Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 193611937 till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, m. m

1936-04-24 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:248, Angående anslag för budgetåret 193611937 till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

193611937 till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

hos lotsstyrelsen, m. m.; given Stockholms

slott den 24 april 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å ,

Stockholms slott den 24 april 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

i Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

• Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Vid anmälan den 3 januari 1936 av de frågor, som tillhörde regleringen för

budgetåret 1936/1937 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, anförde

jag, på sätt det vid statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för sagda dag utvisar, beträffande av

lotsstyrelsen i skrivelse den 29 augusti 1935 framlagda förslag örn anslag

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 248.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

för budgetåret 1936/1937 till följande under rubriken Lotsverket upptagna

ändamål, nämligen till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, till

avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten samt till omkostnader,

huvudsakligen följande.

Åt särskilt tillkallade sakkunniga hade uppdragits att verkställa överarbetning

av ett av statens organisationsnämnd den 23 november 1934 framlagt

förslag örn omorganisation av lotsverket. Det vore avsett, att utredningen

skulle kunna slutföras i sådan tid, att på densamma grundade förslag

skulle genom särskild proposition kunna föreläggas innevarande års riksdag.

I avbidan härå borde i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937 samtliga

förenämnda anslag allenast beräknas och lotsstyrelsens framlagda förslag

upptagas till avgörande först i samband med prövningen av de förslag,

som införväntades från de sakkunniga.

I enlighet härmed hava förenämnda anslag i riksstatsförslaget upptagits

med följande beräknade belopp, nämligen anslaget till avlöningar till befattningshavare

hos lotsstyrelsen med 209,900 kronor, anslaget till avlöningar

till befattningshavare å lots- och fyrstaten med 4,346,000 kronor och anslaget

till omkostnader med 1,037,000 kronor.

Jag ber nu att ånyo få för Kungl. Maj:t anmäla dessa anslagsfrågor.

Sedan statens organisationsnämnd i ett den 23 november 1934 avgivet betänkande

(Statens off. utredn. 1934: 46) föreslagit genomförandet av omorganisation

av lotsverket samt yttranden över betänkandet inkommit från

vederbörande ämbetsverk, personalsammanslutningar inom lotsverket och

organisationer å sjöfartens område, framhöll jag vid föredragning inför

Kungl. Majit den 22 februari 1935 av frågan angående anslag för budgetåret

1935/1936 till lotsverket, hurusom i de inkomna yttrandena i olika avseenden

sådana erinringar framställts mot organisationsnämndens förslag, att jag

funnit ytterligare utredning i ärendet vara påkallad, innan detsamma i sin

helhet kunde upptagas till slutlig prövning och avgörande. Jag förklarade

mig därvid framdeles ämna hos Kungl. Majit göra framställning om en sådan

utrednings igångsättande.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 20 juni 1935 av sistberörda fråga anförde

jag:

Organisationsnämnden hade till en början till behandling upptagit en fråga,

som vore av avgörande betydelse för utformningen av lotsverkets organisation,

nämligen huruvida den i vårt land nu gällande ordningen med lotsplikt i

princip skulle fortfarande tillämpas. Därvid hade nämnden erinrat om att

de år 1928 tillsatta s. k. lotsförfattningssakkunniga i ett av dem den 31 januari

1930 avgivet betänkande föreslagit införande av ett system, byggt på lotsfrihet,

kombinerat med en anordning med dubbla avgifter från sjöfarten till

lotsinrättningen. Emellertid vore detta förslag knutet till ett av sjöfartsavgiftssakkunniga

av 1924 avgivet förslag till omreglering av allmänna sjöfartsavgifter,

vilket förslag med hänsyn till de vägande invändningar som

gjorts däremot icke kunde tänkas genomfört utan ytterligare utredningar och

efter en lång och obestämd tid. Organisationsnämnden hade därför funnit

sig böra utgå från att principen örn lotsplikt fortfarande skulle gälla. Såväl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

3

lotsstyrelsen som kommerskollegium hade förordat den av organisationsnämnden

hävdade ståndpunkten. På de av ämbetsverken därvid anförda skälen

ansåge jag, att till grund för en vidare undersökning och prövning av lotsverkets

organisation och därmed sammanhängande spörsmål borde läggas i

huvudsak det nuvarande lotssystemet.

Den förnyade utredning, jag ansett erforderlig, borde i första hand avse en

överarbetning av statens organisationsnämnds förslag i fråga om indragning

av vissa lotsplats^- ävensom beträffande förändringar i lotspersonalen

å de olika lotsplatserna. I och för prövning av dessa frågor liksom för bedömande

eljest av ärenden rörande personalbehovet vid lotsplatserna syntes mig

emellertid nödvändigt, att en närmare utredning företoges rörande lotspersonalens

arbetstid vid de olika lotsplatserna, därvid borde övervägas möjligheten

att — exempelvis i likhet med vad som skett för tullverkets personal —- reglera denna arbetstid. Jag förutsatte, att utredningen av sistnämnda spörsmål

huvudsakligen kunde utföras genom försorg av lotsstyrelsen, som förklarat

sig ämna upptaga denna fråga till behandling. Då en eventuell reglering

av lotspersonalens arbetstid givetvis bomme att inverka på personalbehovet,

syntes denna fråga lämpligen få göras till föremål för särskild prövning,

innan slutligt förslag angående personalen uppgjordes.

Jämväl en annan i visst samband med här behandlade spörsmål stående

fråga syntes mig böra erhålla sin lösning. Jag åsyftade önskvärdheten, att

personalen vid lotsinrättningen liksom övriga statstjänstemän skulle kunna

erhålla författningsenlig tjänstfrihet utan vidhållande av den nu uppställda

fordran på att sådan endast finge beviljas, när så kunde ske utan kostnad

för statsverket.

En annan grupp av spörsmål, som av organisationsnämnden upptagits till

behandling, omfattade åtskilliga frågor, vilka närmast hade avseende å lotspersonalens

och i vissa fall även fyrpersonalens avlöningsförhållanden. Dit

hörde först och främst frågan örn lotspersonalens andel i lotspenningar^,

vidare frågorna om förändring av det nuvarande systemet med klassindelning

av lotsplatserna samt om ändrade bestämmelser angående de s. k. enslighetstilläggen

och rörande ersättning för mistsignalering. Slutligen kunde dit

också räknas spörsmålet om lotsarnas båthållning och om ersättning för lotsarnas

resor vid lotsning, den s. k. hemvägsersättnmgen.

Beträffande dessa frågor hade i de hörda myndigheternas yttranden olika

förslag framkommit, vilka syntes mig böra bliva föremål för ytterligare

utredning. Vad särskilt anginge lotsarnas andel i lotspenningarna, sammanhängde

detta spörsmål nära med frågan örn den framtida utformningen av

lotsavgiftssystemet i sin helhet. I detta avseende ville jag erinra om att kommerskollegium

i ett den 8 mars 1935 avgivet principutlåtande över såväl sjöfartsavgiftssakkunnigas

av 1924 förslag beträffande de allmänna sjöfartsavgifterna

som 1928 års lotsförfattningssakkunnigas förslag rörande lotsavgifterna

förordat vissa förslag i avseende å lotsavgiftssystemet. Då det förefölle

önskvärt, att denna fråga bringades till sin lösning, syntes den ifrågasatta

utredningen böra avse jämväl detta spörsmål.

Vad anginge lotsarnas båthållning, hade organisationsnämnden i anslutning

till förslag av lotsförfattningssakkunniga tillstyrkt inrättande av en lotsverkets

båtlånefond, från vilken lån för ifrågavarande ändamål skulle kunna

lämnas personalen. Jag anslöte mig till grundtanken i detta förslag, vilket

jämväl av myndigheterna förordats. 1 den mån föreliggande utredning därom

icke vore tillräcklig, syntes den därför höra kompletteras.

Organisationsnämnden hade icke ansett sig böra förorda lotsförfattningssakkunnigas

förslag, att särskild avgift i form av hcmvägsersättning icke

vidare skulle utgå utan alt För täckande av lotsarnas reseutgifter skulle av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning i huvudsaklig överensstämmelse

med de för andra statstjänstemän gällande regler. Detta förslag

hade däremot tillstyrkts av kommerskollegium och lotsstyrelsen. Med

hänsyn till de skiljaktiga meningar, som sålunda förekommit beträffande

denna fråga, syntes densamma vid utredningen böra bliva föremål för förnyat

övervägande.

Den utredning, som jag förordade, borde i första hand avse de av mig

berörda spörsmålen. I den mån under arbetets gång uppkomme behov av

utredning rörande andra frågor, vilka stöde i samband med de nu omhandlade,

syntes sådan utredning jämväl böra ske.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förenämnda den 20 juni 1935 tillkallade

jag samma dag generaldirektören och chefen för riksräkenskapsverket

E. R. Stridsberg, byråchefen i lotsstyrelsen P. A. Wirström och kommerserådet

C. E. Landberg att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet i enlighet

med de av mig angivna riktlinjerna verkställa ytterligare utredning rörande

lotsverkets omorganisation.

Sedermera har jag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, anmodat direktören

J. A. Appelqvist, ordföranden i lotsförbundet överlotsen E. R. Blomqvist,

ordföranden i fyrpersonalens förening förre fyrmästaren G. G. Hagström,

ombudsmannen i Sveriges segelfartygsförening B. Johansson, sjökaptenen

T. Meyer och verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening

sjökaptenen G. Osvald att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar

om frågor, som stöde i samband med de sakkunnigas utredning.

I skrivelse till mig den 27 september 1935 anförde de sakkunniga — som

antagit benämningen 1935 års lotsverkssakkunniga — följande:

För bedömande av spörsmålet om personalbehovet vid de särskilda lotsplatserna

liksom av den med detta spörsmål oftast intimt sammanhängande

frågan om reglering av lotspersonalens arbetstid erfordrades enligt de sakkunnigas

mening i regel tillgång till ingående uppgifter rörande befattningshavarnas

faktiska arbetstid. För berörda ändamål lämpade dylika uppgifter

syntes endast kunna erhållas genom å lotsplatserna under viss eller vissa

tidsperioder dag för dag förda anteckningar enligt ett enhetligt formulär rörande

de tider, som för de särskilda befattningshavarna åtginge för olika slag

av förekommande arbeten. Hos lotsstyrelsen befintliga arbetstidsuppgifter

syntes av olika skäl icke vara av beskaffenhet att kunna komma till användning

för här förevarande ändamål. En på nyss angivet sätt lagd undersökning

i fråga om samtliga lotsplatser skulle alltså behöva företagas. För

erhållande av en möjligast fullständig bild av arbetstidsförhållandena på de

särskilda lotsplatserna syntes en sådan undersökning böra avse årets olika

delar. Densamma skulle alltså komma att taga tämligen avsevärd tid i

anspråk, under det att enligt direktiven för de sakkunniga den åt dem uppdragna

utredningen borde så bedrivas, att därpå grundade förslag kunde i

behörig tid föreläggas 1936 års riksdag.

Med hänsyn härtill hade det synts de sakkunniga böra ifrågasättas, örn

icke prövningen av spörsmålet örn arbetstidsreglering för lotspersonalen

borde, i varje fall tills vidare, avskiljas från de sakkunnigas uppdrag. Eventuellt

syntes detta spörsmål senare lämpligen kunna upptagas till behandling

av lotsstyrelsen. Detsamma syntes i stort sett gälla även frågan om

personalbehovet vid lotsplatserna. Ett ytterligare skäl för att icke nu i ett

sammanhang upptaga sistnämnda fråga till bedömande läge för övrigt i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

5

den omständigheten, att de sakkunniga torde komma att framlägga förslag

om vidtagande av vissa sannolikt å personalbehovet vid åtskilliga lotsplatser

inverkande förändringar i gällande bestämmelser om undantag från skyldighet

att anlita lots, varför det framstode såsom lämpligt att för dessa lotsplatsen

vidkommande avvakta ifrågavarande verkningar, innan personalbestånden

därstädes mera definitivt avvägdes. Endast i sådana fall, då frågan om personalbehovet

icke kunde anses vara i högre grad beroende av vare sig en sedermera

möjligen skeende arbetstidsreglering eller verkningarna av nu berörda

författningsändringar samt i övrigt läte sig bedöma på grundval av redan föreliggande

utredningar, syntes de sakkunniga böra framlägga denna fråga

berörande förslag, förutsatt jämväl att dessa med hänsyn till föreliggande personalförhållanden

kunde och skäligen borde mera omedelbart genomföras.

Beträffande andra än nu avsedda lotsplatser syntes det de sakkunniga böra

tagas i övervägande, huruvida icke den framtida personalsammansättningen

lämpligast borde bestämmas från fall till fall, d. v. s. sålunda, att lotsstyrelsen

vid ledighet prövade vederbörande plats personalbehov med hänsyn till samtliga

vid ifrågavarande tidpunkt på spörsmålet inverkande omständigheter.

Ett dylikt förfaringssätt syntes med hänsyn till föränderligheten hos de personalbehovet

påverkande faktorerna, främst lotsningsfrekvensen, vara ändamålsenligt.

De sakkunniga förutsatte, att lotsstyrelsen vid sin prövning av personalbehovet

toge vederbörlig hänsyn till de av organisationsnämnden härutinnan

framlagda förslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde de sakkunniga, att

departementschefen måtte vidtaga åtgärd för sådana jämkningar i de sakkunnigas

direktiv, vartill det anförda kunde giva anledning.

Vid anmälan härav den 4 oktober 1935 föreskrev Kungl. Majit, att lotsverkssakkunniga

vid fullgörande av sitt uppdrag icke skulle ingå i bedömande

av frågan om arbetstidsreglering för lotspersonalen samt att de sakkunniga

beträffande frågan om personalbehovet vid lotsplatserna skulle

framlägga förslag endast i den omfattning de i skrivelsen den 27 september

1935 ifrågasatt.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 21 februari 1936 uppdragit åt

lotsverkssakkunniga att på grundval av ett av 1928 års lotsförfattningssalckunniga

avgivet förslag till lotsförordning och de resultat, vartill den lotsverkssakkunniga

anbefallda utredningen kunde föranleda, uppgöra nytt förslag

till lotsförordning.

I ett den 20 mars 1936 dagtecknat betänkande hava de sakkunniga framlagt

resultaten av den dem genom Kungl. Majits beslut den 20 juni 1935

anbefallda utredningen, avseende följande frågor, nämligen indragning

av lotsplatser m. m., lotspersonalens löneställning, lotsavgiftssystemet och lotspersonalens

andel i lotspenningarna, semester för viss personal, enslighetstillägg,

särskild ersättning för mistsignalering samt båthållning och resor.

Lotsverkssakkunniga hava därvid förklarat sig skola, till efterkommande av

Kungl. Majits nyss omnämnda beslut den 21 februari 1936, så snart ske

kunde avlämna förslag till ny lotsförordning.

över betänkandet hava allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 3,

statskontoret den 4, kommerskollegium den 6 och lotsstyrelsen den 16 april

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1936 avgivit infordrade utlåtanden. Vid lotsstyrelsens utlåtande äro fogade

från lotskaptenerna infordrade yttranden ävensom till styrelsen inkomna

skrivelser från marindistriktsbefälhavaren för sydkustens marindistrikt samt

från lotsförbundet, fyrpersonalens förening och lotsförmannen vid Uddevalla

lotsplats.

På grund av nu ifrågavarande utredningsuppdrags omfattning har utredningen

icke av de sakkunniga medhunnits inom den tid, som från början

avsetts. Detta har i sin tur medfört, att de yttranden från vederbörande myndigheter,

vilka äro erforderliga för ärendets ytterligare beredning, kommit

handelsdepartementet till handa vid en så sen tidpunkt, att förslag, grundade

på den nu föreliggande utredningen, icke kunna föreläggas innevarande

års riksdag. Vid sådant förhållande måste anslagen till avlöningar till

befattningshavare å lots- och fyrstaten samt till lotsverkets omkostnader för

nästkommande budgetår beräknas med utgångspunkt från de för verket nu

gällande staterna. Vad anslaget till avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen beträffar, vill jag erinra örn, att vissa i organisationsnämndens

betänkande av den 23 november 1934 i detta hänseende framförda detaljspörsmål

icke ansetts böra hänskjutas till lotsverkssakkunnigas omprövning.

Dessa spörsmål hava däremot upptagits till behandling av lotsstyrelsen i dess

här förut omnämnda skrivelse den 29 augusti 1935 och torde nu böra anmälas

till avgörande.

De anslagsfrågor, som här skola föreläggas riksdagen, komma att av mig

i det följande behandlas i enahanda ordningsföljd som den, i vilken de äro

i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 upptagna.

1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, för
slagsanslag.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t fastställt följande

avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1935/1936:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 139,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis » 22,300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 32,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslags
vis

.............................. » 4,900 » 37,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ > 4,000

Summa förslagsanslag kronor 202,500.

Den av Kungl. Maj:t genom beslut sagda dag fastställda personalförteckningen

för lotsstyrelsen har följande utseende:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ................................

2 byråchefer ........................................

1 Överfyringenjör ..................................

2 fyringenjörer ....................................

1 sekreterare ......................................

1 byråingenjör ......................................

1 kamrerare ........................................

1 aktuarie ..........................................

1 revisor ..........................................

1 byggmästare ......................................

1 materialförvaltare ................................

1 verkmästare ......................................

1 registrator ........................................

1 förste expeditionsvakt ..............................

2 kanslibiträden ....................................

2 expeditionsvakter .................................

1 kontorsbiträde ...................................

Lönegrad

A 3

B 30

B 30

B 26

B 26

B 24

B 22

B 21

B 21

B 20

B 20

B 20

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4.

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare ......................................

1 kassör och bokhållare..............................

1 verkmästare ......................................

B 21

B 21

B 21.

Anm. 1. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästaretjänsterna skola hållas

obesatta, så länge å övergångsstat uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningama skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i tjänst.

I förstnämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen hemställt, att

lotsstyrelsens avlöningsanslag måtte för budgetaret 1936/1937 upptagas till

209,900 kronor. Styrelsen har härvid föreslagit dels ökning av anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 3,800 kronor eller från

139,000 kronor till 142,800 kronor, dels ock minskning av anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie personal med 4,700 kronor eller från 37,200

kronor till 32,500 kronor. Därjämte har i styrelsens statförslag upptagits en

anslagspost å 8,300 kronor, avsedd till avlöning till en tjänsteman å extra

stat.

Den av lotsstyrelsen ifrågasatta ändringen i anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat föranledes därav, att ur personalförteckningen

skulle utgå en befattning såsom revisor i lönegraden B 21 saint tillkomma en

befattning såsom verkmästare i lönegraden B 20 och en kansliskrivarbefattning

i lönegraden B 11.

Till stöd härför anför lotsstyrelsen i huvudsak följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Organisationsnämnden hade i sitt den 23 november 1934 avgivna betänkande

med förslag rörande lotsverkets personalfråga och därmed sammanhängande

förhallanden i fråga örn lotsstyrelsen föreslagit, att revisionen inom

lotsstyrelsen skulle överflyttas till riksräkenskapsverket samt att därvid revisorsbefattningen

hos styrelsen skulle överföras å riksräkenskapsverkets stat

och en hos styrelsen inrättad extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7:e

lönegraden skulle indragas. I samband härmed hade nämnden föreslagit

genomförande av viss fördelning i bokföringshänseende av lotsverkets utgifter,

för vilket ändamål borde anställas en extra ordinarie kansliskrivare i

11 :e lönegraden såsom biträde åt kamreraren.

I sitt den 25 januari 1935 avgivna utlåtande över organisationsnämndens

betänkande hade lotsstyrelsen tillstyrkt nämndens ifrågavarande förslag

med allenast den ändringen, att kansliskrivarbefattningen enligt styrelsens

mening borde uppföras å ordinarie stat. En överflyttning av styrelsens revision

till riksräkenskapsverket, varigenom åt kamreraren hos styrelsen skulle

överlåtas vissa arbetsuppgifter, medförde som nödvändig konsekvens att, på

satt organisationsnämnden föreslagit, ett kvalificerat biträde anställdes till

hjälp at kamreraren. En sadan anordning bleve så mycket mera erforderlig,

sorn bokföringen även enligt styrelsens mening borde uppläggas efter de normer

nämnden föreslagit. I likhet med nämnden hade styrelsen funnit, att

den nya tjänsten borde sättas i Ilie lönegraden, men styrelsen hade för sin

del icke kunnat finna riktigt, att härför allenast en extra ordinarie befattning

tmskapades. Det vore ovedersägligt, att de med denna biträdesbefattning

förbundna göromålen korinne att bliva av permanent art, varför styrelsen icke

sage någon anledning att icke redan från begynnelsen tjänsten i fråga gjordes

till ordinarie befattning. Skillnaden i lägsta löneklassen å G-ort mellan en extra

ordinarie och en ordinarie tjänsteman i Ilie lönegraden utgjorde allenast 342

kronor.

Med hänsyn till styrelsens salunda gjorda uttalande och då riksräkenskapsverket

i avgivet utlåtande över organisationsnämndens betänkande icke haft

något att erinra mot nämndens förslag om revisionens överflyttning från styrelsen

till riksräkenskapsverket, hade styrelsen ansett sig ånyo böra bringa

denna fråga under Kungl. Maj:ts prövning. Såsom styrelsen i sitt nyssberörda

utlåtande framhållit, borde vid en sådan överflyttning ett kvalificerat

biträde anställas till hjälp åt styrelsens kamrerare. Denna befattning,

vilken enligt nämndens förslag skulle utgöras av en extra ordinarie kansliskrivarbefattning

i Ilie lönegraden, funne styrelsen i överensstämmelse med

sm tidigare uttalade mening böra redan från begvnnelsen göras till ordinarie

befattning i lönegraden Bil.

Styrelsen ansåge sig vidare böra återkomma med ett av styrelsen i skrivelse!

den 31 augusti 1933 och den 25 januari 1935 framfört förslag örn

överförande till ordinarie stat av en befattning som extra ordinarie verkmästare

i 20 :e lönegraden, vilken befattning varit inrättad från och med

budgetål et 1930/1931. Beträttande detta törslag hade styrelsen i sistnämnda

skrivelse anfört bland annat följande.

Enligt den av lotsstyrelsen utfärdade arbetsordningen för styrelsen ålåge

det verkmästarna särskilt att montera, besiktiga och reparera fyr- och mistsignalapparater,

radiotelefon- och radiotelegrafanläggningar och maskinerier

samt att i samband därmed beträffande dessas skötsel och vård instruera personalen

ävensom att granska fyrdagböcker och instrument över årsbesiktningar

av fyrapparater, urverk m. m. samt att skriftligen till överfyringen•l°ren

inkomma med av granskningen föranledda förslag, anmärkningar och

sammanställningar. Den extra ordinarie verkmästaren, som tjänstgjorde både

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248.

9

å fyringenjörkontoret och lotsbyrån, hade dessutom att, i vad rörde lotsbyrån,

i den mån honom meddelade särskilda uppdrag lämnade tid övrig

därtill, biträda fyringenjören för fartygsärenden beträffande fartygsmaterielen.

De göromål, vilka åvilade den extra ordinarie verkmästaren, vore av den

natur, att någon minskning av desamma icke kunde förväntas. Med hänsyn

härtill samt till den alltjämt pågående utvecklingen av tekniken inom det

område, varå nämnde befattningshavare verkade, förelåge ett stadigvarande

behov av denne. På grund härav borde ifrågavarande befattning nu överflyttas

till ordinarie stat. Härav föx-anledd utgiftsökning vore endast obetydlig.

Skillnaden mellan grundlön till ordinarie och extra ordinarie tjänsteman

i 20:e lönegraden, G-ort, utgjorde 744 kronor för år. Vid bifall till

styrelsens förslag kunde förväntas, att den nuvarande innehavaren av befattningen

bleve ordinarie innehavare av densamma. Härigenom skulle det

bliva möjligt att med ordinarie innehavare återbesätta den maskinistbefattning

å ett av lotsverkets tjänstefartyg, varav den extra ordinarie verkmästaren

nu vore ordinarie innehavare men som för närvarande uppehölles allenast

på förordnande.

Såvitt anginge ordinarie tjänstemän skulle sålunda enligt lotsstyrelsen

förslag ur personalförteckningen avgå en befattning såsom revisor i lönegraden

B 21 samt tillkomma en befattning såsom verkmästare i lönegraden

B 20 och en kansliskrivarbefattning i lönegraden B 11. Avlöningsposten

till ordinarie tjänstemän borde i anslutning härtill å ena

sidan minskas med 7,455 kronor samt å andra sidan höjas med (7,020 +

4,266 =) 11,286 kronor. Den erforderliga nettoökningen bleve alltså

(11,286 — 7,455 =) 3,831 kronor eller i avrundat tal 3,800 kronor. Då anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat för löpande budgetår

uppginge till 139,000 kronor, borde denna post för nästkommande

budgetår därför höjas till 142,800 kronor.

Riksräkenskapsverket — som anmodats yttra sig över organisationsnämndens

förslag i fråga om lotsstvrelsens revision och viss fördelning i bokföringshänseende

av lotsverkets utgifter — har i ett den 15 januari 1935 avgivet

utlåtande tillstyrkt nämndens förslag örn överflyttning av lotsstyrelsens revision

till riksräkenskapsverket och om genomförande av viss fördelning i

bokföringshänseende av lotsverkets utgifter. I fråga om den för sistnämnda

ändamål föreslagna förstärkningen av lotsstyrelsens arbetskrafter

har riksräkenskapsverket uttalat, att det synts ämbetsverket tillräckligt, att

arbetet i fråga intill dess närmare erfarenhet vunnits anförtroddes åt ett extra

ordinarie kanslibiträde.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal framhåller

lotsstgrelsen, att delposten till grundavlöningar m. m. — vid bifall till

förslaget om överförande av en befattning såsom extra ordinarie verkmästare

till ordinarie stat samt örn indragning, i samband med revisionens överflyttande

till riksräkenskapsverket, av en befattning såsom extra ordinarie

kanslibiträde — kunde minskas med (5,130 + 2,469 =) 7,599 kronor eller

i runt tal 7,600 kronor. Emellertid har styrelsen återupprepat ett av styrelsen

i skrivelse den 25 januari 1935 framställt förslag örn inrättande hos

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

styrelsen av en extra ordinarie befattning i 10 :e lönegraden, vilket förslag

av styrelsen i sistnämnda skrivelse motiverats på följande sätt:

Sedan omkring ett femtontal år tillbaka vore vid huvudförrådet och verkstaden

vid Rosenvik å Djurgården som närmaste man till materialförvaltaren

anställt ett förrådsbiträde till hjälp med förrådets handhavande, vid utskrivning

av timlistor, uträkning av arbetarnas löner och annat redovisningsarbete.

Detta biträde hade betraktats mera som arbetsförman och ansetts

böra avlönas från omkostnadsstaten i likhet med övriga vid huvudförrådet

och verkstaden anställda. Emellertid skulle ju numera, enligt de nya grunder

som vore avsedda att gälla å området, i möjligaste mån skillnad göras

mellan å ena sidan personal av tjänstemannakaraktär och personal, som

vore att hänföra till arbetare. Lotsstyrelsen, som funne förrådsbiträdet närmast

hava egenskap av tjänsteman, såge sig därför böra föreslå, att befattningen

upptoges såsom extra ordinarie tjänsteman i styrelsen. Med hänsyn

till ej mindre arbetets omfattning och art än även att förrådsbiträdet i förekommande

fall tjänstgjorde som ställföreträdare för materialförvaltaren funne

styrelsen,att befattningen borde placeras i f0:e lönegraden med en grundavlöning

av 2,988 kronor eller, efter minskning med pensionsavdrag 69 kronor,

i runt tal 2,900 kronor.

Enligt styrelsens förslag skulle sålunda den i anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal ingående delposten till grundavlöningar m. m. minskas

med (7,600 — 2,900 =) 4,700 kronor eller från 32,300 kronor till 27,600

kronor. I fråga om delposten å 4,900 kronor till avlöningsförhöjningar m. m.

föresloge styrelsen icke någon ändring.

Med avseende å lotsstyrelsens tidigare här omnämnda förslag om upptagande

i avlöningsstaten av en anslagspost å 8,300 kronor, avsedd till avlöning

till en tjänsteman å extra stat, bör framhållas, att organisationsnämnden,

med anledning av tidigare framställningar från styrelsen, föreslagit att

för beredande av möjlighet till anställande hos styrelsen av en elektrotekniskt

utbildad, å radiotekniken specialiserad ingenjör måtte å extra stat

uppföras en befattning i lönegraden B 24. Organisationsnämnden har i

fråga om behovet av en dylik arbetskraft framhållit, bland annat, följande:

Med hänsyn till att radiofyrarna syntes komma att utgöra en allt större

och betydelsefullare del av säkerhetsanstalterna för sjöfarten, framstode det

enligt nämndens mening såsom en brist, att den myndighet, under vilken

ifrågavarande anstaltsväsende närmast lydde och som vore för detsamma ansvarig,

icke inom sig ägde tillgång till en tjänsteman, som i anseende till utbildning

och erfarenhet vöre särskilt skickad för de speciella, ofta invecklade

uppgifter av teknisk natur, som inom området för radiofyrväsendet crbjöde

sig. Framför allt syntes olägenheterna därav göra sig gällande under

tiden för det i här förevarande avseende nu pågående nydaningsarbetet. Sålunda

kunde nämnas, att lotsstyrelsen för närvarande vore nödsakad att vid

anordnande av radiofyrar anlita specialingenjör utom verket mot ersättning.

Nämnden funne därför starka skäl tala för att hos lotsstyrelsens ingenjörspersonal

numera borde vara att finna specialkompetens jämväl å här berörda

område. Ytterligare en anledning härtill utgjorde den omständigheten, att

beträffande säkerhetsanstalterna för sjöfarten den moderna radiotekniken

komme till användning även annorledes än genom inrättandet av radiofyrar.

Sålunda vore flera av fyrskeppen utrustade med radiotelefon- eller radiotclegrafanläggningar,

och en ökning av antalet dylika anläggningar för trådlös

förbindelse torde jämväl vara att emotse. Vidare vore den sedan några år

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248.

11

pågående elektrifieringen av fyrar ägnad att stärka behovet av att den elektrotekniska

utbildningen bleve företrädd hos nämnda personal.

Efter att hava erinrat om vad organisationsnämnden sålunda anfört och

föreslagit anför lotsstyrelsen i detta ämne vidare följande:

Utbyggnaden av radiofyrväsendet hade under år 1935 fortgått med anlitande

av medel, anvisade av samma års riksdag, och styrelsen hade i sin nu

ifrågavarande skrivelse upptagit förslag om anvisande av medel för budgetåret

1936/1937 för anordnande av ytterligare två radiofyrar. Såväl härigenom

som genom den alltjämt ökade användningen inom lotsverket av andra elektriska

apparater och anläggningar framstode behovet av en byråingenjör

med elektroteknisk utbildning och särskilt specialiserad å det radiotekniska

området såsom alltmer trängande. Med hänsyn härtill och då mot denna

förstärkning av styrelsens arbetskrafter några erinringar icke framförts i de

över organisationsnämndens betänkande avgivna yttrandena, funne styrelsen

sig nu böra föreslå upptagande i styrelsens personalförteckning av en befattning

såsom byråingenjör å extra stat i lönegraden B 24 med en avlöning av

i avrundat tal 8,300 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 24 januari 1935 tillstyrkt, att en fyringenjör

med elektroteknisk utbildning och särskilt specialiserad å det radiotekniska

området anställes i lotsstyrelsen såsom befattningshavare å extra stat.

Ehuruväl enligt statskontorets mening skäl torde kunna anföras för att bestämma

avlöningen för denne befattningshavare något högre än vad organisationsnämnden

ifrågasatt, ville ämbetsverket dock icke påyrka någon ändring

i den föreslagna löneplaceringen.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i ett den 24 januari 1935 avgivet

utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot att en tjänsteman

med den kompetens, organisationsnämnden avsett, anställes hos lotsstyrelsen.

Förslaget örn den nya befattningens uppförande å extra stat i lönegraden

B 24 har icke heller föranlett någon erinran från nämndens sida.

I fråga örn organisationsnämndens av lotsstyrelsen förordade förslag om Departemertsöverflyttande

till riksräkenskapsverket av den till lotsstyrelsen för närvärande

förlagda revisionen och av den å lotsstyrelsen personalförteckning

upptagna revisors t jönsten ber jag få erinra om, att Kungl. Majit under

punkt 16 av sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition framlagt förslag

härom samt att riksdagen i skrivelse nr 7 anmält, att riksdagen bifallit detta

förslag. Med hänsyn härtill bör den ifrågavarande revisorstjänsten med utgången

av innevarande budgetår avföras från lotsstyrelsens personalförteckning.

Härigenom minskas anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat med ett belopp av i runt tal 7,400 kronor. Då jag icke anser

mig böra tillstyrka lotsstyrelsens förslag örn uppförande å ordinarie stat av

en verkmästarbefattning i lönegraden B 20 och en kansliskrivarbefattning i lönegraden

Bil, skulle alltså anslagsposten upptagas till (139,000 — 7,400 =)

131,600 kronor.

Lotsstyrelsens av organisationsnämnden samt de hörda myndigheterna tillstyrkta

förslag örn anställande hos styrelsen av en elektrotekniskt utbildad och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 248.

å radiotekniken specialiserad ingenjör anser jag mig böra förorda. Under

en anslagspost för avlöning till tjänsteman å extra stat bör alltså upptagas

ett belopp av i runt tal 8,300 kronor, motsvarande nettoavlöningen i högsta

löneklass till en befattningshavare i lönegraden B 24, vilken befattningshavare

i enlighet med lotsstyrelsens förslag torde böra benämnas byråingenjör.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

bör — i samband med revisionens överflyttning till riksräkenskapsverket —

den i anslagsposten ingående delposten till grundavlöningar m. m. minskas

med i avrundat tal 2,500 kronor, motsvarande nettoavlöning till ett extra ordinarie

kanslibiträde i 7:e lönegraden. I likhet med organisationsnämnden

och de myndigheter, som yttrat sig i ämnet, finner jag mig böra förorda, att

medel nu beräknas för anställande av ett kvalificerat biträde åt lotsstyrelsens

kamrerare. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som här komma i fråga,

tillstyrker jag, att för ändamålet beräknas ett belopp av 3,100 kronor, motsvarande

i avrundat tal grundavlöningen minskad med pensionsavdrag

till en extra ordinarie kansliskrivare i Ilie lönegraden. På de av lotsstyrelsen

anförda skäl finner jag mig även böra förorda utökning av styrelsens

arbetskrafter med ett förrådsbiträde i 10:e lönegraden, vilket biträde

för närvarande avlönas från lotsverkets omkostnadsstat. Medelsanvisningen

till grundavlöningar m. m. bör således höjas med ytterligare ett nettobelopp

av i runt tal 2,900 kronor. Grundavlöningsposten bör i enlighet härmed

upptagas med (32,300 — 2,500 + 3,100 + 2,900 —) 35,800 kronor. Då

delposten till avlöningsförhöjningar alltjämt synes kunna beräknas till 4,900

kronor, skulle alltså anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagas med ett belopp av (35,800 + 4,900 =) 40,700 kronor.

Beträffande övriga i förevarande avlöningsanslag ingående anslagsposter

har lotsstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Med anledning av riksdagens

beslut i fråga örn provisoriskt dyrortstillägg för nästkommande budgetår

torde emellertid anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän böra höjas med i avrundat tal 2,000 kronor till

6,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag skulle alltså uppgå

till (131,600 + 22,300 + 8,300 + 40,700 + 6,000 =) 208,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ............................ A 3

2 byråchefer ................................... B 30

1 Överfyringenjör .............................. B 30

2 fyringenjörer ................................. B 26

1 sekreterare ................................... B 26

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

13

Befattning A Av->''X; V. '' Lönegrad

1 byråingenjör ...................*........ ® **

x> 99

1 kamrerare . ...................-........ ° ^

1 aktuarie ..................................... ® ^

1 byggmästare ................................. ®

1 materialförvaltare ............................ ® 2®

1 verkmästare .................;................ B 20

1 registrator ............ ® **

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

2 kanslibiträden1 ‘............... • •............... ® ^

2 expeditionsvakter ............................. ® ®

1 kontorsbiträde ....... ® *

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare ...................•;............ B21

1 kassör och bokhållare ........................ B 21

1 verkmästare .................................. “ ^

Tjänsteman å extra stat.

1 byråingenjör ................................. B 24.

Anm. 1. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästarebefattningarna

skola hållas obesatta, så länge å övergångsstat uppförda byggmästaren

och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningarna

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och

bokhållaren kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 131,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,

förslagsvis ................... * 22,300

3. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis ....................... kronor 8,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m. .......... kronor 3o,800

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

............ » .4,900 » 40,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis »_ 6,000

Summa förslagsanslag kronor 208,900;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

hos lotsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av kronor 208,900.

2. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten,

förslagsanslag. Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit fastställt

följande personalförteckning för lots- och fyrstaten:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Distriktsbefäl och personal & distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener........... ...................................... 13

3 » ....................................................... 12

6 lotslöjtnanter.............................................''................. n

1 distriktsfyrmästare................................................ 10

6 expeditionsbiträden............. 5

3 kontorsbiträden................... 2

Lotspersonal.

18 överlotsar........................................................ 10

18 lotsförmän å lia klass lotsplats....,............................... 9

26 » » 2:a » » .................................... 7

284 lotsar »lia » » 6

71 » » 2:a » » .................................... 5

33 lotsförmän » 3:e » » 5

38 lotsar » 3:e » » 4

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp.................................... 10

26 » »lia » fyr........................................ 10

1 » » gasstation.................................. 10

6 » » 2:a klass fyrskepp.................................... 8

30 » » 2:a » fyr........................................ 8

1 » » 3:e » fyrskepp, ,,,..... 6

18 » » 3:e » fyr....................... 6

24 fyrvaktare » lia » fyrskepp................................... 5

27 » » l:a » fyr........................................ 5

1 » » gasstation.................... 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............................. 4

36 » » 2:a » 3:e » fyr................................. 4

99 fyrbiträden................................. 3

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare...................................................... 11

7 maskinister...................................................... 8.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

15

Den av Kungl. Majit genom beslut sagda dag fastställda avlöningsstaten

för lots- och fyrstaten har följande utseende:

1.

2.

3.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.....kronor 2,515,000

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis.... kronor 515,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslags
vis.

............................. » 22,000 , 537,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel i lotspenningar,

förslagsvis.......................

b. Kost eller kostpenningar till personalen

å fyrskepp m. m., förslagsvis.......

c. Ersättningar för mistsignalering, för
slagsvis.

.........................

d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis..........

e. Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis.

1,200,000

130,000

18,000

20,000

6,000 » 1,374,000

Summa förslagsanslag kronor 4,426,000.

I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen framhållit,

att vissa av de i förevarande avlöningsanslag ingående anslagsposterna borde

omräknas. Så vore framför allt förhållandet med anslagsposten till fyrskeppstillägg,

som visat sig hava blivit allt för knappt tillmätt. Sålunda

hade de sammanlagda utgifterna för detta ändamål under budgetåret 1934/

1935 uppgått till i runt tal 66,500 kronor. Enär emellertid med omräkning

av såväl denna som vissa andra anslagsposter synts böra anstå till den kommande

prövningen av 1935 års lotsverkssakkunnigas blivande förslag, hade

styrelsen för nästkommande budgetår upptagit avlöningsanslaget till oförändrat

belopp, 4,426,000 kronor.

I sitt utlåtande den 16 april 1936 över lotsverkssakkunnigas betänkande

har lotsstyrelsen tillstyrkt bland annat av de sakkunniga framställt förslag

om indragning från och med den 1 juli 1936 av Torekovs 3:e klass lotsplats

samt av lotsförmansbefattningen och lotsbefattningen vid denna lotsplats.

Av dessa befattningar är lotsförmansbefattningen för närvarande vakant;

den uppehälles av den vid platsen anställde lotsen, mästerlotsen G. A. Romare.

Då Romare, som den 28 februari 1938 uppnår pensionsåldern, enligt

styrelsens mening icke kan användas i annan befattning, föreslår styrelsen,

att han vid lotsplatsen indragning måtte överföras till indragningsstat.

I särskild skrivelse den 16 april 1936 har lotsstyrelsen vidare gjort framställning

örn beviljande av anslag till avlöningar till befattningshavare å

lots- och fyrstaten för budgetåret 1936/1937.

Därvid har styrelsen i fråga örn den ordinarie personalen vid lots- och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

fyrstaten dels erinrat om att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november

1935 Falsterbo 2:a klass fyr skall från och med den 1 juli 1936 vara 3:e

klass fyr, dels ock föreslagit följande förändringar, nämligen indragning av

fyra lotsbefattningar å lia klass lotsplatser och av tre lotsbefattningar å 3:e

klass lotsplatser, vilka befattningar blivit efter hand vakantsatta och som av

styrelsen ansåges kunna indragas, ävensom av en fyrmästarbefattning å 3:e

klass fyr och av två fyrvaktarbefattningar å 2:a och 3:e klass fyr, vilka befattningar

blivit vakantsatta i samband med verkställda omändringar av vissa

fyrar och kunde indragas.

Vidare har styrelsen hemställt, att samtliga befattningar såsom fyrvaktare

åka klass fyrskepp, vilka nu äro placerade i 5:e lönegraden, måtte uppflyttas

till 6:e lönegraden.

Vad härefter angår beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag,

har lotsstyrelsen anfört, att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat med hänsyn till belastningen å posten under innevarande budgetår

borde upptagas till 2,435,000 kronor.

Anslagsposten till ersättningar för mistsignalering ansåges med hänsyn

till hittillsvarande belastning under budgetåret kunna upptagas till 3,000

kronor lägre belopp än det nu å staten upptagna eller sålunda till 15,000

kronor.

Med åberopande av vad styrelsen i skrivelsen den 29 augusti 1935 anfört

beträffande anslagsposten till fyrskeppstillägg, finge styrelsen föreslå, att

sagda post nu upptoges till 75,000 kronor.

Anslagsposten till provisoriskt dyrortstillägg föresloges skola höjas till

12,000 kronor, enär det belopp, vartill posten hittills varit upptagen, visat

sig otillräckligt.

Departements- Mot lotsstyrelsen förslag till indragning av vissa befattningar vid lotsehefen.

och fyrstaten har jag icke något att invända.

Under erinran att Kungl. Majit förut denna dag på lotsstyrelsens framställning

beslutat, att Torekovs 3:e klass lotsplats skall indragas från och

med den 1 juli 1936, förordar jag, att lotsen vid sagda lotsplats mästerlotsen

G. A. Romare från och med sagda dag uppföres å indragningsstat under elfte

huvudtiteln, med bibehållande av nu innehavande lön, utgörande, efter avdrag

av pensionsavgift 57 kronor, 2,523 kronor.

Lotsstyrelsens i sistberörda skrivelse den 16 april 1936 gjorda framställning

om uppflyttning i högre lönegrad av fyrvaktarbefattningarna åka klass

fyrskepp torde böra göras till föremål för närmare utredning. Styrelsens

förslag på denna punkt föranleder sålunda icke för närvarande något ståndpunktstagande

från min sida.

De av styrelsen framlagda och av mig återgivna förslagen rörande beräkningen

av förevarande anslag hava icke givit anledning till annan erinran,

än att för fyrskeppstillägg icke torde böra upptagas högre belopp än 65,000

kronor eller ungefär den summa, vartill utgifterna för detta ändamål under

budgetåret 1934/1935 uppgått. Då i riksstatsförslaget inkomsttiteln Lotspen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

17

ningar upptagits med ett från 3,000,000 kronor till 2,800,000 kronor nedsatt

belopp, lärer posten lotspersonalens andel i lotspenningar böra sättas till

1,120,000 kronor, innebärande en sänkning i förhållande till löpande riksstat

av 80,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lots- och fyrstaten:
Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Distriktsbef&I och personal å dlstriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener...................................... 13

3 » ....................................... 12

6 lotslöjtnanter..................................... 11

1 distriktsfyrmästare................................ 10

6 expeditionsbiträden............................... 6

3 kontorsbiträden................................... 2

Lotspersonal.

18 över lotsar........................................ 10

18 lotsförman å l:a klass lotsplats.................... 9

26 » » 2:a » » 7

280 lotsar »lia » »> 6

71 » » 2:a » » 5

32 lotsförman » 3:e » » 5

34 lotsar » 3:e » » 4

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.................... 10

26 » » l:a » fyr......................... 10

1 » » gasstation........................... 10

6 » » 2:a klass fyrskepp.................... 8

29 » » 2:a » fyr......................... 8

1 » » 3:e » fyrskepp.................... 6

18 » » 3:e » fyr......................... 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp.................... 5

27 » » l:a » fyr......................... 5

1 » » gasstation........................... 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............ 4

34 » » 2:a » 3:e » fyr................. 4

99 fyrbiträden....................................... 3

Personal å tjönstefartyg.

1 befälhavare....................................... 11

7 maskinister....................................... 8;

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 248. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................kronor 2,435,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis...........kronor 515,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ....

3. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel i

lotspenningar, förslagsvis

.................

b. Kost eller kostpenningar

till personalen å fyrskepp

m. m., förslagsvis

. Ersättningar för mistsignalering,

förslagsvis.

d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis

..............

e. Provisoriskt dyrorts
tillägg,

förslagsvis.....

Summa förslagsanslag kronor 4,314,000;

dels besluta, att lotsen vid Torekovs lotsplats mästerlotsen

G. A. Romare skall från och med den 1 juli 1936 uppföras å

indragningsstat under elfte huvudtiteln med bibehållande av

nu innehavande lön, utgörande efter avdrag av pensionsavgift

2,523 kronor;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar lill befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av kronor 4,314,000.

3. Lotsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Den av Kungl. Majit genom

beslut den 15 juni 1935 fastställda omkostnadsstaten för lotsverket har

följande utseende:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis................ kronor 50,000

2. Expenser, förslagsvis........................ * 64,000

3. Publikationstryck, förslagsvis.............. » 6,000

» 22,000 ,> 537,000

» 1,120,000

» 130,000

» 15,000

» 65,000

» 12.000 » 1,342,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

19

4. Övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar,

förslagsvis ..............

b. Reparation och under
håll

av byggnader, förslagsvis

..................

c. Reparation och under
håll

av fyrskepp, tjänstefartyg

och lotsverket

tillhöriga tjänstebåtar,

förslagsvis ..............

d. Bidrag till lotsbåtar,

förslagsvis ..............

e. Bojar och prickar, förslagsvis

..................

f. Diverse och extra utgifter,

förslagsvis........

kronor 225,000

» 230,000

» 340,000

» 50,000

» 100,000

1_21’00Q kronor 966,000 kronor 1,086,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyresmedel

............. kronor 60,000

Nettoutgift kronor 1,026,000.

1 förenämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen föreslagit

höjning dels av anslagsposten till reseersättningar med 5,000 kronor till

55.000 kronor dels ock av anslagsposten till expenser med 6,000 kronor till

70.000 kronor. Vid bifall härtill skulle utgifterna under förevarande stat

uppgå till 1,097,000 kronor och nettoutgiften, efter fråndragning av de å

staten såsom särskilda uppbördsmedel upptagna hyresmedlen, utgöra

1.037.000 kronor.

Till stöd för berörda förslag har lotsstyrelsen anfört följande:

Vad först anginge anslagsposten till reseersättningar finge erinras, att denna

post, som tidigare varit i staten upptagen till 60,000 kronor, sänkts från och

med budgetåret 1933/1934 till 50,000 kronor. Då utgifterna ej kunnat hållas

inom denna ram, hade anslagsposten måst överskridas, vartill Kungl.

Maj:t jämväl lämnat erforderligt medgivande. I medeltal för dc tre sistförflutna

budgetåren hade utgifterna belöpt sig till 54,200 kronor. Ur anslagsposten

skulle bestridas ej blott kostnader för tjänsteresor i egentlig mening

utan även kostnader för övningsförsök och räddningsföretag vid livräddningsanstalterna,

flyttningskostnader och tjänstgöringstraktamenten.

På grund härav kunde utgifterna högst väsentligt variera från ett

år till ett annat med hänsyn till den större eller mindre förekomsten av

räddningsföretag, flyttningar av personal samt förordnanden. Vad anginge

de egentliga reseersättningarna finge framhållas, att dessa i betydande omfattning

kunde — ehuru icke med nuvarande ordning beträffande anslagen — anses

utgöra en del av kostnaden för förekommande anläggnings- och reparationsarbeten

samt i viss utsträckning även för materielanskaffning. Detta

gällde särskilt reseersättningarna till styrelsens tekniskt utbildade personal:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

Departements.

chefen.

två fyringenjörer, en byråingenjör, en byggmästare och två verkmästare.

Dessa tjänstemän hade nämligen att leda och övervaka i styrelsens egen regi

bedrivna nybyggnads- och reparationsarbeten av skilda slag längs rikets

kuster, att verkställa besiktningar såväl beträffande uppkomna skador å

byggnader, maskiner, fartyg och annan materiel som vid förekommande

entreprenader samt att— särskilt vad beträffade verkmästarna — själva utföra

monterings- och andra arbeten ute på platserna. Med hänsyn till det

anförda och under erinran om de lotsverket anförtrodda uppgifterna i sjöfartssäkerhetens

tjänst finge styrelsen förnya sitt redan för nu löpande budgetår

i skrivelse den 25 januari 1935 framställda förslag örn en ökning av

förevarande anslagspost till reseersättningar med förslagsvis 5,000 kronor

till 55,000 kronor.

Beträffande härefter anslagsposten till expenser så vore denna i gällande

omkostnadsstat upptagen till 64,000 kronor. Av denna anslagspost finge,

enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, tagas i anspråk följande belopp, nämligen:

för bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 4,800,

för övriga expenser, högst kronor 59,200.

Under de senast förflutna budgetåren hade utgifterna för expenser varit

fördelade å två anslagsposter, den ena till expenser för lotsstyrelsen å 19,000

kronor och den andra till expenser inom lotsdistrikten å 45,000 kronor eller

tillhopa liksom för löpande budgetår 64,000 kronor. För budgetåren 1933/

1934 och 1934/1935 hade sammanlagda utgifterna till expenser för lotsstyrelsen

och inom lotsdistrikten belöpt sig till i avrundade tal 70,400 kronor

respektive 72,000 kronor. Beträffande den nuvarande anslagsposten 64,000

kronor, vilken sålunda måste anses för knappt tillmätt, såge sig styrelsen

nödgad att -— med viss jämkning av sitt härutinnan redan för löpande budgetår

framställda förslag — föreslå höjning förslagsvis med 6,000 kronor till

70.000 kronor, inom vilken senare kostnadsram styrelsen hoppades kunna

hålla hithörande utgifter, ökningen borde i sin helhet läggas på delposten

»övriga expenser».

I fråga om övriga anslagsposter å omkostnadsstaten hade lotsstyrelsen icke

att föreslå någon ändring. Styrelsen finge emellertid erinra, att styrelsen

vid framläggande den 25 januari 1935 av sitt förnyade förslag om överflyttande

av befattningen såsom förrådsbiträde vid lotsverkets huvudförråd från

omkostnadsstat till avlöningsstat jämväl uttalat, att de båda till anslagsposten

övriga utgifter hörande delposterna till förbrukningsartiklar och till

reparation och underhåll av byggnader skulle vid bifall till nämnda förslag

kunna minskas, vardera posten med i avrundat tal 2,500 kronor. Någon

dylik minskning ansåge sig styrelsen nu icke kunna föreslå med hänsyn

särskilt därtill, att det visat sig nödvändigt överskrida motsvarande anslagsposter

för budgetåret 1934/1935 med i avrundade tal respektive 7,000 och

3.000 kronor. Utgifterna vore för övrigt på grund av sin natur svåra att

på förhand beräkna.

Beträffande den å omkostnadsstaten upptagna inkomsten särskilda uppbördsmedel,

hyresmedel, hade styrelsen icke heller att föreslå någon ändring.

Mot styrelsens ifrågavarande förslag har jag icke någon erinran att göra. Lotsverkets

omkostnadsstat för budgetåret 1936/1937 skulle alltså, vid bifall till samma

förslag, sluta å 1,037,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande omkostnadsstat för lotsverket, att tilllämpas

tills vidare under budgetåret 1936/1937:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

21

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis, kronor 55,000

2. Expenser, förslagsvis....... » 70,000

3. Publikationstryck, förslagsvis » 6,000

4. Övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar,

förslagsvis

.. kronor 225,000

b. Repara
tion

och

underhåll

av byggnader,

förslagsvis

.. » 230,000

c. Repara
tion

och

underhåll

av fyrskepp,

tjänstefartyg

och

lotsverket

tillhöriga

tjänstebåtar,

förslagsvis

.. » 340,000

d. Bidrag till

lotsbåtar,

förslagsvis » 50,000

e. Bojar och

prickar,

förslagsvis » 100,000

f. Diverse

och extra

utgifter,

förslagsvis » 21,000 » 966,000 kronor 1,097,000

Särskilda upp bör ds medel:

Hyresmedel.............................. » 60,000

Nettoutgift kronor 1,037,000;

dels ock till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av............... kronor 1,037,000.

Bihang litt riksdagens protokoll 1936. 1 samt. Nr 248. •’

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Sjöcrona.

866946. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:317 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till lotsverket för budgetåret 1936/1937. s. 4 i texten
  2. SU 1936:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till lotsverket för budgetåret 193611937. s. 1 i texten