vidtagande av åtgärder för jämkning i den

av Kungl. Majit fastställda stadsplanen. I anledning härav anmodade domänstyrelsen

den 21 augusti 1925 den, enligt förordnande av Kungl. Majit,

av byggnadsstyrelsen utsedde byggnadsinspektören för Dals-Eds stadsplaneområde

att snarast möjligt upprätta och till styrelsen ingiva förslag till ändring

av stadsplanen. Denna ändring skulle i huvudsak avse de centrala delarna

av stadsplaneområdet. Sedan byggnadsinspektörens förslag den 19

augusti 1926 avgivits och, efter remiss till byggnadsstyrelsen, till domänstyrelsen

den 10 juni 1927 åter inkommit, överlämnade domänstyrelsen med utlåtande

den 18 samma månad ärendet till Kungl. Majit, som den 1 juli 1927

fann gott fastställa ändring av stadsplanen för ifrågavarande delar av området

enligt ett av byggnadsstyrelsen i ärendet avgivet förslag. På grund av

nämnda stadsplaneändring fördröjdes upplåtelsen av tomter inom de centrala

delarna av samhället.

Emellertid hade styrelsen med anledning av brevet den 12 juni 1925 vidtagit

åtgärder för försäljning av de tomter, som lämpligen kunde tågås ! anspråk

och icke berördes av den då ifrågasatta stadsplaneändringen. Sedan

styrelsen den 7 december 1925 avgivit förslag i ämnet, avseende 17 tomter,

medgav Kungl. Majit den 31 december 1925, att den av domänstyrelsen föreslagna

försäljningen finge verkställas. Sedermera hava enligt uppgift från

domänstyrelsen samtliga dessa tomter genom vederbörande länsstyrelses försorg

försålts, den sista enligt ett den 26 augusti 1929 dagtecknat köpekontrakt.

Sedan omförmälda stadsplaneändring fastställts den 1 juli 1927 och då

hinder för ytterligare tomtförsäljning ej mötte, anmodade domänstyrelsen

den 11 i samma månad byggnadsinspektören att i samråd med jägmästaren

i dåvarande Dalslands revir upprätta och till styrelsen ingiva förslag lill försäljning

av ytterligare ett antal tomter inom stadsplaneområdet. Sedan infordrat

förslag till styrelsen inkommit och, efter remiss till byggnadsstyrelsen,

där underkastats viss omarbetning, avgav domänstyrelsen den 11 januari

1929 förslag till upplåtelse med äganderätt av ytterligare 54 tomter, vilka i

huvudsak voro belägna i samhällets centrum. Kungl. Majit medgav den 16

maj 1929, att omförmälda tomter — med undantag av en för bebyggande

för allmänt ändamål avsedd tomt — finge på angivna villkor genom vederbörande

länsstyrelses försorg försäljas. Domänstyrelsen meddelade i skrivelse

till länsstyrelsen den 5 juni 1929 vad som särskilt vore alt iakttaga vid

ifrågavarande av länsstyrelsen handhavda försäljning och förklarade därvid,

bland annat, att med försäljningen av tre av tomterna borde tillsvidare ansta

med hänsyn till att tomterna berördes av fråga örn inlösen av enskilda tillhöriga

byggnader, som för stadsplanens genomförande måste bortrivas. Av

de 50 tomter, som sålunda kunnat disponeras för försäljning, hava 13 tomter

varit belägna inom kvarter, som sedermera blivit föremål för stadsplane
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kanyl. Maj:ts proposition nr 24-

ändring, i samband varmed ny tomtindelning verkställts. Frånsett sistsagda

tomter hava av de till försäljning disponibla tomterna hitintills, enligt vad

domänstyrelsen meddelat, försålts 32, varför således 5 tomter återstå osålda.

På framställning av domänstyrelsen den 16 januari 1933 om viss jämkning

i stadsplanen för de utanför det egentliga samhället belägna västra delarna

av stadsplaneområdet fastställde länsstyrelsen, med stöd av 60 och

83 §§ stadsplanelagen den 29 maj 1931, genom resolution den 12 maj 1933

ett av vederbörande byggnadsinspektör i samråd med byggnadsstyrelsen uppgjort

förslag till ändringar i stadsplanen för Eds municipalsamhälle, sådant

samma förslag funnes åskådliggjort å en av länsarkitekten Berglund år 1931

upprättad karta med därå i november 1932 och februari 1933 införda förändringar,

dock att från fastställelse undantogos dels viss vägkorsning med

Dalslands järnvägsaktiebolags järnväg, dels ock å kartan angiven tomtindelning

inom kvarter. Samtidigt fastställde länsstyrelsen, jämlikt samma lagrum,

byggnadsbestämmelser för de delar av stadsplaneområdet, för vilka

ändrad stadsplan sålunda fastställts.

Efter det sistnämnda stadsplaneändring fastställts, har, på av domänstyrelsen

gjorda framställningar, Kungl. Majit den 16 februari 1934 och den 20

juni 1935 medgivit, att genom länsstyrelsens försoi-g finge försäljas ytterligare

91 tomter. Av dessa hava enligt vad domänstyrelsen uppgivit hittills

försålts 6. Därjämte har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1935 till

Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund försålts det s. k. Edshuset eller

Karl XII:s hus jämte den tomt, varå nämnda byggnad är belägen.

I skrivelse den 10 december 1935 har domänstyrelsen — med överlämnande

av ärendet tillhörande handlingar, varibland en på styrelsens föranstaltande

över stadsplaneområdet sammanställd karta i två delar, utvisande de

tomter, som hittills blivit försålda —- underställt Kungl. Majit frågan om

försäljning av i kronans ägo kvarvarande delar av Eds stadsplaneområde.

Styrelsen har därvid anfört följande.

Av de tomter inom områdets centrala delar, som enligt beslut av Kungl.

Majit varit tillgängliga för försäljning, vore 8 tomter osålda. Två av dessa

berördes dock av inlösen av enskilda tillhöriga byggnader. Dessutom funnes

inom nämnda delar av samhället två tomter, beträffande vilka beslut om

försäljning ej förelåge. Av berörda tomter vore den ena bebyggd med en

kronan tillhörig byggnad (»kronstugan») och den andra avsedd att användas

till uppförande av kommunhus.

För de 56 tomter, som hittills försålts från stadsplaneområdet, hade influtit

köpeskillingar till ett belopp av 137,099 kronor 93 öre. De kostnader,

som enligt åberopade riksdagsskrivelse skulle gäldas av ifrågavarande medel,

hade belöpt till omkring 41,750 kronor. Nämnda kostnader hade utgått

för upprättande av stadsplan och ändring av stadsplan med 16,457 kronor,

för polygonmätning med 2,700 kronor, för inlösen av byggnader, som

för stadsplanens genomförande oundgängligen måste nedrivas, med 2,940

kronor, för upptagande av avlopp för en inom stadsplaneområdet belägen

myr med 113 kronor, för anläggning av vägar med 2,646 kronor, för upprättande

av kartor, utstakning av stadsplanen, försäljning av tomter, värde
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

23

ring av vissa byggnader m. m. med 6,244 kronor samt för arvode till byggnadsinspektören,

avseende tiden till den 1 januari 1936, med 10,650 kronor.

Förutom nu angivna kostnader hade för lösen av å vissa tomter befintliga

byggnader, vilka måst borttagas, utbetalts ett belopp av 24,000 kronor.

Nämnda belopp hade emellertid till kronan återgäldats av köparen av berörda

tomter enligt bestämmelse i vid tomternas försäljning upprättat köpekontrakt.

Genomförandet av ifrågavarande försäljningar hade därjämte

givetvis åsamkat domänverket kostnader för domänstyrelsens och skogsstatstjänstemännens

befattning med sagda stadsplaneområde, vilka kostnader

emellertid ej särskilt redovisats. Kostnader för skatter, vilka här ej heller

redovisats, hade tagits av domänfondens driftsmedel. Hittills hade

nämnda kostnader i stort sett motsvarat inkomster av arrenden och bete

m. m., vilka tillgodoförts domänfonden som driftsinkomst.

Försäljningen av tomter vid Ed hade hittills givit ett ekonomiskt tillfredsställande

resultat. Det borde emellertid beaktas, att övervägande flertalet

av de inom det egentliga samhället belägna tomterna härvid försålts. Spekulanter

funnes ävenledes å flera av de få ännu osålda tomterna i samhällets

centrum, varför det torde kunna förväntas att jämväl dessa bleve

inom närmaste framtiden försålda. I vilken takt försäljning av tomterna i

stadsplaneområdets yttre, västra del kunde komma att ske vore svårt att

på förhand bedöma. Efterfrågan å tomter därstädes torde emellertid komma

att påverkas av samtidiga utbud av tomter från i stadsplaneområdet ingående

del av Eds kyrkoherdeboställe ävensom fran enskilda tillhöriga områden,

vilka angränsade stadsplaneområdets sydvästra del. Omhänderhavandet

av områdena och särskilt deras försäljning försvårades i hög grad

därav att domänverket ej å platsen ägde härför lämpliga organ. Då samhället

självt hade stort intresse av att tomtförsäljning och bebyggande raskt

framskrede, hade fråga uppkommit örn försäljning av osålda områden till

municipalsamhället, som genom sina organ på platsen skulle kunna på ett

avsevärt enklare och smidigare sätt än hittills varit möjligt ombesörja försäljningarna.

I sådant syfte hade sedan några år tillbaka underhandlingar

förts mellan domänstyrelsen och municipalsamhället, som å kommunalstämma

utsett vissa kommitterade att för samhällets vidkommande besluta

i fråga u.

I skrivelse till municipalsamhället den 5 november 1935 hade domänstyrelsen

förklarat sig villig att hos Kungl. Majit tillstyrka proposition till riksdagen

angående försäljning till municipalsamhället av i kronans ägo kvarvarande

delar av Eds stadsplaneområde av kronoparken Ed till ett pris av

75,000 kronor samt på i skrivelsen angivna villkor i övrigt, avseende, bland

annat, att i köpet ej skulle ingå tomt 1 i kvarter 2 (varå det s. k. Edshuset

eller Karl Nilis hus''vore beläget), tomt 4 i kvarter 7, tomt 1 a i kvarter 10 a

och tomt 1 i kvarter 21, vilka tomter beräknades bliva av kronan försålda

under närmaste tiden, samt tomt 2 i kvarter 8, som vore avsedd att i kronans

ägo bibehållas. Efter ytterligare förhandlingar i ärendet hade municipalsamhället,

som ansett det av styrelsen begärda priset vara för högt, i

skrivelse till styrelsen den 26 november 1935 anhållit, att styrelsen måtte

hos Kungl. Majit hemställa örn proposition till riksdagen angående områdets

försäljning på av styrelsen angivna villkor samt förbehållit sig att hos

Kungl. Majit underhandla örn prisets reglerande i enlighet med innehållet

i en skrivelse från municipalsamhället till domänstyrelsen den 14 nämnda

månad. Enligt sistnämnda skrivelse hade municipalsamhället törklarat sig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

villigt godtaga styrelsens villkor med ändring, att området skulle överlåtas

i det skick, vari det befunnes den 1 november 1935, innebärande att i köpet

skulle ingå tomt 4 i kvarter 7, tomt 1 a i kvarter 10 a och tomt 1 i kvarter 21

eller att municipalsamhället skulle uppbära köpeskillingarna för nämnda

tomter.

Under hemställan, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen medgiva, att

ifrågavarande stadsplaneområde med undantag av de å den i ärendet företedda

kartan angivna, av kronan försålda tomterna, finge försäljas till Eds

municipalsamhälle mot en köpeskilling av 75,000 kronor, anför domänstyrelsen

vidare:

Osålda delar utgjordes i huvudsak av åker samt ängs- och betesmark

m. m. med undantag av kvarteren 28 a och 28 b samt ej tomtindelade områden

av kvarteren 18 och 29 i områdets nordvästra del, vilka vore skogbeväxta.

Här funnes ett virkesförråd av till stor del värdefull timmerskog,

som torde kunna uppskattas till omkring 2,000 kubikmeter.

Tomt 2 i kvarter 8 vore bebyggd med ett kronan tillhörigt hus (s. k. kronstugan),

som användes av revirets personal och arbetare. I övrigt funnes

ej några kronan tillhöriga byggnader med undantag av en tvättstuga av

ringa värde, vari kronan vore delägare.

Området berördes av följande nyttjanderättsupplåtelser:

Årlig

Arrendetid. avgift

kronor.

1933 14/3 1938 10: —

1935 u/3 1936 45: —

1935 14/3 1936 75: —

1933 14/3 1953 75: —

1933 14/3 1953 30: —

V» 35—14/3 36 50: —

1935 14/3 1936 75: —

1935 14/3 1936 50: —

1935 14/3 1936 60: —

1935 14/3 1936 10: —

Vi» 34—14/3 36 40: —

—14/3 36 30: —

Summa 550: —

Dessutom utarrenderades för närvarande slåtter utan skriftliga avtal för

ett belopp av omkring 250 kronor årligen.

Ersättning till tomtinnehavare hade ej erlagts för följande byggnader, som

för stadsplanens genomförande måste nedrivas och icke vore utan vederbörligt

tillstånd uppförda och för vilka lösenskyldighet därför ålåge markägaren,

nämligen hälften av handlanden Anton Johansson tillhörigt boningshus

Område. Arrendator.

Område mellan sjön Lilla Lee och

tomt 3 i kv. 6, för hydroforanläggning,

c:a 9 m8............ Georg Andersson

Del av kvarter 4 jämte gatumark

mellan kv. 1 och 4, c:a 312 m2 Bertha Gustafsson

Tomt 6 i kv. 2, c:a 407 m2.....Anton Johansson

Tomt 1 i kv. 15, c:a 1,400 m2... Eds municipalsamh.

Skidbacke inom kv. 15, c:a

4,650 m2..................... » »

Område mellan tomt 1 a och tomt

1 b i kv. 10 a, c:a 450 m2..... Georg Zakariasson

Del av tomt 1 i kv. 1 jämte gatumark,

c:a 1,047 m2........... Anders Johansson

Tomt 3 i kv. 7, c:a 1,040 m2.... Ivar Norrlin

Område mellan kv. 6 o. 7, c:a

2,000 m2..................... Beda Freudenthal

Parkområde invid tomt 1 i kv. 6,

c:a 375 m2................... And. Sjöholm

Del av tomt 1 i kv. 1, c:a 280 m2.. Dals Eds kommun

Delar av kv. 19 och 27, c:a 7,500 m2 Karl Johansson

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

25

å tomt 6 i kvarter 2, fröken Beda Freudenthal tillhörigt boningshus i gatumark

mellan kvarteren 6 och 7, änkefru Bertha Gustafsson tillhörigt boningshus

i gatumark mellan kvarteren 1 och 4 och å tomt 1 i kvarter 4 samt del

av fröknarna Vendela Olsson och Emilia Olsson tillhörigt boningshus å tomt 1

i kvarter 37 och i gatumark mellan nämnda tomt och tomt 2 i kvarter 38.

Området genomlöptes av allmän landsväg.

Ungefärliga arealen av de områden av kronoparken Ed, som ingått i stads
-

planeområdet, utgjorde:

Försålda tomter............................................ 6.3152 hektar

Tomtindelad, osåld mark.................................... 13.4746 »

För upplåtelse av till tomter lämplig mark, som ännu ej tomtindelats.

.................................................. 8.8170 »

Parker m. m. (inberäknat område för skidbacke m. m.)....... 7.4561 »

Vägar, gator och torg m. m. (inberäknat allmän landsväg)..... 6,9571 »

Summa omkring 43.0200 hektar.

I förestående areal »tomtindelad, osåld mark» inginge arealerna av tomt 2

i kvarter 8, som vore avsedd att bibehållas i kronans ägo, samt tomt 4

i kvarter 7 och tomt 1 a i kvarter 10 a, vilka beräknats bliva sålda under

närmaste tiden. Då tomt 1 i kvarter 2 och tomt 1 i kvarter 21 numera

försålts, inginge arealerna av sagda tomter i arealen »försålda tomter».

Saluområdena värderades sålunda:

A. Områden, som beräknades bliva försålda under loppet av de

närmaste 20 åren.

Tomter, för vilka Kungl. Maj:t fastställt vissa minimi
-

priser:

131,496 m2 å sagda minimipriser....... kronor 150,534

Tomt 1 i kvarter 1 (avsedd för kommunalhus)

1,320 m‘ å 2 kronor........ » 2,640

Område för skidbacke, 3,930 m2 å 0.50

kronor............................ » 1,965

Summa 136,746 m2 med ett värde av., kronor 155,139,

som vid 20-årig försäljningstid och en räntefot av 5 procent

motsvarade ett nuvärde av 7.7569x 12.4622.............. kronor 96,660.

B. Områden, som beräknades bliva försålda under loppet av de närmaste

30 åren.

Tillsvidare ej tomtindelade områden (del

av kvarter 18, kvarteren 27 och 28 a,

kvarter 28 b med undantag av omkring

15,000 m2 försumpad mark, samt

del av kvarter 29) 73,170 m2 å 1 krona kronor 73,170,

som vid 30-årig försäljningstid och en räntefot av 5 procent

motsvarade''ett nuvärde av 2.4390x 15.3725.............. » 37,490.

C. Områden, som bomme att disponeras av municipalsamhället.

Område för vattenverk, parkområden och planteringar

(inberäknat 15,000 m2 försumpad mark inom kvarter

28 b) 85,631 m2.

Mark till vägar, gator och torg m. m. (inberäknat allmän

landsväg) 69,571 m2.

Ifrågavarande områden hade ej åsatts något värde, då de

borde utan vederlag överlåtas å municipalsamhället.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

Nuvärdet av:

Under A angivna områden................... kronor 96,660

» B » » ..................• >_ 37,490 kronor 134,150

För områdena inflytande arrenden intill deras försälj ningsdag

(500 kronor för år under 10 år)............................ » 3,850

Summa kronor 138,000.

Avgående poster Nuvärden

Lösen av vissa byggnader, för vilka lösningsskyldighet

ålåge markägaren:

Hälften av ett handlanden Anton Johansson

tillhörigt boningshus....................... kronor 1,500

Fröken Beda Freudenthal tillhörigt boningshus.

Löses med 4,000 kronor efter en beräknad tid

av 10 år................................... » 2,450

Änkefru Bertha Gustafsson tillhörigt boningshus.

Löses med 6,500 kronor efter en beräknad

tid av 5 år................................ » 5,090

Del av ett fröknarna Vendela Olsson och Emilia

Olsson tillhörigt boningshus. Löses med 2,000

kronor efter en beräknad tid av 10 år........ » 1,225

Summa kronor 10,265

Skatter................................... kronor 16,000

Anläggning av gator och vägar:

3,300 m2 å 5 kronor = 16,500 kronor, att fördelas

under en tid av 10 år..................... » 12,740

Administrationskostnader:

1,000 kronor årligen i 30 år................. » 15,370 kronor

Värde kronor

Köparens vinst 10 procent å 83,625 kronor.................. »

Återstående saluvärde kronor

eller i avrundat tal 75,000 kronor.

54,375

83,625

8,360

75,265,

I enlighet med styrelsens skrivelse till municipalsamhället den 5 november

1935 inginge ej i värderingen tomt 2 i kvarter 8, som vore avsedd att i

kronans ägo bibehållas, tomt 4 i kvarter 7 och tomt 1 a i kvarter 10 a, vilka

beräknades bliva försålda under närmaste, tiden, samt tomt 1 i kvarter 2

och tomt 1 i kvarter 21, vilka enligt uppgift av länsstyrelsen numera försålts.

De områdena åsätta prisen, vilka diskonterats i förhållande till en beräknad

realisationstid av 20 respektive 30 år, hade vid värderingen ej påverkats

av den gradvisa värdestegring, som sannolikt komme att inträffa under

nämnda realisationstider i mån försäljning och bebyggelse fortskrede.

Inom kvarteren 18, 28 a, 28 b och 29 befintligt virkesförråd, som beräknats

hava ett värde av 8,000 å 10,000 kronor, hade vid värderingen ej åsatts

särskilt värde.

För försäljningen föresloges följande villkor i övrigt,

att tillträdet räknades från och med den 14 mars 1936,

att köpeskillingen kontant erlades vid köpekontraktets undertecknande,

att områdena överlätes i det skick, vari de vid tillträdet befunnes,

att i köpet ej inginge tomt 2 i kvarter 8, tomt 4 i kvarter 7 och tomt 1 a

i kvarter 10 a,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

att i köpet ej inginge enskilda tillhöriga, å områdena befintliga byggnader

och anläggningar,

att köparen svarade för lösen av de å områdena befintliga hus, vilka för

stadsplanens genomförande borde rivas och icke vore utan vederbörligt tillstånd

uppförda,

att köparen respekterade gällande avtal rörande upplåtelser av i köpet ingående

områden,

att köparen ställde sig till efterrättelse fastställd stadsplan och stadsplanebestämmelser

samt byggnadsbestämmelser för Eds stadsplaneområde,

att köparen bekostade avstyckning och lagfart samt övriga med köpet förenade

utgifter,

att köparen vore skyldig tåla de jämkningar i områdenas gränser och

eljest, vilka kunde komma att bestämmas vid områdenas avstyckning,

att säljaren svarade för alla å områdena belöpande utskylder och besvär,

vilka vore förfallna till betalning före tillträdesdagen,

att säljaren skulle gottgöra köparen för vad säljaren kontant eller in

natura uppburit eller kunde komma att uppbära i form av arrende eller

annan avgäld för av köpet omfattad jord för tid efter tillträdesdagen, liksom

ock vara berättigad till motsvarande ersättning av köparen, avseende tiden

före samma dag, samt

att, för den händelse i köpet ingående tomt av länsstyrelsen försåldes före

köpekontraktets upprättande, den härför erhållna likviden skulle avräknas å

den överenskomna köpeskillingen.

Till ledning vid bedömandet av värdet av de tre tomter, som styrelsen

ansett böra undantagas från försäljningen, och därför ej medtagit i värderingen,

men vilka municipalsamhället velat medtaga utan ändring av det

föreslagna priset, meddelades, att de av Kungl. Majit för sagda tomter fastställda

minimiprisen utgjorde:

Kvarter

Tomt

Areal ms

Pris lör m2

kronor

Minimipris

kronor

7

4

1,170

2.10

2,457

10 a

1 a

360

4.—

1,440

21

1

1,290

1.50

1,935

Vid den nyligen

verkställda

Summa kronor 5,832.

försäljningen av tomt 1 i kvarter 21 hade

emellertid erhållits ett pris av 2.25 kronor för m2 eller inalles 2,902 kronor

50 öre. Förutom tomterna 4 i kvarter 7 och 1 a i kvarter 10 a torde, enligt

upplysning av länsstyrelsen, jämväl tomt 3 i kvarter 7 komma att under

närmaste tiden försäljas. Länsstyrelsen hade nämligen i skrivelse till styrelsen

den 29 november 1935 meddelat, att flera spekulanter å tomten funnes

och att godtagbar köpare avgivit anbud, uppgående till det av Kungl. Majit

för tomten fastställda minimipriset.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hade tillstyrkt att området

försåldes till municipalsamhället på av styrelsen föreslagna villkor.

Jag biträder förslaget, ali i kronans ägo kvarvarande delar av ifrågavarande Dapartemmustadsplaneområde

försäljas till Eds municipalsamhälle. För försäljningen chefen.

torde fordras riksdagens medgivande. På grund av de meningsskiljaktigheter

beträffande försäljningsvillkoren, som föreligga mellan domänstyrelsen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Mcij:ts proposition nr 24-

och municipalsamhället, torde något förslag till slutligt avtal icke böra underställas

riksdagen. Meningsskiljaktigheterna synas emellertid ej vara större

än att Kungl. Majit bör kunna medgivas rätt att efter förnyade förhandlingar

med municipalsamhället träffa avtal om försäljning på grundval av domänstyrelsens

förslag med de jämkningar, vartill skäl kunna finnas föreligga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att den del av kronohemmanet 5/s mtl Västra Ed nr 2 (kronoparken

Ed) i Dals-Eds socken av Älvsborgs län, som beröres

av den av Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda,

i vissa delar sedermera ändrade stadsplanen för visst

område av samma kronohemman jämte angränsande mark

i nämnda socken m. m., med undantag av de av kronan

redan försålda tomter, vilka finnas närmare angivna å en

i ärendet företedd karta, må försäljas till Eds municipalsamhälle

i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens

förslag, med rätt för Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar

i försäljningsvillkoren, Kungl. Majit kan finna erforderliga.

7:o.

Blinneberg nr 1 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen V2 mantal Blinneberg nr 1 i Mellby socken av Skaraborgs

län har jämlikt domänstyrelsens den 23 oktober 1914 utfärdade kontrakt

varit utarrenderad för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot en årlig avgäld

av 850 kronor. I avvaktan på dispositionsfrågans ordnande är egendomen

efter sistnämnda tidpunkt upplåten under arrende till den 14 mars

1936 mot en avgäld av 700 kronor.

Med anledning av arrendeledigheten har domänstyrelsen från vederbörande

domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat

upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter

eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter

funnes i orten. Kronojordstyckningssakkunniga hava under år

1930 besiktigat egendomen. Vidare har å egendomen den 22 augusti 1934

hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning. Av instrumentet över

förrättningen, de sakkunnigas utlåtande jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1911 över

egendomens inägor upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen omkring 11 kilometer från Lidköpings stad

och omkring 5 kilometer från Lovene järnvägsstation, ligger i tre skiften:

hemskiftet, skogsskiftet och skiftet i Digrimosse. Hemskiftet omfattar en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

29

areal av 40.6510 hektar, därav 27.6710 hektar tomt och åker, 1.4090 hektar äng,

10.9170 hektar skogsmark och 0.6540 hektar impediment, skogsskiftet 24.1764

hektar samt skiftet i Digrimosse 0.3533 hektar.

Av kronans åbyggnader vid egendomen äro magasinet och svinhuset i gott

skick samt stallet och vagnboden, ladugården, hemlighuset och källaren i

medelgott eller knappt medelgott skick. Boningshuset har i juni 1934 nedbrunnit.

Åkerjorden består till största delen av lermylla å lerbotten och i övrigt av

sandblandad lera å sandbotten, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken

utgöres av gärdesbackar, renar och dylikt och giver obetydlig avkastning.

Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.

Å egendomen finnas icke några torp eller lägenheter.

Egendomen har icke del i häradsallmänning eller annan samfällighet.

Taxeringsvärdet utgör 37,900 kronor, därav 10,900 kronor för skogen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 mars 1913 har kraftaktiebolaget

Gullspång—Munkfors erhållit tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna

över egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att egendomen, då byggnadsbeståndet

vore tillfredsställande, borde ostyckad bibehållas i kronans ägo och

ånyo utarrenderas.

Domänintendenten har i likhet med de sakkunniga förordat, att egendomen

måtte utarrenderas under en ny tjuguårsperiod.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anfört, att något

behov av kronojord för egnahemsbildning icke förefunnes inom länet.

Uppskattningsnämnden har, då egendomens manbyggnad nedbrunnit —

kronan hade i brandskadeersättning uppburit 14,975 kronor — samt de övriga

byggnaderna vore bristfälliga och åkerjorden icke täckdikad, ansett, att det

för kronan vore förmånligast att försälja egendomens hemskifte. Däremot

borde utskiftet bibehållas i kronans ägo och ställas under skogsstatens förvaltning.

Hemskiftet, vilket finnes närmare utmärkt å den av extra lantmätaren

.Janson upprättade kartan och i areal innehåller 40.6510 hektar, har av nämnden

saluvärderats till 21,000 kronor, därav för skogsmark och växande skog

5,570 kronor. Egendomens arrendevärde har beräknats till 1,200 kronor.

Nämnden har framhållit, att egendomens arrendator Johan Axel Pettersson

endast innehaft egendomen sedan den 14 mars 1932 och sålunda författningsenligt

ej vore hembudsberättigad vid lottens försäljning. Nämnden

har dock tillstyrkt, att lotten skulle försäljas till arrendator Pettersson^ vilken

synnerligen väl hävdat egendomen och genom den timade eldsvadan

tillfogats avsevärd skada och obehag. Pettersson hade skriftligen förklarat

sig vilja förvärva lotten i fråga till åsatt saluvärde. Såsom spekulant å lotten

hade vidare enligt vad nämnden meddelat anmält sig lantbrukaren G.

Bergqvist, vilken ägde en lotten angränsande jordbruksfastighet. Då denna

innehölle en areal av omkring 45 hektar och vore ett fullt bärkraftigt jordbruk,

hade nämnden ansett sig böra avstyrka, att Bergqvist medgåves rätt

alt förvärva lotten.

Jägmästaren och Överjägmästaren hava förklarat sig biträda det av uppskattningsnämnden

framlagda förslaget till egendomens disposition.

överlantmätaren har icke haft något att erinra mot den föreslagna delningen

av egendomen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 24.

Departements
chefen.

Med skrivelse den 5 april 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen det vara ur ekonomisk

synpunkt för kronan mest fördelaktigt, att egendomens hemskifte försåldes.

Styrelsen biträdde även nämndens förslag, att nuvarande arrendatorn

medgåves hembudsrätt vid lottens försäljning. Härför erfordrades

emellertid riksdagens medverkan. Det föreslagna saluvärdet hade icke givit

styrelsen anledning till erinran. Saluvärdet hade enligt vad domänintendenten

under hand upplyst beräknats under förutsättning att de å lotten befintliga

åbyggnaderna och övriga anläggningarna ävensom lottens ägor överlätes

i det skick, vari desamma enligt bestämmelserna i det om egendomen

gällande arrendekontraktet skulle av arrendatorn avlämnas, samt att kronan

skulle äga disponera över det efter branden å boningshuset uppburna brandskadebeloppet,

14,975 kronor. Vidare hade ansetts alt arrendatorn icke skulle

äga rätt till skadestånd av kronan i anledning av avsaknaden av boningshus

efter den timade branden. Några särskilda villkor angående lottens användning

ansåge styrelsen icke böra fästas vid försäljningen. Ej heller borde

förbehåll göras om rätt till återköp för kronan. Skulle föreskrifter härom

likväl befinnas påkallade, torde saluvärdet böra minskas med 10 procent.

Egendomens övriga ägor borde överlämnas till skogsstaten för att förvaltas

såsom kronopark.

Jag biträder domänstyrelsens förslag. Efter försäljningen återstående del

av egendomen torde bibehållas under skogsstatens förvaltning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen V2 mantal Blinneberg nr 1 i Mellby

socken av Skaraborgs län hemskiftet, vilket närmare angivits

å en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1911 upprättad

karta, med en areal av omkring 40.6510 hektar och ett

saluvärde av 21,000 kronor må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § första

stycket i förordningen för egendomens arrendator Johan

Axel Pettersson;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att lotten försäljes

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1936, att lotten

försäljes i det skick, vari densamma vid tillträdet befinner

sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå

i försäljningen, att innehavare av över lotten med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma

utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation

eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakats

å kreatur, att köparen i egenskap av arrendator av egendomen

icke skall äga rätt till skadestånd av kronan i anled
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

ning av avsaknad av boningshus efter den ä egendomen timade

eldsvådan samt att kronan och köparen i sagda egenskap

ej heller i övrigt efter tillträdesdagen skola äga framställa

ersättningsanspråk mot varandra på grund av arrendeavtalet,

med undantag dock för till äventyrs oguldna arrendeavgälder

och skatter för egendomen.

8:o.

Gropaboströminen nr 1 i Gävleborgs län.

Den 1 maj 1868 medgav Kungl. Majit Woxna bruksägare rätt att emot

den smörränta eller annan lämplig avgäld, som i stadgad ordning kunde

varda bestämd, såsom understöd till krononybygget Gropabo nr 3 i Ovanåkers

socken av Gävleborgs län, vilket nybygge Woxna bruksägare innehade,

inhägna och tillsvidare, intill dess annorlunda bleve förordnat, begagna

det ännu odisponerade, vid och omkring Gropaboströminen i Svensboån belägna,

intill nybygget gränsande utmål, som vid avvittring inom nämnda socken

blivit för det allmännas räkning undantaget, utgörande 17 tunnland 13

kappland ouppodlad mark, med skyldighet för bruksägarna att, så snart

påstående därom väcktes, avträda lägenheten utan anspråk på ersättning för

å densamma möjligen nedlagd kostnad för avröjning och odling, samt med

förbehåll därjämte, att genom den sålunda beviljade upplåtelsen hinder oj

lades för flottningen i allmänna farleden, att de träd å ifrågavarande område,

vilka holle 9 tum i diameter 10 alnar från roten, för kronans räkning

undantoges, och att upplåtelsen ej åtföljdes av bättre rätt till skogen än som

stadgades i förordningen den 29 juni 1866 angående .sådana skattehemman,

som uppkomma av nybyggen, vilka efter nämnda dag blivit beviljade. Av

Kungl. Maj:ts brev nämnda den 1 maj 1868 framgår ävenledes, att vid den av

Kungl. Majit den 13 mars 1845 fastställda avvittringen i Ovanåkers socken den

så kallade Gropaboströminen i Svensboån till en areal av 3 tunnland 24 kappland

jämte nödigt utmål av marken där omkring uppgående till 17 tunnland

13 kappland, å avvittringskartan betecknade med nr 559 och 596,

blivit, på grund av § 10 i avvittringsstadgan den 10 februari 1824, undantagen

från den till nybyggen upplåtna marken och för kronans räkning bibehållen,

att krononybygget Gropabo nr 3, som därvid fått sig tilldelat återstoden

av de å berörda karta med nämnda nummer utmärkta ägofigurer och

således omgåve ifrågavarande utmål, blivit genom sist sagda brev fastställt

till 2 öres- och 4 penningelands skatt eller ’3/9c mantal med 30 frihetsår och att

Kungl. Majit, i sammanhang med dispositionen av kronans överloppsmarker

i Gävleborgs län, den 29 september 1865, beträffande, bland andra, strömfallet

vid Gropaboströmmen med tillhörande utmål, förordnat, att denna

lägenhet tillsvidare borde av kronan bibehållas och genom kronans försorg

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2i
-

bevakas till dess i framtiden något tjänligt tillfälle till lägenhetens användande

eller avyttrande kunde yppa sig. r

I skrivelse till domänstyrelsen den 8 november 1933 har vederbörande jägmästare

anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för lägenhetens avträdande av

Woxna bruksägare -— numera Ljusne-Woxna Aktiebolag — eller ock för

möjliggörande för bolaget att med äganderätt förvärva lägenheten, då detta

vöre ett bolagets önskemål och något skäl för lägenhetens bibehållande i

kronans hand ej förelåge.

Med anledning härav har på domänstyrelsens föranstaltande saluvärdering

av lägenheten verkställts.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Nämnda lägenhet är belägen 1.5 kilometer från allmänna landsvägen Lobonäs—Voxna,

25 kilometer nordnordväst om Voxna järnvägsstation, 6 kilometer

sydost om Lobonäs och 7 kilometer söder om närmast belägna kronopark,

Långvattnet. Den omfattar landområde å båda sidor om Gropaboströmmen

i Gryckån — förut benämnd Svensboån — jämte inom området

befintlig del av sagda å med vattenfall samt gränsar i norr till en hemmansägaren

Karl Olsson tillhörig fastighet Gropabo nr 1 litt. Aa (l3), i öster till

aktiebolaget Marma-Långrör tillhöriga fastigheter och den Ljusne-Woxna

aktiebolag tillhöriga fastigheten Gropabo nr 3 samt i söder och väster till

förstnämnda aktiebolag tillhöriga fastigheter.

Lägenheten är obebyggd.

En brobyggnad, utbyggd å resterna av en gammal dammbyggnad, finnes

uppförd över Gryckån, omedelbart nedanför strömfallet.

Arealen omfattar 10.4440 hektar, varav omkring 8.76 hektar skogsmark och

1.68 hektar impediment (vatten).

Skogsmarken utgöres i huvudsak av sandhed med undantag av norra delen,

som består av starkt stenbunden morän. Boniteten är av för trakten

medelgod beskaffenhet.

Skogsbeståndet består av tall med någon inblandning av gran i en ålder

av omkring 100 år. Slutenheten är medelgod (delvis överslutet). Virkesförrådet

har uppskattats till 838 kubikmeter, varav 15 kubikmeter beräknas

hålla 9 tum i diameter 10 alnar från roten.

Saluvärdet har uppskattats till i avrundat tal 2,500 kronor. Vattenfallet,

som har en höjd av endast ett fåtal meter, har ej åsatts något värde.

överlantmätaren har meddelat, att lägenheten utbrutits vid avvittringen i

Ovanåkers socken, att genom Kungl. Maj:ts brev till kammarkollegium den

18 april 1884 bestämts att Matsmvra kapellag omfattande utom annat Gropabo

by, skulle överflyttas till Voxna socken samt att lägenheten Gropaboström •

men, som icke vore särskilt nämnd bland de till kapellaget hörande byar och

lägenheter, icke blivit ur jordeboken för Ovanåkers socken avförd utan kvarstode

alltjämt i såväl jordeboken som jordregistret för nämnda socken, ehuru

den på alla sidor omgåves av mark tillhörig Voxna socken.

Kammarkollegiet har anfört, att lägenheten redovisades i gällande Jordebok

för Ovanåkers socken bland kronoegendomar under enskild disposition, jordlägenheter,

såsom Gropaboströmmen nr 1, ett utmål, att lägenheten i 1880

års jordebok upptoges med en ränta av 5 skålpund smör, vilken fastställts

genom kollegiets resolution den 17 mars 1873 och fran och med ar 1887 skulle

utgöras med 2 kronor 17 öre, att lägenheten salunda utgjorde en självstän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

!\un<jl. Majus proposition nr ‘Ud
-

dig fastighet och att vid försäljning av lägenheten förbehåll till skydd för

flotti ingen i Gryckån ej erfordrades, då denna utgjorde allmän flottled. Av

en inom kammarkollegiets tredje byrå upprättad promemoria framgår, att

krononybygget Gropabo nr 3 införts i 1825 års jordebok för Ovanåkers socken

med anteckning, bland annat, att nybygget omförts till skatte med full

skattemannarätt till skogen och att till följd av skatteomföringen Gropabo

nr 3, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 18 april 1884 överflyttats till Voxna

socken, redovisades i nu gällande jordebok för nämnda socken bland skattehemman.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot försäljning av lägenheten

till Ljusne-Woxna aktiebolag.

Jägmästaren har meddelat, att upplåtelsen av lägenheten Gropaboströmmen

innebure rätt för innehavaren av fastigheten Gropabo nr 3, Ljusne-Woxna

aktiebolag, att av å lägenheten befintlig, i upplåtelsen ingående skog dels.

utan utsyning, till husbehov hämta nödigt virke och bränsle, dels ock, efter

utsyning och stämpling av vederbörande skogstjänsteman, fritt taga eller försälja

vad därutöver kunde, med bevarande för framtiden av skogens bestånd,

årligen avverkas, att någon avröjning eller odling å lägenheten ej

verkställts, att så långt tillbaka han kunnat utreda eller till och med år 1909

genom reviret ej utlämnats något virke till Gropabo nr 3, att husbehovsvirke

utan utsyning ej heller hämtats, att av reviret för domänfondens räkning

från lägenheten försålts dels år 19 1 9 47.46 kubikmeter stubbved för 118 kronor

05 öre, dels år 1923 en år 1918 utstämplad auktionspost om 374 kubikmeter

för 2,983 kronor 44 öre, dels ock år 1924 16 kubikmeter efterstämpling

för 114 kronor 37 öre, eller tillsammans 437.46 kubikmeter för 3,216

kronor 46 öre, samt att större delen av de försålda träden ej hållit 9 tum

10 alnar från roten, utan sålunda tagits av skog, som med nyttjanderätt upplåtits

till Ljusne-Woxna aktiebolag.

Överjägmästaren har tillstyrkt att lägenheten forsaljes tdl Ljusne-W Öxna

aktiebolag. . . , .. , . ....

Ljusne-Woxna aktiebolag har förklarat sig villigt inköpa lagenheten till

ett pris av 2,500 kronor. Bolaget har i samband därmed återkallat en hos

vederbörande jägmästare gjord framställning om utsyning å lägenheten av

4 240 kubikfot sågtimmer, som vöre avsett att användas till husbehov vid

hemmanet Gropabo nr 3. Bolaget har därjämte meddelat att smörranta

eller avgäld med 2 kronor 17 öre för år av bolaget erlagts sedan ar 1868, att

det förhållandet att virke till reparationer och underhåll av abyggnaderna

vid fastigheten Gropabo nr 3 ej tagits från lägenheten Gropabostrommen berodde

därpå, att, sedan husbehovssågen i Voxna kommit lill stand pa 1880- talet. det varit bekvämare för bolaget att från nämnda sag taga sagat

virke till berörda byggnader, vartill andra av bolagets fastigheter fatt tillhandahålla

råvara, samt att enbart för reparation av uthusbyggnaden a Gropabo

nr 3 under åren 1929—1932 använts 2,122 kubikfot sagat virke, motsvarande

omkring 4,240 kubikfot sågtimmer. ....

Såsom spekulant å lägenheten har jämväl anmält sig hemmansägaren

Karl Olsson, ägare av förenämnda fastighet Gropabo 1 , som i norr angransar

lägenheten. Olsson har meddelat, att å lägenheten funnes till bränsle

lämplig småskog, vilket skulle vara av varde för honom, da tillgängen, a

sådan sko" vore obetydlig å den honom tillhöriga fastigheten. Ilan har förkl

rät sig vilhg att för lägenheten betala angivet pris av 2,500 kronor Med

Sifv har »mästaren meddela., att Olsa,.,, är 1930 av akhchola
lii

hail g lill riksdagens protokoll Utön. I sami. \r24.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-

Departementsahej

en.

get Marma-Långrör inköpt fastigheten Gropabo l3, att nämnda fastighet

omfattade en areal av 19.3990 hektar, varav omkring 3.66 hektar tomt och

åker m. m., 1.71 hektar äng och 14,03 hektar skogsmark, att vid Olssons för

värv av fastigheten å densamma funnits ett virkesförråd av omkring 593

kubikmeter, vilket varit tillfyllest för fastighetens husbehov, att Olsson under

de tre sista åren avverkat och försålt huvudsakliga delen av den å fastigheten

befintliga skogen samt att det funnes anledning förmoda att Olsson,

därest han medgåves rätt att inköpa lägenheten, bomme att utnyttja skogstillgången

för försäljning. Jägmästaren har därför ansett, att Olsson ej borde

medgivas rätt att inköpa lägenheten.

Med utlåtande den 20 september 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.

För egen del ansåge styrelsen att lägenheten borde försäljas, då kronan

ej hade något intresse av att den bibehölles i kronans ägo. Med hänsyn till

att lägenheten anslagits som understöd åt den numera skattelösta, LjusneWoxna

aktiebolag tillhöriga fastigheten Gropabo nr 3 ävensom övriga föreliggande

omständigheter syntes lägenheten böra försäljas till nämnda bolag.

Försäljningen borde ske under villkor, bland annat, att kronan och bolaget

icke ägde framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund av

föregående disposition av lägenheten. Ärendet syntes böra underställas

riksdagens prövning. Sedan Kungl. Majit med riksdagen förordnat angående

lägenhetens försäljning till Ljusne-Woxna aktiebolag, torde erfordras särskilt

tillstånd för bolaget att förvärva lägenheten.

I likhet med domänstyrelsen anser jag det lämpligast att lägenheten försäljes

till Ljusne-Woxna aktiebolag, som — därest statsmakterna bifalla försäljningsförslaget

— bär att i vanlig ordning ansöka om tillstånd att få förvärva

lägenheten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Gropaboströmmen nr 1 i Ovanåkers socken

av Gävleborgs län må försäljas till Ljusne-Woxna aktiebolag

mot en köpeskilling av 2,500 kronor under villkor i övrigt,

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i nämnda län,

som har att, så snart köpeskillingen erlagts samt bolaget

företett vederbörligt tillstånd att förvärva lägenheten, utfärda

köpebrev å densamma, att lägenheten av köparen tillträdes

vid köpeskillingens erläggande, att lägenheten överlåtes i

det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i köpet ej ingå

å lägenheten eventuellt befintliga, enskilda tillhöriga byggnader

och anläggningar, att varken kronan eller bolaget äga

framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund

av föregående disposition av lägenheten och att köparen ensam

vidkännes kostnad för lagfart och övriga med köpet

förenade utgifter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24-

35

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—8:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:42 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten
  2. JoU 1936:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten