Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 257

1936-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:257, Kungl. Maj:ts proposition nr 257

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

1

Nr 257.

Kungl. May.ts proposition tilt riksdagen med förslag till förordning

med vissa bestämmelser rörande överståt hållarämbetets

avdelning för skatteärenden; given Stockholms

slott den 30 april 1936,

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande

överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

2ö7.

Witling Ull riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

Förslag

till

förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets

avdelning för skatteärenden.

Härigenom förordnas som följer:

Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden, om kamreraren vid samma avdelning och om

mantalskommissarien i Stockholm skall i stället äga tillämpning å respektive

överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden samt skattedirektören

och mantalsintendenten vid Överståthållarämbetet.

Överståthållarämbetet äger förordna taxeringsintendenten samt, där så anses

oundgängligen nödvändigt och Kungl. Maj:t det medgivit, taxeringsinspektör

vid Överståthållarämbetet att beträffande vissa taxeringsärenden eller

vissa grupper av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen

eller förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande

i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, jämförda med vad

ovan sägs, åvila skattedirektören.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1936.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 257.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 april 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet:

Den 17 januari 1936 anmälde jag för Kungl. Maj:t ett av Överståthållarämbetet

avgivit förslag till omorganisation av ämbetets avdelning för uppbördsärenden.

Förslaget gick ut på, bland annat, att avdelningen med den

ändrade benämningen överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden

— under chefskap av en skattedirektör — skulle uppdelas på två avdelningar,

taxeringsavdelningen under en taxeringsintendent och uppbördsavdelningen

under en uppbördsintendent, samt att till avdelningen för skatteärenden

härjämte skulle förläggas en tredje avdelning, nämligen en mantalsavdelning

under en mantalsintendent; sistnämnda avdelning skulle övertaga

dels de uppgifter rörande den löpande civila folkbokföringen, som nu ankomma

å det under stadens mantalsnämnd lydande mantalskontoret med

en mantalskommissarie som chef, och dels den befattning med mantalsskrivningen,

som nu fullgöres av de lokala taxeringskontorens chefer, taxeringskommissarierna.

De lokala taxeringskontorens antal skulle enligt samma

förslag minskas från 20 till 5, ettvart med en taxeringsinspektör som chef;

därjämte skulle emellertid inrättas ett särskilt aktiebolagskontor för samtliga

deklarationer från aktiebolag, med en taxeringsinspektör som chef, saint

ett särskilt kontor för bokföringsgranskning, likaledes under en taxeringsinspektör.

Vid anmälan av nämnda förslag omnämnde jag jämväl, att Stockholms

stadsfullmäktige uppställt som en förutsättning för omorganisationens genomförande,

att stadens kassa tillfördes belopp motsvarande de ersättningar

av statsmedel och de sportler, som nu uppbäras av befattningshavarna men

som enligt förslaget skulle ersättas med förhöjda fasta löner av staden, och

jag erinrade vidare, att stadsfullmäktige i följd härav endast i princip godkänt

förslaget och låtit anstå med definitivt beslut i ärendet till dess överenskommelse

i berörda hänseende kunde träffas med staten.

Den proposition (nr 39) angående ändrade grunder flir lämnande av ersättning

av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad m. m., vilken

beslöts nämnda den 17 januari 1936, gick ut på att möjliggöra sådana an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 257-

ordningar att den från stadens sida uppställda förutsättningen för omorganisationen

kunde uppfyllas. Sedan propositionen bifallits av riksdagen (bevillningsutskottets

betänkande nr 3, riksdagens skrivelse nr 22) samt vederbörliga

bestämmelser i anledning härav utfärdats av Kungl. Majit, lia

också Stockholms stadsfullmäktige den 16 mars 1936 bekräftat sitt godkännande

av förslaget. Kungl. Majit har härefter den 17 april 1936 — med godkännande

av omorganisationsförslaget i nyss anmärkta delar — fastställt ordinarie

lönestat för överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden samt

utfärdat särskild instruktion för Överståthållarämbetet i vad avser samma

avdelning.1 Lönestaten och instruktionen träda i kraft den 1 oktober 1936.

Redan genom en till finansdepartementet den 1 februari 1936 inkommen,

till Kungl. Majit ställd skrivelse har Överståthållarämbetet avlämnat förslag

till vissa författningar i anledning av omorganisationen, vilka möjligen krävde

riksdagens medverkan, nämligen dels förslag till uppbördsreglemente för

Stockholm, avsett att ersätta det nu gällande reglementet för uppbördsverket

i Stockholms stad, dels förslag till författning av innehåll, att sådant förordnande,

som i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen sägs, vid Överståthållarämbetet

må meddelas för taxeringsinspektör, ändock att denne icke äger

länsbokhållares kompetens, dels ock förslag till författning av innehåll, att

vad i lag eller författning är stadgat om Överståthållarämbetet för uppbördsärenden,

örn kamreraren därstädes och om mantalskommissarie!! i Stockholm

i stället skall gälla Överståthållarämbetet för skatteärenden, skattedirektören

vid Överståthållarämbetet och mantalsintendenten vid Överståthållarämbetet

för skatteärenden.

Uppbördsreglemente för Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med

berörda förslag har av Kungl. Majit utfärdats den 17 april 1936 (nr 130).

I 16 § 2 mom. taxeringsförordningen stadgas för närvarande, att där så

anses oundgängligen nödvändigt må länsstyrelse ävensom Överståthållarämbetet,

efter Kungl. Majits medgivande, förordna person med länsbokhållares

kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper

av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen

åvila landskamrerare!! och kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden. Medgivande jämlikt detta stadgande har

av Kungl. Majit varje år lämnats Överståthållarämbetet — avseende assessorn

vid uppbördsavdelningen — samt ett antal länsstyrelser.

I motiveringen till sitt förslag i denna del har Överståthållarämbetet anfört:

De arbetsuppgifter, som åvila Överståthållarämbetet för uppbördsärenden

och enligt den nya organisationen skulle komma att åvila Överståthållarämbetet

för skatteärenden, äro avsevärt mera omfattande än vad förhållandet

är inom rikets länsstyrelser. I sådant hänseende må endast erinras om att

de skattskyldiga i Stockholn! äro till antalet fem å sex gånger så många som

i ett medelstort län samt att det i Stockholn! årligen uttaxerade beloppet motsvarar

uttaxeringen i tillhopa omkring 12 av rikets län. Det är vid sådant

förhållande uteslutet, att skattedirektören och taxeringsintendenten skulle

kunna närmare följa de olika taxeringsnämndernas arbete. Sistberörda uppgift

måste då i stället åläggas taxeringsinspektörerna, av vilka var och en

1 Instruktionen se Sv. ffs. nr 120.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 257.

5

såvitt fråga är om de lokala distrikten ändock erhåller ett arbetsområde, som

i fråga om antalet skattskyldiga motsvarar ett medelstort län. Härutöver bör

möjlighet förefinnas att låta vederbörande taxeringsinspektör i prövningsnämnden

föredraga mål från sitt distrikt.

Vid länsstyrelserna har genom stadgandet i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen

möjlighet beretts att i viss omfattning delegera landskamrerare^ befogenheter

å annan befattningshavare, dock endast å sådan, som har länsbokhållares

kompetens, d. v. s. som avlagt examen, medförande behörighet

till domarbefattning.

De uppgifter, som i Stockholm åvila Överståthållarämbetet för uppbördsärenden

och som komma att övertagas av den nyorganiserade avdelningen

för skatteärenden, äro emellertid betydligt mera specialiserade, än vad förhållandet

är beträffande länsstyrelsernas landskontor. Vid Överståthållarämbetet

för uppbördsärenden liksom vid den blivande taxeringsavdelningen

vid Överståthållarämbetet för skatteärenden fordras i fråga om tjänstemännens

teoretiska kompetens huvudsakligen blott ingående kännedom om skatteförfattningarna

och därmed sammanhörande bestämmelser, varför krav å juridisk

examen icke uppställts beträffande de nuvarande taxeringskommissarierna

och ej heller är avsett att uppställas för de föreslagna nya befattningarna

såsom taxeringsinspektörer.

I fråga om de blivande taxeringsinspektörernas kompetens för nu ifrågavarande

uppgifter lärer dock vara uppenbart, att densamma minst är jämförbar

med länsbokhållares.

För att Överståthållarämbetet skall kunna på avsett vis anförtro taxeringsinspektörerna

uppgifter av nvssberört slag, torde, med hänsyn till avfattningen

av § 16 mom. 2 taxeringsförordningen, särskild bestämmelse av ovan angivet

innehåll vara erforderlig. Visserligen vore tänkbart, att Kungl. Majit

i stället förklarade taxeringsinspektörerna innehava länsbokhållares kompetens,

men detta skulle till synes innebära ett av statsmakterna näppeligen avsett

kringgående av kompetensföreskrifterna i 16 § 2 mom. i taxeringsförordningen.

Tillfälle för taxeringsinspektörerna att närvara vid åtminstone en taxeringsnämnds

sammanträden skulle visserligen kunna vinnas genom att förordna

dem såsom kronoombud vid en dylik nämnd. Därmed skulle emellertid

en grundprincip i den nya organisationen rubbas, nämligen att de mest

kvalificerade tjänstemännen å taxeringsavdelningen icke skola vara fast

knutna vid en enda nämnd utan övervaka och leda arbetet inom samtliga

nämnder i vederbörande distrikt. Att återigen förordna taxeringsinspektörerna

såsom kronoombud vid samtliga nämnder inom respektive distrikt synes

Överståthållarämbetet föga lämpligt, enär de därigenom endast skulle

erhålla kronoombuds namn, medan andra befattningshavare faktiskt finge

fullgöra kronoombudens uppgifter.

Såsom motivering för det tredje genom överståthållarämbetets berörda

skrivelse framlagda författningsförslaget bar ämbetet anfört bland annat:

I ett flertal författningar talades örn »överståthållarämbetets avdelning för

uppbördsärenden» eller »Överståthållarämbetet för uppbördsärenden» samt

örn »kamreraren» vid sagda avdelning. Så vore exempelvis förhållandet i

taxeringsförordningen 2 § 3 inom., 16 § 2 moni., 55 § 1 moni., 72 § 3 moni.

och 102 § tredje stycket, i förordningen den 14 juni 1933 örn åsättande i vissa

fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, 8 §, samt i lagen örn kommunalstyrelse

i Stockholm 57, 5'',), 60, 61 och 70 §§. Att ändra alla författningar,

vari nämnda uttryck förekomme, syntes näppeligen vare sig behöv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 257.

ligt eller lämpligt. I stället borde utfärdas en allmän föreskrift av nyss

angivet innehåll.

Rörande mantalskommissariens åligganden funnes vissa föreskrifter i förordningen

den 23 december 1925 angående inskrivning och redovisning av

värnpliktiga m. m. Visserligen kunde här ifrågasättas att genom ändring av

förordningen däri införa benämningen mantalsintendent i stället för mantalskommissarie,

men det hade synts Överståthållarämbetet lämpligast att, därest

en författning utfärdades rörande kamrerarens ändrade titel, i samma författning

meddela motsvarande bestämmelser i anledning av ändringen i mantalskommissariens

titel.

Statskontoret och riksräkenskapsverket ha i avgivna yttranden förklarat

sig icke ha erinran att framställa mot nu förevarande båda författningsförslag.

För egen del har jag intet att erinra mot den i följd av den beslutade omorganisationen

erforderliga föreskriften, att vad som finnes stadgat om avdelningen

för uppbördsärenden, kamreraren vid denna avdelning samt mantalskommissarien

i stället skall äga tillämpning å respektive avdelningen för

skatteärenden, skattedirektören och mantalsintendenten.

Överståthållarämbetets förslag går vidare ut på, att Överståthållarämbetet

efter Kungl. Maj:ts medgivande, där så anses oundgängligen nödvändigt, skall

kunna beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper av sådana ärenden

överlåta skattedirektörens åligganden och befogenheter enligt taxeringsförordningen

å taxeringsinspektör, även örn denne icke har den kompetens,

som enligt taxeringsförordningen 16 § 2 mom. förutsättes för sådant förordnande,

nämligen länsbokhållares kompetens. Det är att märka, att Överståthållarämbetet

dessutom föreslagit införande i den förenämnda instruktionen

av ett stadgande därom, att taxeringsintendenten skulle lia att i den omfattning,

Överståthållarämbetet efter förslag av skattedirektören bestämde, i dennes

ställe taga befattning med å Stockholms stads prövningsnämnd ankommande

ärenden. Befogenheten för Kungl. Majit att meddela ett sådant generellt

stadgande torde av Överståthållarämbetet ha stötts på berörda bestämmelse

i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen; instruktionen föreslogs nämligen

jämväl upptaga bestämmelse därom, att för att kunna föreslås till taxeringsintendent

fordrades att ha avlagt examen, medförande behörighet till domarbefattning,

under det att såsom kompetenskrav för taxeringsinspektörerna

endast uppställdes studentexamen samt ådagalagd kunnighet i bokföring.

I den av Kungl. Majit nu utfärdade instruktionen har ej upptagits det föreslagna

stadgandet örn rätt att delegera skattedirektörens befogenheter å taxeringsintendenten,

och vidare saknas bestämmelser om särskilda kompetenskrav

för taxeringsintendenten och taxeringsinspektörerna. Vid uteslutandet

av förstnämnda stadgande lärer avsikten ha varit att i stället upptaga en föreskrift

av enahanda innebörd i samband med de bestämmelser rörande taxeringsinspektörerna,

vilka enligt överståthållarämbetets förslag skulle föreläggas

riksdagen och vilka även enligt min mening äro motiverade med hänsyn

till de särskilda förhållandena vid Överståthållarämbetet jämfört med

länsstyrelserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 257.

7

I överensstämmelse med vad nu anförts har inom finansdepartementet utarbetats

ett förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets

avdelning för skatteärenden. Det har därvid ansetts böra uttryckligen

utsägas i förordningen, att delegationsrätten avser även åligganden,

som skulle komma att åvila skattedirektören enligt förordningen örn

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.

Föredraganden hemställer härefter — under framhållande av att proposition

i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan hinder

av att den för avlåtande av propositioner till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga

nämnda författningsförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

till riksdagen skall avlåtas av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Ljungberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:268 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets avdelning fö s. 1 i texten
  2. BevU 1936:36 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets avdelning för skatteärend s. 1 i texten