Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar
1936-01-09 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:24, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 24-
1
Nr 24.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 9 januari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna Ilo—8:o.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa
Kungl. Majits prövning vissa ärenden angående försäljning av
kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts
böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande
l:o.
Kronoparken Biskopsbo i Jönköpings län.
Den 13 mars 1931 anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att i anledning
av en av fröken Maria Petersson, Biskopsbo, Sävsjö, gjord framställning angående
inköp av ett område av kronoparken Biskopsbo i Vrigstads socken
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 24. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
av Jönköpings län låta verkställa uppskattning av ett för avstyckning lämpligt
skogsområde örn cirka 25 hektar av sagda kronopark, gränsande intill en av
sökanden från kronan förut inköpt fastighet, samt till Kungl. Maj :t inkomma
med instrument över den sålunda verkställda värderingen jämte eget utlåtande.
Sedan överjägmästaren i dåvarande Smålands distrikt med biträde av vederbörande
skogstaxator verkställt berörda uppskattning, har domänstyrelsen
i skrivelser till sökanden den 15 april 1932 och den 30 januari 1935 anhållit
om meddelande, huruvida hon vore villig godtaga av styrelsen för
försäljningen föreslagna villkor. Då något svar härå ej inkom till domänstyrelsen,
avgav styrelsen utlåtande i ärendet den 26 februari 1935 samt bifogade
därvid vid förrättningen upprättat instrument samt av vederbörande
jägmästare och Överjägmästare i ärendet avgivna yttranden.
Sedan från sökanden till styrelsen inkommit besked angående villkoren för
ifrågasatt inköp har domänstyrelsen den 29 augusti 1935 avgivit förnyat utlåtande
i ärendet.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat.
Kronoparken Biskopsbo är belägen omkring 8 kilometer nordväst om
Stockaryds järnvägsstation på södra stambanan.
Sökanden har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 april 1925 från kronoegendomen
1 mantal Biskopsbo nr 1 med äganderätt förvärvat huvudgårdens
inägor jämte viss angränsande skogsmark m. m. Återstående del av egendomen
förvaltas under benämningen kronoparken Biskopsbo. Från denna har
sedermera försålts torpet Hagen med en areal av omkring 24.70 hektar.
Såsom skäl för framställningen har sökanden anfört, att den av henne inköpta
fastigheten, varå sedan år 1915 funnes en med statsbidrag understödd
enskild anstalt för obildbara sinnesslöa, ej erhållit för egendomens behov
erforderlig skog och skogsmark. Till stöd för sistberörda uppgift har åberopats
en av forstmästare!! A. Svartz i Jönköping verkställd utredning, enligt vilken
den egentliga skogsmarken å sökandens fastighet uppginge till 9.39 hektar.
För att fastigheten skulle erhålla nödigt husbehovs virke efter ortens förhållanden
erfordrades ytterligare skogsmarksareal av medelgod bonitet örn cirka
25 hektar.
Det till sökanden försålda och det i kronans ägo bibehållna området omfattar
följande ytvidd, nämligen
Inägor
hektar
Försålt område.................. 51.83
Kronoparken Biskopsbo.......... 5.93
Vid värderingsförrättningen uppgjordes två alternativa förslag, vilka å ett
ärendet bilagt utdrag av »karta över kronoparken Biskopsbo» betecknats med
I och II. Enligt det vid områdenas värdering upprättade instrumentet hava
arealer, virkesförråd och saluvärden uppskattats till:
Område
Skogsmark
hektar
Impediment
hektar
Summa
areal
hektar
Virkesförråd
kubikmeter
Saluvärde
kronor
I.......
.... 23.41
1.29
c:a 24.7 0
2,270
16,270
II.......
2.2 6
» 24.60
3,154
23,500.
Skogs- och
betesmark
hektar
25.89
152.64
Impediment
hektar
0.40
52.28
Summa
hektar
78.12
210.75.
Kungl Maj.-ts proposition nr 24-
3
I saluvärdena ingå kostnaderna för områdenas värdering med 400 kronor
samt i fråga om område II jämväl kapitalvärdet av ökad hägnadskostnad.
överlantmätaren har meddelat, att områdena utgöra delar av hemmanslotten
V4 mantal litt. Aa Biskopsbo l2 och att med hänsyn till jorddelningslagens
bestämmelser varken område I eller II kan avstyckas såsom särskild
fastighet. Enligt överlantmätarens åsikt mötte däremot ej hinder att avstycka
någotdera av områdena för sammanläggning med den sökanden tillhöriga
fastigheten s/4 mantal litt. Ab Biskopsbo l3.
Jägmästaren och överjägmästaren hava med hänsyn till kronoparkens
jämförelsevis obetydliga omfattning och då tillfälle funnes för sökanden att
från kronoparken Biskopsbo och andra i orten belägna kronoparker inköpa
för egendomen behövligt virke av skilda slag, avstyrkt försäljning enligt någotdera
av förenämnda alternativ. Vid eventuell försäljning av område I
borde förbehåll göras för kronoparken Biskopsbo örn rätt till väg till en bredd
av 10 meter över dels saluområdet, dels ock den sökanden tillhöriga fastigheten
Biskopsbo l3, allt på sätt med blyerts markerats å kartan. Jägmästaren
har meddelat, att efter uppskattningsförrättningen å området I uttagits
omkring 125 kubikmeter. Då tillväxten av virkesförrådet under de tre år,
som förflutit efter nämnda förrättnings verkställande, uppskattades till omkring
200 kubikmeter, förelåge ej skäl till nedsättning av saluvärdet.
Sökanden har förklarat sig villig inköpa område I till en saluvärdet motsvarande
köpeskilling av 16,270 kronor.
Domänstyrelsen har anfört, att ehuru styrelsen ansåge att försäljning av
för skogsproduktion duglig mark från ifrågavarande kronopark ej vore förenlig
med domänverkets intressen, styrelsen dock ej ville motsätta sig försäljning
till sökanden av område I. Mot föreslaget saluvärde av 16,270 kronor
hade styrelsen ej något att erinra.
Jag tillstyrker bifall till ifrågavarande försäljningsförslag, vilket tillkommit
i syfte att avhjälpa den olägenhet, som för sökanden är förenad därmed, att
den tidigare lill henne från kronan försålda fastighetens skogstillgång icke
förslår för tillgodoseende av hennes behov av husbehovsvirke. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoparken Biskopsbo (Biskopsbo l2) i Vrigstads
socken av Jönköpings län det med alternativ I å den i ärendet
företedda kartan betecknade området, vilket omfattar en
areal av omkring 24.70 hektar, må försäljas till fröken Maria
Petersson, Biskopsbo, Sävsjö, mot en köpeskilling av 16,270
kronor, samt under villkor i övrigt, att området tillträdes
vid köpets avslutande, då köpeskillingen erlägges, att området
överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes, att i
köpet ej ingå å området eventuellt befintliga, enskilda tillhöriga
byggnader och anläggningar, att området avstyckas för
sammanläggning med den köparen tillhöriga fastigheten Biskopsbo
l8, att köparen bekostar avstyckning och lagfart
samt övriga med köpet förenade utgifter, ait stamfastigheten
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 24-
förbehålles rätt till väg till en bredd av 10 meter över dels
saluområdet, dels ock fastigheten Biskopsbo l3, allt på sätt
med blyerts markerats å förenämnda karta, att köparen uppför
och ensam bekostar laggill hägnad i gränsen mellan kronoparken
och saluområdet, att köparen är skyldig tåla de
jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka kunna komma
att bestämmas vid områdets avstyckning, samt att i tilllämpliga
delar skola gälla bestämmelserna i förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.
2:o.
Böla Lillegård nr 2 och Böla Västergård nr 3 i Jönköpings län.
Kronoegendomen J/2 mantal Böla Lillegård nr 2 och 1/2 mantal Böla Västergård
nr 3 i Skede socken av Jönköpings län är genom domänstyrelsens den
3 oktober 1924 meddelade kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1926—
14 mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,060 kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendom under år 1933. Av handlingarna
i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört protokoll,
och en av distriktslantmätaren Anders Oldenburg år 1933 översedd och kompletterad
karta med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat:
Egendomen, förlagd i tre skiften, är belägen 13 kilometer från Vetlanda
och 6 kilometer från Holsbybrunns järnvägsstation samt innehåller en areal
av 196.7940 hektar, därav 19.5920 hektar tomt och åker, 7.9270 hektar äng och
169.2750 hektar avrösningsjord. Åkerjorden består av dels medelgod sandmylla
på alvbotten, dels lätt sandmylla på grusbotten och dels medelgoda
mossodlingar. Ängen är medelgod, betesmarken är dålig, skogsmarken god
med riklig skogstillgång.
Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.
Kronans å egendomen befintliga byggnader äro i knappt medelgott stånd;
de äro dock nöjaktigt underhålla och tillräckliga för egendomens behov.
Egendomen har icke del i allmänning.
Smålands kraftaktiebolag har över egendomen framdragna elektriska ledningar.
Uppskattningsnämnden har, då nybyggnad av boningshus och magasin å
egendomen vore av behovet påkallad samt ingen särskild anledning förefunnes
att bibehålla jordbruket i kronans ägo, föreslagit, att inägorna med
lämpligt skogsmarksområde i enlighet med ett av distriktslantmätaren Oldenburg
uppgjort förslag till avstyckning skulle frånskiljas egendomen och försäljas.
Försäljningslotten, bestående av tre skiften, har utmärkts å kartan, där
den betecknats med litt. Aa.
Lotten skulle innehålla en areal av 69.1660 hektar, därav 19.5920 hektar tomt
Kungl. Maj:ts proposition nr 24■ 5
och åker, 7.9270 hektar ängs- och odlingsmark samt 41.6470 hektar avrösningsjord.
Lotten har åsatts ett saluvärde av i runt tal 22,325 kronor, därav för skog
5,300 kronor.
Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotten överlåtes i det
skick, vari den på grund av bestämmelserna i det nu örn egendomen gällande
arrendekontraktet skall av egendomens arrendator överlämnas. Nämnden
har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lottens användning
samt återköpsrätt; skulle likväl föreskrift härutinnan anses böra ifrågakomma,
har nämnden föreslagit en nedsättning i saluvärdet med 10 procent.
Nämnden har förordat hembud för egendomens nuvarande arrendator,
Karl Hjalmar Karlsson, som väl brukat egendomen sedan år 1921. Karlsson
har förklarat sig villig att för salulotten erlägga en köpeskilling, motsvarande
det av nämnden lotten åsätta saluvärdet.
överjägmästaren och jägmästaren hava tillstyrkt uppskattningsnänmdens
förslag att försälja lotten ifråga. Jägmästaren har emellertid tillika meddelat,
att utstämpling av virke ägt rum å det till försäljning avsedda området, vilket
virke ännu ej hunnit avverkas och bortforslas, varför i blivande köpekontrakt
om lotten borde intagas bestämmelse örn rätt för kronan att intill den
1 maj 1936 bortforsla det utstämplade virket.
Överlantmåtaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning av
salulotten. Ägofigurerna nr 141 och 142, vilka i beskrivningen över avstyckningsförslaget
undantagits för samfällt behov, borde emellertid ingå i försäljningslottens
areal, då dessa ägofigurer motsvarade kronoegendomen tillhörig
vägmark. Till kronoegendomen syntes höra vatten och grund i Bölasjön
och Hökasjön enligt reglerna i 12 kapitlet 4 § jordabalken. Det inom vattenområdena
befintliga fisket syntes även tillhöra kronoegendomen, och borde
vid avstyckningen egendomens gränser i dessa sjöar bestämmas och vattenområdena
med fiske tilläggas salulotten. Innan försäljning och avstyckning
komme till stånd, borde de båda i egendomen ingående fastigheterna sammanläggas
till en fastighet med stöd av bestämmelserna i 1 § 2 mom. lagen örn
sammanläggning av fastighet på landet.
Med skrivelse den 16 april 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande:
Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag om frånskiljande och
försäljning av angivna salulott. I försäljningen borde, såsom överlantmätaren
framhållit, ingå ägofigurerna nr 141 och 142, varigenom lottens totala
markareal komme att utökas till 69.7260 hektar, ävensom vattenområden med
fisken i Böla- och Hökasjöarna.
Salulotten borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och hembud
å densamma tillerkännas nuvarande arrendatorn, Karl Hjalmar Karlsson.
Återstoden av egendomen borde i kronans ägo bibehållas och ställas under
skogsstatens vård och förvaltning.
Styrelsen hade vidtagit åtgärder för sammanläggning av de i kronoegendomen
ingående fastigheterna till en fastighet.
Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag. Efter försäljningen Departements
efie iqjj,
återstående del av egendomen torde bibehållas under skogsstatens förvaltning.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen 1/2 mantal Böla Lillegård nr 2 och
1/2 mantal Böla Västergård nr 3 i Skede socken av Jönköpings
län berörda, å den av distriktslantmätaren Anders Oldenburg
år 1933 översedda och kompletterade kartan med litt. Aa
betecknade lott med tillhörande vattenområden och fisken i
angränsande Böla- och Hökasjöarna jämte ägofigurerna 141
och 142 må till angivet saluvärde jämlikt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. försäljas med tillträde den 14 mars 1936 och
med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för Karl Hjalmar
Karlsson;
skolande vid försäljningen av lotten iakttagas, dels att det
å lotten befintliga utstämplade virket icke ingår i försäljningen,
och att kronan i blivande köpehandling skall förbehållas
rätt att intill den 1 maj 1936 avverka och bortforsla detsamma,
dels att köparen i blivande köpehandling förpliktas respektera
den Smålands kraftaktiebolag medgivna rätt att över egendomen
hava framdragna elektriska kraftledningar, dels ock
att, därest Karl Hjalmar Karlsson förvärvar lotten, i köpehandling
inryckas bestämmelser om att såväl Karlsson som
kronan skola avstå från de dem på grund av gällande arrendekontrakt
rörande egendomen tillkommande anspråk gentemot
varandra i fråga om ersättning för trädesbruk, höstplöjning,
sådd och husröta.
3:o
Tegnaholm i Kronobergs län.
Kronoegendomen HA mantal Tegnaholm i Tegnaby socken av Kronobergs
län — bestående av de i fastighetsregistret införda fastigheterna 1/2 mantal
Tegnaby nr 12 Lilla Bramstorp, V2 mantal Tegnaby nr 13 Piparegård,
V* mantal Tegnaby nr 14 Södregård med Tegnaby nr 10, en utjord, och Tegnaby
nr 11 Södrekvarn eller Hammaren, ett torp — är genom kontrakt den 8
oktober 1915 utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en
årlig avgäld av 1,800 kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.
Av det vid förrättningen förda protokollet, med tillhörande handlingar,
däribland en av extra lantmätaren Carl Mohlin år 1912 från laga skifteskarta
och de vid sänkningen av Rinkaby- och Barnsjöarna uppgjorda delningskartor,
kopierad och kompletterad karta, inhämtas bland annat.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 24.
Egendomen, vars ägor äro synnerligen splittrade, är delvis belägen vid den
från Tegnabysjön eller Toftasjön utgående Torsån på ett avstånd av 12 kilometer
från Växjö och 3 kilometer från Tegnaby järnvägsstation.
Av de i egendomen ingående ägorna har hemmanet Tegnaby nr 12 Lilla
Bramstorp å kartan betecknats med litt. Ia, Tegnaby nr 13 Piparegård med
litt. Ib, Tegnaby nr 14 Södregård med litt. Ic, Tegnaby nr 10, en utjord,
med litt. Id och Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren, ett torp, med
litt. Ie.
Lotterna litt. Ia, Ib och Ic äro utlagda i två skiften, ett i egendomens norra
delar beläget hemskifte och ett sydligare liggande utskifte.
Tegnaby nr 10 begränsas i norr av Torsån. Torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn
begränsas av samma å i väster.
Mitt emot Tegnaby nr 10 på andra sidan ån i norr ligga dels hemskiftet till
lotten litt. Ib, dels fastigheten Verkstadens kvarn (Norrekvarn eller Frälseskvarn).
Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren har mitt emot sig på
andra sidan ån till lotterna litt. Ib och Ic hörande utskiften.
Kronoegendomen innehåller en areal av 267.3180 hektar, därav 45.1600
hektar tomt och åker, 67.9880 hektar äng och 154.1700 hektar avrösningsjord.
Åkerjorden består av dels fullgod sandmylla å alv- eller jetterbotten och
dels svämjord, utgörande sandmylla på lerbotten. Ängen består av mader.
Såväl äng som vissa delar av åkerjorden översvämmas vid högre vattenstånd
i Torsån! Betesmarken lämnar ringa bete. Skogsmarken är god med riklig
skogstillgång.
Å egendomen finnas följande torp och lägenheter:
Torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn, bebyggt med kronan tillhöriga
kvarnhus med hjulhus, kvarnstall samt boningshus och ladugård. I
kvarnhuset äro inrymda två par sammäldsstenar, sikt och gryn verk, samtliga
tillhörande kronan samt skalare, havrekross, majskross, samsikt och
hissverk, tillhöriga egendomens arrendator. Torpet med kvarn brukas sedan
år 1932 av Ragnar Wigren, som till huvudgårdsarrendatorn betalar en
årlig avgäld av 650 kronor.
Torpet Duvedal, beläget å hemskiftet till Tegnaby nr 14 Södregård
och bebyggt med kronan tillhöriga boningshus och ladugård. Torpet brukas
sedan år 1923 av Ernst Magnusson, som till huvudgårdsarrendatorn erlägger
en årlig skatt å 150 kronor.
Lägenheten Verkstadens såg å Tegnaby nr 10. Till lägenheten
hör sågbyggnad och vattenhjul med hjulhus. I sågbyggnaden är inmonterat
ett kronan tillhörigt sågverk med flerbladig sågram, rundsåg, kapsåg
och stickhyvel. Vid lägenheten är i Torsån uppförd en dammbyggnad, gemensamt
tillhörig kronan och ägaren av lägenheten Norrekvarn. Lägenheten
Verkstadens såg ingår i huvudgårdsarrendet.
Husen å torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn samt såglägenlieten äro i medelgott
stånd. Å torpet Duvedal äro husen däremot i mindre gott skick, övriga
kronans å egendomen varande hus äro medelgoda.
Egendomen har icke del i allmänning.
Hanefors kraftaktiebolag har jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 december
1919 medgivits rätt att hava elektriska kraftledningar framdragna
över egendomen.
Vatten och grund jämte fall å de sträckor av Torsån, varest båda stränderna
tillhöra kronoegendomen, äro helt och hållet i kronans ägo. Å de sträckor
av ån, som ligga mellan främmande fastigheter och kronans mark, torde
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
vatten och grund endast till hälften ägas av kronan. Sålunda torde Tegnaby
nr 10, en utjord, och Norrekvarn vardera äga hälften av vatten och grund
på den sträcka av ån, som ligger mellan dessa fastigheter.
Uppskattningsnämnden har — under framhållande av att egendomen är en
av de bästa i länet, välbelägen invid allmän väg och försedd med jämförelsevis
goda och för egendomen tillräckliga byggnader — föreslagit egendomens
bibehållande i huvudsak i kronans ägo. Från egendomen skulle dock enligt
nämndens åsikt försäljas dels torpet Tegnaby nr 11 Södrekvarn eller Hammaren
med en mindre utökning av mark, tagen från hemmanslotterna litt. Ib
och Ic och å kartan utmärkt med en heldragen blyertslinje, dels ock lägenheten
Verkstadens såg, jämväl denna angiven å kartan. Det för sistberörda
lägenhet avsedda markområdet motsvaras å kartan av ägofigurerna
nr 224, 283, av 221 och av 223 och utgöres av mark, tillhörande förutom
Tegnaby nr 10, å vilken själva sågbyggnaden är belägen, jämväl Tegnaby
nr 14 Södregård.
Torpet Duvaedal har nämnden icke ansett sig böra föreslå till försäljning,
alldenstund brukaren av nämnda torp anmält sig vilja fortfarande arrendera
detsamma.
Av de till försäljning föreslagna lotterna skulle Södrekvarnslotten omfatta
9.0800 hektar, därav 3.8000 hektar tomt och åker, 4.3300 hektar ängs- och
odlingsmark samt 0.9500 hektar avrösningsjord och lotten Verkstadens såg
0.1480 hektar tomt och ängsmark.
Förstnämnda lott har med tillhörande byggnader, däri inbegripna kronan
tillhöriga maskiner samt vatten och grund jämte vattenkraft i Torsån invid
lotten, uppskattats till 11,810 kronor, därav för skog 150 kronor samt för
kvarnverk med maskiner och vattenkraft 7,000 kronor. Köpeskillingen för
lotten skulle erläggas kontant.
Saluvärdet å lägenheten Verkstadens såg jämte kronan tillhörig maskinell
utrustning ävensom vattenrätt och del i dammbyggnad har av nämnden uppskattats
till 3,000 kronor, därav för mark 370 kronor.
Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna överlåtas i det
skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt
skola av arrendatorn lämnas. Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrift
rörande särskilda villkor angående lotternas användning eller örn
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
har nämnden föreslagit en nedsättning i respektive saluvärden med 10 procent.
Vid försäljningarna skulle förbehåll göras för kronan om nödiga utfartsvägar
över lotterna.
Nämnden har förordat, att hembudsrätt å båda lotterna skulle tillerkännas
egendomens arrendator, Johan Eric Petersson, å Södrekvarnslotten enligt
9 § 2 mom. förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. Petersson, som från den 14 mars 1929
innehar arrendet, har övertagit detsamma från sin fader, Peter Johan Johansson,
vilken i sin tur fått arrenderätten år 1898 å sig överlåten av sin
fader, Johannes Petersson. Denne sistnämnde, som tillträtt arrendet år
1852, har, enligt vad nämnden meddelat, uppfört såväl kvarnbyggnaden å
Södrekvarn som sågen å Verkstadens såg.
Över jägmästaren har biträtt nämndens försäljningsförslag.
Vattenfallsstyrelsen har beräknat värdet för de båda lotterna tillhörande
vatten och vattenkraft till 2,000 å 3,000 kronor.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 24.
Överlantmätaren bär förklarat hinder icke föreligga för försäljningslotternas
avstyckning.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 21 maj 1935 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört:
För egen del biträdde styrelsen nämndens förslag om de båda lotternas
försäljning. Mot de åsätta saluvärdena, i vilka värdena för valten och vattenkraft
inginge, hade styrelsen ej någon erinran.
Nämnden hade förordat hembud enligt 9 § 2 mom. försäljningsförordningen
för arrendator Petersson å Södrekvarnslotten. Hembudsrätt å
dylik för sig brukad jordbrukslägenhet torde emellertid enligt gällande försäljningsförordning
icke kunna tillerkännas kronoegendomens arrendator.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter, icke minst det förhållandet
att Petersson och hans släkt i så lång tid innehaft egendomens arrende, funné
sig styrelsen emellertid böra tillstyrka, att lotten mot åsätta saluvärde direkt
försåldes till Petersson. Ehuru uppskattningsnämnden föreslagit, att köpeskillingen
skulle erläggas kontant, ansåge styrelsen, att Petersson borde beredas
tillfälle att fullgöra likviden i terminer, varför styrelsen förordade, att
köpeskillingen erlades i enlighet med bestämmelserna i förordningens §§21
och 22 B; och borde även i övrigt rörande försäljningen stadgandena i förberörda
förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Hembudsrätt för Petersson å lägenheten Verkstadens såg hade jämväl föreslagits
av nämnden. Även här saknades de i författningen påbjudna förutsättningarna
för medgivande av dylik hembudsrätt. Då emellertid värdet av
lotten icke överstege 3,000 kronor, skulle visserligen Kungl. Maj:t jämlikt
givet särskilt bemyndigande kunna bereda Petersson möjlighet att med hembudsrätt
få inköpa lotten. Styrelsen ansåge sig dock icke kunna förorda,
att Petersson tillerkändes en sådan förmån. Det syntes styrelsen nämligen
knappast lämpligt att, då Petersson erhållit möjlighet att direkt inköpa den
ena av ifrågavarande, till försäljning föreslagna lotter, han även skulle beredas
tillfälle att med förmånsrätt få förvärva den andra av lotterna i fråga.
Därtill komme, att beträffande sistberörda lott förutom Petersson även andra
spekulanter förefunnes. Sålunda torde, enligt vad styrelsen inhämtat, ägaren
av den mitt emot Verkstadens såg liggande lägenheten Norrekvarn vara synnerligen
angelägen att få förvärva lotten. Denne, vilken dels vore ägare till
ena hälften av det mellan lotten och lägenheten varande vattenområdet och
dels tillsammans med kronan ägde dammbyggnaden vid lotten, vore nämligen
ivrig att komma i besittning av också den andra hälften av vattenområdet
för att kunna fritt disponera hela vattenkraften, vilken under vissa perioder
av året ej vore tillräcklig för drivande av såväl lägenhetens kvarn som sågen
å försäljningslotten.
Styrelsen ansåge därför det vara riktigast och för statsverket ekonomiskt
fördelaktigast att utbjuda lotten å offentlig auktion, å vilken de intresserade
parterna kunde tävla örn lottens förvärvande.
Södrekvarnslotten borde försäljas i det skick, vari den jämlikt gällande
arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlåtas; och skulle genom försäljningen
samtliga lotten avseende rättsförhållanden på grund av arrendekontraktet
anses vara mellan kronan och arrendatorn slutligen reglerade, dock
med undantag av till äventyrs oguldna skatter och arrendeavgälder.
Lotten Verkstadens såg borde försäljas i befintligt skick.
Båda lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och till
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
trädas den 14 mars 1936. Lotterna borde försäljas med kronan tillhörigt,
utanför respektive lotter varande vattenområde; och borde vid försäljningarna
allenast kronan tillhöriga byggnader och maskinell utrustning medfölja.
Vid försäljning av lotten Verkstadens såg inginge även kronans andel i
därvarande dammbyggnad.
Kronan borde förbehållas rätt till utfartsväg över lotterna.
Med skrivelse den 24 september 1935 har domänstyrelsen överlämnat en
skrivelse från egendomens arrendator jämte av domänintendenten däröver
avgivet yttrande.
Arrendatorn Petersson har uppgivit, att han vid samtal med domänintendenten
sommaren 1934 bibringats den uppfattningen att antingen skulle
han med förmånsrätt få köpa lägenheten Verkstadens såg eller också skulle
lägenheten hembjudas honom till arrende. I förlitande härpå hade Petersson
inköpt och låtit insätta en del nya maskiner i sågen för en sammanlagd kostnad
av cirka 1,500 kronor. Därest sågen försåldes till annan person och
Petersson nödgades borttaga sina maskiner, komme dessa för honom att
förlora det mesta av sitt värde. Örn Petersson icke kunde berättigas att under
hand inköpa fastigheten, önskade han fördenskull innan lägenheten såldes
å auktion träffa uppgörelse med domänstyrelsen huru stor del av en blivande
köpeskilling, som borde överlämnas till honom som ersättning för
nämnda maskiner. Han vore villig att, om auktion ej annorledes kunde undvikas,
utgiva högre köpeskilling än 3,000 kronor för lägenheten.
Domänintendenten har förklarat, att han i sammanhang med försäljningsförslagets
upprättande tillstyrkt hembud åt arrendatorn och bekräftat detta
vid samtal med denne men givetvis icke avgivit något löfte, varpå arrendatorn
kunde grunda sin åtgärd att anskaffa nya inventarier till sågen. Sedan
det visat sig, att rättegång mellan ägaren till sågen och den andre delägaren
i vattenfallet torde bliva oundviklig i syfte att bestämma om rätten att utnyttja
vattenkraften, hade domänintendenten kommit till den uppfattningen
att hela vattenrätten borde förenas på en hand. Kronans del borde därför
säljas på offentlig auktion och ej hembjudas Petersson. De nya inventarierna
torde avsevärt höja anläggningens värde men sannolikt kunde arrendatorn
vid syn å lägenheten bliva ålagd att ersätta brister å vissa äldre inventarier,
som tillhört kronan och som av arrendatorn blivit ersatta med nya.
Det syntes dock skäligt att arrendatorn, därest lägenheten försåldes å offentlig
auktion, i den mån försäljningspriset överstege 3,000 kronor erhölle gottgörelse
för de inventarier till sågen som han inköpt efter värderingen å
kronoegendomen, dock med högst två tredjedelar av det belopp han kunde
styrka sig hava utbetalat för ifrågavarande inventarier.
Domänstyrelsen har förklarat, att styrelsen icke ansåge sig böra frångå sin
hemställan i ärendet.
Departements- Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag om försäljning av Södrekvarnslotten
chefen. med hembudsrätt för arrendatorn Johan Eric Petersson.
Vad angår lotten Verkstadens såg synas övervägande skäl tala för, att sagda
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
11
lott säljes till den högstbjudande å offentlig auktion. Jag biträder sålunda
domänstyrelsens förslag jämväl därutinnan. Enligt uppgift har emellertid
arrendatorn Petersson, i förlitande på att sist omförmälda lott skulle komma
att i fortsättningen såsom hittills brukas av honom, inköpt vissa inventarier
till det å lotten belägna sågverket för en kostnad av omkring 1,500 kronor.
Ur skälighetssynpunkt förordar jag, att domänstyrelsen söker med Petersson
träffa överenskommelse örn övertagande för kronans räkning av sagda
inventarier före lottens försäljning. Jag förutsätter alltså, att styrelsen
erbjuder sig att för inventarierna betala det pris, som efter värdering kan
finnas skäligt. Inventarierna torde därefter, om överenskommelse sker, böra
liksom övriga kronan tillhöriga inventarier vid såganläggningen utbjudas
samtidigt med denna, varför lottens saluvärde bör höjas med belopp, motsvarande
den köpeskilling, kronan erlägger till Petersson.
Då för försäljningen av Södrekvarnslotten fordras riksdagens medgivande,
torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att av kronoegendomen l1/2 mantal Tegnaholm i Tegnaby
socken av Kronobergs län må försäljas de å förenämnda av
extra lantmätaren Carl Mohlin år 1912 upprättade karta angivna
Södrekvarnslotten och lotten Verkstadens såg,
Södrekvarnslotten, bestående av fastigheten Tegnaby
nr 11 Södrekvarn eller Hammaren jämte delar av hemmanslotterna
Tegnaby nr 13 Piparegård och Tegnaby nr 14
Södregård och innehållande en areal av 9.0800 hektar, till
arrendatorn Johan Eric Petersson mot åsätta saluvärdet
11,810 kronor och
lotten Verkstadens såg, bestående av delar av
Tegnaby nr 10, en utjord, och hemmanet Tegnaby nr 14 Södregård
samt innehållande en areal av 0.1480 hektar, enligt
15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. å auktion till den
högstbjudande mot ett saluvärde av 3,000 kronor jämte det
belopp kronan kan komma att utgiva till arrendator Petersson
för inventarier i sågen;
skolande beträffande försäljningarna i övrigt gälla, att lotterna
skola tillträdas den 14 mars 1936, att allenast kronan
tillhöriga byggnader ävensom maskinell utrustning medfölja
vid försäljningarna, att kronan förbehålles rätt till väg
över lotterna, att köpare av lotterna skola i blivande köpehandlingar
tillförbindas respektera den Hanefors kraftakliebolag
jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 december 1919
medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar framdragna
över lotterna, att lotten Verkstadens såg med kronans andel
i dammbyggnaden försäljes i befintligt skick, att lotten Södre
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 24.
kvarn försäljes i det skick, vari densamma jämlikt gällande
arrendekontrakt skall av arrendatorn överlämnas, att samtliga
denna lott avseende rättsförhållanden på grund av arrendekontraktet
skola genom försäljningen anses vara mellan
kronan och köparen slutligen reglerade med undantag dock
av till äventyrs oguldna skatter och arrendeavgälder, att köpeskillingen
erlägges i enlighet med bestämmelserna i §§ 21
och 22 B förordningen den 6 juni 1929 (nr 176), samt att rörande
försäljningen av sistnämnda lott i övrigt stadgandena
i samma förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.
4:o.
Björkö nr 1 i Kalmar län.
Kronoegendomen s/4 mantal Björkö nr 1 i Västra Eds socken av Kalmar
län är utarrenderad till den 14 mars 1936 mot ett årligt arrende av 1,100
kronor.
Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1932 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från domänintendenten i länet och Kalmar läns norra hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida
efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 19 december 1934
har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna
i ärendet, däribland en kopia av en av t. f. distriktslantmätaren Georg
Sundblad åren 1933—1934 upprättad karta »över alla ägorna till Björkö l1
eller mantal Björkö nr 1, litt. B» med beskrivning, inhämtas bland annat:
Egendomen, som är belägen 25 kilometer från Valdemarsvik och 30 kilometer
från Västerviks stad samt 6.5 kilometer från Överums bruk och järnvägsstation,
har en areal av 158.54 hektar, varav 37.987 hektar tomt och
åker, 1.586 hektar äng och odlingsmark samt 118.967 hektar avrösningsjord.
Byggnaderna till huvudgården äro betydligt över medelgoda. Ladugården
och svinhuset äro nyuppförda och tidsenliga. Av nybyggnad erfordras
egentligen endast en cementerad gödselstad och möjligen en vagnbod med
spannmålsvind över. Å ett till huvudgården nu brukat f. d. torp, Ekhultsdal,
äro byggnaderna otillräckliga, enär ladugård och loge saknas.
Åkerjorden vid huvudgården består av godartad, delvis ganska styv lerjord
på lerbotten i vackra ganska stenfria, men något kuperade åkerfält samt
av cirka 5 hektar medelgod mossjord på lerbotten av vitmossa. Å berörda
nedlagda torp består åkerjorden av godartad fastmarksjord, lermylla på lerbotten
i stora stenfria figurer.
Samfällighet eller rätt till annan förmån utom fastighetens område finnes
veterligen icke. Avdikningslan besvärar ej egendomen. Taxeringsvärdet utgör
31,400 kronor för jordbruket och 15,200 kronor för skogen.
Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Den till egendomen
hörande skogsmarken vore av sämre beskaffenhet. Inägorna lågo splittrade,
Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
13
vilken omständighet försvårade driften av jordbruket. Då staten knappast
kunde hava intresse av att behålla egendomen, förordade de sakkunniga dess
försäljning. Gården kunde lämpligen upplåtas i två lotter, torpet Ekhultsdal
om cirka 7 hektar åker och bebyggt med endast ett boningshus samt huvudgården
i övrigt.
Domänintendenten har ansett, att, då egendomens arrendator förklarat sig
villig att köpa huvudgården, och torpet såsom självständig jordbrukslägenhet
icke borde sakna köpare samt då den jämförelsevis obetydliga skogsmarken
torde utgöra väl liten förvaltningsenhet i kronans hand, egendomen
inbjöde till försäljning i tre lotter, huvudgården, en jordbrukslägenhet och
en bostadslägenhet.
Egnahemsnämnden har instämt i domänintendentens yttrande samt vitsordat,
att efterfrågan på lägenheter funnes i orten.
Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen hade visserligen
goda åbyggnader, — ladugården uppförd 1920—1921 och svinhuset 1924
— och tarvade således ej någon nämnvärd nybyggnad, annat än gödselstadsanläggning,
under en ny arrendeperiod. Egendomens åkerjord vore emellertid
i behov av systematisk täckdikning med därför erforderlig sänkning
av utfallen. Vidare borde kulturbetesvallen i kronans hand omedelbart omläggas.
Dessa omständigheter bomme i viss mån att förorsaka minskad
arrendeinkomst. Härjämte syntes skogsmarksarealen vara väl liten såsom
förvaltningsenhet i kronans hand.
Nuvarande arrendatorn, Gustav Jonsson, tillträdde arrendet den 14 mars
1933 och ägde således icke författningsenlig hembudsrätt. Han hade emellertid
övertagit arrenderätten i den felaktiga övertygelsen, att han ägde optionsrätt
såväl vid egendomens försäljning som vid utarrendering och hade
för den skull iklätt sig vissa, genom förre arrendatorns försumlighet erforderliga,
ganska dyrbara byggnadsarbeten. På grund härav och då Jonsson
vore en energisk och driftig jordbrukare, som väl lämpade sig för skötandet
av en sådan egendom, kunde nämnden icke underlåta att tillstyrka hembudsrätt
för honom. Torpet Ekhultsdal vore ofullständigt bebyggt, men
torde möjligen kunna finna köpare pa grund av salulottens i övrigt goda beskaffenhet.
Nämnden hade därför ansett sig böra biträda kronojordstyckningssakkunnigas
förslag till försäljning av egendomen i en huvudgård och
en jordbrukslägenhet. Därest optionsrätt icke skulle kunna beviljas Jonsson,
borde huvudgården och torpet icke försäljas på auktion, i vilket fall
vissa större granngårdar torde komma att inköpa desamma, utan genom anbud
enligt 13 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.
Nämnden hade saluvärderat de två lotterna på följande sätt.
Litt. A, Huvudgården, ägofigurer å kartan nr 1—136. Areal 137.69 hektar,
varav 31.973 hektar åker, 1.586 hektar äng och 104.131 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 42,000 kronor, varav 8,134 kronor för växande skog. Arrendevärde
1,375 kronor.
Litt B, Ekhultsdal, ägofigurer å kartan nr 137—163. Areal 20.85 hektar,
varav 6.014 hektar åker och 14.836 hektar avrösningsjord. Saluvarde
9,343 kronor, varav 3,790 kronor för växande skog. På grund av fehmae
byggnader, borde saluvärdet nedsättas till 8,000 kronor. Arrendevarde 2o0
kr Salu värder ingen hade skett under förutsättning, att salulotterna skulle
överlåtas i befintligt skick, men med rätt för avträdaren att, då lott upplates
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
till annan, utfå ersättning för höstutsäde med brukning samt vallutsäde och
plöjning. Arrendatorn Jonsson hade förklarat sig villig att avstå från nämnda
ersättning under förutsättning, att egendomen icke skulle avträdas enligt
laga syn, vilket nämnden för sin del tillstyrkte, och att ej heller fordra någon
ersättning av annat slag. Saluvärdena hade hållits obetydligt under i
orten gängse skäligt pris.
Vid försäljning av huvudgårdslotten borde det förbehåll göras, att lotten
icke finge försäljas till köpare, som förut innehade jordbruksfastighet och
att egendomen skulle brukas som självständigt jordbruk.
Beträffande lotten litt. B föresloge nämnden, att förbehåll rörande lägenhetens
användning såsom självständigt jordbruk och om återköpsrätt under
tio år borde göras vid försäljningen.
Egendomens arrendator, Gustav Jonsson, har skriftligen förklarat sig önska
inköpa lotten litt. A för det föreslagna saluvärdet, 42,000 kronor.
överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.
överlantmätaren har meddelat, att hinder icke torde möta mot avskiljande
av det därtill föreslagna området.
Härjämte har från vederbörande skogsstatstjänstemån framställning gjorts
att vid försäljning av lotten litt. A vissa förbehåll måtte göras beträffande
rätt för köpare av 2 å lotten utstämplade och försålda virkesposter att intill
den 1 juni 1938 utdriva dessa poster och härför disponera väg m. m.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 29 november 1935 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del i huvudsak anfört:
I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen anledning ej förefinnas
att bibehålla egendomen i kronans ägo. Mot det uppgjorda styckningsförslaget
och de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra.
Egendomens arrendator vore ej författningsenligt hembudsberättigad och då
av uppskattningsinstrumentet syntes framgå att även andra spekulanter å
huvudgården funnes, syntes det styrelsen lämpligast, att huvudgårdslotten,
litt. A, utbjödes till försäljning å offentlig auktion. Lotten litt. B borde däremot
utbjudas till salu under hand. Anledning att vid försäljningarna göra
förbehåll örn återköpsrätt syntes styrelsen ej föreligga.
Departements- Jag biträder förslaget om egendomens försäljning. Med hänsyn till det
chefen, arbete, arrendatorn Jonsson efter sitt tillträde av arrendet nedlagt å egendomen,
tillstyrker jag, att, ehuru Jonsson innehaft arrendet för kort tid för
att vara hembudsberättigad enligt gällande författning, huvudgårdslotten litt.
A likväl hembjudes honom. För att hindra spekulationsköp torde vid försäljning
till Jonsson lämpligen böra göras förbehåll om återköpsrätt för kronan,
därest lotten brukas annorledes än som självständig jordbruksfastighetÅterköpsrätten
torde, enär Jonsson varit innehavare av arrendet i tre år,
kunna begränsas till en tid av sju år. Någon ändring i egendomens saluvärde
torde ej böra föranledas av detta villkor. För försäljningen fordras
riksdagens tillstånd.
Vad angår lotten litt. B anser jag i likhet med uppskattningsnämnden och
domänstyrelsen, att densamma bör utbjudas till salu under hand.
Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
15
att kronoegendomen SU mantal Björkö nr 1 i Västra Eds
socken av Kalmar län försäljes enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. i två lotter nämligen
lotten litt. A (Huvudgården) mot ett saluvärde av 42,000
kronor med hembudsrätt enligt 9 § förordningen för egendomens
arrendator Gustav Jonsson under förbehåll örn återköpsrätt
för kronan för en tid av sju år, räknat från den 14
mars 1936, därest lotten brukas annorledes än som självständig
jordbruksfastighet; samt
lotten litt. B (Ekhultsdal) mot ett saluvärde av 8,000 kronor
genom utbud under hand enligt 13 § förordningen;
under villkor beträffande båda lotterna, afl lotterna
må tillträdas den 14 mars 1936, att endast kronoegendomen
tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna,
att förbehåll göres för de jämkningar i gränser,
som kunna komma att bestämmas vid blivande avstyckningsförrättning,
att lotterna försäljas i befintligt skick, samt att
innehavare av över egendomen med vederbörbgt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava desamma
kvarstående å lotterna utan rätt till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna, ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur,
samt beträffande lotten litt. A att, därest Jonsson
förvärvar densamma, varken han eller kronan efter tillträdesdagen
skall äga framställa några ersättningsanspråk på
grund av nu örn kronoegendomen gällande arrendekontrakt
för höstutsäde med brukning, vallutsäde, plöjning eller husröta,
att köparen av lotten ej äger disponera över två därå
utstämplade och försålda virkesposter, nämligen post 23/1935
om 4,025 träd och 2,246 kubikmeter samt post 24/1935 örn
1,314 träd och 552 kubikmeter, samt att köparen är skyldig
tåla dels att utdrivning av dessa virkesposter ej fullgöres förrän
den 1 juni 1938, dels att köparna av virkesposterna begagna
väg över lotten för utforsling av virket ävensom upplagsplatser
för detsamma och plats för sågplan.
5:o.
östra Näreby nr 1 i Göteborgs och Bohus län.
Kronoegendomen 1 mantal östra Näreby nr 1 i Harestads socken av Göteborgs
och Bohus län är genom domänstyrelsens den 21 augusti 1914 meddelade
kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 24.
årlig avgäld av 630 kronor. Avgälden har i samband med arrendeöverlåtelse
den 14 mars 1928 höjts till 800 kronor.
Kronoegendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstycknings - sakkunniga.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1934. Av handlingarna
i ärendet, däribland vid förrättningen fört protokoll, samt en av
t. f. extra lantmätaren C. Gedde år 1893 upprättad och år 1912 kompletterad
karta med tillhörande beskrivning över egendomen, inhämtas bland annat:
Egendomen, belägen 14 kilometer från Kungälv och 8 kilometer från Ytterby
järnvägsstation, innehåller en areal av 62.1490 hektar, därav 16.2910
hektar tomt och åker, 5.4060 hektar äng och 40.4520 hektar avrösningsjord.
Åkern, bestående av mullblandad lättlera på lerbotten, är av god beskaffenhet.
Ängen är jämförelsevis god och användes till bete. Den egentliga
betesmarken, som är uppfylld av kala berg, lämnar dock visst bete mellan bergen.
Skogsmarken är svag.
Å egendomen finnas, sedan torpen övre och Nedre Metesten avsöndrats
och försålts, inga torp. Ej heller finnas å egendomen några lägenheter.
Kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro samtliga, med undantag av
fähuset, som är medelgott, i dåligt skick.
Egendomen har icke del i samfällighet.
Torsby—Harestads elektriska distributionsförening har genom Kungl.
Maj:ts resolution den 20 september 1919 medgivits hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.
Med hänsyn till egendomens svaga byggnadsbestånd har uppskattningsnåmnden
i likhet med kronojordstyckningssakkunniga ansett sig böra tillstyrka
hela egendomens snara försäljning.
Nämnden har förordat egendomens uppdelning i tre å kartan med röda
gränslinjer utmärkta och med I—III betecknade försäljningslotter. Lotternas
arealer och saluvärden framgå av följande tabell.
Are
a 1
S a 1 u v ä r
d e
Åker
och
tomt
Äng
Avrös-
nings-
jord
Summa
Inägor
Avrös- nings- jord 0.
skog
Summa
I Huvudgården.......
II ....................
III ....................
15.2250
0.2360
0.8300
5.3930
0.0130
39.1000
1.3520
59.7180
1.6010
0.8300
20,966.50
1,000.—
3,000
23,900
200
1,000
Samtliga värderingar äro verkställda under förutsättning, att lotterna överlåtas
i det skick, vari de på grund av det nu om egendomen gällande arrendekontraktet
skola av arrendatorn överlämnas.
Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrifter om särskilda försäljningsvillkor
eller om återköpsrätt. Skulle föreskrifter härutinnan likväl
anses erforderliga, har nämnden förordat, att saluvärdena nedsättas med
femton procent.
Nämnden har upplyst, att egendomens nuvarande arrendator, F. E. Jönsson,
innehaft arrendet från den 14 mars 1928, och att dessförinnan Jönssons
svärfader, Johan Albert Söderström, arrenderat egendomen. Då egen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
17
domen under minst tio år innehafts av samma släkt, har nämnden tillstyrkt
hembud å lotten I eller huvudgården för Jönsson.
Lotten II, som angränsar Västra Näreby Soldatstom om 1—2 hektar, har
ägaren av nämnda fastighet, Albert Nordberg, anhållit att för utökning av
densamma få förvärva.
Lotten III har Anders Johan Larsson, ägare av hälften av 1/4 mantal Västra
Näreby litt. Cb med ungefär 2,5 hektar åker, begärt att få inköpa, då lotten
angränsade hans hemman och vore lämpad för utökning av detta.
Nämnden har tillstyrkt hembudsrätt för Nordberg å lotten II och Larsson
å lotten lil.
Samtliga till erhållande av hembud föreslagna personer hava förklarat sig
villiga att förvärva respektive lotter till de av nämnden åsätta saluvärden.
överlantmätaren har förklarat hinder icke möta för avstyckning enligt
dit av uppskattningsnämnden framlagda förslaget.
överjägmåstaren har icke haft något att erinra emot egendomens försäljning.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 10 maj 1935 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört:
Styrelsen biträdde nämndens förslag till egendomens uppdelning och försäljning.
Mot de lotterna åsätta saluvärdena hade styrelsen ingen erinran.
Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och tillträdas
den 14 mars 1936.
Hembud borde därvid jämlikt 11 § förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillerkännas
Albert Nordberg å lotten II och Anders Johan Larsson å lotten lil.
Däremot torde författningsenligt hembudsrätt icke kunna medgivas F. E.
Jönsson å lotten I. Jönsson hade arrenderat egendomen allenast från den 14
mars 1928. Visserligen hade Jönssons svärfader, Johan Albert Söderström,
dessförinnan från den 14 mars 1911 innehaft egendomen på arrende. Sedan
emellertid denne senare råkat i konkurs, hade arrenderätten den 14 mars
1923 överlåtits å en av Söderströms borgensmän, som innehaft arrendet intill
dess detta den 14 mars 1928 överlåtits på Jönsson. Arrendatorn Jönsson och
hans släkt hade sålunda icke innehaft egendomen på arrende under den i författningen
föreskrivna tiden av minst tio år i följd. Styrelsen hade emellertid
för sin del icke något att erinra emot att Jönsson, som väl skött egendomen,
tillerkändes hembudsrätt å lotten I. Frågan om Jönssons förvärv av lotten
I med förmånsrätt torde emellertid vid nu nämnt förhållande böra underställas
riksdagens prövning, därest Kungl. Majit icke med hänsyn till de omständigheter,
att arrendet av egendomen innehafts mer än tio år, örn än icke
i följd, av Jönsson och hans släkt, funne sig kunna tillerkänna Jönsson hembud
å lotten enligt 9 § försäljningsförordningen. För såvitt riksdagens medgivande
sålunda ansåges böra inhämtas, syntes det styrelsen lämpligt för
undvikande av splittring av ärendet, att detsamma i sin helhet underställdes
riksdagen.
Jag har intet att erinra mot det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
nilian^ till riksdagens protokoll WHO. 1 sami. Nr 24. 2
Departementchefen.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
att kronoegendomen 1 mantal östra Näreby nr 1 i Harestads
socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas i förenämnda
å den av t. f. extra lantmätaren C. Gedde upprättade
kartan med röda gränslinjer utmärkta och med I—lil
betecknade lotter
lotten I eller huvudgården örn 59.7180 hektar med ett
saluvärde av 23,900 kronor till arrendatorn F. E. Jönsson,
lotten II örn 1.6010 hektar och med ett saluvärde av
200 kronor samt lotten III örn 0.8300 hektar och med
ett saluvärde av 1,000 kronor med hembudsrätt jämlikt 11 §
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. till respektive
Albert Nordberg och Anders Johan Larsson, skolande i övrikt
gälla beträffande samtliga lotter, att lotterna
försäljas med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1936, att
lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna
sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningarna, att köpare skola respektera den Torsby—
Harestads elektriska distributionsförening eller dess rättsinnehavare
jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 20 september
1919 medgivna rätten att hava elektriska ledningar framdragna
över egendomen, att lotterna tillförsäkras rätt till erforderliga
utfartsvägar, och att förbehåll göras för jämkningar
i lotternas gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning
kunna finnas erforderliga, ävensom beträffande
huvudgårdslotten, att varken kronan eller arrendatorn
av egendomen efter tillträdesdagen skall äga framställa
ersättningsanspråk på grund av arrendeavtalet, med undantag
dock för till äventyrs oguldna arrendeavgälder och
skatter för egendomen, att köpeskillingen för lotten erlägges
på sätt i 21 och 22 §§ A i omförmälda förordning
stadgas, samt att i övrigt vid försäljningen av lotten bestämmelserna
i berörda förordning i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
6:o.
Kronoparken Ed i Älvsborgs län,
Åborättshemmanet 6/s mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds socken av Älvsborgs
län blev år 1690 upplåtet till »Uddevallaborna», som erhållit visst monopol
på timmerhandeln med Norge. Syftet med upplåtelsen var att bereda
boställe åt en tillsyningsman, som skulle för timmerhandlarnas i Uddevalla
räkning övervaka, att ingen obehörig timmerutförsel till Norge ägde rum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
19
Efter det fråga väckts om återförvärv av hemmanet till kronan och rättegång
i sådant syfte anhängiggjorts, ålades genom Kungl. Maj:ts dom den 5
april 1910 den enskilde innehavare av hemmanet, till vilken detsamma då
övergått, att till kronan avträda hemmanet.
Genom Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1911 till domänstyrelsen förordnades
på styrelsens hemställan, att hemmanet skulle, sedan det avträtts till kronan,
ställas under skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas såsom kronopark.
Det förvaltas nu under benämning kronoparken Ed. Denna omfattar
— förutom område, för vilket stadsplan sedermera upprättats — en
areal av omkring 97 hektar, varav 84 hektar skogsmark, 8 hektar impediment
och 5 hektar inägor.
Vid tiden för hemmanets återfallande till kronan fanns å det till hemmanet
hörande näset mellan sjöarna Stora och Lilla Lee ett mindre samhälle, som
uppkommit omkring den där belägna stationen Ed vid Dalslands järnvägsaktiebolags
järnväg. Bebyggelsen hade skett efter upplåtelser av förre innehavaren
av hemmanet av jord å arrende. Arrendena av ifrågavarande tomter
hava sedermera av kronan provisoriskt förlängts i den mån försäljning
av tomterna ej skett. På grund av platsens natursköna belägenhet har den
blivit en uppskattad turistort.
Sedan Kungl. Maj:t den 28 februari 1914 förordnat örn upprättande av
stadsplan för samhället, fastställdes den 12 september 1921, jämlikt 1 kap.
42 § lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad, stadsplan för vissa
områden inom samhället, sådana dessa angivits å en av byggnadsrådet F.
Lilljekvist år 1917 upprättad karta med viss av byggnadsstyrelsen å kartan
införd ändring. Samtidigt fastställde Kungl. Maj:t vissa byggnadsbestämmelser
samt föreskrev viss byggnadsordning ävensom att en byggnadsinspektör
skulle förordnas för samhället.
En del av stadsplaneområdet utgöres av mark, tillhörande kyrkoherdebostället
3A mantal Ed nr 1 i Dals-Eds socken. Gränsen mellan i stadsplaneområdet
ingående delar av 5/s mantal Västra Ed nr 2 och nämnda kyrkoherdeboställe
går i den väg, som är belägen mellan kvarteren 37, 38, 39 och
40 b, å ena sidan, och kvarteren 41, 42 och 43, å andra sidan, samt i vägens
förlängning ned till sjön Lilla Lee.
Frågan om upplåtelse av mark från inom stadsplaneområdet belägna delar
av kronoparken Ed för främjande av en rationell utveckling av samhället
förelädes av Kungl. Majit 1925 års riksdag i proposition nr 206, punkt 13.
Jämlikt skrivelse den 3 juni 1925, nr 259, punkt 13, medgav riksdagen, med
bifall till Kungl. Majits i nämnda proposition gjorda framställning, att från
den del av hemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2, som berördes av den utav
Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda stadsplanen för visst område
av nämnda hemman jämte angränsande mark i Dals-Eds socken m. m., tomter
för bebyggande finge upplåtas med äganderätt eller tomträtt under villkor,
att vid försäljning med äganderätt köpeskillingen erlades kontant vid köpets
avslutande,
20
Kungl. Alaj.ts proposition nr 24-
att vid upplåtelse av tomträtt en årlig avgäld, motsvarande skälig ränta
å tomtens värde, erlades,
att upplåtelse av viss tomt ej finge ske med mindre Kungl. Maj:t förklarat
sig icke hava något att erinra mot föreslagen tomtindelning för det kvarter,
inom vilket tomten vore belägen,
att kostnaden för upplåten tomts behöriga utstakning å marken bestredes
av den, till vilken tomten upplätes,
att mark till i stadsplanen upptagna vägar, torg, planteringar och allmänna
platser kostnadsfritt överlämnades till det blivande samhället,
att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder skulle disponeras så, att
därav först ersattes den del av kostnaderna för stadsplanens upprättande,
som belöpte å kronoparken Ed, samt kostnaderna för utförd polygonmätning,
att därnäst finge utgå ersättning med belopp, som av Kungl. Majit bestämdes,
till tomtinnehavare för de byggnader, som för stadsplanens genomförande
måste bortrivas och icke vore utan vederbörligt tillstånd uppförda,
att vidare finge utgå erforderligt belopp till utdikning av myren i stadsplaneområdets
västra del och anläggning av behövliga vägar, i den mån sådana
befunnes böra utföras genom statens försorg, ävensom till utstakning av
stadsplanen och nödig byggnadskontroll (byggnadsinspektörens avlöning),
samt slutligen att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder i övrigt finge
användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparken^ i Norrland och
Dalarna, samt
att ordningen för tomtupplåtelserna och villkoren i övrigt därför bestämdes
av Kungl. Majit.
Samtidigt medgav riksdagen att visst område av den hemmanet 5/8 mantal
Västra Ed nr 2 tillhörande delen av stadsplaneområdet finge mot vederlag av
viss Dalslands järnvägsaktiebolag tillhörig mark överlåtas till nämnda bolag.
Genom brev till domänstyrelsen den 12 juni 1925 anbefallde Kungl. Majit
styrelsen, under punkten 13, att till Kungl. Majit inkomma med förslag dels
till plan för upplåtelse i överensstämmelse med Kungl. Majits och riksdagens
beslut av tomter från den del av kronohemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2,
som berördes av den utav Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda
stadsplanen för visst område av samma kronohemman jämte angränsande
mark i Dals-Eds socken, dels ock till villkor, vilka borde av Kungl. Majit föreskrivas
i fråga om omförmälda markutbyle mellan kronan och Dalslands
järnvägsaktiebolag.
Sedan bolaget meddelat, att bolaget ej önskade begagna sig av rätten till
ifrågavarande markutbyte, fann Kungl. Majit, genom beslut den 5 juni 1931,
gott förklara, att frågan om omförmälda markutbyte skulle anses hava förfallit.
Jämlikt brev den 8 april 1927 fastställde Kungl. Majit länsstyrelsens genom
resolution den 22 oktober 1925 meddelade beslut, att ordningsstadgan för rikets
städer samt brandstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
21
stad skulle i tillämpliga delar gälla inom Eds stadsplaneområde, vilket skulle
utgöra ett municipalsamhälle under benämning Eds municipalsamhälle.
Under juni månad 1925 inkom till domänstyrelsen en ansökning fran ett
flertal i Ed bosatta personer om vidtagande av åtgärder för jämkning i den
av Kungl. Majit fastställda stadsplanen. I anledning härav anmodade domänstyrelsen
den 21 augusti 1925 den, enligt förordnande av Kungl. Majit,
av byggnadsstyrelsen utsedde byggnadsinspektören för Dals-Eds stadsplaneområde
att snarast möjligt upprätta och till styrelsen ingiva förslag till ändring
av stadsplanen. Denna ändring skulle i huvudsak avse de centrala delarna
av stadsplaneområdet. Sedan byggnadsinspektörens förslag den 19
augusti 1926 avgivits och, efter remiss till byggnadsstyrelsen, till domänstyrelsen
den 10 juni 1927 åter inkommit, överlämnade domänstyrelsen med utlåtande
den 18 samma månad ärendet till Kungl. Majit, som den 1 juli 1927
fann gott fastställa ändring av stadsplanen för ifrågavarande delar av området
enligt ett av byggnadsstyrelsen i ärendet avgivet förslag. På grund av
nämnda stadsplaneändring fördröjdes upplåtelsen av tomter inom de centrala
delarna av samhället.
Emellertid hade styrelsen med anledning av brevet den 12 juni 1925 vidtagit
åtgärder för försäljning av de tomter, som lämpligen kunde tågås ! anspråk
och icke berördes av den då ifrågasatta stadsplaneändringen. Sedan
styrelsen den 7 december 1925 avgivit förslag i ämnet, avseende 17 tomter,
medgav Kungl. Majit den 31 december 1925, att den av domänstyrelsen föreslagna
försäljningen finge verkställas. Sedermera hava enligt uppgift från
domänstyrelsen samtliga dessa tomter genom vederbörande länsstyrelses försorg
försålts, den sista enligt ett den 26 augusti 1929 dagtecknat köpekontrakt.
Sedan omförmälda stadsplaneändring fastställts den 1 juli 1927 och då
hinder för ytterligare tomtförsäljning ej mötte, anmodade domänstyrelsen
den 11 i samma månad byggnadsinspektören att i samråd med jägmästaren
i dåvarande Dalslands revir upprätta och till styrelsen ingiva förslag lill försäljning
av ytterligare ett antal tomter inom stadsplaneområdet. Sedan infordrat
förslag till styrelsen inkommit och, efter remiss till byggnadsstyrelsen,
där underkastats viss omarbetning, avgav domänstyrelsen den 11 januari
1929 förslag till upplåtelse med äganderätt av ytterligare 54 tomter, vilka i
huvudsak voro belägna i samhällets centrum. Kungl. Majit medgav den 16
maj 1929, att omförmälda tomter — med undantag av en för bebyggande
för allmänt ändamål avsedd tomt — finge på angivna villkor genom vederbörande
länsstyrelses försorg försäljas. Domänstyrelsen meddelade i skrivelse
till länsstyrelsen den 5 juni 1929 vad som särskilt vore alt iakttaga vid
ifrågavarande av länsstyrelsen handhavda försäljning och förklarade därvid,
bland annat, att med försäljningen av tre av tomterna borde tillsvidare ansta
med hänsyn till att tomterna berördes av fråga örn inlösen av enskilda tillhöriga
byggnader, som för stadsplanens genomförande måste bortrivas. Av
de 50 tomter, som sålunda kunnat disponeras för försäljning, hava 13 tomter
varit belägna inom kvarter, som sedermera blivit föremål för stadsplane
-
22
Kanyl. Maj:ts proposition nr 24-
ändring, i samband varmed ny tomtindelning verkställts. Frånsett sistsagda
tomter hava av de till försäljning disponibla tomterna hitintills, enligt vad
domänstyrelsen meddelat, försålts 32, varför således 5 tomter återstå osålda.
På framställning av domänstyrelsen den 16 januari 1933 om viss jämkning
i stadsplanen för de utanför det egentliga samhället belägna västra delarna
av stadsplaneområdet fastställde länsstyrelsen, med stöd av 60 och
83 §§ stadsplanelagen den 29 maj 1931, genom resolution den 12 maj 1933
ett av vederbörande byggnadsinspektör i samråd med byggnadsstyrelsen uppgjort
förslag till ändringar i stadsplanen för Eds municipalsamhälle, sådant
samma förslag funnes åskådliggjort å en av länsarkitekten Berglund år 1931
upprättad karta med därå i november 1932 och februari 1933 införda förändringar,
dock att från fastställelse undantogos dels viss vägkorsning med
Dalslands järnvägsaktiebolags järnväg, dels ock å kartan angiven tomtindelning
inom kvarter. Samtidigt fastställde länsstyrelsen, jämlikt samma lagrum,
byggnadsbestämmelser för de delar av stadsplaneområdet, för vilka
ändrad stadsplan sålunda fastställts.
Efter det sistnämnda stadsplaneändring fastställts, har, på av domänstyrelsen
gjorda framställningar, Kungl. Majit den 16 februari 1934 och den 20
juni 1935 medgivit, att genom länsstyrelsens försoi-g finge försäljas ytterligare
91 tomter. Av dessa hava enligt vad domänstyrelsen uppgivit hittills
försålts 6. Därjämte har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1935 till
Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund försålts det s. k. Edshuset eller
Karl XII:s hus jämte den tomt, varå nämnda byggnad är belägen.
I skrivelse den 10 december 1935 har domänstyrelsen — med överlämnande
av ärendet tillhörande handlingar, varibland en på styrelsens föranstaltande
över stadsplaneområdet sammanställd karta i två delar, utvisande de
tomter, som hittills blivit försålda —- underställt Kungl. Majit frågan om
försäljning av i kronans ägo kvarvarande delar av Eds stadsplaneområde.
Styrelsen har därvid anfört följande.
Av de tomter inom områdets centrala delar, som enligt beslut av Kungl.
Majit varit tillgängliga för försäljning, vore 8 tomter osålda. Två av dessa
berördes dock av inlösen av enskilda tillhöriga byggnader. Dessutom funnes
inom nämnda delar av samhället två tomter, beträffande vilka beslut om
försäljning ej förelåge. Av berörda tomter vore den ena bebyggd med en
kronan tillhörig byggnad (»kronstugan») och den andra avsedd att användas
till uppförande av kommunhus.
För de 56 tomter, som hittills försålts från stadsplaneområdet, hade influtit
köpeskillingar till ett belopp av 137,099 kronor 93 öre. De kostnader,
som enligt åberopade riksdagsskrivelse skulle gäldas av ifrågavarande medel,
hade belöpt till omkring 41,750 kronor. Nämnda kostnader hade utgått
för upprättande av stadsplan och ändring av stadsplan med 16,457 kronor,
för polygonmätning med 2,700 kronor, för inlösen av byggnader, som
för stadsplanens genomförande oundgängligen måste nedrivas, med 2,940
kronor, för upptagande av avlopp för en inom stadsplaneområdet belägen
myr med 113 kronor, för anläggning av vägar med 2,646 kronor, för upprättande
av kartor, utstakning av stadsplanen, försäljning av tomter, värde
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
23
ring av vissa byggnader m. m. med 6,244 kronor samt för arvode till byggnadsinspektören,
avseende tiden till den 1 januari 1936, med 10,650 kronor.
Förutom nu angivna kostnader hade för lösen av å vissa tomter befintliga
byggnader, vilka måst borttagas, utbetalts ett belopp av 24,000 kronor.
Nämnda belopp hade emellertid till kronan återgäldats av köparen av berörda
tomter enligt bestämmelse i vid tomternas försäljning upprättat köpekontrakt.
Genomförandet av ifrågavarande försäljningar hade därjämte
givetvis åsamkat domänverket kostnader för domänstyrelsens och skogsstatstjänstemännens
befattning med sagda stadsplaneområde, vilka kostnader
emellertid ej särskilt redovisats. Kostnader för skatter, vilka här ej heller
redovisats, hade tagits av domänfondens driftsmedel. Hittills hade
nämnda kostnader i stort sett motsvarat inkomster av arrenden och bete
m. m., vilka tillgodoförts domänfonden som driftsinkomst.
Försäljningen av tomter vid Ed hade hittills givit ett ekonomiskt tillfredsställande
resultat. Det borde emellertid beaktas, att övervägande flertalet
av de inom det egentliga samhället belägna tomterna härvid försålts. Spekulanter
funnes ävenledes å flera av de få ännu osålda tomterna i samhällets
centrum, varför det torde kunna förväntas att jämväl dessa bleve
inom närmaste framtiden försålda. I vilken takt försäljning av tomterna i
stadsplaneområdets yttre, västra del kunde komma att ske vore svårt att
på förhand bedöma. Efterfrågan å tomter därstädes torde emellertid komma
att påverkas av samtidiga utbud av tomter från i stadsplaneområdet ingående
del av Eds kyrkoherdeboställe ävensom fran enskilda tillhöriga områden,
vilka angränsade stadsplaneområdets sydvästra del. Omhänderhavandet
av områdena och särskilt deras försäljning försvårades i hög grad
därav att domänverket ej å platsen ägde härför lämpliga organ. Då samhället
självt hade stort intresse av att tomtförsäljning och bebyggande raskt
framskrede, hade fråga uppkommit örn försäljning av osålda områden till
municipalsamhället, som genom sina organ på platsen skulle kunna på ett
avsevärt enklare och smidigare sätt än hittills varit möjligt ombesörja försäljningarna.
I sådant syfte hade sedan några år tillbaka underhandlingar
förts mellan domänstyrelsen och municipalsamhället, som å kommunalstämma
utsett vissa kommitterade att för samhällets vidkommande besluta
i fråga u.
I skrivelse till municipalsamhället den 5 november 1935 hade domänstyrelsen
förklarat sig villig att hos Kungl. Majit tillstyrka proposition till riksdagen
angående försäljning till municipalsamhället av i kronans ägo kvarvarande
delar av Eds stadsplaneområde av kronoparken Ed till ett pris av
75,000 kronor samt på i skrivelsen angivna villkor i övrigt, avseende, bland
annat, att i köpet ej skulle ingå tomt 1 i kvarter 2 (varå det s. k. Edshuset
eller Karl Nilis hus''vore beläget), tomt 4 i kvarter 7, tomt 1 a i kvarter 10 a
och tomt 1 i kvarter 21, vilka tomter beräknades bliva av kronan försålda
under närmaste tiden, samt tomt 2 i kvarter 8, som vore avsedd att i kronans
ägo bibehållas. Efter ytterligare förhandlingar i ärendet hade municipalsamhället,
som ansett det av styrelsen begärda priset vara för högt, i
skrivelse till styrelsen den 26 november 1935 anhållit, att styrelsen måtte
hos Kungl. Majit hemställa örn proposition till riksdagen angående områdets
försäljning på av styrelsen angivna villkor samt förbehållit sig att hos
Kungl. Majit underhandla örn prisets reglerande i enlighet med innehållet
i en skrivelse från municipalsamhället till domänstyrelsen den 14 nämnda
månad. Enligt sistnämnda skrivelse hade municipalsamhället törklarat sig
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
villigt godtaga styrelsens villkor med ändring, att området skulle överlåtas
i det skick, vari det befunnes den 1 november 1935, innebärande att i köpet
skulle ingå tomt 4 i kvarter 7, tomt 1 a i kvarter 10 a och tomt 1 i kvarter 21
eller att municipalsamhället skulle uppbära köpeskillingarna för nämnda
tomter.
Under hemställan, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen medgiva, att
ifrågavarande stadsplaneområde med undantag av de å den i ärendet företedda
kartan angivna, av kronan försålda tomterna, finge försäljas till Eds
municipalsamhälle mot en köpeskilling av 75,000 kronor, anför domänstyrelsen
vidare:
Osålda delar utgjordes i huvudsak av åker samt ängs- och betesmark
m. m. med undantag av kvarteren 28 a och 28 b samt ej tomtindelade områden
av kvarteren 18 och 29 i områdets nordvästra del, vilka vore skogbeväxta.
Här funnes ett virkesförråd av till stor del värdefull timmerskog,
som torde kunna uppskattas till omkring 2,000 kubikmeter.
Tomt 2 i kvarter 8 vore bebyggd med ett kronan tillhörigt hus (s. k. kronstugan),
som användes av revirets personal och arbetare. I övrigt funnes
ej några kronan tillhöriga byggnader med undantag av en tvättstuga av
ringa värde, vari kronan vore delägare.
Området berördes av följande nyttjanderättsupplåtelser:
Årlig
Arrendetid. avgift
kronor.
1933 14/3 1938 10: —
1935 u/3 1936 45: —
1935 14/3 1936 75: —
1933 14/3 1953 75: —
1933 14/3 1953 30: —
V» 35—14/3 36 50: —
1935 14/3 1936 75: —
1935 14/3 1936 50: —
1935 14/3 1936 60: —
1935 14/3 1936 10: —
Vi» 34—14/3 36 40: —
—14/3 36 30: —
Summa 550: —
Dessutom utarrenderades för närvarande slåtter utan skriftliga avtal för
ett belopp av omkring 250 kronor årligen.
Ersättning till tomtinnehavare hade ej erlagts för följande byggnader, som
för stadsplanens genomförande måste nedrivas och icke vore utan vederbörligt
tillstånd uppförda och för vilka lösenskyldighet därför ålåge markägaren,
nämligen hälften av handlanden Anton Johansson tillhörigt boningshus
Område. Arrendator.
Område mellan sjön Lilla Lee och
tomt 3 i kv. 6, för hydroforanläggning,
c:a 9 m8............ Georg Andersson
Del av kvarter 4 jämte gatumark
mellan kv. 1 och 4, c:a 312 m2 Bertha Gustafsson
Tomt 6 i kv. 2, c:a 407 m2.....Anton Johansson
Tomt 1 i kv. 15, c:a 1,400 m2... Eds municipalsamh.
Skidbacke inom kv. 15, c:a
4,650 m2..................... » »
Område mellan tomt 1 a och tomt
1 b i kv. 10 a, c:a 450 m2..... Georg Zakariasson
Del av tomt 1 i kv. 1 jämte gatumark,
c:a 1,047 m2........... Anders Johansson
Tomt 3 i kv. 7, c:a 1,040 m2.... Ivar Norrlin
Område mellan kv. 6 o. 7, c:a
2,000 m2..................... Beda Freudenthal
Parkområde invid tomt 1 i kv. 6,
c:a 375 m2................... And. Sjöholm
Del av tomt 1 i kv. 1, c:a 280 m2.. Dals Eds kommun
Delar av kv. 19 och 27, c:a 7,500 m2 Karl Johansson
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
25
å tomt 6 i kvarter 2, fröken Beda Freudenthal tillhörigt boningshus i gatumark
mellan kvarteren 6 och 7, änkefru Bertha Gustafsson tillhörigt boningshus
i gatumark mellan kvarteren 1 och 4 och å tomt 1 i kvarter 4 samt del
av fröknarna Vendela Olsson och Emilia Olsson tillhörigt boningshus å tomt 1
i kvarter 37 och i gatumark mellan nämnda tomt och tomt 2 i kvarter 38.
Området genomlöptes av allmän landsväg.
Ungefärliga arealen av de områden av kronoparken Ed, som ingått i stads
-
planeområdet, utgjorde:
Försålda tomter............................................ 6.3152 hektar
Tomtindelad, osåld mark.................................... 13.4746 »
För upplåtelse av till tomter lämplig mark, som ännu ej tomtindelats.
.................................................. 8.8170 »
Parker m. m. (inberäknat område för skidbacke m. m.)....... 7.4561 »
Vägar, gator och torg m. m. (inberäknat allmän landsväg)..... 6,9571 »
Summa omkring 43.0200 hektar.
I förestående areal »tomtindelad, osåld mark» inginge arealerna av tomt 2
i kvarter 8, som vore avsedd att bibehållas i kronans ägo, samt tomt 4
i kvarter 7 och tomt 1 a i kvarter 10 a, vilka beräknats bliva sålda under
närmaste tiden. Då tomt 1 i kvarter 2 och tomt 1 i kvarter 21 numera
försålts, inginge arealerna av sagda tomter i arealen »försålda tomter».
Saluområdena värderades sålunda:
A. Områden, som beräknades bliva försålda under loppet av de
närmaste 20 åren.
Tomter, för vilka Kungl. Maj:t fastställt vissa minimi
-
priser:
131,496 m2 å sagda minimipriser....... kronor 150,534
Tomt 1 i kvarter 1 (avsedd för kommunalhus)
1,320 m‘ å 2 kronor........ » 2,640
Område för skidbacke, 3,930 m2 å 0.50
kronor............................ » 1,965
Summa 136,746 m2 med ett värde av., kronor 155,139,
som vid 20-årig försäljningstid och en räntefot av 5 procent
motsvarade ett nuvärde av 7.7569x 12.4622.............. kronor 96,660.
B. Områden, som beräknades bliva försålda under loppet av de närmaste
30 åren.
Tillsvidare ej tomtindelade områden (del
av kvarter 18, kvarteren 27 och 28 a,
kvarter 28 b med undantag av omkring
15,000 m2 försumpad mark, samt
del av kvarter 29) 73,170 m2 å 1 krona kronor 73,170,
som vid 30-årig försäljningstid och en räntefot av 5 procent
motsvarade''ett nuvärde av 2.4390x 15.3725.............. » 37,490.
C. Områden, som bomme att disponeras av municipalsamhället.
Område för vattenverk, parkområden och planteringar
(inberäknat 15,000 m2 försumpad mark inom kvarter
28 b) 85,631 m2.
Mark till vägar, gator och torg m. m. (inberäknat allmän
landsväg) 69,571 m2.
Ifrågavarande områden hade ej åsatts något värde, då de
borde utan vederlag överlåtas å municipalsamhället.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
Nuvärdet av:
Under A angivna områden................... kronor 96,660
» B » » ..................• >_ 37,490 kronor 134,150
För områdena inflytande arrenden intill deras försälj ningsdag
(500 kronor för år under 10 år)............................ » 3,850
Summa kronor 138,000.
Avgående poster Nuvärden
Lösen av vissa byggnader, för vilka lösningsskyldighet
ålåge markägaren:
Hälften av ett handlanden Anton Johansson
tillhörigt boningshus....................... kronor 1,500
Fröken Beda Freudenthal tillhörigt boningshus.
Löses med 4,000 kronor efter en beräknad tid
av 10 år................................... » 2,450
Änkefru Bertha Gustafsson tillhörigt boningshus.
Löses med 6,500 kronor efter en beräknad
tid av 5 år................................ » 5,090
Del av ett fröknarna Vendela Olsson och Emilia
Olsson tillhörigt boningshus. Löses med 2,000
kronor efter en beräknad tid av 10 år........ » 1,225
Summa kronor 10,265
Skatter................................... kronor 16,000
Anläggning av gator och vägar:
3,300 m2 å 5 kronor = 16,500 kronor, att fördelas
under en tid av 10 år..................... » 12,740
Administrationskostnader:
1,000 kronor årligen i 30 år................. » 15,370 kronor
Värde kronor
Köparens vinst 10 procent å 83,625 kronor.................. »
Återstående saluvärde kronor
eller i avrundat tal 75,000 kronor.
54,375
83,625
8,360
75,265,
I enlighet med styrelsens skrivelse till municipalsamhället den 5 november
1935 inginge ej i värderingen tomt 2 i kvarter 8, som vore avsedd att i
kronans ägo bibehållas, tomt 4 i kvarter 7 och tomt 1 a i kvarter 10 a, vilka
beräknades bliva försålda under närmaste, tiden, samt tomt 1 i kvarter 2
och tomt 1 i kvarter 21, vilka enligt uppgift av länsstyrelsen numera försålts.
De områdena åsätta prisen, vilka diskonterats i förhållande till en beräknad
realisationstid av 20 respektive 30 år, hade vid värderingen ej påverkats
av den gradvisa värdestegring, som sannolikt komme att inträffa under
nämnda realisationstider i mån försäljning och bebyggelse fortskrede.
Inom kvarteren 18, 28 a, 28 b och 29 befintligt virkesförråd, som beräknats
hava ett värde av 8,000 å 10,000 kronor, hade vid värderingen ej åsatts
särskilt värde.
För försäljningen föresloges följande villkor i övrigt,
att tillträdet räknades från och med den 14 mars 1936,
att köpeskillingen kontant erlades vid köpekontraktets undertecknande,
att områdena överlätes i det skick, vari de vid tillträdet befunnes,
att i köpet ej inginge tomt 2 i kvarter 8, tomt 4 i kvarter 7 och tomt 1 a
i kvarter 10 a,
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
att i köpet ej inginge enskilda tillhöriga, å områdena befintliga byggnader
och anläggningar,
att köparen svarade för lösen av de å områdena befintliga hus, vilka för
stadsplanens genomförande borde rivas och icke vore utan vederbörligt tillstånd
uppförda,
att köparen respekterade gällande avtal rörande upplåtelser av i köpet ingående
områden,
att köparen ställde sig till efterrättelse fastställd stadsplan och stadsplanebestämmelser
samt byggnadsbestämmelser för Eds stadsplaneområde,
att köparen bekostade avstyckning och lagfart samt övriga med köpet förenade
utgifter,
att köparen vore skyldig tåla de jämkningar i områdenas gränser och
eljest, vilka kunde komma att bestämmas vid områdenas avstyckning,
att säljaren svarade för alla å områdena belöpande utskylder och besvär,
vilka vore förfallna till betalning före tillträdesdagen,
att säljaren skulle gottgöra köparen för vad säljaren kontant eller in
natura uppburit eller kunde komma att uppbära i form av arrende eller
annan avgäld för av köpet omfattad jord för tid efter tillträdesdagen, liksom
ock vara berättigad till motsvarande ersättning av köparen, avseende tiden
före samma dag, samt
att, för den händelse i köpet ingående tomt av länsstyrelsen försåldes före
köpekontraktets upprättande, den härför erhållna likviden skulle avräknas å
den överenskomna köpeskillingen.
Till ledning vid bedömandet av värdet av de tre tomter, som styrelsen
ansett böra undantagas från försäljningen, och därför ej medtagit i värderingen,
men vilka municipalsamhället velat medtaga utan ändring av det
föreslagna priset, meddelades, att de av Kungl. Majit för sagda tomter fastställda
minimiprisen utgjorde:
Kvarter
Tomt
Areal ms
Pris lör m2
kronor
Minimipris
kronor
7
4
1,170
2.10
2,457
10 a
1 a
360
4.—
1,440
21
1
1,290
1.50
1,935
Vid den nyligen
verkställda
Summa kronor 5,832.
försäljningen av tomt 1 i kvarter 21 hade
emellertid erhållits ett pris av 2.25 kronor för m2 eller inalles 2,902 kronor
50 öre. Förutom tomterna 4 i kvarter 7 och 1 a i kvarter 10 a torde, enligt
upplysning av länsstyrelsen, jämväl tomt 3 i kvarter 7 komma att under
närmaste tiden försäljas. Länsstyrelsen hade nämligen i skrivelse till styrelsen
den 29 november 1935 meddelat, att flera spekulanter å tomten funnes
och att godtagbar köpare avgivit anbud, uppgående till det av Kungl. Majit
för tomten fastställda minimipriset.
Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hade tillstyrkt att området
försåldes till municipalsamhället på av styrelsen föreslagna villkor.
Jag biträder förslaget, ali i kronans ägo kvarvarande delar av ifrågavarande Dapartemmustadsplaneområde
försäljas till Eds municipalsamhälle. För försäljningen chefen.
torde fordras riksdagens medgivande. På grund av de meningsskiljaktigheter
beträffande försäljningsvillkoren, som föreligga mellan domänstyrelsen
28
Kungl. Mcij:ts proposition nr 24-
och municipalsamhället, torde något förslag till slutligt avtal icke böra underställas
riksdagen. Meningsskiljaktigheterna synas emellertid ej vara större
än att Kungl. Majit bör kunna medgivas rätt att efter förnyade förhandlingar
med municipalsamhället träffa avtal om försäljning på grundval av domänstyrelsens
förslag med de jämkningar, vartill skäl kunna finnas föreligga.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.
att den del av kronohemmanet 5/s mtl Västra Ed nr 2 (kronoparken
Ed) i Dals-Eds socken av Älvsborgs län, som beröres
av den av Kungl. Majit den 12 september 1921 fastställda,
i vissa delar sedermera ändrade stadsplanen för visst
område av samma kronohemman jämte angränsande mark
i nämnda socken m. m., med undantag av de av kronan
redan försålda tomter, vilka finnas närmare angivna å en
i ärendet företedd karta, må försäljas till Eds municipalsamhälle
i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens
förslag, med rätt för Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar
i försäljningsvillkoren, Kungl. Majit kan finna erforderliga.
7:o.
Blinneberg nr 1 i Skaraborgs län.
Kronoegendomen V2 mantal Blinneberg nr 1 i Mellby socken av Skaraborgs
län har jämlikt domänstyrelsens den 23 oktober 1914 utfärdade kontrakt
varit utarrenderad för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot en årlig avgäld
av 850 kronor. I avvaktan på dispositionsfrågans ordnande är egendomen
efter sistnämnda tidpunkt upplåten under arrende till den 14 mars
1936 mot en avgäld av 700 kronor.
Med anledning av arrendeledigheten har domänstyrelsen från vederbörande
domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter
eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter
funnes i orten. Kronojordstyckningssakkunniga hava under år
1930 besiktigat egendomen. Vidare har å egendomen den 22 augusti 1934
hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning. Av instrumentet över
förrättningen, de sakkunnigas utlåtande jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1911 över
egendomens inägor upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat
följande.
Egendomen, som är belägen omkring 11 kilometer från Lidköpings stad
och omkring 5 kilometer från Lovene järnvägsstation, ligger i tre skiften:
hemskiftet, skogsskiftet och skiftet i Digrimosse. Hemskiftet omfattar en
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
29
areal av 40.6510 hektar, därav 27.6710 hektar tomt och åker, 1.4090 hektar äng,
10.9170 hektar skogsmark och 0.6540 hektar impediment, skogsskiftet 24.1764
hektar samt skiftet i Digrimosse 0.3533 hektar.
Av kronans åbyggnader vid egendomen äro magasinet och svinhuset i gott
skick samt stallet och vagnboden, ladugården, hemlighuset och källaren i
medelgott eller knappt medelgott skick. Boningshuset har i juni 1934 nedbrunnit.
Åkerjorden består till största delen av lermylla å lerbotten och i övrigt av
sandblandad lera å sandbotten, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken
utgöres av gärdesbackar, renar och dylikt och giver obetydlig avkastning.
Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.
Å egendomen finnas icke några torp eller lägenheter.
Egendomen har icke del i häradsallmänning eller annan samfällighet.
Taxeringsvärdet utgör 37,900 kronor, därav 10,900 kronor för skogen.
Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 mars 1913 har kraftaktiebolaget
Gullspång—Munkfors erhållit tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna
över egendomen.
Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att egendomen, då byggnadsbeståndet
vore tillfredsställande, borde ostyckad bibehållas i kronans ägo och
ånyo utarrenderas.
Domänintendenten har i likhet med de sakkunniga förordat, att egendomen
måtte utarrenderas under en ny tjuguårsperiod.
Skaraborgs läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anfört, att något
behov av kronojord för egnahemsbildning icke förefunnes inom länet.
Uppskattningsnämnden har, då egendomens manbyggnad nedbrunnit —
kronan hade i brandskadeersättning uppburit 14,975 kronor — samt de övriga
byggnaderna vore bristfälliga och åkerjorden icke täckdikad, ansett, att det
för kronan vore förmånligast att försälja egendomens hemskifte. Däremot
borde utskiftet bibehållas i kronans ägo och ställas under skogsstatens förvaltning.
Hemskiftet, vilket finnes närmare utmärkt å den av extra lantmätaren
.Janson upprättade kartan och i areal innehåller 40.6510 hektar, har av nämnden
saluvärderats till 21,000 kronor, därav för skogsmark och växande skog
5,570 kronor. Egendomens arrendevärde har beräknats till 1,200 kronor.
Nämnden har framhållit, att egendomens arrendator Johan Axel Pettersson
endast innehaft egendomen sedan den 14 mars 1932 och sålunda författningsenligt
ej vore hembudsberättigad vid lottens försäljning. Nämnden
har dock tillstyrkt, att lotten skulle försäljas till arrendator Pettersson^ vilken
synnerligen väl hävdat egendomen och genom den timade eldsvadan
tillfogats avsevärd skada och obehag. Pettersson hade skriftligen förklarat
sig vilja förvärva lotten i fråga till åsatt saluvärde. Såsom spekulant å lotten
hade vidare enligt vad nämnden meddelat anmält sig lantbrukaren G.
Bergqvist, vilken ägde en lotten angränsande jordbruksfastighet. Då denna
innehölle en areal av omkring 45 hektar och vore ett fullt bärkraftigt jordbruk,
hade nämnden ansett sig böra avstyrka, att Bergqvist medgåves rätt
alt förvärva lotten.
Jägmästaren och Överjägmästaren hava förklarat sig biträda det av uppskattningsnämnden
framlagda förslaget till egendomens disposition.
överlantmätaren har icke haft något att erinra mot den föreslagna delningen
av egendomen.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
Departements
chefen.
Med skrivelse den 5 april 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen det vara ur ekonomisk
synpunkt för kronan mest fördelaktigt, att egendomens hemskifte försåldes.
Styrelsen biträdde även nämndens förslag, att nuvarande arrendatorn
medgåves hembudsrätt vid lottens försäljning. Härför erfordrades
emellertid riksdagens medverkan. Det föreslagna saluvärdet hade icke givit
styrelsen anledning till erinran. Saluvärdet hade enligt vad domänintendenten
under hand upplyst beräknats under förutsättning att de å lotten befintliga
åbyggnaderna och övriga anläggningarna ävensom lottens ägor överlätes
i det skick, vari desamma enligt bestämmelserna i det om egendomen
gällande arrendekontraktet skulle av arrendatorn avlämnas, samt att kronan
skulle äga disponera över det efter branden å boningshuset uppburna brandskadebeloppet,
14,975 kronor. Vidare hade ansetts alt arrendatorn icke skulle
äga rätt till skadestånd av kronan i anledning av avsaknaden av boningshus
efter den timade branden. Några särskilda villkor angående lottens användning
ansåge styrelsen icke böra fästas vid försäljningen. Ej heller borde
förbehåll göras om rätt till återköp för kronan. Skulle föreskrifter härom
likväl befinnas påkallade, torde saluvärdet böra minskas med 10 procent.
Egendomens övriga ägor borde överlämnas till skogsstaten för att förvaltas
såsom kronopark.
Jag biträder domänstyrelsens förslag. Efter försäljningen återstående del
av egendomen torde bibehållas under skogsstatens förvaltning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen V2 mantal Blinneberg nr 1 i Mellby
socken av Skaraborgs län hemskiftet, vilket närmare angivits
å en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1911 upprättad
karta, med en areal av omkring 40.6510 hektar och ett
saluvärde av 21,000 kronor må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § första
stycket i förordningen för egendomens arrendator Johan
Axel Pettersson;
skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att lotten försäljes
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1936, att lotten
försäljes i det skick, vari densamma vid tillträdet befinner
sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningen, att innehavare av över lotten med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma
utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakats
å kreatur, att köparen i egenskap av arrendator av egendomen
icke skall äga rätt till skadestånd av kronan i anled
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
ning av avsaknad av boningshus efter den ä egendomen timade
eldsvådan samt att kronan och köparen i sagda egenskap
ej heller i övrigt efter tillträdesdagen skola äga framställa
ersättningsanspråk mot varandra på grund av arrendeavtalet,
med undantag dock för till äventyrs oguldna arrendeavgälder
och skatter för egendomen.
8:o.
Gropaboströminen nr 1 i Gävleborgs län.
Den 1 maj 1868 medgav Kungl. Majit Woxna bruksägare rätt att emot
den smörränta eller annan lämplig avgäld, som i stadgad ordning kunde
varda bestämd, såsom understöd till krononybygget Gropabo nr 3 i Ovanåkers
socken av Gävleborgs län, vilket nybygge Woxna bruksägare innehade,
inhägna och tillsvidare, intill dess annorlunda bleve förordnat, begagna
det ännu odisponerade, vid och omkring Gropaboströminen i Svensboån belägna,
intill nybygget gränsande utmål, som vid avvittring inom nämnda socken
blivit för det allmännas räkning undantaget, utgörande 17 tunnland 13
kappland ouppodlad mark, med skyldighet för bruksägarna att, så snart
påstående därom väcktes, avträda lägenheten utan anspråk på ersättning för
å densamma möjligen nedlagd kostnad för avröjning och odling, samt med
förbehåll därjämte, att genom den sålunda beviljade upplåtelsen hinder oj
lades för flottningen i allmänna farleden, att de träd å ifrågavarande område,
vilka holle 9 tum i diameter 10 alnar från roten, för kronans räkning
undantoges, och att upplåtelsen ej åtföljdes av bättre rätt till skogen än som
stadgades i förordningen den 29 juni 1866 angående .sådana skattehemman,
som uppkomma av nybyggen, vilka efter nämnda dag blivit beviljade. Av
Kungl. Maj:ts brev nämnda den 1 maj 1868 framgår ävenledes, att vid den av
Kungl. Majit den 13 mars 1845 fastställda avvittringen i Ovanåkers socken den
så kallade Gropaboströminen i Svensboån till en areal av 3 tunnland 24 kappland
jämte nödigt utmål av marken där omkring uppgående till 17 tunnland
13 kappland, å avvittringskartan betecknade med nr 559 och 596,
blivit, på grund av § 10 i avvittringsstadgan den 10 februari 1824, undantagen
från den till nybyggen upplåtna marken och för kronans räkning bibehållen,
att krononybygget Gropabo nr 3, som därvid fått sig tilldelat återstoden
av de å berörda karta med nämnda nummer utmärkta ägofigurer och
således omgåve ifrågavarande utmål, blivit genom sist sagda brev fastställt
till 2 öres- och 4 penningelands skatt eller ’3/9c mantal med 30 frihetsår och att
Kungl. Majit, i sammanhang med dispositionen av kronans överloppsmarker
i Gävleborgs län, den 29 september 1865, beträffande, bland andra, strömfallet
vid Gropaboströmmen med tillhörande utmål, förordnat, att denna
lägenhet tillsvidare borde av kronan bibehållas och genom kronans försorg
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 2i
-
bevakas till dess i framtiden något tjänligt tillfälle till lägenhetens användande
eller avyttrande kunde yppa sig. r
I skrivelse till domänstyrelsen den 8 november 1933 har vederbörande jägmästare
anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för lägenhetens avträdande av
Woxna bruksägare -— numera Ljusne-Woxna Aktiebolag — eller ock för
möjliggörande för bolaget att med äganderätt förvärva lägenheten, då detta
vöre ett bolagets önskemål och något skäl för lägenhetens bibehållande i
kronans hand ej förelåge.
Med anledning härav har på domänstyrelsens föranstaltande saluvärdering
av lägenheten verkställts.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.
Nämnda lägenhet är belägen 1.5 kilometer från allmänna landsvägen Lobonäs—Voxna,
25 kilometer nordnordväst om Voxna järnvägsstation, 6 kilometer
sydost om Lobonäs och 7 kilometer söder om närmast belägna kronopark,
Långvattnet. Den omfattar landområde å båda sidor om Gropaboströmmen
i Gryckån — förut benämnd Svensboån — jämte inom området
befintlig del av sagda å med vattenfall samt gränsar i norr till en hemmansägaren
Karl Olsson tillhörig fastighet Gropabo nr 1 litt. Aa (l3), i öster till
aktiebolaget Marma-Långrör tillhöriga fastigheter och den Ljusne-Woxna
aktiebolag tillhöriga fastigheten Gropabo nr 3 samt i söder och väster till
förstnämnda aktiebolag tillhöriga fastigheter.
Lägenheten är obebyggd.
En brobyggnad, utbyggd å resterna av en gammal dammbyggnad, finnes
uppförd över Gryckån, omedelbart nedanför strömfallet.
Arealen omfattar 10.4440 hektar, varav omkring 8.76 hektar skogsmark och
1.68 hektar impediment (vatten).
Skogsmarken utgöres i huvudsak av sandhed med undantag av norra delen,
som består av starkt stenbunden morän. Boniteten är av för trakten
medelgod beskaffenhet.
Skogsbeståndet består av tall med någon inblandning av gran i en ålder
av omkring 100 år. Slutenheten är medelgod (delvis överslutet). Virkesförrådet
har uppskattats till 838 kubikmeter, varav 15 kubikmeter beräknas
hålla 9 tum i diameter 10 alnar från roten.
Saluvärdet har uppskattats till i avrundat tal 2,500 kronor. Vattenfallet,
som har en höjd av endast ett fåtal meter, har ej åsatts något värde.
överlantmätaren har meddelat, att lägenheten utbrutits vid avvittringen i
Ovanåkers socken, att genom Kungl. Maj:ts brev till kammarkollegium den
18 april 1884 bestämts att Matsmvra kapellag omfattande utom annat Gropabo
by, skulle överflyttas till Voxna socken samt att lägenheten Gropaboström •
men, som icke vore särskilt nämnd bland de till kapellaget hörande byar och
lägenheter, icke blivit ur jordeboken för Ovanåkers socken avförd utan kvarstode
alltjämt i såväl jordeboken som jordregistret för nämnda socken, ehuru
den på alla sidor omgåves av mark tillhörig Voxna socken.
Kammarkollegiet har anfört, att lägenheten redovisades i gällande Jordebok
för Ovanåkers socken bland kronoegendomar under enskild disposition, jordlägenheter,
såsom Gropaboströmmen nr 1, ett utmål, att lägenheten i 1880
års jordebok upptoges med en ränta av 5 skålpund smör, vilken fastställts
genom kollegiets resolution den 17 mars 1873 och fran och med ar 1887 skulle
utgöras med 2 kronor 17 öre, att lägenheten salunda utgjorde en självstän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
!\un<jl. Majus proposition nr ‘Ud
-
dig fastighet och att vid försäljning av lägenheten förbehåll till skydd för
flotti ingen i Gryckån ej erfordrades, då denna utgjorde allmän flottled. Av
en inom kammarkollegiets tredje byrå upprättad promemoria framgår, att
krononybygget Gropabo nr 3 införts i 1825 års jordebok för Ovanåkers socken
med anteckning, bland annat, att nybygget omförts till skatte med full
skattemannarätt till skogen och att till följd av skatteomföringen Gropabo
nr 3, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 18 april 1884 överflyttats till Voxna
socken, redovisades i nu gällande jordebok för nämnda socken bland skattehemman.
Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot försäljning av lägenheten
till Ljusne-Woxna aktiebolag.
Jägmästaren har meddelat, att upplåtelsen av lägenheten Gropaboströmmen
innebure rätt för innehavaren av fastigheten Gropabo nr 3, Ljusne-Woxna
aktiebolag, att av å lägenheten befintlig, i upplåtelsen ingående skog dels.
utan utsyning, till husbehov hämta nödigt virke och bränsle, dels ock, efter
utsyning och stämpling av vederbörande skogstjänsteman, fritt taga eller försälja
vad därutöver kunde, med bevarande för framtiden av skogens bestånd,
årligen avverkas, att någon avröjning eller odling å lägenheten ej
verkställts, att så långt tillbaka han kunnat utreda eller till och med år 1909
genom reviret ej utlämnats något virke till Gropabo nr 3, att husbehovsvirke
utan utsyning ej heller hämtats, att av reviret för domänfondens räkning
från lägenheten försålts dels år 19 1 9 47.46 kubikmeter stubbved för 118 kronor
05 öre, dels år 1923 en år 1918 utstämplad auktionspost om 374 kubikmeter
för 2,983 kronor 44 öre, dels ock år 1924 16 kubikmeter efterstämpling
för 114 kronor 37 öre, eller tillsammans 437.46 kubikmeter för 3,216
kronor 46 öre, samt att större delen av de försålda träden ej hållit 9 tum
10 alnar från roten, utan sålunda tagits av skog, som med nyttjanderätt upplåtits
till Ljusne-Woxna aktiebolag.
Överjägmästaren har tillstyrkt att lägenheten forsaljes tdl Ljusne-W Öxna
aktiebolag. . . , .. , . ....
Ljusne-Woxna aktiebolag har förklarat sig villigt inköpa lagenheten till
ett pris av 2,500 kronor. Bolaget har i samband därmed återkallat en hos
vederbörande jägmästare gjord framställning om utsyning å lägenheten av
4 240 kubikfot sågtimmer, som vöre avsett att användas till husbehov vid
hemmanet Gropabo nr 3. Bolaget har därjämte meddelat att smörranta
eller avgäld med 2 kronor 17 öre för år av bolaget erlagts sedan ar 1868, att
det förhållandet att virke till reparationer och underhåll av abyggnaderna
vid fastigheten Gropabo nr 3 ej tagits från lägenheten Gropabostrommen berodde
därpå, att, sedan husbehovssågen i Voxna kommit lill stand pa 1880- talet. det varit bekvämare för bolaget att från nämnda sag taga sagat
virke till berörda byggnader, vartill andra av bolagets fastigheter fatt tillhandahålla
råvara, samt att enbart för reparation av uthusbyggnaden a Gropabo
nr 3 under åren 1929—1932 använts 2,122 kubikfot sagat virke, motsvarande
omkring 4,240 kubikfot sågtimmer. ....
Såsom spekulant å lägenheten har jämväl anmält sig hemmansägaren
Karl Olsson, ägare av förenämnda fastighet Gropabo 1 , som i norr angransar
lägenheten. Olsson har meddelat, att å lägenheten funnes till bränsle
lämplig småskog, vilket skulle vara av varde för honom, da tillgängen, a
sådan sko" vore obetydlig å den honom tillhöriga fastigheten. Ilan har förkl
rät sig vilhg att för lägenheten betala angivet pris av 2,500 kronor Med
Sifv har »mästaren meddela., att Olsa,.,, är 1930 av akhchola
lii
hail g lill riksdagens protokoll Utön. I sami. \r24.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-
Departementsahej
en.
get Marma-Långrör inköpt fastigheten Gropabo l3, att nämnda fastighet
omfattade en areal av 19.3990 hektar, varav omkring 3.66 hektar tomt och
åker m. m., 1.71 hektar äng och 14,03 hektar skogsmark, att vid Olssons för
värv av fastigheten å densamma funnits ett virkesförråd av omkring 593
kubikmeter, vilket varit tillfyllest för fastighetens husbehov, att Olsson under
de tre sista åren avverkat och försålt huvudsakliga delen av den å fastigheten
befintliga skogen samt att det funnes anledning förmoda att Olsson,
därest han medgåves rätt att inköpa lägenheten, bomme att utnyttja skogstillgången
för försäljning. Jägmästaren har därför ansett, att Olsson ej borde
medgivas rätt att inköpa lägenheten.
Med utlåtande den 20 september 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.
För egen del ansåge styrelsen att lägenheten borde försäljas, då kronan
ej hade något intresse av att den bibehölles i kronans ägo. Med hänsyn till
att lägenheten anslagits som understöd åt den numera skattelösta, LjusneWoxna
aktiebolag tillhöriga fastigheten Gropabo nr 3 ävensom övriga föreliggande
omständigheter syntes lägenheten böra försäljas till nämnda bolag.
Försäljningen borde ske under villkor, bland annat, att kronan och bolaget
icke ägde framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund av
föregående disposition av lägenheten. Ärendet syntes böra underställas
riksdagens prövning. Sedan Kungl. Majit med riksdagen förordnat angående
lägenhetens försäljning till Ljusne-Woxna aktiebolag, torde erfordras särskilt
tillstånd för bolaget att förvärva lägenheten.
I likhet med domänstyrelsen anser jag det lämpligast att lägenheten försäljes
till Ljusne-Woxna aktiebolag, som — därest statsmakterna bifalla försäljningsförslaget
— bär att i vanlig ordning ansöka om tillstånd att få förvärva
lägenheten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheten Gropaboströmmen nr 1 i Ovanåkers socken
av Gävleborgs län må försäljas till Ljusne-Woxna aktiebolag
mot en köpeskilling av 2,500 kronor under villkor i övrigt,
att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i nämnda län,
som har att, så snart köpeskillingen erlagts samt bolaget
företett vederbörligt tillstånd att förvärva lägenheten, utfärda
köpebrev å densamma, att lägenheten av köparen tillträdes
vid köpeskillingens erläggande, att lägenheten överlåtes i
det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i köpet ej ingå
å lägenheten eventuellt befintliga, enskilda tillhöriga byggnader
och anläggningar, att varken kronan eller bolaget äga
framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund
av föregående disposition av lägenheten och att köparen ensam
vidkännes kostnad för lagfart och övriga med köpet
förenade utgifter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 24-
35
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—8:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Sandström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:42 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten
- JoU 1936:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten