Sök i Ratio Lex

Angående överenskommelser med civilstatens och telegrafverkets änkeoch pupillkassor örn övertagande av kassornas rörelse, m. m

1936-03-31 · 102 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 98 av 102 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:245, Angående överenskommelser med civilstatens och telegrafverkets änkeoch pupillkassor örn övertagande av kassornas rörelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

1

tfr 245.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelser

med civilstatens och telegrafverkets änke- och

pupillkassor örn övertagande av kassornas rörelse,

m. m.; given Stockholms slott den 24 april 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 24- april 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigfors, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför departementschefen,

statsrådet Wigforss:

Genom proposition den 6 mars 1936, nr 201, har för riksdagen framlagts

förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänt familjepensionsreglemente). Reglementet

är avsett att bliva tillämpligt å alla befattningshavare, för vilka civila eller

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 243.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

militära tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt en särskild bestämmelse

skall emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen eller av Kungl.

Majit efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för reglementets

ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de avvikelser

från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande

befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt på grund

av sin statstjänst, samt beträffande de fall då avgång från befattningen skett

före ikraftträdandet.

Berörda bestämmelse ansluter sig till 1934 års familjepensionsutrednings

förslag, att reglementet skulle vinna tillämpning successivt för de skilda förvaltningsområdena,

allteftersom uppgörelse träffades örn statens övertagande

av den kassa, som nu ombesörjde de vid resp. förvaltningsområde anställda

manliga ordinarie befattningshavarnas familjepensionering. Vid anmälan

inför Kungl. Majit av propositionen meddelade jag, att en preliminär överenskommelse

om övertagande av civilstatens änke- och pupillkassa redan träffats

och remitterats till vissa myndigheter för yttrande. Vidare anförde jag,

att jag hyste den förhoppningen att senare under innevarande riksdag kunna

framlägga förslag till överenskommelser med åtminstone några av de större

kassorna och att i samband därmed beslut skulle kunna fattas om de nya

bestämmelsernas ikraftträdande för de ifrågavarande förvaltningsområdena.

Då numera berörda yttranden inkommit samt dessutom en motsvarande överenskommelse

rörande telegrafverkets änke- och pupillkassa träffats och varit

föremål för remiss, anhåller jag att få anmäla dessa frågor.

Civilstatens änke- och pupillkassa.

Nuvarande organisation m. m.

Civilstatens änke- och pupillkassa, som i förening med den för tjänstepensionering

avsedda civilstatens pensionsinrättning trädde i verksamhet från

och med år 1827, bestod ursprungligen av två avdelningar, allmänna änkeoch

pupillfonden samt enskilda änke- och pupillfonden. Från och med år

1908 ombildades kassan, varvid den såsom sin egendom mottog pensionsinrättningens

och nämnda båda fonders samtliga tillgångar, med skyldighet

för kassan att därefter, utöver fullgörandet av egna förbindelser, jämväl bestrida

från nämnda pensionsinrättning och fonder redan beviljade pensioner

samt svara för pensionsinrättningens eller den s. k. tjänstemannafondens förbindelser

i fråga om de tjänstinnehavare, vilka vid 1907 års utgång voro delägare

i inrättningen.

Enligt § 2 mom. 1 i kassans av Kungl. Majit den 15 december 1916 (Sv. ffs.

nr 582) fastställda reglemente med däri sedermera gjorda ändringar1 äro till

delaktighet i denna kassa förpliktade, med i mom. 2 stadgade undantag, en

var ordinarie innehavare av civil tjänst med lön å stat, som blivit fastställd

1 Se Sv. ffs. 1917:958, 1920:903, 1923:464, 1926:541, 1929:407 och 1933:21.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245-

3

av Konungen och riksdagen, innehavare av å sådan stat uppförd ordinarie

civil tjänst, vilken tillsättes genom förordnande på viss tid, innehavare av de

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet inrättade professurer, med vilka

icke är förenad lön å sådan stat, innehavare av ordinarie tjänst vid kassan

ävensom kommissionslantmätare.

Enligt samma paragraf mom. 2 undantagas från delaktighet alla kvinnor

och den, som vid första utnämning till tjänst uppnått en levnadsålder av 60

år, ävensom statsråd samt vidare innehavare av tjänster, med vilka är förenad

skyldighet att för beredande av pension åt änkor och barn erlägga avgifter

till arméns, prästerskapets, statens järnvägars eller telegrafverkets änkeoch

pupillkassa, statens pensionsanstalt (främst de allmänna läroverkens lärare),

Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och

barn, pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid

universitetet i Lund, flottans pensionskassa, lotsverkets enskilda pensionskassa

eller tullstatens enskilda pensionsinrättning, samt innehavare av tjänst vid

statens järnvägar eller vid tullverket, vilken tillsättes genom förordnande på

viss tid.

Antalet delägare i civilstatens änke- och pupillkassa utgjorde vid 1934 års

utgång 13,743 (därav vid postverket 5,464).

Tjänstinnehavarnas delaktighetsbelopp i kassan enligt gällande reglemente

är i allmänhet lika med 27.5 procent av tjänstepensionsunderlaget. Delaktighetsbeloppet

motsvarar den enligt reglementet utgående pensionen för

änka ensam eller ett barn ensamt. Härtill ha emellertid — utöver pensionsoch

dyrtidstillägg av statsmedel på sätt framgår av redogörelsen i propositionen

nr 201 — under de sista åren på grund av särskilda beslut kommit pensionsförhöjningar

av kassans medel, utgående med 10 procent.1

Delägare, som uppnått 60 års ålder, kan ej vinna förhöjning i sitt delaktighetsbelopp.

Såsom årsavgift erlägger varje delägare intill fyllda 67 år ett belopp motsvarande

16.8 procent av delaktighetsbeloppet. Härtill kommer vid inträde

eller förhöjning av delaktighetsbeloppet efter 29 års ålder en befordringsavgift,

fördelad på fem år, med viss av åldern beroende procent av delaktighetsbeloppet,

resp. förhöjningen därav.

Åldersgränsen för äktenskaps ingående är 65 år. Pensionsrätten för änka

upphör vid nytt äktenskaps ingående men kan under vissa förutsättningar

återupplivas, om även det andra äktenskapet upplösts genom mannens död.

Kassan åtnjuter direkt statsbidrag endast såsom bidrag till förvaltningskostnader.

Detta har alltsedan budgetåret 1925/1926 utgått med 50,000 kronor för

budgetår. Dessutom bekostas såsom nämnts pensionstillägg och dyrtidstillägg

av statsmedel.

Kassans kapitalbehållning enligt räkenskaperna uppgick vid 1934 års utgång

till 65,460,030 kronor 73 öre, oberäknat kapital- och livränteförsäkringsanstalten

samt donationsfonderna, vilka nämnas i det följande. *

> Pensionsbeloppen för änka efter delägare nied nyreglerad lön i olika lönegrader, inkl. pensionsförhöjning

men exkl. dyrtidstillägg, framgå av tab. 1 Bil. D till prop. nr 201 (sid. 134).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Utgifterna för pensioner från den egentliga änke- och pupillkassan utgjorde

under år 1934 2,143,306 kronor 56 öre.

Pensioner från allmänna änke- och pupillfonden ha icke fått beviljas

sedan 1880-talet; sådana pensioner ha under 1934 utgått med endast 1,029

kronor.

Pensioner från enskilda änke- och pupillfonden tillkomma efterlevande

efter delägare i kassan, vilka avgått ur tjänst före 1908 års ingång. Sådana

pensioner, för vilka också gäller en tillfällig pensionsförhöjning å 10 procent,

ha under 1934 utbetalts med tillhopa 227,848 kronor 53 öre.

Vad slutligen angår tjänstemannafonden, tillkommer pension därifrån efter

avgång ur tjänst de vid 1907 års utgång förefintliga, ännu kvarstående delägarna

i fonden, under förutsättning bl. a. att pension ej utgår av statsmedel.

Antalet sådana pensionärer — vilka jämväl åtnjuta viss tillfällig pensionsförhöjning

— uppgick under år 1934 till 7 med ett sammanlagt pensionsbelopp

av 14,460 kronor.

Sammanlagda pensionsutgifterna under år 1934 uppgingo således till

2,386,644 kronor 9 öre.

Kassan förvaltas av en styrelse, bestående av ordförande, som förordnas

av Kungl. Maj:t, en jämväl av Kungl. Maj:t förordnad verkställande direktör

samt tre valda ledamöter. Delägarna sammanträda genom fullmäktige till lagtima

möte vart tredje år samt dessutom till urtima möte, då Kungl. Maj:t på

framställning av styrelsen eller eljest därom förordnar. För val av fullmäktige

indelas delägarna i nio grupper, närmare angivna i det följande (sid. 7).

Fullmäktige ha att anställa val av styrelse m. m. samt besluta i de frågor rörande

förvaltningen eller ändringar och tillägg i kassans reglemente, utlåningsreglemente

och instruktion för styrelsen, vilka av styrelsen, revisorerna

eller någon fullmäktig blivit väckta, ävensom att avgiva yttranden i ärenden,

angående vilka Kungl. Majit infordrar fullmäktiges utlåtande. Fullmäktiges

beslut i ämnen, som angå huvudgrunderna för kassan eller ändringar och tilllägg

i reglementena eller instruktionen för styrelsen, är dock gällande endast

såvitt det av Kungl. Majit gillas.

Enligt stadgande i kassans reglemente skola i enlighet med gällande föreskrifter

av kassan förvaltas den med civilstatens enskilda änke- och pupillfond

förut förenade kapital- och livränteförsäkringsanstalten. Rörande denna anstalt,

vilken funnits sedan år 1867, har Kungl. Majit den 30 juni 1899 (Sv.

ffs. nr 61) förordnat, att anstalten skulle ställas under avveckling, så att från

1900 års ingång inga nya delägare finge vinna inträde. För äldre delägare

fortgår emellertid verksamheten alltjämt med tillämpning av ett av Kungl.

Majit den 28 september 1883 (Sv. ffs. nr 56) fastställt reglemente med däri

sedermera gjorda ändringar.1

Anstaltens besparingsfond, vars behållning vid 1934 års utgång uppgick till

550,722 kronor 56 öre, innefattar de i fonden kvarstående delägarnas (vid

1 Se Sv. ffs. 1888:73 och 1899: 61.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

5

1934 års utgång 145 st., samtliga kvinnliga) behållningar, vilka förkovras, så

länge de ej överstiga 10,000 kronor,

dels genom fondens andel i anstalten tillkommande ränta, beräknad efter

den medelränta för året, som änke- och pupillkassan åtnjuter å utlånade

medel (för år 1934 4.5 procent);

dels genom gjorda insättningar, vilka emellertid endast få göras av ännu

kvarlevande huvudman för delägare (sedan år 1929 lia insättningar ej skett);

dels genom delägarna från kontot för vinstmedel påförda vinstmedel efter

avlidna eller på annat sätt avgångna delägare, under år 1934 påförda med

0.7 procent;

dels slutligen genom den tillskottsränta av högst 4 procent, under år 1934

utgående med 2.5 procent, som av grundfondens ränteavkastning tillgodoföres

delägare med behållning, ej överstigande 5,000 kronor.

Som grundfond för anstalten lia enligt kungl, brev den 31 augusti 1866

anvisats f. d.statskommissarien af Tunelds samt f. d. kamreraren G. Törnqvists

donationsfonder, vilkas sammanlagda behållning vid 1934 års slut uppgick

till 111,382 kronor 80 öre, samt därjämte en särskild donation, vars behållning

vid 1934 års utgång uppgick till 1,331 kronor 50 öre. Rörande nämnda båda

donationsfonder bestämdes vid avvecklingsbeslutet den 30 juni 1899, att desamma

skulle, nied möjligen vid avvecklingens slut reserverad avkastning,

då tillfalla änke- och pupillkassan eller i dess ställe tillkommen inrättning.

I fråga om de närmare reglerna för tillgodogörande av delägarnas behållningar

i besparingsfonden samt räntor och vinstmedel torde få hänvisas till

reglementet. Nämnas må här endast, att faderlös dotter äger att efter anmälan

årligen uppbära förenämnda ränta, vinstandelar och tillskottsränta samt att

behållningarna å fonden efter hand överflyttas till livräntefonden. Kvinnlig

delägare är nämligen berättigad att från och med det år, då hon fyller 40 år,

överflyttas till livräntefonden med sin å besparingsfonden innestående behållning.

Angående livräntas beräknande gälla särskilda regler. Antalet livräntetagare

utgjorde vid 1934 års utgång 330; fondens behållning var vid samma

tid 1,076,597 kronor 5 öre.

Vissa ytterligare uppgifter örn livräntefonden lämnas i det följande (sid.

30 o. f.).

Vid civilstatens änke- och pupillkassas ombildning från och med år 1908

stadgades, att alla till civilstatens pensionsinrättning redan gjorda donationer

skulle emottagas av kassan och förvaltas av styrelsen i överensstämmelse med

givarnas föreskrifter. Därjämte åligger det enligt gällande reglemente styrelsen

att på enahanda sätt förvalta de till kassan donerade medel, vilka

styrelsen enligt beslut, som av Kungl. Majit fastställts, funnit böra mottagas.

De sålunda under styrelsens förvaltning stående donationsfonderna äro,

oberäknat de nyssnämnda af Tuneldska och Törnqvistska donationsfonderna,

till antalet elva och hade vid 1934 års utgång en sammanlagd behållning av

953,317 kronor 9 öre. Alla dessa fonder, vilka senare skola närmare angivas,

förräntas i likhet med de i det föregående nämnda fonderna tillsammans

med kassans övriga medel och gottgöras ränta, beräknad efter årets medelränta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Överenskommelse örn kassans överlåtande å staten.

Utredningsmaterialet.

Med skrivelse den 29 februari 1936 har 1934 års familjepensionsutredning

överlämnat en av utredningen, under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande, å ena sidan, samt av fullmäktige för civilstatens änkeoch

pupillkassa utsedda delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande,

å andra sidan, den 7 februari 1936 träffad överenskommelse örn statens

övertagande av kassans rörelse, överenskommelsen torde få fogas till

dagens statsrådsprotokoll (bilaga A). Till överenskommelsen höra tre bilagor.

Den första, omnämnd i 2 morn., utgöres av det förslag till civilt familjepensionsreglemente,

som enligt vad som omförmälts i propositionen

nr 201 framlagts av familjepensionsutredningen med utlåtande den 23 januari

1936; härvidlag torde få hänvisas till nämnda proposition. Den andra

bilagan är ett i 9 mom. omförmält förslag till stadgar för civilstatens understödsnämnd,

en nämnd som enligt delegerades förslag skulle inrättas för

handhavande av utdelningar från vissa av donationsfonderna; detta förslag

torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga A 1. Den tredje bilagan

utgöres av en av delegerade vid överenskommelsens undertecknande avgiven

promemoria med vissa särskilda uttalanden, som i det följande återgivas.

Med familjepensionsutredningens skrivelse har vidare överlämnats två av

byråchefen i försäkring sinspektionen, fil. doktor Tim Jansson utarbetade

promemorior, vilka bifogas statsrådsprotokollet såsom bilaga B och bilaga C.

Av dessa avser den förra »allmänna grunder för beräkningar angående civila

familjepensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder)»;

till denna promemoria höra tre tabeller (bilagor Bl, B 2 och B 3).

Den senare promemorian utgör en utredning angående den ekonomiska innebörden

av ifrågavarande överenskommelse; till denna promemoria höra dels

vissa balansräkningar (bilaga C 1) och dels en uppställning rörande kassans

kapitaltillgångar (bilaga C 2).

Slutligen har familjepensionsutredningen med sin berörda skrivelse överlämnat

ett av professorn Rob. Malmgren avgivet utlåtande i vissa rättsfrågor,

vilket torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga D.

Sedan fullmäktige för delägarna i kassan den 4—16 mars 1936 varit samlade

till urtima möte för behandling av den ifrågavarande överenskommelsen,

ha fullmäktige sistnämnda dag avgivit ett yttrande i ärendet. Vid detta

yttrande har fogats dels en av verkställande direktören hos kassan, f. d. kommendörkaptenen

Sam Lindstedt utarbetad, den 17 februari 1936 dagtecknad

promemoria rörande överenskommelsens särskilda punkter, dels en skrift den

4 mars 1936 från kassans tjänstemän till fullmäktige dels ock protokoll ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

visande skiljaktiga meningar vid fullmäktiges sammanträde. Dessa handlingar

skola senare i huvudsak återgivas.

Med hänsyn till omnämnandet i det följande av de skiljaktiga meningarna

torde här få anmärkas, att enligt till Kungl. Maj:t ingiven berättelse fullmäktige

vid det urtima mötet utgjorts av följande personer:

för första gruppen, omfattande högsta domstolen, regeringsrätten, nedre

justitierevisionen, hovrätter och häradshövdingar, hovrättsrådet H. B. F.

Palmgren;

för andra gruppen, omfattande statsdepartementen, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, kammarkollegiet, statskontoret, kammarrätten samt beskickningar

och konsulat, statskommissarien N. G. Spilhammar;

för tredje gruppen, omfattande Överståthållarämbetet och länsstyrelserna,

landskamreraren O. J. P. Rundqvist;

för fjärde gruppen, omfattande fögderiförvaltningarna, landsfiskalen S.

Pira;

för femte gruppen, omfattande vattenfallsstyrelsen, lotsstyrelsen, vattenfallsverken

och lotsverket, driftdirektören H. D. Fransén;

för sjätte gruppen, omfattande medicinalstyrelsen, förste provinsialläkare,

provinsialläkare och anstalter för sinnessjuka, dels för högre befattningshavare

medicinalrådet J. T. Byttner och dels för lägre befattningshavare

överskötaren V. Svensson;

för sjunde gruppen, omfattande domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstaten,

skogsskolorna och lantmäteristaten, dels för högre befattningshavare

distriktslantmätaren K. G. Willén och dels för lägre befattningshavare kronojägaren

O. J. Bragée;

för åttonde gruppen, omfattande postverket, dels för högre befattningshavare

postassistenten H. W. Owe och postmästaren V. K. A. Petrelius och

dels för lägre befattningshavare förste postiljonen P. Granath och postexpeditören

C. G. M. Sund; samt

för nionde gruppen, omfattande övriga verk och stater, dels för de högsta

befattningshavarna byråchefen J. E. B. Påhlson, dels för de lägsta befattningshavarna

vaktkonstapeln B. I. Larsson och dels för mellangraderna revisorn

E. K. A. Wibom.

Över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade bilagor

ävensom fullmäktiges berörda yttrande med därtill hörande handlingar ha

infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, generalpoststyrelsen, vattenfallsstyrelsen

och domänstyrelsen ävensom av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd och kommunikationsverkens lönenämnd.

Statskontorets utlåtande har, i följd av särskild remiss, avsett jämväl en

av föreningen kvinnor i statens tjänst och kvinnliga postföreningen jämte

vissa andra sammanslutningar av kvinnliga tjänstemän gjord, i propositionen

nr 201 omförmäld framställning rörande vissa konsekvenser av familjepensionsreformen

för de kvinnliga tjänstemännen, i vad ståndpunkt till

denna framställning icke tagits i nämnda proposition.

Jag övergår nu till en redogörelse för överenskommelsens innehåll samt

för de däröver avgivna yttrandena.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Överenskommelsens allmänna förutsättningar och huvudgrunder.

Innan de familjepensionsutredningen anbefallda förhandlingarna med

ifrågavarande och övriga kassor inletts har utredningen anhållit om ett utlåtande

av professorn Rob. Malmgren över följande frågor:

. * samma ordning, som är stadgad för beslut om reglementsänd
nng,

träffas en godvillig överenskommelse mellan en kassa och staten om

statens övertagande av kassans förpliktelser samt — helt eller delvis — av

dennas tillgångar, så att överenskommelsen blir bindande för de särskilda

delägarna dels såtillvida att de icke kunna rikta anspråk på skadestånd

eller dylikt gentemot fullmäktige, som bidragit till beslutet, dels ock såtillvida,

att delägarna måste finna sig i att erhålla samma rättigheter och

skyldigheter gentemot staten, som de förut haft gentemot kassan?

2. Kan en sådan överenskommelse bli bindande för de enskilda delägarna

även i den mån den innefattar, att deras rättigheter och skyldigheter förändras,

exempelvis genom att de förklaras skola falla under ett nytt enhetligt

familjepensionsreglementes tillämplighetsområde?

3. Kan i annan ordning, därest frågorna 1 eller 2 besvaras nekande, bindande

överenskommelse av ifrågavarande innehåll åvägabringas?

På dessa frågor har professor Malmgren efter en utförlig motivering, rörande

vilken jag får hänvisa till utlåtandet (bilaga D), sammanfattningsvis

lämnat följande svar:

»Reglementena innehålla intet örn befogenheten att besluta om kassornas

upplösning och den ifrågasatta överenskommelsen med staten. Då kassorna

måste kunna avvecklas, kan man emellertid — i stället för att gå omvägen

över en regementsförändring — anse det organ, som är kompetent att besluta

förändringar i ''huvudgrunderna’ för kassorna, vara kompetent också i denna

fråga.

Fullmäktiges beslut bli förbindande för delägarna, även om det gäller en

total omläggning av kassan. Där den enskilde kan påvisa något verkligt

rättsanspråk, kan detta dock ej förintas, något som emellertid gäller även beslut

under den nuvarande ordningen. Med tanke på möjliga tvivelsmål om vad

som är eller icke är en delägares verkliga rättigheter bör det i överenskommelsen

tillerkännas delägare frihet att, om han inom viss tid uttalar önskan därom,

bibehållas vid rättigheter och skyldigheter enligt den gamla ordningen.

Om en dylik bestämmelse inryckes och staten uttryckligen och på ett juridiskt

fullt betryggande sätt övertar kassornas förbindelser mot delägarna

och pensionsberättigade, kan risken att de beslutande fullmäktige skola utsättas

för en skadeståndstalan anses alldeles utesluten.

De två första frågorna — ---kunna alltså besvaras jakande.»

Den träffade överenskommelsens huvudgrunder äro i stort sett:

att staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser;

att kassans samtliga tillgångar överlåtas till staten;

att det föreslagna nya civila familjepensionsreglementet från övertagandet

blir tillämpligt beträffande alla därvid i tjiinst kvarstående delägare med nyreglerad

lön, dock med de undantagen att dels avgifterna så länge vederböran
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

9

de kvarstår i samma tjänst utgå enligt oförändrade grunder, i fråga om såväl

belopp som tid, dels ock avkortad familjepension i regel icke ifrågakommer;

*j

att alla pensionsförpliktelser i övrigt fullgöras av staten enligt oförändrade

grunder, dock så att till förut utgående pensionsförmåner, oberäknat

statliga pensionstillägg och dyrtidstillägg, lägges ett fast tillägg av tjugo procent,

motsvarande kassans överskott enligt de tillämpade s. k. självkostnadsgrunderna;

samt

att vid övertagandet i tjänst kvarstående delägare med nyreglerad lön

kan få sistnämnda bestämmelser å sig tillämpade i stället för det nya familjepensionsreglementet,

därest han före övertagandet gör anmälan därom

hos Kungl. Maj:t.

Rörande sättet för fullgörande av statens förpliktelser gentemot kassans

tjänstemän samt ifråga om kapital- och livränteförsäkringsanstalten och donationsfonderna

finnas vissa särskilda bestämmelser, till vilka jag i det följande

skall återkomma.

Såsom framgår av propositionen nr 201 skall av det nya familjepensionsreglementets

pensionsförmåner ett belopp motsvarande 120 kronor av familjepensionsunderlaget

i alla grader jämte den rörliga pensionsdelen utgöra

statens direkta bidrag till familjepensioneringen; å andra sidan bortfalla

pensions- och dyrtidstilläggen. Ifrågavarande överenskommelse innebär

emellertid enligt den uppgjorda balansräkningen (bilaga Cl) en ytterligare

kostnad — av övergångsnatur — med ett kapitalvärde av närmare 6 miljoner

kronor. Kassans tillgångar, inberäknat värdet av blivande avgifter, förslå

m. a. o. vid tillämpning av nämnda självkostnadsgrunder visserligen att täcka

kassans samtliga förpliktelser, ökade med omkring tjugo procent, men för att

därutöver bringa upp de nuvarande aktiva delägarnas pensionsförmåner till

det nya familjepensionsreglementets belopp, minskade med berörda statsbidrag1,

erfordras ett tillskott av staten, vars kapitalvärde kan beräknas till

nämnda belopp.

Familjepensionsutredningen har i kostnadsfrågan anfört, att den ekonomiska

uppoffring staten sålunda skulle behöva göra för att förverkliga huvudsyftet

med hela familjepensionsutredningen, nämligen åstadkommandet

av en familjepensionering efter enhetliga grunder, syntes kunna betecknas

såsom ganska måttlig. Dels vore det här icke fråga örn någon engångsutgift

utan örn en kapitaliserad skuld, som med hänsyn till skuldpostens

natur kunde amorteras under praktiskt taget hur lång löptid som helst.

Dels — och detta förtjänade understrykas — hade det hittillsvarande statsbidraget

till civilstatens änke- och pupillkassa varit både absolut och relativt

taget betydligt lägre än statsbidraget till någon annan av de större familjepensionskassorna.

Det syntes heller icke vara oriktigt antaga, att den

bättre ekonomiska ställning de andra nu avsedda kassorna utvisade till be
-

1 Jfr tab. 1 till Bil. D i prop. nr 201 (sid. 134).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tydande del vore att tillskriva just det förhållandet, att de haft förmånen

åtnjuta ett större statsbidrag för sin verksamhet.

Den i överenskommelsen innefattade principen örn oförändrade avgifter

för de nuvarande delägarna under oförändrad tid innebär skyldighet för

dessa delägare att erlägga avgifter till 67 års ålder, även örn pensionsåldern

inträtt tidigare, under det att enligt det föreslagna familj epensionsreglementet

familjepensionsavdrag aldrig beräknas efter avgång ur tjänst. Ett särskilt

yttrande i denna fråga från förhandlingsdelegerades sida förekommer

i den av dem vid överenskommelsens undertecknande avlämnade promemorian.

Däri anföres bland annat:

Inom kassan har sedan åtskilliga år tillbaka det önskemålet förefunnits,

att avgiftstiden borde så begränsas, att avgifter icke behövde betalas efter

inträdet i pensionsåldern; och har vid fullmäktiges sammanträden genomförandet

av denna ändring framstått såsom en huvudfråga, vilken ovillkorligen

bort med det snaraste lösas. Den omständigheten att nedgången i ränteläget

under senare tiden framkallat större svårigheter än förut att vidtaga

reformen har icke haft till följd att densamma avförts från dagordningen.

Frågan har i stället ytterligare aktualiserats genom den sänkning av pensionsåldern,

som verkställts år 1934. För närvarande föreligger ett vid fullmäktiges

senaste sammanträde framlagt förslag, åsyftande en förändring uti

ifrågavarande avseende, vilket förslag emellertid icke av fullmäktige prövats

i avvaktan på avgörandet om statens övertagande av familjepensioneringen.

Lösningen av den viktiga frågan bör dock icke förhindras eller uppskjutas

genom ett dylikt övertagande. Liksom under de senare åren reformer

genomförts för avhjälpande av missförhållanden på andra områden

bör en ändring även vidtagas i den för ett stort antal av statens befattningshavare

så svåra anordningen, att den som erhållit pension och därvid fått

sina inkomster i hög grad reducerade skall under flera år erlägga för honom

synnerligen betungande familjepensionsavgifter. Denna ändring är så

mycket mera nödvändig som det nu anmärkta missförhållandet i främsta

rummet drabbar de lägst avlönade tjänstemännen, vilka i de flesta fall avgå

redan vid 60 års ålder och då hava att så länge som under sju år erlägga

familjepensionsavgifter. Vidare bör framhållas, att det ur administrativ synpunkt

måste innebära svårigheter att för vissa tjänstemän bibehålla avgiftsplikt

efter övergång å pensionsstat. De kostnader, som skulle uppstå, därest

en ändring vidtoges i den föreslagna riktningen, äro icke heller av den storleksordning,

att hinder på grund därav bör möta för den önskade reformens

genomförande. I detta sammanhang kan även framhållas, att de tjänstemannagrupper,

som tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa, icke kommit

i åtnjutande av bidrag från statens sida för sin familjepensionerings omhänderhavande

i tillnärmelsevis samma omfattning som fallet varit beträffande

andra personalgrupper. Då statens underhandlare icke kunnat tillmötesgå

fullmäktiges delegerade i denna punkt, hava delegerade hellre än

att riskera ett dröjsmål med träffandet av hela överenskommelsen ansett sig

böra underteckna avtalet i det skick detsamma föreligger. Detta innebär

dock icke, att delegerade frångått sin uppfattning angående det berättigade

i den ändring, som påyrkats. Delegerade förutsätta fastmera, att statsmakterna

skola oavsett den avfattning den preliminära överenskommelsen erhållit

vid ärendets fortsatta behandling belijärta de av delegerade framförda

synpunkterna och bereda kassans delägare den önskade lättnaden. För var

och en framstår genast det påpekade missförhållandets fullkomligt uppenbara

natur.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

11

Familjepensionsutredningen har i denna fråga anfört, att den funne det

framställda önskemålet vara synnerligen behjärtansvärt men för sin del icke

ansett sig kunna inrycka en bestämmelse av här avsett innehåll i överenskommelsen.

Fullmäktige för kassans delägare lia i sitt yttrande den 16 mars 1936 först

rörande fullmäktiges befogenhet anfört:

Fullmäktige hava till en början ansett sig böra taga ställning till frågan,

huruvida fullmäktige äga befogenhet att besluta om kassans upplösning samt

om fullmäktige således kunna med rättsligt förbindande verkan fatta beslut

om en överenskommelse med staten om dennas övertagande av kassans förpliktelser

och om överlämnande till staten av kassans tillgångar. Efter övervägande

av de synpunkter, som framförts på detta spörsmål, hava fullmäktige

kommit till den uppfattningen, att fullmäktige äga behörighet att uti ifrågavarande

avseende utöva beslutanderätt nied för samtliga delägarna bindande

verkan.

Med hänsyn till den beständiga naturen av kassans reglementsenliga förpliktelser

anse sig fullmäktige dock ej behöriga att genom ett avtal om statens

övertagande av kassans rörelse frånhända någon delägare eller dennes efterlevande

eller kassans pensionstagare eller tjänstemän någon av de rättigheter

eller förmåner, som tillkomma dem enligt nu gällande reglementsbestämmelser

eller på annan grund. Fullmäktige förutsätta, att den huvudpunkt i överenskommelsen,

enligt vilken staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser,

får otvetydigt tolkas så, att nyssnämnda rättigheter och förmåner

av vad slag de vara må skola fortfarande bestå.

Rörande sin allmänna ståndpunkt till den föreslagna överenskommelsen anföra

fullmäktige till en början:

Genom överenskommelsen skulle bestämmelserna i det av 1934 års familjepensionsutredning

framlagda förslaget till civilt familjepensionsreglemente

bliva — med vissa undantag — tillämpliga för större delen av kassans delägare

omedelbart vid övertagandet av kassans rörelse och för övriga delägare,

i den mån de bliva innehavare av befattningar, på vilka civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt. Då de synpunkter, som fullmäktige framfört

i sitt utlåtande den 11 oktober 1934 över 1930 års familjepensionssakkunnigas

betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den civila

statsförvaltningen, i väsentliga delar tillgodosetts genom det nya reglementsförslaget,

anse sig fullmäktige kunna godtaga detta såsom grundval för en

överenskommelse örn statens övertagande av kassans rörelse.

Fullmäktige godtaga vidare för sin del grunderna för de av familjepensionsutredningen

framlagda försäkringstekniska beräkningarna rörande kassans

ekonomiska ställning, och fullmäktige finna på grund därav delägarnas intressen

tillgodosedda genom överenskommelsen, i vad den avser de pensionsförmåner

som efter övertagande skola tillkomma deras efterlevande på grund

av delägarnas till kassan erlagda avgifter.

Rörande skyldigheten för kassans nuvarande delägare att erlägga familjepensionsavgifter

även efter inträde å pensionsstat, före uppnådda 67 års ålder,

framhålla fullmäktige härefter, alt genomförande av en begränsning i detta

avseende även för fullmäktige framstått såsom en huvudfråga, vilken bort

med det snaraste lösas. Fullmäktige förklara sig till alla delar instämma i de

delegerades uttalanden och förutsätta liksom delegerade, att statsmakterna vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

ärendets fortsatta behandling skola, oavsett den avfattning överenskommelsen

erhållit, behjärta de i denna fråga framförda synpunkterna och bereda

kassans delägare den eftersträvade lättnaden. Fullmäktige anföra vidare i

denna fråga:

Fullmäktiges uppfattning rörande skäligheten av att staten ikläder sig de

ytterligare kostnader, som erfordras för genomförande av den önskade reformen,

1 vinner stöd även av det förhållandet, att familjepensionsutredningen i

sitt utlåtande betecknat statens ekonomiska uppoffring för övertagande av

kassan enligt den nu föreliggande överenskommelsen såsom ganska måttlig

och tillika understrukit, att kassan hittills i fråga om statsbidrag varit missgynnad

vid jämförelse med övriga större familjepensionskassor.

Det kan med så mycket större fog begäras, att rättelse av det nuvarande

missförhållandet åstadkommes genom statens försorg, som statsmakterna genom

den år 1934 vidtagna genomgående sänkningen av pensionsåldrarna föranlett,

att familjepensionsavgifterna kommit att i en förut oanad utsträckning

belasta de knappa tjänstepensionerna för ett väsentligt ökat antal delägare.

Särskilt har detta blivit betungande för de lägre avlönade tjänstemännen.

De flesta av dem hava nämligen fått sin pensionsålder sänkt från 65 till

60 år och därmed den tid, under vilken tjänstepensionen kommer att reduceras

med familjepensionsavgifter, utsträckt från två till icke mindre än sju år.

Avståendet från familjepensionsavgifter från kassans delägare efter inträde

å pensionsstat skulle slutligen åvägabringa en jämnare fördelning av det bidrag,

som staten skulle komma att lämna till familjepensioneringen för ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, samt jämväl tillgodose det önskemål örn

större enhetlighet i familjepensionsbestämmelserna, vilket från statsmakternas

sida från början uppställts vid behandlingen av frågan om statens övertagande

av tjänstemännens familjepensionering.

Härefter fortsätta emellertid fullmäktige rörande sin allmänna ståndpunkt

till förslaget:

Då fullmäktige kommit till den uppfattningen, att delägarnas intressen

i övriga avseenden väl tillgodoses genom statens övertagande av familjepensioneringen

enligt den föreliggande överenskommelsen och fullmäktige icke

finna sig kunna uppställa den önskade begränsningen av avgiftstiden som ett

oeftergivligt villkor för överlåtelse av kassan till staten, äro fullmäktige beredda

att vad huvudpunkterna beträffar godkänna överenskommelsen. Fullmäktige

hava dock härvid ansett sig kunna utgå från, att statsmakterna skola

tillgodose delägarnas intressen även i nyssnämnda hänseende.

Genom överenskommelsen regleras emellertid förhållanden av så skiftande

art, att det helt naturligt ej kunnat undgås, att fullmäktige efter en närmare

granskning av de särskilda bestämmelserna i avtalet ansett sig nu böra göra

vissa erinringar. Därutöver komma sannolikt mindre ändringar eller tilllägg

i överenskommelsen att påkallas vid dennas slutliga utformning för att

tolkningen av densamma skall bliva fullt klar i varje siirskilt fall. Fullmäktige

förbehålla sig därför att efter statsmakternas eventuella godtagande

av överenskommelsens huvudpunkter inkomma med sina erinringar rörande

dylika frågor.

1 Enligt en uppgift, lämnad i den vid fullmäktiges skrift fogade promemorian av f. d. kommendörkaptenen

Sam Lindstedt, skulle kostnaden för ifrågavarande avgiftsbefrielse, inkl. kostnaden

för motsvarande avgiftsbefrielse för delägare med oreglerade löner och för redan pensionerade

delägare, vid av kassans konsulent gjorda beräkningar ha uppskattats till ett kapitalvärde

av högst 1.5 miljoner kronor. — Enligt en inom finansdepartementet gjord beräkning har

samma kostnad under första tillämpningsåret uppskattats till 100,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

13

Av fullmäktiges erinringar i övrigt är en av mera principiell betydelse för

bedömande av den föreslagna överenskommelsens innebörd. Fullmäktige uttala

nämligen i fråga om vid övertagandet i tjänst varande delägare, vilka

åtnjuta eller framdeles komma att åtnjuta nyreglerad avlöning, att överenskommelsen

icke fullt tydligt tillförsäkrade efterlevande änka rätt att, då hon

efter omgifte blivit änka på nytt, få återinträda i pensionsrätt. Då på grund

av bestämmelserna i § 7 mom. 2 i det för kassan gällande reglementet delägares

änka, som ingått nytt äktenskap, vilket upplösts genom mannens död,

under viss angiven förutsättning vore pensionsberättigad efter delägaren, så

länge hon levde ogift, samt fullmäktige, på sätt förut framhållits, icke ansåge

sig behöriga att frånhända delägarna någon av de rättigheter eller förmåner,

som tillkomma dem enligt nu gällande reglementsbestämmelser, funne

fullmäktige sig böra hemställa om en ändring av överenskommelsen av

sådan innebörd, att änka efter delägare med nu eller framdeles reglerad lön

uttryckligen bibehålies vid den rätt, som enligt nämnda stadgande tillkommer

henne att få återinträda i pensionsrätt. I detta sammanhang ha fullmäktige

som sin mening velat framhålla, att införandet i överenskommelsen

av bestämmelsen om rätt att efter därom gjord anmälan fortfarande få

äldre bestämmelser tillämpade, ej finge tolkas så, att delägare, som underläte

att före övertagandet göra sådan anmälan, därigenom avhände sig någon av

de rättigheter eller förmåner, som tillkomme honom enligt nu gällande reglementsbestämmelser.

Om en dylik tolkning gjordes gällande, anföra fullmäktige,

skulle den enskilde delägaren vid övertagandet ställas inför ett

avgörande, vars framtida konsekvenser med avseende på efterlevande änkas

pensionsrätt han ej skulle äga någon möjlighet att överblicka.

Emot fullmäktiges utlåtande i nu angivna delar lia följande reservationer

avgivits.

Herr Wibom har anfört:

Vid det förhållandet, att det för kassan gällande reglementet saknar bestämmelser

angående sättet för fattande av beslut örn kassans upplösning,

synes behörighet att uti ifrågavarande avseende utöva beslutanderätt tillkomma

endast kassans delägare, icke dess fullmäktige. I varje fall synas delägarna

böra beredas tillfälle att själva på ena eller andra sättet låta sin mening

i ärendet komma till synes. Icke ens på sätt, som avhandlats i ett av

professor Rob. Malmgren i ärendet avgivet utlåtande, nämligen över omvägen

av ett beslut örn ändring av reglementet därhän, att fullmäktige skulle

uttryckligen tillerkännas rätt att besluta örn kassans upplösande, synes sådan

behörighet kunna tillskapas. En bestämmelse härom skulle för (ivrigt

säkerligen komma att omgärdas även med andra garantier än den i § 32,

andra stycket, av reglementet angivna. Föreskriften därstädes att fullmäktiges

beslut i ämne, som angår huvudgrunderna för kassan eller ändring och

tillägg i reglementet, blir gällande endast såvitt det av Kungl. Maj:t gillas,

torde icke kunna tillerkännas något större rättsligt värde i den nu föreliggande

situationen vid det förhållandet, alt Kungl. Majit samtidigt är en av

parterna i det avtal örn överlåtandet av kassans rörelse, som är förbundet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunql. Maj:ts proposition nr 24-5-

med beslutet om kassans upplösning. I anledning av vad jag sålunda anfört

finner jag mig icke kunna biträda fullmäktiges beslut.

Herr Fransén har, med instämmande av herrar Pira och Påhlson, avgivit

följande särskilda yttrande:

Jag finner det icke kunna bestridas, att godkännande av den föreliggande

överenskommelsen skulle väl tillgodose delägarnas intressen, örn man jämför

förhållandena efter statens övertagande av kassan enligt överenskommelsen

med dem, som skulle uppkomma, därest kassans rörelse skulle fortsättas

under oförändrade förutsättningar beträffande statens ekonomiska stöd samt

under förutsättning jämväl att ränteläget för avsevärd framtid skulle bli sådant,

att avkastningen på kassans tillgångar icke skulle kunna beräknas bli

högre än 4 °/o.

Även om kassan skulle fortsätta sin rörelse i någon form, borde man emellertid

enligt min mening kunna påräkna, att staten skulle lämna motsvarande

bidrag till familjepensioneringen av kassans delägare, som staten kommer

att påtaga sig gentemot övriga grupper av tjänstemän. Man skulle därvid

först och främst kunna utgå från, att staten skulle dels lämna ett bidrag

till kassan för skäliga förvaltningskostnader, dels bereda kassans pensionärer

såväl de fasta som de rörliga familjepensionstillägg, vilka skulle

utgå enligt förslaget till familjepensionsreglemente. Under denna förutsättning

skulle kassan vid en framtida genomsnittlig avkastning på sina tillgångar,

motsvarande 4 %, kunna bestrida lika stora familjepensioner, som enligt

överenskommelsen skulle tillkomma delägarna på grundval av deras hittills

inbetalta avgifter, d. v. s. nuvarande pensioner jämte ett tillägg av 20 °/o

på grundpensionen, och vid högre ränteläge kunna lämna ytterligare förmåner.

Det förhållandet, att kassans delägare tidigare genom såväl befordringssom

årsavgifter gjort avsevärda uppoffringar för sin familjepensionering,

borde vidare icke rimligen kunna föranleda staten att vid den nu avsedda

enhetliga lösningen av familjepensionsfrågan tillämpa mindre förmånliga

övergångsbestämmelser för kassans delägare än för övriga tjänstemän. Någon

förändring i detta avseende borde icke kunna förutsättas inträda, därest

kassans delägare skulle önska bibehålla kontrollen över de av dem själva

hopsamlade medlen.

Oaktat dessa överväganden finner jag mig — i avsaknad av utredning rörande

villkoren för en uppgörelse, enligt vilken kassans rörelse skulle fortsätta

beträffande nuvarande delägare med eller utan ytterligare avgifter till

kassan samt rörande de ekonomiska konsekvenserna av en sådan uppgörelse

— icke kunna taga på mitt ansvar såsom fullmäktig i civilstatens änkeoch

pupillkassa att nu yrka avslag på det föreliggande förslaget.

Herr Spilhammar har anfört:

Såsom framgår av civilstatens fullmäktiges vid 1934 års urtima sammanträde

framlagda berättelse angående utlåtande över ett av 1930 års pensionssakkunniga

avgivet betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän

vid den civila statsförvaltningen, anslöt jag mig till en vid berörda utlåtande

fogad reservation, i vilken gavs uttryck åt den uppfattningen, att de sakkunnigas

förslag för det dåvarande icke borde läggas till grund för slutligt

avgörande av föreliggande spörsmål.

Det av 1934 års familjepensionsutredning sedermera framlagda förslaget

i ämnet har gent emot det äldre förslaget medfört så väsentliga förbättringar

av familjepensionsvillkoren för civilstatens änke- och pupillkassas kli
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

15

entcl, att jag vid bedömandet av den föreliggande preliminära överenskommelsen

örn statens övertagande av kassans rörelse icke kunnat anse min sålunda

intagna principiella ståndpunkt och mina betänkligheter mot ett statens

övertagande av familjepensioneringen böra föranleda mig att nu yrka

avslag på förslaget.

Jag delar emellertid i stort sett de synpunkter, som framlagts i det av herr

Fransén avgivna särskilda yttrande.

Statskontoret har i förevarande avseende anfört:

Professor Malmgren har i sitt utlåtande uttalat sig för att de av delägarna

utsedda fullmäktige skulle kunna med rättsligt förbindande verkan fatta

beslut om en överenskommelse med staten örn statens övertagande av kassans

rättigheter och förpliktelser. Såväl familjepensionsutredningen som

de av fullmäktige utsedda delegerade hava vid tecknandet av den föreliggande

överenskommelsen utgått från denna uppfattning, och fullmäktige

hava i sitt yttrande i ärendet själva hävdat meningen, att fullmäktige äga

behörighet att uti ifrågavarande avseende utöva beslutanderätt med för

samtliga delägare bindande verkan.

Under sådana förhållanden och då i överenskommelsen inrymts stadgande^

varigenom torde hava förebyggts, att någon skada kan komma att

åsamkas kassans delägare eller pensionärer, och varigenom för övrigt delägarna

beretts tillfälle att efter gjord anmälan få kvarbliva å gammal familjepensionsstat

med de förpliktelser och förmåner, som skulle gälla för

delägare, vilka icke bliva underkastade det nya familjepensionsreglementet,

finner sig statskontoret sakna anledning ingå på närmare bedömande av nu

angivna spörsmål.

Enligt statskontorets mening tala starka skäl för ett eftergivande av den

avgiftsbetalning, som enligt överenskommelsen skulle ifrågakomma efter det

vederbörande delägare uppnått pepsionsåldern. Genom den allmänna sänkning

av pensionsåldrarna, som genomförts med 1934 års tjänstepensionsreglemente,

skulle en sådan avgiftsbetalning komma att åvila så gott som

samtliga nu i tjänst varande delägare i kassan, vilka icke sedermera vinna

befordran. Särskilt för de lägre tjänstemännen, för vilka pensionsåldern i

allmänhet sänkts mera än för de högre befattningshavarna, skulle avgiftsbetalningen

på detta sätt utsträckas under en väsentligt längre tidsperiod

efter pensionsålderns inträde än tidigare varit fallet. Med hänsyn härtill

och till den förmånliga tillgodoräkningsrätt i fråga örn tjänstår, som enligt

övergångsbestämmelserna i det nu för riksdagen framlagda förslaget till familjepensionsreglemente

skulle komma att medgivas den som vid reglementets

ikraftträdande innehar icke-ordinarie befattning, vore det enligt statskontorets

mening ej orimligt, örn staten avstode från kravet på familjepensionsavgifter

från kassans delägare efter deras inträde å pensionsstat. Ämbetsverket

vill fördenskull tillstyrka sådan ändring av förslaget på denna

punkt, alt avgiftsbetalning för familjepensionering överhuvudtaget icke skall

ifrågakomma, sedan tjänsteman avgått med pension. Såsom villkor härför

torde dock böra föreskrivas, att vederbörande förklarar sig villig att omedelbart,

sedan kassan övertagits av staten, även i avgiftshänseende underkasta

sig det nya familjepensionsreglementet. Genom en dylik anordning

skulle ock eljest förekommande befordringsavgifter kunna bortfalla.

Beträffande överenskommelsens innebörd för i tjänst varande delägare

med nu eller framdeles reglerad lim hava fullmäktige påtalat det förhållan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

det, att överenskommelsen icke fullt tydligt tillförsäkrar sådan delägares

änka rätt att, då hon efter omgifte ånyo blir änka, få återinträda i pensionsrätt.

Dylik pensionsrätt förefinnes under vissa förutsättningar enligt det

för kassan gällande reglementet, men däremot icke i det föreslagna nya familjepensionsreglementet.

Fullmäktige hemställa därför örn en ändring av

överenskommelsen i förevarande hänseende. Då berörda förmån måste anses

vara av mindre väsentlig betydelse med hänsyn till de få fall, då pension

under angivna omständigheter ifrågakommer, och då en ändring av

överenskommelsen i åsyftad riktning skulle bryta sönder de enhetliga linjer

i fråga om äldre och nya bestämmelsers tillämplighet, efter vilka överenskommelsen

anpassats, finnes enligt statskontorets mening icke tillräcklig

anledning för ett tillmötesgående av fullmäktiges ifrågavarande framställning.

Framhållas må för övrigt, att det står envar kassadelägare, å vilken

det nya farniljepensionsreglementet skulle bliva tillämpligt, öppet att genom

att göra sådan anmälan till Kungl. Majit, som avses i 6 mom. av överenskommelsen,

i stället bibehållas vid i huvudsak sina hittillsvarande förmåner

i kassan.

Generalpoststyrelsen har i förevarande avseenden anfört, att då ett starkt

behov förelåge både att åstadkomma förbättringar i fråga om familjepensioneringen

för de ordinarie tjänstemännen och att tillförsäkra icke-ordinarie

befattningshavares efterlevande rätt till familjepension, vore det enligt

styrelsens åsikt av synnerlig vikt att överenskommelsen så snart ske kunde

erhölle definitiv karaktär. Mot de principer, som läge till grund för den

preliminära överenskommelsen, syntes enligt styrelsens åsikt i stort sett

ingen invändning vara att göra. Önskvärd vore emellertid — jämte viss

ändring som i det följande omförmäles — en sådan ändring i överenskommelsen,

att jämväl de kassadelägare, som ej vunne befordran till högre

tjänst, erhölle avgiftsbefrielse vid inträde å pensionsstat. Det måste nämligen

anses otillfredsställande, att alla de tjänstemän, som komme att kvarstå

i nu innehavande befattning till pensionsåldern, skulle vara pliktiga att under

en avsevärd tid efter pensioneringen erlägga familjepensionsavgifter,

vilka, i det inkomstläge vederbörande då befunne sig, måste kännas mycket

betungande. Det skulle även medföra betydande lättnader ur administrativ

synpunkt, om skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag begränsades till

tjänstetiden.

Vattenfallsstyrelsen har förklarat sig icke ha något väsentligt att erinra mot

den preliminära överenskommelsen men — under erinran örn att styrelsen i

ett tidigare yttrande framhållit önskvärdheten av att skyldigheten för kassans

delägare att erlägga familjepensionsavgifter ända till 67 års ålder, även

om vederbörande kassadelägare pensionerats dessförinnan, kunde upphävas

— ånyo understrukit sin uppfattning, att denna för kassadelägarna synnerligen

angelägna fråga borde på något sätt finna sin lösning.

Härutöver har styrelsen anfört: Frågan om tidpunkten för den nya familjepensioneringens

ikraftträdande hade särskild betydelse vid statens vattenfallsverk,

beträffande vilket verk för närvarande påginge förberedelser för

överföring i relativt stor omfattning av tjänstemän från icke-ordinarie till

ordinarie anställning från och med den 1 juli 1936. Det vore därvid önsk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245.

17

värt, att ifrågavarande befattningshavare direkt underkastades det nya familjepensionsreglementets

bestämmelser utan att först behöva, kanske för

mycket kort tid, inträda såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa

och därmed, enligt föreliggande avtalsförslag, bliva skyldiga att till fullo erlägga

stadgade befordringsavgifter.

Domänstyrelsen har funnit de remitterade handlingarna icke föranleda annat

uttalande från styrelsens sida än att styrelsen ville hemställa, att de av

fullmäktige framförda synpunkterna beträffande kassans delägare måtte i

möjligaste mån beaktas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har funnit starka skäl tala för ett

tillmötesgående av de delegerades önskemål om avgiftsbefrielse vid inträde

å pensionsstat och härutinnan anfört:

Redan förut har den i kassans reglemente stadgade skyldigheten att erlägga

avgifter intill 67 år inneburit en viss olägenhet för kassans delägare,

i det att de delägare, vilkas pensionsålder infallit före nämnda levnadsålder,

haft att -— förutom den reducering i inkomster, som följer av övergång till

pensionsstat — vidkännas utgifter för familjepensioneringen. Sedan genom

antagandet av 1934 års civila tjänstepensionsreglemente pensionsåldrarna

allmänt blivit sänkta, kommer denna olägenhet att så gott som undantagslöst

drabba kassans alla nu i tjänst varande delägare med nyreglerad avlöning,

för så vitt nämligen ej vederbörande erhållit befordran till högre befattning

och därigenom även i avgiftshänseende blivit underkastad det nya familjepensionsreglementets

bestämmelser. Särskilt för delägare i de lägre lönegraderna,

för vilka pensionsåldern såsom en allmän regel numera är fastställd

till 60 år, skulle sagda olägenhet bliva kännbar, i det att de under ej mindre

än sju år efter sin avgång från tjänsten med pension skulle hava att vidkännas

avdrag å tjänstepensionen för gäldande av avgifter till familjepensioneringen.

Lönenämnden har fördenskull ansett sig böra uttala sin anslutning

till det av kassans fullmäktige och deras delegerade uttalade önskemålet,

att en ändring i berörda avseende måtte i en eller annan form komma till

stånd.

Lönenämnden vill emellertid framhålla, att sagda önskemål skulle i icke

ringa mån bliva tillgodosett, därest en annan av lönenämnden i förevarande

sammanhang diskuterad fråga vunne sin lösning. Lönenämnden har nämligen

föreliaft under övervägande det spörsmålet, huruvida ej nu i tjänst

varande delägare i de olika änke- och pupillkassorna borde, i den mån civila

tjänstepensionsreglementet å dem äger tillämpning, i samband med statens

övertagande av kassorna beredas möjlighet ej blott att, i enlighet med vad i

6 mom. av nu föreliggande överenskommelse skulle medgivas, efter övertagandet

kvarstå vid nuvarande reglementsbestämmelser, utan även att — med

de avvikelser, som kunna stadgas i vederbörande överenskommelser — övergå

till det nya familjepensionsreglementets bestämmelser och följaktligen

vidkännas pensionsavdrag till de belopp och på de villkor, som angivas i

detta reglemente. Erinras må, hurusom vid genomförande av löneregleringar

och i samband därmed stående regleringar av tjänstcpensionsförhållandena

för olika befattningshavargrupper en liknande valfrihet plägat medgivas.

Lönenämnden har ansett nu berörda fråga vara av den vikt och betydelse,

att den bör närmare övervägas vid ärendets fortsatta behandling. För sådan

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, som efter införande av en

dylik valfrihet konnne att bliva underkastad det föreslagna nya familjepen
Bihang

till riksdagens protokoll 19:16. 1 sami. Nr 21 i. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

sionsreglementets föreskrifter, skulle skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag

komma att upphöra vid pensionsålderns inträde.

Kommunikationsverkens lönenämncl har med något avvikande uttryckssätt

framfört samma synpunkter och förslag som allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

Jag skall härefter något närmare genomgå de särskilda punkterna i överenskommelsen.

1 mom.

I 1 mom. upptages -— utom det allmänna stadgandet om övertagandet av

kassans alla rättigheter och förpliktelser — en förbindelse av staten att svara

för alla rättsanspråk, som i anledning av överenskommelsen må kunna riktas

mot kassans fullmäktige eller styrelse, ävensom för alla kostnader, som

kunna uppstå för fullmäktig eller styrelseledamot på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Detta moment har icke varit föremål för något särskilt yttrande.

2 mom.

Under 2 mom. upptages först det allmänna stadgandet, att det nya familjepensionsreglementet

med vissa i efterföljande moment angivna undantag skall

bliva tillämpligt från övertagandet beträffande därvid i statens tjänst kvarstående

delägare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

Nämnda stadgande innebär, att däri avsedd delägare, vilken innehar en

högre befattning än den varå delaktigheten i kassan är grundad — exempelvis

på grund av befordran till högre ordinarie tjänst efter 60 års ålder eller

på grund av förordnande att innehava högre icke-ordinarie befattning

— vid tillämpningen av det nya reglementet skall anses inneha den högre

befattningen. För det motsatta fallet åter, att delaktigheten är grundad på

en tidigare innehavd högre befattning, stadgas i andra stycket, att vederbörande

skall anses inneha den högre befattningen.

Enligt stadgande i tredje stycket skall vad i första stycket sägs också gälla

beträffande vid övertagandet i statens tjänst kvarstående delägare, å vilken

civila tjänstepensionsreglementet då icke är tillämpligt, därest han tidigare

innehaft och sedermera bibehållit delaktighet för nyreglerad befattning, tillhörande

förvaltningsområde, varå samma reglemente är tillämpligt; sådan

delägare skall, så länge han icke innehar befattning, å vilken berörda reglemente

är tillämpligt, anses alltjämt kvarstå i den tidigare befattningen.

I detta sammanhang bör erinras om följande uttalande i /amiliepensionsutredningens

skrivelse:

Beträffande sådana kassadelägare, som äro innehavare av befattningar å

indragningsstat, torde böra påpekas, hurusom avsikten varit att å dem tilllämpa

samma regler som för befattningshavare å ordinarie stat i allmänhet.

Avgörande för deras ställning i familjepensionshänseende blir sålunda, huruvida

de åtnjuta reglerad eller oreglerad avlöning, därvid såsom reglerad avlöning

torde få betraktas även avlöning enligt det provisoriska avlöningsregle
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

19

melite, som varit gällande för domänverket under tiden från 1920 till 1934,

då reglementet slutligen efter en något år tidigare genomförd omorganisation

av domänverket erhöll definitiv karaktär. Anledning synes nämligen icke

förefinnas att för personal, som utan eget förvållande överförts å indragningsstat,

tillämpa andra och mindre gynnsamma övergångsbestämmelser vid den

nya ordningens genomförande än för kassans övriga aktiva delägare (jfr

2 mom. tredje stycket i överenskommelsen).

3 mom.

I 3 mom. första stycket stadgas det förut behandlade undantaget från regeln

om familjepensionsreglementets tillämplighet, att familjepensionsavdragen

skola beräknas till samma belopp och utgå under samma tid som med

tillämpning av kassans regler skulle gällt. Detta undantag gäller dock icke

för det nyssnämnda fall, att någon vid övertagandet var delägare i kassan

för en lägre tjänst än han då innehade; i sådant fall skola således de i familjepensionsreglemenlet

stadgade avdragen (för den högre tjänsten) tillämpas.

Stadgandet i andra stycket innebär det viktiga tillägget till berörda undantag,

att vid befordran eller förordnande å högre icke-ordinarie befattning familjepensionsreglementet

skall tillämpas även i fråga om familjepensionsavdragen.

Denna regel är dock i sin tur förknippad med det undantaget, att

örn befattningshavaren icke slutbetalt befordringsavgift i anledning av tidigare

befordran, skall han — örn han vill komma i åtnjutande av den i 4 mom.

stadgade förmånen av oavkortad familjepension för varje kassans förutvarande

delägare, som vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension — utöver

de i familjepensionsreglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag,

motsvarande återstående del av nämnda avgift; härom stadgas vidare, att det

ankommer på befattningshavaren att, därest han icke önskar komma i åtnjutande

av här avsedd förmån, inom en månad från dagen för befordringen

eller förordnandet göra anmälan därom till styrelsen för det verk eller den

myndighet, varunder han lyder.

Rörande nu nämnda undantag från regeln om tillämpning av de nya avdragen

efter befordran har generalpost styr ehen anfört: Syftet med ifråga
varande

bestämmelse, nämligen att bereda nuvarande kassadelägare tillfälle

att, liksom för närvarande, för sina efterlevande förvärva rätt till den för vederbörande

tjänst stadgade högsta familjepensionen, måste anses synnerligen

behjärtansvärt. Mot den tankegång, som läge bakom bestämmelsens utformning,

kunde ej heller någon principiell invändning riktas. Bestämmelsen

komme emellertid att i praktiken medföra vissa administrativa olägenheter.

Med hänsyn härtill ville generalpoststyrelsen ifrågasätta, huruvida icke full

familjepensionsrätt i dylika fall borde tillförsäkras vederbörande utan skyldighet

att slutbetala befordringsavgifter för tidigare befordran. Med hänsyn

till det jämförelsevis ringa antal fall, varom det härvidlag kunde bli fråga,

syntes inkomstminskningen för staten vid en ändring av bestämmelserna i

antydd riktning icke vara av den storleksordning, alt den borde förhindra

en eljest önskvärd ändring.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

4 mom.

Under 4 mom. upptages den nyss berörda bestämmelsen av innebörd att

sådan delägare, å vilken familjepensionsreglementet enligt 2 mom. blir tilllämpligt,

oavsett reglementets bestämmelser alltid skall vara tillförsäkrad oavkortad

familjepension för sina efterlevande, beräknad efter senast innehavd

tjänst, såvida han vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension och ej

gjort sådan anmälan, som nyss under 3 mom. nämnts.

5 mom.

Bestämmelserna i 5 mom. avse att reglera de övertagna pensionsförpliktelserna

och rättigheterna i alla de fall, då familjepensionsreglementet enligt

2 mom. icke blir tillämpligt. Enligt 6 mom. skola samma bestämmelser tilllämpas

för i 2 mom. avsedd delägare, som före övertagandet gör anmälan

härom.

Grundtanken i dessa bestämmelser är, att vad som gällt omedelbart före

övertagandet även framgent skall tillämpas, dock att pensionsförmånerna,

oberäknat pensions- och dyrtidstillägg, skola ökas med tjugo procent.

Stadgandena i 5 mom. äro generellt formulerade såsom avseende alla fall

då 2 mom. ej blir tillämpligt. Närmare bestämt innebär detta att ifrågavarande

äldre bestämmelser skola gälla för:

a) vid övertagandet befintliga familjepensionstagare av alla slag, således de

som åtnjuta pension från änke- och pupillkassan, enskilda änke- och pupillfonden

eller allmänna änke- och pupillfonden (se sid. 4) eller på grund av

fullmäktiges särskilda beslut;

b) delägare, som vid övertagandet avgått med tjänstepension, vare sig

de tillhört reglerat eller oreglerat förvaltningsområde;

c) vid övertagandet i tjänst varande delägare med oreglerad lön (huvudsakligen

häradshövdingar, distriktslantmätare och fögderiförvaltningens tjänstemän)

;

d) vid övertagandet i tjänst varande delägare, som gjort anmälan enligt

6 morn.;

e) framdeles tillkommande s. k. sjuklighetspensionärer från enskilda änkeoch

pupillfonden; samt

f) delägare i och pensionstagare från tjänstemannafonden (sid. 4).

Däremot äga bestämmelserna i 5 mom. icke tillämpning beträffande kapital-

och livränteförsäkringsanstalten eller donationsfonderna.

Bestämmelserna i 5 mom. tredje stycket avse det fall, att delägare med

oreglerad lön blir innehavare av befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt. Detta kan ske på grund av lönereglering eller befordran

eller förordnande alt innehava icke-ordinarie befattning. Då skall

delägaren underkastas familjepensionsreglementet i dess helhet, dock med

iakttagande att eventuellt löpande befordringsavgift skall slutbetalas, där ej

delägaren anmäler önskan att bliva befriad därifrån, samt att bestämmelserna

om avkortning i vissa fall av familjepensionen ej skola tillämpas i annat fall

än då sådan anmälan gjorts.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

21

Fullmäktige för kassans delägare ha i sitt yttrande i denna del anfört:

Det har inom fullmäktige gjorts gällande alt genom bestämmelserna i

5 mom. deliigare med oreglerad lön, vilkens befattning framdeles blir föremål

för lönereglering, skulle komma att bliva mindre väl tillgodosedd än delägare,

som vid övertagandet innehar reglerad lön. Fullmäktige hava funnit,

att förhållandena i detta hänseende torde komma att gestalta sig olika i

olika fall beroende dels på storleken av den förhöjning i familjepensionsunderlaget,

som löneregleringen medför, och dels på delägarens ålder vid löneregleringen.

I betraktande härav torde det vara svårt att nu utforma någon

bestämmelse i överenskommelsen, som skulle behörigen tillgodose ifrågavarande

delägare. Fullmäktige utgå emellertid från att statsmakterna skola

beakta dessa förhållanden och genom övergångsbestämmelser eller på annat

sätt tillse, att delägare i kassan, på vilka civila tjänstepensionsreglementet nu

icke är tillämpligt, icke bliva genom kommande löneregleringar sämre ställda

i familjepensionshänseende än delägare, på vilka nämnda reglemente är tilllämpligt

vid övertagandet.

I samband härmed kunna fullmäktige icke underlåta att påpeka ett förhållande,

som visserligen icke berör kassans nuvarande delägare men synes

fullmäktige vara av den art, att det bör föranleda åtgärder från statsmakternas

sida. Genom överenskommelsen om statens övertagande av kassan

komma de, som efter övertagandet bliva utnämnda till ordinarie tjänster vid

oreglerade verk, att förlora sin hittillsvarande förmån att genom inträde i

kassan få sin familjepensionering ordnad. Det skulle sålunda komma att

uppstå en grupp av ordinarie tjänstemän, för vilka familjepensionsfrågan i

sin helhet ställes på framtiden, medan samtidigt motsvarande fråga på förmånliga

villkor löses för stora grupper av icke-ordinarie tjänstemän.

Enligt förslaget till familjepensionsreglemente löses dock icke frågan för

den stora gruppen icke ordinarie tjänstemän vid oreglerade verk (fögderiförvaltningen

och extra lantmätare med flera). Då dessa tjänstemän icke

beröras av den överenskommelse, vilken nu är föremål för fullmäktiges prövning,

anse sig fullmäktige i detta sammanhang icke böra i vidare män ingå

på frågan än att fullmäktige vilja framhålla angelägenheten av att även dessa

tjänstemän få sin familjepensionering ordnad. I

I denna del har herr Pira avgivit en reservation av följande lydelse:

Genom 5 mom. i det upprättade förslaget till överenskommelse ha reglerats

statens pensionsförpliktelser i fråga örn nuvarande delägare i kassan,

vilka icke fått sina löner reglerade. Däremot innehåller överenskommelsen

icke några bestämmelser, med vilket belopp familjepension skall utgå eller

vilka avgifter skola erläggas beträffande de befattningshavare, som efter

statens övertagande av kassan erhålla ordinarie tjänst inom samma verk,

utan att lönereglering skett (t. ex. häradshövdingar, distriktslantmätare och

fögderiförvaltningens tjänstemän). Sådana bestämmelser synas ovillkorligen

böra inflyta i överenskommelsen, på det att ifrågavarande tjänstemän redan

nu må garanteras rätt till bestämd familjepension och hava kännedom örn

de därmed förenade pensionsavgifter.

Vissa civila tjänstemän (t. ex. vid fögderiförvaltningen) åtnjuta sedan

många år provisoriskt lönetillägg i avbidan på en lönereglering, som ansetts

nödig icke allenast av vederbörande myndigheter utan även av riksdagen,

ehuru lönereglering hittills icke kunnat äga rum dels på grund av igangsatta

utredningar och dels med hänsyn till det statsfinansiella läget. Dessa provisoriska

lönetillägg tågås emellertid icke i beräkning, när det gäller betalt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

ningsliavarnas delaktighetsbelopp i kassan, vilket medför att familjepensionsrätten

för dem under flera år varit otillfredsställande och måste betecknas

såsom synnerligen obillig. Rättvisan synes alltså fordra, att även dessa missförhållanden

ordnas vid statens övertagande av kassans förpliktelser och

rättigheter.

Då jag valts till fullmäktig för den fjärde delägargruppen (fögderiförvaltningarna)

, vari alla befattningshavare befinna sig i den mellanställning, som

bär berörts, anser jag mig ej mindre lia skyldighet att nu bevaka deras rätt

än även lia god anledning hemställa, att i avtalet med staten inrymmas bestämmelser

i de berörda frågorna.

Jag har därför yrkat att till punkt 5 i överenskommelsen bort göras sådana

tillägg att bestämmelserna däri skola gälla även för de befattningshavare,

som efter statens övertagande av kassan utnämnas på ordinarie stat inom

oreglerade verk, samt att grundpensionen skall beräknas jämväl med hänsyn

lill medgiven provisorisk löneförbättring för de befattningshavare inom den

civila förvaltningen, som åtnjuta sådan.

Bestämmelse erfordras jämväl därom, att vid blivande lönereglering för

nu ifrågavarande tjänstemän dessa skola vara befriade från erläggande av

befordringsavgift, när i dylika fall någon befordran icke inträffar. Då extra

ordinarie befattningshavare vid den civila statsförvaltningen utan att behöva

betala befordringsavgift enligt 1934 års familjepensionsutrednings förslag

skola få sin familjepension ordnad, torde rättvisa och billighet fordra, att de

nyutnämnda ordinarie befattningshavarna inom samma förvaltningsgrenar

komma i åtnjutande av samma förmån.

Statskontoret har härutinnan anfört: En följd av den föreliggande över
enskommelsen,

varigenom civilstatens änke- och pupillkassa komme att upphöra,

skulle, såsom fullmäktige i sin skrivelse påpekat, bliva, att den som

efter statens övertagande av kassan blir innehavare av oreglerad ordinarie

tjänst icke längre skulle hava möjlighet att på hittills brukligt sätt sörja för

sin familjepensionering. Statskontoret kunde ej annat än finna denna konsekvens

av överenskommelsen betänklig och förutsätter att — i avvaktan å

sagda befattningars reglering — provisoriska åtgärder vidtagas, varigenom

familjepensionsrätt tillförsäkras dessa tjänstemän i huvudsaklig överensstämmelse

med de villkor, som nu i 5 mom. av överenskommelsen erbjudits motsvarande

tjänstemän med delaktighet i kassan.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ifrågasatt ett förtydligande

av överenskommelsen i syfte att angiva att staten i fråga örn familjepensionsrätten

för blivande ordinarie tjänstemän med oreglerad lön skall övertaga

den uppgift, som hittills ålegat kassan. 6

6 mom.

I 6 mom. upptages det flera gånger förut berörda stadgandet om rätt för

den, å vilken bestämmelserna i 2—4 mom. eljest skulle bli tillämpliga, att

före övertagandet göra anmälan att han önskar bli underkastad bestämmelserna

i 5 mom. Av familjepensionsutredningen erinras, att stadgandet upptagits

i enlighet med vad som förordats i professor Malmgrens utlåtande.

Såsom förut nämnts, blir även den som gör sådan anmälan delaktig av det

tor kassan beräknade överskottet, i det att hans efterlevande enligt äldre be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245■

stämmelser tillkommande pensionsförmåner skola höjas med 20 procent.

Med nuvarande levnadskostnadsindex och dyrtidstilläggsgrunder komma dessa

förmåner ändock så gott som undantagslöst att understiga de enligt allmänna

familjepensionsreglementet utgående förmånerna. Endast för den

grupp, för vilken detta reglementes högsta familjepensionsunderlag gäller

(justitieråd, regeringsråd och landshövdingar) bli sistnämnda förmåner något

lägre (för änka ensam knappt 50 kronor för år), vilket emellertid torde uppvägas

av andra fördelar med det nya familjepensionsreglementets tillämpning.

Då avgifterna vidare som regel förutsättas bliva oförändrade, kan ifrågavarande

valrätt icke antagas komma till användning annat än i undantagsfall,

t. ex. i något av de under 3 mom. omnämnda fall, då de nya avdragen eljest

skola tillämpas även före befordran.

Vissa uttalanden av fullmäktige av kassans delägare samt av statskontoret

rörande innebörden av denna valrätt Ilar jag redan i det föregående berört.

7 mom.

Bestämmelserna i 7 mom. ha avseende å kassans egna befattningshavare.

De ordinarie befattningshavarna utgöras för närvarande jämlikt av Kungl.

Majit fastställd tjänsteförteckning av följande:

Lönegrad Född

1

verkställande direktör........

...... A

1

13/s

1880

1

kassör..........................

....... R

24

V»

1870

1

revisor och bokhållare........

....... B

21

15/7

1879

1

revisor ........................

...... B

21

10/ll

1881

1

kansliskrivare ................

....... B

11

13/s

1901

1

förste expeditionsvakt........

...... B

7

29/

/12

1882

1

kanslibiträde..................

...... B

7

24/n

1873

1

!> ..................

....... B

7

°u

1892

1

» ..................

...... B

7

28/l

1900

Jämlikt kungl, brev den 31 december 1923 skulle avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement m. m. med däri

senare vidtagna ändringar och därtill meddelade tilläggsbestämmelser eller

eventuellt nytt avlöningsreglemente i tillämpliga delar lända till efterrättelse

i fråga om de ordinarie befattningshavarna hos kassan, med iakttagande därav

att lönen skulle minskas med visst belopp, motsvarande tjänstepensionsavgift,

samt att vid tillämpning av stadgandet i 11 § av nämnda avlöningsreglemente

arbete i statens tjänst skulle likställas med arbete bos kassan.

Den 24 januari 1936 bar Kungl. Majit fastställt fullmäktiges vid 1935 års

lagtima möte fattade beslut, att nämnda bestämmelse örn viss minskning av

lönen skall upphöra alt gälla med utgången av år 1935.

Rörande tjänstepensionering för de ordinarie befattningshavarna har före

1936 års ingång bestämmelserna i 1907 års lag i huvudsak ägt motsvarande

tillämpning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Vid nämnda lagtima möte beslöto fullmäktige vidare, i samband med godkännande

av stat för åren 1936—1938:

a) ali civila tjänstepensionsreglementet skulle från och med ingången av

år 1936 i tillämpliga delar gälla för de ordinarie befattningshavarna hos kassan

med iakttagande därav

att pensionsåldern skulle inträda vid utgången av den månad, under vilken

tjänsteman uppnådde nedan angivna levnadsålder:

för kanslibiträden ........................ 60 år

» kansliskrivare ....................... 63 »

» övriga tjänstemän .................... 65 »

dock att nuvarande befattningshavare skulle bibehållas vid den för dem

gällande pensionsålder1 så länge de kvarstode i nu innehavande befattningar,

att tjänstår skulle beräknas förutom för tid, under vilken tjänsteman innehaft

befattning hos kassan, jämväl för tid, under vilken han innehaft statstjänst,

att fråga örn rätt till pension skulle prövas av styrelsen över kassan,

att fråga örn entledigande enligt 12 § 4 mom. skulle avgöras av styrelsen

över kassan utom beträffande verkställande direktören,

att, i fråga om beräkning av tjänstår för bestämmande av pension, verkställande

direktörsbefattningen skulle likställas med befattning, omförmäld i

bil. A till tjänstepensionsreglementet,

att det skulle ankomma på styrelsen över kassan att medgiva rätt till förtidspension

enligt 17 §, samt

att bestämmelserna i 2 § 1 mom. b), 7 § och 11 § icke skulle äga tillämpning;
b)

att för den, som vid 1935 års utgång innehade ordinarie tjänst, då gällande

avlönings- och pensionsbestämmelser skulle lända till efterrättelse, där

ej tjänstinnehavaren, inom tre månader efter det de ändrade pensionsbestämmelserna

blivit fastställda, anmälde, att sistnämnda bestämmelser finge äga

tillämpning å honom;

c) att, med undantag för viss icke-ordinarie personal, befattningshavare

hos kassan ävensom pensionerade förutvarande befattningshavare därstädes

och sådana befattningshavares änkor och barn finge för åren 1936, 1937 och

1938 tillerkännas avlönings- och pensionsförbättringar med enahanda belopp,

som kunde komma att tillerkännas motsvarande befattningshavare i statens

tjänst, respektive pensionerade befattningshavare därstädes samt sådana befattningshavares

pensionsberättigade änkor och barn; samt

d) att för åren 1936, 1937 och 1938 skulle till pensionerad f. d. befattningshavare

hos kassan utgå provisorisk pensionsförbättring enligt enahanda grunder

som de, vilka på grund av 1932 års fullmäktiges genom Kungl. Maj:ts

brev den 20 januari 1933 fastställda beslut varit gällande för åren 1933, 1934

och 1935.

Genom beslut den 24 januari 1936 fastställde Kungl. Maj:t — under förklaring

att Kungl. Maj :t icke inginge i prövning av frågan, huruvida befattningshavarna

hos kassan på grund av för dem gällande avlöningsbestämmelser

vore pliktiga att utan eget val övergå på de av fullmäktige beslutade nya

pensionsbestämmelserna — dessa fullmäktiges beslut, det under d) upptagna

dock allenast såvitt det avsåge f. d. befattningshavare, vilken före den 1

januari 1936 avgått eller uppnått föreskriven pensionsålder.

1 För manliga 67 år och kvinnliga 60 år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245•

25

Bestämmelserna i överenskommelsens 7 mom. avse att i vissa hänseenden

reglera de av staten övertagna förpliktelserna gentemot kassans befattningshavare.

Med hänsyn bland annat till de i denna fråga yppade olika meningarna

torde det vara lämpligast att nu i ett sammanhang fullständigt återgiva

såväl denna punkt av överenskommelsen som vad därom yttrats.

Stadgandet i överenskommelsens 7 mom. har följande lydelse:

För den, som vid övertagandet var innehavare av ordinarie befattning hos

kassan och övergår till befattning i statens tjänst, skall gälla:

a) att hans avlönings- och pensionsförmåner icke må understiga dem, som

han vid tiden för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet

provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt då gällande grunder;
b)

att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som

för beräkning av tjänstår för rätt till pension den tid, under vilken han innehaft

anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom om han därunder

innehaft anställning i statens tjänst;

samt, vad förste expeditionsvakten A. H. Eriksson beträffar,

c) att han intill den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern

skall bibehållas vid förutvarande rätt till årligt hyresbidrag å 700 kronor.

Därest och så länge befattningshavaren icke beredes tillfälle att övergå

till sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han bibehållas vid

de avlönings- och pensionsförmåner, som han vid tiden för övertagandet

åtnjöt hos kassan, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstilllägg

enligt då gällande grunder. Här avsedd befattningshavare skall äga att

såsom tjänstår för bestämmande av pension tillgodoräkna såväl tid, under

vilken han innehaft anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet

till dess han uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern

eller dessförinnan beredes likvärdig statsanställning.

För i detta moment avsedd befattningshavare skola i fråga örn familjepensionering

bestämmelserna under 2—4 samt 6 mom. här ovan äga motsvarande

tillämpning, med iakttagande att så länge han icke innehar högre

befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, skall anses

som örn han alltjämt innehade ordinarie tjänst i den lönegrad, till vilken

hans befattning enligt den för kassan senast gällande tjänsteförteckningen

varit hänförd.

Vid övertagandet pensionerad förutvarande befattningshavare hos kassan

skall bibehållas vid honom av kassans styrelse tillerkänd pension och skall

därjämte alltjämt åtnjuta sådan pensionsförbättring, som före övertagandet

varit för honom provisoriskt bestämd. Å dessa pensionsförmåner skall utgå

dyrtidstillägg enligt de för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst gällande grunderna.

Kassan skall vidtaga erforderliga åtgärder för uppsägning av icke-ordinarie

personal hos kassan till tiden för övertagandet.

Familjepcnsionsutredningen har framhållit, alt dessa föreskrifter vore avsedda

att reglera, vad som efter statens övertagande av kassan skall gälla beträffande

kassans ordinarie befattningshavare för det fall, att de antingen

övergå till befattning i statens tjänst eller ock icke kunna beredas statsanställning,

som finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

tidigare befattningen hos kassan. Tänkbart vore givetvis — fortsätter ut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

redningen — även det fall, att någon av dessa befattningshavare icke befinnes

villig att övergå till sådan likvärdig statsanställning, som kan komina

att erbjudas honom. Bedömandet av huru i ett sådant oförmodat fall skulle

förfaras innefattade emellertid en rättsfråga, som icke ansetts lämpligen

kunna eller böra vinna sin slutgiltiga lösning i nu förevarande sammanhang.

Utredningen ville för sin del föreslå, att riksdagen lämnade Kungl. Maj:t

bemyndigande att i nu avsett fall med vederbörande tjänsteman träffa särskild

uppgörelse i ersättningsfrågan efter grunder, som Kungl. Majit kunde

pröva skäliga.

I den vid fullmäktiges yttrande fogade, av kassans verkställande direktör

f. d. kommendörkaptenen Sam Lindstedt utarbetade promemorian anföres i

anslutning till överenskommelsens 7 mom. följande:

Visserligen kan sistnämnda fall (då befattningshavare avstår från att begagna

sig av honom erbjuden möjlighet att övergå till statens tjänst) anses

hava blivit i huvudsak reglerat genom bestämmelsen i punkt 1 första stycket,

enligt vilken staten otvivelaktigt övertager kassans förpliktelser gentemot befattningshavarna

hos kassan. Särskilda bestämmelser synas dock böra i detta

sammanhang meddelas även för ifrågavarande fall och äro för övrigt nödvändiga

för klargörande av bl. a. grunderna för beräkning av tjänstår för bestämmande

av pension.

Det ligger nära till hands att antaga och har även under förhandlingarna

gjorts gällande, att bestämmelser ifråga örn befattningshavare hos kassan,

vilka icke emottaga erbjuden statsanställning, befunnits obehövliga på den

grund, att sagda befattningshavare ansetts hava skyldighet att, därest så påkallas,

övergå i statstjänst, om de skola bibehållas vid sina förmåner. Sådan

skyldighet kan emellertid icke rimligen anses föreligga.

Ifrågavarande ordinarie befattningshavare äro anställda vid kassans förvaltning

med rätt att åtnjuta alla de med befattningarna förenade förmånerna.

De kunna ej skiljas från sina befattningar eller tvingas avstå från tillförsäkrade

löneförmåner i annan ordning än i § 54 i kassans reglemente sägs.

Ej heller kunna de åläggas förflyttning från befattning vid kassans förvaltning

till befattning inom annat förvaltningsområde, vare sig statligt, kommunalt

eller enskilt. Kassans styrelse, vilken tillsatt och därigenom träffat

för kassan bindande tjänsteavtal med samtliga ordinarie befattningshavare

utom verkställande direktören, lärer därför sakna befogenhet att uppställa

andra villkor för åtnjutande av garanterade förmåner än tjänstgöring vid

kassans förvaltning i den mån sådan tjänstgöring påfordras. Likaledes

torde styrelsen sakna befogenhet att föreskriva, att befattningshavarna skola

övergå till vissa bestämda statstjänster och än mindre att de skola övergå

till statstjänster, som först efter övertagandet, då styrelsen upphört att funktionera,

eventuellt komma att erbjudas dem. Att sådan befogenhet skulle

tillkomma staten eller kassans fullmäktige, vilka icke äro parter i tjänsteavtalen,

synes icke rimligen kunna ifrågasättas.

Övergång till statstjänst lärer därför ej kunna bliva annat än frivillig och

befattningshavarna måste anses efter övertagandet vara under alla förhållanden

tillförsäkrade de dem dessförinnan garanterade förmånerna, vad löneförmånerna

beträffar sålunda de fasta lönerna och, för tiden till och med år

1938, jämväl dyrtids- och dyrortstillägg.

Då nu kassans verksamhet efter övertagandet upphör och befattningarna

vid kassans förvaltning indragas, böra uppenbarligen, i likhet med vad i

motsvarande fall iakttagits inom statsförvaltningen, bestämmelserna rörande

de genom indragningen övertaliga befattningshavarnas förmåner vara otvc
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

27

tydiga. De i punkt 7 meddelade bestämmelserna kunna emellertid icke anses

fylla detta krav och böra därför omformuleras, så att de befattningshavarna

avtalsmässigt tillförsäkrade förmånerna bliva klart uttryckta och

eljest möjligen ifrågakommande rättstvister kunna undvikas.

I avseende å bestämmelserna i punkt 7 synes vidare böra anmärkas följande:
a)

Bestämmelserna inbegripa icke sådana befattningshavare, som övergått

till icke-ordinarie befattning i statens tjänst och sedermera eventuellt entledigats

därifrån utan egen förskyllan och utan rätt till pension.

b) De kategorier, som avses i första och andra styckena sammanfalla i viss

mån. Det kan nämligen tänkas, att befattningshavare övergår till befattning i

statstjänst utan att hava blivit erbjuden sådan befattning, som i andra stycket

sägs, varvid båda styckena skulle bliva å honom tillämpliga.

c) Förste expeditionsvaktens hyresbidrag har ej, såsom torde hava varit

avsett, upptagits bland de i andra stycket omförmälda förmånerna.

d) Bestämmelser äro ej tydligt meddelade örn familjepensionsrätt för befattningshavare,

som avstå från att mottaga eventuellt erbjuden statstjänst.

Förslagsvis synes punkt 7 kunna omformuleras enligt följande:

»Den, som vid övertagandet var innehavare av ordinarie befattning hos

kassan, skall, med det undantag som i tredje stycket sägs, alltjämt bibehållas

vid sin rätt till de nied befattningen förenade avlönings- och pensionsförmåner,

som blivit honom av kassan tillerkända, samt äger att såsom tjänstår för

bestämmande av pension för befattningen tillgodoräkna jämväl tiden från

övertagandet till dess han uppnått den för honom vid övertagandet bestämda

pensionsåldern.

Därest och så länge befattningshavaren icke beredes tillfälle att övergå till

sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han likaledes med

det undantag som i tredje stycket sägs, bibehållas vid de avlönings- och pensionsförmåner,

som han vid tiden för övertagandet åtnjöt hos kassan, däri

inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt då gällande

grunder, samt, vad förste expeditionsvakten A. H. Eriksson beträffar, årligt

hyresbidrag å 700 kronor intill pensionsåldern.

övergår befattningshavaren till befattning i statens tjänst, skall för honom,

så länge han kvarstår i eller åtnjuter pension för sådan befattning, i stället för

vad i första och andra styckena sägs, gälla

a) att hans avlönings- och pensionsförmåner icke må understiga dem, som

han vid tiden för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet

provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt då gällande grunder;

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som

för beräkning av tjänstår för rätt till pension tid, under vilken han innehaft

anställning hos kassan, samt, i fråga örn beräkning av tjänstår för rätt till

pension, jämväl tid, som må hava förflutit från övertagandet till övergången,

skall tillgodoräknas honom såsom örn han därunder innehaft anställning i

statens tjänst;

ävensom, vad förste expeditionsvakten A. H. Eriksson beträffar,

c) att han intill den för honom vid iivertagandet gällande pensionsåldern

skall bibehållas vid förutvarande rätt till årligt hyresbidrag å 700 kronor.

För i detta moment avsedd befattningshavare---i statens tjänst gäl
lande

grunderna.»

I skriften den A mars 19,30 från kassans ordinarie befattningshavare Ull

kassans fullmäktige Ilar i denna fråga hänvisats till berörda promemoria och

dessutom anförts bland annat följande:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Befattningshavarnas förflyttningsskyldighet hade icke direkt berörts i avtalet,

utan denna fråga syntes lia ansetts kunna lämnas öppen med hänsyn

till att staten enligt punkt 1 första stycket i överenskommelsen övertoge bl. a.

kassans förpliktelser, alltså även förpliktelserna gentemot tjänstemännen.

Avsikten syntes sålunda vara, att, sedan staten övertagit kassan, det skulle

ankomma på de statliga myndigheterna att avgöra, huru kassans åtagna förpliktelser

mot dess ordinarie befattningshavare skulle fullgöras. I vilken

riktning ett sådant avgörande kunde förmodas utfalla torde för övrigt framgå

av den uppfattning, som, såvitt av avtalet kunde bedömas, i detta avseende

gjorts gällande av båda de förhandlande parterna.

Några rättsgrunder för en påstådd förflyttningsskyldighet för de ordinarie

befattningshavarna hade veterligen ej blivit anförda. Däremot syntes, på

bl. a. de i berörda promemoria anförda skäl, kunna göras gällande, att någon

juridisk rätt till tvångsförflyttning av nämnda befattningshavare till annat

förvaltningsområde än kassans ej förefunnes.

Avtalets formulering i här förevarande avseende syntes sålunda icke vara

ägnad att utesluta eventuella rättstvister, och kassans befattningshavare skulle

för sådant fall vara hänvisade till att såsom motpart i dessa lia, icke sin verkliga

principal, med vilken anställningsavtalet ingåtts, utan en mellankommande

part, med vilken de icke träffat något avtal. Möjligheten av att kassan

skulle kunna försätta sina tjänstemän i en sådan situation syntes dem

föga tilltalande.

Det syntes icke kunna anses orimligt, att kassans ordinarie befattningshavare,

vilka under alla förhållanden kunde förväntas bliva åsamkade större

eller mindre olägenheter genom indragningen av deras tjänster, ansåge sig

berättigade att åtminstone göra anspråk på att deras framtida rättsliga ställning

vid ett förstatligande av kassan bleve i avtalet fullt otvetydigt klarlagd,

i vilken riktning detta sedan än skedde. Att nu lämna denna fråga öppen

för att först efter övertagandet behandlas av statsmyndigheterna, eventuellt

genom förhandlingar från fall till fall, syntes icke vara berättigat, och en sådan

anordning skulle även strida mot de principer, som hittills alltid tillämpats

vid indragning av ordinarie befattningar inom statens egen förvaltning.

Med åberopande av vad sålunda anförts ha befattningshavarna hemställt,

att fullmäktige vid behandlingen av den preliminära överenskommelsen om

statens övertagande av kassan måtte vidtaga de ändringar i densamma, som

erfordrades för tillgodoseende av de framförda synpunkterna.

Fullmäktige ha härefter i sitt yttrande i denna del anfört:

Fullmäktige hålla visserligen före, att det varit synnerligen önskvärt, att

i överenskommelsen intagits mera fullständiga bestämmelser rörande tjänstemännens

ställning, så att rättstvister av det slag som ovan antytts varit

uteslutna. Då staten enligt 1 mom. i överenskommelsen övertagit kassans

alla förpliktelser jämlikt det för kassan vid övertagandet gällande reglementet

eller på annan grund, kan det emellertid icke göras gällande, att tjänstemännen

genom överenskommelsen frånhändas någon dem tillkommande rättighet.

Huruvida ordinarie tjänsteman hos kassan kan vara berättigad att

efter övertagandet fortfarande åtnjuta honom nu tillförsäkrade löneförmåner

även örn han icke skulle vara villig att emottaga honom erbjuden likvärdig

statsanställning är en rättsfråga, som fullmäktige finna sig icke kunna avgöra.

Även örn denna rätt icke skulle förefinnas för kassans tjänstemän,

anse sig fullmäktige icke kunna ifrågasätta någon ändring i överenskommelsen,

vad angår det sålunda uppkomna spörsmålet, då det icke rimligen

kan begäras, att staten skall påtaga sig längre gående förpliktelser mot kas
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kunell. Maj.ts proposition nr 245.

sans tjänstemän än dessa kunna göra rättsligen gällande på grund av anställning

hos kassan.

Fullmäktige vilja emellertid framhålla önskvärdheten av att största möjliga

hänsyn tages till tjänstemännen, när det gäller att avgöra, vilka statstjänster,

som skola erbjudas dem. Sålunda synes det fullmäktige, att några

andra statstjänster icke skola i detta hänseende ifrågakomma än ordinarie

tjänster inom sådana verksamhetsområden som kunna anses vara av likartad

natur som den av kassan idkade rörelsen.

Fullmäktige anse det vidare skäligt, att tjänstemännen få utan återbetalningsskyldighet

bibehållas vid de deni tillerkända förmånerna intill dess av

familjepensionsutredningen ifrågasatt särskild uppgörelse trätfats eller, därest

saken instämmes till domstol, till dess tvisten blivit slutligen prövad. I

sistnämnda fall måste dock givetvis utsättas någon tid, inom vilken talan

skall instämmas till domstol för att tjänstemännen skola komma i åtnjutande

av en dylik rätt; och synes fullmäktige denna tid lämpligen kunna bestämmas

till sex månader efter kassans övertagande. Likaså torde det vara nödvändigt

att staten inom rimlig tid efter kassans övertagande lämnar varje

tjänsteman besked örn statsanställning kommer att beredas honom eller icke.

Enligt överenskommelsen har förste expeditionsvakten A. H. Eriksson icke

blivit, för det fall att honom icke erbjudes statstjänst, bibehållen vid det

årliga hvresbidrag å 700 kronor, som sedan 15 år tillbaka utgått till honom.

Då detta hyresbidrag utgör en del av de Eriksson tillkommande löneförmåner,

hemställa fullmäktige örn sådan ändring i 7 mom. av överenskommelsen,

att ifrågavarande hyresbidrag skall till Eriksson utgå även för det

fall att statstjänst icke erbjudes honom.

I den av herr Spilhammar avgivna reservationen har, med instämmande

av herr Wibom, härutinnan anförts bland annat:

Att bestämmelser saknades för det fall att befattningshavare avstår från

att begagna sig av honom erbjuden möjlighet att övergå till statens tjänst,

måste betecknas såsom otillfredsställande. Det syntes nämligen vara av vikt

att i en överenskommelse av här förevarande art bestämmelserna rörande

parternas åtaganden bleve så otvetydigt avfattade, att eventuella rättstvister

åtminstone icke borde kunna förutses redan vid avtalets ingående.

För egen del kunde reservanten icke finna annat än att kassans ordinarie

befattningshavare på grund sina anställningsvillkor icke kunde anses pliktiga

att utan vidare antaga befattningar inom annat förvaltningsområde än

kassans och sålunda ej heller att övergå till de statens tjänster, som kunde

bliva dem anvisade.

Beträffande föreliggande spörsmål anslöte sig reservanten för övrigt till

de synpunkter, som kommit till uttryck i den av kassans verkställande direktör

uppgjorda, fullmäktiges utlåtande bilagda promemoria.

8 mom.

I 8 mom. upptagas vissa bestämmelser för underlättande av den fortsatta

avvecklingen av den med kassan förenade kapital- och livränteförsäkringsanstalten,

sedan förpliktelserna härutinnan övertagits av staten.

Familjepensionsutredningen har härom anfört, att den i ifrågavarande bestämmelser

innefattade avvecklingsplanen uppgjorts av verkställande direktören

i kassan, f. d. kommendörkaptenen Sam Lindstedt och granskats av

kassans konsulent, byråchefen E. Stridsberg samt att planen icke föranlett

någon erinran från utredningens sida.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Närmare förklaring till de i överenskommelsen upptagna bestämmelserna

kan hämtas från en av f. d. kommendörkaptenen Lindstedt utarbetad promemoria

rörande utredningsresultaten — ej bilagd remissen i ärendet —

vilken innehåller i huvudsak följande:

Vid 1934 års slut hade de olika fonderna uppgått till nedanstående belopp

a) besparingsfonden (145 delägare).............................. kr. 550,722: 5 6

b) vinstmedel...................................................... » 13,367: 9 3

c) livräntefonden (330 deltagare)................................ » 1,076,597:0 5

d) grundfonden:

Törnqvists donation ........................ kr. 38,739: ie

af Tunelds » .......................... > 72,643: 6 4

särskiId » .......................... » 1,331: 50 _112,714: so

tillhopa kr. 1,753,401: 84.

Vid 1935 års utgång hade i besparingsfonden kvarstått 134 delägare med

en sammanlagd behållning av omkring 475,000 kronor. Vid samma tidpunkt

hade endast 5 delägare (3 födda år 1897, 1 år 1898 och 1 år 1899) varit utestängda

från möjlighet att omedelbart övergå till livräntefonden. Skyldighet

att övergå till livräntefonden före viss ålder vore ej föreskriven.

I samband med statens övertagande av förpliktelserna syntes den tämligen

invecklade förvaltningen av besparingsfonden böra förenklas genom fastställande

en gång för alla av beloppen av ränta, vinstandelar och tillskottsränta.

Motsvarande förmåner hade för nedanstående år utgjort:

år

ränta och

vinstandelar

1931 ................

.................. 5.7%

1932 ................

.................. 5.5%

1933 ................

1934 ................

1935 ................

.................. 5.0 %

tillskottsränta

2.6 %

2.5 %

2-5 %

2-5 %

2.5 %.

Med hänsyn till sannolikheten av att vid fortsatt tillämpning av nuvarande

bestämmelser vinstandelarna på grund av stigande medelålder och tillskottsräntan

på grund av besparingsfondens minskning framdeles skulle kunnat

något ökas syntes man efter övertagandet lämpligen böra fixera ränta jämte

vinstandelar samt tillskottsränta till något högre belopp än de, som varit gällande

för år 1935, förslagsvis till 5.5 resp. 3 procent.

Därjämte syntes förbud mot ytterligare insättningar böra meddelas.

Även om de nu ifrågasatta förenklingarna genomfördes, komme dock förvaltningen

av besparingsfonden att bliva mera komplicerad än förvaltningen

av livräntefonden. Åtgärder syntes därför böra vidtagas för att animera delägarna

i den förra att övergå till den senare på sätt i det följande angåves.

I livräntefonden hade vid 1935 års utgång förefunnits 323 delägare. Samtliga

dessa delägare hade åtnjutit reglementsenliga livräntor, bestämda efter

lägst 4 procent. Alltsedan år 1927 hade de flesta av dem därjämte årligen uppburit

vinstutdelning i överensstämmelse med tämligen komplicerade vinstplaner,

enligt vilka vinstutdelningen bl. a. procentuellt ökats med levnadsåldern. I

samband med övertagandet syntes för vinnande av förenkling vinstutdelningen

böra fixeras och livräntetagarna i första hand tillerkännas de livräntebelopp,

som enligt nu gällande, för åren 1936—1938 fastställda vinstplan skulle

tillkommit dem för år 1938. I den mån livräntefondens tillgångar därtill för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

31

sloge syntes dessa livräntetagare därutöver böra tillerkännas en för alla procentuellt

lika förhöjning av livräntan. Till grund för beräkning av livräntefondens

förmåga att bära en sådan förhöjning torde böra läggas samma räntefot,

som den, vilken av familjepensionsutredningen tillämpats vid beräkning

av kassans förpliktelser i övrigt, eller 4 procent.

Förhöjningens storlek syntes kunna bestämmas enligt följande överslagsberäkning.

Enligt de av kassans konsulent efter 4 procent verkställda försäkringstek - niska beräkningarna per den 31 december 1934 utgjorde

värdet av reglementsenliga livräntor.................................. kr. 802,200

» » vinstutdelning enl. äldre plan.............................. » 131,200

» » ökad vinstutdelning enl. ny plan.......................... » 14,000

och sålunda värdet av livräntorna kr. 947,400.

Under år 1935 hade fondens förbindelser

genom överföring från besparingsfonden ökats med.................. kr. 40,600

» dödsfall minskats med .......................................... » 37,600

och hade sålunda i sin helhet ökats med kr. 3,000.

Värdet av livräntorna hade alltså vid 1935 års utgång utgjort omkring

950,400 kronor.

Livräntefondens behållning vid samma tid kunde beräknas till

omkring.............................................................. kr. 1,068,000

kades härtill fondens andel i överräntor, per 31/ia 1934 av konsulenten

beräknad till, lågt räknat .............................. » 60,000

bleve disponibla medel omkring kr. 1,128,000.

Ett överskott förefunnes alltså, uppgående till 1,128,000 — 950,400 =

177,600 kronor.

Detta överskott försloge till höjning av livräntorna med 18.7 procent.

Med hänsyn till behovet av överskottsmedel för täckande av kostnaden för

nedan angivna livränteförhöjning för dem, vilka tillträdde livränta efter

1935 års utgång men före övertagandet, syntes emellertid nu ifrågavarande

förhöjning böra begränsas till 15 procent. Härtill åtginge omkring 142,600

kronor och ett belopp av 177,600 — 142,600 = 35,000 kronor lämnades alltså

odisponerat.

Förenämnda räntefot av 4 procent syntes jämväl böra läggas till grund

för bestämmande av livräntebeloppen för deni, som överginge till livräntefonden

efter statens övertagande av förpliktelserna.

Vad beträffade de livräntetagare, som efter 1936 års ingång men före övertagandet

övergått till livräntefonden, bestämdes enligt nu gällande grunder

livräntorna efter en räntefot av 3 1/i procent. Uppenbarligen borde dessa

livräntetagare icke försättas i sämre ställning än de, vilka tillträdde livränta

efter övertagandet, varför livräntorna torde böra omräknas efter 4 procent.

För att animera till övergång till livräntefonden före övertagandet syntes

ifrågavarande livräntetagare därjämte böra tillerkännas förhöjning av livräntan,

förslagsvis med 10 procent.

Kostnaden för sistnämnda förhöjning bleve givetvis beroende av, i vilken

utsträckning delägarna i besparingsfonden före övertagandet överginge till

livräntefonden. Störst bleve kostnaden om hela besparingsfonden omedelbart

avvecklades genom övergång. Den skulle i sådant fall utgöra

10 procent av besparingsfondens belopp eller 47,500 kronor. I

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

varje fall syntes man vara berättigad att räkna med, att kostnaden

kunde bestridas med förenämnda odisponerade överskottsmedel, 35,000 kronor,

med tillägg av den i grundfonden ingående särskilda donationen, omkring

1,300 kronor samt genom besparingsfondens successiva avveckling frigjorda

vinstmedel och räntor å grundfonden.

Därest senast angivna förhöjning genomfördes, torde jämväl ovanberörda

fåtaliga delägare i besparingsfonden, vilka ännu icke uppnått 40 levnadsår,

böra beredas tillfälle att komma i åtnjutande av densamma genom dem

tillerkänd rätt att omedelbart tillträda livränta.

Sedan besparingsfonden helt avvecklats, bleve grundfonden frigjord. De

i densamma ingående af Tuneldska och Törnqvistska donationerna bleve

därigenom disponibla. Båda donationerna hade ursprungligen överlämnats

till civilstatens enskilda änke- och pupillfond, vilken numera motsvarades

av civilstatens änke- och pupillkassa, af Tunelds donation med föreskrift,

att den skulle för dåvarande civilstatens pensionsinrättnings »änke- och pupillfonds

behov, efter reglementet, disponeras» och Törnqvists donation utan

särskild föreskrift. Donationerna torde alltså få anses ha gjorts till förmån

för kassans samtliga delägare. Vid sådant förhållande syntes det lämpligt,

att de efter avvecklingen tillfördes fonden »Gåva av en gammal tjänsteman»,

vilken vore den enda av övriga nu av kassan förvaltade donationer med motsvarande

syfte.

Överenskommelsens bestämmelser i 8 mom. lia ej givit anledning till några

särskilda uttalanden i de avgivna yttrandena.

9 moni.

Under 9 mom. konstateras, att övertagandet av kassans förpliktelser även

innefattar skyldighet för staten att förvalta de under kassans förvaltning

ställda donationsfonderna. Härtill fogas den förklaringen, att det därvid

från delegerades sida förutsättes, att vissa angivna fonder skola ställas under

förvaltning av angivna myndigheter, som jämväl skola äga besluta om understöd

från respektive fonder, samt att för utdelning av understöd från

vissa andra angivna fonder skall inrättas en särskild nämnd med den sammansättning

och de befogenheter, som framgår av vid överenskommelsen

fogat »förslag till stadgar för civilstatens understödsnämnd» (bilaga A 1).

De angivna fondernas behållning vid 1934 års utgång framgår av följande

tablå:

Kronor

Göta hovrätts pensionsfond .................... 17,251: 95

Presidenten Isbergs pensionsfond .............. 52,058: os

Kamreraren Eils pensionsfond.................. 58,903: n

Hans Linds donationsfond...................... 6,247: 7 9

Bonnedal-Wallmarkska fonden.................. 25,905: 16

Gåva av en gammal tjänsteman................ 613,979: 82

Mamsell Langs pensionsfond.................... 16,211: so

Elstedtska pensionsfonden ...................... 6,448: 19

Vice presidenten Qvidings pensionsfond........ 6,948: a

Friherre von Beskows pensionsfond............ 7,722: 13

Jur. D:r H. Cavallis pensionsfond.............. 141,640: 56

Summa 953,317:09.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 245.

33

Såsom förut nämnts förvaltas samtliga dessa fonder tillsammans med

kassans övriga tillgångar, därvid fonderna gottskrivas ränta, beräknad efter

den medelränta för året, som kassan åtnjuter å utlånade medel.

Rörande ifrågavarande bestämmelser i överenskommelsen bär familjepensionsutrcdningen

anfört, att utredningen icke ansett sig lia anledning

att ingå på någon närmare prövning av vad härvidlag föreslagits av kassans

delegerade.

Fullmäktige för kassans delägare ha beträffande förslaget till stadgar för

civilstatens understödsnämnd erinrat, att dels 3 § syntes böra utgå vid det

förhållande att nämnden utan förefintligheten av en sådan bestämmelse

måste anses äga den befogenhet, som däri omförmäles, och dels i den lili

4 § av förslaget omförmälda grupp 1 även kammarrätten borde medtagas.

Statskontoret har i denna del anfört:

Statskontoret, som antager, att förvaltningen av kassans egentliga pensionsfonder

kommer att uppdragas åt ämbetsverket, vill ifrågasätta huruvida

icke åt ämbetsverket lämpligen bör anförtros förvaltningen av kassans

samtliga donationsfonder. Vad angår den föreslagna understödsnämnden kan

statskontoret svårligen finna tillräckliga skäl föreligga för skapande av en

särskild organisation enbart för att besluta om ifrågakommande utdelning

av pensioner, understöd och andra förmåner från fonderna, allrahelst som

det här allenast torde gälla en tillämpning av för fonderna i sådant avseende

meddelade bestämmelser. Det förefaller statskontoret, som om de

uppgifter, vilka skulle åvila understödsnämnden, borde kunna anförtros ät

den fondförvaltande myndigheten, varigenom förvaltningskostnaderna för

den föreslagna understödsnämnden skulle inbesparas.

Fullmäktige hava ifrågasatt, att den i 3 § i förslaget till stadgar för understödsnämnden

intagna bestämmelsen att nämnden skall äga taga del av

de över fondernas förvaltning förda räkenskaperna bör utgå. Statskontoret

ansluter sig till detta uttalande.

I anledning av förslaget, att två av donationsfonderna, nämligen kamreraren

Eils pensionsfond och Hans Linds donationsfond skulle ställas under

förvaltning av generalpoststyrelsen, som jämväl skulle äga besluta om understöd

från dessa fonder, förklarar styrelsen, att från dess sida hinder icke

möter för en sådan anordning, därvid tillägges att styrelsen redan nu förvaltade

ett antal likartade fonder.

10 mom.

I 10 mom. upptages bestämmelsen att kassan vid övertagandet överlåter

samtliga tillgångar till staten.

11 mom.

Enligt 11 mom. gäller den träffade överenskommelsen under förutsättning

att godkännande skett före 1936 års utgång. Familjepensionsutredningen

anför som motivering härtill, att det ur såväl statens som kassans

synpunkt finge anses mindre lämpligt alt hålla avgörandet i en ekonomisk

fråga av denna räckvidd svävande under någon längre tid med hänsyn till

de rubbningar, som kunde tänkas inträffa i de olika förutsättningar, vilka

legat till grund för överenskommelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 245. 4

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Ytterligare uttalanden från kassans sida i samband med

överenskommelsen.

I den av delegerade vid överenskommelsens undertecknande avlämnade

promemorian bär utöver vad redan omnämnts anförts följande:

Delegerade hava utgått från, att familjepensionsavgifternas förändring till

familjepensionsavdrag icke — såsom skedde beträffande tjänstepensioneringen

— skall medföra minskning av dyrtidstillägget till statens befattningshavare.

Enär kassans tillgångar komma att vara överlämnade till staten innan revision

utförts beträffande kassans räkenskaper och förvaltning under dess

sista verksamhetsår, hava delegerade slutligen förutsatt, att revision av kassan

för nämnda verksamhetsår skall verkställas av de utav fullmäktige utsedda

revisorerna; att de fullmäktige, som senast utsetts, eller vid förfall deras

suppleanter skola inkallas till möte för beviljande av ansvarsfrihet för

kassans verksamhet under tiden efter 1934 års utgång samt för behandling

av de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling; samt

att kostnaderna för såväl fullgörandet av denna revision som hållandet av

nämnda fullmäktigmöte skola gäldas av staten enligt de grunder, som äro

fastställda i kassans reglemente.

Fullmäktige för kassans delägare lia i sitt yttrande anslutit sig till vad delegerade

sålunda anfört samt dessutom tillagt:

Enligt 2 § av förslaget till familjepensionsreglemente skulle efterlevande

make vid omgifte förlora sin rätt till familjepension. Det synes fullmäktige

vara skäligt att — såsom fallet nu är vid civilstatens änke- och pupillkassa

— efterlevande änka, som efter omgifte på nytt blir änka, återinträder i sin

pensionsrätt efter den förra maken.

I 7 § 2 mom. av samma förslag har stadgats, att utbetalning av familjepension

skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl.

Maj:t. Fullmäktige tillåta sig i samband härmed uttala önskvärdheten av

att pensionerna utbetalas månadsvis i efterskott såsom för närvarande sker

i kassan.

Fullmäktige hemställa vidare om vidtagande av åtgärder till sådana ändringar

av förordningarna angående expeditionslösen och angående stämpelavgift,

att icke blott de bevis, som avses uti 8 och 9 §§ av familjepensionsreglementet

bliva fria från lösen och stämpel utan att frihet från lösen och

stämpel kommer att åtnjutas av tjänsteman och pensionär i alla ärenden

rörande familjepensionering.

I den av herr Spilhammar avgivna reservationen till fullmäktiges yttrande

har, med instämmande av herr Påhlson, i anledning av familjepensionsreglementets

stadgande örn att pensionsrätt icke skall tillkomma adoptivbarn,

om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år, anförts

följande:

Då det torde förhålla sig så, att tanken på att adoptera i de flesta fall icke

uppkommer förrän ungefär vid nämnda ålder, som sålunda skulle utgöra en

gräns för rätten att genom adoption grundlägga pensionsrätt, måste jag finna

den föreslagna och tämligen godtyckligt valda begränsningen alltför

snäv.

Med hänsyn till det ur samhällets synpunkt önskvärda att barn omhändertagas

genom adoption, anser jag att några särskilda villkor icke böra upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

35

ställas för möjligheten att genom adoption bereda pensioner. Några farhågor

för missbruk genom en dylik utsträckning av pensionsrätten för adoptivbarn

torde knappast kunna anses föreligga, och dessa torde i varje fall

icke böra tillmätas någon avgörande betydelse i jämförelse med den stora

sociala nytta adoptionsinstitutet otvivelaktigt innebär.

Det genom propositionen nr 201 framlagda förslaget till allmänt familjepensionsreglemente

är avsett att gälla för alla sådana befattningshavare,

manliga och kvinnliga, ordinarie och icke-ordinarie, för vilka civila eller militära

tjänstepensionsreglementet gäller. Ikraftträdandet skall emellertid ske

successivt för olika förvaltningsområden allteftersom de kassor, vilka nu omhänderhava

familjepensioneringen för ordinarie manliga befattningshavare inom

resp. förvaltningsområden, träffa överenskommelser med staten av sådan

innebörd, att även dessa kassors delägare bringas under det statliga familjepensionsreglementets

tillämplighetsområde. Det har nämligen ansetts vara

förenat med alltför stora olägenheter att inom samma förvaltningsområde

under en längre tidsperiod tillämpa skilda familjepensionssystem för å ena

sidan de befattningshavare, som en gång vunnit delaktighet i någon av familjepensionskassorna,

och å andra sidan alla andra befattningshavare. En

preliminär överenskommelse av berörda slag rörande civilstatens änke- och

pupillkassa har nu ingåtts mellan 1934 års familjepensionsutredning, under

förbehåll av Kungl. Majlis och riksdagens godkännande, samt delegerade

för fullmäktige i kassan, under förbehåll av fullmäktiges godkännande.

Överenskommelsen har redan i princip — med vissa erinringar — godkänts

av kassans fullmäktige. I anslutning härtill torde Kungl. Maj:t nu böra inhämta

riksdagens bemyndigande att träffa en överenskommelse av närmare

angivet innehåll, varefter fullmäktige lia att antaga eller förkasta vad sålunda

från statens sida beslutas.

Den ingångna överenskommelsens huvudsakliga innebörd är, att staten i

samband med övertagande av kassans samtliga tillgångar jämväl övertager

kassans alla rättigheter och förpliktelser, därvid emellertid samtidigt förklaras,

att vid övertagandet i tjänst varande delägare med nyreglerad lön, som

icke anmäler sig föredraga de äldre bestämmelsernas fortfarande tillämpning,

skall vara underkastad det nya statliga familjepensionsreglementets bestämmelser

med vissa avvikelser allenast i fråga om familjepensionsavdragen

samt rörande bestämmelserna om avkortning i vissa fall av familjepension.

Beträffande delägare eller pensionstagare, för vilken nya reglementet

icke blir tillämpligt, skola äldre bestämmelser alltjämt tillämpas av staten,

som dock därvid ökar samtliga pensionsförmåner med ett tillägg å tjugo

procent, motsvarande kassans beräknade överskott vid tillämpning av en

räntefot av fyra procent och i övrigt av sådana s. k. självkostnadsgrunder,

sorn även begagnats vid beräknande av familjepensionsavdragen i det genom

propositionen nr 201 framlagda familjcpensionsreglementet.

Det nya familjepensionsreglementets tillämpning för nuvarande aktiva delägare

med nyreglerad lön innebär, ali staten till pensioner, vilka utgå till

dessa delägares efterlevande, lämnar ett bidrag motsvarande dels 120 kro
-

Departe
ments
cliefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

lior av familjepensionsunderlaget i alla lönegrader dels ock den rörliga pensionsdelen;

för närvarande utgår för ifrågavarande förvaltningsområden

statsbidrag — frånsett ett fast förvaltningsbidrag till kassan å 50,000 kronor

— endast i form av dyrtidstillägg å utgående pensioner. Nämnda kostnad

för statsverket är en konsekvens av de i propositionen nr 201 framlagda

grunderna för familjepensionsregleringen, därest dessa grunder skola bringas

i tillämpning även för nuvarande ordinarie manliga befattningshavare.

Överenskommelsen innebär emellertid för staten en särskild ytterligare

kostnad av övergångsnatur. Såsom framgår av propositionen nr 201,1 har

den nya familjepensionsskalan valts så och har en grundtanke i planen för

de större familjepensionskassornas övertagande varit den, att kassornas på

nämnda sätt beräknade överskott i stort sett skall kunna finansiera förbättringen

av pensionsförmånerna, om man bortser från berörda statsbidrag.

Emellertid är kassornas ställning, bland annat på grund av olikheten i avgifter

och de växlande grunderna för statsbidrag, givetvis så olika, att denna

princip måste leda till att i vissa kassor överskottet mer än väl förslår medan

i andra kassor brist uppstår. Liksom förevarande reglering av familjepensionsförhållandena

för statens befattningshavare åsyftar införande av enhetliga

grunder för framtiden, bör staten enligt min mening under övergången

träda emellan för vinnande av en utjämning genom att, inom rimliga

gränser, påtaga sig kostnaden för att täcka en brist av nämnda slag. De verkställda

beräkningarna beträffande civilstatens änke- och pupillkassa utvisa

nu, att kassans av staten övertagna tillgångar, inberäknat värdet av blivande

avgifter för de nuvarande delägarna — vid 1934 års utgång sammanlagt

omkring 85.7 miljoner kronor — visserligen vid de gjorda antagandena förslå

att täcka kassans förpliktelser, ökade med omkring tjugo procent, men

att pensionsförmånerna för de nuvarande aktiva delägarna med nyreglerad

lön ej kunna bringas upp till det nya reglementets pensionsförmåner, bortsett

från berörda statsbidrag, utan ett tillskott från statens sida. Upptagas

dessa ytterligare pensionsförhöjningar såsom skuld, utvisar nämligen balansräkningen

en brist av närmare 6 miljoner kronor. Storleken i olika lönegrader

av dessa pensionsförhöjningar framgår av tabell 1 till bilaga D i

proposition nr 201 (kol. 13). Den årliga kostnaden härför under den närmaste

tiden låter sig självfallet svårligen beräkna. Enligt min mening ter

sig emellertid denna med familjepensionsregleringen förenade övergångskostnad,

i verkligheten fördelad på ett stort antal år framåt, såsom rimlig,

särskilt i betraktande därav att ifrågavarande familjepensionskassa, omfattande

närmare en tredjedel av statens ordinarie civila befattningshavare, i

motsats till de andra större kassorna tidigare endast åtnjutit ett mindre

statsbidrag för förvaltningskostnader.

Då jag även i övrigt finner den preliminära överenskommelsen, som frånsett

vissa särskilda punkter lämnats utan erinran i de avgivna yttrandena,

vila på godtagbara grunder och möjliggöra en tillfredsställande lösning av

1 Se särskilt doktor Janssons promemoria bil. D, sid. 128 o. t.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

37

familjepensionsfrågan för de stora grupper inom civilförvaltningen, vilka nu

lia sin familjepensionering ordnad hos ifrågavarande kassa, är jag beredd att

i princip förorda överenskommelsen. Jag torde alltså nu få ingå på en närmare

behandling av vissa särskilda spörsmål rörande densamma.

Fullmäktige lia i sitt yttrande förklarat, att de ansåge sig äga behörighet

besluta örn kassans upplösning och örn överlåtande av rättigheter och förpliktelser

å staten med för samtliga delägare bindande verkan. Det betonas

dock, att fullmäktige icke anse sig behöriga alt därvid frånhända någon delägare

eller annan någon av de rättigheter, som tillkomma dem gentemot kassan.

I anslutning härtill hemställa fullmäktige, att därest det nya familjepensionsreglementet

icke ändras så att det tillförsäkrar änka rätt att, då hon

efter omgifte blivit änka på nytt, få återinträda i pensionsrätt -— vilken rätt

hon hade enligt kassans nuvarande reglemente •— överenskommelsen måtte

ändras så, att även de delägare, som bleve underkastade familjepensionsreglementet,

uttryckligen bibehölles vid denna rätt. I samband härmed uttala

fullmäktige, att underlåtenhet att före övertagandet göra anmälan om kvarstående

å äldre bestämmelser icke finge tolkas så, att delägare därigenom

avhände sig någon av de rättigheter eller förmåner, som tillkomme honom

enligt nu gällande bestämmelser. Statskontoret, som särskilt uttalat sig i

dessa frågor, har icke funnit tillräcklig anledning till den föreslagna ändringen

i överenskommelsen och därvid framhållit möjligheten för varje delägare

att genom anmälan bliva bibehållen vid alla hittillsvarande förmåner.

Bland annat med hänsyn till möjliga konsekvenser beträffande andra

kassor kan jag icke tillråda, att vid övertagandet av förevarande kassa införes

en från familjepensionsreglementet avvikande särregel för nuvarande

delägare beträffande föreliggande detaljspörsmål. Jag anser mig således

icke böra föreslå någon ändring av överenskommelsen på denna punkt.

Därest familjepensionsreglementet härvidlag erhåller den i propositionen nr

201 föreslagna lydelsen — i motion II: 676 har ändring i detta avseende

föreslagits — måste denna ståndpunkt rörande överenskommelsens innehåll

enligt min mening innebära, att om en delägare blir underkastad reglementets

bestämmelser, hans änka icke återinträder i pensionsrätten, om hon efter

omgifte blir änka på nytt. Jag anser nämligen i motsats till fullmäktige,

att för den, som i följd av underlåtenhet att göra anmälan blir underkastad

familjepensionsreglementet, skola de i reglementet uppdragna gränserna för

familjepensionsrätten gälla i alla delar, som icke enligt överenskommelsen

särskilt undantagits. Detta synes mig vara en grundläggande princip för

överenskommelsen, och det synes mig knappast rimligt, örn en delägare

genom underlåtenhet att göra anmälan skulle för sina efterlevande bliva

delaktig av alla det nya reglementets ej obetydliga förmåner men däremot

skulle befrias från att vidkännas de mindre väsentliga inskränkningar i pensionsrätten,

som kunna vara förenade med den nya ordningen. Vad särskilt

angår den här ifrågavarande, i och för sig föga betydelsefulla, enligt

kassans nuvarande regler utgående förmånen är vidare att märka, att densamma

icke kan bliva aktuell utan att änkan under någon tid direkt kommit

i åtnjutande av de nya högre pensionsbeloppen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

Det torde emellertid böra framhållas, att den nu angivna ståndpunkten

icke kan sägas innebära att fullmäktige genom överenskommelsen avhända

någon delägare en honom tillkommande rättighet. Fullmäktiges beslut innebär

visserligen, att det nya reglementet i stället för äldre bestämmelser blir

tillämpligt å delägarna, men om detta för någon enstaka delägare eller i något

enstaka avseende skulle kunna anses innebära en försämring, beredas

delägarna — i enlighet med vad professor Mahngren föreslagit — för säkerhets

skull möjlighet att efter anmälan därom få kvarstå å äldre bestämmelser.

Och det bör vidare erinras, att staten otvivelaktigt genom det allmänna

stadgandet i 1 mom. övertager alla kassans förpliktelser; i den mån en aktiv

delägare med nyreglerad lön eller hans efterlevande trots underlåten anmälan

verkligen skulle befinnas ha ett rättsligt grundat anspråk att varda bibehållen

vid någon rättighet utöver vad det nya familjepensionsreglementet

eller överenskommelsen uttryckligen tillförsäkrar honom, kan han således

otvivelaktigt göra sin rätt gällande mot staten i stället för mot kassan.

Enligt den preliminära överenskommelsen, som utformats innan propositionen

nr 201 framlagts, skulle för aktiva delägare med nyreglerad lön gälla

bestämmelserna i det förslag till civilt familjepensionsreglemente, som avlämnats

av 1934 års familjepensionsutredning. I en blivande definitiv överenskommelse

bör givetvis i stället hänvisas till allmänna familjepensionsreglementet

i den form, vari det kan komma att godkännas av riksdagen.

Det genom proposition nr 201 framlagda förslaget torde icke i jämförelse

med familjepensionsutredningens förslag innebära några avvikelser i sak av

sådan betydelse, att de böra kunna föranleda en ändrad ståndpunkt till överenskommelsen

från fullmäktiges sida. Den i vissa avseenden ändrade terminologin

i förslaget till allmänt familjepensionsreglemente, jämfört med

nämnda förslag till civilt familjepensionsreglemente, bör vidare föranleda

vissa rent redaktionella ändringar i överenskommelsen. Huvudsakligen avser

jag då, att ordet pensionstal i 2 och 3 mom. utbytes mot ordet familjepensionsunderlag

och att regeln i 4 mom. gives den ändrade lydelsen, att

familjepensionens grundbelopp i där avsett fall icke må bestämmas till belopp,

understigande familjepensionsunderlaget för den ifrågavarande befattningen.

Överenskommelsen innebär, att bestämmelserna örn avgifter och avgiftstid

skola förbli oförändrade även för de delägare, som bliva underkastade

det nya familjepensionsreglementet; vid befordran skall dock reglementet

även i detta avseende vinna tillämpning, frånsett visst undantag till vilket

jag återkommer. På denna princip lia de under utredningens gång gjorda

försäkringsmatematiska beräkningarna vilat, och en utgångspunkt har härvid

vidare varit, att man trots de förbättrade pensionsförmånerna icke kunde

lia anledning förvänta en allmän frivillig övergång å de nya bestämmelserna,

därest de nya högre familjepensionsavdragen även skulle tillämpas.

Från kassans fullmäktiges och deras delegerades sida har emellertid med

styrka framförts det önskemålet, att avgiftsplikten under alla omständigheter

skall upphöra vid avgång med pension — i överensstämmelse med vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

39

som skulle gälla enligt familjepensionsreglementet — ehuru enligt kassans

nuvarande bestämmelser avgiftsplikten upphör först vid 67 års ålder. Det

har därvid särskilt framhållits, att det för kassan länge varit en strävan att

få sistnämnda bestämmelse ändrad och att de år 1935 genomförda sänkningarna

av pensionsåldrarna, särskilt för lägre befattningshavare, avsevärt

ökat olägenheterna av denna bestämmelse. Familjepensionsutredningen har

funnit önskemålet behjärtansvärt men icke ansett sig kunna i överenskommelsen

tillgodose detsamma. I samtliga yttranden har däremot förordats,

att önskemålet tillgodoses. Statskontoret har dock ansett såsom villkor för

en sådan förmån böra föreskrivas, att vederbörande delägare även i fråga

örn avgifternas belopp förklara sig villiga att underkasta sig familjepensionsreglementet.

Samma synpunkt framkommer i de båda lönenämndernas yttranden

i den formen, att man ifrågasätter önskemålets tillgodoseende genom

att öppna möjlighet för envar delägare med nyreglerad lön att efter anmälan

underkasta sig familjepensionsreglementet i fråga örn såväl avdrag

som avdragstid.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit har jag för egen del funnit mig

böra förorda sådan ändring i överenskommelsen (3 och 5 morn.), att avgiftsbefrielse

från avgången ur tjänst undantagslöst kommer att gälla —- liksom för alla de nuvarande och blivande tjänstemän som bli helt underkastade

det nya familjepensionsreglementet — även för alla nuvarande delägare

i kassan. Önskemålet att tjänstemännen icke efter övergången å pensionsstat

belastas med familjepensionsavgifter är så starkt framträdande,

att staten enligt min mening icke bör underlåta att begagna detta tillfälle

att överlag tillgodose detta önskemål. Ett väsentligt skäl är därvid även,

att det är de av statsmakterna nyligen genomförda sänkningarna av pensionsåldrarna,

som särskilt framhävt olägenheterna av kassans nuvarande

bestämmelse örn avgiftsplikt till 67 års ålder. Under det att denna bestämmelses

olämplighet tidigare framträtt i jämförelsevis begränsad omfattning,

innebär bestämmelsen nu — enligt inhämtade uppgifter — att omkring 90

procent av kassans delägare bliva avgiftspliktiga efter avgången ur tjänst

och att kassans delägare i genomsnitt drabbas av sådan avgiftsplikt under en

tid av omkring 4''/, år (för delägare i lägre lönegrader i genomsnitt under

omkring 6 1/2 år).

Enligt min mening bör denna avgiftsbefrielse från övergången å pensionsstat

gillia generellt och således icke, såsom ifrågasatts, göras beroende av,

att vederbörande delägare förklarat sig villig att i fråga örn familjepensionsavdragens

belopp underkasta sig det nya reglementet. En sådan avvikelse

från principen örn oförändrade avgifter för nuvarande delägare och en sådan

ytterligare möjlighet att genom särskild anmälan få tillämpad en från

huvudreglerna avvikande anordning synes ur flera synpunkter olämplig,

bland annat såtillvida, att möjligheten till avgiftsbefrielse troligen skulle komma

att bli begagnad endast i de fall, då den enskilde delägaren kunde räkna

ut att de bortfallna avgiftsåren för honom övervägde förhöjningen i pen
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

sionsavdragen, en anordning som knappast vore lämplig och som icke skulle

stå i god överensstämmelse med den på kollektivt ansvar grundade famil

jepensioneringen.

Regeln om att efter befordran familjepensionsreglementet skall tillämpas

även i fråga om familjepensionsavdragen är i överenskommelsen förknippad

med det undantaget, att befordringsavgift i anledning av tidigare befordran

även skall slutbetalas, om vederbörande vill bliva delaktig av förmånen att

under alla omständigheter erhålla full pension för sina efterlevande för det

fall att han vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension. Generalpoststyrelsen

har föreslagit borttagande av detta undantag. Om än detta kan

vara förenat med vissa administrativa olägenheter och om än frågan är av

mindre ekonomisk betydelse för statsverket, synes mig emellertid, för undvikande

av alltför stora ojämnheter vid olika fall av befordran, undantaget

böra bibehållas. Det må framhållas, att de administrativa olägenheterna

komma att bestå endast under en kort övergångstid.

I överenskommelsens 5 mom. regleras familjepensionsrätten för de delägare

i kassan, som åtnjuta oreglerad avlöning. Principen är här den, att de

för kassan gällande bestämmelserna alltjämt skola tillämpas, dock att pensionsförmånerna

skola ökas med tjugo procent. Såväl av kassans fullmäktige

som i vissa yttranden framhålles angelägenheten av, att efter kassans

upplösning familjepensionsrätt genom .statens försorg beredes även blivande

innehavare av befattning med oreglerad lön, för vilka såsom nämnts allmänna

familjepensionsreglementet ej erhåller tillämpning. En reservant inom

fullmäktige, som representerar ett sådant oreglerat förvaltningsområde, nämligen

fögderiförvaltningen, bär påyrkat att bestämmelser härom intagas i

överenskommelsen; i samband därmed har även framförts det önskemålet,

alt medgiven provisorisk löneförbättring för befattningshavare med oreglerad

lön måtte, i motsats till vad nu sker i kassan, tagas i beräkning vid bestämmande

av familjepensionen.

Enligt min mening är det självklart, att staten efter kassans upplösning

bereder blivande ordinarie befattningshavare med oreglerad lön familjepensionsrätt.

Lämpligast synes vara att för dem komma att gälla i huvudsak

samma bestämmelser som för kassans nuvarande delägare med oreglerad

lön. Då således såväl nuvarande som blivande befattningshavare, tillhörande

denna kategori, skulle komma i åtnjutande av det föreslagna tillägget av

tjugo procent å eljest bestämda pensionsförmåner, synes anledning icke föreligga

att i detta sammanhang upptaga frågan örn sådan ändring beträffande

dessa befattningshavare, att tillfällig löneförbättring föranleder höjning av

pensions- och avgiftsnivån, så mycket mindre som principiella betänkligheter

kunna anföras mot en dylik ändring. Ifrågavarande bestämmelser för

blivande befattningshavare lia uppenbarligen icke sin plats i överenskommelsen

med kassan.

Sedan kassan upphört är det givetvis önskvärt, att kassans i det föregående

angivna ordinarie tjänstemän i den mån så låter sig göra beredas sysselsättning

i statstjänst. Man torde också få räkna med, att viss förstärkning

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

41

av arbetskrafterna blir erforderlig hos de myndigheter som komma att övertaga

bestyret med familjepensioneringen. Skulle någon av tjänstemännen

icke lämpligen kunna beredas likvärdig anställning i statstjänst, ehuru han

är villig att övergå å sådan, synes rimligt att staten under alla omständigheter

tillförsäkrar sådan tjänsteman oförändrade förmåner, inberäknat sådana

tilläggsförmåner, till vilka han icke kan anses juridiskt berättigad. Av

denna allmänna innebörd äro också de i överenskommelsen intagna bestämmelserna

i ämnet. Fullmäktiges majoritet har, frånsett en viss detalj, icke

föreslagit någon ändring av dessa bestämmelser, men två reservanter lia,

med upptagande av vissa från tjänstemännen framförda önskemål, påyrkat

intagande i överenskommelsen av bestämmelser i syfte att tillförsäkra

tjänstemännen bibehållande av alla tillförsäkrade förmåner för det fall att

de icke önska begagna sig av erbjudande att mottaga likvärdig statsanställning.

Sistnämnda yrkande grundas på den uppfattningen, att tjänstemännen

icke äro skyldiga att övergå i statstjänst. Familjepensionsutredningen

har som skäl för ståndpunkten att icke intaga bestämmelser för ifrågavarande

fall anfört, att bedömandet av, huru i ett sådant oförmodat fall skulle

förfaras, innefattade en rättsfråga, som icke ansetts lämpligen kunna eller

böra vinna sin lösning i överenskommelsen, och utredningen har i stället

föreslagit, att riksdagen lämnade Kungl. Majit bemyndigande att i nu avsett

fall träffa särskild överenskommelse med tjänstemannen efter skäliga

grunder. Fullmäktiges majoritet har jämväl funnit sig ej kunna avgöra

förevarande rättsfråga och vidare framhållit, att då staten övertagit kassans

alla förpliktelser, kunde det icke göras gällande att tjänstemännen genom

överenskommelsen avhändes någon rätt, samt att det icke rimligen

kunde begäras att staten med hänsyn till förevarande fall skulle påtaga sig

längre gående förpliktelser mot tjänstemännen än dessa rättligen kunde

göra gällande på grund av anställning hos kassan.

Med åberopande av vad sålunda förekommit får jag förorda, att principerna

för överenskommelsen i denna del icke ändras. Den omtvistade frågans

praktiska betydelse synes mig mycket begränsad, då den avser endast det

oförmodade fall att någon av kassans ordinarie tjänstemän skulle finna lämpligt

att vägra mottaga honom erbjuden likvärdig anställning i .statens tjänst.

Att med hänsyn till ett dylikt fall göra några särskilda utfästelser från statens

sida utöver vad som må ligga i det allmänna övertagandet av kassans

förpliktelser anser jag, i likhet med fullmäktige, icke påkallat. Liksom fullmäktige

förutsätter jag nämligen, att största möjliga hänsyn kommer att tagas

till tjänstemännens berättigade intressen, när det gäller en omplacering i

statstjänst.

I fråga örn detaljerna i förevarande moment av överenskommelsen är jag

ense med fullmäktige därom, att sådan omredigering bör ske, att förste expeditionsvakten

tillförsäkras det omnämnda hyresbidraget icke blott vid övergång

i statstjänst utan även för det fall att statstjänst icke erbjudes honom.

Då de ifrågavarande manliga tjänstemännen för närvarande äro delägare i

kassan, anser jag vidare stadgandet örn familjepensionering böra så förtyd
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

ligas, att detsamma under alla omständigheter blir tillämpligt å berörda

tjänstemän.

De icke-ordinarie befattningshavarna bos kassan utgöras av en sekreterare

och ombudsman, en konsulent och en amanuens. Alla befattningarna innehavas

såsom bisysslor av ordinarie statstjänstemän. Särskilda bestämmelser

rörande dem lia icke vid överenskommelsens ingående ansetts erforderliga.

Därest för någon av dem, trots befattningens karaktär av bisyssla, på grund

av lång tjänstetid och andra särskilda förhållanden anses böra ifrågakomma

särskild avskedsersättning, synes det ankomma å fullmäktige att före

kassans överlämnande meddela beslut härom, som i vanlig ordning underställes

Kungl. Maj:ts prövning.

I fråga örn de i 8 mom. av överenskommelsen upptagna bestämmelserna

för underlättande av den fortsatta avvecklingen av den med kassan förenade

kapital- och livränteförsäkringsanstalten har jag ej funnit anledning till erinran.

Under 9 mom. av överenskommelsen förklarar sig staten beredd att förvalta

de nu under kassans förvaltning ställda, av mig i det föregående angivna

donationsfonderna. De närmare bestämmelserna angående dispositionen

av dessa fonder torde det ankomma å Kungl. Majit, utan riksdagens

börande, att meddela; det är här fråga örn den Kungl. Majit tillkommande

rätten att, då testamentsföreskrifter på grund av ändrade förhållanden icke

längre kunna uppfyllas, meddela tillstånd till de ändringar, som äro erforderliga

(permutationsrätt). Sedan justitiekanslersämbetets utlåtande i frågan

inhämtats, torde jag framdeles få ånyo anmäla denna fråga för Kungl.

Majit i samband med att förslag till text till definitiv överenskommelse underställes

Kungl. Majit, f denna ordning bör även prövas den i sista stycket

av 8 mom. intagna föreskriften angående dispositionen av de båda donationsfonder,

som nu utgöra grundfond för kapital- och livränteförsäkringsanstalten.

I överenskommelsens sista moment bör utsättas viss dag för övertagandet.

Från och med samma dag förutsättes allmänna familjepensionsreglementet

bliva satt i kraft för alla förvaltningsområden, vilkas ordinarie manliga befattningshavare

dessförinnan varit skyldiga att tillhöra civilstatens änke- och

pupillkassa. Denna tidpunkt torde icke kunna sättas tidigare än till den 1

juli 1937. Såsom jag strax skall närmare utveckla erfordras nämligen, sedan

definitiv överenskommelse kommit till stånd mellan Kungl. Majit och

kassans fullmäktige, i god tid före genomförandet en mångfald olika författningsbestämmelser,

och dessutom torde det möta alltför stora svårigheter att

vid årets riksdag träffa alla de beslut, bland annat i anslagsfrågor, som skulle

erfordras för reformens genomförande under budgetåret 1936/1937. Ikraftträdande

av reglementet vid viss tidigare tidpunkt beträffande vissa nytillträdande

befattningshavare vid vattenfallsstyrelsen, på sätt styrelsen påyrkat,

torde icke vara möjligt.

Lämpligast synes vara att i detta sammanhang inhämta riksdagens bemyndigande

för Kungl. Majit att efter överenskommelsens ingående förordna om

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

43

allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande för ifrågavarande förvaltningsområden.

I samband därmed böra, i enlighet med punkt 1 i reglementets

slutbestämmelser, fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser,

som i fråga om kassans nuvarande delägare, tillhörande nyreglerat

förvaltningsområde, betingas av överenskommelsen; till vissa avvikelser

beträffande kvinnliga befattningshavare vid ifrågavarande förvaltningsgrenar

skall jag strax återkomma. Vid reglementets ikraftträdande för

lotsverkets personal bör dessutom iakttagas, att reglementet icke kan få tilllämplighet

för befattningshavare, som före 1914 års utgång tillträtt ordinarie

befattning vid lotsverket och på denna grund ännu är skyldig att tillhöra

lotsverkets enskilda pensionskassa i stället för civilstatens änke- och

pupillkassa.

I samband med överenskommelsens ikraftträdande erfordras vidare bestämmelser

för fastställande av vad som jämlikt överenskommelsens 5 och

6 mom. skall gälla beträffande de delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet

icke skall tillämpas — huvudsakligen alla tjänstepensionärer

samt alla i tjänst varande delägare med oreglerad lön — samt beträffande

dem, som redan före övertagandet tillträtt familjepension. Även dessa

och övriga bestämmelser, som direkt erfordras för överenskommelsens genomförande,

synes Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att

meddela. Detsamma gäller de föreskrifter örn familjepensionering för blivande

befattningshavare med oreglerad lön vid nu ifrågavarande förvaltningsområden,

som enligt vad jag redan framhållit bliva erforderliga.

Då allmänna familjepensionsreglementet sättes i kraft för ifrågavarande

förvaltningsområden, blir reglementet enligt sin ordalydelse (1 §) tillämpligt

även för kvinnliga befattningshavare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt. Det är nu att märka, att enligt kungörelse den 18 juni

1925 (nr 279) envar kvinnlig innehavare av ordinarie befattning i statens

tjänst med avlöning enligt grunder, som fastställts år 1925 eller senare, är

skyldig att genom erläggande av avgifter bereda rätt till pension åt efterlevande

barn. Avgifterna utgå med enahanda belopp, som i vederbörande

pensionsinrättnings reglemente äro stadgade för manlig innehavare av samma

befattning eller befattning i samma lönegrad, dock — enligt en genom

kungörelse den 17 maj 1935 (nr 215) genomförd ändring — att kvinnlig befattningshavare,

som avgått från tjänsten med pension, i intet fall skall vara

skyldig erlägga årsavgift för tid efter utgången av den månad, varunder befattningshavaren

uppnått 60 års ålder. Pensionsförmånen är inskränkt till

att avse endast harn och utgår enligt de för vederbörande pensionsinrättning

gällande reglerna.

Föreningen kvinnor i statens tjänst samt vissa andra sammanslutningar

av kvinnliga tjänstemän lia i sin förut berörda framställning uttalat, att de

förutsatte att likställighetsprincipen mellan manliga och kvinnliga befattningshavare

genomfördes även såtillvida, att de övergångsbestämmelser,

som bomme att fastställas för de vid statens övertagande av de enskilda familjepensionskassorna

i tjänst varande kassadelägarna med reglerad lön,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

även bleve gällande för motsvarande kvinnliga befattningshavare, vilka erlagt

avgifter enligt 1925 års kungörelse. Vidare har i framställningen framhållits,

att det syntes berättigat, att det nya reglementet vunne full tillämpning

i fråga om pensionering av efterlevande till kvinnliga tjänstemän, vilka

haft att erlägga avgifter enligt berörda kungörelse och blivit pensionerade

under tiden efter den 1 juli 1925 till dess det nya familj epensionsreglementet

trädde i kraft.

Statskontoret, som nu särskilt yttrat sig över framställningen i denna del,

har -— efter ett uttalande att det sistnämnda önskemålet syntes innebära att,

då pensioner utginge enligt berörda kungörelse, vederbörande pensionärer

borde komma i åtnjutande av pensionsförbättring, motsvarande den som nu

tillförsäkrades efterlevande efter manliga befattningshavare i samma ställning

— erinrat, att ifrågavarande kvinnliga befattningshavare, med hänsyn

till den ordning i vilken deras nuvarande familjepensionering tillkommit, enligt

därom givna föreskrifter i gällande avlöningsreglementen syntes vara

skyldiga att utan vidare underkasta sig de ändrade bestämmelser i fråga örn

pension, som kunde vara utfärdade. Statskontoret har dock för sin del funnit

billighetsskäl tala för ett tillmötesgående av de kvinnliga befattningshavarnas

förevarande önskemål.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i sitt i propositionen nr 201

omförmälda utlåtande upptagit samma frågor. Nämnden har nämligen, utan

att framställa direkt förslag i frågan, förklarat sig anse fog icke saknas för

ett inom nämnden framställt yrkande, att ifrågavarande kvinnliga befattningshavare

måtte få, i likhet med delägarna i kassorna, i fortsättningen bibehållas

vid de avgifter som de nu erlade. Och vidare har nämnden uttalat,

att nämnden förutsatte, att sådana efterlevande till befattningshavare i statens

tjänst, vilka vid tidpunkten för de enskilda kassornas övertagande av

staten åtnjöte pension, skulle komma i åtnjutande av det procentuella fasta

bidrag, som enligt föreliggande förslag skulle av statsmedel tillerkännas de

änkor och barn efter delägare, vilka då åtnjöte pension från vederbörande

kassa.

För egen del anmärkte jag redan i motiveringen i propositionen nr 201 till

punkten 1 i slutbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet, att

den föreslagna lydelsen förutsatte, att ordinarie kvinnliga befattningshavare,

vilka varit underkastade 1925 års familjepensionsbestämmelser, vid övergången

skulle kunna likställas med de nuvarande aktiva delägarna i familjepensionskassorna

såsom i flera av yttrandena över familjepensionsutredningens

förslag förordats. Denna tanke synes mig höra fullföljas och utvidgas

att gälla även kvinnliga befattningshavare av detta slag, som vid

övertagandet av kassan redan tillträtt tjänstepension, samt sådana efterlevande,

som då redan tillträtt familjepension. Bestämmelserna i 2—6 mom.

i överenskommelsen skulle således erhålla motsvarande tillämpning för dessa

kategorier. Vad detta innebär torde vid en genomgång av dessa bestämmelser

utan vidare vara klart; ifrågavarande kvinnliga befattningshavare skola,

om de ej göra särskild anmälan, bliva underkastade det nya reglementet med

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245-

45

de undantag, som i 3 och 4 mom. omförmälas, medan för dem, som göra

sådan anmälan, liksom för tjänstepensionärer och familjepensionärer de

för dem tidigare gällande bestämmelserna alltjämt skola gälla, med iakttagande

dock att pensionsförmånerna höjas med tjugo procent. De för genomförande

härav erforderliga närmare bestämmelserna torde Kungl. Majit

böra bemyndigas att meddela i samband med motsvarande bestämmelser

för manliga befattningshavare.

Slutligen torde jag få beröra vissa frågor rörande nu stadgad skyldighet

för ordinarie befattningshavare att tillhöra enskilda familjepensionskassor.

Genom att civilstatens änke- och pupillkassas verksamhet övertages av staten

samt allmänna familjepensionsreglementet samtidigt sättes i kraft för

ifrågavarande förvaltningsområden, upphör givetvis också skyldigheten för

nuvarande och blivande ordinarie befattningshavare att tillhöra denna kassa.

Familjepensionsreglementets ikraftträdande för dessa förvaltningsområden

kan emellertid ha sådana konsekvenser även för andra kassor. Enligt 16 §

skall nämligen den som en gång kommit under reglementet men övergått

till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens tjänst, å vilken

varken civila eller militära tjänstepensionsreglementet eller tjänstepensionsreglementet

för arbetare är gällande, fortfarande -— med visst undantag —

vara underkastad familjepensionsreglementets bestämmelser. En följd av

denna bestämmelse måste givetvis bliva, att för sådan befattningshavare eljest

gällande skyldighet att inträda i annan kassa eller underkasta sig farniljepensionsbestämmelserna

för statens pensionsanstalt upphäves. Innan familjepensionsreglementet

trätt i kraft för hela sitt avsedda tillämpningsområde

torde vad nu sagts rörande de i 16 § avsedda fallen få erhålla utvidgad

tillämpning såtillvida, att i samband med förordnande om reglementets

ikraftträdande även förordnas, att den som blivit underkastad reglementets

bestämmelser skall kvarstå under detta, även örn han övergår till

befattning utanför ifrågavarande förvaltningsområde, å vilken något av

nämnda tjänstepensionsreglementen är tillämpligt.

En annan fråga är, huruvida den nu stadgade skyldigheten för häradshövdingar,

landssekreterare och landskamrerare att tillhöra, jämte civilstatens

änke- och pupillkassa, »föreningen till understöd för änkor och oförsörjda

barn efter häradshövdingar, landssekreterare och landskamrerare»

bör upphävas eller fortfarande bibehållas. I anledning av att 1930 års pensionssakkunniga

i sitt förslag till civilt familjepensionsreglemente upptagit

en bestämmelse, varigenom upphävdes »vad i andra reglementen

eller föreskrifter stadgas angående skyldighet att för beredande av pension

åt efterlevande erlägga avgift till någon för sådant ändamål upprättad pensionsinrättning

eller pensionsanstalt», ingåvo delegerade för föreningen den

27 februari 1935 en skrift med hemställan att berörda bestämmelse icke

måtte få avseende å föreningen. Det framhölls därvid, att det icke vore

klart huruvida bestämmelsen avsetts att gälla föreningen. Enligt en uppgift

hade avsetts alt den obligatoriska anslutningen skulle bortfalla för

dem, som efter nyreglering av häradshövdingarnas löner utnämndes till liä
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

radshövdingar, samt för i framtiden till landssekreterare och landskamrerare

befordrade tjänstemän. En sådan ändring skulle enligt delegerades mening

väsentligen försvåra, måhända rent av äventyra föreningens förmåga att

fullgöra sina förpliktelser. Vidare erinrades, att dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,

på grund av avlöningsförstärkning eller sportler, i allmänhet

överstege de avlöningsförmåner, varå pensionsunderlaget är grundat. Det

syntes opåkallat att i samband med förbättringar i familjepensioneringen

införa bestämmelser, som för dessa tjänstemäns efterlevande skulle innebära

försämrade familjepensionsförmåner, så mycket mera som staten icke

lämnade något bidrag till dessa understöd.

Enligt min mening är det principiellt oriktigt att, efter familjepensionsreglementets

ikraftträdande för visst förvaltningsområde, bibehålla skyldighet

för någon viss grupp av befattningshavare inom detta område att tillhöra

särskild familjepensionskassa. Ifrågavarande skyldighet synes sålunda

böra åtminstone successivt upphävas för de befattningshavare med nyreglerad

lön, som nu skola tillhöra förevarande understödsförening, d. v. s.

landssekreterare och landskamrerare. Till en början torde emellertid utredning

böra ske rörande föreningens ekonomiska ställning samt nämnda

åtgärds konsekvenser för övriga delägare. Därest denna utredning ger anledning

till åtgärder, för vilkas genomförande riksdagens medverkan erfordras,

kan proposition i ämnet föreläggas 1937 års riksdag.

Vid anmälan av propositionen nr 201 anförde jag, att i den mån framdeles

beslut fattades örn allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande

för visst förvaltningsområde, erfordrades självfallet också avgöranden från

statsmakternas sida i åtskilliga ekonomiska och budgettekniska frågor, såsom

exempelvis rörande den budgetmässiga redovisningen av familjepensionsavdragen,

rörande sättet för bestridande av utgifterna för de enligt reglementet

utgående pensionerna samt rörande förvaltningen av de fondmedel,

som i samband med övertagandet av enskilda kassor tillfölle staten. Dessa

avgöranden torde lämpligen böra anstå till 1937 års riksdag. Jag vill i detta

sammanhang endast nämna, att de från ifrågavarande kassa övertagna

fondmedlen självfallet skola bibehållas såsom en kapitaltillgång, vars avkastning

begagnas för statens utgifter enligt familjepensionsreglementet eller

enligt förevarande överenskommelse, samt att de affärsdrivande verk, vilkas

befattningshavare nu åtnjuta familjepensionering hos denna kassa — postverket,

domänverket och statens vattenfallsverk — för dessa ändamål böra få

tillgodogöra sig å dem belöpande andel av berörda avkastning. Lösningen av

frågan om den budgetmässiga redovisningen av familjepensionsavdragen

sammanhänger bland annat med frågan, huruvida och i vilken omfattning

fondering för framtiden bör ske av medel för bestridande av kostnaderna

för det statliga pensionsväsendet. I vad denna fråga rör tjänstepensioneringen

har försäkringsinspektionen den 28 juni 1935 anbefallts att verkställa

utredning av densamma.

Till belysning av den ifrågavarande reformens ekonomiska innebörd sy
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

47

nes det emellertid kunna vara av intresse att redan nu meddela vissa resultat

av en gjord överslagsberäkning av inkomster och utgifter för familjepensionsändamål

under budgetåret 1937/1938 beträffande de förvaltningsområden,

där familjepensioneringen i följd av förevarande överenskommelse

skulle övertagas av staten. Enligt dessa beräkningar kan avkastningen av

de från kassan övertagna tillgångarna — oberäknat vad som belöper å

kapital- och livränteförsäkringsanstalten och donationsfonderna — jämte avkastningen

av från föregående år fonderade familjepensionsmedel, motsvarande

av ordinarie kvinnliga befattningshavare erlagda avgifter, uppskattas

till sammanlagt omkring 2.9 miljoner kronor samt familjepensionsavdragen

beräknas till omkring 2.7 miljoner kronor. Inkomsterna skulle alltså uppgå

till omkring 5.6 miljoner kronor. Å andra sidan uppskattas kostnaden för

familjepensioner, frånsett pensionstillägg och dyrtidstillägg samt den enligt

nya reglementet utgående pensionens rörliga del, under samma budgetår till

omkring 3.5 miljoner kronor. Kostnaden för pensionstillägg kan antagas

bli ungefär oförändrad, och dyrtidstilläggets utbytande mot en rörlig del å

pensionen framträder under första budgetåret endast i ett fåtal fall, som ej

kunna nämnvärt påverka beräkningarna. Med dessa utgångspunkter skulle

således inkomsterna komma att överstiga utgifterna med omkring 2.1 miljoner

kronor. Framhållas bör emellertid ytterligare, att i detta sammanhang

tillkommer — jämte vissa administrationskostnader för familjepensioneringen

— en kostnad för de icke-ordinarie befattningshavarnas uppflyttning

med en löneklass, på sätt föreslagits i propositionen nr 201. Enligt

vissa preliminära beräkningar kan sistnämnda kostnad för samtliga ifrågavarande

förvaltningsområden uppskattas till ungefär 0.8 miljon kronor.

Såsom redan antytts avse ifrågavarande kostnadsberäkningar såväl förvaltningsområden,

vilkas personalkostnader bestridas från anslag å riksstaten,

som de affärsdrivande verken. Uppdelning häremellan av de i beräkningarna

upptagna beloppen har icke nu ansetts erforderlig.

Telegrafverkets änke- och pupillkassa.

Nuvarande organisation m. m.

Telegrafverkets änke- och pupillkassa bildades år 1875. Enligt 2 § 1

mom. i kassans av Kungl. Majit den 10 december 1920 (Sv. ffs. nr 906) fastställda

reglemente med däri sedermera gjorda ändringar1 åligger skyldighet

att vara delägare i kassan: a) envar manlig innehavare av ordinarie tjänst

vid telegrafverket, dock att sådant delägarskap upphör, därest delägaren

efter fyllda 60 levnadsår ej har hustru eller barn med anspråk å pension enligt

reglementet; samt b) envar, som efter vunnen delaktighet i kassan och

efter avgång från ordinarie tjänst vid telegrafverket är berättigad till pen
-

1 Se Sv. ffs. 1925:406 och 1930:375.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

sion från verket, därest han vid avgången har hustru eller barn med anspråk

å pension enligt reglementet, dock att sådant delägarskap upphör, då före

avgången grundlagt anspråk å pension icke längre förefinnes. Vidare gäller

enligt 2 § 2 morn., att om delägare i kassan avgår från ordinarie tjänst vid

telegrafverket utan att vara berättigad till pension från verket, äger han likväl

att, därest han så önskar, bibehålla sin delaktighet, dock endast så länge

före avgången grundlagt anspråk å pension enligt reglementet kvarstår.

Antalet delägare i kassan utgjorde vid 1935 års utgång 2,031.

Delägare har att till kassan erlägga pensionsavgift med visst bestämt belopp

för värjo lönegrad (72 kronor i l:a och 378 kronor i 30:e lönegraden).

Avgiften skall erläggas till och med den månad, då 360 eller, vad beträffar

vissa äldre delägare, 300 månatliga inbetalningar av pensionsavgift fullgjorts,

dock ej längre än till dess delägaren avlider eller hans delägarskap

eljest upphör. Särskilda befordrings- eller andra retroaktivavgifter förekomma

ej.

Familjepension utgår till efterlevande efter sådan delägare, som omför - mäles i 2 § 1 mom. i reglementet, med visst bestämt belopp för varje lönegrad

(530 kronor i l:a och 1,950 kronor i 30:e lönegraden)1 samt därutöver

för varje pensionsberättigat barn med bestämda pupilltillägg (106 kronor i

l:a och 390 kronor i 30:e lönegraden). Beträffande delägare, som omförmäles

i 2 § 2 morn., minskas nämnda belopp med resp. 200 och 40 kronor.

Åldersgränsen för äktenskaps ingående är 60 år. Pensionsrätten för änka

upphör vid nytt äktenskaps ingående och kan ej återupplivas, örn det andra

äktenskapet upplösts genom mannens död. Avliden delägares frånskilda

hustru kan, då änka eller pensionsberättigade barn ej finnas, vid ömmande

omständigheter tillerkännas samma pensionsrätt som änka.

I direkta och indirekta statsbidrag åtnjuter kassan: 1) inkomster av försåld

makulatur; 2) böter och vitén, som ådömas telegrafverkets tjänstemän

för fel eller försummelser i tjänsten; 3) årligt bidrag från telegrafverket med

belopp, som Kungl. Maj:! för varje år bestämmer (sedan år 1908 ett belopp

av 27 kronor 50 öre per år och delägare bland i tjänst varande befattningshavare).

Beloppet av dessa statsbidrag uppgick för år 1935 till 68,581 kronor

62 öre. Dessutom bekostas av statsmedel pensionstillägg och dyrtidstillägg

å utgående pensioner enligt grunder som angivits i propositionen nr 201.

Kostnaderna härför uppgingo under år 1935 till resp. 1,226 kronor och 53,482

kronor 74 öre.

Kassans kapitalbehållning uppgick enligt räkenskaperna vid 1935 års utgång

till 10,684,354 kronor 93 öre. Kassans utgifter för familjepensioner

uppgingo under samma år till 231,723 kronor 22 öre.

Kassan förvaltas av en direktion, bestående av en ordförande, som jämte

suppleant för honom förordnas av Kungl. Maj:t på förslag av telegrafstyrelsen,

samt två valda ledamöter. Delägarna i kassan sammanträda genom

fullmäktige till lagtima möte vart femte år och däremellan till urtima möte,

1 Se tab. 1 Bil. D till prop. nr 201 (sid 134).

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

49

då telegrafstyrelsen det medgiver. Fullmäktige ha att anställa val av direktionsledamöter

m. m. samt att besluta i sådana frågor, som av telegrafstyrelsen,

direktionen eller någon fullmäktig blivit väckta rörande förvaltningen eller

örn ändring i reglementet. Ändring i reglementet kan icke ske i annan

ordning än genom beslut av fullmäktige, vilket blivit av Kungl. Majit gillat.

Överenskommelse om kassans överlåtande å staten.

Utredningsmaterialet.

Med skrivelse den 1 april 1936 har 1934 års familjepensionsulredning överlämnat

en av utredningen, under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande, å ena sidan, samt av fullmäktige för telegrafverkets änke- och

pupillkassa utsedda delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande,

å andra sidan, den 31 mars 1936 träffad överenskommelse örn statens övertagande

av kassans rörelse. Överenskommelsen torde få fogas till dagens

statsrådsprotokoll (bilaga E). Till överenskommelsen höra två bilagor, omnämnda

i 8 morn., utgörande av byråchefen i försäkringsinspektionen, fil.

doktor Tim Jansson utarbetade promemorior. Av dessa utgöres den ena av

den promemoria angående »allmänna grunder för beräkningar angående civila

familjepensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder)»,

vilken redan omförmälts och vilken jämte tillhörande tabeller

fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilagor B och B 1—3, medan den andra

promemorian utgör en utredning angående den ekonomiska innebörden av

ifrågavarande överenskommelse; till denna senare promemoria, vilken torde

få fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga F, höra dels vissa balansräkningar

(bilaga Fl) och dels en uppställning rörande kassans kapitaltillgångar

(bilaga F 2).

Med familjepensionsutredningens skrivelse har vidare överlämnats dels en

av delegerade vid överenskommelsens undertecknande avgiven promemoria

med vissa särskilda uttalanden, som i det följande återgivas, dels ock det av

professorn Rob. Malmgren avgivna utlåtandet i vissa rättsfrågor, vilket redan

omförmälts och som fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga D.

Över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade handlingar

lia infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, telegrafstyrelsen och kommunikationsverkens

lönenämnd.

Jag övergår nu till en redogörelse för överenskommelsens innehåll samt

för de däröver avgivna yttrandena.

Överenskommelsens huvudgrunder. 1—7 mom.

överenskommelsen vilar på samma huvudgrunder som överenskommelsen

med civilstatens änke- och pupillkassa. Dock sker i förevarande överenskommelse

hänvisning icke till familjepensionsutredningens förslag till civilt

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 245.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

familjepensionsreglemente utan till det före denna överenskommelses undertecknande

genom proposition nr 201 framlagda förslaget till allmänt familjepensionsreglemente.

Åtskilliga särskilda frågor lia vidare vid denna överenskommelses

tillkomst uppkommit i anledning därav, att denna kassas tillgångar

överstiga vad kassan enligt de tillämpade principerna skall bekosta

vid överlåtelsen. Vissa avvikelser i övrigt i jämförelse med överenskommelsen

med civilstatens änke- och pupillkassa framgå av följande redogörelse,

lämnad av familjepensionsutredningen i berörda skrivelse:

Staten övertager kassans förpliktelser och rättigheter enligt det för kassan

nu gällande reglementet, och till staten överlåtas så stor del av kassans tillgångar,

som enligt särskilt verkställda beräkningar motsvara av staten i detta

sammanhang åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett viss del därav, som

skall bekostas av staten, och med avdrag för kapitalvärdet av delägarnas

blivande avgifter.

För de vid övergången i tjänst varande kassadelägarna skall det nya reglementet

i allmänhet bliva gällande. Familjepensionerna skola sålunda beräknas

på grundval av de i allmänna familjepensionsreglementet fastställda

pensionsunderlagen. Sådan afkortning av pensionen, som i vissa fall i reglementet

förutsättes, skall dock ej äga rum beträffande delägare, som enligt

det för kassan nu gällande reglementet är berättigad till full pension för

sina efterlevande. Vidare skall i delägarnas avgiftsplilct till kassan icke ske

någon ändring i de vid tiden för övertagandet gällande bestämmelserna. Utan

hinder av vad i allmänna familjepensionsreglementet stadgas skola fördenskull

kassadelägarna även sedan de blivit underkastade sistnämnda reglemente

fortsätta att betala sina gamla avgifter och detta såväl vad storlek

som tidrymd för erläggandet beträffar. Emellertid har i överenskommelsen

härutinnan gjorts ett mindre avsteg, i det att i stället för den i kassans reglemente

stadgade avgiftsbefrielsen för den, som efter fyllda 60 år ej har

hustru eller barn med anspråk å pension, bestämts, alt motsvarande avgiftsbefrielse

skall gälla för den, som efter fyllda 65 år ej har hustru eller barn

med anspråk å pension. Denna skärpning i avgiftsplikten motsvaras av

förmånen för vederbörande tjänsteman att kunna ingå till familjepension

berättigande äktenskap mellan 60 och 65 år. Tilläggas må, alt enligt punkten

3 i övergångsbestämmelserna till det föreslagna allmänna familjepensionsreglementet

från reglementets tillämpning skola undantagas sådana ordinarie

befattningshavare, vilka före reglementets ikraftträdande vunnit befrielse

från stadgad skyldighet att erlägga avgift för beredande av pension åt efterlevande.

Härmed åsyftas för telegrafverkets änke- och pupillkassas vidkommande

sådana förutvarande delägare i kassan, vilka vid fyllda 60 år vunnit

avgiftsbefrielse, emedan de icke hade några pensionsberättigade anhöriga.

Däremot avser berörda punkt i övergångsbestämmelserna givetvis icke kassadelägare,

vilka fullgjort stadgad avgiftsplikt till kassan enligt för denna nu

gällande reglemente.

Vid tjänstemans befordran till ny tjänst, för vilken civila tjänstepensionsreglementet

gäller, skall han även i fråga örn familjepensionsavdragets belopp

bliva underkastad det nya reglementet. Däremot har på vridande av kassans

delegerade i förevarande överenskommelse inryckts en bestämmelse om att

befordringen icke skall inverka på avclragstidens längd.

Sistnämnda bestämmelse innebär för det första, att befrielse från avgiftsplikt

skall inträda efter fullgörandet av 360 resp. i vissa fall 300 månadsbetalningar

även om en delägare efter övertagandet befordrats till ny tjänst

I gengäld skall kassan av tillgängliga överskottsmedel till staten erlägga ett

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

51

belopp, motsvarande värdet av de familjepensionsavdrag, som härigenom

efterskänkas för befordrade tjänstemän under tiden före pensionsålderns

uppnående. Kapitalvärdet av ifrågavarande förmån har, på sätt framgår av

doktor Janssons promemoria (bilaga F), beräknats till i runt tal 200,000

kronor.

För det andra innebär nämnda bestämmelse rörande avdragstidens längd,

att även en befordrad delägare kan komma att få vidkännas familjepensionsavdrag

efter pensionsålderns inträde. Enligt de inom kassan tillämpade

principerna uttagas icke några retroaktiv- eller befordringsavgifter av

dem, som senare än 30 resp. 25 år före pensionsåldern vinna inträde i kassan

eller delaktighet för ett högre pensionsbelopp. Då någon avkortning av

familjepensionerna icke heller ifrågakommer, hava kassadelägarna i gengäld

ålagts att fortsätta avgiftsbetalningen efter inträdet å pensionsstat, i den

mån så erfordras för uppfyllande av kravet på en 30- resp. 25-årig betalningstid.

Denna betalningstid bibehålies enligt överenskommelsen icke blott

för obefordrade delägare utan även för delägare, som befordras efter övertagandet,

mot att hans efterlevande alltid skola vara tillförsäkrade oavkortad

pension enligt den lönegrad han vid avgången ur tjänst tillhörde (jfr 3

mom. andra stycket och 4 mom. första stycket).

Med hänsyn till att reglerna om avgiftspliktens fullgörande i fråga om

förutvarande delägare i kassan innebära, att familjepensionsrätten »intjänas»

likformigt under en normalt trettioårig betalningsperiod, bär det ansetts

riktigt att undantaga sådan delägare, som efter allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande avgår ur telegrafverkets tjänst utan att

vara berättigad till tjänstepension, från tillämpningen i familjepensionshänseende

av den speciella avkortningsregel, som intagits i 4 § 3 mom. andra

punkten allmänna familjepensionsreglementet och som bygger på andra förutsättningar

i fråga om familjepensionsavdragens utgörande. Föreskrift

härom meddelas i 4 mom. andra stycket av överenskommelsen.

5 mom. innehåller en efter nuvarande bestämmelser i kassans reglemente

och praxis rörande dessas tillämpning grundad föreskrift angående pensionsrätt

i vissa fall för frånskild hustru, från vilken vederbörande kassadelägare

erhållit äktenskapsskillnad före tidpunkten för kassans övertagande;

sker äktenskapsskillnad senare komma allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser om pensionsrätt för frånskild make i tillämpning.

Vidkommande familjepension för de änkor och barn, som vid tiden för

statens övertagande av kassan redan åtnjuta pension, skall gälla, att pensionen

utgöres av dels en grundpension, utgående enligt de för vederbörande

vid förenämnda tidpunkt gällande bestämmelserna, å vilken grundpension

alltjämt skall utgå pensionstillägg och tills vidare även dyrtidstillägg jämlikt

nu gällande^ föreskrifter, dels ock ett fast tillägg till grundpensionen, utgående

i förhållande till det vid beräkningen av kassans ekonomiska ställning

framkomna överskottet. Detta tillägg har för telegrafverkets änke- och pupillkassas

del fixerats till 22 procent utav grundpensionen. Härvidlag är att

märka, hurusom det procentuella tillägget å grundpensionen, vilket helt

skulle bekostas av tillgängliga överskottsmedel från kassan, skulle utgå vid

sidan av och oberoende av pensionstagare!! vid övertagandet eventuellt tillkommande

statligt pensionstillägg eller dyrtidstillägg. Härav följer även,

alt dyrtidstillägg icke skulle få beräknas å det procentuella tillägget.

I överenskommelsen har likaledes förutsatts (ti mom. andra stycket), att

före övertagandet beviljade understöd till sjukliga barn, som överskridit den

för pupillpension bestämda åldersgränsen, alltjämt skola utgå enligt oför
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

ändrade grunder, dock att även dessa understödsbelopp skola ökas med förenämnda

22 procents-tillägg.

Hittills ha behandlats dels sådana delägare, som vid övertagandet kvarstå

i tjänst, och dels de änkor och barn, vilka vid övertagandet redan åtnjuta

familjepension. Enligt överenskommelsen med civilstatens änke- och pupillkassa

skola sådana delägare, som vid övertagandet åtnjuta tjänstepension,

jämställas med den senare gruppen och således icke erhålla det nya reglementets

förmåner. På yrkande av delegerade för telegrafverkets änke- och

pupillkassa skola däremot enligt förevarande överenskommelse tjänstepensionärer

likställas med de vid övertagandet aktiva delägarna. Emellertid är

att märka, att merkostnaderna härför skola i princip helt betalas av kassans

medel, även vad beträffar de fasta 120-kronorstilläggen. De rörliga pensionsdelarna

för denna kategori skola också belasta kassan, medan kassan å

andra sidan skall för denna grupp gottskrivas dyrtidstillägg enligt nuvarande

grunder, beräknade å familjepensionsbelopp enligt nu gällande skala.

Genom bestämmelserna i 7 mom. har —- i enlighet med vad som förordats

i professor Malmgrens utredning — öppnats en möjlighet för den delägare,

som så önskar, att efter därom före övertagandet till Kungl. Majit gjord anmälan

få kvarbliva å »gammal familjepensionsstat» med de förpliktelser

och förmåner, som skulle gälla för delägare, vilka icke bliva underkastade

det nya familjepensionsreglementet.

Den av förhandlingsdelegerade vid överenskommelsens undertecknande

avgivna promemorian innehåller, efter en erinran örn vissa bestämmelser i

förslaget till allmänt familjepensionsreglemente, följande:

Vid planläggningen av den statliga familjepensioneringen har man för de

statstjänare, vilka bliva automatiskt underkastade det nya familjepensionsreglementet,

sökt i största möjliga omfattning ordna så, att de skola kunna

beredas full familjepension utan att avgift uttages av dem efter deras avgång

ur tjänst med pension. Med hänsyn till att tjänstepensionerna alltjämt äro

knappt tillmätta och, örn de skola motsvara sitt ändamål, icke tåla vid den

minskning, som familjepensionsavdragen innebära, måste denna ordning

sägas vara rationell och riktig.

Enligt den nu föreliggande preliminära överenskommelsen angående statens

övertagande av telegrafverkets änke- och pupillkassa komma ett betydande

antal av kassans delägare — för närvarande omkring 840 — att nödgas

vidkännas familjepensionsavdrag efter uppnådd pensionsålder. Vid de

förhandlingar, som föregått sagda överenskommelse, lia vi framhållit, att

enligt vår mening dessa äldre statstjänare borde i främsta rummet kunna

påräkna statsmakternas omtanke och välvilja, då det gäller att tillämpa förenämnda

princip angående avgiftsbefrielse efter avgång med pension, och

att de i varje fall icke borde i sådant hänseende komma i sämre ställning,

än som avsetts för de befattningshavare, vilka automatiskt inkomma på den

nya familjepensionsstaten. I anslutning härtill lia vi yrkat, att ifrågavarande

delägare i kassan måtte genom statens mellankomst befrias från familjepensionsavdrag

efter avgång ur tjänst nied pension. Då emellertid familjepensionsutredningen

förklarat sig icke kunna tillmötesgå våra önskemål på denna

punkt, och då vi icke velat riskera ett uppskov med familjepensionsfrågans

lösning, lia vi undertecknat överenskommelsen i dess föreliggande lydelse.

Vi hålla emellertid före, att den avsedda avgiftsbefrielsen för tjänstepensionärerna

bör kunna ordnas oavsett innehållet i den träffade preliminära överenskommelsen,

och uttala en förhoppning, att statsmakterna skola behjärta

våra önskemål beträffande de här ifrågavarande delägarna i kassan.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

53

Till belysande av omfattningen oell verkningarna av en dylik avgiftsbefrielse

anse vi oss böra meddela, att antalet år, varunder enligt nu gällande

bestämmelser avgift skall erläggas efter pensionsåldern, för kassans 2,123

delägare utgör sammanlagt omkring 6,400, vilket motsvarar i genomsnitt 3

är per delägare. Av det nämnda totala antalet avgiftsår falla 92.7 % på delägare

tillhörande de lägre (1 :a— 12:e) lönegraderna, och av de delägare, som

skulle komma i åtnjutande av avgiftsbefrielsen, tillhöra 91.4 % samma lägre

lönegrader.

Vi förutsätta, att familjepensionsavgifternas förändring till familjepensionsavdrag

icke skall föranleda minskning av dyrtidstillägget till statens befattningshavare.

Familjepensionsutredningen har uttalat, att den funne det framställda

önskemålet om avgiftsbefrielse vid övergång å pensionsstat vara synnerligen

behjärtansvärt men att den för sin del icke ansett sig kunna inrycka en bestämmelse

av här avsett innehåll i avtalet.

Statskontoret har i sitt yttrande tillstyrkt en ändring av förslaget i denna

del därhän, att avgiftsbetalning överhuvud taget icke vidare skulle ifrågakomma,

sedan tjänsteman avgått med pension. Då emellertid kassan, enligt

vad den verkställda värderingen av kassans tillgångar utvisade, förfogade

över ej oväsentliga överskottsmedel, vilka vid statens övertagande av kassan

skulle komma att fortfarande stå till fullmäktiges disposition, syntes det

statskontoret skäligt, att kassan av berörda överskottsmedel lämnade staten

kompensation för den eftergift i fråga om avgiftsbetalning, som här ifrågasattes,

detta så mycket mera som berörda överskottsmedel torde till stor del

ha uppkommit genom de större statsbidrag denna kassa åtnjutit.

Telegrafstyrelsen har anfört:

Såsom toltalomdöme angående den träffade överenskommelsens ekonomiska

innebörd får telegrafstyrelsen uttala, att överenskommelsen synes i

skälig mån tillgodose delägarnas i kassan intressen samt för telegrafstyrelsen,

som förmodas komma att av Kungl. Maj:t anförtros att handhava familjepensioneringen

liksom den handhar tjänstepensioneringen för telegrafverkets

anställningshavare, innebära en fördelaktig uppgörelse. Styrelsen, som alltså

har all anledning att förorda överenskommelsens fastställande av Kungl.

Majit och riksdagen, har emellertid funnit anledning att beröra några detaljer

i avseende å överenskommelsen.

I likhet med familjepensionsutredningen vill styrelsen uttala sin fulla anslutning

till det av kassans delegerade framställda önskemålet, att nuvarande

delägare i kassan befrias från skyldighet att vidkännas familjepensionsavdrag

efter inträdet å pensionsstat men ändock vara tillförsäkrade full familjepension

för sina efterlevande.

I punkt 7 av den remitterade överenskommelsen har förbehållits rått för

delägare i änkekassan, därest han före övertagandet av kassan gör anmälan

till Kungl. Majit, att kvarstå på de villkor, som omförmälas i punkt 6. Ur

enkelhetens och övergångsarbetets synpunkt torde vara att föredraga, att

tidpunkten för dylik anmälan sättes något tidigare, exempelvis lill den t december

1936. Likaså förefaller det tillräckligt, om dylik anmälan göres till

telegrafstyrelsen.

Vid jämförelse mellan elen i proposition nr 201 till 1936 års riksdag såsom

mom. 3 i övergångsbestämmelser till det föreslagna allmänna familjepen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

sionsreglementet intagna bestämmelsen och den remitterade överenskommelsen

örn statens övertagande av telegrafverkets änke- och pupillkassa framgår,

att den i nämnda moment använda beteckningen »befattningshavare, som

före reglementets ikraftträdande vunnit befrielse från stadgad skyldighet att

erlägga avgift» vid uppgörandet av överenskommelsen tolkats att icke avse

delägare, som efter fullgjord avgiftsplikt fortfarande för sina efterlevande

hava pensionsrätt i kassan. Överenskommelsen förutsätter därför, helt naturligt,

också uttryckligen, att nuvarande delägare efter fullgjord avgiftsplikt

under 25 respektive 30 år skola utan vidare vara pensionsberättigade för sina

efterlevande enligt det nya reglementet. Formuleringen av morn. 3 i övergångsbestämmelserna

är emellertid otydlig, och telegrafstyrelsen får därför

i detta sammanhang uttala önskemålet, att momentet måtte omarbetas till

större tydlighet.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i sitt yttrande förklarat sig i tilllämpliga

delar åberopa vad nämnden anfört i yttrandet i anledning av förslaget

till överenskommelse med civilstatens änke- och pupillkassa.

Tillgångarnas fördelning m. m. 8 moni.

Enligt överenskommelsens 8 mom. överlåter kassan till staten samtliga tillgångar

med undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning,

uppgjord per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits

i de vid överenskommelsen fogade promemoriorna av byråchefen Jansson;

rörande tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior

angivna grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden skola träffas mellan

telegrafstyrelsen och kassan; uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande

värderingen eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas

till Kungl. Maj:ts avgörande.

Det sagda innebär i stort sett, att till staten skulle överlåtas så stor del

av kassans tillgångar, som enligt byråchefen Janssons beräkningar motsvara

av staten i detta sammanhang åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett

viss del därav, som skall bekostas av staten, och med avdrag för kapitalvärdet

av delägarnas blivande avgifter. De närmare beräkningsgrunderna

framgå av promemoriorna. Beträffande värdering av kapitaltillgångarna

upptagas dessa grunder i en särskild avdelning (6) i den allmänna promemorian

(bilaga B), hänförlig även till överenskommelsen rörande civilstatens

kassa; då dessa grunder bland annat innebära, att värderingen skett efter en

effektiv ränta av 4 procent, lia kassans tillgångar på grund av värdehandlingarnas

genomsnittligt högre ränteavkastning uppskrivits från det bokförda

värdet 10.1 till 10.6 miljoner kronor. Vilka övertagna pensionsförpliktelser,

som skola bekostas av staten, och vilka som skola bekostas av

kassan, framgår huvudsakligen av familjepensionsutredningens nyss återgivna

skrivelse och i övrigt av promemoriorna. Beträffande denna kassa

påtager sig staten i huvudsak icke annat än det förut berörda fasta tillägget

å 120 kronor av familjepensionsunderlaget jämte den rörliga pensionsdelen,

i vad rör nuvarande delägare i tjänst. Dock bör anmärkas, att kassan ansetts

icke böra särskilt debiteras för den kostnad för statsverket som kan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

55

ligga däri, att det förutnämnda fortsatta uttagandet av avgifter mellan 60

och 65 levnadsår icke torde uppväga pensionsförpliktelsen för äktenskap ingångna

vid sådan ålder; det ungefärliga kapitalvärdet av denna skillnad förmodas

ligga mellan 64,000 och 100,000 kronor.

Av promemorian (bilaga F) framgår, att kapitalvärdet av statens 120-kronorsbidrag

för nuvarande delägare i tjänst beräknats till 763,285 kronor.

Häremot svarar det bortfallna direkta statsbidraget till kassan, för år 1935

68,582 kronor. Vad beträffar de av staten bekostade rörliga pensionsdelarna

anföres i samma promemoria, att dessa komma att understiga dyrtidstilläggen,

beräknade enligt nuvarande grunder å de enligt nuvarande

skala utgående pensionerna, och detta antagligen oberoende av hur levnadskostnadsindex

framdeles utvecklar sig.

Den balansräkning (bilaga Fl), som upprättats från angivna förutsättningar,

utvisar ett överskott kassan tillgodo, vilket per den 30 september 1934

uppgår till 1,445,761 kronor. Familjepensionsutredningen framhåller, att denna

siffra givetvis kan komma att undergå förändring vid uppgörandet av

motsvarande balansräkning, avseende tidpunkten för statens övertagande av

kassan.

Rörande det överskott, som kan uppkomma, stadgas i överenskommelsens

8 mom. andra stycket, att delägarna äga förfoga över detsamma samt att

kassans vid övertagandet fungerande fullmäktige äga besluta i fråga om

användningen av överskottet i den ordning, som i kassans reglemente är

stadgad rörande ändring av reglementet. Detta innebär, att beslutet för att

bliva gällande skall fastställas av Kungl. Majit.

Förevarande delar av överenskommelsen ha icke varit föremål för något

särskilt uttalande i de avgivna yttrandena.

Ikraftträdande. 9 mom.

I överenskommelsens 9 mom. stadgas, i likhet med vad som sagts rörande

civilstatens kassa, att överenskommelsen gäller under förutsättning att den å

ömse sidor godkänts före 1936 års utgång och att i samband med godkännandet

skall fastställas dagen för övertagandet.

I detta sammanhang anmärkes, hurusom familjepensionsutredningen

framhållit, att det synts önskvärt att det nya familjepensionsreglementet för

telegrafverkets del kunde träda i kraft den 1 januari 1937.

Telegrafstgrelsen har i sitt yttrande erinrat örn att enligt propositionen

nr 201 familjepensionsreglementet för arbetare är avsett att träda i kraft

den 1 januari 1937. Under sådana förhållanden syntes det önskvärt att jämväl

allmänna familjepensionsreglementet för telegrafverkets del trädde i kraft

den 1 januari 1937. I annat fall uppstode vissa olägenheter. Därest det senare

reglementet trädde i kraft t. ex. den 30 juni 1937, skulle en familjepensionsreglementet

underkastad arbetare, som utnämndes till extra ordinarie reparatör,

utträda ur dittillsvarande för hans närmaste relativt betryggande familjepensionssystem

och först den 1 juli 1937 åter kunna räkna på den tryggade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

familjepensioneringen. Bleve han utnämnd till ordinarie reparatör, komme

han att under loppet av V2 år vara underkastad tre olika system, först familjepensionering

för arbetare, så nuvarande änke- och pupillkassa och slutligen

den 1 juli 1937 det allmänna familjepensionsreglementet.

Departe
ments
chefen.

Mot den förevarande överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och

pupillkassa, vilken överenskommelse bygger på samma huvudgrunder som

överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa, har jag i huvudsak

intet att erinra. De i det föregående nämnda avvikelserna i förhållande

till sistnämnda överenskommelse sammanhänga dels med vissa särskilda

bestämmelser i reglementet för telegrafverkets kassa rörande avgiftstidens

längd m. m. och dels med den omständigheten, att då kassans tillgångar

vid tillämpning av samma beräkningsgrunder, som kommit till användning

beträffande civilstatens kassa, lämna ett överskott, det varit möjligt

att mot ersättning till staten för fulla kostnaden tillgodose vissa från

kassans sida framförda särskilda önskemål. I fråga om förevarande kassa

påkallas icke från statens sida något tillskott för täckande av sådan brist,

som balansräkningen rörande civilstatens kassa utvisade.

Då förevarande överenskommelse utformats, sedan propositionen nr 201

framlagts, erfordras icke härvidlag sådana redaktionella ändringar, som i

fråga om civilstatens kassa. Däremot torde i fråga om avgiftsplikten efter

avgång ur tjänst böra vidtagas samma ändring i sak, som jag förordat beträffande

civilstatens kassa. Sådan ändring har även här påyrkats av förhandlingsdelegerade

och i princip förordats i yttrandena. Den har här den

innebörden, att medan enligt den preliminära överenskommelsen envar delägare

framdeles liksom enligt nuvarande regler skulle ha att vidkännas familjepensionsavdrag

under 30, i vissa fall 25 år, oberoende av om och när

han under denna avgiftstid avgår ur tjänst, skulle enligt den av mig förordade

ändringen avgiftsplikten under alla omständigheter avbrytas senast

vid avgång ur tjänst. Individuellt sett kan frågan här ha än större betydelse

än för delägare i civilstatens kassa, enär det vid sen befordran till ordinarie

tjänst kan gälla många avgiftsår efter avgången ur tjänst, men genomsnittligt

sett har frågan icke här fullt samma räckvidd, i det att, som

förut omnämnts, den beräknade summan av avgiftsår efter avgången ur

tjänst motsvarar endast omkring 3 år per delägare. Utöver de i det föregående

upptagna uppgifterna härom kan jag tillägga, att enligt en av kassans

konsulent gjord beräkning kapitalvärdet av ifrågavarande avgiftsbefrielse

uppgår till omkring 195,000 kronor.

Statskontoret har såsom förut nämnts ifrågasatt, att med hänsyn till kassans

ställning kostnaden för ifrågavarande avgiftsbefrielse skall belastas kasman

i den balansräkning, som skall upprättas vid övertagandet. Bland annat

i betraktande av denna överenskommelses förut berörda allmänna ekonomiska

innebörd för statsverket anser jag emellertid rimligt att så icke sker.

Telegrafstyrelsens förslag om sådan ändring, att anmälan om kvarstående

å äldre bestämmelser skall ske sist en månad före övertagandet i stället för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

57

sist dagen före övertagandet samt avgivas till telegrafstyrelsen i stället för

till Kungl. Maj:t, anser jag mig icke kunna biträda.

I övrigt torde jag beträffande förevarande överenskommelse kunna inskränka

mig till att hänvisa till vad jag anfört beträffande överenskommelsen

med civilstatens kassa och i den föregående redogörelsen. Beträffande

tidpunkten för ikraftträdandet vill jag i anledning av telegrafstyrelsens hemställan,

att denna måtte bestämmas till den 1 januari 1937, utöver vad jag

i det föregående anfört framhålla, att även om bestämmande av en sådan

tidigare tidpunkt för detta förvaltningsområde vore möjlig med hänsyn till

riksdagsbehandlingen samt i och för sig kunde anses lämplig och rättvis,

skulle därmed vara förenade så avsevärda olägenheter vid utarbetande av

alla erforderliga tillämpningsbestämmelser, att jag icke kan förorda detta

förslag.

En verkställd överslagsberäkning rörande inkomster och utgifter för familjepensioneringen

inom telegrafverket, motsvarande beräkningen rörande

civilstaten, utvisar, att under första tillämpningsåret inkomsterna av fonder

och familjepensionsavdrag kunna uppskattas till sammanlagt omkring

1.2 miljon kronor samt utgifterna för familjepensioner till omkring 0.3 miljon

kronor, medan kostnaden för icke-ordinarie befattningshavares uppfattning

en löneklass kan uppskattas till ungefär 0.3 miljon kronor. Vid dessa

beräkningar har ej förutsatts familjepensionsrätt för andra icke-ordinarie

än de extra ordinarie.

Hemställan.

Åberopande av vad jag nu anfört får jag — under framhållande av att

proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas

ulan hinder av att den för avlåtande av propositioner till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända — hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelser med fullmäktige för civilstatens

änke- och pupillkassa och fullmäktige för telegrafverkets

änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts;

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglemcntets

ikraftträdande den 1 juli 1937 för de förvaltningsområden,

vilkas manliga ordinarie befattningshavare dessförinnan varit

skyldiga alt tillhöra någon av nämnda kassor, samt därvid

fastställa de avvikelser, som betingas av nämnda överenskommelser

samt av vad i det föregående anförts rörande

kvinnliga befattningshavare;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

dels meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras för

genomförande från och med den 1 juli 1937 av berörda överenskommelser

och för tillämpning enligt vad i det föregående

anförts av motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare

och deras efterlevande;

dels ock meddela sådana bestämmelser att den, som den

1 juli 1937 eller senare tillträder ordinarie befattning med

oreglerad lön, med vilken tidigare följt skyldighet att tillhöra

civilstatens änke- och pupillkassa, erhåller familjepensionering

genom statens försorg efter i huvudsak enahanda grunder

som från och med nämnda dag komma att gälla för tidigare

innehavare av sådan befattning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen skall

avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bernt Nilsson.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. A.)

59

Bilaga A.

Överenskommelse örn statens övertagande av civilstatens änke
och

pupillkassas rörelse.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade av fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa utsedda

delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har

denna dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse

på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det

för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse må kunna riktas mot kassans fullmäktige

eller styrelse, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för

fullmäktige eller styrelseledamot på grund av sådana anspråk eller anspråk,

vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. Med de undantag, som i 3, 4 och 6 mom. omförmälas, skola bestämmelserna

i det förslag till civilt familjepensionsreglemente, som fogas härvid

såsom bilaga,1 från övertagandet bliva tillämpliga beträffande därvid i statens

tjänst kvarstående delägare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet är

tillämpligt.

Beträffande den, som är delägare för en tidigare innehavd befattning, å

vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken pensionstalet

är högre än pensionstalet för den befattning han vid övertagandet innehade,

skall så anses som om han alltjämt innehade förstnämnda befattning.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande vid övertagandet i

statens tjänst kvarstående delägare, å vilken civila tjänstepensionsreglementet

då icke är tillämpligt, därest han tidigare innehaft och sedermera bibehållit

delaktighet för nyreglerad befattning, tillhörande förvaltningsområde,

varå samma reglemente är tillämpligt. Sådan delägare skall, så länge han

icke innehar befattning, å vilken berörda reglemente är tillämpligt, anses

alltjämt kvarstå i den tidigare befattningen.

3. För i 2 mom. avsedd befattningshavare skall i stället för bestämmelserna

i civila familjepensionsreglementet rörande familjepensionsavdrag gälla,

att honom tillkommande lön (arvode) eller tjänstepension skall minskas med

ett belopp, motsvarande den årsavgift jämte i förekommande fall befordringsavgift,

som, därest de för honom närmast före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit för honom gällande, skolat av honom erläggas

till kassan. Vad nu sagts skall dock icke gälla befattningshavare, som vid

övertagandet var delägare i kassan för en lägre tjänst, än den han då innehade.

1 Denna bilaga, som här ej åtcrgivits, är likalydande med familjepensionsutredningens förslag

till civilt familjepensionsreglemente, omförmält i propositionen nr 201.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition iir 245■ (Bil. A.)

Vinner befattningshavare, för vilken första stycket gäller, efter övertagandet

befordran till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är

tillämpligt och för vilken pensionstalet är högre än pensionstalet för den tidigare

innehavda befattningen, eller förordnas befattningshavare att innehava

icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente är tillämpligt och för

vilken ett högre pensionstal är gällande än det för hans förra befattning fastställda,

skall även i fråga om familjepensionsavdrag civila familjepensionsreglementet

å honom tillämpas. Har befattningshavaren icke slutbetalt befordringsavgift

i anledning av tidigare befordran, skall han dock, om han

vill komma i åtnjutande av den i 4 moni. stadgade förmånen, utöver de i

civila familjepensionsreglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag, motsvarande

återstående del av nämnda avgift; ankommande det på befattningshavaren

att, därest han icke önskar komma i åtnjutande av här avsedd förmån,

inom en månad från dagen för befordran eller förordnande, som ovan

sagts, göra anmälan därom till styrelsen för det verk eller den myndighet,

varunder han lyder.

4. För i 2 mom. avsedd befattningshavare, vilken vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt pension, må familjepensionsunderlaget icke i annat fall,

än då vederbörande gjort anmälan, varom i 3 mom. andra stycket förmäles,

bestämmas till belopp, understigande 120 gånger pensionstalet för den befattning

han vid dödsfallet eller pensioneringstillfället innehade.

5. Till pensionsberättigad, gentemot vilken staten enligt 1 mom. övertager

kassans förpliktelser, skall i andra fall, än då civila familjepensionsreglementet

enligt 2 mom. blir tillämpligt, utgå dels grundpension (författningsenlig

pension jämte provisorisk förhöjning) till belopp, som skolat av kassan

gäldas, därest de för år 1936 gällande bestämmelserna alltjämt varit gällande,

dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstilllägg,

i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1923 (nr

267) med däri sedermera gjorda ändringar, dock endast så länge dyrtidstilllägg

enligt dessa grunder eljest utgå, dels ock ett fast tillägg av tjugo procent

å nämnda grundpension. Vad nu sagts om pensionsberättigad gäller även

den, som är berättigad till med pension jämställt understöd från kassan.

I andra fall, än då civila familjepensionsreglementet enligt 2 mom. blir

tillämpligt, skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,

vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna

för kassan i tillämpliga delar gälla för staten, därvid myndighet,

som Kungl. Maj:t bestämmer, skall fullgöra vad enligt berörda bestämmelser

ankommer å kassans styrelse eller fullmäktige.

Blir delägare, för vilken bestämmelserna i detta moment varit gällande,

innehavare av befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt,

skall jämväl civila familjepensionsreglementet därmed träda i tilllämpning

för honom, med iakttagande dock att vad i 3 mom. sista punkten

samt 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning.

6. Vill i 2 mom. avsedd befattningshavare, att å honom i stället för föreskrifterna

i 2—4 mom. skall äga tillämpning vad i 5 mom. sägs och gör han

därom före övertagandet anmälan till Kungl. Majit, skall jämväl för honom

bestämmelserna i sistnämnda moment gälla.

7. För den, som vid övertagandet var innehavare av ordinarie befattning

hos kassan och övergår till befattning i statens tjänst, skall gälla:

a) att hans avlönings- och pensionsförmåner icke må understiga dem, som

han vid tiden för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet

provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt då gällande grunder;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. A.)

G1

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som

för beräkning av tjänstår för rätt till pension den tid, under vilken han innehaft

anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom om han därunder

innehaft anställning i statens tjänst;

samt, vad förste expeditionsvakten A. H. Eriksson beträffar,

c) att han intill den för honom vid övextagandet gällande pensionsåldern

skall bibehållas vid förutvarande rätt till årligt hyresbidrag å 700 kronor.

Därest och så länge befattningshavaren icke beredes tillfälle att övergå till

sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han bibehållas vid

de avlönings- och pensionsförmåner, som han vid tiden för övertagandet åtnjöt

hos kassan, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg

enligt då gällande grunder. Här avsedd befattningshavare skall äga att såsom

tjänstår för bestämmande av pension tillgodoräkna såväl tid, under

vilken han innehaft anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet

till dess han uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern

eller dessförinnan beredes likvärdig statsanställning.

För i detta moment avsedd befattningshavare skola i fråga om familjepensionering

bestämmelserna under 2—4 samt 6 mom. här ovan äga motsvarande

tillämpning, med iakttagande att så länge han icke innehar högre

befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, skall anses

som om han alltjämt innehade ordinarie tjänst i den lönegrad, till vilken

hans befattning enligt den för kassan senast gällande tjänsteförteckningen

varit hänförd.

Vid övertagandet pensionerad föiutvarande befattningshavare hos kassan

skall bibehållas vid honom av kassans styrelse tillerkänd pension och skall

därjämte alltjämt åtnjuta sådan pensionsförbättring, som före övertagandet

varit för honom provisoriskt bestämd. Å dessa pensionsförmåner skall utgå

dyrtidstillägg enligt de för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst gällande grunderna.

Kassan skall vidtaga erforderliga åtgärder för uppsägning av icke-ordinarie

personal hos kassan till tiden för övertagandet.

8. För delägare i den med kassan förenade kapital- och livränteförsäkringsanstalten

skall i avseende å beloppen av ränta, vinstandelar, tillskottsränta

samt livränta gälla

att ränta och vinstandelar sammanlagt fastställas till 5.5 procent,

att tillskottsräntan fastställes till 3 procent,

att för de livräntetagare, som tillträtt livränta före 1936 års ingång, livräntorna

fastställas till 115 procent av de livräntebelopp, som vid tillämpning av

nu gällande vinstplan skulle av kassan utbetalas för år 1938;

att för de livräntetagare, som tillträtt livränta efter 1936 års ingång men

före övertagandet, livräntorna fastställas till 110 procent av de belopp, som

skulle lia utgått vid tillämpning av de under 1935 för anstalten gällande grunderna
att

för dem, som tillträda livränta efter övertagandet, livräntorna fastställas

enligt de för anstalten under år 1935 gällande grunderna, .

att livräntorna skola avjämnas uppåt till närmaste med fyra jämnt delbara

krontal, samt

att ytterligare insatser i besparingsfonden icke fa göras.

Delägare i anstaltens besparingsfond, vilken icke uppnår 40 levnadsår före

övertagandet, må från och med året närmast före övertagandet överflyttas

till livriintefonden med det livräntebelopp, som skulle lia tillkommit henne,

därest hon under nämnda år fyllt 40 år.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. A.)

Så snart anstaltens besparingsfond avvecklats, skall av anstaltens grundfond

ett belopp, motsvarande den vid övertagandet förefintliga kapitalbehållningen

å af Tunelds och Törnqvists donationsfonder tillföras donationsfonden

»Gåva av en gammal tjänsteman».

9. övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för staten

att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna.

Därvid förutsättes från delegerades sida:

att Göta hovrätts pensionsfond ställes under förvaltning av sagda hovrätt;

att presidenten Isbergs pensionsfond ställes under förvaltning av Svea hovrätt;
att

kamreraren Eils pensionsfond och Hans Linds donationsfond ställas

under förvaltning av generalpoststyrelsen;

att Bonnedal-Wallmarkska fonden ställes under förvaltning av kammarkollegium;
att

nu nämnda myndigheter jämväl skola äga besluta i fråga om understöd

från respektive fonder;

ävensom att för utdelning av understöd från följande fonder, nämligen

Gåva av en gammal tjänsteman,

Mamsell Langs pensionsfond,

Elstedtska pensionsfonden,

Vice presidenten Qvidings pensionsfond,

Friherre von Beskows pensionsfond, och

Jur. D:r H. Cavallis pensionsfond

skall inrättas en särskild nämnd med den sammansättning och de befogenheter,

som framgå av härvid såsom bilaga fogat »förslag till stadgar för

Civilstatens understödsnämnd».

10. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.

11. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att godkännande

skett före 1936 års utgång, skolande i samband med godkännandet fastställas

dagen för övertagandet.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera

parten tagit ett.

Stockholm den 7 februari 1936.

1934 års familjepensionsutredning: Av fullmäktige för civilstatens änke
och

pupillkassa utsedda delegerade:

A. Hamilton. B. Palmgren.

O. A. Åkesson. Joel Laurin. Arvid Linnäs. P. Granath.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. A 1.)

63

Bilaga A 1.

Bilaga lill överenskommelsen

den 7 februari 1936.

Förslag

till

Stadgar

för civilstatens understödsnämnd.

1 §•

Civilstatens understödsnämnd skall hava att beträffande följande närmast

före statens övertagande av civilstatens änke- och pupillkassas förpliktelser

under kassans förvaltning ställda donationsfonder, nämligen

Gåva av en gammal tjänsteman,

Mamsell Langs pensionsfond,

Elstedtska pensionsfonden,

Vice presidenten Qvidings pensionsfond,

Friherre von Beskows pensionsfond och

Jur. D:r H. Cavallis pensionsfond,

besluta örn ifrågakommande utdelning av lediga pensioner, understöd och

andra förmåner från fonderna.

Vid utdelningen skall nämnden ställa sig till efterrättelse de för fonderna

i sådant avseende gällande bestämmelserna.

Därjämte äger nämnden, att då den finner sådant påkallat, till Kungl. Majit

avgiva förslag rörande fondernas förvaltning och användning.

2 §.

Då utdelning från någon av fonderna ifrågakommer, skall den myndighet,

vilken omhänderhaver förvaltningen av fonderna, därom underrätta nämnden

och i samband därmed lämna densamma uppgift om de pensions- eller

understödsbelopp eller andra förmåner, som äro disponibla för utdelning,

ävensom tillhandahålla nämnden inkomna ansökningar jämte övriga handlingar,

som erfordras för prövning av föreliggande ärenden. 3 4

3 §•

Nämnden äger taga del av de över fondernas förvaltning förda räkenskaperna.

4 §.

Nämnden utgöres av fyra ledamöter jämte en förste och en andre suppleant

för en var av dem.

Av ledamöterna och suppleanterna skola en ledamot jämte suppleanterna

för denne utses inom en var av nedanstående tjänstemannagrupper, innefattande

i Stockholm placerade, ordinarie manliga innehavare av sådan statstjänst,

som vid statens övertagande av civilstatens änke- och pupillkassas förpliktelser

var upptagen till delaktighet i kassan, nämligen

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition nr 245. (Bil. A 1.)

Grupp 1: tjänstinnehavare vid högsta domstolen, regeringsrätten, nedre

justitierevisionen, Svea hovrätt, statsdepartementen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

kammarkollegiet, statskontoret, Överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län;

Grupp 2: tjänstinnehavare vid medicinalstyrelsen, psykiatriska sjukhuset

i Stockholm, domänstyrelsen och lantmäteristyrelsen;

Grupp 3: tjänstinnehavare vid postverket;

Grupp 4: övriga tjänstinnehavare.

Ledamöterna och suppleanterna utses första gången av fullmäktige för delägarna

i kassan vid det möte, då beslut örn övertagandet fattas.

Ledamot och suppleant kvarstår vid sitt uppdrag så länge han tillhör den

tjänstemannagrupp, inom vilken han blivit utsedd, och icke avsagt sig uppdraget.

Avgår ledamot efterträdes han av förste suppleanten. Då förste

suppleant efterträtt ledamot eller eljest avgått, inträder andre suppleanten

som förste suppleant.

När plats såsom andre suppleant blir vakant, utser Kungl. Maj:t efter anmälan

av nämnden ny andre suppleant i den avgångnes ställe. Örn sådan

anmälan bör nämnden underrätta de personalsammanslutningar, vilka enligt

dess kännedom förefinnas i den tjänstemannagrupp, inom vilken suppleant

skall utses, för att dessa må bliva i tillfälle att till Kungl. Majit avgiva

förslag till suppleantplatsens återbesättande.

5 §.

Nämnden, som inom sig utser ordförande, sammanträder så snart ske kan

efter det meddelande enligt 2 § till densamma inkommit. Därjämte skall

nämnden sammanträda, då minst två ledamöter därom göra framställning.

6 §•

Nämnden är beslutför, då minst tre ledamöter äro närvarande. Som nämndens

beslut gäller den mening, om vilken de flesta rösterna förena sig. Vid

lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll i två exemplar varav det ena

utan dröjsmål tillställes den i 2 § omförmälda myndigheten.

Är ordföranden icke närvarande vid sammanträde, utse de närvarande ledamöterna

en bland sig att leda förhandlingarna.

Vid förfall för ledamot skall suppleant för honom inkallas.

7 §•

Ledamot och suppleant, som efter kallelse deltagit i sammanträde, äger åtnjuta

arvode med tio kronor för varje sammanträdesdag.

För gäldande av dessa arvoden erforderliga medel utbetalas av statskontoret

efter rekvisition av nämndens ordförande.

8 §.

Nämndens verksamhet skall årligen granskas av tvenne av Kungl. Majit

därtill utsedda granskningsmän.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245■ (Bil. B.)

65

Bilaga B.

P. M.

Allmänna grunder för beräkningar angående civila familjepensionskassors

ställning i och för bedömande av den

ekonomiska innebörden av ett statens övertagande

av verksamheten (självkostnadsgrunder).

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

I en P. M. januari 1936 fogad till 1934 års familjepensionsutrednings utlåtande

den 23 januari 1936 med förslag till familjepensionsreglementen1 har

jag redogjort för de beräkningsgrunder, som tillämpats vid konstruktionen

av den i reglementena meddelade nya familjepensionsavdragsskalan för framtida

befattningshavare. I samma P. M. har jag även, ehuru mera kortfattat,

redogjort för de beräkningsgrunder, som kommit till användning vid vissa

undersökningar, som företagits för belysande av de ekonomiska förutsättningarna

för finansieringen av de nu gällande familjepensionerna för nuvarande

pensionärer och delägare i tre av de största familjepensionskassorna

för statliga befattningshavare och eventuella förhöjningar av dessa pensioner,

detta under förutsättning att staten garanterar pensionerna. De avsedda kassorna

äro statens järnvägars och civilstatens änke- och pupillkassor (beräkning

per den 31 december 1934) samt telegrafverkets änke- och pupillkassa

(beräkning per den 30 september 1934). I det följande skall lämnas en utförligare

redogörelse angående de allmänna beräkningsgrunder, som tillämpats

vid undersökningarna angående kassorna. Dessa grunder torde även

böra tillämpas vid beräkningar angående kassas ställning vid statens övertagande

av dess verksamhet, i den mån sådana beräkningar skola företagas

jämlikt mellan staten och kassan träffad överenskommelse för bestämmande

av storleken av de tillgångar, som staten behöver övertaga från kassan för

pensionsförbindelsernas täckande eller, vilket är detsamma, för avgörande i

vad mån kassan må behålla någon del av tillgångarna efter statens övertagande

av verksamheten. I vissa fall, där för en kassa tillämpats antaganden

av för denna speciell art, återfinnas dessa ej här utan i den särskilda redogörelsen

för ifrågavarande kassas ställning.

Inledningsvis må följande allmänna synpunkter anföras. Vad angår försäkringstekniska

grunder i allmänhet kan man efter deras art av säkerhet

bl. a. skilja mellan betryggande grunder och självkostnadsgrunder. Vad beträffar

livförsäkringsbolagen, vilka ju endast med sina tillgångar svara för

sina förpliktelser, skola dessa enligt lag använda betryggande grunder. Detta

betyder, att deras avgifter och fonder måste vara beräknade med vissa säkerhetsmarginaler,

på grund av vilka man vid normalt förlopp av verksamheten

kan vänta sig överskott. Dylikt överskott plägar, i den mån det ej

anses böra reserveras och i den mån det ej tillkommer aktieägare eller garanter,

utdelas till försäkringstagarna som s. k. vinst. Vad beträffar familje- i

i Ifrågavarande P. M. ingår som Bil. D i propositionen nr 201 till 1936 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 245.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

pensionskassorna för statliga befattningshavare gäller även för dem, att de

endast med sina tillgångar svara för sina förpliktelser, och därför torde betryggande

grunder böra tilliimpas även för dem, därest de fortsätta sin verksamhet.

För närvarande lia emellertid kassorna i regel icke hunnit anpassa

sina beräkningsgrunder efter den under de senaste åren inträdda sänkningen

i räntenivån.

Gäller det däremot en familjepensionering bedriven av staten för dess egna

befattningshavare ställer sig saken annorlunda. Något behov av säkerhetsmarginaler

föreligger icke här. Ej heller vore dylika marginaler lämpliga,

enär den framtida vinstdelaktighet, som borde följa med dessa, skulle komplicera

pensioneringssystemet. Såväl beträffande framtida tjänstemän som

beträffande nuvarande delägare i familjepensionskassorna, i den mån staten

övertager dessas verksamhet, har familjepensionsutredningen därför givit

det direktivet för beräkningarna, att de böra utföras så, att staten kan

väntas icke göra någon vinst på denna pensionering. Vid förevarande försäkringstekniska

beräkningar hava alltså tillämpats sjålvkostnadsgrunder,

d. v. s. grunder, vilka som helhet betraktade sakna säkerhetsmarginaler.

Ehuru de enligt det följande valda beräkningsgrunderna vid en bedömning

å priori ej skola väntas giva vinst för staten, är det naturligtvis omöjligt

att förutsäga den utveckling, som faktiskt kommer att äga rum.

Det bör framhållas, att de grundläggande beräkningarna angående kassorna,

vad beträffar dessas nuvarande delägare, avse förhållandena under förutsättning

att de kvarstå i nuvarande tjänst, varjämte de nuvarande statsbidragen,

beträffande vilka redan tolkningen av nuvarande grunder är omtvistad,

lämnas ur räkningen och likaså förvaltningskostnaderna. Frågan i vad mån

staten gör vinst eller förlust på övertagandet av kassorna, om man tager

hänsyn även till befordringar, statsbidrag och förvaltningskostnader, skall ej

beröras i detta sammanhang.

Något anlitande av överskott å de kvinnliga tjänstemännens familjepensionsavgifter

för de nu förevarande ordinarie manliga tjänstemännens räkning,

vad avser dessas nu innehavda befattningar, äger icke rum.

Där i denna P. M. uttrycken »nuvarande», »framtida» eller »blivande»

användas om delägare, pensionärer etc. skall som nuvarande tidpunkt räknas

den tidpunkt, till vilken kassas ställning hänföres.

1. Räntefot.

Räntefoten vid beräkningarna tiar enligt lämnade direktiv antagits utgöra

4 %. Vad beträffar kapitaltillgångarnas värdering avser detta ränteantagande

i princip räntan vid nyplaceringar; beträffande hittills gjorda placeringar

har, för erhållande av balansräkningens s. k. korrigerade överskott,

vid kapitalisering av ränteinkomsten för den tid de olika lånen äro bundna

räknats med en avkastning efter den räntefot, som faktiskt är kontraherad

för denna tid (jfr avdelning 6 nedan). 2

2. Dödlighet för tjänstemän,

Vid konstruktionen av riskmått har man ett underlag i undersökningarna

i 1930 års pensionssakkunnigas betänkande angående familjepensioneringen

(Statens offentliga utredningar 1934: 29). Det visade sig vid de grundläggande

utredningarna, att dödligheten var väsentligt olika inom olika tjänstemannagrupper.

Vid de i betänkandet sedermera tillämpade beräkningsgrunderna,

vilka avsågo beräkningar angående framtida tjänstemän, gjordes

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

emellertid ingen åtskillnad mellan dödlighetstalen för olika grenar av den

civila förvaltningen. Vid beräkningar angående framtida tjänstemän, där

tjänste- och familjepensionering redan från början bedrivas direkt av staten,

böra nämligen dessa bägge pensioneringsarter behandlas i ett sammanhang

vid val av beräkningsgrunder. Man kan på detta sått motivera, att en gemensam

dödlighetstabell tillämpas för de olika grupperna; en dödliglietsförlust

för familjepensioneringens vidkommande är nämligen förenad med

en dödlighetsvinst för tjänstepensioneringen och omvänt (jfr ovannämnda

P. M. januari 1936). Däremot kan man icke förbise olikheterna mellan de

särskilda grupperna, när det gäller beräkningar avseende statens övertagande

av kassorna. Det gäller här en familjepensionering, som för närvarande

bedrives av annan försäkringsgivare än den, som bär hand om i.jänstepensioneringen.

Eftersom riskförhållandena inom de olika kassorna äro så

olika, även vad beträffar den genomsnittliga familjestrukturen, kunde det

möjligen anses riktigast, att man utginge från varje kassas särskilda erfarenhet.

I princip kan detta också sägas lia skett vid de av familjepensionsutredningen

föranstaltade beräkningarna. Emellertid måste principen tilllämpas

med försiktighet med hänsyn till att tillfälliga förhallanden inom en

kassa kunna hava väsentligt påverkat de från denna erhållna erfarenhetssiffrorna.

Örn man skulle utgå från kassans direkta erfarenhet utan jämförelse

med de andra kassorna, så skulle dylika tillfälliga drag i erfarenheten

lätt kunna få ett alltför dominerande inflytande på resultaten, något som

icke vore ägnat att bidraga till en inbördes rättvis behandling av de olika kassorna.

Det är därför av vikt att söka finna en utgångspunkt för en enhetlig

behandling av de olika kassorna beträffande dödlighet och andra riskmått.

En utväg är att behandla de högre tjänstemännen i de olika kassorna

som en enda riskklass med sina speciella beräkningsgrunder och på samma

sätt de lägre tjänstemännen som en annan särskild riskklass. En dylik

riskklassindelning kan motiveras på grund av resultaten av vissa undersökningar

som återgivas i 1934 års betänkande, och vid vilka gränslinjen mellan

grupperna högre och lägre tjänstemän drogs mellan 12 :e och 13:e lönegraderna.

Det befanns, att under åren 1921—1932 dödligheten för en bestämd

ålder låg på en tämligen enhetlig nivå för de lägre lönegraderna inom

de fyra större civila familjepensionskassorna inbördes och likaså för de högre

lönegraderna inom de fyra kassorna inbördes. Man hade anledning att anse

de förefintliga små skiljaktigheterna för samma lönegrupp i stort sett beroende

på tillfälligheter; naturligtvis finnas dock även systematiskt verkande

faktorer, som kunna hava förorsakat vissa differenser mellan exempelvis de

lägre graderna i olika kassor. De högre gradernas dödlighet låg i stort sett

på en betydligt högre nivå än de lägre gradernas.

Att de genomsnittliga dödlighetsnivåerna inom de särskilda kassorna voro

olika kunde förklaras av de olika proportionerna mellan antalet högre och

lägre tjänstemän i kassorna. Det procentuella antalet högre tjänstemän var

sålunda V7 1933 högst i civilstatens kassa (41 °/o); därefter i ordningen kom

telegrafverkets kassa (32 °/o) och tullverkets kassa (23 %), medan slutligen

minsta relativa antalet högre tjänstemän fanns i statens järnvägars kassa

(10 %).1 Samma ordningsföljd mellan procenttalen för kassorna bibehålies,

örn man i .stället för antalet delägare räknar med antalet observationsår. Vid

en genom den manliga befolkningens dödlighet under åren 1921—1930 som

standardnivå förmedlad jämförelse mellan de genomsnittliga dödlighetsnivåerna

i de olika kassorna visade sig dessa hava samma ordningsföljd som nyss
1

Även sådana ordinarie tjänstemän eller pensionerade tjänstemän hos telegrafverket och

statens järnvägar, vilka ej voro delägare i respektive kassor, hava medräknats.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

nämnda procenttal: 109, resp. 105, resp. 97, resp. 89 % av befolkningsdödligheten;

dödlighetsnivån var sålunda högst i civilstatens kassa och lägst i statens

järnvägars kassa. Ett dylikt resultat var också att vänta på grund av

det ovan sagda beträffande de lägre och de högre gradernas inbördes förhållande

i dödlighetshänseende.

De relaterade undersökningarna motivera, att gemensamma dödlighetstabeller

för de olika kassornas delägare tillämpas, varvid emellertid var sin dödlighetstabell

kommer till användning för de högre lönegraderna sammantagna

å ena sidan och de lägre lönegraderna sammantagna å andra sidan.

Jag har nu verkställt en utjämning av delägaredödligheten enligt Makeham’s

formel med tillämpning av en metod, som — frånsett att vid vissa beräkningar

ettåriga åldersintervaller tillämpats — överensstämmer med den

s. k. x3-niinimum-metoden (se beträffande nämnda metod Cramér och

Wold, Nordic Statistical Journal, vol. 5, s. 3). De utjämnade dödlighetsintensiteterna

representeras genom följande formler:

för högre lönegrader g.x = 0,oooi46 • c1; log c = 0,037 1 (1).

o lägre » ux = 0,ooi7 + 0,000029 ■ cx; log c = 0,045 (2).

1 de nu förevarande försäkringstekniska beräkningarna angående kassorna

har dödligheten för manliga tjänstemän valts i enlighet med formlerna (1)

och (2); dessa antaganden gälla samtliga tre kassor.

De båda dödlighetstabellerna motsvara erfarenheterna från en förfluten

tidsperiod. Dödligheten har emellertid som bekant hittills i stort sett varit

i sjunkande; påfallande är exempelvis den kraftiga sänkning av dödligheten,

som ägt rum från perioden 1911—1920 till perioden 1921—1930 även om

man bortser från dödsfallen i spanska sjukan under den förra perioden. Det

är ej osannolikt, att sänkningen av dödlighetsnivån kommer att fortgå, och

i så fall kommer staten alt göra en vinst på dödligheten för familjepensioneringens

vidkommande, ehuru dödlighetsantagandet ej innehåller några säkerhetsmarginaler

i förhållande till hittillsvarande erfarenhet. Staten har å

andra sidan även att svara för tjänstepensioneringen av de ifrågavarande

tjänstemännen. Gör staten en vinst på dödligheten vid familjepensioneringen,

kan staten emellertid i stället beräknas göra en förlust beträffande tjänstepensioneringen.

Ett krav från tjänstemännens sida på minskade familjepensionsavdrag

och återföringar från statsverket av fondmedel för familjepensioneringen

i händelse av en dylik utveckling, torde väl därför komma

att medföra ett motkrav från statens sida på höjda tjänstepensionsavdrag.

3. Dödlighet tor änkor och barn, omgiftessannolikheter m. m.

För änkorna är en dödlighetstabell utan åtskillnad mellan högre och lägre

lönegrader motiverad av kassornas erfarenhet (jfr 1934 års betänkande).

För vid balansräkningens upprättande förefintliga änkor har jag tillämpat

en dödlighetstabell, som erhållits genom en direkt utjämning av kassornas

dödlighetserfarenheter 1921—1932 (tab. 9 i 1934 års betänkande) med tilllämpning

av Makeham’s formel och momentmetoden. Vid utjämningen har

använts samma c-värde, som ligger till grund för tabellen R 32. Dödlighetsintensiteterna

återgivas genom formeln

px = 0,o043 + 0,000020 • cx; log c = 0,046 (3).

1 Egentligen skulle ett något lägre c-värde jämte negativ konstant term giva en obetydligt

bättre approximation. Emellertid har jag av olika skäl föredragit formeln (1), som ger en

för ifrågavarande ändamål fullt tillfredsställande grad av noggrannhet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

69

För nuvarande änkor har alltså någon dödlighetsminskning ej anteciperats.

Skulle en dylik inträda, komme staten givetvis att göra en viss, ehuru förmodligen

relativt obetydlig förlust på denna punkt.

För blivande änkor ingår dödligheten ej explicit i beräkningsgrunderna.

Vid konstruktion av familjepensionsvärden /* och Fx (jfr 1934 års betänkande),

vilka ju avse änkor och barn, som framdeles erhålla pensionsrätt efter

nuvarande delägare, har jag emellertid, liksom i min utredning i 1934 års

betänkande, nied hänsyn till att dödligheten i genomsnitt avser en mera

avlägsen tidpunkt än vid de ovan redan avhandlade änkepensionsfallen tagit

hänsyn till den väntade dödlighetsminskningen genom att för tiden efter delägarens

frånfälle tillämpa tabellen R 32, vilken utgör en prognos av den

framtida befolkningsdödligheten. Att en prognos beträffande den kvinnliga

befolkningens dödlighet sålunda lagts till grund motiveras därav, att under

det gångna decenniet änkedödligheten i kassorna mycket väl överensstämde

med dödligheten för den kvinnliga befolkningen i hela riket under samma

tid. Därest dödlighetsminskningen skulle bliva mindre än som antagits vid

upprättandet av tabellen R 32, uppstår en vinst för staten å denna beräkningsgrund.

Ser man ifrågavarande antagande i samband med den antagna

räntefoten för nyplaceringar 4 %, torde det emellertid icke kunna anses, att

några säkerhetsmarginaler föreligga i de härpå grundade kapitalvärdena.

Beträffande omgiftessannolikheten för änkor (nuvarande och blivande)

har jag med stöd av mina tidigare utredningar (jfr 1934 års betänkande)

tillämpat de i riksförsäkringsanstaltens beräkningsgrunder ingående värdena,

nämligen

Änkas pensionsrätt har antagits upphöra vid dödsfall eller omgifte, detta

även för det fall, att härifrån avvikande bestämmelser skulle finnas meddelade

i vederbörande kassas reglemente eller avtal om kassans övertagande

av staten.

Dödligheten för minderåriga barn har antagits vara 0 såväl vad beträffar

nuvarande som blivande barnpensionärer.

Vid beräkning av ökningen av värdet av pensioner till minderåriga barn

på grund av änkas frånfälle eller omgifte har jag för såväl nuvarande som

blivande barnpensionärer, i likhet med vad som skett i utredningen i 1934

års betänkande, antagit en konstant åldersdifferens av 30 år mellan änka

och barn.

Sjukpensioner utgå till vissa överåriga barnpensionärer i de olika kassorna.

I balansräkningen för statens järnvägars änke- och pupillkassa benämnas

dessa understöd, i balansräkningen för civilstatens änke- och pupillkassa

sjuklighetspensioner samt i balansräkningen för telegrafverkets änke- och

pupillkassa invalidpensioncr. Kapitalisering av de vid tidpunkten för balansräkningen

utgående sjukpensionerna har för statens järnvägars och telegrafverkets

kassor skett med tillämpning av den genom formeln (3) definierade

dödlighetstabellen för änkor. Enligt gällande bestämmelser föreligger i dessa

kassor ingen obetingad rätt till dylik pension, och nya sjukpensionsfall förutsättas

beträffande dessa kassor icke i förslagen till avtal örn statens övertagande

av kassorna. Vad däremot beträffar civilstatens kassa kan rätt till

nya sjuklighetspensioner uppkomma även efter ett statens övertagande av

kassan. Därför hava för denna kassa kapitalvärden upptagits även för i

framtiden inträffande sjukpensionsfall; de upptagna värdena grunda sig på

en utredning av kassans konsulent.

för x < 70: gx = 0,0 3 • 10-0’001

» x "> 70: gx = 0

(4).

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

4. Antaganden angående befattningshavares avgång från tjänsten med

sjuk- eller invalidpension.

Vid kapitalisering av nuvarande delägares återstående avgifter i statens

järnvägars änke- och pupillkassa har hänsyn till avgiftsbetalningens upphörande

i samband nied sjuk- eller invalidpensionering tagits genom motsvarande

tillämpning av det förfaringssätt, som beträffande manliga tjänstemän

beskrives å sid. 113 i 1934 års betänkande d. v. s. på det sätt, att det temporära

livräntevärdet beräknat enligt en dödlighetstabell grundad på formeln

(1) resp. (2) reducerats genom multiplikation med kvoten mellan motsvarande

temporära aktivitetsräntevärde enligt Cramérs tabeller och motsvarande

temporära livräntevärde enligt tabellen R 32.

5. Familjepensionsvärden m. m.

Vid värdering av pensionsförbindelserna till nuvarande tjänstemäns (delägares)

efterlevande har man att räkna med s. k. familjepensionsvärden fx

och Fx; innebörden av dessa beteckningar finnes närmare förklarad i 1934

års betänkande. Även beträffande dessa hava vid utredningarna angående

kassorna särskilda grunder tillämpats för de högre tjänstemännen som en

riskklass och de lägre tjänstemännen som en annan riskklass. Familjepensionsvärdena

bygga på det i 1934 års betänkande omförmälda statistiska materialet

per Vr 1933 för samtliga civila tjänstemän, i vad det avser ordinarie

manliga tjänstemän i vardera riskklassen. Det kan till jämförelse framhållas,

att vid konstruktionen av de familjepensionsvärden, som lagts till grund för

uträkningen av den nya familjepensionsavdragsskalan i 1934 års familjepensionsutrednings

reglementsförslag, även icke-ordinarie tjänstemän medtagits.

Såsom ovan redan antytts har vid fx-värdenas konstruktion en änkedödlighet

enligt tabellen R 32 tillämpats jämte vissa angivna omgiftessannolikheter.

Beträffande framtida barnpensionärer hava samma beräkningsgrunder

använts som beträffande nuvarande barnpensionärer. Emellertid

har beträffande barnpensionernas relation till änkepensionen samt åldern

vid barnpensionernas upphörande 1934 års familjepensionsutrednings förslag,

som på denna punkt överensstämmer med 1930 års pensionssakkunnigas, antagits

tillämpat, oberoende av vad som stadgats i vederbörande kassas eget

reglemente. Barn under 21 år hava medräknats oavsett faderns ålder vid

tidpunkten för äktenskaps ingående.

Trots den enhetlighet i grunderna för de olika kassorna, som ligger däri,

att för högre resp. lägre lönegrader samma material lagts till grund för alla

kassorna, hava emellertid tabellerna över familjepensionsvärdena måst utformas

i olika varianter alltefter de olika pensionsvillkor för änkor, som

gälla i olika kassor med hänsyn till den ålder, vid vilken delägare ingått

äktenskapet. Inom civilstatens resp. telegrafverkets kassa saknar änka sålunda

pensionsrätt, därest nämnda ålder överstiger 65 resp. 60 år. Inom

statens järnvägars kassa är gränsåldern så låg som 50 år; dock kan befattningshavare

i tjänst på vissa särskilda villkor, i allmänhet mot erläggande

av tilläggsavgift, bereda änka pensionsrätt även om han ingått äktenskapet

efter 50 års ålder. Bortser man från äktenskap ingångna efter gränsåldern

av delägare i statens järnvägars kassa — till dessa torde jag få återkomma

i en speciell redogörelse för beräkningarna angående denna kassa — har nian

att framställa familjepensionsvärdena som funktioner av såväl delägares ålder

som nyssnämnda gränsålder. Att efter gränsåldern ingångna äktenskap

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

71

här liksom i min P. M. januari 1936 utelämnats vid beräkningarna innebär

borttagandet av en säkerhetsmarginal, som förefanns i min utredning i 1934

års betänkande angående familjepensionsavdragen1 och som genomgående

torde medtagas vid kassornas egna utredningar.

Vid uträkningen av /^-värdena har kortmaterialet använts endast för åldrar

intill gränsåldern för äktenskaps ingående. För åldrar från och med denna

har en »avveckling» av hustrubeståndet skett med hänsyn till dödligheten,

beräknad enligt tabellen R 32, samt med hänsyn till skilsmässefrekvensen,

vilken i genomsnitt för de kvinnoåldrar, varom fråga är, ansetts överensstämma

med änkas omgiftessannolikhet i genomsnitt för samma åldrar, ett

antagande, som för ifrågavarande åldrar innebär en grov men dock till synes

godtagbar approximation; approximationsfelet torde snarast gå i den riktningen,

att skilsmässornas antal något överskattas. Antagandet ifråga leder

lill relativt enkla räkneoperationer, enär erforderliga grundtabeller redan

uträknats för andra ändamål. De genom den direkta uträkningen erhållna

/*-värdena hava i erforderlig utsträckning utjämnats.

Vid konstruktion av familjepensionsvärdena har liksom i min P. M. januari

1936 antagits, att änkas pensionsrätt upphör vid dödsfall eller omgifte

samt att, såsom redan antytts, frånskild hustru icke äger pensionsrätt. I den

mån hustrus pensionsrätt skulle utsträckas på dessa punkter, har hänsyn

till den därmed förenade kostnadsökningen alltså icke tagits vid beräkningarna.

De i balansräkningarna tillämpade uträknade familjepensionsvärdena efter

4 % återgivas i tabellerna 1 och 2, i vilka även återfinnas motsvarande

värden efter 3.5 °/o, ehuru dessa icke komma till användning i detta sammanhang.

Värdena för gränsåldern 60 år äro beräknade genom interpolation. En

specialundersökning, som utförts, sedan balansräkningarna redan upprättats,

visar emellertid, att värdena för 60 år egentligen borde ligga närmare värdena

för 65 är än som skulle framgå ur denna interpolation. Enär denna fråga

har en relativt liten ekonomisk betydelse, har någon korrigering av den balansräkning,

som vilar på gränsåldern 60 år (för telegrafverkets kassa) ej

ansetts nödvändig. Därest värdena för gränsåldern 50 år ej hade beräknats

genom en avveckling av ovan beskriven art utan genom direkt subtraktion

från värdet för gränsåldern 65 år på grundval av kortmaterialet av kostnaderna

för äktenskap som enligt detta material ingåtts mellan 50 och 65 år,

hade värdena för gränsåldern 50 år blivit något högre. Att de båda metoderna

ej leda till samma resultat beror bland annat därpå, att själva utgångspunkten,

nämligen förutsättningen, att de tjänstemän, som nu äro i

åldern x, framdeles vid åldern x + t hava samma genomsnittliga familjestruktur

som de tjänstemän, vilka nu äro i åldern x + t, givetvis innebär en

approximation; även det gjorda antagandet angående skilmässefrekvensen

kan givetvis hava spelat en viss roll. Vid undersökningar angående inverkan

av olika gränsåldrars betydelse för en och samma kassa vore säkerligen en

differensmetod av sist antytt slag riktigare. Även vid tillämpning av en dylik

metod för jämförelse mellan olika alternativ för samma kassa måste dock

beaktas, att själva bestämmelserna angående gränsåldern kunna inverka på

tidpunkten för äktenskapets ingående. Det ligger nämligen i sakens natur,

att, diirest kassadelägare i en ålder nära gränsåldern ämnar ingå äktenskap,

1 Ifrågavarande marginal förekommer framfor allt beträffande de högre åldrarna och spelar

därför en mindre roll vid beräkningen av familjepensionsavdragsskalan, där i allmänhet endast

.fVvärden för lägre åldrar tillämpas, än vid undersökningar av kassornas ställning, diir även

högre åldrar förekomma.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B.)

deltas ingående gärna påskyndas, för att hustrun skall erhålla pensionsrätt;

härigenom uppkomma vissa förskjutningar i de statistiska relationstalen.

Vad beträffar de tjänstemän, som ej längre äro delägare i kassa av den

anledning, att de överskridit gränsåldern och ej äga pensionsberättigad familj,

skola dessa givetvis medräknas vid multiplikation av pensionsbeloppen

med respektive Fa-värden.

Av tabellerna framgår, att genomsnittliga kostnaden för en pension med

ett fixerat familjepensionsunderlag, för vilken kostnad Fa-värdet är ett mått,

under i övrigt lika förhållanden är avsevärt högre för de högre lönegraderna

än för de lägre, något som framför allt beror på den högre dödlighetsnivån

för den förstnämnda gruppen. Även inverkan av familjepensionsvärdena fx

går emellertid i samma riktning, ännu mera än som var fallet för den i min

P. M. januari 1936 avhandlade större gruppen, ordinarie och icke-ordinarie

sammantagna. För högre lönegrader voro nämligen, beroende på de särskilda

förhållandena för de icke-ordinarie, /^-värdena inom den större gruppen

t. o. m. åldern 45 år lägre än värdena för de här behandlade uteslutande

ordinarie tjänstemännen, medan de fr. o. m. åldern 46 år överensstämde

med dessa; för lägre lönegrader inverkade de icke-ordinarie tjänstemännens

medräknande sänkande endast för åldrar t. o. m. 36 år, varigenom fx-värdena

för de lägre lönegraderna inom den större gruppen fingo en relativt större

vikt än här.

Vid beräkning av kapitalvärdet av återstående avgifter i statens järnvägars

och telegrafverkets kassor måste hänsyn tagas därtill, att avgiftsplikt

ej åligger den, som efter gränsålderns uppnående ej har pensionsberättigad

familj. Som en ytterligare beräkningsgrund ingår därför sannolikheten att

hava pensionsberättigad familj (d. v. s. hustru, med vilken äktenskap ingåtts

före gränsåldern, eller barn under 21 år). Dessa sannolikheter, vilka uträknats

genom ett avvecklingsförfarande av samma art som det vid /^-värden

för åldrar över gränsåldern tillämpade, återgivas i tabell 3. För statens

järnvägars kassa hava de meddelade siffrorna betydelse endast för åldrar

under pensionsåldern.

Såsom framgår av formuleringen i rubrikerna för tabellerna 1—3, och såsom

redan i annat sammanhang antytts, har äktenskap ingånget efter 50 års

ålder av delägare i statens järnvägars änke- och pupillkassa icke medräknats,

ej ens för det fall att hustrun på grund av särskild tilläggsavgift eller eljest

faktiskt erhåller familjepensionsrätt. Beträffande de speciella antaganden,

som vid beräkningarna tillämpats beträffande dylika äktenskap, hänvisas

till den särskilda redogörelsen för statens järnvägars änke- och pupillkassa. 6

6. Värdering av kapitaltillgångar (exkl. fastigheter).

När det gäller att utfinna lämplig värderingsgrund för kapitaltillgångarna,

må till en början förutsättas, att de försäkringstekniskt beräknade posterna i

balansräkningen för den kassa, varom fråga är, uträknats efter olika alternativa

räntesatser. En värderingsgrund, genom vilken maximalt utnyttjades

möjliga överräntor genom kassans hittills förda placeringspolitik, vore att

värdera kapitaltillgångarna efter samma räntefot som de försäkringstekniskt

beräknade posterna i balansräkningen; med andra ord: »bundna överräntor»

utöver vad som svarar mot sistnämnda räntefot skulle tilläggas nominella värdet,

»bundna underräntor» i stället avdragas. Enär i praktiken tillgångarna i

genomsnitt äro bundna för avsevärt kortare tid än skulderna, växer vid en

dylik värderingsgrund balansräkningens överskott med den tillämpade räntefoten,

detta ehuru kapitaltillgångarnas uppskattade värde samtidigt nedgår.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. B.)

Räntefoten har emellertid för de försäkringstekniskt beräknade posterna,

såsom redan nämnts, fixerats till 4 %>, ett antagande, som alltså medför

högre överskottssiffror än örn exempelvis 3.5 % räntefot tillämpats. Därest

kapitaltillgångarna i anslutning till det nyss sagda värderas efter en effektiv

ränta av 4 %, vilket innebär, att kapital- och ränteinbetalningar till kassan

å utlämnade lån kapitaliseras efter 4 °/o i likhet med pensionsutbetalningarna

å balansräkningens skuldsida, hava tillgångarna egentligen värderats för högt,

enär avdrag icke skett för de med placeringarna förenade riskerna. Dylikt

avdrag kunde ske exempelvis i den form, alt den effektiva räntan upptoges

högre än till 4 °/o, högre ju osäkrare vederbörande placering ansåges vara.

Värderingsgrunden 4 °/o effektiv ränta har emellertid, bortsett fran fastigheter,

enligt av familjepensionsutredningen lämnade direktiv genomgående tilllämpats

vid beräkningarna, för att kassornas intressen skola tillgodoses, så

långt det över huvud taget är möjligt på denna punkt. Härvid har förutsatts,

att kassorna ej göra andra omplaceringar av de i balansräkningen upptagna

värdehandlingarna än som föranledes av uppsägningar från låntagares

sida eller utlottningar, verkställda i bägge fallen i enlighet med det låneavtal.

som förelåg 31 december 1934 (för telegrafverkets kassa 30 september

1934). Frågan huruvida uppsägning kommer att ske har vid beräkningarna

bedömts med hänsyn till det gjorda antagandet, att nyplaceringar för framtiden

komma att göras till 4 %. Kontanter, banktillgodohavanden, avräkningssaldon

o. d. hava upptagits till sina nominella värden. I allmänhet innebär

den enligt ovannämnda grunder tillämpade värderingen en uppskrivning

över kassornas egna bokförda värden.

Marknadsvärdena ligga för närvarande ofta ännu högre än de sålunda tilllämpade

värdena. Givetvis kunde det, innan räntefoten för beräkningarna i

övrigt redan fixerats, hava ifrågasatts en tillämpning av marknadsvärdena för

kapitaltillgångarna. De nuvarande marknadsvärdena för som säkra ansedda

placeringar bygga emellertid på låga effektiva räntesatser, för närvarande

åtskilligt lägre än 4 %>. En konsekvens av en värdering av tillgångarna i

överensstämmelse med marknadsvärdena skulle bliva, att en lägre räntefot

än 4 % finge tillämpas vid beräkningarna i övrigt, och detta vöre i varje

fall ej till kassornas fördel.

Det ligger i sakens natur, att den fastslagna värderingen av kapitaltiHgångama

efter en högre räntefot än marknadens måste medföra vissa svårigheter

i tillämpningen, när det gäller kassor, vilkas ställning är sådan, att

de kunna få behålla viss del av sina tillgångar efter statens övertagande av

verksamheten (statens järnvägars och telegrafverkets kassor). Att dessa

kassor genom vissa omplaceringar skulle kunna ernå högre beräknade värden

för tillgångarna enligt den angivna grunden med 4 % effektiv ränta,

sedan denna blivit känd för kassorna, kan givetvis icke föranleda, att kassorna

vid övertagandet gottskrivas högre tillgångsvärden än som blivit följden,

om de fortsatt en placeringspolitik, som de själva tidigare lunnit naturlig

för sin verksamhet. Det värde, som en värdehandling faktiskt har för

staten den 31 december resp. den 30 september 1934 och vilket vid upprättande

av förslag till avtal nied kassorna förutsatts komma staten tillgodo,

får givetvis ej elimineras genom en försäljningstransaktion (äter nämnda

dag, genom vilken i stället för värdehandlingen skulle träda dels en annan

med samma värde räknat efter 4 °/o effektiv ränta men nied lägre marknadsvärde

dels härutöver ett överskottsbelopp för vederbörande kassas egen

räkning lika nied skillnaden mellan marknadsvärdena för de båda nyssnämnda

posterna. Ä andra sidan torde det, därest en kassa under mellantiden

intill övertagandet försäljer exempelvis en riskbetonad värdehandling

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. B.)

till gällande lag marknadskurs, vara rimligt, att kassan vid avräkningen med

staten icke principiellt kommer i sämre ställning än om den behållit värdehandlingen.

För förhindrande av olämpliga konsekvenser i fråga om ny- och omplaceringar

efter den nu upprättade balansräkningens datum kunna vissa

automatiskt verkande regler givas. Dessa skulle beträffande försäljningar

— till vilka dock ej skulle räknas låneåterbetalningar på grund av uppsägningar

från låntagares sida eller utlottningar, därest sådana verkställdes i enlighet

med det låneavtal, som förelåg den 31 december, resp. den 30 september

1934, och under de förutsättningar, som lagts till grund vid förevarande

beräkningar — innebära, att därest värden, som förefunnos den 31

december, resp. den 30 september 1934, försäljas före statens övertagande

av kassa, kapitaltillgångarnas efter 4 °/o effektiv ränta beräknade värden i

balansräkningen för tidpunkten för övertagandet skola ökas med de försålda

tillgångarnas värde vid tidpunkten för försäljningen enligt nyssnämnda

beräkningsgrund och minskas med samma tillgångars marknadsvärde

vid försäljningen. Genom en dylik regel torde bland annat fall av den art,

sorn nyss nämndes, på ett skäligt sätt tillgodoses.

Beträffande nyplaceringar gjorda efter den 31 december resp. den 30 september

1934 böra dessa i nyssnämnda balansräkning värderas efter marknadsvärdet

vid tidpunkten för statens övertagande av kassan. Detta innebär,

att kassan själv får bära fulla ansvaret för sin placeringspolitik under

mellantiden intill övertagandet. Stiga marknadsvärdena för de gjorda nyplaceringarna,

får kassan själv taga vinsten, sjunka de, får kassan själv

taga förlusten. En värdering efter 4 °/o effektiv ränta vore bär olämplig,

enär den lätt kunde stimulera till placeringar, som löpte med hög ränta och

till gengäld vore riskfyllda. Vad däremot beträffar tillgångarna per den

31 december, resp. den 30 september 1934 var den av familjepensionsutredningen

fastställda värderingsgrunden ej känd av kassorna, när placeringarna

gjordes.

Det kunde möjligen göras gällande, att den tillämpade värderingsprincipen

alltför mycket skulle gynna de mera riskfyllda placeringar, som gjorts

före den 1 januari 1935 resp. den 1 oktober 1934. Några direkt olämpliga verkningar

härav vid en tillämpning i efterhand kunna dock ej gärna befaras.

Det har i övrigt vad beträffar den förflutna tiden, varom här fråga är, visat

sig, att spekulationer i mera riskfyllda placeringar ofta faktiskt ej medfört

bättre resultat för kassorna än guldkantade placeringar, detta även där någon

förlust av kapital och ränta ej ifrågakommit vid de förra. De tidigare

gjorda placeringarna i guldkantade lån hava nämligen även vid den här tilllämpade

värderingen efter 4 °/o ofta kommit att få höga uppskattningsvärden

med hänsyn till att den vid själva placeringen ernådda, från en period

med hög marknadsränta erhållna effektiva räntan kunnat bibehållas för en

lång tid framåt på grund av låneavtalets konstruktion.

överskottsbelopp, som enligt vederbörande avtal eventuellt få behållas av

kassa efter övertagandet, böra i princip tillhandahållas kassan såsom å

överskottsbeloppet belöpande prorata-andelar av kassans samtliga kapitaltillgångar

vid övertagandet.

Beträffande värdering av fastigheter hänvisas till redogörelserna för undersökningarna

av de särskilda kassorna.

Stockholm den 26 februari 1936.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. B 1.)

75

Bilaga B 1.

Tab. 1. Familjepensionsvärden fx för manliga ordinarie civila tjänstemän uträknade

på grundval av material per 1 juli 1933. Pensionsrätt för änka endast örn

tjänsteman ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen till

änkas förlust av pensionsrätt vid omgifte.

I

ä g r

e 1 ö n e g r

a d e

H

ö g r e

lön

e g r

ider

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 $

Räntefot 4

%

Räntefot 3.5 %

Ålder

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

.Civil-

50 år

(Tele-

Civil-

(S. J:s

graf-

sta-

(S. J:s

graf-

sta-

,S. J:s

graf-

sta-

(S. J:s

graf-

sta-

kassa)

verkets

tens

kassa)

verkets

tens

kassa)

verkets

tens

kassa)

verkets

tens

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

20

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

21

0.2

0.2

0.2

0.2

0.2

0.2

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

0.0

22

0.9

0.9

0.9

1.0

1.0

1.0

0.3

0.3

0.3

0.3

0.3

0.3

23

2.1

2.1

2.1

2.3

2.3

2.3

1.3

1.3

1.3

1.4

1.4

1.4

24

3.8

3.8

3.8

4.1

4.1

4.1

2.6

2.6

2.6

2.8

2.8

2.8

25

5.6

5.6

5.6

6.0

6.0

6.0

3.9

3.9

3.9

4.2

4.2

4.2

26

7.3

7.3

7.3

7.9

7.9

7.9

5.4

5.4

5.4

5.8

5.8

5.8

27

9.1

9.1

9.1

9.8

9.8

9.8

6.9

6.9

6.9

7.4

7.4

7.4

28

10.9

10.9

10.9

11.7

11.7

11.7

8.6

8.6

8.6

9.3

9.3

9.3

29

12.8

12.8

12.8

13.7

13.7

13.7

10.3

10.3

10.3

11.1

11.1

11.1

30

14.7

14.7

14.7

15.7

15.7

15.7

12.4

12.4

12.4

13.3

13.3

13.3

31

16.3

16.3

16.3

17.5

17.5

17.5

14.6

14.6

14.6

15.6

15.6

15.6

32

17.5

17.5

17.5

18.8

18.8

18.8

16.3

16.3

16.3

17.4

17.4

17.4

33

18.6

18.6

18.6

19.9

19.9

19.9

17.3

17.3

17.3

18.5

18.5

18.5

34

19.4

19.4

19.4

20.7

20.7

20.7

18.1

18.1

18.1

19.4

19.4

19.4

35

20.1

20.1

20.1

21.4

21.4

21.4

18.8

18.8

18.8

20.1

20.1

20.1

36

20.8

20.8

20.8

22.2

22.2

22.2

19.2

19.2

19.2

20.5

20.5

20.5

37

21.1

21.1

21.1

22.5

22.5

22.5

19.6

19.6

19.6

20.9

20.9

20.9

38

21.4

21.4

21.4

22.8

22.8

22.8

19.9

19.9

19.9

21.2

21.2

21.2

39

21.5

21.5

21.5

22.9

22.9

22.9

20.1

20.1

20.1

21.4

21.4

21.4

40

21.6

21.6

21.6

23.0

23.0

23.0

20.2

20.2

20.2

21.5

21.5

21.5

41

21.6

21.6

21.6

22.9

22.9

22.9

20.2

20.2

20.2

21.5

21.5

21.5

42

21.5

21.5

21.5

22.8

22.8

22.8

20.1

20.1

20.1

21.4

21.4

21.4

43

21.2

21.2

21.2

22.4

22.4

22.4

19.9

19.9

19.9

21.2

21.2

21.2

44

20.9

20.9

20.9

22.1

22.1

22.1

19.8

19.8

19.8

21.0

21.0

21.0

45

20.5

20.5

20.5

21.7

21.7

21.7

19.5

19.5

19.5

20.7

20.7

20.7

46

20.2

20.2

20.2

21.3

21.3

21.3

19.1

19.1

19.1

20.3

20.3

20.3

47

19.8

19.8

19.8

20.9

20.9

20.9

18.8

18.8

18.8

19.9

19.9

19.9

48

19.3

19.3

19.3

20.4

20.4

20.4

18.4

18.4

18.4

19.4

19.4

19.4

49

18.8

18.8

18.8

19.9

19.9

19.9

18.0

18.0

18.0

19.0

19.0

19.0

50

18.3

18.3

18.3

19.3

19.3

19.3

17.7

17.7

17.7

18.7

18.7

18.7

51

17.7

17.8

17.8

18.7

18.8

18.8

17.2

17.4

17.4

18.2

18.3

18.3

52

17.2

17.4

17.4

18.2

18.4

18.4

16.5

16.9

16.9

17.5

17.8

17.8

53

16.5

16.9

16.9

17.4

17.8

17.8

15.9

16.4

16.4

16.8

17.3

17.3

54

15.9

16.4

16.4

16.7

17.3

17.3

15.4

16.0

16.0

16.2

16.9

16.9

55

15.8

15.9

15.9

16.1

16.8

16.8

14.7

15.5

15.6

15.5

16.4

16.4

56

14.8

15.4

15.4

15.6

16.3

16.3

14.2

15.1

15.1

15.0

15.9

15.9

57

14.2

14.9

14.9

15.0

15.7

15.7

13.6

14.6

14.6

14.3

15.4

15.4

58

13.6

14.4

14.4

14.3

15.1

15.1

13.0

14.1

14.1

13.6

14.8

14.8

69

13.0

13.9

13.9

13.6

14.5

14.6

12.4

13.6

13.6

13.1

14.4

14.4

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B. 1)

Tab. X (forts.). Familjepensionsvärden fx lör manliga ordinarie civila tjänstemän

uträknade på grundval av material per 1 Juli 1933. Pensionsrätt för änka endast

örn tjänsteman ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen

till änkas förlust av pensionsrätt vid omgifte.

Ålder

X

L ä g r

e 1 o

n e g r a d e

r

H ö g r

e 1 ö

n e g r

a d e

r

Räntefot 4 %

Gränsålder

Räntefot 3.5 %

Gränsålder

Räntefot 4 %

Gränsålder

Räntefot 3.5 %

Gränsålder

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

(S. J:

graf-

sta-

(S. J:

graf-

sta-

(S. J:

graf-

sta-

(S. J:

graf-

sta-

kassa

verkets

tens

kassa

verkets

tens

kassa

verkets

tens

kassa

verkets

tens

kassa)

kassa

kassa)

kassa

kassa)

kassa

kassa)

kassa

60

| 12.4

13.4

13.4

13.0

13.9

13.9

11.9

13.2

13.2

12.5

13.8

13.8

61

11.8

12.7

12.8

12.3

13.3

13.3

11.4

12.7

12.7

11.9

13.3

13.3

62

11.2

12.1

12.2

11.8

12.7

12.8

10.8

12.1

12.2

11.3

12.7

12.8

63

10.7

11.5

11.7

11.2

12.0

12.2

10.4

11.6

11.8

10.9

12.2

12.4

64

10.2

11.0

11.2

10.6

11.4

11.7

9.9

11.1

11.4

10.4

11.6

12.0

65

9.6

10.3

10.6

10. o

10.7

11.1

9.5

10.6

11.1

9.9

11.1

11.6

66

9.0

9.7

10.0

9.4

10.1

10.5

9.1

10.2

10.7

9.6

10.7

11.3

67

8.5

9.2

9.5

8.8

9.6

9.9

8.7

9.8

10.3

9.1

10.2

10.8

68

8.1

8.7

9.0

8.4

9.1

9.4

8.3

9.3

9.8

8.6

9.7

10.2

69

7.6

8.2

8.5

7.9

8.5

8.8

7.8

8.8

9.3

8.1

9.2

9.7

70

7.1

7.6

7.9

7.5

8.0

8.3

7.3

8.3

8.8

7.6

8.7

9.2

71

6.7

7.2

7.4

6.9

7.5

7.7

7.0

8.0

8.5

7.2

8.3

8.8

72

6.3

6.7

6.9

6.5

7.0

7.2

6.5

7.5

8.0

6.7

7.8

8.3

73

5.9

6.3

6.5

6.1

6.5

6.7

6.0

7.0

7.5

6.3

7.4

7.9

74

5.4

5.8

6.0

5.6

6.0

6.2

5.6

6.6

7.1

5.8

6.9

7.4

75

5.0

5.4

5.6

5.2

5.6

5.8

5.2

6.2

6.7

5.4

6.4

7.0

76

4.6

5.0

5.2

4.8

5.2

5.4

4.7

5.7

6.2

4.9

5.9

6.4

77

4.3

4.6

4.8

4.4

4.7

5.0

4.4

5.8

5.8

4.5

5.5

6.0

78

3.9

4.2

4.4

4.0

4.3

4.5

4.1

4.9

5.4

4.2

5.1

5.6

7^

3.5

3.8

4.0

3.6

3.9

4.1

3.8

4.6

5.0

3.9

4.8

5.2

80

3.2

3.5

3.7

3.3

3.6

3.8

3.5

4.3

4.7

3.6

4.4

4.9

81

2.9

3.2

3.3

3.0

3.3

3.4

3.1

3.9

4.3

3.2

4.0

4.4

82

2.5

2.8

2.9

2.6

2.9

3.0

2.8

3.6

4.0

2.9

3.7

4.1

83

2.2

2.5

2.6

2.2

2.6

2.7

2.5

3.3

3.7

2.6

3.4

3.8

84

1.9

2.2

2.3

1.9

2.3

2.4

2.2

3.0

3.3

2.3

3.1

3.4

85

1.7

2.0

2.1

1.7

2.0

2.2

2.0

2.7

3.0

2.1

2.8

3.1

86

1.6

1.7

1.8

1.5

1.8

1.9

1.8

2.4

2.7

1.9

2.5

2.8

87

1.3

1.5

1.6

1.3

1.5

1.6

1.6

2.1

2.4

1.6

2.2

2.5

88

1.1

1.3

1.4

1.2

1.3

1.4

1.4

1.9

2.2

1.4

2.0

2.3

89

1.0

1.1

1.2

1.0

1.1

1.2

1.2

1.7

2.0

1.2

1.8

2.1

90

0.8

0.9

1.0

0.9

1.0

1.0

1.0

1.5

1.8

1.0

1.6

1.8

91

0.7

0.8

0.9

0.7

0.8

0.9

0.9

1.3

1.5

0.9

1.3

1.6

92

0.6

0.7

0.7

0.6

0.7

0.8

0.8

1.1

1.3

0.8

1.1

1.3

93

0.5

0.6

0.6

0.5

0.6

0.6

0.6

0.9

1.1

0.6

0.9

1.1

94

0.4

0.5

0.5

0.4

0.5

0.5

0.5

0.8

1.0

0.5

0.8

1.0

95

0.3

0.4

0.5

0.3

0.4

0.6

0.4

0.7

0.9

0.5

0.7

0.9

96

0.3

0.4

0.4

0.3

0.4

0.4

0.4

0.6

0.7

0.4

0.6

0.8

97

0.2

0.3

0.3

0.2

0.3

'' 0.3

0.3

0.5

0.6

0.3

0.5

0.6

98

0.2

0.3

0.3

0.2

0.8

0.3

0.3

0.4

0.5

0.3

0.5

0.5

99

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

0.4

0.5

0.2

0.4

0.5

100

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

0.3

0.4

0.2

0.8

0.4

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245■ (Bil. B 2.)

77

Bilaga B 2.

Tall. 2. Familjepensionsvärden Fx för manliga ordinarie civila tjänstemän uträk
-

nade på grundval av material per 1 juli 1933. Pensionsrätt för änka endast örn

tjänsteman ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen till

änkas förlust av pensionsrätt vid omgifte.

I

ä g r

e 1 ö n e g r

ader

H ö g r

e 1 ö

neg

rade

r

Räntefot 4

%

Räntefot 3

5 %

Räntefot 4

%

Räntefot 3

5 %

Ålder

X

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

60 är

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

20

1.629

1.68G

1.703

2.011

2.085

2.110

1.904

2.022

2.059

2.362

2.519

2.569

21

1.697

1.757

1.775

2.086

2.163

2.188

1.981

2.104

2.142

2.446

2.609

2.661

22

1.768

1.830

1.849

2.161

2.241

2.268

2.062

2.190

2.230

2.533

2.702

2.756

23

1.839

1.903

1.923

2.238

2.321

2.348

2.146

2.279

2.321

2.624

2.798

2.854

24

1.911

1.978

1.999

2.315

2.401

2.429

2.232

2.370

2.414

2.717

2.897

2.955

25

1.981

2.051

2.073

2.390

2.479

2.509

2.320

2.464

2.509

2.811

2.998

3.058

26

2.051

2.124

2.146

2.464

2.657

2.587

2.410

2.561

2.608

2.907

3.101

3.163

27

2.119

2.195

2.219

2.536

2.633

2.664

2.501

2.657

2.707

3.002

3.204

3.268

28

2.187

2.266

2.290

2.606

2.706

2.739

_3.593

2.756

2.807

3.100

3.308

3.3 7 5

29

2.252

2.335

2.360

2.675

2.779

2.812

2.685

2.855

2.908

3.196

3.413

3.482

30

2.315

2.401

2.428

2.740

2.847

2.882

2.777

2.954

3.009

3.292

3.516

3.588

31

2.376

2.466

2.494

2.802

2.913

2.950

2.867

3.051

3.109

3.385

3.618

3.692

32

2.434

2.527

2.556

2.861

2.977

3.015

2.954

3.146

3.206

3.475

3.716

3.793

33

2.491

2.589

2.619

2.919

3.040

3.079

3.039

3.240

3.303

3.562

3.812

3.892

34

2.546

2.648

2.679

2.975

3.100

3.141

3.123

3.332

3.397

3.648

3.907

3.990

35

2.600

2.706

2.738

3.029

3.159

3.201

3.205

3.423

3.491

3.730

3.999

4.085

36

2.652

2.763

2.797

3.081

3.215

3.259

3.285

3.513

3.584

3.810

4.089

4.179

37

2.704

2.819

2.855

3.130

3.270

3.315

3.362

3.599

_3.67 3

3.888

4.178

4.271

38

2.752

2.872

2.910

3.177

3.322

3.370

3.437

3.685

3.763

3.961

4.263

4.360

39

2.801

2.926

2.965

3.224

3.375

3.424

3.509

3.768

3.849

4.032

4.345

4.445

40

2.847

2.978

3.018

3.268

3.425

3.475

3.579

3.849

3.933

4.098

4.424

4.528

41

2.892

3.028

3.070

3.310

3.473

3.525

3.644

3.927

4.015

4.160

4.499

4.607

42

2.934

3.076

3.121

3.349

3.518

3.573

3.705

4.000

4.092

4.217

4.570

4.682

43

2.975

3.124

3.170

3.387

3.562

3.619

3.763

4.071

4.168

4.271

4.637

4.755

44

3.014

3.170

3.218

3.422

3.605

3.664

3.816

4.139

4.240

4.318

4.700

4.822

45

3.052

3.215

3.265

3.456

3.646

3.707

3.864

4.202

4.308

4.361

4.759

4.886

46

3.087

3.257

3.309

3.486

3.683

3.747

3.907

4.261

4.372

4.398

4.813

4.945

47

3.119

3.297

3.352

3.513

3.718

3.785

3.946

4.317

4.433

4.430

4.862

5.000

48

3.149

3.335

3.393

3.637

3.751

3.820

3.980

4.368

4.490

4.455

4.906

5.050

49

3.175

3.370

3.430

3.558

3.780

3.852

4.007

4.416

4.543

4.475

4.946

5.097

50

3.199

3.403

3.466

3.575

3.806

3.882

4.029

4.457

4.591

4.486

4.979

5.136

51

3.219

3.432

3.498

3.588

3.829

3.908

4.042

4.491

4.632

4.490

5.005

5.170

52

3.237

3.459

3.528

3.597

3.847

3.929

4.050

4.519

4.667

4.488

5.025

5.197

53

3.250

3.480

3.562

3.602

3.861

3.946

4.053

4.541

4.698

4.480

5.038

5.218

54

3.259

3.496

3.672

3.603

3.868

3.957

4.051

4.558

4.723

4.467

5.043

5.233

55

3.265

3.508

3.588

3.599

3.870

3.963

4.042

4.567

4.741

4.448

5.041

5.241

56

3.265

3.515

3.599

3.590

3.866

3.963

4.028

4.569

4.753

4.420

5.029

5.239

57

3.261

3.515

3.604

3.676

3.856

3.958

4.009

4.562

4.767

4.388

5.011

5.282

58

3.250

3.608

3.601

3.555

3.839

3.946

3.985

4.650

4.756

4.350

4.985

5.219

59

8.236

3.495

3.694

3.629

3.816

3.927

3.965

4.530

4.749

4.307

4.951

5.198

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. B 2.)

Tab. 2 (forts.). Familjepension» värden Fx för manliga ordinarie civila tjänstemän

uträknade på grundval av material per X juli 1933. Pensionsrätt för änka endast

örn tjänsteman ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen

till änkas förlust av pensionsrätt vid omgifte.

- ä g r

e 1 ö

neg

rade

r

Högr

e 1 ö

neg

rade

r

Räntefot 4 %

Räntefot 3

.5 %

Räntefot''''

%

Räntefot 1

.5 %

Ålder

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

Gränsålder

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

50 år

(Tele-

(Civil-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

(S. J:s

grafver-

sta-

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kets

tens

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

kassa)

60

3.215

3.475

3.578

3.499

3.785

3.903

3.918

4.500

4.734

4.257

4.908

5.169

61

3.189

3.447

3.556

3.463

3.747

3.871

3.875

4.462

4.711

4.200

4.856

5.134

62

3.159

3.414

3.528

3.420

3.702

3.832

3.827

4.417

4.682

4.140

4.798

5.091

63

3.121

3.375

3.492

3.370

3.650

3.784

3.772

4.366

4.645

4.072

4.732

5.040

64

3.077

3.328

3.448

3.315

3.592

3.729

3.710

4.307

4.699

3.994

4.657

4.977

65

3.027

3.275

3.397

3.253

3.529

3.664

3.639

4.241

4.541

3.909

4.577

4.903

66

2.972

3.217

3.339

3.186

3.459

3.592

3.559

4.165

4.469

3.815

4.487

4.816

67

2.911

3.152

3.273

3.116

3.384

3.515

3.471

4.079

4.388

3.709

4.386

4.715

68

2.844

3.081

3.200

3.037

3.298

3.428

3.372

3.984

4.296

3.595

4.277

4.607

69

2.768

3.000

3.118

2.951

3.206

3.334

3.266

3.883

4.197

3.477

4.161

4.494

70

2.687

2.916

3.031

2.856

3.108

3.233

3.156

3.777

4.093

3.353

4.038

4.374

71

2.601

2.826

2.939

2.755

3.002

3.126

3.036

3.659

3.978

3.223

3.906

4.244

72

2.505

2.728

2.841

2.650

2.891

3.015

2.910

3.533

3.852

3.086

3.766

4.105

73

2.402

2.624

2.737

2.537

2.774

2.898

2.782

3.403

3.722

2.945

3.619

3.958

74

2.293

2.513

2.625

2.417

2.653

2.777

2.653

3.270

3.587

2.802

3.465

3.804

75

2.183

2.399

2.509

2.294

2.527

2.651

2.520

3.128

3.442

2.656

3.310

3.642

76

2.068

2.279

2.386

2.166

2.394

2.516

2.391

2.986

3.295

2.513

3.157

3.480

77

1.947

2.154

2.259

2.033

2.259

2.374

2.263

2.845

3.148

2.373

3.003

3.321

78

1.820

2.027

2.126

1.898

2.124

2.231

2.128

2.705

2.997

2.233

2.849

3.157

79

1.694

1.899

1.992

1.763

1.990

2.091

1.987

2.560

2.844

2.086

2.689

2.990

80

1.566

1.769

1.853

1.627

1.853

1.945

1.841

2.406

2.687

1.933

2.525

2.816

81

1.434

1.632

1.711

1.483

1.709

1.796

1.699

2.253

2.527

1.784

2.366

2.645

82

1.307

1.499

1.577

1.343

1.566

1.655

1.564

2.101

2.366

1.641

2.209

2.478

83

1.189

1.372

1.450

1.219

1.429

1.519

1.433

1.946

2.198

1.501

2.049

2.304

84

1.081

1.250

1.327

1.111

1.294

1.386

1.313

1.790

2.033

1.369

1.887

2.133

85

0.979

1.127

1.204

1.010

1.166

1.249

1.198

1.636

1.878

1.240

1.727

1.971

86

0.878

1.009

1.084

0.913

1.040

1.112

1.081

1.489

1.727

1.105

1.572

1.812

87

0.781

0.900

0.971

0.822

0.923

0.989

0.966

1.354

1.586

0.978

1.428

1.661

88

0.693

0.795

0.861

0.729

0.820

0.879

0.854

1.226

1.449

0.865

1.289

1.512

89

0.608

0.698

0.756

0.637

0.728

0.776

0.749

1.098

1.307

0.760

1.145

1.352

90

0.528

0.619

0.664

0.547

0.639

0.688

0.660

0.971

1.157

0.671

0.995

1.196

91

0.461

0.552

0.576

0.464

0.557

0.607

0.677

0.849

1.019

0.590

0.859

1.048

92

0.394

0.486

0.498

0.396

0.489

0.519

0.486

0.738

0.902

0.503

0.747

0.918

93

0.329

0.422

0.441

0.332

0.425

0.444

0.408

0.649

0.804

0.430

0.658

0.823

94

0.273

0.366

0.398

0.275

0.368

0.400

0.353

0.574

0.713

0.385

0.585

0.738

95

0.234

0.326

0.348

0.235

0.328

0.350

0.313

0.500

0.610

0.334

0.514

0.646

96

0.194

0.286

0.286

0.195

0.287

0.287

0.272

0.427

0.517

0.274

0.449

0.541

97

0.154

0.244

0.244

0.155

0.245

0.245

0.230

0.359

0.448

0.231

0.396

0.451

98

0.116

0.200

0.200

0.116

0.201

0.201

0 185

0.305

0.389

0.186

0.330

0.391

99

0.082

0.151

0.151

0.082

0.151

0.151

C.136

0.235

0.310

0.137

0.236

0.311

100

0.061

0.091

0.091

0.061

0.091

0.091

0.079

0.131

0.183

0.079

0.131

0.184

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. B 3.)

79

Bilaga B 3.

Tab. 3. Sannolikhet för x-årig tjänsteman att hava pensionsberättigad familj

(hustru, med vilken äktenskap ingåtts före 50 resp. 60 år, eller barn under 21 år).

Sannolikhet i procent

Gränsålder 50 år

Gränsålder 60 år

Alder

X

(S. J:s kassa)

(Telegrafverkets kassa)

Lägre löne- grader

Högre löne- grader

Lägre löne- grader

Högre löne- grader

50 ..........................

94

86

51 ..........................

93

85

52 ..........................

92

84

53 ..........................

92

84

54 ..........................

91

83

55 ..........................

90

82

56 ..........................

89

81

57 ..........................

88

80

58 ..........................

87

79

59 ..........................

86

78

60 ..........................

85

77

89

82

61 ..........................

84

76

88

80

62 ..........................

82

75

87

79

63 ..........................

81

73

86

78

64 ..........................

79

72

84

77

65 ..........................

78

71

82

76

66 ..........................

76

70

81

75

67 ..........................

74

68

79

74

68 ..........................

72

67

77

73

69 ..........................

71

65

75

72

70 ..........................

69

64

73

70

71 ..........................

67

62

71

68

72 ..........................

65

61

69

66

73 ..........................

62

59

67

65

74 ..........................

60

58

65

63

75 ..........................

58

56

62

61

76 ..........................

55

54

60

59

77 ..........................

53

52

57

57

78 ..........................

50

49

54

55

79 ..........................

48

47

51

53

80 ..........................

45

45

48

50

81 ..........................

42

42

45

48

82 ..........................

39

40

42

45

83 ..........................

36

37

39

43

84 ..........................

33

35

36

41

85 ..........................

30

32

33

38

86 ..........................

27

30

30

36

87 ..........................

25

27

27

33

88 .........................

22

25

24

30

89 ..........................

20

22

21

27

90 ..........................

17

20

19

25

91 ..........................

15

18

17

23

92 ..........................

13

16

15

21

93 ..........................

11

14

13

19

94 ..........................

9

12

11

17

95 ..........................

7

10

9

15

96 ..........................

6

9

8

13

97 ..........................

5

8

7

11

98 ..........................

4

6

6

10

99 ..........................

3

5

5

9

100 ..........................

2

4

4

7

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. C.)

Bilaga C.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års familjepensionsutredning

och delegerade för civilstatens änke- och pupillkassa

den 7 februari 1936 träffad preliminär överenskommelse

angående statens övertagande av kassans verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 %) angivna i en av mig den 26 februari 1936 dagtecknad

P. M.1 med allmänna grunder för beräkningar angående civila familjepensionskassors

ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden

av ett statens övertagande av verksamheten. Dessa beräkningar få

med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för

bedömande av kassans ställning under förutsättning att den faktiskt skulle

fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas

»betryggande grunder» (jfr nyssberörda P. M.).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande reglemente

bär undersökts på grundval av förhållandena den 31 december 1934

utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats. Det må framhållas, att barnpensionerna redan

enligt kassans gällande reglemente utgå med den procent av änkepensionen

och intill den slutålder 21 år, som sedermera föreslagits för samtliga statstjänstemän

med reglerade löner av 1934 års familjepensionsutredning. I

bilaga G 1 meddelas en balansräkning upprättad under dessa förutsättningar

betecknad »Balansräkning nr 1». Bland kassans förpliktelser hava för nuvarande

pensionärer och nuvarande delägares efterlevande medräknats även

de provisoriska 10 %-förhöjningarna av pensionerna, utan tidsbegränsning,

på det sätt att kapitalvärdena av de motsvarande tillförsäkrade pensionerna

ökats med 10 °/o. I pensionerna från tjänstemannafonden hava likaså inräknats

gällande provisoriska förhöjningar av 20 °/o. Beträffande nuvarande

delägare har uppdelning gjorts å de delägare, för vilka det nya civila

familjepensionsreglementet i princip skall gälla (i huvudsak delägare i tjänst

med nyreglerad lön), och övriga delägare. Kapitalvärdena av sjuklighetspensioner

samt pensioner från allmänna fonden och tjänstemannafonden hava

upptagits till de belopp, vilka av kassans konsulent, byråchefen E. Stridsberg,

redovisats i dennes tryckta utredning per den 31 december 1934. De återstående

årsavgifter, vilkas kapitalvärde upptages på tillgångssidan, hava i

enlighet med gällande reglementes bestämmelser antagits löpa intill 67 års

ålder eller till delägares frånfälle dessförinnan. Vid tillämpning av de bokförda

värdena för kapitaltillgångarna blir kassans överskott enligt balansräkningen

11,936,015 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en

effektiv ränta av 4 °/o (jfr avdelning 6 i min P. M. den 26 februari 1936) har

1 Bilaga B till denna proposition.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245. (Bil. C.)

81

år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid fastigheten upptagits

till sitt taxeringsvärde; Dickmans värdering bifogas (bilaga C 2). Vid

hänsynstagande till denna värdering uppstår ett korrigerat överskott i balansräkningen

av 13,956,397 kronor. Den i min P. M. januari 1936 (bilagd 1934

års familjepensionsutrednings utlåtande den 23 januari 1936)1 meddelade preliminära

överskottssiffran, 13,909,742 kronor, bör ändras till sistnämnda belopp;

ändras samtidigt den tidigare meddelade siffran för pensioners kapitalvärde

(exkl. sjuklighetspensioner) till den siffra, som svarar mot balansräkning

nr 1 (inkl. sjuklighetspensioner), 71,777,299 kronor, befinnes överskottet

utgöra 19.44 procent av pensioners kapitalvärde (tidigare meddelad preliminär

siffra 19.49 procent).

I balansräkning nr 2 i bilaga G 1 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet

med överenskommelsen den 7 februari 1936 utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 januari 1935;

kapitalvärdet av återstående avgifter i nuvarande tjänst har, med bortseende

från de synnerligen fåtaliga fall, där en avgiftshöjning skulle kunna ske på

grund av överenskommelsen, upptagits till samma belopp som i balansräkning

nr 1. Det framgår av denna balansräkning, att kassans tillgångar ej

äro tillräckliga för täckande av pensionsförbindelserna enligt överenskommelsen

och att staten måste göra ett tillskott, vars kapitalvärde är 5,955,160

kr., för att möjliggöra en höjning till den nya pensionsnivån, detta utan att

kostnaden för 120-kronorstillägget till grundpensionen eller den rörliga pensionsdelen

medräknats. Denna övergångskostnad för staten avser i huvudsak

nuvarande delägare i tjänst med reglerat delaktighetsbelopp, örn man

utgår från en proportionell överskottsfördelning inom balansräkning nr 1.

Ungefärliga årsbeloppet av den del av grundpensionen, som för dylik delägare

måste täckas genom tillskott av staten, framgår av min P. M. januari

1936, tab. 1, kol. 13.2

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst med reglerad lön eller familjepension,

vilket i likhet med den rörliga pensionsdelen ej ingår i balansräkningen,

tillkommer en ytterligare kostnad för staten med ett kapitalvärde

per den 31 december 1934 av 4,756,771 kronor.

Därest kapitalvärdena 5,955,160 och 4,756,771 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp

vid kontinuerlig beräkning efter 4 % räntefot följande för de nedan

angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuitet motsvarande

bristen i täckning 120-kronors
-

Annuiteten av grundpensionen tillägget

utgår under (kapitalvärde (kapitalvärde

5,955,160 kr.) 4,756,771 kr.)

kr. kr.

20 år .............................................. 430,000 343,000

25 » .............................................. 374,000 299,000

30 » .............................................. 338,000 270,000

35 » .............................................. 313,000 250,000

40 » .............................................. 295,000 236,000

Såsom redan nämnts, har vid balansräkningarnas upprättande ingen hänsyn

tagits till framtida befordringar. För att befordringar ej beräkningsmässigt

.skulle medföra någon ändring i det sålunda antagna ekonomiska

förloppet, borde, om man fortfarande bortser från den rörliga pensionsde
1

Bil. I) till prop. nr 201.

2 Prop. nr 201 sid. 135.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 245.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. C.)

len, avgifterna efter befordran för innehavare av nyreglerad tjänst egentligen

beräknas som summan av följande fyra poster:

1) intill 67 års ålder: nuvarande årsavgift,

2) vid befordringstillfället: ännu ej amorterad befordringsavgift (för inträde

eller tidigare befordran),

3) intill avgång från tjänsten: skillnaden mellan familjepensionsavdragen

för den nya tjänsten och för nuvarande tjänst, båda beräknade enligt 1934

års familjepensionsutrednings avdragsskala,

4) höjning av differensen under 3) med hänsyn till att denna beräknats

under förutsättning av att en mot höjningen i familjepensionsunderlaget svarande

andel i överskott å kvinnliga tjänstemäns avgifter tillgodoräknas delägaren

(ifrågavarande andel skulle, i varje fall örn befordran ej skett, lia tillfallit

staten); enär avkortning av pension praktiskt taget genomgående negligerats

vid familjepensionsavdragsskalans beräkning, behöver någon ytterligare

höjning ej ske, för att hel pension enligt överenskommelsen skall täckas.

I stället för de under 1), 3) och 4) avsedda beloppen skall emellertid enligt

överenskommelsen tillämpas familjepensionsavdraget för den nya tjänsten

enligt den nya skalan, vilket avdrag löper intill vederbörandes avgång ur

tjänsten.

Örn höjningen av årsavgiften tänkes försiggå i två etapper: först höjning

från kassans årsavgift till det nya familjepensionsavdraget i den ursprungliga

lönegraden och därefter höjning till familjepensionsavdraget i den nya

lönegraden, är det endast den sistnämnda höjningen, som enligt principerna

för familjepensionsavdragets beräkning erfordras för täckande av pensionsökningen

genom befordran; den förstnämnda höjningen täcker i regel väl

kostnaden för den avgiftsbefrielse vid pensionsålderns uppnående samt vid

sjuk- och invalidpensionering, som den befordrade vinner genom övergång

till den nya ordningen.

Vid en undersökning av olika befordringsfall med ledning av de siffror

angående medelbefordringsåldrar och medelpensionsåldrar, som för verk

med delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa tillämpats vid den nya

pensionsavdragsskalans konstruktion, finner man genom ett dylikt resonemang,

vid vilket post 4) lämnats ur räkningen, att befordringar i regel medföra

icke en ökad utan en minskad nettofamiljepensionskostnad för staten,

i synnerhet i de högre lönegraderna, detta beroende på den särskilt för sistnämnda

lönegrader vid övergång till den nya avgiftsnivån rätt avsevärda

procentuella höjningen av årsavgiften.

Vid den relaterade undersökningen hade såsom nämnts posten 4) negligerats.

Det är sannolikt, att även denna, för samtliga lönegrader sammantagna,

täckes genom nyssberörda kostnadsminskning vid befordran. I övrigt kan

det ifrågasättas, huruvida denna post överhvud taget bör täckas på annat

sätt än genom anlitande av överskott å de kvinnliga tjänstemännens avgifter.

Den av mig gjorda utredningen har icke omfattat den med kassan förenade

kapital- och livränteförsäkringsanstalten.

Stockholm den 27 februari 1936.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. C 1.)

83

Bilaga C 1.

Civilstatens änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 31 december 1934

elter “självkostnadsgrunder“ (räntefot 4%) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade). 1

Balansräkning nr 1

Balansräkning nr 2

Nuvarande reglemente; i

Pensioner enligt överens- kommelsen den 7 februari

1936 (utan inräknande av

pensionerna hava inräk-

pensions- och dyrtidstill-

näts provisorisk förhöj-

lägg eller 120-kronorstill-

ning (10 % å pensioner

lägg och rörligt tillägg;

till änkor och barn samt

hänsyn ej tagen till ut-

20 % & pensioner från

sträckning av änkepen-

tjänstemannafonden)

sionsrätten, t. ex. genom

Tillgångar.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna..........

kr.

införande av pensionsrätt

för frånskild hustru)

kr.

65,460,031

65,460,031

Kapitalvärdet av återstående avgifter för förefint- liga delägare

högre lönegrader ............................

9,766,978

9,766,978

lägre lönegrader..............................

7,535,281

7,535,281

Kapitalvärdet av oguldna retroaktivavgifter......

951,024

951,024

Brist (okorrigerad siffra)........................

—

7,975,542

Summa

83,713,314

91,688,856

Skulder

Kapitalvärdet av utgående pensioner till änkor och

barn

änkor........................................

21,700,008

2 26,040,010

minderåriga barn ............................

2,174,229

2 2,609,075

sjuklighetspensioner ..........................

489,500

2 587,400

Utgående eller väntade särskilda pensioner

aktuella pensioner från allmänna fonden ......

5,200

2 6,240

aktuella pensioner från tjänstemannafonden....

67,200

2 80,640

eventuella uppskjutna pensioner från tjänste- mannafonden ..............................

7,200

2 8,640

Kapitalvärdet av förefintliga delägares rätt till

familjepension för efterlevande

a) delägare i tjänst med nyreglerad lön eller ock

delaktighet efter nyreglerad lön, tillhörande

förvaltningsområde, varå civila tjänstepensions- reglementet äger tillämpning

högre lönegrader ........................

24,248,495

^l,321,082

lägre lönegrader ........................

12,956,493

118,881,001

b) övriga delägare

högre lönegrader ........................

8,860,347

210,632,416

lägre lönegrader ........................

1,268,627

2 1,522,352

överskott (okorrigerat)..........................

11,936,015

—

Summa

83,713,314

91,688,856

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 % effek- tiv ränta, varvid dock fastigheten upptages till

sitt taxeringsvärde, ökas kapitalbehållningens

värde med ..................................

2,020,382

2,020,382

och det med hänsyn härtill korrigerade överskottet

blir..........................................

13,956,397

— 5,955,Kitt (brist)

1 Kapitalvärdet av »grundpension» enligt det av utredningen föreslagna civila farniljcpensionsreglementet;

sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för här avsedda delägare, vilka

tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör 4,756,771 kr.

2 120 % av värdet i balansräkning nr 1.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. C 2.)

Bilaga C 2.

Civilstatens änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 31/12 1934.

Bokfört

Värde enl. en eff. ränta

Marknads-

värde

31/i2 1934

värde

av 3.5 %

av 4 %

1 920,000

1 1,120,000

1 1,120,000

4,775,770

1,704,719

1,340,448

2,824,432

4,987,830

1,795,888

1,443,510

2,987,514

4,879,594

1,735,460

1,392,684

2,919,481

5,213,900

1,830,773

1,530,420

3,056,240

3,984,267

4,163,509

4,094,869

4,209,443

14,629,636

15,378,251

15,022,088

15,840,776

7,159,804

7,652,313

7,451,559

39,473,207

1,254,266

41,511,426

1,313,023

40,524,006

1,291,753

40,727,473

42,824,449

41,815,759

1,900,000

2,123,480

2,031,430

196,832

196,832

196,832

1,659,689

1,659,689

1,659,689

710,663

156,120

126,335

694

710,663

156,120

126,335

694

710,663

156,120

126,335

694

993,812

993,812

993,812

68,187,246

71,948,826

70,291,169

20,496

20,496

20,496

68,166,750

71,928,330

70,270,673

65,460,031

3 69,072,249

8 67,4S0,413

Kapitaltillgångar (gemensamma för

kassan, 13 donationsfonder samt kapital-

och livränteförsäkringsanstalten)

A. Fastighet..........................

B. Obligationer

Svenska Statens ..................

Sveriges allm. hypoteksbank ......

Sveriges stadshypotekskassa........

Inteckningsgaranti A.-B...........

Utfärdade eller garanterade av svensk

kommun........................

S:a B

C. Svenska kommunlån..............

D. Svenska inteckningslån i Stockholm

Övriga............................

S:a D

E. Reverslån mot säkerhet av obliga
tioner

utfärdade av A.-B. Göteborgs

hypotekskassa ..................

F. Lån mot namnsäkerhet..........

G. Kassa och banker ..............

H. Övriga tillgångar (ej försäkringstekniskt

beräknade poster)

Upplupna, ej förfallna räntor......

Obetalda förfallna räntor..........

Oguldna delägaravgifter............

Diverse ..........................

S:a H

Summa kapitaltillgångar

Skulder (gemensamma, ej försäkringstekniskt

beräknade) ............

Saldo (gemensamma tillgångar över

gemensamma skulder) ..........

Härav belöper på änkekassan ____ 1

Specifikation angående inteckningslåns läge.

Lånebelopp

Inom 50 %

av tax.-v.

Över 50%

inom 60 %

Över 60 %

inom 66 */s %

Över 66 s/s %

inom 75 %

Svenska inteckningslån i

Stockholm.......... kr.

%

39,473,207

100.0

34,429,212

87.2

4,396,940

11.2

566,587

1.4

80,468

0.2

Övriga .............. kr.

%

1,254,266

100.0

1,208,341

96.3

33,205

2.7

12,720

1.0

Summa kr.

*

40,727,473

100.0

35,637,553

87.6

4,430,145

10.9

579,307

1.4

80,468

0.2

1 Taxeringsvärde. — 2 På 13 donationsfonder belöper 1,064,700 kr. och på kapital- och livför
65,

460,031 ^ . ,

säkringsanstalten 1,642,019 kr. — 8 Beräknat till gg 16g 750 = 0.96029268 av ovanstaende saldo.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. D.)

85

Bilaga D.

Utlåtande

av professor ROB. MALMGREN.

Till 1934 års Familjepension sutredning.

I skrivelse av den 15 i förra månaden har Ni begärt mitt yttrande över

vissa i en skrivelsen bifogad »P. M.» angivna juridiska spörsmål, föranledda

av en ifrågasatt omläggning av de för vissa grupper av statstjänstemän

inrättade familjepensionskassorna, och får jag i anlednig härav anföra följande.

Till en början må anmärkas, att lagen om understödsföreningar (den 29

juni 1912 enligt 1 § till understödsföreningar) räknar också föreningar, som

avse att »meddela pension åt avliden medlems änka eller barn», i lagen kallade

»pensionskassor», samt att lagen äger tillämpning också på sådana

pensionskassor, som äro avsedda »för i offentlig tjänst anställda personer»

(98 §), såvida icke konungen beträffande viss kassa av detta slag förordnat,

att den skall vara undantagen från lagens tillämpning.

Eder sekreterare har på förfrågan meddelat mig, att förordnande av sistnämnda

innebörd lämnats beträffande tre av de nu ifrågavarande kassorna,

nämligen civilstatens änke- och pupillkassa samt statens järnvägars och

telegrafverkets motsvarande kassor. Beträffande tullstatens enskilda pensionsinrättning

har dylikt förordnande däremot icke meddelats, men inrättningen

har själv ansett sig falla utanför lagens tillämplighetsområde

och därför icke heller blivit vederbörligen inregistrerad.

Det synes tvivelaktigt huruvida denna inrättningens uppfattning är riktig.

De skäl, som skulle kunna anföras till stöd för densamma, torde väl med

samma rätt kunna användas beträffande de övriga kassorna, för vilka dock

ett Kungl. Maj:ts förordnande ansetts erforderligt. Emellertid är denna

fråga utan betydelse i förevarande sammanhang. Är nämligen lagen örn

understödsföreningar tillämplig, behöver man icke hysa någon tvekan^ örn

huru de spörsmål, som här intressera oss, skola besvaras: lagen innehåller

ju positiva stadganden örn pensionskassors överflyttning eller upplösning,

om erforderlig majoritet vid besluts fattande o. s. v.

Den till besvarande framställda huvudfrågan gäller, huruvida kassornas

beslutande organ, alltså de av delägarna utsedda fullmäktige och vad tullstatens

pensionsinrättning angår delägarna själva — vilka ju äga Insluta om

ändring av reglementet (§ 30) -— kunna med rättsligt förbindande verkan

fatta beslut om en överenskommelse med staten om dennas övertagande av

kassornas förpliktelser och örn överlämnande till staten av deras tillgångar.

Vi lia då först att tillse huruvida kassornas reglementen innehålla något

härom.

Enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa (§ 32) äga fullmäktige

— bortsett från vissa val och av Kungl. Maj:t infordrade yttranden

— »besluta» i frågor rörande förvaltningen av kassan eller örn »ändringar

och tillägg i detta reglemente» ävensom i ullåningsreglementct och instruk
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 24-5. (Bil. D.)

Bollen för kassans styrelse. Det heter sedan i andra stycket av samma paragraf,

att fullmäktiges beslut i ämnen, som angå »huvudgrunderna för kassan

eller ändringar eller tillägg i reglementena eller instruktionen för styrelsen»,

icke bliva gällande förr än de vunnit Kungl. Majits godkännande. Sistnämnda

föreskrift innefattar tydligtvis icke någon utvidgning av den i st. 1

angivna kompetensen: »huvudgrunderna för kassan» äro att finna i reglementet,

och ändring i huvudgrunderna sker icke på annat sätt än genom

ändring av reglementet.

Fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa lia ävenledes (§ 20 i

regi.) att förrätta val, granska kassans räkenskaper och förvaltning samt besluta

i frågor rörande »förvaltningen och om ändring i detta reglemente».

Det säges uttryckligen, att ändring i reglementet icke kan ske på annat sätt

än genom beslut av fullmäktige med godkännande av Kungl. Majit.

Beträffande fullmäktige för statens järnvägars änke- och pupillkassa heter

det på samma sätt i dess reglemente (§§ 24 och 25), att de äga förrätta vissa

val, granska kassans förvaltning och räkenskaper samt besluta i frågor örn

förvaltningen eller ändringar i och tillägg till reglementet, varvid det anmärkes,

att ändringar i reglementet måste underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Man lägger här märke till stadgandet, att örn Kungl. Majit skulle anse någon

dylik ändring vara av nöden, kommer Kungl. Majit att lämna fullmäktige

tillfälle att »yttra sig i ämnet», varemot det icke säges något örn fullmäktiges

bifall som förutsättning för ändringens genomförande.

A ad slutligen angår tullstatens enskilda pensionsinrättning, har denna ställts

i ett vida närmare beroende av staten än de övriga. Delägarna lia som redan

nämnts inga fullmäktige och överhuvud inga sammanträden. De välja fem

av de sju ledamöterna i den direktion, som har kassans löpande förvaltning

örn hand, men Kungl. Majit utfärdar instruktion för denna direktion, generaltullstyrelsen

utser revisorer och beslutar örn ansvarsfrihet. Örn ändring av

reglementet stadags i § 30, att förslag därom kan väckas av kassans direktion

hos generaltullstyrelsen, som, därest den anser sig kunna biträda förslaget,

infordrar delägarnas mening i form av ja eller nej till detsamma. Enhällighet

fordias därvid icke för bifall, icke ens kvalificerad majoritet. Vinner

nej, är förslaget förkastat, men örn ja-rösterna äro i majoritet, skall generaltullstyrelsen

hos Kungl. Majit anhålla örn den beslutade ändringens fastställande.

En överenskommelse av ovan angiven art kan icke anses ingå i den genom

reglementena utstakade kompetensen för fullmäktige resp. delägare. Befogenheten

att besluta örn ändringar, låt vara aldrig så vittgående, kan icke anses

innesluta också en befogenhet att bestämma örn kassans upplösning med

eller utan (iverflyttning av dess rättigheter och förpliktelser på annan. Man

kan icke utan språkligt våld kalla det för en ändring i ett reglemente, örn

man beslutar att den inrättning, vars verksamhet reglementet skulle reglera,

skall upphöra att finnas till. Det sista är en så genomgripande åtgärd, att

man väntar sig ett särskilt stadgande därom. I lagen om understödsföreningar

talas det också dels om stadgeändringar och dels örn förenings upplösning

eller överflyttning.

Därmed är frågan emellertid icke avgjord. Det måste ju finnas någon

rättslig möjlighet att avveckla dessa kassor liksom alla andra. I lagen örn

understödsföreningar, vilken som förut påpekats principiellt gäller också för

kassor av här ifrågavarande art, finnas stadgande!! örn kassors upplösning och

överflyttning. Att man icke intagit några motsvarande bestämmelser i de från

lagens tillämpning undantagna kassornas reglementen har väl antingen berott

därpå, att man icke ansett sig behöva på samma sätt som beträffande andra

kassor räkna med en upplösning eller mera sannolikt därpå att man ansett

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. D.)

sig kunna vid inträffande behov komma till rätta med saken även utan uttrycklig

bestämmelse i reglementet.

För frågans avgörande kunde man nu tänka sig tre alternativ: 1) avgörandet

hänsk,jutes till delägarna; 2) reglementet ändras och bestämmelser

införas däri örn tillvägagångssättet vid kassans upplösning; 3) fullmäktige

besluta även utan stöd i reglementet.

Det första alternativet kunde måhända synas vara det på en gång enklaste

och tryggaste. Man tycker sig ju då lia gått tillbaka till de egentliga rättsinnehavarna

och låtit dessa förfoga över vad som för dem framstår som deras

rättigheter och yttra sig över vad som nära berör allas deras intressen. Det

ligger också nära till hands att föreställa sig saken så, att delägarna överlåtit

sin befogenhet på fullmäktige, men icke i full utsträckning utan behållit för

sig själva vad som icke enligt reglementet tillkommer fullmäktige. \ id avgörandet

av frågor, som falla utanför fullmäktiges kompetens, skulle man då

antingen låta delägarna själva direkt fatta beslut eller också bereda dem tillfälle

att lämna fullmäktige ett särskilt bemyndigande att avgöra den uppkomna

frågan — ungefär som när en privat fullmäktig, då en åtgärd från

hans sida ifrågasättes, vilken ej ingår i den befogenhet som den honom lämnade

fullmakten förlänar, hos uppdragsgivaren begär ett vidgat bemyndigande.

— Emellertid innebure detta resonemang en felbedömning av förhållandet

mellan delägare och fullmäktige. De senares befogenhet grundar sig

icke som den privata uppdragsinneliavarens på huvudmannens viljeförklaring,

utan på reglementets bestämmelser. Lika litet som delägarna kunna fritt

avgöra huruvida de vilja låta sig representeras av fullmäktige eller ej, lika

litet kunna de giva dessas befogenhet en större eller mindre utsträckning. De

ha överhuvud — bortsett naturligtvis från tullstatens pensionsinrättning —

ingen annan funktion inom kassan än att välja fullmäktige. Därtill kommei

så de rent praktiska svårigheterna, som skulle vara förenade med att överlämna

beslutanderätten åt delägarna.

Det andra alternativet, beslut av fullmäktige efter förutgången regementsförändring,

är naturligtvis formellt otadligt. Det skulle också^ medföra den

fördelen att man i samband med bestämmelser örn tillvägagångssättet vid

kassas överflyttning eller upplösning kunde giva föreskrifter om dekigaies

rätt att överklaga ett beslut härom — tilläventyrs i överensstämmelse med

vad som finnes stadgat i lagen örn understödsföreningar, där det i 47 § heter,

alt föreningsmedlem, som förmenar att beslut ej tillkommit i behörig ordning

eller eljest strider mot lag eller förenings stadgar, äger tala därå genom

stämning till domstol inom tre månader från dagen för beslutet, efter vilken

tid rätten till klandertalan är förlorad. — Man kan dock ej frigöra sig från

känslan att detta förfarande betyder en onödig omgång. En ändring av reglemente

kunna fullmäktige med Kungl. Majlis bifall besluta när som helst,

utan att behöva först vädja till delägarna och begära något deras särskilda

bemyndigande till förändringen, icke ens i form av nytt val. Då en överenskommelse

med Kungl. Majit är från statens sida önskvärd, kommer givetvis

Kungl. Majit att lämna sitt samtycke till den härför nödiga reglementsändringcn.

liela denna del av proceduren blir en ren formalitet.

Därvid erbjuder sig då det tredje alternativet som det lämpligaste. I .stället

för att låta fullmäktige genom en reglementsändring själva utvidga sin

kompetens och därefter begagna sig av denna kompetensutvidgning till att avsluta

den önskade överenskommelsen med staten skulle man låta fullmäktige

ingå överenskommelsen omedelbart, utan föregående rcglemcntslörändring.

Detta blir i själva verket endast en extendering av reglementets bestämmelser.

Fullmäktige liro det allmänt beslutande organet för kassorna. De bilda del
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. D.)

ägarnas synliga representation. Delägarna handla genom fullmäktige och

som nämnt aldrig direkt. Står det nu klart att beslut om kassas avveckling

skall kunna fattas, bör det ej vara förenat med några betänkligheter att låta

beslutanderätten utövas av fullmäktige, även örn befogenheten ej direkt är

nämnd i reglementet.

Jag övergår så till frågan om den rättsverkan en överenskommelse örn

kassans upplösning saint dess rättigheters och förpliktelsers övergång på

staten skall anses få för de^ nuvarande delägarna. Kunna dessa mot sin vilja

tvingas över i de nya förhållandena? Kan man genom majoritetsbeslut inom

fullmäktige införa en ordning, vilken medför kanske betydligt ökade avgifter

för en delägare, som ej skulle lia något som helst gagn av den motsvarande

höjningen av pensionerna (han är tilläventyrs änkling och har endast

myndiga barn) ? och kan man i samma ordning beröva delägarna den

rätt att själva förvalta sin pensionskassa, som de tidigare utövat? Det ligger

ju nära till hands att här tänka på nya löneregleringar och deras genomförande.

Liksom en befattningshavare ej kan tvingas in på en ny lönestat

och de därvid fogade villkoren — såvida icke något förbehåll i sådan riktning

gjorts vid tjänstetillträdet eller på annat sätt — utan får välja emellan att

acceptera de nya förmånerna med åtföljande tilläventyrs ökade förpliktelser

och att bibehållas vid den avlöning, som tidigare tillkom honom, så skulle

menar man kanske en delägare ha rätt att själv avgöra, huruvida han vill

tor sin del acceptera de nya anordningarna eller behålla sin tidigare ställning

till kassan, de gamla avgifterna, de förut gällande pensionsbeloppen

o. s. \. Det bör anmärkas, att detta spörsmål örn den enskilde delägarens

skyldighet att finna sig i vad fullmäktige besluta icke endast uppstår vid

ett sa exceptionellt fall som då kassans överflyttning beslutas, utan likaväl

kan bli aktuellt vid ett beslut inom den bestående organisationens ram, t. ex.

vid avgiftsförhöjning.

... kan vara av ett visst intresse att tillse, huruvida lagen örn understödsföreningar

rörande detta spörsmål har något stadgande för de pensionskassor,

på vilka den är tillämplig. Enligt 36 § fattas å föreningssammanträde

besluten med enkel majoritet, där annat ej finnes bestämt i föreningens stadgar.

För ändring i förenings stadgar uppställas helt naturligt särskilda och

strängare krav. Enligt 44 § är beslut härom ej giltigt med mindre antingen

samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på

varandra följande sammanträden och å det sista samlat minst två tredjedelar

av de röstande. Enhällighet är sålunda icke föreskriven. Även en stadgeändring,

som angår skyldighet att erlägga bidrag till föreningen eller rätt

till understöd eller till andel i föreningens tillgångar vid delägares avgång

eller föreningens upplösning, kan beslutas i nämnda ordning. Den som

anser sin rätt trädd för nära far anställa talan inför domstol inom viss tid,

men örn tiden försittes blir beslutet förbindande. Endast i ett fall har absolut

enhällighet stadgats: örn det gäller upptagande i stadgarna av någon

förut icke angiven grund för medlems uteslutande ur föreningen och ändringen

skall äga giltighet också gentemot den som vid frågans avgörande

redan var medlem, måste samtliga medlemmar lia samtyckt till beslutet.

Nu är det ju sant, att vad som i denna lag stadgas icke gäller för nu ifrågavarande

kassor (utom möjligen för tullstatens). Här har man ingenting annat

att hålla sig till än gällande reglementen och kanske de grundsatser som

före 1912 års lag tillämpades för pensionskassor i allmänhet. Emellertid

kan här en anmärkning vara på sin plats örn de offentliga tjänstemannakassornas

särskilda art. Dessa kassor tjäna på en gång ett offentligt och ett

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. D.)

89

privat intresse. De äro ej blott resultatet av sammanslutningar mellan vissa

persongrupper för tillgodoseende av samma intresse som i allmänhet kommer

människor att bilda understöds- eller pensionsföreningar, deras privata

intresse av att på bästa sätt kunna fullgöra sin försörjningsplikt gentemot

sina familjer. De skola också vara ett uttryck för statens intresse av att de

i dess tjänst anställda personerna kunna utföra sina sysslor i det trygga

medvetandet att de ej blott för egen del ha sin försörjning av sitt arbete, både

under sin krafts dagar och när ålderdom eller invaliditet göra dem oförmögna

att sköta tjänsten, utan att också deras familjer ej stå helt på bar backe,

när de själva falla ifrån. Detta statens intresse har tagit sig uttryck på flera

sätt. Staten har medverkat vid kassornas bildande, den har genom pekuniära

bidrag möjliggjort deras verksamhet, den har utfärdat reglementen

för dem och därvid tillerkänt sig befogenhet att i betydande utsträckning

öva tillsyn över deras förvaltning. Under sådana förhållanden kan det ju

svårligen tänkas att de enskilda delägarna skulle inom dessa kassor intaga

en starkare och självständigare ställning än i de av lagen reglerade. Som

förut nämnts skulle ju lagen egentligen gälla också för tjänstemannakassorna.

När nu Kungl. Majit förordnar, att de skola undantagas från dess

tillämpning, kan detta väl snarast antagas ske på den grund att deras nära

beroende och kontroll av staten göra lagens detaljbestämmelser både överflödiga

och olämpliga.

Går man nu till reglementena, skall man som vi redan sett finna, att det

ingenstädes fordras samtycke av den enskilda delägaren för att ett fattat

beslut skall kunna realiseras. För beslut av fullmäktige kräves i allmänhet

endast enkel majoritet. För reglementsändring måste däremot på visst sätt

kvalificerad majoritet föreligga. Men ett med iakttagande härav fattat beslut

länder delägarna till efterrättelse. Så är fallet även när beslutet går

ut på t. ex. en böjning av pensionsavgifterna. I reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa (§ 37) förutsättes det att en sådan höjning skall kunna

anlitas på grund av kassans ekonomiska ställning. Det är anmärkningsvärt

att någon motsvarighet till den i 1912 års lag delägare tillförsäkrade

rätten att vid domstol få ett föreningsbeslut underkastat prövning icke påträffas

i reglementena med avseende på fullmäktiges beslut. Rimligtvis beror

detta därpå att besluten i stor utsträckning —- sålunda alla reglementsändringar

— skola underställas Kungl. Majit. Mot kränkningar av vad som

måste sägas vara en delägares verkliga rätt skola dock de vanliga rättsmedlen

kunna anlitas för att utfå denna rätt.

Ett belysande rättsfall kan här anföras från tiden före tillkomsten av 1912

års lag. Det finnes refererat i Nytt juridiskt arkiv I för 1911 s. 310 ff. Poliskåren

i Göteborg hade bildat en begravningskassa och fått stadgar fastställda

av KB 1868. Enligt dessa stadgar hade delägare att erlägga vissa

belopp under angiven tid. Under förutsättning av kassans försämrade ställning

kunde han bli förpliktad att erlägga ytterligare avgifter. Medlem som

under föreskriven tid erlagt avgifter erhöll begravningsbrev å 100 kronor.

Någon bestämmelse örn sättet för ändring av stadgarna fanns icke. Begravningsbrev

hade nu utfärdats för E år 1879. Nya stadgar för föreningen

antogos 1905 och 1906, i vilka infördes en bestämmelse örn skyldighet för

medlem, som före deli 1 januari 1906 förvärvat rätt lill begravningshjälp,

att vidkännas ett avdrag i denna nied belopp, som stod i proportion till kassans

blist. E bade varken deltagit i eller godkänt detta beslut. Eller

Els död utbetalades av kassan endast en del av det belopp, varpå liegravningsbrevet

lydde. Då sterbhusdelägarna nu stämde kassan inför domstol,

ogillades käromålet av underdomslolen, men bovrätten, vars dom sedan en
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kunell. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. D.)

liälligt fastställdes av högsta domstolen, fann att sterbhusdelägarnas rätt

enligt 1868 års stadgar lagligen icke kunnat inskränkas genom sedermera i

samma stadgar gjord ändring, däri delägaren icke tagit del, och biföll kravet.

— Här är nu att märka dels att eu till visst belopp fixerad rätt kunde

åberopas, och dels att ingen bestämmelse fanns om sättet för stadgeändring.

Förhåller det sig emellertid nu så att en delägare redan med den nuvarande

organisationen kan finnas skyldig att underkasta sig ganska vittgående

förändringar i avgifts- och pensionsbestämmelserna — det talas ju uttryckligen

örn beslut som angå »huvudgrunderna för kassan» — synes det oberättigat

att medge honom en vidsträcktare rätt inom en organisation, sorn

genom ett lagligen fattat beslut träder i stället för denna. Han har icke genom

sitt inträde i kassan förvärvat någon pekuniärt fixerad rättighet på

samma sätt som en tjänsteutnämning betyder rätt till lön enligt den vid tiden

för utnämningen gällande lönestaten. Det lian förvärvat är snarast anspråk

på en viss relation mellan den en gång utfallande pensionen och de

inbetalta avgifterna. Och han har intet anspråk på orubblighet i den kassas

organisation, i vilken han ingick. Den självstyrelse, som då utgjorde ett

moment i organisationen, kan ju svårligen betraktas som en individuell

rättighet, vilken domstol skulle kunna tänkas villig att skydda.

Emellertid synes det, örn än icke rättsligen nödvändigt så dock av klokhetshänsyn,

till måhända rimliga betänkligheters hävande och onödiga processers

undvikande, förestavat att vid en blivande överenskommelse mellan

staten och vederbörande kassor inrycka en bestämmelse av innehåll att den

som önskar bibehållas vid dittills gällande förpliktelser och förmåner skall

äga rätt därtill, om han inom viss tid anmäler sin önskan. Därigenom ha

också de beslutande fullmäktige garderat sig mot ett eventuellt skadeståndsanspråk

från delägares sida. Denna fråga skall nu till sist beröras.

Huruvida de fullmäktige, som genom sina röster åvägabringa en överflyttning

på staten av de nuvarande kassornas tillgångar och förbindelser samt

kassornas upplösning, därigenom utsätta sig för risken av en skadeståndstalan

från missnöjda delägares sida är en fråga av väl uteslutande teoretiskt

intresse. Skadestånd kan ju icke ifrågakomma förr än någon verklig skada

tillfogats någon. Nu är det ju meningen, att den ifrågasatta uppgörelsen i

stället för att vara ofördelaktig för delägarna skall tillföra dem väsentliga fördelar,

låt vara att dessa te sig olika för olika grupper av intressenter, beroende

på den ställning de tidigare haft och de förmåner de förut åtnjutit. Om

det nu emellertid skulle visa sig, att en delägare genom de nya anordningarna

skulle lida en verklig rättsförlust, så bör som nyss anmärkts rättegångsvägen

stå honom öppen för hävdande av anspråket. (Det var ju till

förekommande härav som ett förbehåll i överenskommelsen ansågs tillrådligt.

) Men hans talan bör då rikta sig mot den, som bär att svara för kassans

förbindelser mot delägarna, alltså mot staten som kassans rättslige

successor. I lagen örn understödsföreningar 68 § stadgas det örn frivillig

överlåtelse av understödsförenings rörelse, att sedan beslut därom fattats

och gillats av tillsynsmyndigheten, skall den förening eller det bolag, varpå

överlåtelsen skett, anses lia inträtt i den överlåtande föreningens rättigheter

och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade på

grund av den överlåtna rörelsen. Det är ju meningen, att staten skall helt

(iverta kassornas rättigheter och förpliktelser. Detta måste naturligtvis ske

på ett juridiskt fullt betryggande och för framtiden förpliktande sätt, så att

man ej skall behöva befara möjligheten av att staten genom reducerade anslag

eller på annat sätt försätter de forna delägarna i en ofördelaktigare

ställning. Men har staten på detta sätt övertagit resp. kassors förbindelser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. D.) H

och den som anser sin rätt förnärmad alltså kan vända sig mot staten med

sin talan, blir ju en skadeståndstalan mot de beslutande fullmäktige praktiskt

taget utesluten. Om nämligen en mot staten förd talan av domstolen

underkännes, så lärer det väl icke vara några utsikter till att få ett skadeståndsanspråk

bifallet.

Sammanfattning.

Reglementena innehålla intet om befogenheten att besluta om kassornas

upplösning och den ifrågasatta överenskommelsen med staten. Då kassorna

måste kunna avvecklas, kan man emellertid — i stället för att gå omvägen

över en reglementsförändring — anse det organ, som är kompetent

att besluta förändringar i »huvudgrunderna» för kassorna, vara kompetent

också i denna fråga.

Fullmäktiges beslut bli förbindande för delägarna, även om det gäller en

total omläggning av kassan. Där den enskilde kan påvisa något verkligt

rättsanspråk, kan detta dock ej förintas, något som emellertid gäller även

beslut under den nuvarande ordningen. Med tanke på möjliga tvivelsmål

örn vad som är eller icke är en delägares verkliga rättigheter bör det i överenskommelsen

tillerkännas delägare frihet att, örn han inom viss tid uttalar

önskan därom, bibehållas vid rättigheter och skyldigheter enligt den gamla

ordningen.

Om en dylik bestämmelse inryckes och staten uttryckligen och på ett

juridiskt fullt betryggande sätt övertar kassornas förbindelser mot delägarna

och pensionsberättigade, kan risken att de beslutande fullmäktige skola

utsättas för en skadeståndstalan anses alldeles utesluten.

De två första frågorna i den Eder skrivelse bifogade »P. M.» kunna alltså

besvaras jakande.

Lund den 13 juli 1935.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. E.)

Bilaga Ii.

Överenskommelse örn statens övertagande av telegrafverkets

änke- och pupillkassa.

Mellan 1934 åi''s lämiljepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt undertecknade av fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa

utsedda delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra

sidan, har denna dag överenskommelse träffats om statens övertagande av

kassans rörelse på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det

för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband därmed förhinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse

till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion,

ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för fullmäktig eller direktionsledamot

eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. För envar delägare, om vid övertagandet kvarstår i telegrafverkets

tjänst eller åtnjuter tjänstepension från verket och som ej gjort anmälan enligt

7 mom. här nedan, skola bestämmelserna i det förslag till allmänt

familjepensionsreglemente, som framlagts för innevarande års riksdag genom

proposition nr 201, bliva tillämpliga med de undantag och tillägg, som i 3, 4

och 5 mom. här nedan omförmälas. Därvid skall beträffande den, som i

kassan är berättigad till familjepension efter en högre lönegrad än den han

vid övertagandet tillhör, så anses som om han tillhörde den högre lönegraden.

3. För i 2 mom. avsedd delägare skall i stället för bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet rörande familjepensionsavdrag gälla, att

honom tillkommande lön (arvode) eller tjänstepension minskas med ett belopp,

motsvarande den avgift, som, därest de för honom närmast före övertagandet

gällande bestämmelserna alltjämt varit å honom tillämpliga, skolat

av honom vid varje ifrågavarande tidpunkt erläggas till kassan. Dock

skall i stället för den i kassans reglemente stadgade avgiftsbefrielsen för den,

som efter fyllda 60 år ej har hustru eller barn med anspråk å pension, gälla

motsvarande avgiftsbefrielse för den, som efter fyllda 65 år ej har hustru

eller barn med anspråk å pension.

Vinner i 2 mom. avsedd delägare vid eller efter övertagandet befordran till

befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för

vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare innehavda

befattningen, eller förordnas han vid eller efter övertagandet att

innehava icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente är tillämpligt

och för vilken ett högre familjepensionsunderlag är gällande än det för

hans förra befattning fastställda, skall allmänna familjepensionsreglemen
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24ö■ (Bil. E.)

93

tet gälla även i fråga om familjepensionsavdragets belopp, varemot beträffande

den tidrymd, under vilken avdrag skall äga rum, ändring icke skall

föranledas av befordringen eller förordnandet.

4. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt pension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas

till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den befattning

han vid dödsfallet eller avgången med pension innehade eller, därest

han enligt 2 mom. skall anses i familjepensionshänseende tillhöra högre lönegrad,

familjepensionsunderlaget för denna.

Beträffande delägare, som efter övertagandet avgått ur telegrafverkets

tjänst utan att vara berättigad till pension, skall vad i 4 § 3 mom. andra

punkten allmänna familjepensionsreglementet stadgas icke äga tillämpning.

5. Efterlämnar i 2 mom. avsedd delägare vid sin död icke änka men frånskild

hustru, från vilken han erhållit äktenskapsskillnad före tidpunkten för

kassans övertagande, skall den frånskilda hustrun, där ömmande omständigheter

föreligga, antingen vid delägarens död, örn pensionsberättigade barn

då ej finnas, eller senare, då förut utgående barnpensioner upphört, kunna

efter prövning av myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, tillerkännas pension

med högst det belopp, som enligt allmänna familjepensionsreglementet

tillkommer make ensam.

6. Till de vid tidpunkten för övertagandet befintliga pensionstagarna i

kassan samt till efterlevande efter sådan delägare, som avses i 2 § 2 mom.

i kassans reglemente, skall utgå dels grundpension till belopp, som skolat av

kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna

alltjämt varit gällande, dels pensionstillägg, i den mån sådant vid övertagandet

utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera

gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg enligt de grunder, som vid varje

tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst, dels ock ett fast tillägg, motsvarande tjugotvå procent å nämnda

grundpension.

Före övertagandet beviljade understöd jämlikt 8 § 3 mom. i kassans reglemente

skola alltjämt utgå enligt oförändrade grunder, dock att beloppen

skola ökas med tjugotvå procent.

I de i detta mom. avsedda fallen skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter

som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före

övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gidia, därvid för

staten skall gälla vad enligt berörda bestämmelser gäller för kassan och därvid

myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad enligt samma

bestämmelser ankommer på kassans direktion eller fullmäktige. Vid tilllämpningen

härav skall följas den i kassan tillämpade praxis, att förskottsvis

för kvartal utbetald pension icke återkräves, örn pensionstagaren avlider

under kvartalet.

7. önskar delägare, som vid övertagandet kvarstår i telegrafverkets tjänst

eller åtnjuter tjänstepension från verket, att för honom i stället för föreskrifterna

i 2—5 mom. skall äga tillämpning vad i 6 inom. sägs och gör han därom

före övertagandet anmälan till Kungl. Majit, skall jämväl för honom bestämmelserna

i sistnämnda moment gälla.

8. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med

undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord

per dagen för övertagandet enligt de grunder, sorn angivits i härvid såsom

bilagor'' fogade promemorior av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande

tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior angivna

1 Motsvarar bilagorna I! och F vid propositionen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 245■ (Bil. E.)

grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan telegrafstyrelsen

och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen

eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till Kungl.

Maj :ts avgörande.

över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I

fråga örn användningen av överskottet besluta kassans vid övertagandet fungerande

fullmäktige i den ordning, som i kassans reglemente är stadgad rörande

ändring av reglementet.

9. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse sidor

godkänts före 1936 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera

parten tagit ett.

Stockholm den 31 mars 1936.

1934 års familjepensionsutredning: Av fullmäktige för telegrafverkets än
ke-

och pupillkassa utsedda delegerade

:

A. Hamilton. Seth Ljungqvist.

O. A. Åkesson. Joél Laurin. G. Wold. Ragnar Nygren.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. F.)

95

Bilaga F.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års

familjepensionsutredning och delegerade för telegrafverkets änkeoch

pupillkassa den 31 mars 1936 träffad preliminär överenskommelse

angående statens övertagande av kassans

verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 %>) angivna i en av mig den 26 februari 1936 dagtecknad

P. M.1 med allmänna grunder för beräkningar angående civila familjepensionskassors

ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden

av ett statens övertagande av verksamheten. Dessa beräkningar få

med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för

bedömande av kassans ställning under förutsättning att den faktiskt skulle

fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas

»betryggande grunder» (jfr nyssberörda P. M.).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande reglemente,

dock med iakttagande av vad nedan sägs beträffande barnpensioner,

har undersökts på grundval av förhållandena den 30 september 1934. Beräkningarna,

vilka utförts av aktuarien i livförsäkringsaktiebolaget Thule

fil. doktor R. Palmqvist, hava härvid först verkställts utan hänsyn till framtida

befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader hava ej medräknats.

I bilaga Fl meddelas två balansräkningar upprättade efter dylika förutsättningar

betecknade »Balansräkning nr 1» och »Balansräkning nr 2»; de

skilja sig beträffande de gjorda antagandena angående barnpensioner — till

vilka räknas såväl barntillägg i fall, där pensionsberättigad änka finnes, som

pensioner till minderåriga barn i övriga fall. Barnpensionerna hava i balansräkning

nr 1, vilken motsvarar de förutsättningar, som angivits i min P. M.

januari 1936 (bilagd 1934 års familjepensionsutrednings utlåtande den 23

januari 1936 och ingående som Bil. D i Kungl. Maj:ts proposition nr 201 till

1936 års riksdag), genomgående antagits utgå med den procent av änkepensionen,

som föreslagits av 1934 års familjepensionsutredning (50, 20, 20 ...,

då pensionsberättigad änka finnes; 100, 50, 20, 20 . . . för moderlösa barn); i

de fall då ensamt barn nu åtnjuter pension, bar dock någon sänkning av den

redan utgående pensionen ej förutsatts. I överensstämmelse med vad för kassan

redan gäller antagas barnpensionerna upphöra vid 21 års ålder. I balansräkning

nr 2 hava nuvarande reglementes bestämmelser antagits tillämpade

beträffande nuvarande barnpensionärer och delägare enligt § 2 mom.

2, medan de nya procenttalen antagits gälla även här vad beträffar nuvarande

delägares efterlevande i övrigt; för samtliga nuvarande delägare tillämpas

familjepensionsvärden enligt tabellerna 1 och 2 i ovannämnda P. M. den 26

1 liliana B till denna proposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24ö. (Bil. F.)

•96

februari 1936. De återstående årsavgifter, vilkas kapitalvärde upptagits på

tillgångssidan, hava i enlighet med gällande reglementes bestämmelser antagits^

löpa, till dess 30 resp. 25 år räknat från avgiftsbetalningens början

uppnåtts, varvid dock för den, sorn fyllt 60 år och icke äger pensionsberättigad

familj, avgift icke antagits utgå.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans

överskott (»okorrigerat överskott») enligt balansräkning nr 1 3,545,714

kronor och enligt balansräkning nr 2, med däri förutsatt lägre barnpensionskostnad,

3,635,590 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en

effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i min P. M. den 26 februari 1936) har

år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid fastigheten upptagits

till sitt taxeringsvärde; Dickmans värdering bifogas (bilaga F2). Vid

hänsynstagande lill denna värdering uppstår ett korrigerat överskott i balansräkning

nr 1 av 4,121,914 kronor och i balansräkning nr 2 av 4,211,790

kronor. Om även invalidpensioner och pensioner enligt § 2 mom. 2 medräknas,

utgör pensioners kapitalvärde enligt balansräkning nr 1 sammanlagt

8,776,413 kronor och enligt balansräkning nr 2 8,686,537 kronor. Det korrigerade

överskottet utgör 46.97 °/o av pensioners kapitalvärde i balansräkning

nr 1 och 48.49 °/o av pensioners kapitalvärde i balansräkning nr 2.

I balansräkning nr 3, vilken även bygger på av doktor Palmqvist utförda

beräkningar av försäkringstekniska tillgångs- och skuldposter, hava pensionsbeloppen

upptagits i enlighet med överenskommelsen den 31 mars 1936 under

förutsättning av ett tänkt övertagande från statens sida av kassans verksamhet

per den 1 oktober 1934. Beräkningen har slutförts med viss hänsyn

till befordringar.

Preliminärt skola emellertid behandlas vissa resultat beräknade utan hänsyn

till framtida befordringar. Härvid må följande nämnas angående de tilllämpade

förutsättningarna i fråga örn familjepensionsförmånerna för nuvarande

tjänstepensionärer. Dessa skola enligt överenskommelsen utgå efter

samma grunder som för delägare i tjänst, men merkostnaderna flir dem skola

i princip helt betalas av kassans medel, även vad beträffar de fasta 120-kronorstilläggen.

I fråga örn de rörliga pensionsdelarna för denna kategori komma

härvid också dessa att belasta kassan, medan kassan å andra sidan gottskrives

dyrtidstillägg för denna grupp enligt nuvarande grunder å familjepensionsbelopp

enligt nuvarande skala. Beräkningarna hava i detta avseende

skett med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 157.

Det okorrigerade överskott, som framkommer i balansräkning nr 3, örn kapitaltillgångarna

upptagas till sina bokförda värden, utgör 1,069,561 kronor.

Därest tillgångarna värderas efter en effektiv ränta av 4 % och fastigheten

efter sitt taxeringsvärde, ökas överskottet under i övrigt oförändrade förutsättningar

till 1,645,761 kronor.

Beträffande gränsåldern för äktenskaps ingående skall denna enligt överenskommelsens

huvudregler utgöra 65 år och icke 60 år såsom antogs vid

beräkningarna. Likaså skall avgiftsbetalningen i motsats till vad som antagits

vid beräkningarna, vilka på denna punkt bygga på gällande reglementes

bestämmelser, fortfara i 30 resp. 25 år även för det fall, att vederbörande

mellan fyllda 60 och 65 år saknar pensionsberättigad familj, dock i så fall

icke längre än till fyllda 65 år. Därest samtliga de delägare, som fortfarande

erlade avgifter den 30 september 1934, vare sig de vore i tjänst eller pensionerade,

i förevarande avseende skulle antagas övergå till de nya bestämmelserna,

bomme enligt doktor Palmqvist.s beräkning avgifternas kapitalvärde

att ökas med ungefär 36,000 kronor, ökningen av pensionernas kapitalvärde

torde, även om hänsyn tages till befordringar, ej överstiga ungefär

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. F.)

97

100,000 kronor. Enär övergången till de nya bestämmelserna ej är obligatorisk,

torde visst urval komma att äga rum. Vid verkställande av avräkning

med staten skola enligt vid förhandlingarna träffad överenskommelse såväl

på tillgångssidan avgifter efter 60 års ålder för den, som då ej har pensionsberättigad

familj, som på skuldsidan pensioner på grund av äktenskap

ingångna av tjänsteman efter 60 års ålder negligeras. Detta innebär en viss

ekonomisk förmån för kassan, vars belopp bland annat på grund av urvalsmöjligheterna

svårligen låter sig uppskatta — dess ungefärliga värde ligger

emellertid, om man utgår från de ovan anförda siffrorna, mellan 64,000

och 100,000 kronor.

Enligt överenskommelsen skall tjänsteman, även om befordran sker efter

kassans övertagande av staten, kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser

angående avgiftstidens längd (30 resp. 25 år). Vid de beräkningar med

hänsynstagande till befordringar, vilka på denna grund och för utredning i

övrigt företagits, hava lagts till grund vissa av doktor Palmqvist gjorda antaganden

beträffande befordringar m. m., vilka enligt en av denne den 1

februari 1936 avgiven utredning äro följande:

1) Av Palmqvist på basis av kassans erfarenhet beräknade genomsnittliga

delaktighets- och pensionsavgiftsbelopp (under förutsättning av fortgående

avgiftsbetalning) vid olika åldrar. Delaktighetsbeloppen avse de för nuvarande

delägare enligt övergångsbestämmelserna föreslagna pensionerna till

ensam änka, pensionsavgifterna åter avse dels nu utgående pensionsavgifter,

dels de nya pensionsavgifterna, som skulle komma att utgå efter befordran.

Efterföljande tabell anger dessa genomsnittliga delaktighetsbelopp P\ samt

pensionsavgifter px (nu utgående) och p''x (utgående efter befordran) för 5- årsgrupper.

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Px

Px

P''x

P''

X X

Px

P''x

25.25—29.25 .........................

821

100

105

1,304

167

179

30.25—34.25 .........................

821

100

105

1,393

179

193

35.25—39.25 .........................

861

105

112

1,447

187

202

40.26—44.26 .........................

909

lil

122

1,653

219

238

45.25—49.25 .........................

910

lil

122

1,730

232

253

50.25—54.25 .........................

910

lil

122

1,757

235

257

55.25—59.25 .........................

916

lil

123

1,785

241

264

60.25—64.25 .........................

1,909

263

292

2) Från kassan erhållna uppgifter rörande befordringarna intill nuvarande

tidpunkt bland kassans delägare den 1 juli 1920. Utgående från antagandet,

att delägare, som icke vunnit befordran under dessa 15 år, sannolikt

icke komma att befordras, har Palmqvist härur beräknat i efterföljande

tabell angivna sannolikheter bx för x-årig delägare, att någon gång bliva

befordrad och sannolika antalet år tx, som kommer att förflyta intill första

befordran.

Bihang till riksdagens protokoll 19,16. 1 sami. Nr 245.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Mcij.ts p/oposition nr 245. (Bil. F.)

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

**

K

25—29 ...............................................

0.59

7

0.77

9

30—34 ...............................................

0.37

9

0.63

8

0.28

9

0.69

7

40—44 ...............................................

0.20

7

0.54

6

45—49 ...............................................

0.07

7

0.39

6

50—54 ...............................................

0.05

7

0.20

5

55—59 ...............................................

0.03

2

0.07

3

Överenskommelsen angående begränsning av avgiftstiden till 30 resp. 25

år även för framdeles befordrade tjänstemän grundar sig på följande förhållanden.

Enligt ett av familjepensionsutredningen ursprungligen framlagt

förslag skulle avräkning mellan staten och kassan ske utan hänsyn till befordringar;

för tjänsteman, som befordrades efter statens övertagande av

kassans rörelse, skulle det nya civila familjepensionsreglementet i allt väsentligt

bliva gällande. Detta innebar bland annat att för dem, som eljest

skulle hava varit befriade från avgifter före inträdet i pensionsåldern, avgiftsbetalningen

skulle utsträckas intill nämnda ålder, medan för dem, som

hade att vidkännas avgifter även efter pensioneringen, avgiftsbefrielse skulle

inträda vid uppnådd pensionsålder, och det nya reglementets avkortningsregler

för pension i huvudsak gälla. Häri vidtogs efter hemställan från kassans

delegerade den ändringen, att avgifterna skulle upphöra efter 30 resp.

25 avgiftsår även för framdeles befordrad tjänsteman med rätt för honom

till oavkortade familjepensionsförmåner. Kapitalvärdet av de avgifter, som

på detta sätt bortfölle för deni, vilka enligt nuvarande bestämmelser slutbetala

före pensionsåldern, skulle härvid i stället täckas genom en engångsinbetalning

från kassans sida. Detta kapitalvärde utgjorde per den 30 september

1934, beräknat utan hänsyn till avgång från tjänsten med sjuk- eller

invalidpension eller frivillig avgång, 197,283 kronor. Ifrågavarande värde

synes vid beräkning per tidpunkten för statens övertagande av kassans rörelse,

vilket preliminärt antagits ske år 1937, lämpligen kunna upptagas till

ett avrundat belopp av 200,000 kronor. Med detta belopp har kassan även

belastats i bifogade balansräkning nr 3, vilken därefter visar ett överskott

kassan till godo av 1,445,761 kronor, räknat per den 30 september 1934.

Vid beräkningen av nu berörda kapitalvärde har helt bortsetts från de

fall, där avgiftsbetalningen enligt nuvarande bestämmelser upphör först efter

pensionsåldern och beträffande vilka fall ingen ändring i avgiftstidens

längd skulle föranledas av befordringen; för dessa fall innebär den träffade

överenskommelsen en något mindre kostnad för staten än det förut nämnda

förslaget.

Såsom ovan nämnts, har i familjepensionsutredningens ursprungliga förslag

ingen hänsyn tagits till befordringar. Den träffade överenskommelsen

innebär i sådant avseende ingen annan avvikelse från förslaget än att vissa

avgifter, som eljest skulle hava inbetalats av befordrade tjänstemän, inlösas

av kassan med sitt kapitalvärde. Vill man undersöka innebörden av överenskommelsen

med fullständigt hänsynstagande till befordringar, kan dessas

inverkan på det ekonomiska förloppet bedömas på följande sätt. Som

tillgång för staten upptagas dels värdet av avgiftsförhöjningar efter befordran

(avgiftstiden begränsad till 30 resp. 25 år efter inträdet i kassan), av

doktor Palmqvist beräknat till 176,565 kronor, dels ock förenämnda be
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245. (Bil F.)

99

lopp av 200,000 kronor, varmed de befordrade tjänstemännens avgifter efter

30 resp. 25 år inlösas av kassan. Som skuld upptages kapitalvärdet av pensionsförhöjningar

på grund av befordran bortsett från den rörliga pensionsdelen;

ifrågavarande skuldpost har av doktor Palmqvist beräknats till

452,226 kronor. Skillnaden mellan dessa skuld- och tillgångsposter, 75,661

kronor, kan efter detta beräkningssätt sägas bliva statens förlust på framtida

befordringar genom övertagandet av kassan, räknat per den 30 september

1934. Det torde, när det gäller att bedöma detta resultat, knappast behöva

särskilt framhållas, att antaganden angående framtida befordringsförhållanden

givetvis äro behäftade med en hög grad av osäkerhet. Skulle

befordringsfrekvensen minskas, nedginge förlusten och kunde lätt övergå

i en lika stor eller större vinst för staten.

Vad beträffar den avräkning, som skall äga rum vid statens övertagande

av kassans rörelse, torde som beräkningsantaganden angående dyrtidstilläggens

resp. de rörliga pensionsdelarnas storlek i förhållande till familjepensionen

för tjänstepensionärers efterlevande böra gälla de grunder, som äro

fastställda för sista kvartalet före statens övertagande av kassans rörelse,

resp. svara mot då gällande grunder; vad beträffar den levnadskostnadsindex

som skall komma till användning vid dessa grunders tillämpning, föreslås,

att denna skall upptagas till 157.

Såsom redan nämnts, skall kassan för erhållande av avgiftsbefrielse för

framdeles befordrade tjänstemän efter 30 resp. 25 avgiftsår erlägga ett belopp

till staten av 200,000 kronor.

I fråga örn antagandena i övrigt böra dessa, där ej ovan annorlunda särskilt

angivits, väljas enligt min P. M. den 26 februari 1936; fastigheten förutsättes

upptagen till sitt taxeringsvärde, därest den fortfarande är i kassans

ägo vid tidpunkten för statens övertagande av kassans verksamhet. Vid

avräkningens verkställande skulle emellertid egentligen uppkomma ytterligare

frågor att lösa på grund av valfriheten att övergå på de nya bestämmelserna

eller att kvarstå på de gamla. Det härmed följande urvalet synes

dock ej kunna väntas bliva av större betydelse vad beträffar delägare i

tjänst än att F*-värdena och övriga antaganden kunna bibehållas oberoende

av urvalet. fVvärdena skola i så fall i avräkningen tillämpas på den

av kassan bekostade pension, som faktiskt kommer att gälla för vederbörande

på grund av dennes val. Den sannolikt obetydliga förlust, som staten

i och för sig skulle göra på själva beräkningsgrunderna genom urvalets

inverkan, motverkas av att 120-kronorstillägget, som ju för denna grupp

icke medtages i avräkningen, ej skall utgå för de delägare, som ej vilja

övergå å de nya bestämmelserna. Beträffande tjänstepensionärerna, för

vilka 120-kronorstilläggen skola betalas av kassan, synes det riktigast att vid

avräkningens verkställande anse, att samtliga de f. d. tjänstemän, som vid

övertagandet voro delägare i kassan, hava övergått å de nya bestämmelserna.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle — bortsett från

verkningarna av höjningen av gränsåldern 60 år till 65 år samt från avvikelser

mellan de faktiska kostnaderna i samband med befordringar och de

belopp, varmed de befordrades avgifter efter 30 resp. 25 år enligt överenskommelsen

avlösts — kostnaden för staten för övertagandet utgöras av kapitalvärdet

av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, 763,285

kronor.

Därest kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen, 763,285 kronor, tänkes

amorterat på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 445. (Bil. F.)

dessas årsbelopp vid kontinuerlig beräkning efter 4 % räntefot följande för

de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuitet motsvarande

Annuiteten 120-kronors-tillägget

utgår under (kapitalvärdet 763,285 kr.)

kr.

20 år.............................................. 55,000

25 » .............................................. 48,000

30 > .............................................. 43,000

35 * .............................................. 40,000

40 » .............................................. 38,000

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan utgjorde år 1935, utan

inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 68,582 kronor. Vilken av ovan

angivna amorteringstider man än väljer, blir således annuiteten mindre än

det nu utgående statsbidraget.

Vad beträffar de av staten helt bekostade rörliga pensionsdelarna komma

dessa att understiga dyrtidstilläggen beräknade enligt nuvarande grunder

å pensionerna enligt nuvarande skala, detta, såvitt jag kunnat finna, oberoende

av hur levnadskostnadsindex framdeles utvecklar sig.

Stockholm den 31 mars 1936.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. (Bil. F 1.)

101

Bilaga F 1.

Telegrafverkets änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 30 september 1934 etter “självkostnadsgrunder“

(räntefot 4 %•, statsbidrag och förvaltningskostnader e] medräknade).

i

Tillgångar

Balansräk
-

Balansräk
-

ning nr 1

(utan hänsyn

till framtida

befordringar)

Ring nr 2

(utan hänsyn

till framtida

befordringar)

Kassans nuvarande

reglemente,

dock 1934

års familjepensionsutrednings

procenttal för

barnpensioner

utom beträffande

de redan utgående

barnpensioner,

för

vilka nuvarande

bestämmelser

leda till högre

belopp kr.

Kassans nuvarande

reglemente,

dock 1934

års familjepensionsutrednings

procenttal för

barnpensiouer

vad beträffar

nuvarande delägare

i tjänst

kr.

Balansräkning nr 3

(okorrigerade överskottet utan hänsyn

till framtida befordringar)

Pensioner enligt överenskommelsen den 31

mars 1936 (pensions- och dyrtidstillägg

hava ej medräknats, ej heller vad angår

delägare i tjänst 120 kronorstillägg och

rörlig pensionsdel; för pensionerade delägare

har hela pensionen, inkl. 120- kronorstillägg och rörlig pensionsdel,

medräknats, varemot avdrag gjorts för

dyrtidstillägg å nuvarande pension enligt

nuvarande bestämmelser; hänsyn har ej

tagits till utsträckning av pensionsrätten

för hustru utöver vaO nu obligatoriskt

gäller, t. ex. genom att nuvarande gränsålder

för äktenskaps ingående, 60 år,

höjes eller genom att pensionsrätt för

frånskild hustru införes)

kr.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna.......

Kapitalvärdet av återstående avgifter för förefintliga

delägare

högre lönegrader..........................

lägre lönegrader...........................

delägare enl. § 2 mom. 2..................

Summa

10,065,308

880,552

1,362,333

13,934

12,822,127

10,065,308

880,552

1,362,333

13,934

12,322,127

10,065,308

880,552

1,362,333

13,934

12,322,127

Skulder

Kapitalvärdet av utgående pensioner till änkor

och barn

änkor ....................................

minderåriga barn..........................

invalidpensioner...........................

Kapitalvärdet av förefintliga delägares rätt till

familjepension för efterlevande

a) delägare i tjänst

högre lönegrader .....................

lägre lönegrader......................

b) pensionerade delägare

högre lönegrader......................

lägre lönegrader ......................

c) delägare enligt § 2 mom. 2..............

Överskott (okorrigerat) ......................

Summa

2,341,776

231,389

10,384

2,843,243

2,835,280

219,267

261,767

33,307

3,545,714

12,322,127

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %

effektiv ränta, varvid dock fastigheten upptages

till sitt taxeringsvärde, ökas kapitalbehållningens

värde med .................... 576,200

För avgiftsbefrielse efter 30, resp. 25 avgiftsår

vad angår i framtiden befordrade delägare

avgår enligt träffad överenskommelse....... —

Det med hänsyn till ovanstående korrigerade

överskottet utgör.......................... 4,121,914

2,341,776

141,513

10,384

2,843,243

2,835,280

219,267

261,767

33,307

3,635,590

12,322,127

576,200

4,211,790

1 2,856,967

1 172,646

1 12,668

2 3,871,048

2 3,598,820

3 328,252

3 371,530

1 40,635

1,069,561

12,322,127

576,200

200,000

1,445,761

1 122 % av värdet i balansräkning nr 2.

2 Kapitalvärdet av »grundpension» enligt det av utredningen föreslagna civila familjepensionsreglementet;

sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg el ingå i

balansräkningen, utgör 763,285 kronor. °

3 Beloppet har beräknats som summan av 122% av värdet i balansräkning nr 2 och skillnaden mellan å

ena sidan, de nya pensionsbeloppen (inkl. 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel) och, å andra sidan, nu

gällande pensioner ökade med 22 % jämte nu utgående dyrtidstillägg. Sistnämnda skillnad, vilken av doktor

Palmqvist uppskattats till 60,746 kronor för högre lönegrader och 52,174 kronor för lägre lönegrader, avser

förhållandena den 31 december 1935, medan beräkningarna i övrigt avse förhållandena den 30 september 1934.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 245. 8

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. (Bil. F 2.)

Bilaga F 2.

Telegrafverkets änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 30/, 1934.

Bokfört

värde

kr.

Värde efter en eff. ränta

Marknads-

värde

31/i2 1934

kr.

Procentuell

fördelning

av inteck- ningslån å

olika lägen

Kapitaltillgångar

A. Fastighet ................

B. Obligationer

Svenska statens ..........

Sveriges stadshypotekskassa

Stockholms stad ..........

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

66,224

1,038,226

1,897,558

160,000

i 62,400

1,190,700

2,301,101

169,016

1 52,400

1,136,904

2,194,924

164,640

1,245,309

2,403,160

171,200

S:a B

3,095,784

3,660,817

3,496,468

3,819,669

C. Svenska kommunlån ......

233,645

278,394

262,784

D. Inteckningslån i Stockholms- fastigheter

inom 50 % av tax.-värdet____

över 50 %, inom 60 %........

över 60 %, inom 662/3 % ....

4,780,000

714,485

50,000

86.2

12.9^

0.9 %

Sta D

E. Övriga tillgångar (ej försäk- ringstekniskt beräknade pos- ter) :

Banker och postgiro ......

5,544,485

5,824,123

5,694,686

100.0 %

1,055,631

148,743

1

1,055,631

148,743

1,055,631

148,743

1

1

Sta E

1,204,375

1,204,375

1,204,375

Summa kapitaltillgångar

10,134,513

11,020,109

10,710,713

Skulder: (ej försäkringstek- niskt beräknade poster) ..

69,205

69,205

69,205

Saldo: tillgångar över skulder

10,065,308

10,950,904

10,641,508

1 Taxeringsvärde.

366833. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1936:75 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 201 med förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m., nr 255 angående överenskommelser med civi s. 2 i texten