Sök i Ratio Lex

Angående överenskommelse med statens järnvägars änkeoch pupillkassa örn övertagande av kassans rörelse, m. m

1936-04-27 · 47 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:258, Angående överenskommelse med statens järnvägars änkeoch pupillkassa örn övertagande av kassans rörelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelse

med statens järnvägars änke- och pupillkassa

örn övertagande av kassans rörelse, m. m.; given

Stockholms slott den 8 maj 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj

1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför departementschefen, statsrådet Wigforss:

Genom proposition den 6 mars 1936, nr 201, har för riksdagen framlagts

förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänt familjepensiansreglememte). Reglementet

är avsett att bliva tillämpligt å alla befattningshavare, för vilka civila

eller militära tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt en särskild bestämmelse

skall emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen eller av

Kungl. Maj:t efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för reglementets

ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 268.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande

befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt

på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall då avgång från befattningen

skett före ikraftträdandet. Denna bestämmelse ansluter sig till

1934 års familjepensionsutrednings förslag, att reglementet skall vinna tilllämpning

successivt för de skilda förvaltningsområdena, allteftersom uppgörelse

träffades örn statens övertagande av den kassa, som nu ombesörjde

de vid respektive förvaltningsområde anställda manliga ordinarie befattningshavarnas

familjepensionering.

Genom proposition den 24 april 1936, nr 245, har sedermera förelagts riksdagen

förslag till överenskommelser av berörda slag med civilstatens och

telegrafverkets änke- och pupillkassor och i anslutning härtill jämväl förslag

därom, att allmänna familjepensionsreglementet skall träda i kraft för ifrågavarande

förvaltningsområden den 1 juli 1937. Efter det nämnda proposition

framlagts har den 27 april 1936 en preliminär överenskommelse av

motsvarande slag ingåtts rörande statens järnvägars änke- och pupillkassa.

Sedan denna överenskommelse numera även varit föremål för remiss, anhåller

jag att få anmäla frågan om densammas föreläggande för riksdagen.

Kassans nuvarande organisation m. m.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa leder sitt ursprung från statens

järnvägstrafiks änke- och pupillkassa, som bildades år 1872. Enligt kassans

av Kungl. Majit den 30 december 1910 (Sv. ffs. nr 162; s. 5) fastställda reglemente

med däri sedermera gjorda ändringar1 äro följande tjänstemän eller

förutvarande tjänstemän vid statens järnvägar delägare i kassan, nämligen:

a) envar tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande den 1 januari

1911 var delägare i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa;

b) varje manlig tjänstinnehavare, som efter nämnda tidpunkt anställes i

ordinarie tjänst vid statens järnvägar, dock med rätt för vissa angivna högre

tjänstemän, vilka ej förut varit delägare i kassan, att efter eget val underlåta

att inträda som delägare;

c) envar som efter sålunda vunnen delaktighet i kassan och efter att lia

lämnat tjänsten uppbär pension från statens järnvägar;

d) envar som, efter att ha vunnit delaktighet i kassan samt fyllt 45 år och

i 20 år innehaft ordinarie tjänst vid statens järnvägar, efter reglementets

ikraftträdande antingen på begäran erhåller avsked eller blir från tjänsten

avsatt eller för fel eller försumlighet skild från tjänsten och som sedermera

vederbörligen erlägger de avgifter, som för bibehållande av hans delägarrätt

bestämmas i särskild angiven ordning.

Beträffande förutvarande delägare i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa,

som före den 1 juli 1911 anmält sig icke vilja underkasta sig de

från den 1 januari 1911 genomförda nya pensionsvillkoren, skola dock hu- i

i Se Sv. ffs. 1919:595, 1920: 64, 1923: 442, 1927:11, 1929: 372, 1931: 416 och 1936:10.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

3

vudstadgandena i reglementet icke gälla utan i stället vissa vid detta fogade

särskilda »övergående stadganden»; härifrån bortses i huvudsak vid den följande

redogörelsen.

Antalet delägare i kassan utgjorde vid 1935 års utgång omkring 21,000.

Delägare har att, utom särskild inträdesavgift, erlägga årsavgift till kassan

med en viss efter hans ålder vid inträdet i kassan i reglementet bestämd procent

av honom tillkommande avlöning (lägst 3.5 och högst 7 procent). Årsavgiften

utgår till och med den dag, då tjänstemannen avgår på grund av

avsked, entledigande eller dödsfall; vissa högre tjänstemän äro dock i allmänhet

befriade från årsavgifter först efter uppnådda 65 levnadsår, och delägare

som avgått med förtidspension är befriad från årsavgift först efter uppnåendet

av den för tjänsten bestämda pensionsåldern.

Utöver nämnda avgifter har den, som vid anställning i ordinarie tjänst

fyllt 30 år, att vid därav följande inträde i kassan erlägga en särskild retroaktivavgift,

motsvarande hela värdet av förmånen att icke behöva erlägga

högre årsavgifter än de i reglementet bestämda. Enligt gällande praxis kan

sådan retroaktiv avgift erläggas antingen på en gång eller genom 36 månadsbetalningar.

Avliden delägares pensionsberättigade efterlevande äga uppbära pension

efter ett grundbelopp, utgörande viss del av avlöningen, för befattning tillhörande

1—7 lönegraderna 25 procent och för högre befattningar ett lägre

procenttal, ned till 17 procent för generaldirektör. Pensionen för ensam

änka är lika med grundbeloppet.1 Äro samtidigt barn pensionsberättigade,

höjes pensionen med 40 procent för ett barn och 10 procent för varje ytterligare

barn. Finnes ej änka, uppbäres grundbeloppet för ett barn, 40 procent

ytterligare för andra barnet samt 10 procent ytterligare för varje följande

barn.

För att äktenskap skall kunna grunda rätt till pension skall det vara ingånget

innan delägaren fyllt 50 år. I anslutning härtill skall enligt § 11

mom. 2 i reglementet delägarskapet upphöra och befrielse från avgiftsplikt

inträda för den, som efter uppnådda 50 levnadsår ej äger pensionsberättigade

anhöriga. Enligt § 6 mom. 1 i reglementet må emellertid den, som ingår

äktenskap efter uppnådde 50 år och fortfarande är anställd i ordinarie tjänst

vid statens järnvägar, kunna såsom delägare förvärva pensionsrätt eller, i

händelse att pensionsberättigade barn från ett föregående äktenskap finnas,

rätt till del i pensionen åt i det nya äktenskapet efterlämnade änka och barn,

så framt han till kassan erlägger avgifter, motsvarande fulla värdet av sådan

förmån, därvid vederbörlig hänsyn skall tagas till av honom förut till kassan

inbetalda avgifter.

Pensionsrätten för änka upphör vid nytt äktenskaps ingående. Skulle hon

åter bliva änka, kan dock vid ömmande omständigheter hennes pensionsrätt

återupplivas.

Pensionsrätten för barn gäller till 18 års ålder; enligt § 6 mom. 4 i regle
1

Beloppen i olika lönegrader se bil. D till prop. nr 201 (sid. 134).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 258-

mentet kunna dock vid ömmande omständigheter äldre sjukliga barn tillerkännas

understöd med högst 300 kronor för år.

Avliden delägares frånskilda hustru, som ej ingått nytt äktenskap, må, då

den avlidne ej efterlämnat pensionsberättigad änka från senare gifte och så

framt det finnes skäligt och ömmande omständigheter föreligga, tillerkännas

samma pensionsrätt som änka.

Enligt reglementet åtnjuter kassan följande indirekta statsbidrag:

1) böter, ådömda järnvägspersonalen för tjänstefel;

2) avkastningen av sådana statens järnvägar tillhöriga jordstycken, vilka

icke äro upplåtna till boställsjord eller erforderliga för trafikens skötande

eller annat allmänt behov;

3) inkomster vid försäljning av sådana inom järnvägens område tillvaratagna

men icke inom behörig tid återfordrade effekter och av sådant kvarliggande

outlöst gods, som på grund av gällande trafikreglemente avyttras på

offentlig auktion;

4) inkomster för registrering och förvaring av sådana tillvaratagna eller

till förvaring inlämnade effekter, som av ägaren återfås mot avgift;

5) inkomster för medgivna rättigheter till försäljning och till annonsering

inom järnvägens område;

6) inkomster av försålda gångbiljetter och inträdesbiljetter till stationernas

väntsalar och plattformar;

7) inkomster av den från statens järnvägars expeditioner samlade och försålda

makulatur.

Beloppet av dessa statsbidrag uppgick för år 1935 till sammanlagt 331,581

kronor 8 öre. Dessutom bekostas av statsmedel pensionstillägg och dyrtidstillägg

å utgående pensioner enligt grunder som angivits i propositionen nr

201. Kostnaderna härför uppgingo under år 1935 till resp. 16,355 kronor

48 öre samt 614,622 kronor 81 öre.

Kassans kapitalbehållning uppgick enligt räkenskaperna vid 1935 års utgång

till 83,765,068 kronor 34 öre, sedan från tillgångarna avdragits tio donationsfonder

å tillhopa 24,475 kronor 88 öre, värderegleringsfond å 61,926

kronor samt övriga skulder å 10,277 kronor 22 öre. Kassans utgifter för

familjepensioner uppgingo under samma år till 2,796,933 kronor 59 öre.

Kassan förvaltas av en direktion, bestående av en av Kungl. Majit efter

förslag av järnvägsstyrelsen förordnad ordförande, en av järnvägsstyrelsen

utsedd ledamot samt tre av kassans fullmäktige utsedda ledamöter. Delägarna

i kassan sammanträda genom fullmäktige till lagtima möte vart tredje

år och däremellan till urtima möte, så ofta järnvägsstyrelsen på direktionens

framställning finner nödigt.

Fullmäktige ha bland annat att granska kassans förvaltning och räkenskaper

samt att överlägga och fatta beslut i sådana frågor rörande förvaltningen

eller ändringar i och tillägg till reglementet, som blivit väckta av direktionen

eller någon fullmäktig. Fullmäktiges beslut i ämnen, som angå ändringar i

eller tillägg till reglementet eller av Kungl. Majit fastställd instruktion för

kassans direktion, är ej gällande förrän de blivit underställda Kungl. Majits

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

5

prövning och av Kungl. Majit gillade. Vidare stadgas, att »skulle Kungl.

Majit anse någon förändring i omförmälda hänseende vara av nöden, kommer

Kungl. Majit, innan beslut därom fattas, att lämna fullmäktige tillfälle

att yttra sig i ämnet».

Överenskommelse örn kassans överlåtande å staten.

Med skrivelse den 27 april 1936 har 1934 års familjepensionsutredning överlämnat

en av utredningen, under förbehåll av Kungl. Majits och riksdagens

godkännande, å ena sidan, samt av delegerade för statens järnvägars änkeoch

pupillkassa, å andra sidan, samma dag träffad överenskommelse om statens

övertagande av kassans rörelse, vilken överenskommelse torde få fogas

till dagens statsrådsprotokoll såsom bilaga A. Vid överenskommelsen finnes

fogad en av byråchefen i försäkringsinspektionen, fil. doktor Tim Jansson utarbetad

promemoria angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen

(bilaga B), och till denna promemoria höra i sin tur dels vissa balansräkningar

(bilaga Bl), dels en uppställning rörande kassans kapitaltillgångar

(bilaga B 2), dels en särskild uppställning rörande kassan tillhöriga fastigheter

(bilaga B 3) och dels vissa försäkringstekniska tabeller (bilagor B A,

B 5 och B G).

I fråga örn de allmänna grunderna för de försäkringstekniska beräkningarna

hänvisas i överenskommelsen (11 mom.) och i familjepensionsutredningens

skrivelse till en annan av byråchefen Jansson utarbetad promemoria,

intagen såsom bilaga B till propositionen nr 245 rörande civilstatens och telegravverkets

änke- och pupillkassor.

Slutligen finnes vid familjepensionsutredningens skrivelse fogad en av kassans

förhandlingsdelegerade till utredningen avgiven »promemoria rörande

kristidshusen», vilken återgives i det följande.

Över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade handlingar

ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen och

kommunikationsverkens lönenämnd.

Rörande fullmäktiges befogenhet att med staten träffa en överenskommelse

av ifrågavarande slag hänvisar familjepensionsutredningen till det av

professorn Rob. Malmgren avgivna, såsom bilaga D till propositionen nr 245

intagna utlåtandet.

Nämnas må därvidlag, att revisionssekreteraren Sven Turén på föranstaltande

av kassans fullmäktige den 22 januari 1936 avgivit ett utlåtande

i samma frågor. Detta utlåtande, vilket varit tillgängligt för familjepensionsutredningen,

utmynnar i det uttalandet, att den ifrågasatta överenskommelsen

icke kunde åvägabringas utan att ändringar först vidtoges i kassans

reglemente samt att det, med hänsyn till att kassan åtminstone delvis syntes

böra uppfattas såsom en stiftelse, vore tvivelaktigt, huruvida de för överenskommelsen

erforderliga ändringarna vore möjliga att åstadkomma. Utlåtandet

har av fullmäktige genom skrivelse den 27 januari 1936 ingivits

till Kungl. Majit med hemställan, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.

en allsidig utredning i frågan. Denna skrivelse har hittills icke föranlett någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Den träffade preliminära överenskommelsen vilar på samma huvudgrunder

som de genom propositionen nr 245 framlagda överenskommelserna

med civilstatens och telegrafverkets kassor. I familjepensionsutredningens

berörda skrivelse lämnas följande redogörelse för överenskommelsens huvudsakliga

innehåll:

Staten övertager vederbörande kassas förpliktelser och rättigheter enligt

del för kassan nu gällande reglementet eller på annan grund, och till staten

överlåtes så stor del av kassans tillgångar, som jämte kapitalvärdet av delägarnas

blivande avgifter motsvarar av staten i detta sammanhang åtagna

höjda pensionsförpliktelser, frånsett den del av pensionerna, som avses skola

bekostas av staten.

För de vid övergången i tjänst varande kassadelägarna skall det nya familjepensionsreglementet

i allmänhet bliva gällande. Familjepensionerna

skola sålunda beräknas på grundval av de i detta reglemente fastställda pensionsunderlagen.

Sådan avkortning av pensionen, som i vissa fall i reglementet

förutsättes, skall dock i intet fall äga rum beträffande delägare, som

enligt det för kassan nu gällande reglementet är berättigad till full pension

för sina efterlevande. Vidare skall i princip beträffande delägarnas avgiftsplikt

till kassan icke ske någon ändring i de vid tiden för övertagandet gällande

bestämmelserna. Utan hinder av vad i allmänna familjepensionsreglementet

stadgas skola fördenskull kassadelägarna även sedan de blivit

underkastade reglementet fortsätta att betala sina gamla avgifter och detta

i allmänhet såväl vad storlek som tidrymd för erläggandet beträffar.

I sistnämnda avseende företer emellertid ifrågavarande övenskommelse

vissa avvikelser från de allmänna förutsättningarna. Dessa avvikelser sammanhänga

med dels bestämmelsen i kassans reglemente, att äktenskap, som

medför rätt till pension, skall vara ingånget innan delägaren uppnått 50 levnadsår,

dels de i § 11 mom. 2 av reglementet förekommande bestämmelserna

om upphörande av delägarskap och befrielse från avgiftsplikt för den, som

efter uppnådda 50 levnadsår ej äger pensionsberättigade anhöriga, dels ock

bestämmelserna i § 6 mom. 1 av reglementet om rätt för den, som ingår

äktenskap efter uppnådda 50 år och fortfarande är kvar i tjänst, att såsom

delägare förvärva pensionsrätt eller, i händelse att pensionsberättigade barn

från ett föregående äktenskap finnes, rätt till del i pensionen åt i det nya

äktenskapet efterlämnade änka och barn, så framt han till kassan erlägger

avgifter, motsvarande fulla värdet av sådan förmån, därvid vederbörligt

hänsyn skall tagas till av honom förut till kassan betalda avgiftei.

Då allmänna familjepensionsreglementet skall bliva tillämpligt beträffande

de vid övertagandet i tjänst varande delägarna, innebär detta, att dessa

delägare förvärva familjepensionsrätt för hustru och barn i äktenskap, som

ingåtts eller ingås före fyllda 65 år. Med hänsyn härtill gäller ä andra sidan

enligt överenskommelsens 3 morn., att delägare skall vidkännas familjepensionsavdrag

— motsvarande de gamla årsavgifternas belopp — så länge

han kvarstår i tjänst, således även efter fyllda 50 år; i likhet med vad som

stadgats i överenskommelserna rörande civilstatens och telegrafverkets änkeoch

pupillkassor skall dock vid befordran till ny tjänst familjepensionsreglementet

gälla även i fråga om familjepensionsavdragets belopp.

Emellertid kan, med tillämpning av § 6 mom. 1 i reglementet, före övertagandet

ha fastställts särskild tilläggsavgift utöver årsavgift för sådan delägare,

som nu är i fråga. Dylik tilläggsavgift skall enligt överenskommelsens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.i:ts proposition nr 258.

7

3 inom. alltjämt utgå och påläggas delägarna i form av ökade familjepensionsavdrag;

detta gäller även efter befordran. Vidare kan det tänkas, att

en delägare före övertagandet ingått äktenskap efter fyllda 50 år men underlåtit

att göra anmälan därom för förvärvande av pensionsrätt, varvid tillläggsavgift

enligt § 6 mom. 1 i reglementet skall fastställas. Då en sådan

delägare ej bör bli bättre ställd än den, som gjort sådan anmälan, stadgas

för detta fall i överenskommelsens 4 moni. den avvikelsen från allmänna

familjepensionsreglementet, att hustru och barn i sådant äktenskap ej skola

äga pensionsrätt, förrän delägaren hos myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,

gjort anmälan örn detta äktenskap för bestämmande av tilläggsavgift

enligt de närmast före övertagandet tillämpade grunderna, att utgå på

sätt nyss sagts.

Nämnas må redan i detta sammanhang, att enligt överenskommelsens

2 mom. liksom punkten 3 i allmänna familjepensionsreglementets slutbestämmelser

detta reglemente icke skall äga tillämpning å tjänsteman, som

före övertagandet med tillämpning av berörda bestämmelse i § 11 mom. 2

av kassans reglemente upphört att vara delägare i kassan. Sådan tjänsteman

kommer icke heller efter övertagandet att äga familjepensionsrätt och

skall ej heller vidkännas familjepensionsavdrag. För att han icke skall

berövas någon rättighet upptages emellertid i överenskommelsens 8 mom.

ett stadgande, att han skall vara berättigad förvärva pensionsrätt för hustru

och barn i äktenskap, som ingås efter övertagandet, enligt enahanda grunder

som gällt före övertagandet, således med tillämpning av § 6 mom. 1 i

kassans reglemente.

Liksom i tidigare träffade överenskommelser har —- såsom redan berörts —

även här förutsatts, att övergången till ett pensioneringssystem med i vissa

fall avkortade familjepensioner icke för nuvarande kassadelägare, som hittills

haft att erlägga avgifter för beredande av full pension åt sina efterlevande,

skall medföra någon försämring i detta hänseende. I 5 mom. har

därför som en allmän regel föreskrivits, att familjepensionens grundbelopp

icke i något fall må bestämmas till belopp, understigande tamiljepensionsunderlaget

för den befattning delägaren vid dödsfallet eller avgången med

pension innehade.

I 6 mom. upptages en på nuvarande bestämmelser i kassans reglemente

grundad föreskrift angående pensionsrätt i vissa fall för frånskild hustru,

från vilken vederbörande kassadelägare erhållit äktenskapsskillnad före tidpunkten

för kassans övertagande; sker äktenskapsskillnad senare, komma

allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser örn pensionsrätt för

frånskild make i tillämpning.

Vidkommande familjepension för de änkor och barn, som vid tiden för

statens övertagande av kassan redan åtnjuta pension, ävensom för änkor och

barn efter delägare, som redan lämnat statens järnvägars tjänst eller äro

hänförliga under de övergående stadgandena i kassans reglemente, skall enligt

7 mom. i överenskommelsen gälla, att pensionen utgöres av dels en

grundpension, utgående enligt de för vederbörande vid lbrcnämnda tidpunkt

gällande bestämmelserna, å vilken grundpension alltjämt skall utgå pensionstillägg

och tills vidare även dyrtidstillägg jämlikt nu gällande föreskrifter,

dels ock ett fast tillägg till grundpensionen, utgående i förhållande lill det

vid beräkningen av kassans ekonomiska ställning framkomna överskottet.

Detta tillägg har för statens järnvägars änke- och pupillkassas del i allmänhet

fixerats till 22 procent utav grundpensionen. Emellertid har beträffande

efterlevande lill delägare enligt de övergående stadgandena i kassans reglemente

(de s. k. Pbpensionärerna) bestämts, att tillägget i stället skall utgå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

med belopp, motsvarande de gratifikationer, som enligt senast tillämpade

grunder utgått till sådana pensionärer.1 En tillämpning av huvudregeln om

ett 22-procentstillägg även å här avsedda pensioner skulle nämligen för övervägande

antalet Pd-pensionärer lia inneburit en minskning av de av dem nu

uppburna beloppen. På framställning av kassans delegerade har diirför utredningen

funnit sig böra vidtaga ovan antydda jämkning, liksom det synts

utredningen skäligt, att den merkostnad, som härav föranledes och som av

doktor Jansson beräknats motsvara ett kapitalvärde av 228,943 kronor, räknat

per den 31 december 1934, icke skulle belasta kassan utan bäras av staten.

Det procentuella tillägget å grundpensionen skulle däremot helt bekostas

av tillgängliga överskottsmedel från kassan och fördenskull utgå vid sidan

av och oberoende av pensionstagaren eventuellt tillkommande statligt pensionstillägg

enligt kungörelsen nr 361/1922 ävensom dyrtidstillägg enligt kungörelsen

nr 267/1923. Härav följer även, att dyrtidstillägg icke skulle fä beräknas

å det procentuella tillägget.

I överenskommelsen har vidare stadgats (7 mom. andra stycket), att före

övertagandet beviljade undertöd till sjukliga barn, som överskridit den för

pupillpension bestämda åldersgränsen, alltjämt skola utgå enligt oförändrade

grunder. Härvid förutsättes givetvis, att vederbörande myndighet, som skall

övertaga den nuvarande kassadirektionens åligganden, prövar behov av fortsatt

understöd föreligga.

Av bestämmelserna i övrigt i 7 mom. följa, ati i de i detta mom. avsedda

fallen äldre bestämmelser alltjämt skola äga tillämpning, frånsett allenast

vad som sagts rörande fasta tillägg å pensionsbeloppen. Beträffande dessa

tillägg stadgas ytterligare, att örn efter övertagandet pensionsrätt förvärvas

efter befattningshavare, som en gång vunnit avgiftsbefrielse enligt § 11 mom.

2 i kassans reglemente, skall det fasta tillägget icke utgå å pensionen. Denna

bestämmelse gäller också i det i 8 mom. avsedda, nyss omnämnda fallet.

Genom bestämmelserna i 9 morn. har — i enlighet med vad som förordats

i professor Malmgrens utredning — öppnats en möjlighet för den delägare,

sorn så önskar, att efter därom före övertagandet till Kungl. Majit gjord anmälan

få kvarbliva å »gammal familjepensionsstat» med de förpliktelser och

förmåner, som enligt vad nyss sagts skulle gälla för delägare, vilka icke bliva

underkastade det nya familjepensionsreglementet. Bestämmelserna framstå

särskilt såsom erforderliga med hänsyn till den utsträckning av avgiftstiden,

sorn följer för dem, vilka bliva underkastade det nya reglementet. I syfte

bland annat att minska frekvensen av sådana anmälningar stadgas emellertid,

att vid bestämmande av avgifter enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente

för en sådan delägare skola komma till användning — i stället för de av kassan

hittills fastställda tillämpningsbestämmelserna — de strängare tillämpningsbestämmelser,

som angivas i doktor Janssons P. M. (bil. B sid. 30 o. f.).

I samband med befordran till högre befattning skulle även den, som anmält

sig önska kvarstå å äldre familjepensionsbestämmelser, bliva underkastad

allmänna familjepensionsreglementet, med samma undantag dock,

som etter befordran gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

blir gällande omedelbart vid ikraftträdandet.

*„ Enligt medgivande av Kungl. Majit den 18 oktober 1935 må till sådan pensionär lör år

1935 såsom personlig gratifikation av kassans medel utbetalas ett belopp, motsvarande skillnaden

mellan å ena sidan 85 % av det pensionsbelopp, som under sagda år skulle lia tillkommit den

efterlevande, därest pensionen utgått enligt huvudbestämmelserna, och å andra sidan den pension,

som under samma tid från kassan uppburits, dock att gratifikation i intet fall må bestämmas

till högre belopp än att summan av pensionen jämte därå utgående tilläggsförmåner

samt gratifikationen uppgår till vad som i pension och dyrtidstillägg tillkommer motsvarande

pensionstagare enligt huvudbestämmelserna. Medgivanden av enahanda innebörd ha lämnats

för tidigare år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258-

9

I 10 inom. meddelas ett stadgande av innebörd, att örn vissa fastställda

retroaktivavgifter skola amorteras under viss tidsperiod, sådana amorteringsbelopp

under alla omständigheter skola slutbetalas liksom fastställda tilläggsavgifter

utöver årsavgifter.

1 11 mom. upptagas föreskrifter, avsedda att angiva grunderna för tillgångarnas

fördelning vid statens övertagande av kassans rörelse. I första

hand hänvisas därvidlag till den vid överenskommelsen fogade promemorian

av doktor Jansson. Av nämnda promemoria inhämtas, alt statens järnvägar

elter statens övertagande av kassan kunna tillgodogöra sig de s. k. diverseinkomster,

som för närvarande tillfalla kassan, samt att staten i övrigt erhåller

valuta för åtagna förpliktelser i sådan utsträckning, att statens kostnader

för övertagandet inskränka sig till:

1) kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst,

vilket räknat per den 31 december 1934 uppskattats till 7,270,000 kronor;1

2) kapitalvärdet av viss del av gratifikationer till de förut omnämnda s. k.

P3-pensionärerna, per den 31 december 1934 beräknat till 228,943 kronor, ett

belopp, som dock kan antagas nedgå ej oväsentligt under mellantiden intill

övertagandet; samt

3) kapitalvärdet av viss del av kostnaderna för höjning av gränsåldern

för äktenskaps ingående för de lägre lönegraderna, vilket, på sätt i doktor

Janssons promemoria närmare angives, per den 31 december 1934 beräknats

till 251,625 kronor.

De försäkringsteknislca beräkningar, som verkställts från de i överenskommelsen

angivna förutsättningarna, utvisa---—ett överskott kassan till
godo,

vilket räknat per den 31 december 1934 uppgår till 1,167,175 kronor.

Denna siffra kan givetvis komma att undergå förändring vid uppgörandet

av motsvarande balansräkning vid tidpunkten för statens övertagande av

kassan. Om alltså överskottets storlek icke kan till beloppet fixeras i själva

överenskommelsen, har emellertid förutsatts, att det överskott, som slutligen

framkommer, skall ställas till kassadelägarnas disposition, varvid de vid

övertagandet fungerande fullmäktige skulle äga att angående beloppets användning

utfärda bestämmelser i samma ordning, som i kassans reglemente

är stadgad rörande ändring av reglementet, vilket bl. a. innebär, att fullmäktiges

beslut för att bliva gällande skall hava gillats av Kungl. Maj:t.

I 12 mom. bar såsom allmänt villkor för den träffade överenskommelsens

giltighet angivits, att överenskommelsen å ömse sidor, godkänts före 1936 års

utgång. Det måste nämligen ur såväl statens som kassans synpunkt anses

mindre lämpligt att hålla avgörandet i en ekonomisk fråga av denna räckvidd

svävande under någon längre tid med hänsyn till de rubbningar, som

kunna tänkas inträffa i de olika förutsättningar, vilka legat till grund för

överenskommelsen. I samband med överenskommelsens definitiva godkännande

skall fastställas dagen för övertagandet. Denna dag måste enligt

utredningens mening bliva densamma, som fastställes beträffande telegrafverket.

Ehuru denna i propositionen nr 245 föreslagits till den 1 juli 1937,

anser sig utredningen vilja ånyo framhålla såsom ett önskemål, att ikraftträdandet

sker den 1 januari 1937.

Enligt 12 mom. i överenskommelsen lia delegerade för kassan förklarat

sig såsom villkor för överenskommelsens genomförande förutsätta bifall till

delegerades förslag i förutnämnda, till familjepensionsutredningen avgivna

promemoria den 21 februari 1936 i fråga örn de s. k. kristidshusen. Detta

förslag går ut på, att kassan i samband nied övertagandet skulle gottskrivas

ett ytterligare belopp å 1.5 miljon kronor. Sakens närmare innebörd framgår

av promemorian, sorn har följande lydelse:

1 Angående dessa tillägg, som skulle ersätta de nuvarande statsbidragen, se doktor Janssons

promemoria bil. B sid. 37 (noten).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

För bedömande av rättmätigheten uti fullmäktiges uppfattning att i den

balansräkning, på vilken kassans överlåtande till statsverket skall grundas,

de s. k. kristidshusen böra upptagas till deras bokförda värden och icke, såsom

pensionsutredningen förutsätter, till taxeringsvärdena, lämnas i det följande

en redogörelse för de närmare omständigheter, som varit förbundna med

kassans fastighetsförvärv.

För att vinna överblick av det riktiga sammanhanget i detta stora och för

kassans ekonomi betydelsefulla problem är det nödvändigt att gå tillbaka

till de allra första åtgöranden, som utgjort själva inledningen till den mångåriga

gemenskap mellan järnvägsstyrelsen och kassan, avseende uthyrning

till S. J. av fastigheter för beredande av bostäder åt järnvägspersonal, ett

mellanhavande som numera avvecklats eller befinner sig under avveckling.

Kassan började sin verksamhet år 1872. Redan jämförelsevis kort tid

därefter eller närmare bestämt under år 1876 hade kassans direktion funnit,

att kassans tillgängliga medel icke borde placeras allenast i värdepapper

utan att en betryggande placering även borde kunna ske genom förvärvande

av fast egendom, vars avkastning skulle stiga i samma mån, som penningvärdet

föll. I samband därmed uppkom tanken att trygga avkastningen

genom fastigheternas uthyrande till styrelsen för statens järnvägstrafik, dä

denna enligt gällande avlöningsreglemente hade att bereda bostäder in natura

ät en stor del av personalen. Direktionen hänvände sig därför till styrelsen

för statens järnvägstrafik med en förfrågan, huruvida styrelsen vore

villig att, därest direktionen skulle för pensionsinrättningens medel inköpa

eller uppföra byggnader, lämpliga till bostäder åt tjänstepersonal vid statens

järnvägstrafik, förhyra dessa byggnader, och på vilka grunder överenskommelse

örn sådan förhyrning skulle kunna upprättas. Direktionen

föreslog, att hyrestiden skulle bestämmas till ett större antal år, exempelvis

25; att styrelsen dels skulle åtaga sig ansvar för underhåll, onera, brandförsäkring,

gatuunderhållning m. nr., dels skulle förbinda sig att, efter hyrestidens

slut, till pensionsinrättningen återställa byggnaden i lika gott skick,

som den mottagits. Det bör här understrykas, att järnvägsstyrelsen på direktionens

nyssnämnda förfrågan jämväl svarat direktionen, att det syntes

vara för statens järnvägar fördelaktigt att på sätt direktionen tänkt sig

kunna åt en del av personalen anskaffa bostäder, som voro belägna i närheten

av personalens tjänsteplats och framför allt voro disponibla för en

längre följd av år.

Styrelsen ansåg emellertid ovisst, om den ägde befogenhet att ingå ett

hyresavtal för så lång tid som 25 år, och gjorde därför den 24 februari 1876

framställning till Kungl. Majit om dylikt bemyndigande. Styrelsen framhöll

därvid, att den på grund av då rådande bostadsbrist såväl redan erhållit

som ytterligare begärt anslag till bostadsbyggande, men att det komme

att dröja, innan lägenheterna bleve färdiga, vadan styrelsen vore nödsakad

betala dryga hyresbelopp, dock utan säkerhet för att icke inom kort bliva

uppsagd från lägenheterna och nödsakad att antaga ännu mer betungande

villkor. För personal i tjänstemannaställning komme sannolikt några anslag

icke att beviljas; då tjänsten fordrade, att dessa bodde i järnvägens

omedelbara grannskap, skulle det för statens järnvägstrafik vara ganska

fördelaktigt att, på sätt direktionen föreslagit, kunna åt en del av personalen

anskaffa bostäder, disponibla för längre tid.

Genom kungl, brev den 17 mars 1876 bemyndigades styrelsen, »att i de

fall, då 1 ansen sådant för statens järnvägstrafik förmånligt, träffa överenskommelser

med direktionen för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning

örn förhyrande för statens järnvägstrafiks räkning på högst 25 år av byggnader,

som av direktionen inköpas eller uppföras samt innehålla lägenheter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

11

lämpliga till bostäder för dem bland tjänstepersonalen, för vilka I haven

att anskaffa bostad».

Innan redogörelsen fortsättes, synes det vara av vikt att bär erinra örn, .

att såväl järnvägsstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse som jämväl Kungl.

Majit i sitt förenämnda brev såsom grundförutsättning för detta långfristiga

förhyrande av utav kassan ägda bostadshus tydligt och klart angivit, att

bemyndigandet skulle gälla, »då styrelsen anser sådant för statens järnvägstrafik

förmånligt». Denna gemenskap på fastighetsmarknaden mellan

järnvägsstyrelsen och kassan har sålunda icke tillkommit för att säkerställa

en för kassan och dess ändamål att skänka uppehälle åt änkor och barn

efter avlidna järnvägsmän gynnsam förräntning av i fastigheterna placerade

överskottsmedel (som termen lyder i de gamla akterna), utan är tillkommen

under hänsynstagande uteslutande till statens intressen. Då i intet fall

finnes anledning antaga, att järnvägsstyrelsen icke ställt sig nämnda grundförutsättning

till efterrättelse, måste det anses ostridigt, att kassan gjort järnvägsstyrelsenlstaten

uppenbar tjänst genom att tillhandahålla medel för här

berörda ändamål.

Vad ovan anförts om styrelsens hänvändelse till Kungl. Majit och beslutet

därifrån om bemyndigande att nied kassan träffa långfristiga hyresavtal

grundläde principerna för ordnandet av den hyresverksamhet mellan järnvägsstyrelsen

och kassan, vilka principer också varit ledande och obrottsligt

iakttagits under en tid av mer än 50 år, eller från 1876 till 1927, då järnvägsstyrelsen

efter erinringar beträffande hyresverksamheten från överrevisorerna

i deras berättelser rörande granskningen av statens järnvägars räkenskaper

och förvaltning för åren 1924 och 1925 påbörjade avveckling

av gemenskapen med kassan i fråga om förhyrandet av bostadshus, tillhöriga

kassan.

Det kan förtjäna nämnas, att, sedan järnvägsstyrelsen genom Kungl. Majits

brev den 17/3 1876 bemyndigats träffa långfristiga hyresavtal, kassan redan

i oktober samma år igångsatte byggandet av åtta tvåvåningars bostadshus

av sten å Kungsholmen här i Slockholm, vilka hus samtliga stodo färdiga

i oktober månad 1878. Kontrakt örn deras förhyrande på 25 år tecknades

den 30 mars 1878. Detta kontrakt förnyades på ytterligare 25 år och utgick

i mars 1928. Ett flertal dylika fall finnas, men ett uppräknande av desamma

torde icke vara av behovet påkallat. Av det redan sagda är i vart fall

fastslaget, att kassan i dessa gemensamhetsförhållanden kan falla tillbaka

på 50-årig hävd, ett sakförhållande, som visserligen icke torde i och för sig

giva laglig rätt till skadestånd för förluster i och med ett upphörande av

ifrågavarande gemensamhetsförhållanden, men däremot enligt vår och fullmäktiges

uppfattning utgör ett orubbligt stöd för den uppfattningen, att staten

av billighets- och skälighetshänsyn i samband med kassans överlåtande

till staten icke bör låta kassan bära med avvecklingen av denna verksamhet

förbundna förluster.

Det bör här framhållas, att kassans medel investerats i fastigheter icke

endast för att bereda järnvägspersonalen goda och med hänsyn till tjänstgöringsplatserna

välbelägna bostäder, utan i ett par fall för att tillgodose även

behovet av tjänstelokaler. Så skedde t. ex. i Luleå, där kassan investerade

kapital i ett större huskomplex, inrymmande inalles 14 expeditionsrum samt

11 bostadslägenheter. Detta husbygge påbörjades 1915 och huset togs i

bruk fr. o. m. den 1 oktober 1916. Ilär se vi således, att järnvägsstyrelsen

föredragit utvägen att genom kassans bistånd anskaffa även erforderliga

tjänstelokaler i stället för att i vanlig ordning hos Kungl. Majit och riksdagen

begära nödiga anslagsmedel för dylika byggnadsföretag.

Impulsen från 1876 fick sålunda betydande verkningar. Under åren 1878

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

—1918 Ilar uppförts ett stort antal lius, vilka förhyrts genom långtidskontrakt

mellan kassan och järnvägsstyrelsen. Vad som faller inom denna

tidrymd av färdigställda fastigheter, betecknar i stort sett en lugn och normal

utveckling av fastighetsbeståndet och den därmed förbundna hyresverksamheten.

Värdet av dessa fastigheter, i den mån de fortfarande äro

kvar i kassans ägo, kan i runt tal angivas till 3.7 mkr efter taxeringsvärdet

och till 4.0 mkr efter det bokförda värdet. Innan avyttring av fastigheterna

påbörjades, utgjorde beståndets taxeringsvärde 7.3 mkr och bokföringsvärdet

7.9 mkr (dessa siffror inkludera icke kristidsfastigheterna).

Denna form för placering av kassans lediga medel har ock i Kungl. Maj:ts

instruktion för kassans direktion den 30 december 1910 anvisats direktionen:

Medlen må sålunda »av direktionen användas till inköp av räntebärande

obligationer eller till förvärvande av sådan fast egendom, som järnvägsstyrelsen

med Kungl. Maj:ts bifall förklarat sig vilja på längre tid förhyra,

eller ock till utlåning». Förefintligheten av denna av Kungl. Majit fastställda

föreskrift innebär avgjort belägg för den uppfattningen, att detta

mellanhavande mellan järnvägsstyrelsen och kassan vöre säkert förankrat

och således för kassan riskfritt.

Under år 1917 togs av järnvägsstyrelsen initiativet till byggandet — med

kassans medel — av ett antal bostadsfastigheter, som allt sedan deras tillkomst

bruka kallas kristidsfastigheterna, och härmed inleddes ett företag,

som i och med uppsägningen av kontrakten berett kassan stora bekymmer.

1 skrivelse till direktionen för änke- och pupillkassan den 5 september 1917

meddelade järnvägsstyrelsen, att från olika distriktsförvaltningar framställningar

gjorts örn åtgärders snara vidtagande för bostadsbristens avhjälpande

för statens järnvägars å olika platser inom respektive distrikt placerad personal.

Även om de avsevärda belopp, styrelsen hade för avsikt att begära

av statsmakterna för uppförande av boställshus, komme att beviljas, kunde

det omedelbara behovet av bostäder icke därmed fyllas. Som en utväg till

bostadsbristens snara avhjälpande ifrågasatte styrelsen, att boställshus lämpligen

i viss utsträckning kunde uppföras genom direktionens försorg. Dylika

erfordrades främst i Krylbo, Stockholm, Mjölby och Kristinehamn.

Direktionen meddelade i skrivelse den 19 september 1917, att direktionen

vore villig att under det närmaste året av kassans medel disponera 1,500,000

kronor för omedelbart uppförande av de ifrågasatta husen i Krylbo, Mjölby

och Kristinehamn, varemot bostadshuset i Stockholm borde anstå. Uppförandet

skulle ombesörjas av styrelsen, för vilket ändamål direktionen successivt

skulle tillhandahålla medel; tomterna skulle inköpas av direktionen

efter förslag av styrelsen. För uthyrande av husen borde gälla de villkor,

som hittills fastställts vid uthyrande av kassans boställshus till styrelsen,

dock med iakttagande av att, i händelse hyrestiden såsom dittills bestämdes

till 25 år, hyresbeloppet beräknades motsvara 5 % å kostnaden för tomtförvärv

och byggnadens uppförande.

Innan redogörelsen för kristidshusens tillkomst fortsättes, är det av betydelse

att något stanna vid det nyss nämnda villkoret, att tomterna inköptes

av direktionen efter förslag av styrelsen. Detta villkor har haft till följd,

att huvudvikten i första hand lagts på tomtens och därmed det blivande

bostadshusets belägenhet i förhållande lill personalens tjänstgöringsplats och

således mindre på tomtens läge med hänsyn till samhällets i fråga centralare

delar och utvecklingslinjer. Tomtens värde och läge ur hyresmarknadssynpunkt

har också därmed ovedersägligen skjutits i bakgrunden.

Järnvägsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 20 oktober 1917 villig förhyra

bostadshusen för 25 år på sedvanliga villkor, dock att hyran skulle

utgå med föreslagna 5 H/o. Med avseende å sättet för byggnadernas uppförande

godkändes direktionens förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 258.

13

Husen togos i bruk åren 1919 och 1920.

I slutet av år 1917 förnyade järnvägsstyrelsen, med anledning av svårigheterna

att anskaffa bostäder för den i Stockholm placerade, till fri bostad

berättigade järnvägspersonalen, sin hemställan, huruvida icke direktionen

skulle vilja uppföra bostadshus i Stockholm och uthyra dem till styrelsen

att användas för nämnda personal.

I anledning härav och sedan direktionen anhållit örn styrelsens yttrande

rörande det ifrågasatta tomtpriset, förvärvade kassan år 1918 en tomt i kvarteret

Myrstacken och en tomt i kvarteret Kannan i Stockholm. Husen blevo

färdiga år 1921. Med järnvägsstyrelsen ingicks härefter sedvanligt hyresavtal,

vari hyran bestämdes på enahanda sätt som i fråga om övriga kristidshus.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de s. k. kristidshusen

tillkommit på initiativ av järnvägsstyrelsen och i syfte att avhjälpa bostadsbristen

för personalen samt att möjliggöra för styrelsen att i enlighet med

då gällande bestämmelser förse personalen med fri bostad. Kassan har sålunda

härutinnan otvivelaktigt tillgodosett ett styrelsens intresse. Detta bestyrkes

än ytterligare av det i järnvägsstyrelsens skrivelse den 5 september

1917 framhållna förhållandet, att styrelsen måste för bostadsbristens avhjälpande

begära avsevärda belopp av statsmakterna. Genom kassans mellankomst

hava sålunda krav på statsmedel kunnat begränsas. Då styrelsen

yttrat sig över tomtprisen och själv handhaft husens uppförande, torde

några anmärkningar mot de i fastigheterna nedlagda beloppen icke kunna

av styrelsen framställas. Att kassans medel fingo på angivet sätt placeras,

berodde av järnvägsstyrelsens åtagande att på längre tid förhyra fastigheterna.

Den medelplacering, som sålunda skedde, var ingalunda för kassan

särskilt förmånlig. Av kassans årsberättelse framgår, att kassan inköpt år

1919 Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags 6 % obligationer av år 1918

till pari, år 1920 Sveriges allmänna hypoteksbanks 6 % obligationer av

samma år likaledes till pari och år 1921 Svenska statens 6 °/o obligationer

till 95 %>. De i husen nedlagda medlen skulle däremot förräntas allenast

med 5 °/o. Den enda fördel, kassan genom placeringen vann, var garantien

för denna förräntning under 25 år, den längsta tid för vilken hyresavtal

enligt 1 kap. 1 i) av lagen om nyttjanderätt till fast egendom lagligen kan

ingås. Med hänsyn härtill bär uppenbarligen järnvägsstyrelsen en väsentlig

del av det verkliga ansvaret för ifrågavarande, för kassan redan vid tillkomsten

mindre förmånliga placering.

Med hänsyn till den inträdda dyrtiden och en viss obeständighet på byggnadsmarknaden

frågar man sig måhända, varför direktionen överhuvud taget

inlät sig på dessa omfattande och kapitalkrävande husbyggnadsföretag

och icke avböjde järnvägsstyrelsens inbjudan att ytterligare utveckla gemenskapen

inom liyresverksamheten. Härtill torde med fog kunna svaras, att

den dittillsvarande erfarenheten av samarbetet med järnvägsstyrelsen varit

sådant, att ingen anledning förefanns att i dessa för järnvägsstyrelsen brydsamma

tider med avseende på bostadsförsörjningen för personalen vägra

lämna sedvanligt bistånd. Men lika uppenbart är — med kännedom om

den sällsporda försiktighet och varsamhet, som alltid ådagalagts av direktionen

i fråga örn medelsförvaltningen — att direktionen under inga förhållanden

skulle lia inlåtit sig på dessa kristidsbvggen, örn direktionen haft

möjlighet förutse en jämförelsevis snart inträdande avveckling från järnvägsstyrelsens

sida av denna hyresverksamhet. Det kan icke av någon påstås

eller ledas i bevis, att direktionen bort räkna med den eventualiteten. Och

hade överhuvud taget av försiktighetsskäl bort räknas med en dylik even
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

lualitet, hade väl det dittillsvarande goda samarbetet och de obestridliga

tjänster kassan genom underlättandet av personalens bostadsförsörjning

gjort statens järnvägar och staten i vidare bemärkelse utgöra skäl för antagandet,

att möjligen inträffade förluster på dessa gemensamhetsförhållanden

icke skulle drabba en kassa nied sådan uppgift som Statens järnvägars

änke- och pupillkassa. Det är icke tillräckligt att endast hänvisa därtill,

att avskrivningar bort göras å värdena för kristidshusen. En sådan

uppfattning, att avskrivningar bort göras, synes nämligen riktig endast under

den förutsättningen, att de däremot svarande beloppen verkligen förbrukats

av kassan. Kassans ställning synes emellertid giva belägg för det påståendet,

att sådan förbrukning ej skett. Pensionsanstalter lära för övrigt icke

verkställa avskrivningar å sitt fastighetsinnehav. Vid bedömandet, huruvida

rätt till här avsett skadestånd föreligger från .statens sida, fordra rättvisa

och billighet att hänsyn tages även därtill — vilket ovan antytts — att kassan

icke bade behov av dessa byggnadsföretag för medelsplacering, utan att

i stället vid tillfället i fråga goda möjligheter förefunnos till fullt betryggande

placering av tillgängliga medel till en förräntning, som varit bättre

än den, sorn genom kristidshusen kommit kassan till godo.

Utvecklingen på bostadsmarknaden bar medfört ett betydande värdefall

för dessa kristidsfastigheter. Fastigheten i kvarteret Myrstacken har ett bokfört

värde av kronor 2,550,142: 61, ett taxeringsvärde av 1.100.000 oell ett

uppskattat värde av 1,150,000. För fastigheten kvarteret Kannan nr 1 äro

motsvarande siffror 2,188,390:98, 920,000 och 970.000, för Krvlbofastigheten

001,171:19, 160,000 och 140,000, för Mjölbyfastigheten 677,928:61, 300,000

och 200.000 och för Kristinehamnsfastigheten 919,157:56, 624,000 och

390,000 kronor. Det uppskattade värdet av ifrågavarande fastigheter understiger

sålunda nu det bokförda värdet med i runt tal 4,100.000 kronor och

kassan har följaktligen gjort en motsvarande förlust; tages hänsyn till de ännu

gällande hyresavtalen med järnvägsstyrelsen kan förlusten enligt uppskattning

reduceras med runt 1,700,000 kronor. Fastigheternas bokförda

värde motsvarar kassans kostnader för dem.

Järnvägsstyrelsens åtgärd att efter överrevisorernas här ovan berörda erinringar

i fråga örn hyresverksamheten gå till en uppsägning undan för undan

av hyreskontrakten med kassan kan givetvis i och för sig icke föranleda

till erinran. Den tidigare löneförmånen »bostad in natura» upphörde i och

med det fran år 1920 gällande avlöningsreglementet. Bostadsföreningarna

och egnahemsbyggandet lia därtill gjort behovet av bostadförsörjning genom

statligt ingripande mindre än tillförene. Dessa förhållanden äro för oss delegerade

fullt klara. Det är också för oss fullt begripligt, att järnvägsstyrelsen

icke kan vara benägen att belasta statsbaneaifären med en kostnad, vars

gäldande måhända icke är lagligen fullt grundad. Det bör i stället ankomma

på Kungl. Majit och riksdagen att åstadkomma nödig täckning för här ifrågavarande

förluster för kassan.

Vi anse det således ostridigt, att vid ett tillfälle som detta, då staten och

kassan stå inför en affärsuppgörelse, innebärande bl. a. överlåtande till staten

av tillgångar på i runt tal 83 mkr, det icke kan anses rimligt, att förluster,

sorn drabbat kassan i följd av ett mångårigt mellanhavande mellan kassan

och ett statens organ, ett mellanhavande, varav staten dragit alldeles påtagliga

fördelar, vid nyssnämnda uppgörelse skola drabba allenast kassan. Särskilt

beaktansvärd är den omständigheten, att förlusten, som hotar kassan, uppenbarligen

uppkommit såsom en direkt följd av, att kassan under den svåraste

bostadsbristens dagar bidragit genom omfattande och dyrbara husbyggen

att lindra denna brist och utan att såsom andra byggnadsföretagare den

tiden härför kräva och erhålla subventionsmedel av staten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.

15

En sammanfattning av de skäl, som enligt vår mening konstituera rätt

till uppgörelse i fråga om kristidshusen, följer här nedan.

1) Staten har grundat varje uppgörelse om förhyrande på lång tid avkassans

fastigheter därpå, att förhyrandet vore för statens järnvägar förmånligt.

2) Kassan har vid valet av tomter för fastigheterna varit bunden av

järnvägsstyrelsens önskningar och har fördenskull saknat möjlighet att välja

tomternas belägenhet med hänsyn till vad som ur allmän liyresmarknadssynpunkt

varit för kassan lämpligast.

3) Staten inbjöd till byggandet av kristidshusen.

4) Vad under 2) anförts har giltighet särskilt beträffande husen i kvarteren

Myrstacken och Kannan, vilka områden ur synpunkten av efterfrågan

på bostadslägenheter ligga mycket illa till på hyresmarknaden.

5) Om icke kassan byggt kristidshusen, hade motsvarande anslagsmedel

måst äskas av Kungl. Majit och riksdagen.

6) Om så skett, hade husen varit i statens ägo och staten lidit hela den

förlust, som ännu så länge bäres av kassan.

7) Kassan hade, då frågan om kristidshusens byggande avgjordes, goda

tillfällen till placering av kassans tillgängliga medel på fullt betryggande sätt

och till tillfredsställande ränta.

8) Den mångåriga, goda erfarenheten av gemenskapen direktionen/järnvägsstyresen

gav direktionen grundad anledning antaga, att långtidskontrakt

alltjämt vöre att påräkna.

9) Kassan trädde till och byggde kristidshusen under svår dyrtid och

trängande bostadsbrist.

10) Den omständigheten, att kassan i realiteten byggde för staten, har föranlett,

att direktionen icke övervägt att begära statssubvention för detta bostadsbygge,

som till alldeles övervägande del omfattade just smålägenheter

och således berättigade till statssubvention.

11) Statssubventionen enligt för resp. perioder gällande bestämmelser skulle

ha motsvarat ett sammanlagt belopp av i runt tal 1,185,000 kronor. (När

husen stodo färdiga hade i dem nedlagts ett sammannlagt kapital av i runt tal

6,355,000 kronor exklusive tomtkostnader, räntor och försäkringspremier.)

Skillnaden mellan bokfört och uppskattat värde för kristidshusen utgör

som ovan nämnts 4,100,000 kronor. Härifrån bör avgå ett belopp av i runt

tal 1,700,000 kronor utgörande överräntor, som tillföras kassan genom de

långfristiga kontrakten. Nettoskillnaden uppgår sålunda till 2,400,000 kronor,

som motsvarar kassans verkliga förlust.

Med stöd av vad ovan anförts och, förutsatt att ytterligare motivering verkligen

erfordras, med beaktande jämväl av det förhållandet — vilket för övrigt

styrkes av järnvägsstyrelsens yttrande den 19 februari 1936, dnr Kbr

220, över familjepensionsutredningens förslag till civilt familjepensionsreglemente

— att genomförandet av nämnda reglemente beräknas icke behöva

medföra ökade kostnader för statens järnvägar, i motsats till vad kommer

att bliva fallet i fråga örn vissa andra statens verk, anses ostridigt vara med

rättvisa och billighet överensstämmande, att gottgörelse lämnas för den förlust,

kristidshusen vållat kassan, förslagsvis till någon del i form av uppskjuten

statssubvention för under kristiden utförda och av kassans medel

bekostade bostadshus eller på sätt utredningen annars kan finna skäl föreslå

Kungl. Majit. I syfte att underlätta medgivandet av ifrågavarande gottgörclse

och därmed åvägabringa samförstånd mellan staten och kassan i

fråga örn den senares överlåtande på staten, vilja vi nu föreslå, att beloppet

för meranämnda gottgörelse begränsas till t,500,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 258-

Över denna promemoria har järnvägsstyrelsen på utredningens begäran

avgivit utlåtande den 29 februari 1936, vari anförts följande:

Mot de av delegerade i promemorian lämnade sakuppgifterna bar styrelsen

i stort sett intet att erinra. Styrelsen vill dock framhålla, att på förslag

av kassans direktion hyrestiden för bostadshusen i Krylbo, Mjölby

och Kristinehamn ursprungligen fastställdes till endast 10 år, räknat från

och med den 1 april 1920, då dessa hus voro färdigställda. Orsaken till

att denna kortare hyrestid föreslogs var den, att hyrestiden för åtskilliga

andra av kassans hus utlöpte omkring år 1930 och att det kunde anses

fördelaktigt med en ungefärligen sammanfallande hyrestid, därest det skulle

befinnas lämpligt och önskvärt att framdeles ändra grunderna för uthyrning.

Efter det järnvägsstyrelsen år 1927 i anledning av uttalande av statens

järnvägars överrevisorer uppsagt samtliga hyresavtal till upphörande

vid utgången av respektive avtals giltighetstid och fullmäktige för kassan

under år 1928 hänvänt sig till Kungl. Majit i frågan, godkände Kungl. Majit

på styrelsens tillstyrkan, att ovan omförmälda hyreskontrakt beträffande

husen i Krylbo, Mjölby och Kristinehamn förlängdes att gälla intill den

1 april 1945. Härigenom vann sålunda kassan fördelen av en garanterad

avkastning av 5 °/o på det bokförda värdet under ytterligare 15 år.

Styrelsen vill ingalunda förneka, att tillkomsten av ifrågavarande husbyggnader,

liksom ock de i Stockholm, under de förhållanden, som då voro

för handen, var till fördel för statens järnvägar icke blott med avseende på

utökningen av bostadsbeståndet utan även därigenom att detta kunde ske

med anlitande av annat kapital än statens. Men att denna byggnadsverksamhet

skulle bliva en mindre god affär för kassan genom husens värdeminskning

var en omständighet, som varken styrelsen eller direktionen då

kunde förutse. Styrelsen kan därför icke finna det rimligt, att statens järnvägar

nu skulle belastas med en utgift för att i större eller mindre mån

kompensera den inträdda värdeminskningen i all synnerhet, som statens

järnvägar på grund av nedgången å den allmänna hyresmarknaden gjort

och alltjämt får vidkännas ej obetydliga förluster på förhyrningen av dessa

hus.

Då emellertid dessa lius uppförts under tider av stor bostadsbrist och

då kassan icke begagnat sig av den möjlighet, som då torde hava stått till

buds, nämligen att erhålla statssubvention, och då slutligen otvivelaktigt

den av kassan från statens järnvägar erhållna och intill hyrestidens slut

garanterade hyresinkomsten icke kan uppväga den inträdda värdeminskningen,

synes skäligt, att staten i någon mån håller kassan skadeslös för förlusten.

Därest sålunda av andra statsmedel än statens järnvägars gottgörelse

kan lämnas kassan, anser sig styrelsen kunna tillstyrka en sådan åtgärd

och har därvid ingen erinran att framställa mot det av delegerade

föreslagna beloppet.

Familjepensionsutredningen har för egen del, under hänvisning till vad

järnvägsstyrelsen anfört, förklarat sig anse goda skäl tala för att dc önskemål

beträffande gottgörelse för förluster å kristidshusen, som från kassans

sida framställts, vinna beaktande. Ehuru utredningen på grund av ersättningskravets

natur icke ansett sig kunna i balansräkningen gottskriva kassan

det föreslagna beloppet, ville utredningen tillstyrka, att ersättning i någon

form bereddes kassan för ifrågavarande förluster med det av delegerade under

förhandlingarna angivna beloppet 1.5 miljoner kronor. Den av järnvägsstyrelsen

berörda frågan, av vilka medel ersättningen borde bestridas,

syntes det icke ankomma på utredningen att yttra sig örn.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258. 17

I sitt yttrande i anledning av remissen har statskontoret anfört bland annat

följande:

Statskontoret har i sitt yttrande rörande själva överenskommelsen hänvisat

till vad statskontoret i tidigare yttranden anfört rörande överenskommelserna

örn övertagande av civilstatens och telegrafverkets kassor. I fråga om

kristidshusen anför statskontoret:

Statskontoret kan för sin del icke dela den uppfattning, åt vilken järnvägsstyrelsen

och familjepensionsutredningen givit uttryck. Ämbetsverket vill

erinra att den befogenhet, som lämnats direktionen för statens järnvägars

änke- och pupillkassa att disponera kassans tillgängliga medel till förvärvande

av sådana fastigheter, som järnvägsstyrelsen med Kungl. Maj:ts bifall

förklarat sig vilja på längre tid förhyra, ursprungligen tillkommit på

direktionens initiativ. Den till handlingarna fogade promemorian angående

kristidshusen meddelar i detta avseende, att kassans direktion redan i

början av kassans verksamhet på 1870-talet funnit att kassans medel icke

borde placeras allenast i värdepapper utan att en betryggande placering

även borde kunna ske genom förvärvande av fast egendom, vars avkastning

skulle stiga i samma mån som penningvärdet föll. Det torde således hava

varit direktionens uppfattning, att den genom dylika placeringar av kassans

medel tillförsäkrade kassan en i vissa avseenden förmånligare avkastning

än som skulle kunna bjudas genom de för medelsförvaltningar av ifrågavarande

slag eljest till buds stående möjligheterna till kapitalplaceringar.

Statskontoret har med denna erinran velat framhålla, att direktionen för

kassan bär ansvaret för de medelsplaceringar som på detta sätt ägt rum.

Ur denna synpunkt och då det föreliggande avtalet är av sådan innebörd

att några ytterligare kostnader för statsverket utöver vad avtalet förutsätter

knappast torde böra komma i fråga, kan statskontoret, under erinran tillika

örn de betydande tillskott av statsmedel, som kommit ifrågavarande kassa

tillgodo, svårligen tillstyrka, att kassan beredes den begärda ersättningen för

uppkomna förluster å kassans fastighetsförvärv.

Skulle Kungl. Maj:t likväl anse att övervägande skäl tala för att dylik ersättning

medgives, vill det synas ämbetsverket lämpligast att densamma regleras

genom att vid överlämnandet av kassans tillgångar från dessa undantages

ett belopp motsvarande ifrågakommande ersättning.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

111 mom. av överenskommelsen har angivits, att uppgörelse rörande värderingen

av kassans tillgångar m. m. skall träffas mellan järnvägsstyrelsen

och kassan och att, därest tvist uppstår rörande värderingen eller tillgångarnas

fördelning, frågan skall hänskjutas till avgörande av tredje man, som

utses av parterna. Då det kan tänkas, att parterna icke kunna enas örn utseende

av tredje man och då vidare kostnaderna för anlitande av sådan

komme att helt drabba staten, anser sig styrelsen böra föreslå en sådan

ändring av överenskommelsen, att uppkommen meningsskiljaktighet skall

hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande. En sådan bestämmelse har intagits

i den mellan utredningen och telegrafverkets änke- och pupillkassa träffade,

motsvarande överenskommelsen.

Mot den mellan utredningen och delegerade för kassan träffade överenskommelsen

anser sig styrelsen icke i övrigt böra framföra någon erinran.

I anledning av den förutsättning för överenskommelsens godkännande,

som intagits i dess 12 inom., får styrelsen åberopa sitt uttalande av den 29

februari 1936 angående viss ersättning till kassan med anledning av värde
Bihang

lill riksdagens protokoll lO.iG. 1 sami. Nr 268. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 258-

Departe
ments
chefen.

förlust å kassans s. k. kristidshus. Styrelsen tilltyrker alltså, att ett belopp

av 1.5 miljoner kronor tillgodoföres kassan, dock under villkor att detta belopp

icke kommer att belasta statens järnvägars fond eller räkenskap för

dess hyresverksamhet.

Vad beträffar de kostnader för det statliga tillägget av 120 kronor å varje

pension för nuvarande och blivande delägare, som med anledning av överenskommelsen

komma att drabba staten, d. v. s. i detta fall, som styrelsen

antager, statens järnvägar, kunna dessa beräknas till omkring 125,000 kronor

om året, utgörande skillnaden mellan de beräknade kostnaderna för

detta tillägg och det nu till kassan utgående statsbidraget. Styrelsen anser

icke ifrågavarande utgiftsökning vara av den storleksordning, att styrelsen,

som erkänner det behjärtansvärda i den föreslagna pensionsförhöjningen,

vill uttala någon erinran mot att den kommer även nuvarande delägares

efterlevande till del.

De två andra kostnadsposter, som upptagits att falla på staten och vilkas

kapitalvärde av utredningen beräknats till 229,000 resp. 252,000 kronor, äro

i förhållande till uppgörelsens hela omslutning föga betydande, varför styrelsen

anser sig kunna även i dessa delar tillstyrka utredningens förslag.

Kommunikationsverkens lönenåmnd har förklarat sig icke lia funnit anledning

till erinran mot överenskommelsen samt i frågan örn kristidshusen

endast anfört, att lönenämnden ansett sig ur de synpunkter, nämnden hade

att anlägga på ärendet, sakna anledning att uttala sig beträffande skäligheten

i det från kassans delegerade framställda kravet eller beträffande frågan,

från vilka medel en eventuell ersättning till kassan borde utgå.

Mot den förevarande överenskommelsen rörande statens järnvägars änkeoch

pupillkassa, vilken överenskommelse bygger på samma huvudgrunder

som de genom propositionen nr 245 framlagda överenskommelserna rörande

civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor samt tillstyrkts i de

avgivna yttrandena, har jag i huvudsak intet att erinra. Den av järnvägsstyrelsen

i fråga om förfarandet vid meningsskiljaktighet mellan järnvägsstyrelsen

och kassan rörande värderingen av kassans tillgångar m. m. ifrågasatta

ändringen av den träffade överenskommelsen — av innebörd att sådan

tvist skulle avgöras av Kungl. Maj :t i stället för en av parterna utsedd tredje

man — anser jag mig icke ha tillräcklig anledning biträda.

Vid överenskommelsens ingående ha delegerade från kassan uppställt som

villkor för överenskommelsens genomförande, att kassan gottskrives ett belopp

av 1.5 miljon kronor såsom ersättning för de förluster, som kassan haft

att vidkännas genom att de av kassan på sin tid för förhyrning till statens

järnvägar uppförda s. k. kristidshusen nedgått i värde. Saväl järnvägsstyrelsen

som familjepensionsutredningen ha funnit detta anspråk skäligt, därvid

järnvägsstyrelsen dock åsyftat att ersättning skulle beredas kassan av

andra statsmedel än statens järnvägars. Statskontoret har avstyrkt kravet

under framhållande av att ersättning genom anslag av skattemedel i varje

fall icke borde ifrågakomma.

För egen del har jag, med hänsyn till den nyss återgivna utredningen i

frågan, till vilken jag hänvisar, funnit så goda skäl tala för ifrågavarande

anspråk, att jag anser rimligt att för säkrande av överenskommelsens ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

19

nomförande söka tillgodose detsamma. Jag vill därvid erinra, att kassans

verkliga förlust uppskattas till 2.4 miljoner kronor och att delegerade i syfte

att underlätta en uppgörelse begränsat sitt anspråk till 1.5 miljon kronor.

Å andra sidan synes mig gottgörelse icke gärna kunna ifrågasättas i annan

form än att kassan vid den avräkning, som förutsättes skola ske vid övertagandet,

gottskrives ifrågavarande belopp. Detta innebär, att de till statsverket

för bestridande av statens järnvägars familjepensionskostnader överlämnade

fondmedlen å omkring 80 miljoner kronor minskas i motsvarande

mån eller — med andra ord — att, om man utgår ifrån de gjorda värderingarna

och försäkringstekniska beräkningarna, avkastningen av dessa fondmedel

jämte familjepensionsavdragen icke i längden bli fullt tillräckliga för

fullgörande av de förpliktelser, som avsetts att täckas med nämnda tillgångar.

Jag får således föreslå, att överenskommelsen kompletteras i berörda avseende.

Tidpunkten för ikraftträdandet torde liksom beträffande de båda

övriga kassorna böra bestämmas till den 1 juli 1937; från samma tidpunkt

skulle då allmänna familjepensionsreglementet sättas i kraft beträffande

statens järnvägars personal. Jag vill i detta sammanhang framhålla, utöver

vad jag anfört vid anmälan av propositionen nr 245, att därest en arbetare

vid telegrafverket eller statens järnvägar, å vilken familjepensionsreglementet

för arbetare från den 1 januari 1937 blivit gällande, förflyttas till anställning

som extra ordinarie tjänsteman och därefter avlider före den 1 juli

1937, synas statsmakterna självfallet böra genom särskilda beslut tillse, att

hans efterlevande erhålla minst samma familjepensionsförmåner, som tillkommit

dem enligt arbetarreglementet; i så fall torde olägenheterna med

det senare ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet icke bli

så framträdande.

Rörande de kvinnliga befattningshavarna vid statens järnvägar bör efter

ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet i tillämpliga delar

gälla vad härom anförts i propositionen nr 245.

Jag vill slutligen anmärka, att en verkställd överslagsberäkning rörande

inkomster och utgifter för familjepensioneringen vid statens järnvägar under

första tillämpningsåret —- motsvarande beräkningarna rörande civilstatens

och telegrafverkets kassor i propositionen nr 245 — utvisar, att inkomster

av fonder och familjepensionsavdrag kunna uppskattas till sammanlagt

omkring 5.4 miljoner kronor samt utgifterna för familjepensioner

till omkring 3.6 miljoner kronor, medan kostnaden för icke-ordinarie befattningshavares

uppflyttning en löncklass kan uppskattas till högst 150,000

kronor.

Med hänvisning i övrigt till vad jag anfört vid anmälan av propositionen

nr 245 samt under framhållande av, att proposition i ärendet jämlikt § 54

riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för avlåtande

av propositioner till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända, får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

att bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelse med fullmäktige för statens

järnvägars änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts;

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1937, i vad rör statens järnvägar,

samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas av nämnda

överenskommelse samt av vad i det föregående anförts rörande

kvinnliga befattningshavare;

dels ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras

för genomförande från och med den 1 juli 1937 av berörda

överenskommelse och för tillämpning enligt vad i det föregående

anförts av motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare

vid statens järnvägar och deras efterlevande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition till riksdagen skall avlåtas av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. A.)

21

Bilaga A.

Överenskommelse mellan staten samt statens järnvägars änke
och

pupillkassa.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt undertecknade delegerade för statens järnvägars änke- och pupillkassa,

under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag

överenskommelse träffats örn statens övertagande av kassans rörelse på villkor,

som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det

för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion

eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna

uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på

grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. Beträffande envar vid övertagandet i statens järnvägars tjänst kvarstående

delägare i kassan, för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente

(ej övergående stadganden) gälla, och vilken ej gjort anmälan enligt

9 mom. här nedan, skola bestämmelserna i det förslag till allmänt familjepensionsreglemente,

som framlagts för innevarande års riksdag genom proposition

nr 201, från övertagandet bliva tillämpliga med de undantag, som

i 3—6 mom. här nedan omförmälas. Därvid skall beträffande delägare,

som vid övertagandet erlade avgifter till kassan beräknade för en tidigare

innehavd befattning, för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget

för den befattning han vid övertagandet innehade, så anses som om han

alltjämt innehade förstnämnda befattning.

3. För i 2 mom. avsedd delägare skall — med undantag som nedan i

detta mom. sägs — i stället för bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet

rörande familjepensionsavdrag gälla, att honom tillkommande

lön (arvode) eller tjänstepension skall minskas dels så länge han kvarstår

i tjänst med belopp, motsvarande den årsavgift, som han senast haft att

erlägga till kassan, dels i förekommande fall med belopp, motsvarande sådan

tilläggsavgift, som han enligt före övertagandet meddelat beslut jämlikt

§ 6 mom. 1 i kassans reglemente skulle hava haft att, därest kassan

fortbestått, erlägga till kassan utöver årsavgift, dels ock i förekommande

fall med belopp, motsvarande tilläggsavgift, som bestämts enligt 4 mom. här

nedan.

Vinner i 2 mom. avsedd delägare vid eller efter övertagandet befordran

till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och

för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare

innehavda befattningen, eller förordnas i 2 mom. avsedd delägare vid eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 25S. (Bil. A.)

efter övertagandet att innehava icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda

reglemente är tillämpligt och för vilken ett högre familjepensionsunderlag

är gällande än det för hans förra befattning fastställda, eller erlade i 2 mom.

avsedd delägare vid övertagandet avgifter till kassan, beräknade för en befattning

med lägre familjepensionsunderlag än underlaget för den befattning

han då innehade, skall även i fråga örn familjepensionsavdrag allmänna

familjepensionsreglementet å honom tillämpas. I förekommande fall skall

han dock utöver eljest stadgade familjepensionsavdrag vidkännas avdrag

med belopp, motsvarande i första stycket omförmälda tilläggsavgifter utöver

årsavgift.

4. Har i 2 mom. avsedd delägare före övertagandet ingått äktenskap efter

fyllda 50 år, men har beslut enligt § 6 mom. I i kassans reglemente örn

erläggande av tilläggsavgift icke före övertagandet meddelats, skola hustru

och barn i det äktenskapet ej äga pensionsrätt, förrän delägaren hos myndighet,

som Kungl. Majit bestämmer, gjort anmälan örn detta äktenskap för

bestämmande av tilläggsavgift enligt de av kassans direktion närmast före

övertagandet tillämpade grunderna, att utgå på sätt i 3 mom. här ovan sägs.

5. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt pension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas

till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den befattning

han vid dödsfallet eller avgången med pension innehade eller enligt

2 mom. skall anses inneha.

6. Efterlämnar i 2 mom. avsedd delägare vid sin död icke änka men

frånskild hustru, från vilken han erhållit äktenskapsskillnad före kassans

övertagande och som ej ingått nytt äktenskap, skall den frånskilda hustrun,

där ömmande omständigheter föreligga, kunna efter prövning av myndighet,

som Kungl. Majit bestämmer, tillerkännas samma pensionsrätt, som enligt

allmänna familjepensionsreglementet tillkommer make ensam.

7. Till efterlevande efter sådan delägare i kassan, som vid övertagandet

icke kvarstår i statens järnvägars tjänst eller för vilken de övergående stadgandena

i reglementet då gälla, samt till de vid tidpunkten för övertagandet

befintliga pensionstagarna i kassan skall utgå dels grundpension till belopp,

som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit gällande, dels pensionstillägg, i den mån

sådant vid övertagandet utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361)

med däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg enligt de grunder,

som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg åt efterlevande till

befattningshavare i statens tjänst, dels ock ett fast tillägg, motsvarande 22

procent å nämnda grundpension, dock att beträffande efterlevande till delägare

enligt de övergående stadgandena i kassans reglemente (P3-pensionärerna)

detta tillägg i stället skall utgå med belopp, motsvarande de gratifikationer,

som enligt senast tillämpade grunder utgått till sådana pensionärer.

Före övertagandet beviljade understöd jämlikt § 6 mom. 4 i kassans reglemente

skola alltjämt utgå enligt oförändrade grunder. Rörande pensionstillägg

och dyrtidstillägg härå gäller vad ovan sägs.

I de i detta mom. avsedda fallen skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter

som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. här ovan övertager, de

före övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla, därvid

för staten skall gälla vad enligt berörda bestämmelser gäller för kassan och

därvid myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad enligt berörda

bestämmelser ankommer på kassans direktion eller fullmäktige. Vid

tillämpningen härav skola följas de av kassans direktion närmast före övertagandet

tillämpade grunderna rörande bestämmande av avgifter enligt § 6

mom. 1 i kassans reglemente. Förvärvas sålunda efter övertagandet pen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 258. (Bil. A.)

sionsriitt efter befattningshavare, som en gång vunnit avgiftsbefrielse enligt

§11 inom. 2 i kassans reglemente, skall det i första stycket här ovan omförmälda

fasta tillägget å pensionerna icke utgå.

8. Ingår befattningshavare, som tidigare varit delägare i kassan men

vid övertagandet jämlikt § 11 mom. 2 i kassans reglemente upphört att vara

delägare, efter övertagandet äktenskap, skall han vara berättigad att förvärva

pensionsrätt för hustru och barn i det äktenskapet enligt enahanda

grunder, som gällt före övertagandet, därvid vad i 7 mom. här ovan sägs

skall äga motsvarande tillämpning.

9. Önskar delägare, som vid övertagandet kvarstår i statens järnvägars

tjänst och för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente gälla, att

för honom i stället för föreskrifterna i 2—6 mom. här ovan skall äga tilllämpning

vad i 7 mom. sägs, och gör han därom före övertagandet anmälan

till Kungl. Majit, skall jämväl för honom bestämmelserna i sistnämnda moment

gälla. Vid bestämmande av avgifter enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente

skola dock tillämpas — i stället för de av kassan före övertagandet

tillämpade grunderna — de grunder, som närmare angivas i härvid såsom

bilaga SJ1 fogade promemoria.

Vinner delägare, som gjort sådan anmälan, vid eller efter övertagandet befordran

till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt

och för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den

tidigare innehavda befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet

å honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 4—6 mom. här ovan sägs

skall äga motsvarande tillämpning samt att han i förekommande fall utöver

eljest stadgade familjepensionsavdrag skall vidkännas avdrag med belopp,

motsvarande sådan tilläggsavgift utöver årsavgift, som för honom

fastställts antingen före övertagandet eller med tillämpning av 4 mom. här

ovan eller, före befordringen, enligt första stycket i detta moment.

10. Har någon vid tillämpning av § 6 mom. 1 i kassans reglemente ålagts

att retroaktivt betala årsavgifter, från vilka han förut varit befriad, eller enligt

§ 4 mom. 1 sista stycket i kassans reglemente ålagts att gälda särskild

retroaktivavgift, och har han medgivits amortering av sådan skuld under viss

tidsperiod, skall örn oguldna sådana amorteringsbelopp gälla vad i denna

överenskommelse sägs om tilläggsavgifter utöver årsavgift.

11. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med

undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord

per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivas i dels härvid fogade

promemoria bilaga SJ1 dels ock den promemoria, som fogats såsom bilaga

B vid proposition nr 2A5 till innevarande års riksdag. Rörande tillgångarnas

värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior angivna

grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan järnvägsstyrelsen

och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen

eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till

avgörande av tredje man, som utses av parterna.

över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I

fråga om användningen av överskottet besluta kassans vid övertagandet fungerande

fullmäktige i den ordning, som i kassans reglemente är stadgad rörande

ändring av reglementet.

Efter tidpunkten för övertagandet skola dels de senast utsedda revisorerna

förrätta sedvanlig granskning av kassans räkenskaper för tiden intill övertagandet

oell däröver avgiva berättelse, dels ock de vid övertagandet fungerande

fullmäktige för samma tid verkställa dem enligt reglementet åliggan
-

Bilaga B med tillhörande bilagor B 1—6 till denna proposition.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 258. (Bil. A.)

de granskning och däröver till Kungl. Majit avgiva vederbörlig anmälan.

Härav föranledda kostnader, beräknade enligt före övertagandet gällande bestämmelser,

skola gäldas av staten. Staten svarar jämväl i övrigt för alla

kostnader, som efter den för övertagandet bestämda tidpunkten äro erforderliga

för överenskommelsens genomförande.

12. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse

sidor godkänts före 1936 års utgång, varjämte undertecknade delegerade för

kassan såsom villkor för överenskommelsens genomförande, i anslutning till

familjepensionsutredningens tillstyrkande, förutsätta bifall till delegerades

förslag i en till familjepensionsutredningen avgiven promemoria den 21

februari 1936 i fråga örn de s. k. kristidshusen. I samband med godkännandet

fastställes dagen för övertagandet.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera

parten tagit ett.

Stockholm den 27 april 1936.

1934 års familjepensionsutredning:

A. Hamilton.

O. A. Åkesson. Joel Laurin.

Delegerade för Statens Järnvägars

änke- och pupillkassa:

M. Blomberg.

Sture Christiansson. Axel Allander.

Arne Segerlid. John Sjöholm.

R. Lundqvist.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258• (Bil. B.)

25

Bilaga B.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års

familjepensionsutredning och delegerade för statens järnvägars

änke- och pupillkassa den 27 april 1936 träffad preliminär överenskommelse

angående statens övertagande av kassans

verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

1. Allmänna grunder och förutsättningar för beräkningarna.

Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av »självkos t - nadsgrunder» (räntefot 4 %) angivna i en av mig den 26 februari 1936 dagtecknad

P. M. med allmänna grunder för beräkningar angående civila familjepensionskassors

ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden

av ett statens övertagande av verksamheten.1 Dessa beräkningar få

med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för

bedömande av kassans ställning under förutsättning att den faktiskt skulle

fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas

»betryggande grunder» (jfr nyssberörda P. M ).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande reglemente

har undersökts på grundval av förhållandena den 31 december 1934

utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats, ej heller gratifikationer till s. k. P3-pensionärer. Hänsyn

har ej tagits till möjligheten för nuvarande delägare enligt övergående

stadganden och dessas efterlevande att övergå å reglementets huvudbestämmelser.

I bilaga B 1 meddelas två balansräkningar betecknade »Balansräkning

nr 1» och »Balansräkning nr 2»; de skilja sig beträffande de gjorda antagandena

angående barnpensioner —- till vilka räknas såväl barntillägg i fall,

där pensionsberättigad änka finnes, som pensioner till minderåriga barn i övriga

fall. Barnpensionerna hava i balansräkning nr 1 genomgående antagits

utgå med den procent av änkepensionen, som föreslagits av 1934 års familjepensionsutredning

och som även ingår i allmänna familjepensionsreglementet,

meddelat i propositionen nr 201 till 1936 års riksdag (50, 20, 20 .. .,

då pensionsberättigad änka finnes; 100, 50, 20, 20... för moderlösa barn);

barnpension antages härvid utgå till 21 års ålder, där dylik pension ej redan

den 31 december 1934 upphört. I balansräkning nr 2 hava kassans reglementes

bestämmelser i fråga om barnpensioner (procenttal: 40, 10, 10 . . .

då pensionsberättigad änka finnes; 100, 40, 10, 10 . . . för moderlösa barn —

slutålder 18 år) antagits gälla beträffande nuvarande barnpensionärer samt

pensionerade delägare och delägare enligt kassans reglementes övergående

stadganden, medan de nya procenttalen och den nya slutåldern 21 år förutsatts

tillämpade även i denna balansräkning vad beträffar delägare i tjänst

'' Ifrågavarande P. M. ingår som bilaga B i propositionen nr 245 till 1936 års riksdag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 258- (Bil. B.)

enligt kassans reglementes huvudbestämmelser. För samtliga nuvarande delägare,

alltså även för tjänstepensionärer och delägare enligt övergående stadgande^

tillämpas emellertid — örn man bortser från de nedan omförmälda

särskilda antagandena beträffande delägare, som ingått äktenskap efter 50

års ålder — familjepensionsvärden enligt tabellerna 1 och 2 i ovannämnda

P. M. den 26 februari 1936; dessa värden appliceras härvid även å beräknade

pensioner för f. d. delägare, vilka äro i tjänst eller åtnjuta tjänstepension.

De återstående årsavgifter, vilkas kapitalvärde upptages på tillgångs - sidan, hava i enlighet med gällande reglementes bestämmelser antagits löpa

obligatoriskt intill vederbörandes avgång från tjänsten, varvid dock för den,

som fyllt 50 år och icke äger pensionsberättigad familj, avgift icke antagits

utgå. Beträffande delägare, vilka äga pensionsrätt på grund av äktenskap

ingånget senast vid 50 års ålder har tab. 3 i ovannämnda P. M. kommit till

användning.

Beträffande delägare, vilka äga pensionsrätt för efter 50 års ålder ingånget

äktenskap, hänvisas till redogörelsen nedan i avdelning 2.

I balansräkning nr 3 liava avgifterna ävensom pensionsbeloppen — till

den del de icke såsom är fallet med 120-kronorstillägg, rörliga pensionsdelar

samt pensions- och dyrtidstillägg skola bekostas av statsmedel — upptagits i

enlighet med reglerna i överenskommelsen den 27 april 1936 utan hänsyn till

befordringar och under antagande att samtliga befattningshavare i tjänst med

delaktighet i kassan enligt dess reglementes huvudbestämmelser välja alternativet

med pensionering i anslutning till allmänna familjepensionsreglementet

(2—6 mom. i överenskommelsen). Att familjepensionsvärden byggande på de

nya barnpensionsvillkoren tillämpats vid balansräkningens upprättande även

beträffande sådana delägare, för vilka de äldre ogynnsammare barnpensionsvillkoren

skola gälla efter övertagandet (nuvarande delägare enligt övergående

stadganden och tjänstepensionärer), innebär en viss ehuru föga betydande

säkerhetsbelastning.

2. Speciella antaganden vid beräkningar angående tjänstemän, som ingått

äktenskap efter 50 års ålder.

Beträffande de tjänstemän, som den 31 december 1934 ägde pensionsrätt

för efter 50 års ålder ingånget äktenskap (»redan ingångna äktenskap»), var

dessas antal 209 och det sammanlagda försäkrade änkepensionsbeloppet enligt

nuvarande bestämmelser 171,000 kronor. För dessa bar beräkningen av

kapitalvärdet av änkepensionskostnaden och kapitalvärdet av åldersskillnadsavgifter

enligt nuvarande bestämmelser1 skett individuellt, varvid för delägare

tillämpats samma dödlighetstabeller som vid övriga beräkningar och

för hustru dödlighetstabellen R 32; hänsyn har icke tagits till skilsmässesannolikhet,

ej heller till omgiftessannolikhet för änka. Beträffande sådana fall,

där kassan i fråga om pensionerade tjänstemän hos statens järnvägar — på

grund av att åldersskillnadsavgift erlagts på en gång eller ock överhuvud taget

ej utgått — saknar kännedom, huruvida hustrun fortfarande lever, har

sannolikheten för att hustrun lever beräknats enligt tabellen R 32 med utgångspunkt

från den senaste tidpunkt, då man enligt de från kassan erhållna

uppgiftskorten säkert vet, att hon levde. För pensioner till barn födda inom

sådant äktenskap, varom är fråga i denna avdelning, finnes täckning redan i

1 Med åldersskillnadsavgift avser jag här den tilläggsavgift, som enligt nuvarande bestämmelser

utgår för delägare, vilken efter 50 års ålder ingått äktenskap med en mera än 10 år

yngre kvinna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 ri

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

de tidigare tillämpade familjepensionsvärdena. Kapitalvärdet av återstående

årsavgifter har även här, när det gäller balansräkningarna nilis 1 och 2, beräknats

nied tillämpning, förutom av vederbörlig dödlighetstabell, av tali. 3

i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936; skulle man i stället räkna med en

mindre hastigt fallande sannolikhet att äga pensionsberättigad familj, bleve

kapitalvärdet endast obetydligt högre. I balansräkning nr 3 har räknats med

obligatorisk årsavgiftsbetalning intill avgång ur tjänsten.

Beträffande de delägare eller f. d. delägare, vilka voro i tjänst den 31 december

1935 och vilka efter nämnda tidpunkt kunna väntas erhålla familjepensionsrätt

för efter 50 års ålder ingånget äktenskap (»framdeles ingångna

äktenskap»), måste beräkningarna ske kollektivt. Enär delaktigheten för

dylik pensionsrätt enligt nuvarande bestämmelser ej är obligatorisk, måste

vid beräkningar avseende dessa bestämmelser, vilka i balansräkningarna niris

1 och 2 genomgående antagits gällande i fråga örn änkepensionen, hänsyn tagas

till i vilken utsträckning tjänsteman, som ingått äktenskap efter 50 års

ålder, utnyttjar möjligheten att vinna delaktighet i kassan på grund av äktenskapet.

I balansräkning nr 3 förutsättes för befattningshavare i tjänst

med reglerad familjepension obligatorisk delaktighet, därest han den 31 december

1934 ej uppnått 50 års ålder.

Den kollektiva beräkningen sker i allmänhet för redan ingångna och framdeles

ingångna äktenskap sammantagna; värdena för framdeles ingångna

äktenskap framkomma genom subtraktion från det sålunda erhållna beloppet

av det förut uträknade värdet för redan ingångna äktenskap. Utfinnandet

av beräkningsgrunder för en dylik beräkning försvåras därav, att på förevarande

område gälla avsevärt olika statistiska relationstal för olika grupper.

En undersökning av de särskilda förhållandena inom statens järnvägars

änke- och pupillkassa jämförda med förhållandena för manliga ordinarie

civila tjänstemän i allmänhet har emellertid lett till följande beräkningsantaganden.

A) Nuvarande befattningshavare i tjänst.

a) Pensioners kapitalvärde för äktenskap ingångna efter 50 års ålder (redan

ingångna och framdeles ingångna).

1) Frivillig familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap ingånget

av delägare efter 50 års ålder (nuvarande bestämmelser; balansräkningarna

niris 1 och 2):

för L-grader -s 0.5 2 o ex{FJ'',n — Fxb0) (1)

för H-grader I, 0.4 7 5 ex(Fxr,i — F/°) (2),

där x är delägares ålder vid den tidpunkt balansräkningen avser, e summa

beräknad änkepension för x-åringar enligt nuvarande reglemente samt där

Fx avser gränsåldern g år och beräknas enligt tab. 2 i min ovannämnda

P. M. den 26 februari 1936. Den kvotdel av pensioners kapitalvärde för framdeles

ingångna äktenskap, som för x > 50 belöper på ur kassan redan utträdda

delägare, är ^ (se nedan under b 1) och b 2)).

Summationstecknet F, angiver, att summationen skall avse alla nuvarande

delägare i tjänst och f. d. delägare i tjänst, oberoende av huruvida och vid

vilken ålder äktenskap ingåtts; tecknet Ft, som tillämpas nedan i formlerna

(5) och (8), avser däremot, att summaiionen skall inskränkas till nuvarande

delägare i tjänst med pensionsrätt på grund av äktenskap ingånget efter uppnådda

50 år.

2) Obligatorisk familjepensionering lill förmån för hustru vid äktenskap

ingånget av delägare efter 50 års ålder; enligt allmänna familjepensionsreglementet

(prop. 201 till 1936 års riksdag), vilket vid beräkningarna i balans
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 258• (Bil. B.)

räkning nr 3 förutsättes bliva obligatoriskt gällande i fråga om befattningshavare

i tjänst med reglerad familjepension, därest han nu är yngre än

50 år:* 1

där Ex är .summa beräknad avgiftspension2 för z-åringar enligt det nya reglementet

och Fx beräknas på sätt nyss sagts.

Att koefficienterna i formlerna (3) och (4) äro ej oväsentligt högre än i

formlerna (1) och (2) beror på den i de förstnämnda fallen obligatoriska

anslutningen, genom vilken antalet fall med pensionsrätt ökas. Formlerna

bygga på erfarenheten för tjänstemän hos statens järnvägar, vilken leder till

lägre värden än erfarenheten för civila manliga tjänstemän i allmänhet.

Man synes emellertid hava anledning att räkna med att de nya bestämmelserna,

vilka i motsats till nu gällande bestämmelser för delägare över 50

år icke medföra någon minskning av nettolönen, därest befattningshavare ingår

äktenskap och för detsamma begär pensionsrätt, komma att leda till ökade

giftermålsfrekvenser; bland annat torde man kunna räkna med att legalisering

av förbindelser sker i större utsträckning än tidigare. Den härigenom

uppstående merkostnaden för pensioner har ej debiterats kassan, och

det förutsättes, att den täckes av statsmedel.

I formeln (3) för lägre lönegrader ingår liksom i formeln (1) F.r60 inom

parentesen, medan FV5 i stället tillämpats för högre lönegrader i formlerna

(4) och (2). Detta betyder, att man vid beräkningarna antagit, att äktenskap

med pensionsrätt för lägre lönegrader ej ingås efter 60 års ålder och

för högre lönegrader ej efter 65 års ålder. Emellertid gäller enligt allmänna

familjepensionsreglementet en gränsålder av 65 år såväl för lägre som för

högre lönegrader, varför i formel (3) Fx60 egentligen borde utbytas mot

Fx66. Merkostnaden i förhållande till formel (3) på grund av äktenskap ingångna

mellan 60 och 65 års ålder av delägare i lägre lönegrader, som vid

statens övertagande av kassans rörelse äro yngre än 50 år, skall emellertid

enligt överenskommelse mellan familjepensionsutredningen och delegerade

för statens järnvägars änke- och pupillkassa bestridas av statsmedel. Räknat

per den 31 december 1934 utgör kapitalvärdet av denna merkostnad

251,625 kr.

För x > 50 anses, såsom redan antytts, obligatorisk pensionering ej föreligga

för samtliga befattningshavare utan endast för dem som vid statens

övertagande av kassans rörelse redan äro delägare i kassan. Här tillämpas

vid upprättandet av balansräkning nr 3 först formlerna (1) och (2), med

uppdelning av framdeles ingångna äktenskap på ur kassan redan utträdda

delägare och kvarstående delägare [proportion * •'' (x.1—x)]. Härefter höjas

värdena för efter 50 års ålder redan ingångna äktenskap samt för framdeles

ingångna äktenskap av kvarstående delägare i enlighet med överenskommelsen,

medan värdena för framdeles ingångna äktenskap av redan

utträdda delägare bibehållas oförändrade.

1 Därest övergång å de nya bestämmelserna ej sker i den här förutsatta utsträckningen,

ändras givetvis beräkningsresultaten (jfr vad nedan i avdelning 6 sägs i fråga om avräkningen

i samband med statens övertagande av kassans rörelse).

1 Med avgiftspension avses här den fulla pension, som framkommer örn familjepensionsunderlaget

enligt allmänna familjepensionsreglementet minskas med 120 kronor och som för framtida

befattningshavare är avsedd att täckas av befattningshavarens egna avgifter. Denna pension

har i tidigare utredningar (bil. D till prop. 201 samt bilagorna B, C och F till prop. 245) benämnts

grundpension. Sistnämnda term tillämpar jag ej här, detta för att undvika förväxling

med den liknande termen grundbelopp, vilken i allmänna familjepensionsreglementet användes i

en annan betydelse.

För x < 50: L-grader JjO.65 EX(FX60— F/")

H-grader X0.so EX(FJ5 — F/")

(3)

(4) ,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

29

b) Årsavgifters kapitalvärde för äktenskap ingångna efter 50 års ålder

(redan ingångna och framdeles ingångna).

1) Frivillig familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap ingånget

av delägare efter 50 års ålder (nuvarande bestämmelser; balansräkningarna

n:ris 1 och 2):

a) retroaktivt beräknade årsavgifter för tiden från delägares utträde ur

kassan till nuvarande tidpunkt (avser framdeles ingångna äktenskap för nuvarande

tjänstemän över 50 års ålder)

2, cx. ■ (x — 50) • 12m. — Zt(x — 50) • 12m. (5)

(beloppet av redan debiterade dylika avgifter för hittills ingångna äktenskap

ingår i tillgångsposten IV i balansräkningarna).

/?) framtida årsavgifter

~s cx. * aaXi p — ."[ • 12m. (6)

där m. betyder summan av nuvarande månadsavgifter för tf-åringar (ej

åldersskillnadsavgifter) och p pensionsåldern samt c och x redovisas nedan:

Lägre lönegrader Högre lönegrader

C........... 0.80 0.95

X........... 0.0394 0.0464

2) Obligatorisk familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap

ingånget av delägare efter 50 års ålder (enligt allmänna familjepensionsreglementet)

i1

För befattningshavare, som nu äro yngre än 50 år, räknas genomgående

med avgifter intill vederbörandes avgång ur tjänsten

■ 12m. (7)

För befattningshavare, som nu äro äldre än 50 år, räknas med samma

formel med tillämpning å nuvarande delägare. För befattningshavare i

tjänst, vilka efter uppnådda 50 års ålder utträtt ur kassan, enär de sakna

pensionsberättigad familj, tillägges ett belopp beräknat enligt formlerna (5)

och (6).

c) Åldersskillnadsavgifters kapitalvärde för äktenskap, vilka framdeles ingås

av nuvarande befattningshavare efter uppnådda 50 år.

Ifrågavarande kapitalvärde beräknas utgöra

• e.F. A1° —

e.F.

A 10

(8)

där x1 utgör för lägre lönegrader 0.0455 och för högre lönegrader 0.0490

samt där F*A1° redovisas i bilaga B 4.

I fråga om redan löpande ålderskillnadsavgifter tillämpas, såsom redan

nämnts, individuell beräkning.

B) Pensionerade delägare (endast redan ingångna äktenskap):

Såväl beträffande pensioners som årsavgifters och åldersskillnadsavgifters

kapitalvärden tillämpas individuell beräkning.

Det må nämnas, att F. A 10-värdena i bilaga B 4 beräknats under förutsättning,

att åldersskillnadsavgifterna utgå med belopp svarande mot ovan givna

beräkningsgrunder för individuell beräkning. I bilaga B 5 gives en jämförelse

för ett antal fall mellan åldersskillnadsavgiften enligt sistnämnda beräk
-

1 Sc not 1 å sid. 28.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

ningsgrunder och åldersskillnadsavgiften enligt kassans nuvarande bestämmelser.

Jämförelsen visar, att de bägge avgifterna avvika från varandra i

olika riktningar, dock vad beträffar huvudparten av tjänstemännen, nämligen

befattningshavare i de lägre lönegraderna, ej med några avsevärdare

belopp.

Emellertid förutsätter överenskommelsen, att kassans bestämmelser angående

åldersskillnadsavgifter skola ändras efter övertagandet beträffande sådana

utträdda befattningshavare i tjänst, vilka vid övertagandet voro delägare

i kassan men jämlikt 9 mom. i överenskommelsen anmält sig vilja

kvarstå å äldre bestämmelser.

En dylik ändring torde ej kunna verkställas annat än i överensstämmelse

med nuvarande reglementes allmänna bestämmelser på denna punkt. Dessa

bestämmelser hava följande lydelse (§ 6 mom. 1):

»Äktenskap, på grund varav anspråk å pension framställes, måste vara

ingånget före delägarens avskedstagande och innan han fyllt femtio år.

Dock må den, som ingår äktenskap efter uppnådda femtio år och fortfarande

är anställd i ordinarie tjänst vid statens järnvägar, kunna såsom delägare

förvärva pensionsrätt eller, i händelse att pensionsberättigade barn från ett

föregående äktenskap finnas, rätt till del i pensionen åt i det nya äktenskapet

efterlämnade änka och barn, så framt han till kassan erlägger avgifter

motsvarande fulla värdet av sådan förmån, därvid vederbörlig hänsyn skall

tagas till av honom förut till kassan inbetalda avgifter. Beloppet av de avgifter,

delägaren skall erlägga, bestämmes av direktionen.»

I 1910 års fullmäktiges motivering för detta stadgande (se protokoll, hållet

vid första sammanträdet under urtima möte med fullmäktige för delägarna

i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning den 14 november 1910) uttalas

bland annat följande:

»Då en delägare — vare sig han varit gift förut eller ej — vilken ingår

äktenskap efter fyllda 50 år vid beräkningen av värdet av förmånen att vinna

delägarerätt för i sådant äktenskap efterlämnad änka och barn givetvis

bör få tillgodoräkna sig de av honom förut till kassan inbetalta avgifter, anse

fullmäktige, till förekommande av tvivelsmål därutinnan, bestämmelse därom

böra här intagas.»

Stadgandets avfattning ger en rätt stor frihet åt direktionen att utfärda tilllämpningsföreskrifter

i en för de återinträdda mer eller mindre gynnsam

riktning. Den anförda motiveringen synes kunna leda och har även i tilllämpningen

lett till en för den återinträdde så gynnsam tolkning som att

avgiftsbetalningen för honom, under förutsättning av viss i pensionshänseende

ej alltför kostnadskrävande familjesammansättning och oförändrad änkepension,

bör fortsättas med sitt årsbelopp före utträdet, varvid dock avgifterna

för utträdestiden skola retroaktivt betalas vederbörligen förräntade.

Den för delägare i allmänhet normala kostnad, vilken skall ligga till grund

vid bedömandet huruvida extra avgifter böra erläggas, kan exempelvis väljas

motsvarande genomsnittsförhållandena inom någon av följande delägaregrupper:
Grupp

1: Samtliga nu förefintliga delägare, gifta och ogifta, vilka äro i en

ålder mellan 49 och 50 år.

Grupp 2: Samtliga nu förefintliga gifta delägare, vilka äro i en ålder mellan

49 och 50 år.

Grupp 3: Samtliga delägare, vilka under det förflutna året gift sig i en ålder

mellan 49 och 50 år.

De nämnda tre grupperna, vilka givetvis icke på långt när representera

alla här tänkbara alternativ, giva i ordning tagna en stigande »normal»

kostnad, för vilken icke skulle utgå extra avgifter. De extra avgifterna bliva

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 258- (Bil. B.)

alltså störst om man utgår från grupp 1 och minst om man utgår från grupp

3. Om man i det följande bortser från barnpensionerna, vilka genomgående

kunna antagas täckta av de vanliga årsavgifterna, synas de nuvarande tilllämpningsbestämmelserna

i stort sett bygga på grupp 3 under antagande av

en genomsnittlig åldersskillnad mellan man och hustru i denna grupp av 10

år (se protokoll, hållet vid fullmäktiges för delägarna i statens järnvägars

änke- och pupillkassa tredje sammanträde under andra lagtima mötet den

11 juni 1914, bilaga nr 32).

Vill man i stället beräkna merkostnaden i förhållande till genomsnittet för

gifta delägare i allmänhet och ej blott för de sent ingångna äktenskapen, har

man att bygga på grupp 2. Härvid är det lämpligt, att man ej begränsar

undersökningen av de faktiska genomsnittliga åldersskillnaderna till att omfatta

tjänstemän i en ålder mellan 49 och 50 år utan även medtager vissa

angränsande åldrar. Nedan meddelas genomsnittliga åldersdifferenser på

grundval av tab. 19 å sid. 137 i 1934 års familjepensionsbetänkande (Statens

offentliga utredningar 1934:29).

Genomsnittlig åldersskillnad mellan man och hustru Manliga be
-

Tjänstemans Statens järnvägars manliga ord. tjänstemän ''/» 1933 tolkningen i

ålder Lägre löne- Högre löne- Samtliga lö- hela riket 31

grader grader negrader dec. 1920

45—49 år............ 2.34 år 2.83 år 2.39 år 2.93 år

50—54 »............ 2.60 » 4.08 » 2.75 » 3.12 »

55—59 »............ 2.95 » 4.63 » 3.i3 » 3.29 »

50—64 »............ 3.33 » 4.33 » 3.17 » 3.65 »

Utgår man från kassans egen erfarenhet och tager man utom till grupp

2 även någon hänsyn till förhållandena i åldrar över 50 år synes man, om

en enhetlig normal åldersskillnad skall läggas till grund, lämpligen kunna

fixera denna till 3 år. De åldersskillnadsavgifter, vilka avses i 9 mom. i

överenskommelsen, skola också enligt vad som avtalats under förhandlingarna

bygga på denna normaldifferens, så att åldersskillnadsavgift uttages för

de fall, då äktenskap ingås av tjänsteman efter 50 års ålder och hustrun är

mera än 3 år yngre än mannen.1 De nya åldersskillnadsavgifterna grunda

sig för såväl lägre som högre lönegrader på en räntefot av 3 1U %, dödlighetstabellen

R 32 för män resp. kvinnor samt, för transformation av livsfallsdödligheten

enligt tab. R 32 till en »betryggande» dödsfallsdödlighet, ett

säkerhetstillägg av 27.2 procent. Dessa beräkningsgrunder överensstämma,

bortsett från att man här icke räknat med något omkostnadstillägg, med

Svenska personalpensionskassans beräkningsgrunder för änkepensionering

vid s. k. okombinerad halvkollektiv familjepensionsförsäkring; någon anledning

att räkna med de till lägre avgifter ledande grunderna för s. k. kombinerad

försäkring eller med de här eljest tillämpade »självkostnadsgrunderna»

synes ej föreligga på denna punkt, där en direkt tillämpning av en

bestämmelse i kassans nuvarande reglemente avses. Den årliga åldersskillnadsavgiften

för delägare, som vid avgiftsbelalningens början är x år gammal

och då har en ]) år gammal hustru, beräknas sålunda till följande procent

Ix. y av änkepensionen (ålder med streck över avser hustru)

U, Jj = 127.2 • a- y ~~ ZEl). (9)

Q r, y

'' Med ungefär samma utgångspunkt hade byråchefen K. Dickman i en utredning den 8

augusti 1912 framlagt ett förslag till åldersskillnadsavgifter, vilket emellertid icke vann direktionens

bifall.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

En jämförelse mellan de nuvarande och de nya avgifterna meddelas för

ett antal fall i bilaga B 6.

Den .sålunda verkställda ändringen i åldersskillnadsavgifter påverkar icke

balansräkning nr 3, enär vid dennas upprättande inga delägare, som kunna

övergå å de nya bestämmelserna, antagits kvarstå å äldre bestämmelser; under

denna förutsättning kommer ju den avtalade ändringen, som just skulle

avse icke övergångna delägare i tjänst med reglerad familjepension, icke i

tillämpning. Däremot kan ändringen antagas vara av betydelse vid tidpunkten

för övertagandet.

Vad beträffar nu redan utträdda delägare förefaller det emellertid, som

om kassans direktion vöre oförhindrad att under mellantiden före statens

övertagande av kassan ändra nuvarande tillämpningsbestämmelser till § 6

mom. 1 i riktning mot höjda avgifter även för dessa, därest de sedermera

återinträda. Skulle ändring ske också för dessa, borde skälig hänsyn tagas

härtill vid balansräkningens upprättande (jfr nedan under 6 beträffande

avräkningen vid övertagandet), varom överenskommelse i så fall sedermera

finge träffas mellan järnvägsstyrelsen och kassan.

Systemet med åldersskillnadsavgifter medför givetvis en diskontinuitet i

avgiftsbestämmelserna vid 50 års ålder. Denna diskontinuitet synes emellertid

ofrånkomlig vid nuvarande reglementsbestämmelser, vilka tillämpningsföreskrifter

än utfärdas på grundval av dessa.

3. Värdering av kassans kapitaltillgångar.

Det bokförda värdet av kassans kapitaltillgångar utgjorde per den 31 december

1934 80,910,542 kronor. En värdering av dessa tillgångar efter en

effektiv ränta av 4 %> (jfr avdelning 6 i min ovannämnda P. M. den 26 februari

1936) har, bortsett från fastigheterna, år 1935 företagits av f. d. byråchefen

K. Dickman; Dickmans värdering, vilken efter nedan nämnda grunder

kompletterats i fråga om fastigheterna, bifogas (bilaga B 2). Denna värdering

har tillämpats i de olika balansräkningarna för erhållande av det s. k.

korrigerade överskottet.

Fastigheterna hava värderats av distriktssekreterare E. Rune (se bilaga B

3). De av Rune angivna uppskattade värdena överstiga de av vederbörande

taxeringsnämnder åsätta värdena för alla fastigheter sammantagna med

46,000 kronor men understiga kassans bokförda värde med icke mindre än

4,140,647:42 kronor.

De av Rune meddelade uppskattade värdena skola enligt träffad överenskommelse

tillämpas för de särskilda vid övertagandet kvarvarande fastigheterna

vid upprättandet av balansräkningen i samband med övertagandet,

varvid dock förutsättes, att på grund av nytillkommande särskilda förhållanden

(ombyggnad o. d.) överenskommelse för visst fall må kunna träffas

mellan järnvägsstyrelsen och kassan om annat värde. Emellertid framhåller

distriktssekreterare Rune, att fastigheterna i kvarteren Kannan och Myrstacken

i Stockholm samt i Kristinehamn, Mjölby och Krylbo äro uthyrda till

statens järnvägar för 9 å 10 år framåt mot en hyra, som avsevärt överstiger

den nettoavkastning, som han med hänsyn till det föreliggande läget på hyresmarknaden

beräknat vid sin uppskattning av dessa fastigheter. Då dessa

bundna kontrakt under en tid av 9 ä 10 år tillföra en eventuell köpare av

fastigheterna en avsevärd inkomst utöver fastigheternas normala avkastningsförmåga,

måste givetvis, därest fastigheterna nu skulle försäljas, hänsyn

tagas till den högre avkastning, som härigenom kan utvinnas av fastigheter
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

33

na. Merinkomsten för de nyss nämnda och andra fastigheter ävensom de

förluster på grund av kontrakt med statens järnvägar, som uppkomma för

fyra av fastigheterna, redovisas i bilaga B 3. Det kapitaliserade värdet av

merinkomsten minskad med sistnämnda förlust utgjorde per den 31 december

1934 efter 4 % 1,617,000 kronor (de årliga beloppen anses utgå kvartalsvis

i förskott). Enligt träffad överenskommelse skall motsvarande värde beräknat

per tidpunkten för statens övertagande av kassan vad beträffar då

kvarvarande fastigheter upptagas som tillgång vid upprättandet av balansräkning

vid nämnda tidpunkt. I de här meddelade balansräkningarna per den 31

december 1934 har vid beräkningen av det s. k. korrigerade överskottet tilllämpats

en värdering efter de principer, som nyss angivits.

Enligt bilaga B 2 förekommo den 31 december 1934 inteckningslån med ett

förmånsrättsläge liggande över 75 % av taxeringsvärdet till ett sammanlagt

belopp av 692,498 kronor, varav 536,998 kronor gällde sju amorteringslån

avseende av kassan försålda fastigheter, medan 155,500 kronor gällde två lån

med 6 månaders uppsägning. Beträffande de båda sistnämnda lånen har

kassan lämnat den uppgiften, att det ena nu är inlöst medan det andra efter

verkställd uppsägning av låntagaren kommer att inlösas i början av maj 1936.

Å de nämnda amorteringslånen, vilka utlämnats efter medgivande av Kungl.

Maj :t, hava enligt uppgift vissa mindre amorteringar, tills dato ungefär 42,000

kronor, verkställts efter utgången av år 1934. Ett av amorteringslånen, för

vilket amorteringen skall börja först år 1944, graverar vederbörande fastighet

med ett belopp liggande 61,000 kronor över taxeringsvärdet.

4. Sammanfattning av resultaten i de olika balansräkningarna.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans

överskott (»okorrigerat överskott») enligt balansräkning nr 1 16,773,264

kronor och enligt balansräkning nr 2, med däri förutsatt lägre barnpensionskostnad,

17,810,769 kronor. Värderas kapitaltillgångarna på sätt ovan i avdelning

3 angivits, uppstår ett korrigerat överskott i balansräkning nr 1 av

16,776,006 kronor och i balansräkning nr 2 av 17,813,511 kronor. Om man

bortser från understöd enligt § 6 mom. 4 i kassans reglemente, utgör pensioners

kapitalvärde enligt balansräkning nr 1 sammanlagt 80,612,138 kronor

och enligt balansräkning nr 2 79,574,633 kronor. Det korrigerade överskottet

utgör 20.81 % av pensioners kapitalvärde i balansräkning nr 1 och 22.39 %

av pensioners kapitalvärde i balansräkning nr 2.

Den av 1934 års familjepensionsutredning föreslagna grundpensionen (här

benämnd avgiftspension, jfr not 2 å sid. 28) överensstämmer ungefär med nuvarande

änkepension i statens järnvägars änke- och pupillkassa, förhöjd med

ett procenttal liggande mellan de båda nyssnämnda (jfr kol. 12 i tab. 1 i förberörda

P. M. januari 1931», i vilken tillämpats eli procenttal av 21.09).

Balansräkning nr 3 avser förhållandena vid ett tänkt övertagande från

statens sida av kassans verksamhet per den 1 januari 1935. Avgifts- och

pensionsbelopp hava på sätt närmare angivits i balansräkningens rubrik upptagits

i enlighet med överenskommelsen den 27 april 1936, varvid samtliga

delägare, som enligt överenskommelsen kunna övergå på de nya bestämmelserna,

förutsatts begagna sig därav. De övergångna ikläda sig genom övergången

en förpliktelse att fortsätta med avgiftsbetalningen intill avgång ur

tjänsten, liven för det fall att vederbörande efter uppnådda 50 års ålder saknar

pensionsberättigad familj; härigenom kommer årsavgifternas kapitalvärde

att ökas. Samtidigt komma, såsom redan nämnts, pensionsförmånerna

niliang lill riksdagens protokoll 19.36. 1 sami. Nr 958. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

från kassans medel att ökas till de nya avgiftspensionerna. Det okorrigerade

överskottet i balansräkning nr 3 utgör 1,164,433 kronor, det korrigerade överskottet

1,167,175 kronor. Under de angivna förutsättningarna skulle alltså

återstå ett överskott för kassans egen räkning av 1,167,175 kronor. Erhåller

kassan för täckande av förluster å de s. k. kristidsfastigheterna av statsmedel

det belopp av 1,500,000 kronor, vars beviljande kassans delegerade vid undertecknandet

av överenskommelsen angivit såsom villkor för densammas

genomförande och som tillstyrkts av familjepensionsutredningen, kommer

det för kassan disponibla överskottsbeloppet att under i övrigt oförändrade

förutsättningar ökas till 2,667,175 kronor.

5. Inverkan av befordringar.

Såsom redan nämnts, hava de tre här meddelade balansräkningarna upprättats

utan hänsyn till framtida befordringar. Den avslutade överenskommelsen

innebär, att dylik hänsyn ej heller skall tagas vid upprättandet av

balansräkning i samband med övertagandet. Vill man undersöka innebörden

av överenskommelsen även med beaktande av befordringar, måste ett antagande

göras angående framtida befordringsfrekvenser och befordringsåldrar

för de nuvarande delägarnas vidkommande. Skulle man förutsätta, att

befordringarna framdeles bomme att ske i samma utsträckning och vid ungefär

samma åldrar som inom driftsavdelningen1 år 1935, erhölle man en

förlust för familjepensioneringen genom nuvarande delägares befordringar.

Emellertid har inom järnvägsstyrelsen uttalats, »att de befordringar, som

inom driftsavdelningen verkställts under år 1935, beteckna onormalt höga

befordringsåldrar samt att det är riktigt att räkna med en under de kommande

åren undan för undan fortskridande nedgång i befordringsåldrarna

till mera normala värden». Genom en dylik nedgång skulle i stället för den

på grundval av 1935 års erfarenhet beräknade förlusten kunna uppstå en

vinst för staten. På grund av den stora osäkerhet, med vilken antaganden

angående den framtida utvecklingen av befordringsförhållanden givetvis

måste vara behäftade, är det icke möjligt att göra något uttalande, huruvida

det kan anses såsom mest sannolikt, att slutresultatet av befordringarna för

lamiljepensioneringens vidkommande blir vinst eller förlust för staten.

6. Närmare bestämmelser angående verkställandet av avräkningen mellan

staten och kassan i samband med statens övertagande av kassans rörelse.

Den balansräkning, som skall uppgöras per tidpunkten för statens övertagande

av kassans verksamhet, för avgörande i vad mån kassan må behålla

viss del av sina tillgångar efter övertagandet, bör upprättas efter samma

grundprinciper som balansräkning nr 3, kompletterade med de särskilda bestämmelser

angående värdering av tillgångar, vilka givits ovan och i avdelning

6 i min P. M. den 26 februari 1936.

Emellertid uppkomma ytterligare beräkningsfrågor på grund av valfriheten

för delägare i tjänst med reglerad familjepension att övergå på de nya

bestämmelserna eller att kvarstå på de gamla. De ej övergångna utgöra en

kategori, som ej återfinnes i balansräkning nr 3 och som kan föranleda en

viss urvalseffekt å balansräkningens olika poster.

Till en början må denna fråga behandlas utan hänsyn till frivillig pensionsförsäkring

pä grund av äktenskap ingånget av delägare efter uppnådda 50 år.

1 Denna avdelning omfattar enligt lämnad uppgift för närvarande ungefär 93 procent av antalet

ordinarie tjänstemän hos statens järnvägar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)

35

Vad först beträffar tillgångsposten »//. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

för förefintliga befattningshavare (delägare och f. d. delägare)» skall

denna för övergångna beräknas under förutsättning av avgiftsbetalning intill

avgång från tjänsten, såsom också har skett i balansräkning nr 3, medan för

ej övergångna nuvarande reglementes bestämmelser skola antagas gälla liksom

för samtliga delägare har skett i balansräkningarna nr 1 och 2. För de

övergångna blir beräkningen på denna punkt oberoende av familjesammansättningen,

och därför kunna tillämpas samma livräntevärden a0x,^F|Som i

balansräkning nr 3. För de ej övergångna blir livräntevärdet däremot beroende

av familjens sammansättning, varför ett urval här kan komma att göra

sig gällande, så att det i balansräkningarna n:ris 1 och 2 tillämpade livräntevärdet

aXiP, vilket vad beträffar åldrar över 50 år bygger på genomsnittliga

familjeförhållanden (tab. 3 i ovannämnda P. M. den 26 februari 1936), måste

modifieras.

För delägare, som vid tidpunkten för statens övertagande av kassan äro

äldre än 50 år, synes det vara riktigast, att kapitalvärdet av avgifterna, i varje

fall i princip, beräknas individuellt med hänsyn ej blott till delägarens utan

även hans pensionsberättigade familjemedlemmars ålder, varvid hänsyn icke

torde behöva tagas till barn, vilka födas efter nämnda tidpunkt. Härvid böra

tillämpas de eljest gällande allmänna beräkningsgrunderna. Sedan det konstaterats,

i vilken utsträckning delägarna kvarstå å äldre bestämmelser, bör

efter överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och kassan kunna användas

någon lämplig approximationsmetod för förenklande av de komplicerade beräkningar,

som skulle erfordras vid en exakt genomförd individuell beräkning.

För delägare, som vid tidpunkten för statens övertagande av kassan äro

yngre än 50 år, måste rent hypotetiska antaganden läggas till grund. Följande

antaganden, vilka åtminstone a priori synas vara till kassans fördel,

bygga på den förutsättningen, att för delägare, som vid övertagandet är yngre

än 35 år, någon urvalsverkan ej kan uppträda, sedan han uppnått 50 års

ålder, varför genomsnittsantagandena i balansräkningarna n:ris 1 och 2 oför- r

ändrade kunna för honom tillämpas. För delägare, som äro äldre än 35 år,

antages urvalet göra sig gällande i en utsträckning, som är beroende på

frekvensen vid tidpunkten för övertagandet av delägare med pensionsberättigad

familj hos de ej övergångna jämförd med motsvarande frekvens för

samtliga tjänstemän hos statens järnvägar i motsvarande åldrar, angiven här

nedan för tidpunkten xh 1933. Skulle de bägge nämnda frekvenstalen för

någon av åldersgrupperna 35—40 år, 40—45 år, 45—50 år inom de lägre

resp. högre lönegraderna tagna för sig överensstämma, skulle urval icke anses

äga rum för befattningshavare inom denna åldersgrupp, och beräkningsmetoden

i balansräkningarna n:ris 1 och 2 bomme att oförändrad gälla. För

övriga fall gälla följande regler.

Låt det procentuella antalet tjänstemän i de olika åldersgrupperna vara

givet i nedanstående tabell.

Antal tjänstemän med pensionsberättigad familj i procent av hela antalet

Ålder

Tjänstemän hos S. J. ''/? 1933

Lägre löne-

Högre löne-

grader

grader

35—40

år........

...........<h

92

85

40—45

» .......

...........

95

88

50—55

» ........

........... 9.i

95

90

Ej övergångna

delägare vid tidpunkten

för övertagandet.

Beteckning.

K

ih

lh

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B.)

Det kapitalvärde av en temporär livränta å 1 kronas årsbelopp, som skall

tillämpas vid kapitalisering av årsavgifterna för de ej övergångna, är då följande:
Ålder

x Livräntekapitalvärde

35—40 år .

40-45 » .

45—50 » .

0.70 0, + 0.30/2 _,

ä x, 50 — X + \ax, p ö x, 60 — x | )

91

0.40 02 + 0.60/2 -a _,

fl x, 50 — x | 4----\ax, p a x, 60 —-ät | /

a x, 50 — x\ +

0.10 03 + 0.90 /23 -a _v

\&x, p & x, 50 — x\ )

9i

Vad beträffar skuldposten »11. Kapitalvärdet av förefintliga befattningshavares

rätt till familjepension för efterlevande» gör sig någon urvalsverkan

praktiskt taget ej gällande, enär de pensionsförmåner, som kapitaliseras i balansräkningen,

äro ungefär lika stora för övergångna och ej övergångna.

För ej övergångna bortfaller 120-kronorstillägget, vilket ju emellertid ej ingår

i avräkningen mellan staten och kassan.

I det föregående har vid bedömandet av urvalet bortsetts från äktenskap

ingångna efter 50 års ålder, för vilka frivillig försäkring tagits. I den mån

dylikt äktenskap redan är ingånget före övertagandet, bör för ej övergången

delägare kapitalvärdet av pensionsförmåner å ena sidan och åldersskillnadsavgifter

å andra sidan upptagas enligt samma individuella beräkningsgrunder

som i balansräkningarna n:ris 1 och 2 samt kapitalvärdet av återstående

årsavgifter enligt samma regler som ovan i denna avdelning lämnats för delägare,

som vid övertagandet är äldre än 50 år men som ingått äktenskap före

uppnådda 50 år. Vad beträffar äktenskap, som av ej övergången delägare

ingås efter statens övertagande av kassan, synes man efter den geno2n överenskommelsen

verkställda höjningen av åldersskillnadsavgifterna i fråga om

dylika fall kunna vid balansräkningens upprättande bortse såväl å ena sidan

från pensionsförmåner som å andra sidan från års- och åldersskillnadsavgifter

på grund av dylikt äktenskap.

Beträffande den ändring i beräkningsgrunderna för avräkningen, som föranledes,

därest kassans nuvarande bestämmelser för åldersskillnadsavgifter

ändras redan före övertagandet, kan denna givetvis icke nu närmare utformas

utan får i så fall bliva föremål för särskild överenskommelse mellan

järnvägsstyrelsen och kassan.

Vid upprättandet av balansräkning nr 3 har kapitalvärdet av understöd

enligt § 6 mom. 4 i kassans reglemente beräknats utan hänsyn till avgång

av annan orsak än dödsfall (jfr ovannämnda P. M. den 26 februari 1936).

Från kassans delegerades sida har emellertid gjorts gällande, att understöden

enligt hittillsvarande praxis i icke oväsentlig utsträckning upphöra även

av annan anledning än dödsfall, nämligen på grund av att »understödstagaren

återvunnit hälsa och arbetsduglighet eller hans ekonomiska ställning förbättrats

så, att han icke längre kan tillerkännas fortsatt understöd eller ock

att understödstagaren av hemox-tskommunen omhändertagits till full försörjning».

Enär detta påpekande gjorts först omedelbart före överenskommelsens

undertecknande, har någon utredning angående betydelsen för familjepensioneringens

ekonomi av dylika indragningar av understöd ej nu medhunnits.

Det synes böra bliva föremål för särskild överenskommelse mellan

järnvägsstyrelsen och kassan, huruvida och enligt vilka glinder vid avräkningen

i samband med övertagandet hänsyn skall tagas till avgång av ifrågavarande

art.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 258- (Bil. B.)

Statens övertagande av kassans rörelse har vid förhandlingarna preliminärt

antagits ske år 1937. Det är givetvis icke möjligt att nu göra något uttalande,

huruvida det överskott, som då må framkomma vid avräkningen

och som enligt överenskommelsen skall behållas av kassan, kommer att

överstiga eller understiga det korrigerade överskottet enligt balansräkning

nr 3, vilken avser tidpunkten den 31 december 1934.

7. Statens beräknade kostnader för övertagandet av kassans rörelse.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle statens kostnader

för övertagandet utgöras av

1) kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst,

räknat per den 31 december 1934 7,270,000 kronor; dessa tillägg avse att ersätta

de nuvarande direkta statsbidragen;1

2) kapitalvärdet av viss del av gratifikationer till P3-pensionärer, räknat

per den 31 december 1934 228,943 kronor (jfr not 3, sid. 38); beloppet kan

emellertid beräknas nedgå ej oväsentligt under mellantiden intill övertagandet;

„

3) kapitalvärdet av viss i avdelning 2 omförmäld kostnad för de lägre

lönegraderna i samband med höjning av gränsåldern för äktenskaps ingående,

räknat per den 31 december 1934 251,625 kronor;

4) den av kassans delegerade begärda särskilda ersättningen för förluster

å kristidsfastigheter 1,500,000 kronor, i den man denna kan anses betingad

av själva övertagandet av kassans rörelse.

Därest kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen, 7,270,000 kronor, tänkes

amorterat på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva

dessas årsbelopp vid kontinuerlig beräkning efter 4 % räntefot följande för

de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuiteten

utgår under

20 år ...

25 » ...

30 » ...

35 »> ...

40 » ..

Annuitet motsvarande 120-kronorstillägget

(kapitalvärdet 7,270,000 kr.)

........... 525,000 kr.

........... 456,000 »

........... 412,000 »

........... 382,000 »

........... 360,000 »

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan (de s. k. diverseinkomsterna)

utgjorde år 1935, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg,

331,581 kronor. Ett belopp svarande mot ifrågavarande bidrag kommer efter

övertagandet i stället att tillföras statens järnvägar.

Vad beträffar de av staten helt bekostade rörliga pensionsdelarna komma

dessa att understiga dyrtidstilläggen beräknade enligt nuvarande grunder å

pensionerna enligt nuvarande skala, detta, såvitt jag kunnat finna, oberoende

av hur levnadskostnadsindex framdeles utvecklar sig.

Stockholm den 27 april 1936.

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som

kapitaliserat för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande befattningshavare

i tjänst med reglerad familjepension och framtida ordinarie manliga befattningshavare.

Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda tillägg.

Utgår man från att antalet befattningshavare för framtiden icke ändras, erhåller man, fortfarande

efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med

120-kronorstilläggen, bör uppgå till 458,000 kronor vid en antagen gemensam inträdesålder för

framtida ordinarie befattningshavare av 25 år, 505,000 kronor vid en inträdesålder av 30 ar

och 560,000 kronor vid en inträdesålder av 35 år. Därest antalet ordinarie tjänsteman hos statens

järnvägar framdeles kommer att nedgå, minskas givetvis dessa belopp.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 1.)

Bilaga B 1.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 31 december 1934 etter

“självkostnadsgrunder“ (räntetot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Tillgångar

I. Kapitalbehållning enl. räkenskaperna

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

för förefintliga befattningshavare (delägare

och f. d. delägare)

1)

2)

avseende äktenskap (nuvarande och

blivande), ingångna senast då befattningshavare

uppnått 50 års ålder

högre lönegrader..................

lägre lönegrader ..................

avseende äktenskap ingångna efter

det befattningshavare uppnått 50 års

ålder

a) redan ingångna äktenskap

högre lönegrader ................

lägre lönegrader ................

b) framdeles ingångna äktenskap

högre lönegrader ................

lägre lönegrader..................

III. Kapitalvärdet av åldersskillnadsavgifter för

förefintliga befattningshavare och tjänstepensionärer

(delägare och f. d. delägare)
a)

återstående avgifter för redan ingångna

äktenskap

högre lönegrader....................

lägre lönegrader ....................

b) avgifter för framdeles ingångna äktenskap
högre

lönegrader....................

lägre lönegrader ....................

IV. Kapitalvärdet av oguldna retroaktivav
gifter

och vissa oguldna årsavgifter ....

Skulder

I. Kapitalvärdet av utgående pensioner till

änkor och barn

änkor ................................

minderåriga barn......................

understöd enl. § 6 mom. 4 i kassans

reglemente..........................

Transport

av återstående årsavgifter

Balansräkning

nr 1

Kassans nuvarande

reglemente,

dock allmänna

familjepensionsreglementets

(prop.

201) barnpensionsbestämmelser
-

Balansräkning

nr 2

Kassans nuvarande

reglemente,

dock allmänna

familje

pensionsreglementets

(prop.

201) barnpensionsbestämmelser

för nuvarande

delägare

i tjänst

enl. kassans

reglementes

huvudbestämmelser
-

Balansräkning nr 3

Avgifter och pensioner enl. överenskommelsen

den 27 april 1936 (utan inräknande

av pensions- och dyrtidstillägg

eller, vad angår delägare i tjänst enl.

reglementets huvud bestämmelser, 120- kronorstillägg och rörlig pensionsdel;

hänsyn ej tagen till utsträckning av pensionsrätten

för hustru genom införande

av pensionsrätt för frånskild hustru,

eller — vad beträffar delägare i lägre

lönegrader, som nu äro yngre än 60 år —

genom höjning av nuvarande högsta

gränsålder för äktenskaps ingående, i

allmänhet pensionsåldern 60 år,

till 65 år)

kr.

kr.

kr.

80,910,542

80,910,542

80,910,542

''

2,692,004

13,767,539

2,692,004

13,767,539

H 1 3,023,666

L 114,538,219

23,377

32,383

23,377

32,383

86,703

258,013

86,703

258,013

,

43,236

67,908

43,236

67,908

43,236

67,908

65,783

113,275

65,783

113,275

27,349

34,590

104,742

104,742

104,742

98,165,50o

98,165,505

98,750,252

2 25,591,856

2,038,324

2 25,591,856

1,000,819

3 31,222,064

4 1,220,999

780,103

780,103

780,103

28,410,283

27,372,778

33,223,166

balansräkning nr 3 kan ej specificeras på de olika underrubri
-

1 Kapitalvärdet

kerna till II.

3 Utan hänsyn till gratifikationer till Ps-pensionärer.

3 122 % av värdet i balansräkning nr 2. För P3-pensionärerna har härigenom gjorts en avsättning av 296,858

kronor för en årlig förhöjning med 22 % av den tillförsäkrade pensionen. För de s. k. gratifikationerna, vilka

enligt överenskommelsen skola utgå för denna kategori i stället för 22 ^-förhöjning, kräves en sammanlagd avsättning

av 525,801 kronor. Differensen 228,943 kronor är avsedd att, omräknad per tidpunkten för statens

övertagande av kassans rörelse, täckas av statsmedel.

* 122 % av värdet i balansräkning nr 2.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 1.)

(Forts.) Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 31 december 1934

etter “självkostnadsgrunder“ (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Transport

II. Kapitalvärdet av förefintliga befattnings
havares

rätt till familjepension för efterlevande
A)

befattninghavare i tjänst enl. kassans

reglementes huvudbestämmelser

a) äktenskap (nuvarande och blivande)

ingångna senast då befattningshavare

uppnått 50 års ålder

högre lönegrader..................

lägre lönegrader ..................

b) äktenskap ingångna efter det befattningshavare

uppnått 50 års ålder

1) redan ingångna äktenskap

högre lönegrader................

lägre lönegrader ................

2) framdeles ingångna äktenskap

«) av f. d. delägare (utträdda efter

uppnådda 50 år)

högre lönegrader ............

lägre lönegrader..............

fl) av delägare, som nu äro äldre

än 50 år

högre lönegrader ............

lägre lönegrader..............

y) av delägare, som nu äro yngre

än 50 år

högre lönegrader ............

lägre lönegrader..............

B) befattningshavare i tjänst enl. kassans

reglementes övergående stadganden

samt tjänstepensionärer

a) äktenskap ingångna senast då befattningshavare

uppnått 50 års ålder

högre lönegrader..................

lägre lönegrader..................

b) äktenskap ingångna efter det befattningshavare

uppnått 50 års ålder

högre lönegrader..................

lägre lönegrader ..................

III. Överskott (okorrigerat) ..................

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %

effektiv ränta, varvid dock fastigheterna upptagas

i enlighet med av distriktssekreterare

Rune verkställd värdering (inkl. värdet efter

4 % av merinkomst på grund av kontrakt med

S. J.), se bilagorna B 2 och B 3, nedgår kapitalbehållningens

värde med förlust å fastigheter

2,523,647 kr., men ökas samtidigt med

vinst å värdepapper 2,239,404 kr. och avsatt

regleringsfond för obligationsvärden 286,985

kr.; överskottssaldo: ......................

Det med hänsyn härtill korrigerade överskottet

blir ...................................... 1 * 3

Balansräk- ning nr 1

Balansräk- ning nr 2

Balansräkning nr

28,410,283

27,372,778

33,223,166

8,636,415

34,548,355

8,636,415

34,548,355

‘10,549,785

‘41,758,303

244,510

404,818

244,510

404,818

‘ 299,858

1491,214

169,389

122,745

169,389

122,745

169,389

122,745

9,491

19,004

9,491

19,004

‘ 11,579

1 23,185

203,998

535,772

203,998

535,772

‘ 261,007

‘ 808 886

1,428,624

6,246,438

1,428,624

6,246,438

8 1,742,921

s 7,620,654

101,005

311,394

16,773,264

98,105,505

101,005

311,394

17,810,769

98,105,505

8 123,226

3 379,901

1,164,433

98,750,252

2,742

2,742

2,742

16,776,006

17,813,511

1,167,175

1 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet

av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör

ungefär 7,270,000 kronor.

3 122 % av värdet i balansräkning nr 2.

8 122 % av värdet i balansräkning nr 2. Egentligen skulle ifrågavarande post vara ett eller annat tusental

kronor lägre av den anledning att 22 %-förhöjningen cj skall tillkomma framdeles återinträdda delägare i tjänst

enligt övergående stadganden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 2.)

Bilaga B 2.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 31/12 1934.

Bokfört

värde

Värde enl. en eff.

ränta

Marknads- värde

81A2 1934

kr.

Kapitaltillgångar.

kr.

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

A. Fastigheter uthyrda till S. J.1

värde utan hänsyn till merinkomst på grund

av kontrakt med S. J.........

jö,673,080

2 4,509,600

21,617,000

2 2,327,000

2 8,453,600

13,186,117

1,220,325

4,054,398

21280,740

209,520

2,446,883

320,838

809,202

5,090,529

29,618,552

2 4,509,600

21,617,000

2 2,327,000

2 8,453,600

12,030,979

1,195,671

3,900,179

2,213,005

204,920

2,391,853

313,776

792,587

4,985,144

28,028,114

kapitaliserad merinkomst på grund av kon- trakt med S. J. ...

i egen förvaltning1 ........

2,304,167

10,977,247

11,531,833

1,148,212

3,655,514

2,090,500

199,000

2,203,518

243,030

762,875

4,670,778

26,505,260

Summa A

B. Obligationer

Svenska statens........

19 7QA H/IP;

Sveriges allm. hypoteksbank........

1,271,594

4,259,900

2,301,000

218,000

2,485,721

294,000

810,500

5,410,226

30,840,986

Sveriges statshypotekskassa............

Svenska bostadskreditkassan ......

Inteckningsgaranti A.-B......

Utfärdade eiler garanterade av svensk kommun

Svenska trafikbolags......

Svenska industribolags....

Andra obligationer .....

C. Förlagsbevis........

1,023,167

27,528,427

1,071,903

30,690,455

Summa B + C

29,090,341

31,915,986

D. Lån utfärdade eller garanterade av svensk

kommun ............

5,210,707

942,058

29,824,000

30,766,058

5,551,679

1,108,207

30,130,391

31,238,598

E. Inteckningslån

Amorteringslån avseende av kassan försålda

fastigheter .............

1,049,631

9Q Q77 QQ1

Övriga ................

Summa E

31,027,622

F. Lån till Riksgäldskontoret mot säkerhet av

inteckningar i f. d. Uppsala-Gävle järnvägs A.-B.

3,257,735

3,691,340

3,522,631

G. Lån mot säkerhet av Göteborgs hypoteks- kassas obligationer.............

300,000

2,274,314

723,962

187,135

1,600

1

360,030

2,274,314

723,962

187,135

1,600

1

912,698

338,070

9 974 Sid

H. Kassa och banker............

I. Övriga tillgångar (ej försäkringstekniskt be- räknade poster)

Upplupna räntor ..................

723,962

187,135

1,600

1

912,698

Fordringar hos Kungl. Järnvägsstyrelsen ..

Förskotter ..................

Inventarier ........................

Summa I

912,698

Summa kapitaltillgångar

81,227,186

83,172,614

80,942,943

Skulder (ej försäkringstekniskt beräknade poster)

Donationsfonder ..............

24,215

286,985

5,444

316,644

24,215

24,215

Regleringsfond för obligationsvärden..........

Övriga skulder..................

5,444

29,659

5,444

29,659

Summa skulder

Saldo: tillgångar över skulder

80,910,542

83,142,955

80,913,284

1 Uppdelningen på »uthyrda till S. J.» och >i egen förvaltning» har skett på grundval av

förhållandena januari 1936.

2 Enligt en av distriktssekreterare E. Rune den 15 januari 1936 avgiven värdering; sammanlagt

taxeringsvärde utgör 6,790,600 kronor. Merinkomsten på grund av kontrakt med S. J. har

såväl i 4 %- som 3.5 %-kolumnen kapitaliserats efter en räntefot av 4 %.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 2.) 41

Specifikation angående inteckningslån.

Låne-

belopp

Inom 50 %

av tax.- värdet

över 50 %

inom 60 %

Över 60 %

inom662/sS»

Över66V«3»

inom 75 %

Över 75 %

Amorteringslån avseende av

kassan försålda fastighe- ter ................ kr.

%

942,058

100.0

0

0.0

53,040

5.6

130,600

13.9

221,420

23.5

536,998

57.0

Övriga inteckningslån kr.

%

29,824,000

100.0

25,415,050

85.2

3,549,990

11.9

558,293

1.9

145,167

0.5

155,500

0.5

Summa inteckningslån kr.

*

80,766,058

100.0

25,415,050

82.6

3,603,030

11.7

688,893

2.2

366,587

1.2

692,498

2.3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B 3.

rf>-

M)

Fastigheter tillhöriga Statens Järnvägars änke- och pupillkassa 31 december 1934 (värdering januari 1936).

Fastighetens benämning

Taxerings-

värde

Kr.

Bokfört

värde

Kr.

Av distrikts- sekreterare

Rune upp- skattat värde

Kr.

Årlig mer- inkomst på

grund av

kontrakt

med S. J.

Kr.

Årlig''förlust

på grund av

kontrakt

med S. J.

Kr.

Kontraktet

utgår den

Uthyrda till Statens järnvägar:

Kv. Myrstacken nr 24, Stockholm........................

1,100,000: —

2,550,142: 61

1,150,000

n oom-

i/1ft 194fi

»

Kannan nr 1, > ........................

920,000: —

2,188,390: 98

970,000

-/

»

Krogen nr 12, litt. A, Norrköping....................

169,600: —

176,206: 05

169,600

—

1,000: —

Vi 1938

»

» > 12, > B, > ....................

148,000: —

115,095: 90

150,000

—

—

3,000: —

Vio 1943

>

Bromsaren nr 1, Linköping..........................

60,000: —

96,728:16

60,000

—

1,000: —

—

Vio 1944

>

Åvestrand nr 4, Krylbo..............................

160,000: —

601,171: 19

140,000

—

22,000: —

—

7« 1945

>

Tuben nr 1—4, Mjölby..............................

300,000: —

677,928: 61

200,000

—

28,000: —

—

>/* 1945

>

Smaragden nr 1, Göteborg ..........................

500,000: —

487,585:36

540,000

—

—

13,000: —

Vio 1939

>

Karlsvik nr 1, Karlstad..............................

330,000: —

443,323:51

340,000

—

2,000: —

—

*/i 1937

>

Bagaren nr 7, Kristinehamn ........................

624,000: —

919,157: 56

390,000

—

27,000: —

—

>/< 1945

>

Sillen nr 5, Luleå ..................................

400,000: —

416,349:85

350,000

—

—

1,000: -

Vio 1941

Lägenheten Läreda, Hässleholm..........................

25,000: —

1,000: —

50,000

—

—

—

4,736,600: —

8.673,079: 78

4,509,600

—

190,000: —

18,000: —

I egen förvaltning:

Kv.

Stadens dike nr 5, Stockholm........................

270,000: —

177,538:77

340,000

—

>

Bromsaren nr 2, Linköping..........................

175,000: —

216,928:94

200,000

—

»

Vaktposten nr 8, Göteborg ..........................

200,000: —

214,050: 90

230,000

—

>

Fyrisvallen nr 1, > ..........................

302,000: —

380,241: 89

302,000

—

>

Mörkelyckan, Skövde................................

65,000: —

52,103: 49

70,000

—

>

Jungmannen nr 5, Jönköping........................

310,000: —

317,966: 28

325,000

—

Gustav nr 7, Malmö................................

572,000: —

736,795:89

700,000

—

»

Arken nr 1, Östersund ..............................

160,000: —

208,541:48

160,000

—

2,054,000: —

2,304,167: 64

2,327.000

—

Summa

6,790,600: —

10,977,247:42

6,836,600

—

Anm. Det kapitaliserade värdet av merinkomsten netto på grund av kontrakt med S. J., vilket ej inräknats i resp. fastigheters uppskattade

värden, utgjorde per den 31 december 1934 efter 4 % 1,617,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 3.)

s. 43 Kontrollera mot PDF

20

21

22

23

24.

25

26

27

28.

29

30

31,

32

33

34

35

36

37

38

39

40.

41

42.

43,

44,

Kungl. Maj.ts proposition nr 258

(Bil. B 4.)

43

Bilaga B 4.

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

0.005

0.014

45................

0.014

0.040

0.005

0.015

46................

0.015

0.042

0.005

0.015

47................

0.016

0.044

0.006

0.016

48................

0.016

0.046

0.006

0.016

49 :..............

0.017

0.048

0.006

0.017

50................

0.018

0.051

0.006

0.018

51................

0.019

0.053

0.007

0.019

52................

0.020

0.056

0.007

0.019

53................

0.020

0.058

0.007

0.020

54................

0.021

0.061

0.008

0.021

55................

0.022

0.063

0.008

0.022

56................

0.023

0.066

0.008

0.023

57................

0.023

0.068

0.009

0.024

58................

0.024

0.071

0.009

O.025

59................

0.025

0.073

0.009

0.026

60................

0.026

0.076

O.oio

0.027

61................

0.026

0.079

0.010

0.028

62................

0.027

0.082

0.011

0.029

63................

0.028

0.086

O.on

0.031

64................

0.029

0.089

0.012

0.032

65................

0.030

0.093

0.012

0.033

66................

0.031

0.097

0.013

0.035

67................

0.032

0.102

0.013

0.037

68................

0.033

0.106

0.014

0.C38

69................

0.034

0.110

70................

0.035

0.112

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B 5.

Åldersskillnadsavgifter i procent av änkepension vid olika beräkningsgrunder elter 4 % räntefot under förutsättning av

en normal åldersskillnad av 10 år (engångsavgift eller ock årlig avgift utgående så länge man och hustru båda leva).

Mannens

ålder vid

avgifts- betal- ningens

början

Hustrun nedanstående antal år yngre än mannen

1 5 år

2 0 å r

Engångsavgift

Årlig avgift

Engångsavgift

Årlig avgift

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

L

H

L

H

L

H

L

H

50

55

60

65

71.7

86.8

104.5

122.4

73.8

88.7

105.0

122.3

78.4

93.7

110.1

127.1

5.50

7.41

10.18

14.09

5.25

7.11

9.75

13.59

6.61

8.16

11.17

15.44

137.2

165.4

199.6

237.3

141.6

170.5

202.9

237.8

149.1

178.6

211.3

245.7

10.36

13.91

19.18

26.77

9.96

13.48

18.52

25.88

11.81

15.37

21.12

29.28

Mannens

ålder vid

avgifts- betal- ningens

början

Hustrun nedanstående antal år yngre än mannen

2 5 & r

3 0 å r

Engångsavgift

Årlig avgift

Engångsavgift

Årlig avgift

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

Nuvarande

bestäm-

melser

Förestående

grunder1

L

H

L

H

L

H

L

H

50

55

60

65

195.3

235.5

283.5

338.6

201.5

243.3

290.7

342.5

210.8

253.4

301.1

352.3

14.64

19.68

27.00

37.82

14.08

19.07

26.27

36.81

15.90

21.65

29.82

41.51

247.1

296.5

356.8

426.1

253.3

306.4

367.3

434.6

263.7

317.7

378.9

445.6

18.41

24.59

33.73

47.27

17.62

23.90

32.99

46.36

19.82

27.02

37.32

52.15

Här avses beräkningsgrunderna i avdelning 2 för »redan ingångna äktenskap».

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 5.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

V*''Vf:

, ■ «t i fr''

■ .a a 1 *''•»*

• V- .

■ . *

ti*--*

■.r
-

•''U ■ 4&

•*- -itf

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 6.)

Jämförelse mellan årliga avgifter för återinträdd obefordrad delägare enligt kassans

räntefot 4 %) och enligt avtalade nya bestämmelser för tillämpning av 9 mom. i

3 år yngre; räntefot 3.25 %

Årsavgiften antages utgöra 3.5 % av högsta A-ortslön. Års- och åldersskillnadsavgifter antagas

Hustrun nedanstående

0 år

Mannens

ålder vid

avgifts- betal- ningens

början

Åldersskillnads- avgift i procent av

änkepensionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter

i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuva-

rande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

50

0

0

87.00

87.00

0

159.00

159.00

0

55

0

0

87.00

87.00

0

159.00

159.00

0

60

0

0

87.00

87.00

0

159.00

159.00

0

65

0

0

87.00

87.00

0

159.00

159.00

0

Mannens

ålder vid

avgifts- betal- ningens

början

Hustrun nedanstående

10 år

Åldersskillnads- avgift i procent av

änkepensionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuva-

rande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

50

55

60

65

0

0

0

0

,10.99

14.28

18.79

25.03

87.00

87.00

87.00

87.00

154.70

174.96

202.75

241.18

67.70

87.96

115.75

154.18

159.00

159.00

159.00

159.00

276.81

312.08

360.43

427.32

117.81

153.08

201.43

268.32

Mannens

ålder vid

avgifts- betal- ningens

början

Hustrun nedanstående

2 0 å r

Åldersskillnads- avgift i procent av

änkepensionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuva-

rande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm-

melser1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

50

55

60

65

10.36

13.91

19.18

26.77

25.47

33.11

43.69

58.50

150.82

172.69

205.15

251.90

243.90

290.96

356.13

447.36

93.08

118.27

150.98

195.46

270.06

308.12

364.61

445.97

432.04

513.94

627.36

786.12

161.98

205.82

262.75

340.15

1 Avser förhållandena före avgång ur tjänsten så länge man och hustru bägge leva, efter

avgång ur tjänsten ingår endast åldersskillnadsavgiften i jämförelsen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 6.)

47

Bilaga B 6.

nuvarande bestämmelser (åldersskillnadsavgift, om hustrun är mer än 10 år yngre;

överenskommelsen den 27 april 1936 (åldersskillnadsavgift, om hustrun är mer än

och nya dödlighetstabeller).

utgå så länge man och hustru bägge leva, årsavgiften dock endast intill avgång ur tjänsten.

antal år yngre än mannen

5 å r

Åldersskillnadsavgift i

procent av änkepen- sionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuvarande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm- melser 1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva- rande

bestäm- melser 1

Nya

bestäm- melser 1

ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

0

0

0

0

3.19

4.14

5.45

7.26

87.00

87.00

87.00

87.00

106.65

112.50

120.57

131.72

19.65

25.50

33.57

44.72

159.00

159.00

159.00

159.00

193.20

203.38

217.42

236.83

34.20

44.38

58.42

77.83

antal år yngre än mannen

15 år

Åldersskillnadsavgift i

procent av änkepen- sionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuvarande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm- melser 1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva- rande

bestäm- melser 1

Nya

bestäm- melser 1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

5.50

18.48

120.88

200.84

79.96

217.96

357.11

139.15

7.41

23.99

132.65

234.78

102.13

238.44

416.17

177.73

10.18

31.62

149.71

281.78

132.07

268.13

497.97

229.84

14.09

42.20

173.79

346.95

173.16

310.04

611.38

301.34

antal år yngre än mannen

2 5 år

Åldersskillnadsavgift i

procent av änkepen- sionen

Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor

5:e lönegraden

15:e lönegraden

Nuvarande

bestäm-

melser

Nya

bestäm-

melser

Nuva-

rande

bestäm-

melser1

Nya

bestäm- melser 1

Ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

Nuva- rande

bestäm- melser 1

Nya

bestäm- melser 1

ökning

genom de

nya bestäm- melserna 2

14.64

19.68

27.00

37.82

31.83

41.44

54.79

73. Cl

177.18

208.23

253.82

319.97

283.07

342-27

424.51

540.44

105.89

134.04

171.19

220.47

315.94

369.97

448.44

564.43

500.22

603.24

746.35

948.10

184.28

233.27

297.91

383.67

2 Avser såväl förhållandena före som efter avgång ur tjänsten, så länge man och hustru

bägge leva.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1936:75 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 201 med förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m., nr 255 angående överenskommelser med civi s. 3 i texten