Kungl. Maj:ts proposition nr 257
1936-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:257, Kungl. Maj:ts proposition nr 257
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 257.
1
Nr 257.
Kungl. May.ts proposition tilt riksdagen med förslag till förordning
med vissa bestämmelser rörande överståt hållarämbetets
avdelning för skatteärenden; given Stockholms
slott den 30 april 1936,
Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande
överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
2ö7.
Witling Ull riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 257.
Förslag
till
förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets
avdelning för skatteärenden.
Härigenom förordnas som följer:
Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn överståthållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden, om kamreraren vid samma avdelning och om
mantalskommissarien i Stockholm skall i stället äga tillämpning å respektive
överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden samt skattedirektören
och mantalsintendenten vid Överståthållarämbetet.
Överståthållarämbetet äger förordna taxeringsintendenten samt, där så anses
oundgängligen nödvändigt och Kungl. Maj:t det medgivit, taxeringsinspektör
vid Överståthållarämbetet att beträffande vissa taxeringsärenden eller
vissa grupper av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen
eller förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande
i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, jämförda med vad
ovan sägs, åvila skattedirektören.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1936.
Kungl. Maj.-ts proposition nr 257.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 april 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för socialdepartementet:
Den 17 januari 1936 anmälde jag för Kungl. Maj:t ett av Överståthållarämbetet
avgivit förslag till omorganisation av ämbetets avdelning för uppbördsärenden.
Förslaget gick ut på, bland annat, att avdelningen med den
ändrade benämningen överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden
— under chefskap av en skattedirektör — skulle uppdelas på två avdelningar,
taxeringsavdelningen under en taxeringsintendent och uppbördsavdelningen
under en uppbördsintendent, samt att till avdelningen för skatteärenden
härjämte skulle förläggas en tredje avdelning, nämligen en mantalsavdelning
under en mantalsintendent; sistnämnda avdelning skulle övertaga
dels de uppgifter rörande den löpande civila folkbokföringen, som nu ankomma
å det under stadens mantalsnämnd lydande mantalskontoret med
en mantalskommissarie som chef, och dels den befattning med mantalsskrivningen,
som nu fullgöres av de lokala taxeringskontorens chefer, taxeringskommissarierna.
De lokala taxeringskontorens antal skulle enligt samma
förslag minskas från 20 till 5, ettvart med en taxeringsinspektör som chef;
därjämte skulle emellertid inrättas ett särskilt aktiebolagskontor för samtliga
deklarationer från aktiebolag, med en taxeringsinspektör som chef, saint
ett särskilt kontor för bokföringsgranskning, likaledes under en taxeringsinspektör.
Vid anmälan av nämnda förslag omnämnde jag jämväl, att Stockholms
stadsfullmäktige uppställt som en förutsättning för omorganisationens genomförande,
att stadens kassa tillfördes belopp motsvarande de ersättningar
av statsmedel och de sportler, som nu uppbäras av befattningshavarna men
som enligt förslaget skulle ersättas med förhöjda fasta löner av staden, och
jag erinrade vidare, att stadsfullmäktige i följd härav endast i princip godkänt
förslaget och låtit anstå med definitivt beslut i ärendet till dess överenskommelse
i berörda hänseende kunde träffas med staten.
Den proposition (nr 39) angående ändrade grunder flir lämnande av ersättning
av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad m. m., vilken
beslöts nämnda den 17 januari 1936, gick ut på att möjliggöra sådana an
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 257-
ordningar att den från stadens sida uppställda förutsättningen för omorganisationen
kunde uppfyllas. Sedan propositionen bifallits av riksdagen (bevillningsutskottets
betänkande nr 3, riksdagens skrivelse nr 22) samt vederbörliga
bestämmelser i anledning härav utfärdats av Kungl. Majit, lia
också Stockholms stadsfullmäktige den 16 mars 1936 bekräftat sitt godkännande
av förslaget. Kungl. Majit har härefter den 17 april 1936 — med godkännande
av omorganisationsförslaget i nyss anmärkta delar — fastställt ordinarie
lönestat för överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden samt
utfärdat särskild instruktion för Överståthållarämbetet i vad avser samma
avdelning.1 Lönestaten och instruktionen träda i kraft den 1 oktober 1936.
Redan genom en till finansdepartementet den 1 februari 1936 inkommen,
till Kungl. Majit ställd skrivelse har Överståthållarämbetet avlämnat förslag
till vissa författningar i anledning av omorganisationen, vilka möjligen krävde
riksdagens medverkan, nämligen dels förslag till uppbördsreglemente för
Stockholm, avsett att ersätta det nu gällande reglementet för uppbördsverket
i Stockholms stad, dels förslag till författning av innehåll, att sådant förordnande,
som i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen sägs, vid Överståthållarämbetet
må meddelas för taxeringsinspektör, ändock att denne icke äger
länsbokhållares kompetens, dels ock förslag till författning av innehåll, att
vad i lag eller författning är stadgat om Överståthållarämbetet för uppbördsärenden,
örn kamreraren därstädes och om mantalskommissarie!! i Stockholm
i stället skall gälla Överståthållarämbetet för skatteärenden, skattedirektören
vid Överståthållarämbetet och mantalsintendenten vid Överståthållarämbetet
för skatteärenden.
Uppbördsreglemente för Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med
berörda förslag har av Kungl. Majit utfärdats den 17 april 1936 (nr 130).
I 16 § 2 mom. taxeringsförordningen stadgas för närvarande, att där så
anses oundgängligen nödvändigt må länsstyrelse ävensom Överståthållarämbetet,
efter Kungl. Majits medgivande, förordna person med länsbokhållares
kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper
av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen
åvila landskamrerare!! och kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden. Medgivande jämlikt detta stadgande har
av Kungl. Majit varje år lämnats Överståthållarämbetet — avseende assessorn
vid uppbördsavdelningen — samt ett antal länsstyrelser.
I motiveringen till sitt förslag i denna del har Överståthållarämbetet anfört:
De arbetsuppgifter, som åvila Överståthållarämbetet för uppbördsärenden
och enligt den nya organisationen skulle komma att åvila Överståthållarämbetet
för skatteärenden, äro avsevärt mera omfattande än vad förhållandet
är inom rikets länsstyrelser. I sådant hänseende må endast erinras om att
de skattskyldiga i Stockholn! äro till antalet fem å sex gånger så många som
i ett medelstort län samt att det i Stockholn! årligen uttaxerade beloppet motsvarar
uttaxeringen i tillhopa omkring 12 av rikets län. Det är vid sådant
förhållande uteslutet, att skattedirektören och taxeringsintendenten skulle
kunna närmare följa de olika taxeringsnämndernas arbete. Sistberörda uppgift
måste då i stället åläggas taxeringsinspektörerna, av vilka var och en
1 Instruktionen se Sv. ffs. nr 120.
Kungl. Maj.ts proposition nr 257.
5
såvitt fråga är om de lokala distrikten ändock erhåller ett arbetsområde, som
i fråga om antalet skattskyldiga motsvarar ett medelstort län. Härutöver bör
möjlighet förefinnas att låta vederbörande taxeringsinspektör i prövningsnämnden
föredraga mål från sitt distrikt.
Vid länsstyrelserna har genom stadgandet i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen
möjlighet beretts att i viss omfattning delegera landskamrerare^ befogenheter
å annan befattningshavare, dock endast å sådan, som har länsbokhållares
kompetens, d. v. s. som avlagt examen, medförande behörighet
till domarbefattning.
De uppgifter, som i Stockholm åvila Överståthållarämbetet för uppbördsärenden
och som komma att övertagas av den nyorganiserade avdelningen
för skatteärenden, äro emellertid betydligt mera specialiserade, än vad förhållandet
är beträffande länsstyrelsernas landskontor. Vid Överståthållarämbetet
för uppbördsärenden liksom vid den blivande taxeringsavdelningen
vid Överståthållarämbetet för skatteärenden fordras i fråga om tjänstemännens
teoretiska kompetens huvudsakligen blott ingående kännedom om skatteförfattningarna
och därmed sammanhörande bestämmelser, varför krav å juridisk
examen icke uppställts beträffande de nuvarande taxeringskommissarierna
och ej heller är avsett att uppställas för de föreslagna nya befattningarna
såsom taxeringsinspektörer.
I fråga om de blivande taxeringsinspektörernas kompetens för nu ifrågavarande
uppgifter lärer dock vara uppenbart, att densamma minst är jämförbar
med länsbokhållares.
För att Överståthållarämbetet skall kunna på avsett vis anförtro taxeringsinspektörerna
uppgifter av nvssberört slag, torde, med hänsyn till avfattningen
av § 16 mom. 2 taxeringsförordningen, särskild bestämmelse av ovan angivet
innehåll vara erforderlig. Visserligen vore tänkbart, att Kungl. Majit
i stället förklarade taxeringsinspektörerna innehava länsbokhållares kompetens,
men detta skulle till synes innebära ett av statsmakterna näppeligen avsett
kringgående av kompetensföreskrifterna i 16 § 2 mom. i taxeringsförordningen.
Tillfälle för taxeringsinspektörerna att närvara vid åtminstone en taxeringsnämnds
sammanträden skulle visserligen kunna vinnas genom att förordna
dem såsom kronoombud vid en dylik nämnd. Därmed skulle emellertid
en grundprincip i den nya organisationen rubbas, nämligen att de mest
kvalificerade tjänstemännen å taxeringsavdelningen icke skola vara fast
knutna vid en enda nämnd utan övervaka och leda arbetet inom samtliga
nämnder i vederbörande distrikt. Att återigen förordna taxeringsinspektörerna
såsom kronoombud vid samtliga nämnder inom respektive distrikt synes
Överståthållarämbetet föga lämpligt, enär de därigenom endast skulle
erhålla kronoombuds namn, medan andra befattningshavare faktiskt finge
fullgöra kronoombudens uppgifter.
Såsom motivering för det tredje genom överståthållarämbetets berörda
skrivelse framlagda författningsförslaget bar ämbetet anfört bland annat:
I ett flertal författningar talades örn »överståthållarämbetets avdelning för
uppbördsärenden» eller »Överståthållarämbetet för uppbördsärenden» samt
örn »kamreraren» vid sagda avdelning. Så vore exempelvis förhållandet i
taxeringsförordningen 2 § 3 inom., 16 § 2 moni., 55 § 1 moni., 72 § 3 moni.
och 102 § tredje stycket, i förordningen den 14 juni 1933 örn åsättande i vissa
fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, 8 §, samt i lagen örn kommunalstyrelse
i Stockholm 57, 5'',), 60, 61 och 70 §§. Att ändra alla författningar,
vari nämnda uttryck förekomme, syntes näppeligen vare sig behöv
-
Departementschefen.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 257.
ligt eller lämpligt. I stället borde utfärdas en allmän föreskrift av nyss
angivet innehåll.
Rörande mantalskommissariens åligganden funnes vissa föreskrifter i förordningen
den 23 december 1925 angående inskrivning och redovisning av
värnpliktiga m. m. Visserligen kunde här ifrågasättas att genom ändring av
förordningen däri införa benämningen mantalsintendent i stället för mantalskommissarie,
men det hade synts Överståthållarämbetet lämpligast att, därest
en författning utfärdades rörande kamrerarens ändrade titel, i samma författning
meddela motsvarande bestämmelser i anledning av ändringen i mantalskommissariens
titel.
Statskontoret och riksräkenskapsverket ha i avgivna yttranden förklarat
sig icke ha erinran att framställa mot nu förevarande båda författningsförslag.
För egen del har jag intet att erinra mot den i följd av den beslutade omorganisationen
erforderliga föreskriften, att vad som finnes stadgat om avdelningen
för uppbördsärenden, kamreraren vid denna avdelning samt mantalskommissarien
i stället skall äga tillämpning å respektive avdelningen för
skatteärenden, skattedirektören och mantalsintendenten.
Överståthållarämbetets förslag går vidare ut på, att Överståthållarämbetet
efter Kungl. Maj:ts medgivande, där så anses oundgängligen nödvändigt, skall
kunna beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper av sådana ärenden
överlåta skattedirektörens åligganden och befogenheter enligt taxeringsförordningen
å taxeringsinspektör, även örn denne icke har den kompetens,
som enligt taxeringsförordningen 16 § 2 mom. förutsättes för sådant förordnande,
nämligen länsbokhållares kompetens. Det är att märka, att Överståthållarämbetet
dessutom föreslagit införande i den förenämnda instruktionen
av ett stadgande därom, att taxeringsintendenten skulle lia att i den omfattning,
Överståthållarämbetet efter förslag av skattedirektören bestämde, i dennes
ställe taga befattning med å Stockholms stads prövningsnämnd ankommande
ärenden. Befogenheten för Kungl. Majit att meddela ett sådant generellt
stadgande torde av Överståthållarämbetet ha stötts på berörda bestämmelse
i 16 § 2 mom. taxeringsförordningen; instruktionen föreslogs nämligen
jämväl upptaga bestämmelse därom, att för att kunna föreslås till taxeringsintendent
fordrades att ha avlagt examen, medförande behörighet till domarbefattning,
under det att såsom kompetenskrav för taxeringsinspektörerna
endast uppställdes studentexamen samt ådagalagd kunnighet i bokföring.
I den av Kungl. Majit nu utfärdade instruktionen har ej upptagits det föreslagna
stadgandet örn rätt att delegera skattedirektörens befogenheter å taxeringsintendenten,
och vidare saknas bestämmelser om särskilda kompetenskrav
för taxeringsintendenten och taxeringsinspektörerna. Vid uteslutandet
av förstnämnda stadgande lärer avsikten ha varit att i stället upptaga en föreskrift
av enahanda innebörd i samband med de bestämmelser rörande taxeringsinspektörerna,
vilka enligt överståthållarämbetets förslag skulle föreläggas
riksdagen och vilka även enligt min mening äro motiverade med hänsyn
till de särskilda förhållandena vid Överståthållarämbetet jämfört med
länsstyrelserna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 257.
7
I överensstämmelse med vad nu anförts har inom finansdepartementet utarbetats
ett förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets
avdelning för skatteärenden. Det har därvid ansetts böra uttryckligen
utsägas i förordningen, att delegationsrätten avser även åligganden,
som skulle komma att åvila skattedirektören enligt förordningen örn
åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.
Föredraganden hemställer härefter — under framhållande av att proposition
i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan hinder
av att den för avlåtande av propositioner till riksdagen i allmänhet stadgade
tid gått till ända — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga
nämnda författningsförslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
till riksdagen skall avlåtas av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erland Ljungberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:268 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets avdelning fö s. 1 i texten
- BevU 1936:36 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets avdelning för skatteärend s. 1 i texten