Angående överenskommelse med statens järnvägars änkeoch pupillkassa örn övertagande av kassans rörelse, m. m
1936-04-27 · 47 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 41 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:258, Angående överenskommelse med statens järnvägars änkeoch pupillkassa örn övertagande av kassans rörelse, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
1
Nr 258.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelse
med statens järnvägars änke- och pupillkassa
örn övertagande av kassans rörelse, m. m.; given
Stockholms slott den 8 maj 1936.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anför departementschefen, statsrådet Wigforss:
Genom proposition den 6 mars 1936, nr 201, har för riksdagen framlagts
förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänt familjepensiansreglememte). Reglementet
är avsett att bliva tillämpligt å alla befattningshavare, för vilka civila
eller militära tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt en särskild bestämmelse
skall emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen eller av
Kungl. Maj:t efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för reglementets
ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 268.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande
befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt
på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall då avgång från befattningen
skett före ikraftträdandet. Denna bestämmelse ansluter sig till
1934 års familjepensionsutrednings förslag, att reglementet skall vinna tilllämpning
successivt för de skilda förvaltningsområdena, allteftersom uppgörelse
träffades örn statens övertagande av den kassa, som nu ombesörjde
de vid respektive förvaltningsområde anställda manliga ordinarie befattningshavarnas
familjepensionering.
Genom proposition den 24 april 1936, nr 245, har sedermera förelagts riksdagen
förslag till överenskommelser av berörda slag med civilstatens och
telegrafverkets änke- och pupillkassor och i anslutning härtill jämväl förslag
därom, att allmänna familjepensionsreglementet skall träda i kraft för ifrågavarande
förvaltningsområden den 1 juli 1937. Efter det nämnda proposition
framlagts har den 27 april 1936 en preliminär överenskommelse av
motsvarande slag ingåtts rörande statens järnvägars änke- och pupillkassa.
Sedan denna överenskommelse numera även varit föremål för remiss, anhåller
jag att få anmäla frågan om densammas föreläggande för riksdagen.
Kassans nuvarande organisation m. m.
Statens järnvägars änke- och pupillkassa leder sitt ursprung från statens
järnvägstrafiks änke- och pupillkassa, som bildades år 1872. Enligt kassans
av Kungl. Majit den 30 december 1910 (Sv. ffs. nr 162; s. 5) fastställda reglemente
med däri sedermera gjorda ändringar1 äro följande tjänstemän eller
förutvarande tjänstemän vid statens järnvägar delägare i kassan, nämligen:
a) envar tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande den 1 januari
1911 var delägare i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa;
b) varje manlig tjänstinnehavare, som efter nämnda tidpunkt anställes i
ordinarie tjänst vid statens järnvägar, dock med rätt för vissa angivna högre
tjänstemän, vilka ej förut varit delägare i kassan, att efter eget val underlåta
att inträda som delägare;
c) envar som efter sålunda vunnen delaktighet i kassan och efter att lia
lämnat tjänsten uppbär pension från statens järnvägar;
d) envar som, efter att ha vunnit delaktighet i kassan samt fyllt 45 år och
i 20 år innehaft ordinarie tjänst vid statens järnvägar, efter reglementets
ikraftträdande antingen på begäran erhåller avsked eller blir från tjänsten
avsatt eller för fel eller försumlighet skild från tjänsten och som sedermera
vederbörligen erlägger de avgifter, som för bibehållande av hans delägarrätt
bestämmas i särskild angiven ordning.
Beträffande förutvarande delägare i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa,
som före den 1 juli 1911 anmält sig icke vilja underkasta sig de
från den 1 januari 1911 genomförda nya pensionsvillkoren, skola dock hu- i
i Se Sv. ffs. 1919:595, 1920: 64, 1923: 442, 1927:11, 1929: 372, 1931: 416 och 1936:10.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
3
vudstadgandena i reglementet icke gälla utan i stället vissa vid detta fogade
särskilda »övergående stadganden»; härifrån bortses i huvudsak vid den följande
redogörelsen.
Antalet delägare i kassan utgjorde vid 1935 års utgång omkring 21,000.
Delägare har att, utom särskild inträdesavgift, erlägga årsavgift till kassan
med en viss efter hans ålder vid inträdet i kassan i reglementet bestämd procent
av honom tillkommande avlöning (lägst 3.5 och högst 7 procent). Årsavgiften
utgår till och med den dag, då tjänstemannen avgår på grund av
avsked, entledigande eller dödsfall; vissa högre tjänstemän äro dock i allmänhet
befriade från årsavgifter först efter uppnådda 65 levnadsår, och delägare
som avgått med förtidspension är befriad från årsavgift först efter uppnåendet
av den för tjänsten bestämda pensionsåldern.
Utöver nämnda avgifter har den, som vid anställning i ordinarie tjänst
fyllt 30 år, att vid därav följande inträde i kassan erlägga en särskild retroaktivavgift,
motsvarande hela värdet av förmånen att icke behöva erlägga
högre årsavgifter än de i reglementet bestämda. Enligt gällande praxis kan
sådan retroaktiv avgift erläggas antingen på en gång eller genom 36 månadsbetalningar.
Avliden delägares pensionsberättigade efterlevande äga uppbära pension
efter ett grundbelopp, utgörande viss del av avlöningen, för befattning tillhörande
1—7 lönegraderna 25 procent och för högre befattningar ett lägre
procenttal, ned till 17 procent för generaldirektör. Pensionen för ensam
änka är lika med grundbeloppet.1 Äro samtidigt barn pensionsberättigade,
höjes pensionen med 40 procent för ett barn och 10 procent för varje ytterligare
barn. Finnes ej änka, uppbäres grundbeloppet för ett barn, 40 procent
ytterligare för andra barnet samt 10 procent ytterligare för varje följande
barn.
För att äktenskap skall kunna grunda rätt till pension skall det vara ingånget
innan delägaren fyllt 50 år. I anslutning härtill skall enligt § 11
mom. 2 i reglementet delägarskapet upphöra och befrielse från avgiftsplikt
inträda för den, som efter uppnådda 50 levnadsår ej äger pensionsberättigade
anhöriga. Enligt § 6 mom. 1 i reglementet må emellertid den, som ingår
äktenskap efter uppnådde 50 år och fortfarande är anställd i ordinarie tjänst
vid statens järnvägar, kunna såsom delägare förvärva pensionsrätt eller, i
händelse att pensionsberättigade barn från ett föregående äktenskap finnas,
rätt till del i pensionen åt i det nya äktenskapet efterlämnade änka och barn,
så framt han till kassan erlägger avgifter, motsvarande fulla värdet av sådan
förmån, därvid vederbörlig hänsyn skall tagas till av honom förut till kassan
inbetalda avgifter.
Pensionsrätten för änka upphör vid nytt äktenskaps ingående. Skulle hon
åter bliva änka, kan dock vid ömmande omständigheter hennes pensionsrätt
återupplivas.
Pensionsrätten för barn gäller till 18 års ålder; enligt § 6 mom. 4 i regle
1
Beloppen i olika lönegrader se bil. D till prop. nr 201 (sid. 134).
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 258-
mentet kunna dock vid ömmande omständigheter äldre sjukliga barn tillerkännas
understöd med högst 300 kronor för år.
Avliden delägares frånskilda hustru, som ej ingått nytt äktenskap, må, då
den avlidne ej efterlämnat pensionsberättigad änka från senare gifte och så
framt det finnes skäligt och ömmande omständigheter föreligga, tillerkännas
samma pensionsrätt som änka.
Enligt reglementet åtnjuter kassan följande indirekta statsbidrag:
1) böter, ådömda järnvägspersonalen för tjänstefel;
2) avkastningen av sådana statens järnvägar tillhöriga jordstycken, vilka
icke äro upplåtna till boställsjord eller erforderliga för trafikens skötande
eller annat allmänt behov;
3) inkomster vid försäljning av sådana inom järnvägens område tillvaratagna
men icke inom behörig tid återfordrade effekter och av sådant kvarliggande
outlöst gods, som på grund av gällande trafikreglemente avyttras på
offentlig auktion;
4) inkomster för registrering och förvaring av sådana tillvaratagna eller
till förvaring inlämnade effekter, som av ägaren återfås mot avgift;
5) inkomster för medgivna rättigheter till försäljning och till annonsering
inom järnvägens område;
6) inkomster av försålda gångbiljetter och inträdesbiljetter till stationernas
väntsalar och plattformar;
7) inkomster av den från statens järnvägars expeditioner samlade och försålda
makulatur.
Beloppet av dessa statsbidrag uppgick för år 1935 till sammanlagt 331,581
kronor 8 öre. Dessutom bekostas av statsmedel pensionstillägg och dyrtidstillägg
å utgående pensioner enligt grunder som angivits i propositionen nr
201. Kostnaderna härför uppgingo under år 1935 till resp. 16,355 kronor
48 öre samt 614,622 kronor 81 öre.
Kassans kapitalbehållning uppgick enligt räkenskaperna vid 1935 års utgång
till 83,765,068 kronor 34 öre, sedan från tillgångarna avdragits tio donationsfonder
å tillhopa 24,475 kronor 88 öre, värderegleringsfond å 61,926
kronor samt övriga skulder å 10,277 kronor 22 öre. Kassans utgifter för
familjepensioner uppgingo under samma år till 2,796,933 kronor 59 öre.
Kassan förvaltas av en direktion, bestående av en av Kungl. Majit efter
förslag av järnvägsstyrelsen förordnad ordförande, en av järnvägsstyrelsen
utsedd ledamot samt tre av kassans fullmäktige utsedda ledamöter. Delägarna
i kassan sammanträda genom fullmäktige till lagtima möte vart tredje
år och däremellan till urtima möte, så ofta järnvägsstyrelsen på direktionens
framställning finner nödigt.
Fullmäktige ha bland annat att granska kassans förvaltning och räkenskaper
samt att överlägga och fatta beslut i sådana frågor rörande förvaltningen
eller ändringar i och tillägg till reglementet, som blivit väckta av direktionen
eller någon fullmäktig. Fullmäktiges beslut i ämnen, som angå ändringar i
eller tillägg till reglementet eller av Kungl. Majit fastställd instruktion för
kassans direktion, är ej gällande förrän de blivit underställda Kungl. Majits
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
5
prövning och av Kungl. Majit gillade. Vidare stadgas, att »skulle Kungl.
Majit anse någon förändring i omförmälda hänseende vara av nöden, kommer
Kungl. Majit, innan beslut därom fattas, att lämna fullmäktige tillfälle
att yttra sig i ämnet».
Överenskommelse örn kassans överlåtande å staten.
Med skrivelse den 27 april 1936 har 1934 års familjepensionsutredning överlämnat
en av utredningen, under förbehåll av Kungl. Majits och riksdagens
godkännande, å ena sidan, samt av delegerade för statens järnvägars änkeoch
pupillkassa, å andra sidan, samma dag träffad överenskommelse om statens
övertagande av kassans rörelse, vilken överenskommelse torde få fogas
till dagens statsrådsprotokoll såsom bilaga A. Vid överenskommelsen finnes
fogad en av byråchefen i försäkringsinspektionen, fil. doktor Tim Jansson utarbetad
promemoria angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen
(bilaga B), och till denna promemoria höra i sin tur dels vissa balansräkningar
(bilaga Bl), dels en uppställning rörande kassans kapitaltillgångar
(bilaga B 2), dels en särskild uppställning rörande kassan tillhöriga fastigheter
(bilaga B 3) och dels vissa försäkringstekniska tabeller (bilagor B A,
B 5 och B G).
I fråga örn de allmänna grunderna för de försäkringstekniska beräkningarna
hänvisas i överenskommelsen (11 mom.) och i familjepensionsutredningens
skrivelse till en annan av byråchefen Jansson utarbetad promemoria,
intagen såsom bilaga B till propositionen nr 245 rörande civilstatens och telegravverkets
änke- och pupillkassor.
Slutligen finnes vid familjepensionsutredningens skrivelse fogad en av kassans
förhandlingsdelegerade till utredningen avgiven »promemoria rörande
kristidshusen», vilken återgives i det följande.
Över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade handlingar
ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen och
kommunikationsverkens lönenämnd.
Rörande fullmäktiges befogenhet att med staten träffa en överenskommelse
av ifrågavarande slag hänvisar familjepensionsutredningen till det av
professorn Rob. Malmgren avgivna, såsom bilaga D till propositionen nr 245
intagna utlåtandet.
Nämnas må därvidlag, att revisionssekreteraren Sven Turén på föranstaltande
av kassans fullmäktige den 22 januari 1936 avgivit ett utlåtande
i samma frågor. Detta utlåtande, vilket varit tillgängligt för familjepensionsutredningen,
utmynnar i det uttalandet, att den ifrågasatta överenskommelsen
icke kunde åvägabringas utan att ändringar först vidtoges i kassans
reglemente samt att det, med hänsyn till att kassan åtminstone delvis syntes
böra uppfattas såsom en stiftelse, vore tvivelaktigt, huruvida de för överenskommelsen
erforderliga ändringarna vore möjliga att åstadkomma. Utlåtandet
har av fullmäktige genom skrivelse den 27 januari 1936 ingivits
till Kungl. Majit med hemställan, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.
en allsidig utredning i frågan. Denna skrivelse har hittills icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.
Den träffade preliminära överenskommelsen vilar på samma huvudgrunder
som de genom propositionen nr 245 framlagda överenskommelserna
med civilstatens och telegrafverkets kassor. I familjepensionsutredningens
berörda skrivelse lämnas följande redogörelse för överenskommelsens huvudsakliga
innehåll:
Staten övertager vederbörande kassas förpliktelser och rättigheter enligt
del för kassan nu gällande reglementet eller på annan grund, och till staten
överlåtes så stor del av kassans tillgångar, som jämte kapitalvärdet av delägarnas
blivande avgifter motsvarar av staten i detta sammanhang åtagna
höjda pensionsförpliktelser, frånsett den del av pensionerna, som avses skola
bekostas av staten.
För de vid övergången i tjänst varande kassadelägarna skall det nya familjepensionsreglementet
i allmänhet bliva gällande. Familjepensionerna
skola sålunda beräknas på grundval av de i detta reglemente fastställda pensionsunderlagen.
Sådan avkortning av pensionen, som i vissa fall i reglementet
förutsättes, skall dock i intet fall äga rum beträffande delägare, som
enligt det för kassan nu gällande reglementet är berättigad till full pension
för sina efterlevande. Vidare skall i princip beträffande delägarnas avgiftsplikt
till kassan icke ske någon ändring i de vid tiden för övertagandet gällande
bestämmelserna. Utan hinder av vad i allmänna familjepensionsreglementet
stadgas skola fördenskull kassadelägarna även sedan de blivit
underkastade reglementet fortsätta att betala sina gamla avgifter och detta
i allmänhet såväl vad storlek som tidrymd för erläggandet beträffar.
I sistnämnda avseende företer emellertid ifrågavarande övenskommelse
vissa avvikelser från de allmänna förutsättningarna. Dessa avvikelser sammanhänga
med dels bestämmelsen i kassans reglemente, att äktenskap, som
medför rätt till pension, skall vara ingånget innan delägaren uppnått 50 levnadsår,
dels de i § 11 mom. 2 av reglementet förekommande bestämmelserna
om upphörande av delägarskap och befrielse från avgiftsplikt för den, som
efter uppnådda 50 levnadsår ej äger pensionsberättigade anhöriga, dels ock
bestämmelserna i § 6 mom. 1 av reglementet om rätt för den, som ingår
äktenskap efter uppnådda 50 år och fortfarande är kvar i tjänst, att såsom
delägare förvärva pensionsrätt eller, i händelse att pensionsberättigade barn
från ett föregående äktenskap finnes, rätt till del i pensionen åt i det nya
äktenskapet efterlämnade änka och barn, så framt han till kassan erlägger
avgifter, motsvarande fulla värdet av sådan förmån, därvid vederbörligt
hänsyn skall tagas till av honom förut till kassan betalda avgiftei.
Då allmänna familjepensionsreglementet skall bliva tillämpligt beträffande
de vid övertagandet i tjänst varande delägarna, innebär detta, att dessa
delägare förvärva familjepensionsrätt för hustru och barn i äktenskap, som
ingåtts eller ingås före fyllda 65 år. Med hänsyn härtill gäller ä andra sidan
enligt överenskommelsens 3 morn., att delägare skall vidkännas familjepensionsavdrag
— motsvarande de gamla årsavgifternas belopp — så länge
han kvarstår i tjänst, således även efter fyllda 50 år; i likhet med vad som
stadgats i överenskommelserna rörande civilstatens och telegrafverkets änkeoch
pupillkassor skall dock vid befordran till ny tjänst familjepensionsreglementet
gälla även i fråga om familjepensionsavdragets belopp.
Emellertid kan, med tillämpning av § 6 mom. 1 i reglementet, före övertagandet
ha fastställts särskild tilläggsavgift utöver årsavgift för sådan delägare,
som nu är i fråga. Dylik tilläggsavgift skall enligt överenskommelsens
Kungl. Ma.i:ts proposition nr 258.
7
3 inom. alltjämt utgå och påläggas delägarna i form av ökade familjepensionsavdrag;
detta gäller även efter befordran. Vidare kan det tänkas, att
en delägare före övertagandet ingått äktenskap efter fyllda 50 år men underlåtit
att göra anmälan därom för förvärvande av pensionsrätt, varvid tillläggsavgift
enligt § 6 mom. 1 i reglementet skall fastställas. Då en sådan
delägare ej bör bli bättre ställd än den, som gjort sådan anmälan, stadgas
för detta fall i överenskommelsens 4 moni. den avvikelsen från allmänna
familjepensionsreglementet, att hustru och barn i sådant äktenskap ej skola
äga pensionsrätt, förrän delägaren hos myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,
gjort anmälan örn detta äktenskap för bestämmande av tilläggsavgift
enligt de närmast före övertagandet tillämpade grunderna, att utgå på
sätt nyss sagts.
Nämnas må redan i detta sammanhang, att enligt överenskommelsens
2 mom. liksom punkten 3 i allmänna familjepensionsreglementets slutbestämmelser
detta reglemente icke skall äga tillämpning å tjänsteman, som
före övertagandet med tillämpning av berörda bestämmelse i § 11 mom. 2
av kassans reglemente upphört att vara delägare i kassan. Sådan tjänsteman
kommer icke heller efter övertagandet att äga familjepensionsrätt och
skall ej heller vidkännas familjepensionsavdrag. För att han icke skall
berövas någon rättighet upptages emellertid i överenskommelsens 8 mom.
ett stadgande, att han skall vara berättigad förvärva pensionsrätt för hustru
och barn i äktenskap, som ingås efter övertagandet, enligt enahanda grunder
som gällt före övertagandet, således med tillämpning av § 6 mom. 1 i
kassans reglemente.
Liksom i tidigare träffade överenskommelser har —- såsom redan berörts —
även här förutsatts, att övergången till ett pensioneringssystem med i vissa
fall avkortade familjepensioner icke för nuvarande kassadelägare, som hittills
haft att erlägga avgifter för beredande av full pension åt sina efterlevande,
skall medföra någon försämring i detta hänseende. I 5 mom. har
därför som en allmän regel föreskrivits, att familjepensionens grundbelopp
icke i något fall må bestämmas till belopp, understigande tamiljepensionsunderlaget
för den befattning delägaren vid dödsfallet eller avgången med
pension innehade.
I 6 mom. upptages en på nuvarande bestämmelser i kassans reglemente
grundad föreskrift angående pensionsrätt i vissa fall för frånskild hustru,
från vilken vederbörande kassadelägare erhållit äktenskapsskillnad före tidpunkten
för kassans övertagande; sker äktenskapsskillnad senare, komma
allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser örn pensionsrätt för
frånskild make i tillämpning.
Vidkommande familjepension för de änkor och barn, som vid tiden för
statens övertagande av kassan redan åtnjuta pension, ävensom för änkor och
barn efter delägare, som redan lämnat statens järnvägars tjänst eller äro
hänförliga under de övergående stadgandena i kassans reglemente, skall enligt
7 mom. i överenskommelsen gälla, att pensionen utgöres av dels en
grundpension, utgående enligt de för vederbörande vid lbrcnämnda tidpunkt
gällande bestämmelserna, å vilken grundpension alltjämt skall utgå pensionstillägg
och tills vidare även dyrtidstillägg jämlikt nu gällande föreskrifter,
dels ock ett fast tillägg till grundpensionen, utgående i förhållande lill det
vid beräkningen av kassans ekonomiska ställning framkomna överskottet.
Detta tillägg har för statens järnvägars änke- och pupillkassas del i allmänhet
fixerats till 22 procent utav grundpensionen. Emellertid har beträffande
efterlevande lill delägare enligt de övergående stadgandena i kassans reglemente
(de s. k. Pbpensionärerna) bestämts, att tillägget i stället skall utgå
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
med belopp, motsvarande de gratifikationer, som enligt senast tillämpade
grunder utgått till sådana pensionärer.1 En tillämpning av huvudregeln om
ett 22-procentstillägg även å här avsedda pensioner skulle nämligen för övervägande
antalet Pd-pensionärer lia inneburit en minskning av de av dem nu
uppburna beloppen. På framställning av kassans delegerade har diirför utredningen
funnit sig böra vidtaga ovan antydda jämkning, liksom det synts
utredningen skäligt, att den merkostnad, som härav föranledes och som av
doktor Jansson beräknats motsvara ett kapitalvärde av 228,943 kronor, räknat
per den 31 december 1934, icke skulle belasta kassan utan bäras av staten.
Det procentuella tillägget å grundpensionen skulle däremot helt bekostas
av tillgängliga överskottsmedel från kassan och fördenskull utgå vid sidan
av och oberoende av pensionstagaren eventuellt tillkommande statligt pensionstillägg
enligt kungörelsen nr 361/1922 ävensom dyrtidstillägg enligt kungörelsen
nr 267/1923. Härav följer även, att dyrtidstillägg icke skulle fä beräknas
å det procentuella tillägget.
I överenskommelsen har vidare stadgats (7 mom. andra stycket), att före
övertagandet beviljade undertöd till sjukliga barn, som överskridit den för
pupillpension bestämda åldersgränsen, alltjämt skola utgå enligt oförändrade
grunder. Härvid förutsättes givetvis, att vederbörande myndighet, som skall
övertaga den nuvarande kassadirektionens åligganden, prövar behov av fortsatt
understöd föreligga.
Av bestämmelserna i övrigt i 7 mom. följa, ati i de i detta mom. avsedda
fallen äldre bestämmelser alltjämt skola äga tillämpning, frånsett allenast
vad som sagts rörande fasta tillägg å pensionsbeloppen. Beträffande dessa
tillägg stadgas ytterligare, att örn efter övertagandet pensionsrätt förvärvas
efter befattningshavare, som en gång vunnit avgiftsbefrielse enligt § 11 mom.
2 i kassans reglemente, skall det fasta tillägget icke utgå å pensionen. Denna
bestämmelse gäller också i det i 8 mom. avsedda, nyss omnämnda fallet.
Genom bestämmelserna i 9 morn. har — i enlighet med vad som förordats
i professor Malmgrens utredning — öppnats en möjlighet för den delägare,
sorn så önskar, att efter därom före övertagandet till Kungl. Majit gjord anmälan
få kvarbliva å »gammal familjepensionsstat» med de förpliktelser och
förmåner, som enligt vad nyss sagts skulle gälla för delägare, vilka icke bliva
underkastade det nya familjepensionsreglementet. Bestämmelserna framstå
särskilt såsom erforderliga med hänsyn till den utsträckning av avgiftstiden,
sorn följer för dem, vilka bliva underkastade det nya reglementet. I syfte
bland annat att minska frekvensen av sådana anmälningar stadgas emellertid,
att vid bestämmande av avgifter enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente
för en sådan delägare skola komma till användning — i stället för de av kassan
hittills fastställda tillämpningsbestämmelserna — de strängare tillämpningsbestämmelser,
som angivas i doktor Janssons P. M. (bil. B sid. 30 o. f.).
I samband med befordran till högre befattning skulle även den, som anmält
sig önska kvarstå å äldre familjepensionsbestämmelser, bliva underkastad
allmänna familjepensionsreglementet, med samma undantag dock,
som etter befordran gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet
blir gällande omedelbart vid ikraftträdandet.
*„ Enligt medgivande av Kungl. Majit den 18 oktober 1935 må till sådan pensionär lör år
1935 såsom personlig gratifikation av kassans medel utbetalas ett belopp, motsvarande skillnaden
mellan å ena sidan 85 % av det pensionsbelopp, som under sagda år skulle lia tillkommit den
efterlevande, därest pensionen utgått enligt huvudbestämmelserna, och å andra sidan den pension,
som under samma tid från kassan uppburits, dock att gratifikation i intet fall må bestämmas
till högre belopp än att summan av pensionen jämte därå utgående tilläggsförmåner
samt gratifikationen uppgår till vad som i pension och dyrtidstillägg tillkommer motsvarande
pensionstagare enligt huvudbestämmelserna. Medgivanden av enahanda innebörd ha lämnats
för tidigare år.
Kungl. Maj.ts proposition nr 258-
9
I 10 inom. meddelas ett stadgande av innebörd, att örn vissa fastställda
retroaktivavgifter skola amorteras under viss tidsperiod, sådana amorteringsbelopp
under alla omständigheter skola slutbetalas liksom fastställda tilläggsavgifter
utöver årsavgifter.
1 11 mom. upptagas föreskrifter, avsedda att angiva grunderna för tillgångarnas
fördelning vid statens övertagande av kassans rörelse. I första
hand hänvisas därvidlag till den vid överenskommelsen fogade promemorian
av doktor Jansson. Av nämnda promemoria inhämtas, alt statens järnvägar
elter statens övertagande av kassan kunna tillgodogöra sig de s. k. diverseinkomster,
som för närvarande tillfalla kassan, samt att staten i övrigt erhåller
valuta för åtagna förpliktelser i sådan utsträckning, att statens kostnader
för övertagandet inskränka sig till:
1) kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst,
vilket räknat per den 31 december 1934 uppskattats till 7,270,000 kronor;1
2) kapitalvärdet av viss del av gratifikationer till de förut omnämnda s. k.
P3-pensionärerna, per den 31 december 1934 beräknat till 228,943 kronor, ett
belopp, som dock kan antagas nedgå ej oväsentligt under mellantiden intill
övertagandet; samt
3) kapitalvärdet av viss del av kostnaderna för höjning av gränsåldern
för äktenskaps ingående för de lägre lönegraderna, vilket, på sätt i doktor
Janssons promemoria närmare angives, per den 31 december 1934 beräknats
till 251,625 kronor.
De försäkringsteknislca beräkningar, som verkställts från de i överenskommelsen
angivna förutsättningarna, utvisa---—ett överskott kassan till
godo,
vilket räknat per den 31 december 1934 uppgår till 1,167,175 kronor.
Denna siffra kan givetvis komma att undergå förändring vid uppgörandet
av motsvarande balansräkning vid tidpunkten för statens övertagande av
kassan. Om alltså överskottets storlek icke kan till beloppet fixeras i själva
överenskommelsen, har emellertid förutsatts, att det överskott, som slutligen
framkommer, skall ställas till kassadelägarnas disposition, varvid de vid
övertagandet fungerande fullmäktige skulle äga att angående beloppets användning
utfärda bestämmelser i samma ordning, som i kassans reglemente
är stadgad rörande ändring av reglementet, vilket bl. a. innebär, att fullmäktiges
beslut för att bliva gällande skall hava gillats av Kungl. Maj:t.
I 12 mom. bar såsom allmänt villkor för den träffade överenskommelsens
giltighet angivits, att överenskommelsen å ömse sidor, godkänts före 1936 års
utgång. Det måste nämligen ur såväl statens som kassans synpunkt anses
mindre lämpligt att hålla avgörandet i en ekonomisk fråga av denna räckvidd
svävande under någon längre tid med hänsyn till de rubbningar, som
kunna tänkas inträffa i de olika förutsättningar, vilka legat till grund för
överenskommelsen. I samband med överenskommelsens definitiva godkännande
skall fastställas dagen för övertagandet. Denna dag måste enligt
utredningens mening bliva densamma, som fastställes beträffande telegrafverket.
Ehuru denna i propositionen nr 245 föreslagits till den 1 juli 1937,
anser sig utredningen vilja ånyo framhålla såsom ett önskemål, att ikraftträdandet
sker den 1 januari 1937.
Enligt 12 mom. i överenskommelsen lia delegerade för kassan förklarat
sig såsom villkor för överenskommelsens genomförande förutsätta bifall till
delegerades förslag i förutnämnda, till familjepensionsutredningen avgivna
promemoria den 21 februari 1936 i fråga örn de s. k. kristidshusen. Detta
förslag går ut på, att kassan i samband nied övertagandet skulle gottskrivas
ett ytterligare belopp å 1.5 miljon kronor. Sakens närmare innebörd framgår
av promemorian, sorn har följande lydelse:
1 Angående dessa tillägg, som skulle ersätta de nuvarande statsbidragen, se doktor Janssons
promemoria bil. B sid. 37 (noten).
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
För bedömande av rättmätigheten uti fullmäktiges uppfattning att i den
balansräkning, på vilken kassans överlåtande till statsverket skall grundas,
de s. k. kristidshusen böra upptagas till deras bokförda värden och icke, såsom
pensionsutredningen förutsätter, till taxeringsvärdena, lämnas i det följande
en redogörelse för de närmare omständigheter, som varit förbundna med
kassans fastighetsförvärv.
För att vinna överblick av det riktiga sammanhanget i detta stora och för
kassans ekonomi betydelsefulla problem är det nödvändigt att gå tillbaka
till de allra första åtgöranden, som utgjort själva inledningen till den mångåriga
gemenskap mellan järnvägsstyrelsen och kassan, avseende uthyrning
till S. J. av fastigheter för beredande av bostäder åt järnvägspersonal, ett
mellanhavande som numera avvecklats eller befinner sig under avveckling.
Kassan började sin verksamhet år 1872. Redan jämförelsevis kort tid
därefter eller närmare bestämt under år 1876 hade kassans direktion funnit,
att kassans tillgängliga medel icke borde placeras allenast i värdepapper
utan att en betryggande placering även borde kunna ske genom förvärvande
av fast egendom, vars avkastning skulle stiga i samma mån, som penningvärdet
föll. I samband därmed uppkom tanken att trygga avkastningen
genom fastigheternas uthyrande till styrelsen för statens järnvägstrafik, dä
denna enligt gällande avlöningsreglemente hade att bereda bostäder in natura
ät en stor del av personalen. Direktionen hänvände sig därför till styrelsen
för statens järnvägstrafik med en förfrågan, huruvida styrelsen vore
villig att, därest direktionen skulle för pensionsinrättningens medel inköpa
eller uppföra byggnader, lämpliga till bostäder åt tjänstepersonal vid statens
järnvägstrafik, förhyra dessa byggnader, och på vilka grunder överenskommelse
örn sådan förhyrning skulle kunna upprättas. Direktionen
föreslog, att hyrestiden skulle bestämmas till ett större antal år, exempelvis
25; att styrelsen dels skulle åtaga sig ansvar för underhåll, onera, brandförsäkring,
gatuunderhållning m. nr., dels skulle förbinda sig att, efter hyrestidens
slut, till pensionsinrättningen återställa byggnaden i lika gott skick,
som den mottagits. Det bör här understrykas, att järnvägsstyrelsen på direktionens
nyssnämnda förfrågan jämväl svarat direktionen, att det syntes
vara för statens järnvägar fördelaktigt att på sätt direktionen tänkt sig
kunna åt en del av personalen anskaffa bostäder, som voro belägna i närheten
av personalens tjänsteplats och framför allt voro disponibla för en
längre följd av år.
Styrelsen ansåg emellertid ovisst, om den ägde befogenhet att ingå ett
hyresavtal för så lång tid som 25 år, och gjorde därför den 24 februari 1876
framställning till Kungl. Majit om dylikt bemyndigande. Styrelsen framhöll
därvid, att den på grund av då rådande bostadsbrist såväl redan erhållit
som ytterligare begärt anslag till bostadsbyggande, men att det komme
att dröja, innan lägenheterna bleve färdiga, vadan styrelsen vore nödsakad
betala dryga hyresbelopp, dock utan säkerhet för att icke inom kort bliva
uppsagd från lägenheterna och nödsakad att antaga ännu mer betungande
villkor. För personal i tjänstemannaställning komme sannolikt några anslag
icke att beviljas; då tjänsten fordrade, att dessa bodde i järnvägens
omedelbara grannskap, skulle det för statens järnvägstrafik vara ganska
fördelaktigt att, på sätt direktionen föreslagit, kunna åt en del av personalen
anskaffa bostäder, disponibla för längre tid.
Genom kungl, brev den 17 mars 1876 bemyndigades styrelsen, »att i de
fall, då 1 ansen sådant för statens järnvägstrafik förmånligt, träffa överenskommelser
med direktionen för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning
örn förhyrande för statens järnvägstrafiks räkning på högst 25 år av byggnader,
som av direktionen inköpas eller uppföras samt innehålla lägenheter
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
11
lämpliga till bostäder för dem bland tjänstepersonalen, för vilka I haven
att anskaffa bostad».
Innan redogörelsen fortsättes, synes det vara av vikt att bär erinra örn, .
att såväl järnvägsstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse som jämväl Kungl.
Majit i sitt förenämnda brev såsom grundförutsättning för detta långfristiga
förhyrande av utav kassan ägda bostadshus tydligt och klart angivit, att
bemyndigandet skulle gälla, »då styrelsen anser sådant för statens järnvägstrafik
förmånligt». Denna gemenskap på fastighetsmarknaden mellan
järnvägsstyrelsen och kassan har sålunda icke tillkommit för att säkerställa
en för kassan och dess ändamål att skänka uppehälle åt änkor och barn
efter avlidna järnvägsmän gynnsam förräntning av i fastigheterna placerade
överskottsmedel (som termen lyder i de gamla akterna), utan är tillkommen
under hänsynstagande uteslutande till statens intressen. Då i intet fall
finnes anledning antaga, att järnvägsstyrelsen icke ställt sig nämnda grundförutsättning
till efterrättelse, måste det anses ostridigt, att kassan gjort järnvägsstyrelsenlstaten
uppenbar tjänst genom att tillhandahålla medel för här
berörda ändamål.
Vad ovan anförts om styrelsens hänvändelse till Kungl. Majit och beslutet
därifrån om bemyndigande att nied kassan träffa långfristiga hyresavtal
grundläde principerna för ordnandet av den hyresverksamhet mellan järnvägsstyrelsen
och kassan, vilka principer också varit ledande och obrottsligt
iakttagits under en tid av mer än 50 år, eller från 1876 till 1927, då järnvägsstyrelsen
efter erinringar beträffande hyresverksamheten från överrevisorerna
i deras berättelser rörande granskningen av statens järnvägars räkenskaper
och förvaltning för åren 1924 och 1925 påbörjade avveckling
av gemenskapen med kassan i fråga om förhyrandet av bostadshus, tillhöriga
kassan.
Det kan förtjäna nämnas, att, sedan järnvägsstyrelsen genom Kungl. Majits
brev den 17/3 1876 bemyndigats träffa långfristiga hyresavtal, kassan redan
i oktober samma år igångsatte byggandet av åtta tvåvåningars bostadshus
av sten å Kungsholmen här i Slockholm, vilka hus samtliga stodo färdiga
i oktober månad 1878. Kontrakt örn deras förhyrande på 25 år tecknades
den 30 mars 1878. Detta kontrakt förnyades på ytterligare 25 år och utgick
i mars 1928. Ett flertal dylika fall finnas, men ett uppräknande av desamma
torde icke vara av behovet påkallat. Av det redan sagda är i vart fall
fastslaget, att kassan i dessa gemensamhetsförhållanden kan falla tillbaka
på 50-årig hävd, ett sakförhållande, som visserligen icke torde i och för sig
giva laglig rätt till skadestånd för förluster i och med ett upphörande av
ifrågavarande gemensamhetsförhållanden, men däremot enligt vår och fullmäktiges
uppfattning utgör ett orubbligt stöd för den uppfattningen, att staten
av billighets- och skälighetshänsyn i samband med kassans överlåtande
till staten icke bör låta kassan bära med avvecklingen av denna verksamhet
förbundna förluster.
Det bör här framhållas, att kassans medel investerats i fastigheter icke
endast för att bereda järnvägspersonalen goda och med hänsyn till tjänstgöringsplatserna
välbelägna bostäder, utan i ett par fall för att tillgodose även
behovet av tjänstelokaler. Så skedde t. ex. i Luleå, där kassan investerade
kapital i ett större huskomplex, inrymmande inalles 14 expeditionsrum samt
11 bostadslägenheter. Detta husbygge påbörjades 1915 och huset togs i
bruk fr. o. m. den 1 oktober 1916. Ilär se vi således, att järnvägsstyrelsen
föredragit utvägen att genom kassans bistånd anskaffa även erforderliga
tjänstelokaler i stället för att i vanlig ordning hos Kungl. Majit och riksdagen
begära nödiga anslagsmedel för dylika byggnadsföretag.
Impulsen från 1876 fick sålunda betydande verkningar. Under åren 1878
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
—1918 Ilar uppförts ett stort antal lius, vilka förhyrts genom långtidskontrakt
mellan kassan och järnvägsstyrelsen. Vad som faller inom denna
tidrymd av färdigställda fastigheter, betecknar i stort sett en lugn och normal
utveckling av fastighetsbeståndet och den därmed förbundna hyresverksamheten.
Värdet av dessa fastigheter, i den mån de fortfarande äro
kvar i kassans ägo, kan i runt tal angivas till 3.7 mkr efter taxeringsvärdet
och till 4.0 mkr efter det bokförda värdet. Innan avyttring av fastigheterna
påbörjades, utgjorde beståndets taxeringsvärde 7.3 mkr och bokföringsvärdet
7.9 mkr (dessa siffror inkludera icke kristidsfastigheterna).
Denna form för placering av kassans lediga medel har ock i Kungl. Maj:ts
instruktion för kassans direktion den 30 december 1910 anvisats direktionen:
Medlen må sålunda »av direktionen användas till inköp av räntebärande
obligationer eller till förvärvande av sådan fast egendom, som järnvägsstyrelsen
med Kungl. Maj:ts bifall förklarat sig vilja på längre tid förhyra,
eller ock till utlåning». Förefintligheten av denna av Kungl. Majit fastställda
föreskrift innebär avgjort belägg för den uppfattningen, att detta
mellanhavande mellan järnvägsstyrelsen och kassan vöre säkert förankrat
och således för kassan riskfritt.
Under år 1917 togs av järnvägsstyrelsen initiativet till byggandet — med
kassans medel — av ett antal bostadsfastigheter, som allt sedan deras tillkomst
bruka kallas kristidsfastigheterna, och härmed inleddes ett företag,
som i och med uppsägningen av kontrakten berett kassan stora bekymmer.
1 skrivelse till direktionen för änke- och pupillkassan den 5 september 1917
meddelade järnvägsstyrelsen, att från olika distriktsförvaltningar framställningar
gjorts örn åtgärders snara vidtagande för bostadsbristens avhjälpande
för statens järnvägars å olika platser inom respektive distrikt placerad personal.
Även om de avsevärda belopp, styrelsen hade för avsikt att begära
av statsmakterna för uppförande av boställshus, komme att beviljas, kunde
det omedelbara behovet av bostäder icke därmed fyllas. Som en utväg till
bostadsbristens snara avhjälpande ifrågasatte styrelsen, att boställshus lämpligen
i viss utsträckning kunde uppföras genom direktionens försorg. Dylika
erfordrades främst i Krylbo, Stockholm, Mjölby och Kristinehamn.
Direktionen meddelade i skrivelse den 19 september 1917, att direktionen
vore villig att under det närmaste året av kassans medel disponera 1,500,000
kronor för omedelbart uppförande av de ifrågasatta husen i Krylbo, Mjölby
och Kristinehamn, varemot bostadshuset i Stockholm borde anstå. Uppförandet
skulle ombesörjas av styrelsen, för vilket ändamål direktionen successivt
skulle tillhandahålla medel; tomterna skulle inköpas av direktionen
efter förslag av styrelsen. För uthyrande av husen borde gälla de villkor,
som hittills fastställts vid uthyrande av kassans boställshus till styrelsen,
dock med iakttagande av att, i händelse hyrestiden såsom dittills bestämdes
till 25 år, hyresbeloppet beräknades motsvara 5 % å kostnaden för tomtförvärv
och byggnadens uppförande.
Innan redogörelsen för kristidshusens tillkomst fortsättes, är det av betydelse
att något stanna vid det nyss nämnda villkoret, att tomterna inköptes
av direktionen efter förslag av styrelsen. Detta villkor har haft till följd,
att huvudvikten i första hand lagts på tomtens och därmed det blivande
bostadshusets belägenhet i förhållande lill personalens tjänstgöringsplats och
således mindre på tomtens läge med hänsyn till samhällets i fråga centralare
delar och utvecklingslinjer. Tomtens värde och läge ur hyresmarknadssynpunkt
har också därmed ovedersägligen skjutits i bakgrunden.
Järnvägsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 20 oktober 1917 villig förhyra
bostadshusen för 25 år på sedvanliga villkor, dock att hyran skulle
utgå med föreslagna 5 H/o. Med avseende å sättet för byggnadernas uppförande
godkändes direktionens förslag.
Kunyl. Maj.ts proposition nr 258.
13
Husen togos i bruk åren 1919 och 1920.
I slutet av år 1917 förnyade järnvägsstyrelsen, med anledning av svårigheterna
att anskaffa bostäder för den i Stockholm placerade, till fri bostad
berättigade järnvägspersonalen, sin hemställan, huruvida icke direktionen
skulle vilja uppföra bostadshus i Stockholm och uthyra dem till styrelsen
att användas för nämnda personal.
I anledning härav och sedan direktionen anhållit örn styrelsens yttrande
rörande det ifrågasatta tomtpriset, förvärvade kassan år 1918 en tomt i kvarteret
Myrstacken och en tomt i kvarteret Kannan i Stockholm. Husen blevo
färdiga år 1921. Med järnvägsstyrelsen ingicks härefter sedvanligt hyresavtal,
vari hyran bestämdes på enahanda sätt som i fråga om övriga kristidshus.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de s. k. kristidshusen
tillkommit på initiativ av järnvägsstyrelsen och i syfte att avhjälpa bostadsbristen
för personalen samt att möjliggöra för styrelsen att i enlighet med
då gällande bestämmelser förse personalen med fri bostad. Kassan har sålunda
härutinnan otvivelaktigt tillgodosett ett styrelsens intresse. Detta bestyrkes
än ytterligare av det i järnvägsstyrelsens skrivelse den 5 september
1917 framhållna förhållandet, att styrelsen måste för bostadsbristens avhjälpande
begära avsevärda belopp av statsmakterna. Genom kassans mellankomst
hava sålunda krav på statsmedel kunnat begränsas. Då styrelsen
yttrat sig över tomtprisen och själv handhaft husens uppförande, torde
några anmärkningar mot de i fastigheterna nedlagda beloppen icke kunna
av styrelsen framställas. Att kassans medel fingo på angivet sätt placeras,
berodde av järnvägsstyrelsens åtagande att på längre tid förhyra fastigheterna.
Den medelplacering, som sålunda skedde, var ingalunda för kassan
särskilt förmånlig. Av kassans årsberättelse framgår, att kassan inköpt år
1919 Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags 6 % obligationer av år 1918
till pari, år 1920 Sveriges allmänna hypoteksbanks 6 % obligationer av
samma år likaledes till pari och år 1921 Svenska statens 6 °/o obligationer
till 95 %>. De i husen nedlagda medlen skulle däremot förräntas allenast
med 5 °/o. Den enda fördel, kassan genom placeringen vann, var garantien
för denna förräntning under 25 år, den längsta tid för vilken hyresavtal
enligt 1 kap. 1 i) av lagen om nyttjanderätt till fast egendom lagligen kan
ingås. Med hänsyn härtill bär uppenbarligen järnvägsstyrelsen en väsentlig
del av det verkliga ansvaret för ifrågavarande, för kassan redan vid tillkomsten
mindre förmånliga placering.
Med hänsyn till den inträdda dyrtiden och en viss obeständighet på byggnadsmarknaden
frågar man sig måhända, varför direktionen överhuvud taget
inlät sig på dessa omfattande och kapitalkrävande husbyggnadsföretag
och icke avböjde järnvägsstyrelsens inbjudan att ytterligare utveckla gemenskapen
inom liyresverksamheten. Härtill torde med fog kunna svaras, att
den dittillsvarande erfarenheten av samarbetet med järnvägsstyrelsen varit
sådant, att ingen anledning förefanns att i dessa för järnvägsstyrelsen brydsamma
tider med avseende på bostadsförsörjningen för personalen vägra
lämna sedvanligt bistånd. Men lika uppenbart är — med kännedom om
den sällsporda försiktighet och varsamhet, som alltid ådagalagts av direktionen
i fråga örn medelsförvaltningen — att direktionen under inga förhållanden
skulle lia inlåtit sig på dessa kristidsbvggen, örn direktionen haft
möjlighet förutse en jämförelsevis snart inträdande avveckling från järnvägsstyrelsens
sida av denna hyresverksamhet. Det kan icke av någon påstås
eller ledas i bevis, att direktionen bort räkna med den eventualiteten. Och
hade överhuvud taget av försiktighetsskäl bort räknas med en dylik even
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
lualitet, hade väl det dittillsvarande goda samarbetet och de obestridliga
tjänster kassan genom underlättandet av personalens bostadsförsörjning
gjort statens järnvägar och staten i vidare bemärkelse utgöra skäl för antagandet,
att möjligen inträffade förluster på dessa gemensamhetsförhållanden
icke skulle drabba en kassa nied sådan uppgift som Statens järnvägars
änke- och pupillkassa. Det är icke tillräckligt att endast hänvisa därtill,
att avskrivningar bort göras å värdena för kristidshusen. En sådan
uppfattning, att avskrivningar bort göras, synes nämligen riktig endast under
den förutsättningen, att de däremot svarande beloppen verkligen förbrukats
av kassan. Kassans ställning synes emellertid giva belägg för det påståendet,
att sådan förbrukning ej skett. Pensionsanstalter lära för övrigt icke
verkställa avskrivningar å sitt fastighetsinnehav. Vid bedömandet, huruvida
rätt till här avsett skadestånd föreligger från .statens sida, fordra rättvisa
och billighet att hänsyn tages även därtill — vilket ovan antytts — att kassan
icke bade behov av dessa byggnadsföretag för medelsplacering, utan att
i stället vid tillfället i fråga goda möjligheter förefunnos till fullt betryggande
placering av tillgängliga medel till en förräntning, som varit bättre
än den, sorn genom kristidshusen kommit kassan till godo.
Utvecklingen på bostadsmarknaden bar medfört ett betydande värdefall
för dessa kristidsfastigheter. Fastigheten i kvarteret Myrstacken har ett bokfört
värde av kronor 2,550,142: 61, ett taxeringsvärde av 1.100.000 oell ett
uppskattat värde av 1,150,000. För fastigheten kvarteret Kannan nr 1 äro
motsvarande siffror 2,188,390:98, 920,000 och 970.000, för Krvlbofastigheten
001,171:19, 160,000 och 140,000, för Mjölbyfastigheten 677,928:61, 300,000
och 200.000 och för Kristinehamnsfastigheten 919,157:56, 624,000 och
390,000 kronor. Det uppskattade värdet av ifrågavarande fastigheter understiger
sålunda nu det bokförda värdet med i runt tal 4,100.000 kronor och
kassan har följaktligen gjort en motsvarande förlust; tages hänsyn till de ännu
gällande hyresavtalen med järnvägsstyrelsen kan förlusten enligt uppskattning
reduceras med runt 1,700,000 kronor. Fastigheternas bokförda
värde motsvarar kassans kostnader för dem.
Järnvägsstyrelsens åtgärd att efter överrevisorernas här ovan berörda erinringar
i fråga örn hyresverksamheten gå till en uppsägning undan för undan
av hyreskontrakten med kassan kan givetvis i och för sig icke föranleda
till erinran. Den tidigare löneförmånen »bostad in natura» upphörde i och
med det fran år 1920 gällande avlöningsreglementet. Bostadsföreningarna
och egnahemsbyggandet lia därtill gjort behovet av bostadförsörjning genom
statligt ingripande mindre än tillförene. Dessa förhållanden äro för oss delegerade
fullt klara. Det är också för oss fullt begripligt, att järnvägsstyrelsen
icke kan vara benägen att belasta statsbaneaifären med en kostnad, vars
gäldande måhända icke är lagligen fullt grundad. Det bör i stället ankomma
på Kungl. Majit och riksdagen att åstadkomma nödig täckning för här ifrågavarande
förluster för kassan.
Vi anse det således ostridigt, att vid ett tillfälle som detta, då staten och
kassan stå inför en affärsuppgörelse, innebärande bl. a. överlåtande till staten
av tillgångar på i runt tal 83 mkr, det icke kan anses rimligt, att förluster,
sorn drabbat kassan i följd av ett mångårigt mellanhavande mellan kassan
och ett statens organ, ett mellanhavande, varav staten dragit alldeles påtagliga
fördelar, vid nyssnämnda uppgörelse skola drabba allenast kassan. Särskilt
beaktansvärd är den omständigheten, att förlusten, som hotar kassan, uppenbarligen
uppkommit såsom en direkt följd av, att kassan under den svåraste
bostadsbristens dagar bidragit genom omfattande och dyrbara husbyggen
att lindra denna brist och utan att såsom andra byggnadsföretagare den
tiden härför kräva och erhålla subventionsmedel av staten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.
15
En sammanfattning av de skäl, som enligt vår mening konstituera rätt
till uppgörelse i fråga om kristidshusen, följer här nedan.
1) Staten har grundat varje uppgörelse om förhyrande på lång tid avkassans
fastigheter därpå, att förhyrandet vore för statens järnvägar förmånligt.
2) Kassan har vid valet av tomter för fastigheterna varit bunden av
järnvägsstyrelsens önskningar och har fördenskull saknat möjlighet att välja
tomternas belägenhet med hänsyn till vad som ur allmän liyresmarknadssynpunkt
varit för kassan lämpligast.
3) Staten inbjöd till byggandet av kristidshusen.
4) Vad under 2) anförts har giltighet särskilt beträffande husen i kvarteren
Myrstacken och Kannan, vilka områden ur synpunkten av efterfrågan
på bostadslägenheter ligga mycket illa till på hyresmarknaden.
5) Om icke kassan byggt kristidshusen, hade motsvarande anslagsmedel
måst äskas av Kungl. Majit och riksdagen.
6) Om så skett, hade husen varit i statens ägo och staten lidit hela den
förlust, som ännu så länge bäres av kassan.
7) Kassan hade, då frågan om kristidshusens byggande avgjordes, goda
tillfällen till placering av kassans tillgängliga medel på fullt betryggande sätt
och till tillfredsställande ränta.
8) Den mångåriga, goda erfarenheten av gemenskapen direktionen/järnvägsstyresen
gav direktionen grundad anledning antaga, att långtidskontrakt
alltjämt vöre att påräkna.
9) Kassan trädde till och byggde kristidshusen under svår dyrtid och
trängande bostadsbrist.
10) Den omständigheten, att kassan i realiteten byggde för staten, har föranlett,
att direktionen icke övervägt att begära statssubvention för detta bostadsbygge,
som till alldeles övervägande del omfattade just smålägenheter
och således berättigade till statssubvention.
11) Statssubventionen enligt för resp. perioder gällande bestämmelser skulle
ha motsvarat ett sammanlagt belopp av i runt tal 1,185,000 kronor. (När
husen stodo färdiga hade i dem nedlagts ett sammannlagt kapital av i runt tal
6,355,000 kronor exklusive tomtkostnader, räntor och försäkringspremier.)
Skillnaden mellan bokfört och uppskattat värde för kristidshusen utgör
som ovan nämnts 4,100,000 kronor. Härifrån bör avgå ett belopp av i runt
tal 1,700,000 kronor utgörande överräntor, som tillföras kassan genom de
långfristiga kontrakten. Nettoskillnaden uppgår sålunda till 2,400,000 kronor,
som motsvarar kassans verkliga förlust.
Med stöd av vad ovan anförts och, förutsatt att ytterligare motivering verkligen
erfordras, med beaktande jämväl av det förhållandet — vilket för övrigt
styrkes av järnvägsstyrelsens yttrande den 19 februari 1936, dnr Kbr
220, över familjepensionsutredningens förslag till civilt familjepensionsreglemente
— att genomförandet av nämnda reglemente beräknas icke behöva
medföra ökade kostnader för statens järnvägar, i motsats till vad kommer
att bliva fallet i fråga örn vissa andra statens verk, anses ostridigt vara med
rättvisa och billighet överensstämmande, att gottgörelse lämnas för den förlust,
kristidshusen vållat kassan, förslagsvis till någon del i form av uppskjuten
statssubvention för under kristiden utförda och av kassans medel
bekostade bostadshus eller på sätt utredningen annars kan finna skäl föreslå
Kungl. Majit. I syfte att underlätta medgivandet av ifrågavarande gottgörclse
och därmed åvägabringa samförstånd mellan staten och kassan i
fråga örn den senares överlåtande på staten, vilja vi nu föreslå, att beloppet
för meranämnda gottgörelse begränsas till t,500,000 kronor.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 258-
Över denna promemoria har järnvägsstyrelsen på utredningens begäran
avgivit utlåtande den 29 februari 1936, vari anförts följande:
Mot de av delegerade i promemorian lämnade sakuppgifterna bar styrelsen
i stort sett intet att erinra. Styrelsen vill dock framhålla, att på förslag
av kassans direktion hyrestiden för bostadshusen i Krylbo, Mjölby
och Kristinehamn ursprungligen fastställdes till endast 10 år, räknat från
och med den 1 april 1920, då dessa hus voro färdigställda. Orsaken till
att denna kortare hyrestid föreslogs var den, att hyrestiden för åtskilliga
andra av kassans hus utlöpte omkring år 1930 och att det kunde anses
fördelaktigt med en ungefärligen sammanfallande hyrestid, därest det skulle
befinnas lämpligt och önskvärt att framdeles ändra grunderna för uthyrning.
Efter det järnvägsstyrelsen år 1927 i anledning av uttalande av statens
järnvägars överrevisorer uppsagt samtliga hyresavtal till upphörande
vid utgången av respektive avtals giltighetstid och fullmäktige för kassan
under år 1928 hänvänt sig till Kungl. Majit i frågan, godkände Kungl. Majit
på styrelsens tillstyrkan, att ovan omförmälda hyreskontrakt beträffande
husen i Krylbo, Mjölby och Kristinehamn förlängdes att gälla intill den
1 april 1945. Härigenom vann sålunda kassan fördelen av en garanterad
avkastning av 5 °/o på det bokförda värdet under ytterligare 15 år.
Styrelsen vill ingalunda förneka, att tillkomsten av ifrågavarande husbyggnader,
liksom ock de i Stockholm, under de förhållanden, som då voro
för handen, var till fördel för statens järnvägar icke blott med avseende på
utökningen av bostadsbeståndet utan även därigenom att detta kunde ske
med anlitande av annat kapital än statens. Men att denna byggnadsverksamhet
skulle bliva en mindre god affär för kassan genom husens värdeminskning
var en omständighet, som varken styrelsen eller direktionen då
kunde förutse. Styrelsen kan därför icke finna det rimligt, att statens järnvägar
nu skulle belastas med en utgift för att i större eller mindre mån
kompensera den inträdda värdeminskningen i all synnerhet, som statens
järnvägar på grund av nedgången å den allmänna hyresmarknaden gjort
och alltjämt får vidkännas ej obetydliga förluster på förhyrningen av dessa
hus.
Då emellertid dessa lius uppförts under tider av stor bostadsbrist och
då kassan icke begagnat sig av den möjlighet, som då torde hava stått till
buds, nämligen att erhålla statssubvention, och då slutligen otvivelaktigt
den av kassan från statens järnvägar erhållna och intill hyrestidens slut
garanterade hyresinkomsten icke kan uppväga den inträdda värdeminskningen,
synes skäligt, att staten i någon mån håller kassan skadeslös för förlusten.
Därest sålunda av andra statsmedel än statens järnvägars gottgörelse
kan lämnas kassan, anser sig styrelsen kunna tillstyrka en sådan åtgärd
och har därvid ingen erinran att framställa mot det av delegerade
föreslagna beloppet.
Familjepensionsutredningen har för egen del, under hänvisning till vad
järnvägsstyrelsen anfört, förklarat sig anse goda skäl tala för att dc önskemål
beträffande gottgörelse för förluster å kristidshusen, som från kassans
sida framställts, vinna beaktande. Ehuru utredningen på grund av ersättningskravets
natur icke ansett sig kunna i balansräkningen gottskriva kassan
det föreslagna beloppet, ville utredningen tillstyrka, att ersättning i någon
form bereddes kassan för ifrågavarande förluster med det av delegerade under
förhandlingarna angivna beloppet 1.5 miljoner kronor. Den av järnvägsstyrelsen
berörda frågan, av vilka medel ersättningen borde bestridas,
syntes det icke ankomma på utredningen att yttra sig örn.
Kungl. Maj.ts proposition nr 258. 17
I sitt yttrande i anledning av remissen har statskontoret anfört bland annat
följande:
Statskontoret har i sitt yttrande rörande själva överenskommelsen hänvisat
till vad statskontoret i tidigare yttranden anfört rörande överenskommelserna
örn övertagande av civilstatens och telegrafverkets kassor. I fråga om
kristidshusen anför statskontoret:
Statskontoret kan för sin del icke dela den uppfattning, åt vilken järnvägsstyrelsen
och familjepensionsutredningen givit uttryck. Ämbetsverket vill
erinra att den befogenhet, som lämnats direktionen för statens järnvägars
änke- och pupillkassa att disponera kassans tillgängliga medel till förvärvande
av sådana fastigheter, som järnvägsstyrelsen med Kungl. Maj:ts bifall
förklarat sig vilja på längre tid förhyra, ursprungligen tillkommit på
direktionens initiativ. Den till handlingarna fogade promemorian angående
kristidshusen meddelar i detta avseende, att kassans direktion redan i
början av kassans verksamhet på 1870-talet funnit att kassans medel icke
borde placeras allenast i värdepapper utan att en betryggande placering
även borde kunna ske genom förvärvande av fast egendom, vars avkastning
skulle stiga i samma mån som penningvärdet föll. Det torde således hava
varit direktionens uppfattning, att den genom dylika placeringar av kassans
medel tillförsäkrade kassan en i vissa avseenden förmånligare avkastning
än som skulle kunna bjudas genom de för medelsförvaltningar av ifrågavarande
slag eljest till buds stående möjligheterna till kapitalplaceringar.
Statskontoret har med denna erinran velat framhålla, att direktionen för
kassan bär ansvaret för de medelsplaceringar som på detta sätt ägt rum.
Ur denna synpunkt och då det föreliggande avtalet är av sådan innebörd
att några ytterligare kostnader för statsverket utöver vad avtalet förutsätter
knappast torde böra komma i fråga, kan statskontoret, under erinran tillika
örn de betydande tillskott av statsmedel, som kommit ifrågavarande kassa
tillgodo, svårligen tillstyrka, att kassan beredes den begärda ersättningen för
uppkomna förluster å kassans fastighetsförvärv.
Skulle Kungl. Maj:t likväl anse att övervägande skäl tala för att dylik ersättning
medgives, vill det synas ämbetsverket lämpligast att densamma regleras
genom att vid överlämnandet av kassans tillgångar från dessa undantages
ett belopp motsvarande ifrågakommande ersättning.
Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:
111 mom. av överenskommelsen har angivits, att uppgörelse rörande värderingen
av kassans tillgångar m. m. skall träffas mellan järnvägsstyrelsen
och kassan och att, därest tvist uppstår rörande värderingen eller tillgångarnas
fördelning, frågan skall hänskjutas till avgörande av tredje man, som
utses av parterna. Då det kan tänkas, att parterna icke kunna enas örn utseende
av tredje man och då vidare kostnaderna för anlitande av sådan
komme att helt drabba staten, anser sig styrelsen böra föreslå en sådan
ändring av överenskommelsen, att uppkommen meningsskiljaktighet skall
hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande. En sådan bestämmelse har intagits
i den mellan utredningen och telegrafverkets änke- och pupillkassa träffade,
motsvarande överenskommelsen.
Mot den mellan utredningen och delegerade för kassan träffade överenskommelsen
anser sig styrelsen icke i övrigt böra framföra någon erinran.
I anledning av den förutsättning för överenskommelsens godkännande,
som intagits i dess 12 inom., får styrelsen åberopa sitt uttalande av den 29
februari 1936 angående viss ersättning till kassan med anledning av värde
Bihang
lill riksdagens protokoll lO.iG. 1 sami. Nr 268. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 258-
Departe
ments
chefen.
förlust å kassans s. k. kristidshus. Styrelsen tilltyrker alltså, att ett belopp
av 1.5 miljoner kronor tillgodoföres kassan, dock under villkor att detta belopp
icke kommer att belasta statens järnvägars fond eller räkenskap för
dess hyresverksamhet.
Vad beträffar de kostnader för det statliga tillägget av 120 kronor å varje
pension för nuvarande och blivande delägare, som med anledning av överenskommelsen
komma att drabba staten, d. v. s. i detta fall, som styrelsen
antager, statens järnvägar, kunna dessa beräknas till omkring 125,000 kronor
om året, utgörande skillnaden mellan de beräknade kostnaderna för
detta tillägg och det nu till kassan utgående statsbidraget. Styrelsen anser
icke ifrågavarande utgiftsökning vara av den storleksordning, att styrelsen,
som erkänner det behjärtansvärda i den föreslagna pensionsförhöjningen,
vill uttala någon erinran mot att den kommer även nuvarande delägares
efterlevande till del.
De två andra kostnadsposter, som upptagits att falla på staten och vilkas
kapitalvärde av utredningen beräknats till 229,000 resp. 252,000 kronor, äro
i förhållande till uppgörelsens hela omslutning föga betydande, varför styrelsen
anser sig kunna även i dessa delar tillstyrka utredningens förslag.
Kommunikationsverkens lönenåmnd har förklarat sig icke lia funnit anledning
till erinran mot överenskommelsen samt i frågan örn kristidshusen
endast anfört, att lönenämnden ansett sig ur de synpunkter, nämnden hade
att anlägga på ärendet, sakna anledning att uttala sig beträffande skäligheten
i det från kassans delegerade framställda kravet eller beträffande frågan,
från vilka medel en eventuell ersättning till kassan borde utgå.
Mot den förevarande överenskommelsen rörande statens järnvägars änkeoch
pupillkassa, vilken överenskommelse bygger på samma huvudgrunder
som de genom propositionen nr 245 framlagda överenskommelserna rörande
civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor samt tillstyrkts i de
avgivna yttrandena, har jag i huvudsak intet att erinra. Den av järnvägsstyrelsen
i fråga om förfarandet vid meningsskiljaktighet mellan järnvägsstyrelsen
och kassan rörande värderingen av kassans tillgångar m. m. ifrågasatta
ändringen av den träffade överenskommelsen — av innebörd att sådan
tvist skulle avgöras av Kungl. Maj :t i stället för en av parterna utsedd tredje
man — anser jag mig icke ha tillräcklig anledning biträda.
Vid överenskommelsens ingående ha delegerade från kassan uppställt som
villkor för överenskommelsens genomförande, att kassan gottskrives ett belopp
av 1.5 miljon kronor såsom ersättning för de förluster, som kassan haft
att vidkännas genom att de av kassan på sin tid för förhyrning till statens
järnvägar uppförda s. k. kristidshusen nedgått i värde. Saväl järnvägsstyrelsen
som familjepensionsutredningen ha funnit detta anspråk skäligt, därvid
järnvägsstyrelsen dock åsyftat att ersättning skulle beredas kassan av
andra statsmedel än statens järnvägars. Statskontoret har avstyrkt kravet
under framhållande av att ersättning genom anslag av skattemedel i varje
fall icke borde ifrågakomma.
För egen del har jag, med hänsyn till den nyss återgivna utredningen i
frågan, till vilken jag hänvisar, funnit så goda skäl tala för ifrågavarande
anspråk, att jag anser rimligt att för säkrande av överenskommelsens ge
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
19
nomförande söka tillgodose detsamma. Jag vill därvid erinra, att kassans
verkliga förlust uppskattas till 2.4 miljoner kronor och att delegerade i syfte
att underlätta en uppgörelse begränsat sitt anspråk till 1.5 miljon kronor.
Å andra sidan synes mig gottgörelse icke gärna kunna ifrågasättas i annan
form än att kassan vid den avräkning, som förutsättes skola ske vid övertagandet,
gottskrives ifrågavarande belopp. Detta innebär, att de till statsverket
för bestridande av statens järnvägars familjepensionskostnader överlämnade
fondmedlen å omkring 80 miljoner kronor minskas i motsvarande
mån eller — med andra ord — att, om man utgår ifrån de gjorda värderingarna
och försäkringstekniska beräkningarna, avkastningen av dessa fondmedel
jämte familjepensionsavdragen icke i längden bli fullt tillräckliga för
fullgörande av de förpliktelser, som avsetts att täckas med nämnda tillgångar.
Jag får således föreslå, att överenskommelsen kompletteras i berörda avseende.
Tidpunkten för ikraftträdandet torde liksom beträffande de båda
övriga kassorna böra bestämmas till den 1 juli 1937; från samma tidpunkt
skulle då allmänna familjepensionsreglementet sättas i kraft beträffande
statens järnvägars personal. Jag vill i detta sammanhang framhålla, utöver
vad jag anfört vid anmälan av propositionen nr 245, att därest en arbetare
vid telegrafverket eller statens järnvägar, å vilken familjepensionsreglementet
för arbetare från den 1 januari 1937 blivit gällande, förflyttas till anställning
som extra ordinarie tjänsteman och därefter avlider före den 1 juli
1937, synas statsmakterna självfallet böra genom särskilda beslut tillse, att
hans efterlevande erhålla minst samma familjepensionsförmåner, som tillkommit
dem enligt arbetarreglementet; i så fall torde olägenheterna med
det senare ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet icke bli
så framträdande.
Rörande de kvinnliga befattningshavarna vid statens järnvägar bör efter
ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet i tillämpliga delar
gälla vad härom anförts i propositionen nr 245.
Jag vill slutligen anmärka, att en verkställd överslagsberäkning rörande
inkomster och utgifter för familjepensioneringen vid statens järnvägar under
första tillämpningsåret —- motsvarande beräkningarna rörande civilstatens
och telegrafverkets kassor i propositionen nr 245 — utvisar, att inkomster
av fonder och familjepensionsavdrag kunna uppskattas till sammanlagt
omkring 5.4 miljoner kronor samt utgifterna för familjepensioner
till omkring 3.6 miljoner kronor, medan kostnaden för icke-ordinarie befattningshavares
uppflyttning en löncklass kan uppskattas till högst 150,000
kronor.
Med hänvisning i övrigt till vad jag anfört vid anmälan av propositionen
nr 245 samt under framhållande av, att proposition i ärendet jämlikt § 54
riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för avlåtande
av propositioner till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända, får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
att bemyndiga Kungl. Majit att
dels träffa överenskommelse med fullmäktige för statens
järnvägars änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts;
dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 juli 1937, i vad rör statens järnvägar,
samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas av nämnda
överenskommelse samt av vad i det föregående anförts rörande
kvinnliga befattningshavare;
dels ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras
för genomförande från och med den 1 juli 1937 av berörda
överenskommelse och för tillämpning enligt vad i det föregående
anförts av motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare
vid statens järnvägar och deras efterlevande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition till riksdagen skall avlåtas av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Elis Lindahl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. A.)
21
Bilaga A.
Överenskommelse mellan staten samt statens järnvägars änke
och
pupillkassa.
Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,
samt undertecknade delegerade för statens järnvägars änke- och pupillkassa,
under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag
överenskommelse träffats örn statens övertagande av kassans rörelse på villkor,
som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.
1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.
I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion
eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på
grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.
2. Beträffande envar vid övertagandet i statens järnvägars tjänst kvarstående
delägare i kassan, för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente
(ej övergående stadganden) gälla, och vilken ej gjort anmälan enligt
9 mom. här nedan, skola bestämmelserna i det förslag till allmänt familjepensionsreglemente,
som framlagts för innevarande års riksdag genom proposition
nr 201, från övertagandet bliva tillämpliga med de undantag, som
i 3—6 mom. här nedan omförmälas. Därvid skall beträffande delägare,
som vid övertagandet erlade avgifter till kassan beräknade för en tidigare
innehavd befattning, för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget
för den befattning han vid övertagandet innehade, så anses som om han
alltjämt innehade förstnämnda befattning.
3. För i 2 mom. avsedd delägare skall — med undantag som nedan i
detta mom. sägs — i stället för bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet
rörande familjepensionsavdrag gälla, att honom tillkommande
lön (arvode) eller tjänstepension skall minskas dels så länge han kvarstår
i tjänst med belopp, motsvarande den årsavgift, som han senast haft att
erlägga till kassan, dels i förekommande fall med belopp, motsvarande sådan
tilläggsavgift, som han enligt före övertagandet meddelat beslut jämlikt
§ 6 mom. 1 i kassans reglemente skulle hava haft att, därest kassan
fortbestått, erlägga till kassan utöver årsavgift, dels ock i förekommande
fall med belopp, motsvarande tilläggsavgift, som bestämts enligt 4 mom. här
nedan.
Vinner i 2 mom. avsedd delägare vid eller efter övertagandet befordran
till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och
för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare
innehavda befattningen, eller förordnas i 2 mom. avsedd delägare vid eller
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 25S. (Bil. A.)
efter övertagandet att innehava icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda
reglemente är tillämpligt och för vilken ett högre familjepensionsunderlag
är gällande än det för hans förra befattning fastställda, eller erlade i 2 mom.
avsedd delägare vid övertagandet avgifter till kassan, beräknade för en befattning
med lägre familjepensionsunderlag än underlaget för den befattning
han då innehade, skall även i fråga örn familjepensionsavdrag allmänna
familjepensionsreglementet å honom tillämpas. I förekommande fall skall
han dock utöver eljest stadgade familjepensionsavdrag vidkännas avdrag
med belopp, motsvarande i första stycket omförmälda tilläggsavgifter utöver
årsavgift.
4. Har i 2 mom. avsedd delägare före övertagandet ingått äktenskap efter
fyllda 50 år, men har beslut enligt § 6 mom. I i kassans reglemente örn
erläggande av tilläggsavgift icke före övertagandet meddelats, skola hustru
och barn i det äktenskapet ej äga pensionsrätt, förrän delägaren hos myndighet,
som Kungl. Majit bestämmer, gjort anmälan örn detta äktenskap för
bestämmande av tilläggsavgift enligt de av kassans direktion närmast före
övertagandet tillämpade grunderna, att utgå på sätt i 3 mom. här ovan sägs.
5. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst
eller åtnjöt pension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas
till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den befattning
han vid dödsfallet eller avgången med pension innehade eller enligt
2 mom. skall anses inneha.
6. Efterlämnar i 2 mom. avsedd delägare vid sin död icke änka men
frånskild hustru, från vilken han erhållit äktenskapsskillnad före kassans
övertagande och som ej ingått nytt äktenskap, skall den frånskilda hustrun,
där ömmande omständigheter föreligga, kunna efter prövning av myndighet,
som Kungl. Majit bestämmer, tillerkännas samma pensionsrätt, som enligt
allmänna familjepensionsreglementet tillkommer make ensam.
7. Till efterlevande efter sådan delägare i kassan, som vid övertagandet
icke kvarstår i statens järnvägars tjänst eller för vilken de övergående stadgandena
i reglementet då gälla, samt till de vid tidpunkten för övertagandet
befintliga pensionstagarna i kassan skall utgå dels grundpension till belopp,
som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit gällande, dels pensionstillägg, i den mån
sådant vid övertagandet utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361)
med däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg enligt de grunder,
som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg åt efterlevande till
befattningshavare i statens tjänst, dels ock ett fast tillägg, motsvarande 22
procent å nämnda grundpension, dock att beträffande efterlevande till delägare
enligt de övergående stadgandena i kassans reglemente (P3-pensionärerna)
detta tillägg i stället skall utgå med belopp, motsvarande de gratifikationer,
som enligt senast tillämpade grunder utgått till sådana pensionärer.
Före övertagandet beviljade understöd jämlikt § 6 mom. 4 i kassans reglemente
skola alltjämt utgå enligt oförändrade grunder. Rörande pensionstillägg
och dyrtidstillägg härå gäller vad ovan sägs.
I de i detta mom. avsedda fallen skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter
som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. här ovan övertager, de
före övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla, därvid
för staten skall gälla vad enligt berörda bestämmelser gäller för kassan och
därvid myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad enligt berörda
bestämmelser ankommer på kassans direktion eller fullmäktige. Vid
tillämpningen härav skola följas de av kassans direktion närmast före övertagandet
tillämpade grunderna rörande bestämmande av avgifter enligt § 6
mom. 1 i kassans reglemente. Förvärvas sålunda efter övertagandet pen
-
23
Kungl. May.ts proposition nr 258. (Bil. A.)
sionsriitt efter befattningshavare, som en gång vunnit avgiftsbefrielse enligt
§11 inom. 2 i kassans reglemente, skall det i första stycket här ovan omförmälda
fasta tillägget å pensionerna icke utgå.
8. Ingår befattningshavare, som tidigare varit delägare i kassan men
vid övertagandet jämlikt § 11 mom. 2 i kassans reglemente upphört att vara
delägare, efter övertagandet äktenskap, skall han vara berättigad att förvärva
pensionsrätt för hustru och barn i det äktenskapet enligt enahanda
grunder, som gällt före övertagandet, därvid vad i 7 mom. här ovan sägs
skall äga motsvarande tillämpning.
9. Önskar delägare, som vid övertagandet kvarstår i statens järnvägars
tjänst och för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente gälla, att
för honom i stället för föreskrifterna i 2—6 mom. här ovan skall äga tilllämpning
vad i 7 mom. sägs, och gör han därom före övertagandet anmälan
till Kungl. Majit, skall jämväl för honom bestämmelserna i sistnämnda moment
gälla. Vid bestämmande av avgifter enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente
skola dock tillämpas — i stället för de av kassan före övertagandet
tillämpade grunderna — de grunder, som närmare angivas i härvid såsom
bilaga SJ1 fogade promemoria.
Vinner delägare, som gjort sådan anmälan, vid eller efter övertagandet befordran
till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt
och för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den
tidigare innehavda befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet
å honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 4—6 mom. här ovan sägs
skall äga motsvarande tillämpning samt att han i förekommande fall utöver
eljest stadgade familjepensionsavdrag skall vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande sådan tilläggsavgift utöver årsavgift, som för honom
fastställts antingen före övertagandet eller med tillämpning av 4 mom. här
ovan eller, före befordringen, enligt första stycket i detta moment.
10. Har någon vid tillämpning av § 6 mom. 1 i kassans reglemente ålagts
att retroaktivt betala årsavgifter, från vilka han förut varit befriad, eller enligt
§ 4 mom. 1 sista stycket i kassans reglemente ålagts att gälda särskild
retroaktivavgift, och har han medgivits amortering av sådan skuld under viss
tidsperiod, skall örn oguldna sådana amorteringsbelopp gälla vad i denna
överenskommelse sägs om tilläggsavgifter utöver årsavgift.
11. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med
undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord
per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivas i dels härvid fogade
promemoria bilaga SJ1 dels ock den promemoria, som fogats såsom bilaga
B vid proposition nr 2A5 till innevarande års riksdag. Rörande tillgångarnas
värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior angivna
grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan järnvägsstyrelsen
och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen
eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till
avgörande av tredje man, som utses av parterna.
över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I
fråga om användningen av överskottet besluta kassans vid övertagandet fungerande
fullmäktige i den ordning, som i kassans reglemente är stadgad rörande
ändring av reglementet.
Efter tidpunkten för övertagandet skola dels de senast utsedda revisorerna
förrätta sedvanlig granskning av kassans räkenskaper för tiden intill övertagandet
oell däröver avgiva berättelse, dels ock de vid övertagandet fungerande
fullmäktige för samma tid verkställa dem enligt reglementet åliggan
-
Bilaga B med tillhörande bilagor B 1—6 till denna proposition.
24
Kungl. Majlis proposition nr 258. (Bil. A.)
de granskning och däröver till Kungl. Majit avgiva vederbörlig anmälan.
Härav föranledda kostnader, beräknade enligt före övertagandet gällande bestämmelser,
skola gäldas av staten. Staten svarar jämväl i övrigt för alla
kostnader, som efter den för övertagandet bestämda tidpunkten äro erforderliga
för överenskommelsens genomförande.
12. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse
sidor godkänts före 1936 års utgång, varjämte undertecknade delegerade för
kassan såsom villkor för överenskommelsens genomförande, i anslutning till
familjepensionsutredningens tillstyrkande, förutsätta bifall till delegerades
förslag i en till familjepensionsutredningen avgiven promemoria den 21
februari 1936 i fråga örn de s. k. kristidshusen. I samband med godkännandet
fastställes dagen för övertagandet.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera
parten tagit ett.
Stockholm den 27 april 1936.
1934 års familjepensionsutredning:
A. Hamilton.
O. A. Åkesson. Joel Laurin.
Delegerade för Statens Järnvägars
änke- och pupillkassa:
M. Blomberg.
Sture Christiansson. Axel Allander.
Arne Segerlid. John Sjöholm.
R. Lundqvist.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258• (Bil. B.)
25
Bilaga B.
P. M.
angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års
familjepensionsutredning och delegerade för statens järnvägars
änke- och pupillkassa den 27 april 1936 träffad preliminär överenskommelse
angående statens övertagande av kassans
verksamhet.
Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.
1. Allmänna grunder och förutsättningar för beräkningarna.
Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av »självkos t - nadsgrunder» (räntefot 4 %) angivna i en av mig den 26 februari 1936 dagtecknad
P. M. med allmänna grunder för beräkningar angående civila familjepensionskassors
ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden
av ett statens övertagande av verksamheten.1 Dessa beräkningar få
med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för
bedömande av kassans ställning under förutsättning att den faktiskt skulle
fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas
»betryggande grunder» (jfr nyssberörda P. M ).
Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande reglemente
har undersökts på grundval av förhållandena den 31 december 1934
utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats, ej heller gratifikationer till s. k. P3-pensionärer. Hänsyn
har ej tagits till möjligheten för nuvarande delägare enligt övergående
stadganden och dessas efterlevande att övergå å reglementets huvudbestämmelser.
I bilaga B 1 meddelas två balansräkningar betecknade »Balansräkning
nr 1» och »Balansräkning nr 2»; de skilja sig beträffande de gjorda antagandena
angående barnpensioner —- till vilka räknas såväl barntillägg i fall,
där pensionsberättigad änka finnes, som pensioner till minderåriga barn i övriga
fall. Barnpensionerna hava i balansräkning nr 1 genomgående antagits
utgå med den procent av änkepensionen, som föreslagits av 1934 års familjepensionsutredning
och som även ingår i allmänna familjepensionsreglementet,
meddelat i propositionen nr 201 till 1936 års riksdag (50, 20, 20 .. .,
då pensionsberättigad änka finnes; 100, 50, 20, 20... för moderlösa barn);
barnpension antages härvid utgå till 21 års ålder, där dylik pension ej redan
den 31 december 1934 upphört. I balansräkning nr 2 hava kassans reglementes
bestämmelser i fråga om barnpensioner (procenttal: 40, 10, 10 . . .
då pensionsberättigad änka finnes; 100, 40, 10, 10 . . . för moderlösa barn —
slutålder 18 år) antagits gälla beträffande nuvarande barnpensionärer samt
pensionerade delägare och delägare enligt kassans reglementes övergående
stadganden, medan de nya procenttalen och den nya slutåldern 21 år förutsatts
tillämpade även i denna balansräkning vad beträffar delägare i tjänst
'' Ifrågavarande P. M. ingår som bilaga B i propositionen nr 245 till 1936 års riksdag.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 258- (Bil. B.)
enligt kassans reglementes huvudbestämmelser. För samtliga nuvarande delägare,
alltså även för tjänstepensionärer och delägare enligt övergående stadgande^
tillämpas emellertid — örn man bortser från de nedan omförmälda
särskilda antagandena beträffande delägare, som ingått äktenskap efter 50
års ålder — familjepensionsvärden enligt tabellerna 1 och 2 i ovannämnda
P. M. den 26 februari 1936; dessa värden appliceras härvid även å beräknade
pensioner för f. d. delägare, vilka äro i tjänst eller åtnjuta tjänstepension.
De återstående årsavgifter, vilkas kapitalvärde upptages på tillgångs - sidan, hava i enlighet med gällande reglementes bestämmelser antagits löpa
obligatoriskt intill vederbörandes avgång från tjänsten, varvid dock för den,
som fyllt 50 år och icke äger pensionsberättigad familj, avgift icke antagits
utgå. Beträffande delägare, vilka äga pensionsrätt på grund av äktenskap
ingånget senast vid 50 års ålder har tab. 3 i ovannämnda P. M. kommit till
användning.
Beträffande delägare, vilka äga pensionsrätt för efter 50 års ålder ingånget
äktenskap, hänvisas till redogörelsen nedan i avdelning 2.
I balansräkning nr 3 liava avgifterna ävensom pensionsbeloppen — till
den del de icke såsom är fallet med 120-kronorstillägg, rörliga pensionsdelar
samt pensions- och dyrtidstillägg skola bekostas av statsmedel — upptagits i
enlighet med reglerna i överenskommelsen den 27 april 1936 utan hänsyn till
befordringar och under antagande att samtliga befattningshavare i tjänst med
delaktighet i kassan enligt dess reglementes huvudbestämmelser välja alternativet
med pensionering i anslutning till allmänna familjepensionsreglementet
(2—6 mom. i överenskommelsen). Att familjepensionsvärden byggande på de
nya barnpensionsvillkoren tillämpats vid balansräkningens upprättande även
beträffande sådana delägare, för vilka de äldre ogynnsammare barnpensionsvillkoren
skola gälla efter övertagandet (nuvarande delägare enligt övergående
stadganden och tjänstepensionärer), innebär en viss ehuru föga betydande
säkerhetsbelastning.
2. Speciella antaganden vid beräkningar angående tjänstemän, som ingått
äktenskap efter 50 års ålder.
Beträffande de tjänstemän, som den 31 december 1934 ägde pensionsrätt
för efter 50 års ålder ingånget äktenskap (»redan ingångna äktenskap»), var
dessas antal 209 och det sammanlagda försäkrade änkepensionsbeloppet enligt
nuvarande bestämmelser 171,000 kronor. För dessa bar beräkningen av
kapitalvärdet av änkepensionskostnaden och kapitalvärdet av åldersskillnadsavgifter
enligt nuvarande bestämmelser1 skett individuellt, varvid för delägare
tillämpats samma dödlighetstabeller som vid övriga beräkningar och
för hustru dödlighetstabellen R 32; hänsyn har icke tagits till skilsmässesannolikhet,
ej heller till omgiftessannolikhet för änka. Beträffande sådana fall,
där kassan i fråga om pensionerade tjänstemän hos statens järnvägar — på
grund av att åldersskillnadsavgift erlagts på en gång eller ock överhuvud taget
ej utgått — saknar kännedom, huruvida hustrun fortfarande lever, har
sannolikheten för att hustrun lever beräknats enligt tabellen R 32 med utgångspunkt
från den senaste tidpunkt, då man enligt de från kassan erhållna
uppgiftskorten säkert vet, att hon levde. För pensioner till barn födda inom
sådant äktenskap, varom är fråga i denna avdelning, finnes täckning redan i
1 Med åldersskillnadsavgift avser jag här den tilläggsavgift, som enligt nuvarande bestämmelser
utgår för delägare, vilken efter 50 års ålder ingått äktenskap med en mera än 10 år
yngre kvinna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 ri
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
de tidigare tillämpade familjepensionsvärdena. Kapitalvärdet av återstående
årsavgifter har även här, när det gäller balansräkningarna nilis 1 och 2, beräknats
nied tillämpning, förutom av vederbörlig dödlighetstabell, av tali. 3
i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936; skulle man i stället räkna med en
mindre hastigt fallande sannolikhet att äga pensionsberättigad familj, bleve
kapitalvärdet endast obetydligt högre. I balansräkning nr 3 har räknats med
obligatorisk årsavgiftsbetalning intill avgång ur tjänsten.
Beträffande de delägare eller f. d. delägare, vilka voro i tjänst den 31 december
1935 och vilka efter nämnda tidpunkt kunna väntas erhålla familjepensionsrätt
för efter 50 års ålder ingånget äktenskap (»framdeles ingångna
äktenskap»), måste beräkningarna ske kollektivt. Enär delaktigheten för
dylik pensionsrätt enligt nuvarande bestämmelser ej är obligatorisk, måste
vid beräkningar avseende dessa bestämmelser, vilka i balansräkningarna niris
1 och 2 genomgående antagits gällande i fråga örn änkepensionen, hänsyn tagas
till i vilken utsträckning tjänsteman, som ingått äktenskap efter 50 års
ålder, utnyttjar möjligheten att vinna delaktighet i kassan på grund av äktenskapet.
I balansräkning nr 3 förutsättes för befattningshavare i tjänst
med reglerad familjepension obligatorisk delaktighet, därest han den 31 december
1934 ej uppnått 50 års ålder.
Den kollektiva beräkningen sker i allmänhet för redan ingångna och framdeles
ingångna äktenskap sammantagna; värdena för framdeles ingångna
äktenskap framkomma genom subtraktion från det sålunda erhållna beloppet
av det förut uträknade värdet för redan ingångna äktenskap. Utfinnandet
av beräkningsgrunder för en dylik beräkning försvåras därav, att på förevarande
område gälla avsevärt olika statistiska relationstal för olika grupper.
En undersökning av de särskilda förhållandena inom statens järnvägars
änke- och pupillkassa jämförda med förhållandena för manliga ordinarie
civila tjänstemän i allmänhet har emellertid lett till följande beräkningsantaganden.
A) Nuvarande befattningshavare i tjänst.
a) Pensioners kapitalvärde för äktenskap ingångna efter 50 års ålder (redan
ingångna och framdeles ingångna).
1) Frivillig familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap ingånget
av delägare efter 50 års ålder (nuvarande bestämmelser; balansräkningarna
niris 1 och 2):
för L-grader -s 0.5 2 o ex{FJ'',n — Fxb0) (1)
för H-grader I, 0.4 7 5 ex(Fxr,i — F/°) (2),
där x är delägares ålder vid den tidpunkt balansräkningen avser, e summa
beräknad änkepension för x-åringar enligt nuvarande reglemente samt där
Fx avser gränsåldern g år och beräknas enligt tab. 2 i min ovannämnda
P. M. den 26 februari 1936. Den kvotdel av pensioners kapitalvärde för framdeles
ingångna äktenskap, som för x > 50 belöper på ur kassan redan utträdda
delägare, är ^ (se nedan under b 1) och b 2)).
Summationstecknet F, angiver, att summationen skall avse alla nuvarande
delägare i tjänst och f. d. delägare i tjänst, oberoende av huruvida och vid
vilken ålder äktenskap ingåtts; tecknet Ft, som tillämpas nedan i formlerna
(5) och (8), avser däremot, att summaiionen skall inskränkas till nuvarande
delägare i tjänst med pensionsrätt på grund av äktenskap ingånget efter uppnådda
50 år.
2) Obligatorisk familjepensionering lill förmån för hustru vid äktenskap
ingånget av delägare efter 50 års ålder; enligt allmänna familjepensionsreglementet
(prop. 201 till 1936 års riksdag), vilket vid beräkningarna i balans
-
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 258• (Bil. B.)
räkning nr 3 förutsättes bliva obligatoriskt gällande i fråga om befattningshavare
i tjänst med reglerad familjepension, därest han nu är yngre än
50 år:* 1
där Ex är .summa beräknad avgiftspension2 för z-åringar enligt det nya reglementet
och Fx beräknas på sätt nyss sagts.
Att koefficienterna i formlerna (3) och (4) äro ej oväsentligt högre än i
formlerna (1) och (2) beror på den i de förstnämnda fallen obligatoriska
anslutningen, genom vilken antalet fall med pensionsrätt ökas. Formlerna
bygga på erfarenheten för tjänstemän hos statens järnvägar, vilken leder till
lägre värden än erfarenheten för civila manliga tjänstemän i allmänhet.
Man synes emellertid hava anledning att räkna med att de nya bestämmelserna,
vilka i motsats till nu gällande bestämmelser för delägare över 50
år icke medföra någon minskning av nettolönen, därest befattningshavare ingår
äktenskap och för detsamma begär pensionsrätt, komma att leda till ökade
giftermålsfrekvenser; bland annat torde man kunna räkna med att legalisering
av förbindelser sker i större utsträckning än tidigare. Den härigenom
uppstående merkostnaden för pensioner har ej debiterats kassan, och
det förutsättes, att den täckes av statsmedel.
I formeln (3) för lägre lönegrader ingår liksom i formeln (1) F.r60 inom
parentesen, medan FV5 i stället tillämpats för högre lönegrader i formlerna
(4) och (2). Detta betyder, att man vid beräkningarna antagit, att äktenskap
med pensionsrätt för lägre lönegrader ej ingås efter 60 års ålder och
för högre lönegrader ej efter 65 års ålder. Emellertid gäller enligt allmänna
familjepensionsreglementet en gränsålder av 65 år såväl för lägre som för
högre lönegrader, varför i formel (3) Fx60 egentligen borde utbytas mot
Fx66. Merkostnaden i förhållande till formel (3) på grund av äktenskap ingångna
mellan 60 och 65 års ålder av delägare i lägre lönegrader, som vid
statens övertagande av kassans rörelse äro yngre än 50 år, skall emellertid
enligt överenskommelse mellan familjepensionsutredningen och delegerade
för statens järnvägars änke- och pupillkassa bestridas av statsmedel. Räknat
per den 31 december 1934 utgör kapitalvärdet av denna merkostnad
251,625 kr.
För x > 50 anses, såsom redan antytts, obligatorisk pensionering ej föreligga
för samtliga befattningshavare utan endast för dem som vid statens
övertagande av kassans rörelse redan äro delägare i kassan. Här tillämpas
vid upprättandet av balansräkning nr 3 först formlerna (1) och (2), med
uppdelning av framdeles ingångna äktenskap på ur kassan redan utträdda
delägare och kvarstående delägare [proportion * •'' (x.1—x)]. Härefter höjas
värdena för efter 50 års ålder redan ingångna äktenskap samt för framdeles
ingångna äktenskap av kvarstående delägare i enlighet med överenskommelsen,
medan värdena för framdeles ingångna äktenskap av redan
utträdda delägare bibehållas oförändrade.
1 Därest övergång å de nya bestämmelserna ej sker i den här förutsatta utsträckningen,
ändras givetvis beräkningsresultaten (jfr vad nedan i avdelning 6 sägs i fråga om avräkningen
i samband med statens övertagande av kassans rörelse).
1 Med avgiftspension avses här den fulla pension, som framkommer örn familjepensionsunderlaget
enligt allmänna familjepensionsreglementet minskas med 120 kronor och som för framtida
befattningshavare är avsedd att täckas av befattningshavarens egna avgifter. Denna pension
har i tidigare utredningar (bil. D till prop. 201 samt bilagorna B, C och F till prop. 245) benämnts
grundpension. Sistnämnda term tillämpar jag ej här, detta för att undvika förväxling
med den liknande termen grundbelopp, vilken i allmänna familjepensionsreglementet användes i
en annan betydelse.
För x < 50: L-grader JjO.65 EX(FX60— F/")
H-grader X0.so EX(FJ5 — F/")
(3)
(4) ,
Kungl. Maj.ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
29
b) Årsavgifters kapitalvärde för äktenskap ingångna efter 50 års ålder
(redan ingångna och framdeles ingångna).
1) Frivillig familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap ingånget
av delägare efter 50 års ålder (nuvarande bestämmelser; balansräkningarna
n:ris 1 och 2):
a) retroaktivt beräknade årsavgifter för tiden från delägares utträde ur
kassan till nuvarande tidpunkt (avser framdeles ingångna äktenskap för nuvarande
tjänstemän över 50 års ålder)
2, cx. ■ (x — 50) • 12m. — Zt(x — 50) • 12m. (5)
(beloppet av redan debiterade dylika avgifter för hittills ingångna äktenskap
ingår i tillgångsposten IV i balansräkningarna).
/?) framtida årsavgifter
~s cx. * aaXi p — ."[ • 12m. (6)
där m. betyder summan av nuvarande månadsavgifter för tf-åringar (ej
åldersskillnadsavgifter) och p pensionsåldern samt c och x redovisas nedan:
Lägre lönegrader Högre lönegrader
C........... 0.80 0.95
X........... 0.0394 0.0464
2) Obligatorisk familjepensionering till förmån för hustru vid äktenskap
ingånget av delägare efter 50 års ålder (enligt allmänna familjepensionsreglementet)
i1
För befattningshavare, som nu äro yngre än 50 år, räknas genomgående
med avgifter intill vederbörandes avgång ur tjänsten
■ 12m. (7)
För befattningshavare, som nu äro äldre än 50 år, räknas med samma
formel med tillämpning å nuvarande delägare. För befattningshavare i
tjänst, vilka efter uppnådda 50 års ålder utträtt ur kassan, enär de sakna
pensionsberättigad familj, tillägges ett belopp beräknat enligt formlerna (5)
och (6).
c) Åldersskillnadsavgifters kapitalvärde för äktenskap, vilka framdeles ingås
av nuvarande befattningshavare efter uppnådda 50 år.
Ifrågavarande kapitalvärde beräknas utgöra
• e.F. A1° —
e.F.
A 10
(8)
där x1 utgör för lägre lönegrader 0.0455 och för högre lönegrader 0.0490
samt där F*A1° redovisas i bilaga B 4.
I fråga om redan löpande ålderskillnadsavgifter tillämpas, såsom redan
nämnts, individuell beräkning.
B) Pensionerade delägare (endast redan ingångna äktenskap):
Såväl beträffande pensioners som årsavgifters och åldersskillnadsavgifters
kapitalvärden tillämpas individuell beräkning.
Det må nämnas, att F. A 10-värdena i bilaga B 4 beräknats under förutsättning,
att åldersskillnadsavgifterna utgå med belopp svarande mot ovan givna
beräkningsgrunder för individuell beräkning. I bilaga B 5 gives en jämförelse
för ett antal fall mellan åldersskillnadsavgiften enligt sistnämnda beräk
-
1 Sc not 1 å sid. 28.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
ningsgrunder och åldersskillnadsavgiften enligt kassans nuvarande bestämmelser.
Jämförelsen visar, att de bägge avgifterna avvika från varandra i
olika riktningar, dock vad beträffar huvudparten av tjänstemännen, nämligen
befattningshavare i de lägre lönegraderna, ej med några avsevärdare
belopp.
Emellertid förutsätter överenskommelsen, att kassans bestämmelser angående
åldersskillnadsavgifter skola ändras efter övertagandet beträffande sådana
utträdda befattningshavare i tjänst, vilka vid övertagandet voro delägare
i kassan men jämlikt 9 mom. i överenskommelsen anmält sig vilja
kvarstå å äldre bestämmelser.
En dylik ändring torde ej kunna verkställas annat än i överensstämmelse
med nuvarande reglementes allmänna bestämmelser på denna punkt. Dessa
bestämmelser hava följande lydelse (§ 6 mom. 1):
»Äktenskap, på grund varav anspråk å pension framställes, måste vara
ingånget före delägarens avskedstagande och innan han fyllt femtio år.
Dock må den, som ingår äktenskap efter uppnådda femtio år och fortfarande
är anställd i ordinarie tjänst vid statens järnvägar, kunna såsom delägare
förvärva pensionsrätt eller, i händelse att pensionsberättigade barn från ett
föregående äktenskap finnas, rätt till del i pensionen åt i det nya äktenskapet
efterlämnade änka och barn, så framt han till kassan erlägger avgifter
motsvarande fulla värdet av sådan förmån, därvid vederbörlig hänsyn skall
tagas till av honom förut till kassan inbetalda avgifter. Beloppet av de avgifter,
delägaren skall erlägga, bestämmes av direktionen.»
I 1910 års fullmäktiges motivering för detta stadgande (se protokoll, hållet
vid första sammanträdet under urtima möte med fullmäktige för delägarna
i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning den 14 november 1910) uttalas
bland annat följande:
»Då en delägare — vare sig han varit gift förut eller ej — vilken ingår
äktenskap efter fyllda 50 år vid beräkningen av värdet av förmånen att vinna
delägarerätt för i sådant äktenskap efterlämnad änka och barn givetvis
bör få tillgodoräkna sig de av honom förut till kassan inbetalta avgifter, anse
fullmäktige, till förekommande av tvivelsmål därutinnan, bestämmelse därom
böra här intagas.»
Stadgandets avfattning ger en rätt stor frihet åt direktionen att utfärda tilllämpningsföreskrifter
i en för de återinträdda mer eller mindre gynnsam
riktning. Den anförda motiveringen synes kunna leda och har även i tilllämpningen
lett till en för den återinträdde så gynnsam tolkning som att
avgiftsbetalningen för honom, under förutsättning av viss i pensionshänseende
ej alltför kostnadskrävande familjesammansättning och oförändrad änkepension,
bör fortsättas med sitt årsbelopp före utträdet, varvid dock avgifterna
för utträdestiden skola retroaktivt betalas vederbörligen förräntade.
Den för delägare i allmänhet normala kostnad, vilken skall ligga till grund
vid bedömandet huruvida extra avgifter böra erläggas, kan exempelvis väljas
motsvarande genomsnittsförhållandena inom någon av följande delägaregrupper:
Grupp
1: Samtliga nu förefintliga delägare, gifta och ogifta, vilka äro i en
ålder mellan 49 och 50 år.
Grupp 2: Samtliga nu förefintliga gifta delägare, vilka äro i en ålder mellan
49 och 50 år.
Grupp 3: Samtliga delägare, vilka under det förflutna året gift sig i en ålder
mellan 49 och 50 år.
De nämnda tre grupperna, vilka givetvis icke på långt när representera
alla här tänkbara alternativ, giva i ordning tagna en stigande »normal»
kostnad, för vilken icke skulle utgå extra avgifter. De extra avgifterna bliva
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 258- (Bil. B.)
alltså störst om man utgår från grupp 1 och minst om man utgår från grupp
3. Om man i det följande bortser från barnpensionerna, vilka genomgående
kunna antagas täckta av de vanliga årsavgifterna, synas de nuvarande tilllämpningsbestämmelserna
i stort sett bygga på grupp 3 under antagande av
en genomsnittlig åldersskillnad mellan man och hustru i denna grupp av 10
år (se protokoll, hållet vid fullmäktiges för delägarna i statens järnvägars
änke- och pupillkassa tredje sammanträde under andra lagtima mötet den
11 juni 1914, bilaga nr 32).
Vill man i stället beräkna merkostnaden i förhållande till genomsnittet för
gifta delägare i allmänhet och ej blott för de sent ingångna äktenskapen, har
man att bygga på grupp 2. Härvid är det lämpligt, att man ej begränsar
undersökningen av de faktiska genomsnittliga åldersskillnaderna till att omfatta
tjänstemän i en ålder mellan 49 och 50 år utan även medtager vissa
angränsande åldrar. Nedan meddelas genomsnittliga åldersdifferenser på
grundval av tab. 19 å sid. 137 i 1934 års familjepensionsbetänkande (Statens
offentliga utredningar 1934:29).
Genomsnittlig åldersskillnad mellan man och hustru Manliga be
-
Tjänstemans Statens järnvägars manliga ord. tjänstemän ''/» 1933 tolkningen i
ålder Lägre löne- Högre löne- Samtliga lö- hela riket 31
grader grader negrader dec. 1920
45—49 år............ 2.34 år 2.83 år 2.39 år 2.93 år
50—54 »............ 2.60 » 4.08 » 2.75 » 3.12 »
55—59 »............ 2.95 » 4.63 » 3.i3 » 3.29 »
50—64 »............ 3.33 » 4.33 » 3.17 » 3.65 »
Utgår man från kassans egen erfarenhet och tager man utom till grupp
2 även någon hänsyn till förhållandena i åldrar över 50 år synes man, om
en enhetlig normal åldersskillnad skall läggas till grund, lämpligen kunna
fixera denna till 3 år. De åldersskillnadsavgifter, vilka avses i 9 mom. i
överenskommelsen, skola också enligt vad som avtalats under förhandlingarna
bygga på denna normaldifferens, så att åldersskillnadsavgift uttages för
de fall, då äktenskap ingås av tjänsteman efter 50 års ålder och hustrun är
mera än 3 år yngre än mannen.1 De nya åldersskillnadsavgifterna grunda
sig för såväl lägre som högre lönegrader på en räntefot av 3 1U %, dödlighetstabellen
R 32 för män resp. kvinnor samt, för transformation av livsfallsdödligheten
enligt tab. R 32 till en »betryggande» dödsfallsdödlighet, ett
säkerhetstillägg av 27.2 procent. Dessa beräkningsgrunder överensstämma,
bortsett från att man här icke räknat med något omkostnadstillägg, med
Svenska personalpensionskassans beräkningsgrunder för änkepensionering
vid s. k. okombinerad halvkollektiv familjepensionsförsäkring; någon anledning
att räkna med de till lägre avgifter ledande grunderna för s. k. kombinerad
försäkring eller med de här eljest tillämpade »självkostnadsgrunderna»
synes ej föreligga på denna punkt, där en direkt tillämpning av en
bestämmelse i kassans nuvarande reglemente avses. Den årliga åldersskillnadsavgiften
för delägare, som vid avgiftsbelalningens början är x år gammal
och då har en ]) år gammal hustru, beräknas sålunda till följande procent
Ix. y av änkepensionen (ålder med streck över avser hustru)
U, Jj = 127.2 • a- y ~~ ZEl). (9)
Q r, y
'' Med ungefär samma utgångspunkt hade byråchefen K. Dickman i en utredning den 8
augusti 1912 framlagt ett förslag till åldersskillnadsavgifter, vilket emellertid icke vann direktionens
bifall.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
En jämförelse mellan de nuvarande och de nya avgifterna meddelas för
ett antal fall i bilaga B 6.
Den .sålunda verkställda ändringen i åldersskillnadsavgifter påverkar icke
balansräkning nr 3, enär vid dennas upprättande inga delägare, som kunna
övergå å de nya bestämmelserna, antagits kvarstå å äldre bestämmelser; under
denna förutsättning kommer ju den avtalade ändringen, som just skulle
avse icke övergångna delägare i tjänst med reglerad familjepension, icke i
tillämpning. Däremot kan ändringen antagas vara av betydelse vid tidpunkten
för övertagandet.
Vad beträffar nu redan utträdda delägare förefaller det emellertid, som
om kassans direktion vöre oförhindrad att under mellantiden före statens
övertagande av kassan ändra nuvarande tillämpningsbestämmelser till § 6
mom. 1 i riktning mot höjda avgifter även för dessa, därest de sedermera
återinträda. Skulle ändring ske också för dessa, borde skälig hänsyn tagas
härtill vid balansräkningens upprättande (jfr nedan under 6 beträffande
avräkningen vid övertagandet), varom överenskommelse i så fall sedermera
finge träffas mellan järnvägsstyrelsen och kassan.
Systemet med åldersskillnadsavgifter medför givetvis en diskontinuitet i
avgiftsbestämmelserna vid 50 års ålder. Denna diskontinuitet synes emellertid
ofrånkomlig vid nuvarande reglementsbestämmelser, vilka tillämpningsföreskrifter
än utfärdas på grundval av dessa.
3. Värdering av kassans kapitaltillgångar.
Det bokförda värdet av kassans kapitaltillgångar utgjorde per den 31 december
1934 80,910,542 kronor. En värdering av dessa tillgångar efter en
effektiv ränta av 4 %> (jfr avdelning 6 i min ovannämnda P. M. den 26 februari
1936) har, bortsett från fastigheterna, år 1935 företagits av f. d. byråchefen
K. Dickman; Dickmans värdering, vilken efter nedan nämnda grunder
kompletterats i fråga om fastigheterna, bifogas (bilaga B 2). Denna värdering
har tillämpats i de olika balansräkningarna för erhållande av det s. k.
korrigerade överskottet.
Fastigheterna hava värderats av distriktssekreterare E. Rune (se bilaga B
3). De av Rune angivna uppskattade värdena överstiga de av vederbörande
taxeringsnämnder åsätta värdena för alla fastigheter sammantagna med
46,000 kronor men understiga kassans bokförda värde med icke mindre än
4,140,647:42 kronor.
De av Rune meddelade uppskattade värdena skola enligt träffad överenskommelse
tillämpas för de särskilda vid övertagandet kvarvarande fastigheterna
vid upprättandet av balansräkningen i samband med övertagandet,
varvid dock förutsättes, att på grund av nytillkommande särskilda förhållanden
(ombyggnad o. d.) överenskommelse för visst fall må kunna träffas
mellan järnvägsstyrelsen och kassan om annat värde. Emellertid framhåller
distriktssekreterare Rune, att fastigheterna i kvarteren Kannan och Myrstacken
i Stockholm samt i Kristinehamn, Mjölby och Krylbo äro uthyrda till
statens järnvägar för 9 å 10 år framåt mot en hyra, som avsevärt överstiger
den nettoavkastning, som han med hänsyn till det föreliggande läget på hyresmarknaden
beräknat vid sin uppskattning av dessa fastigheter. Då dessa
bundna kontrakt under en tid av 9 ä 10 år tillföra en eventuell köpare av
fastigheterna en avsevärd inkomst utöver fastigheternas normala avkastningsförmåga,
måste givetvis, därest fastigheterna nu skulle försäljas, hänsyn
tagas till den högre avkastning, som härigenom kan utvinnas av fastigheter
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
33
na. Merinkomsten för de nyss nämnda och andra fastigheter ävensom de
förluster på grund av kontrakt med statens järnvägar, som uppkomma för
fyra av fastigheterna, redovisas i bilaga B 3. Det kapitaliserade värdet av
merinkomsten minskad med sistnämnda förlust utgjorde per den 31 december
1934 efter 4 % 1,617,000 kronor (de årliga beloppen anses utgå kvartalsvis
i förskott). Enligt träffad överenskommelse skall motsvarande värde beräknat
per tidpunkten för statens övertagande av kassan vad beträffar då
kvarvarande fastigheter upptagas som tillgång vid upprättandet av balansräkning
vid nämnda tidpunkt. I de här meddelade balansräkningarna per den 31
december 1934 har vid beräkningen av det s. k. korrigerade överskottet tilllämpats
en värdering efter de principer, som nyss angivits.
Enligt bilaga B 2 förekommo den 31 december 1934 inteckningslån med ett
förmånsrättsläge liggande över 75 % av taxeringsvärdet till ett sammanlagt
belopp av 692,498 kronor, varav 536,998 kronor gällde sju amorteringslån
avseende av kassan försålda fastigheter, medan 155,500 kronor gällde två lån
med 6 månaders uppsägning. Beträffande de båda sistnämnda lånen har
kassan lämnat den uppgiften, att det ena nu är inlöst medan det andra efter
verkställd uppsägning av låntagaren kommer att inlösas i början av maj 1936.
Å de nämnda amorteringslånen, vilka utlämnats efter medgivande av Kungl.
Maj :t, hava enligt uppgift vissa mindre amorteringar, tills dato ungefär 42,000
kronor, verkställts efter utgången av år 1934. Ett av amorteringslånen, för
vilket amorteringen skall börja först år 1944, graverar vederbörande fastighet
med ett belopp liggande 61,000 kronor över taxeringsvärdet.
4. Sammanfattning av resultaten i de olika balansräkningarna.
Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans
överskott (»okorrigerat överskott») enligt balansräkning nr 1 16,773,264
kronor och enligt balansräkning nr 2, med däri förutsatt lägre barnpensionskostnad,
17,810,769 kronor. Värderas kapitaltillgångarna på sätt ovan i avdelning
3 angivits, uppstår ett korrigerat överskott i balansräkning nr 1 av
16,776,006 kronor och i balansräkning nr 2 av 17,813,511 kronor. Om man
bortser från understöd enligt § 6 mom. 4 i kassans reglemente, utgör pensioners
kapitalvärde enligt balansräkning nr 1 sammanlagt 80,612,138 kronor
och enligt balansräkning nr 2 79,574,633 kronor. Det korrigerade överskottet
utgör 20.81 % av pensioners kapitalvärde i balansräkning nr 1 och 22.39 %
av pensioners kapitalvärde i balansräkning nr 2.
Den av 1934 års familjepensionsutredning föreslagna grundpensionen (här
benämnd avgiftspension, jfr not 2 å sid. 28) överensstämmer ungefär med nuvarande
änkepension i statens järnvägars änke- och pupillkassa, förhöjd med
ett procenttal liggande mellan de båda nyssnämnda (jfr kol. 12 i tab. 1 i förberörda
P. M. januari 1931», i vilken tillämpats eli procenttal av 21.09).
Balansräkning nr 3 avser förhållandena vid ett tänkt övertagande från
statens sida av kassans verksamhet per den 1 januari 1935. Avgifts- och
pensionsbelopp hava på sätt närmare angivits i balansräkningens rubrik upptagits
i enlighet med överenskommelsen den 27 april 1936, varvid samtliga
delägare, som enligt överenskommelsen kunna övergå på de nya bestämmelserna,
förutsatts begagna sig därav. De övergångna ikläda sig genom övergången
en förpliktelse att fortsätta med avgiftsbetalningen intill avgång ur
tjänsten, liven för det fall att vederbörande efter uppnådda 50 års ålder saknar
pensionsberättigad familj; härigenom kommer årsavgifternas kapitalvärde
att ökas. Samtidigt komma, såsom redan nämnts, pensionsförmånerna
niliang lill riksdagens protokoll 19.36. 1 sami. Nr 958. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
från kassans medel att ökas till de nya avgiftspensionerna. Det okorrigerade
överskottet i balansräkning nr 3 utgör 1,164,433 kronor, det korrigerade överskottet
1,167,175 kronor. Under de angivna förutsättningarna skulle alltså
återstå ett överskott för kassans egen räkning av 1,167,175 kronor. Erhåller
kassan för täckande av förluster å de s. k. kristidsfastigheterna av statsmedel
det belopp av 1,500,000 kronor, vars beviljande kassans delegerade vid undertecknandet
av överenskommelsen angivit såsom villkor för densammas
genomförande och som tillstyrkts av familjepensionsutredningen, kommer
det för kassan disponibla överskottsbeloppet att under i övrigt oförändrade
förutsättningar ökas till 2,667,175 kronor.
5. Inverkan av befordringar.
Såsom redan nämnts, hava de tre här meddelade balansräkningarna upprättats
utan hänsyn till framtida befordringar. Den avslutade överenskommelsen
innebär, att dylik hänsyn ej heller skall tagas vid upprättandet av
balansräkning i samband med övertagandet. Vill man undersöka innebörden
av överenskommelsen även med beaktande av befordringar, måste ett antagande
göras angående framtida befordringsfrekvenser och befordringsåldrar
för de nuvarande delägarnas vidkommande. Skulle man förutsätta, att
befordringarna framdeles bomme att ske i samma utsträckning och vid ungefär
samma åldrar som inom driftsavdelningen1 år 1935, erhölle man en
förlust för familjepensioneringen genom nuvarande delägares befordringar.
Emellertid har inom järnvägsstyrelsen uttalats, »att de befordringar, som
inom driftsavdelningen verkställts under år 1935, beteckna onormalt höga
befordringsåldrar samt att det är riktigt att räkna med en under de kommande
åren undan för undan fortskridande nedgång i befordringsåldrarna
till mera normala värden». Genom en dylik nedgång skulle i stället för den
på grundval av 1935 års erfarenhet beräknade förlusten kunna uppstå en
vinst för staten. På grund av den stora osäkerhet, med vilken antaganden
angående den framtida utvecklingen av befordringsförhållanden givetvis
måste vara behäftade, är det icke möjligt att göra något uttalande, huruvida
det kan anses såsom mest sannolikt, att slutresultatet av befordringarna för
lamiljepensioneringens vidkommande blir vinst eller förlust för staten.
6. Närmare bestämmelser angående verkställandet av avräkningen mellan
staten och kassan i samband med statens övertagande av kassans rörelse.
Den balansräkning, som skall uppgöras per tidpunkten för statens övertagande
av kassans verksamhet, för avgörande i vad mån kassan må behålla
viss del av sina tillgångar efter övertagandet, bör upprättas efter samma
grundprinciper som balansräkning nr 3, kompletterade med de särskilda bestämmelser
angående värdering av tillgångar, vilka givits ovan och i avdelning
6 i min P. M. den 26 februari 1936.
Emellertid uppkomma ytterligare beräkningsfrågor på grund av valfriheten
för delägare i tjänst med reglerad familjepension att övergå på de nya
bestämmelserna eller att kvarstå på de gamla. De ej övergångna utgöra en
kategori, som ej återfinnes i balansräkning nr 3 och som kan föranleda en
viss urvalseffekt å balansräkningens olika poster.
Till en början må denna fråga behandlas utan hänsyn till frivillig pensionsförsäkring
pä grund av äktenskap ingånget av delägare efter uppnådda 50 år.
1 Denna avdelning omfattar enligt lämnad uppgift för närvarande ungefär 93 procent av antalet
ordinarie tjänstemän hos statens järnvägar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258■ (Bil. B.)
35
Vad först beträffar tillgångsposten »//. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter
för förefintliga befattningshavare (delägare och f. d. delägare)» skall
denna för övergångna beräknas under förutsättning av avgiftsbetalning intill
avgång från tjänsten, såsom också har skett i balansräkning nr 3, medan för
ej övergångna nuvarande reglementes bestämmelser skola antagas gälla liksom
för samtliga delägare har skett i balansräkningarna nr 1 och 2. För de
övergångna blir beräkningen på denna punkt oberoende av familjesammansättningen,
och därför kunna tillämpas samma livräntevärden a0x,^F|Som i
balansräkning nr 3. För de ej övergångna blir livräntevärdet däremot beroende
av familjens sammansättning, varför ett urval här kan komma att göra
sig gällande, så att det i balansräkningarna n:ris 1 och 2 tillämpade livräntevärdet
aXiP, vilket vad beträffar åldrar över 50 år bygger på genomsnittliga
familjeförhållanden (tab. 3 i ovannämnda P. M. den 26 februari 1936), måste
modifieras.
För delägare, som vid tidpunkten för statens övertagande av kassan äro
äldre än 50 år, synes det vara riktigast, att kapitalvärdet av avgifterna, i varje
fall i princip, beräknas individuellt med hänsyn ej blott till delägarens utan
även hans pensionsberättigade familjemedlemmars ålder, varvid hänsyn icke
torde behöva tagas till barn, vilka födas efter nämnda tidpunkt. Härvid böra
tillämpas de eljest gällande allmänna beräkningsgrunderna. Sedan det konstaterats,
i vilken utsträckning delägarna kvarstå å äldre bestämmelser, bör
efter överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och kassan kunna användas
någon lämplig approximationsmetod för förenklande av de komplicerade beräkningar,
som skulle erfordras vid en exakt genomförd individuell beräkning.
För delägare, som vid tidpunkten för statens övertagande av kassan äro
yngre än 50 år, måste rent hypotetiska antaganden läggas till grund. Följande
antaganden, vilka åtminstone a priori synas vara till kassans fördel,
bygga på den förutsättningen, att för delägare, som vid övertagandet är yngre
än 35 år, någon urvalsverkan ej kan uppträda, sedan han uppnått 50 års
ålder, varför genomsnittsantagandena i balansräkningarna n:ris 1 och 2 oför- r
ändrade kunna för honom tillämpas. För delägare, som äro äldre än 35 år,
antages urvalet göra sig gällande i en utsträckning, som är beroende på
frekvensen vid tidpunkten för övertagandet av delägare med pensionsberättigad
familj hos de ej övergångna jämförd med motsvarande frekvens för
samtliga tjänstemän hos statens järnvägar i motsvarande åldrar, angiven här
nedan för tidpunkten xh 1933. Skulle de bägge nämnda frekvenstalen för
någon av åldersgrupperna 35—40 år, 40—45 år, 45—50 år inom de lägre
resp. högre lönegraderna tagna för sig överensstämma, skulle urval icke anses
äga rum för befattningshavare inom denna åldersgrupp, och beräkningsmetoden
i balansräkningarna n:ris 1 och 2 bomme att oförändrad gälla. För
övriga fall gälla följande regler.
Låt det procentuella antalet tjänstemän i de olika åldersgrupperna vara
givet i nedanstående tabell.
Antal tjänstemän med pensionsberättigad familj i procent av hela antalet
Ålder
Tjänstemän hos S. J. ''/? 1933
Lägre löne-
Högre löne-
grader
grader
35—40
år........
...........<h
92
85
40—45
» .......
...........
95
88
50—55
» ........
........... 9.i
95
90
Ej övergångna
delägare vid tidpunkten
för övertagandet.
Beteckning.
K
ih
lh
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B.)
Det kapitalvärde av en temporär livränta å 1 kronas årsbelopp, som skall
tillämpas vid kapitalisering av årsavgifterna för de ej övergångna, är då följande:
Ålder
x Livräntekapitalvärde
35—40 år .
40-45 » .
45—50 » .
0.70 0, + 0.30/2 _,
ä x, 50 — X + \ax, p ö x, 60 — x | )
91
0.40 02 + 0.60/2 -a _,
fl x, 50 — x | 4----\ax, p a x, 60 —-ät | /
a x, 50 — x\ +
0.10 03 + 0.90 /23 -a _v
\&x, p & x, 50 — x\ )
9i
Vad beträffar skuldposten »11. Kapitalvärdet av förefintliga befattningshavares
rätt till familjepension för efterlevande» gör sig någon urvalsverkan
praktiskt taget ej gällande, enär de pensionsförmåner, som kapitaliseras i balansräkningen,
äro ungefär lika stora för övergångna och ej övergångna.
För ej övergångna bortfaller 120-kronorstillägget, vilket ju emellertid ej ingår
i avräkningen mellan staten och kassan.
I det föregående har vid bedömandet av urvalet bortsetts från äktenskap
ingångna efter 50 års ålder, för vilka frivillig försäkring tagits. I den mån
dylikt äktenskap redan är ingånget före övertagandet, bör för ej övergången
delägare kapitalvärdet av pensionsförmåner å ena sidan och åldersskillnadsavgifter
å andra sidan upptagas enligt samma individuella beräkningsgrunder
som i balansräkningarna n:ris 1 och 2 samt kapitalvärdet av återstående
årsavgifter enligt samma regler som ovan i denna avdelning lämnats för delägare,
som vid övertagandet är äldre än 50 år men som ingått äktenskap före
uppnådda 50 år. Vad beträffar äktenskap, som av ej övergången delägare
ingås efter statens övertagande av kassan, synes man efter den geno2n överenskommelsen
verkställda höjningen av åldersskillnadsavgifterna i fråga om
dylika fall kunna vid balansräkningens upprättande bortse såväl å ena sidan
från pensionsförmåner som å andra sidan från års- och åldersskillnadsavgifter
på grund av dylikt äktenskap.
Beträffande den ändring i beräkningsgrunderna för avräkningen, som föranledes,
därest kassans nuvarande bestämmelser för åldersskillnadsavgifter
ändras redan före övertagandet, kan denna givetvis icke nu närmare utformas
utan får i så fall bliva föremål för särskild överenskommelse mellan
järnvägsstyrelsen och kassan.
Vid upprättandet av balansräkning nr 3 har kapitalvärdet av understöd
enligt § 6 mom. 4 i kassans reglemente beräknats utan hänsyn till avgång
av annan orsak än dödsfall (jfr ovannämnda P. M. den 26 februari 1936).
Från kassans delegerades sida har emellertid gjorts gällande, att understöden
enligt hittillsvarande praxis i icke oväsentlig utsträckning upphöra även
av annan anledning än dödsfall, nämligen på grund av att »understödstagaren
återvunnit hälsa och arbetsduglighet eller hans ekonomiska ställning förbättrats
så, att han icke längre kan tillerkännas fortsatt understöd eller ock
att understödstagaren av hemox-tskommunen omhändertagits till full försörjning».
Enär detta påpekande gjorts först omedelbart före överenskommelsens
undertecknande, har någon utredning angående betydelsen för familjepensioneringens
ekonomi av dylika indragningar av understöd ej nu medhunnits.
Det synes böra bliva föremål för särskild överenskommelse mellan
järnvägsstyrelsen och kassan, huruvida och enligt vilka glinder vid avräkningen
i samband med övertagandet hänsyn skall tagas till avgång av ifrågavarande
art.
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 258- (Bil. B.)
Statens övertagande av kassans rörelse har vid förhandlingarna preliminärt
antagits ske år 1937. Det är givetvis icke möjligt att nu göra något uttalande,
huruvida det överskott, som då må framkomma vid avräkningen
och som enligt överenskommelsen skall behållas av kassan, kommer att
överstiga eller understiga det korrigerade överskottet enligt balansräkning
nr 3, vilken avser tidpunkten den 31 december 1934.
7. Statens beräknade kostnader för övertagandet av kassans rörelse.
Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle statens kostnader
för övertagandet utgöras av
1) kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst,
räknat per den 31 december 1934 7,270,000 kronor; dessa tillägg avse att ersätta
de nuvarande direkta statsbidragen;1
2) kapitalvärdet av viss del av gratifikationer till P3-pensionärer, räknat
per den 31 december 1934 228,943 kronor (jfr not 3, sid. 38); beloppet kan
emellertid beräknas nedgå ej oväsentligt under mellantiden intill övertagandet;
„
3) kapitalvärdet av viss i avdelning 2 omförmäld kostnad för de lägre
lönegraderna i samband med höjning av gränsåldern för äktenskaps ingående,
räknat per den 31 december 1934 251,625 kronor;
4) den av kassans delegerade begärda särskilda ersättningen för förluster
å kristidsfastigheter 1,500,000 kronor, i den man denna kan anses betingad
av själva övertagandet av kassans rörelse.
Därest kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen, 7,270,000 kronor, tänkes
amorterat på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva
dessas årsbelopp vid kontinuerlig beräkning efter 4 % räntefot följande för
de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:
Annuiteten
utgår under
20 år ...
25 » ...
30 » ...
35 »> ...
40 » ..
Annuitet motsvarande 120-kronorstillägget
(kapitalvärdet 7,270,000 kr.)
........... 525,000 kr.
........... 456,000 »
........... 412,000 »
........... 382,000 »
........... 360,000 »
Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan (de s. k. diverseinkomsterna)
utgjorde år 1935, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg,
331,581 kronor. Ett belopp svarande mot ifrågavarande bidrag kommer efter
övertagandet i stället att tillföras statens järnvägar.
Vad beträffar de av staten helt bekostade rörliga pensionsdelarna komma
dessa att understiga dyrtidstilläggen beräknade enligt nuvarande grunder å
pensionerna enligt nuvarande skala, detta, såvitt jag kunnat finna, oberoende
av hur levnadskostnadsindex framdeles utvecklar sig.
Stockholm den 27 april 1936.
1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som
kapitaliserat för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande befattningshavare
i tjänst med reglerad familjepension och framtida ordinarie manliga befattningshavare.
Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda tillägg.
Utgår man från att antalet befattningshavare för framtiden icke ändras, erhåller man, fortfarande
efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med
120-kronorstilläggen, bör uppgå till 458,000 kronor vid en antagen gemensam inträdesålder för
framtida ordinarie befattningshavare av 25 år, 505,000 kronor vid en inträdesålder av 30 ar
och 560,000 kronor vid en inträdesålder av 35 år. Därest antalet ordinarie tjänsteman hos statens
järnvägar framdeles kommer att nedgå, minskas givetvis dessa belopp.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 1.)
Bilaga B 1.
Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 31 december 1934 etter
“självkostnadsgrunder“ (räntetot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.
(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)
Tillgångar
I. Kapitalbehållning enl. räkenskaperna
II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter
för förefintliga befattningshavare (delägare
och f. d. delägare)
1)
2)
avseende äktenskap (nuvarande och
blivande), ingångna senast då befattningshavare
uppnått 50 års ålder
högre lönegrader..................
lägre lönegrader ..................
avseende äktenskap ingångna efter
det befattningshavare uppnått 50 års
ålder
a) redan ingångna äktenskap
högre lönegrader ................
lägre lönegrader ................
b) framdeles ingångna äktenskap
högre lönegrader ................
lägre lönegrader..................
III. Kapitalvärdet av åldersskillnadsavgifter för
förefintliga befattningshavare och tjänstepensionärer
(delägare och f. d. delägare)
a)
återstående avgifter för redan ingångna
äktenskap
högre lönegrader....................
lägre lönegrader ....................
b) avgifter för framdeles ingångna äktenskap
högre
lönegrader....................
lägre lönegrader ....................
IV. Kapitalvärdet av oguldna retroaktivav
gifter
och vissa oguldna årsavgifter ....
Skulder
I. Kapitalvärdet av utgående pensioner till
änkor och barn
änkor ................................
minderåriga barn......................
understöd enl. § 6 mom. 4 i kassans
reglemente..........................
Transport
av återstående årsavgifter
Balansräkning
nr 1
Kassans nuvarande
reglemente,
dock allmänna
familjepensionsreglementets
(prop.
201) barnpensionsbestämmelser
-
Balansräkning
nr 2
Kassans nuvarande
reglemente,
dock allmänna
familje
pensionsreglementets
(prop.
201) barnpensionsbestämmelser
för nuvarande
delägare
i tjänst
enl. kassans
reglementes
huvudbestämmelser
-
Balansräkning nr 3
Avgifter och pensioner enl. överenskommelsen
den 27 april 1936 (utan inräknande
av pensions- och dyrtidstillägg
eller, vad angår delägare i tjänst enl.
reglementets huvud bestämmelser, 120- kronorstillägg och rörlig pensionsdel;
hänsyn ej tagen till utsträckning av pensionsrätten
för hustru genom införande
av pensionsrätt för frånskild hustru,
eller — vad beträffar delägare i lägre
lönegrader, som nu äro yngre än 60 år —
genom höjning av nuvarande högsta
gränsålder för äktenskaps ingående, i
allmänhet pensionsåldern 60 år,
till 65 år)
kr.
kr.
kr.
80,910,542
80,910,542
80,910,542
''
2,692,004
13,767,539
2,692,004
13,767,539
H 1 3,023,666
L 114,538,219
23,377
32,383
23,377
32,383
86,703
258,013
86,703
258,013
,
43,236
67,908
43,236
67,908
43,236
67,908
65,783
113,275
65,783
113,275
27,349
34,590
104,742
104,742
104,742
98,165,50o
98,165,505
98,750,252
2 25,591,856
2,038,324
2 25,591,856
1,000,819
3 31,222,064
4 1,220,999
780,103
780,103
780,103
28,410,283
27,372,778
33,223,166
balansräkning nr 3 kan ej specificeras på de olika underrubri
-
1 Kapitalvärdet
kerna till II.
3 Utan hänsyn till gratifikationer till Ps-pensionärer.
3 122 % av värdet i balansräkning nr 2. För P3-pensionärerna har härigenom gjorts en avsättning av 296,858
kronor för en årlig förhöjning med 22 % av den tillförsäkrade pensionen. För de s. k. gratifikationerna, vilka
enligt överenskommelsen skola utgå för denna kategori i stället för 22 ^-förhöjning, kräves en sammanlagd avsättning
av 525,801 kronor. Differensen 228,943 kronor är avsedd att, omräknad per tidpunkten för statens
övertagande av kassans rörelse, täckas av statsmedel.
* 122 % av värdet i balansräkning nr 2.
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 1.)
(Forts.) Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 31 december 1934
etter “självkostnadsgrunder“ (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.
(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)
Transport
II. Kapitalvärdet av förefintliga befattnings
havares
rätt till familjepension för efterlevande
A)
befattninghavare i tjänst enl. kassans
reglementes huvudbestämmelser
a) äktenskap (nuvarande och blivande)
ingångna senast då befattningshavare
uppnått 50 års ålder
högre lönegrader..................
lägre lönegrader ..................
b) äktenskap ingångna efter det befattningshavare
uppnått 50 års ålder
1) redan ingångna äktenskap
högre lönegrader................
lägre lönegrader ................
2) framdeles ingångna äktenskap
«) av f. d. delägare (utträdda efter
uppnådda 50 år)
högre lönegrader ............
lägre lönegrader..............
fl) av delägare, som nu äro äldre
än 50 år
högre lönegrader ............
lägre lönegrader..............
y) av delägare, som nu äro yngre
än 50 år
högre lönegrader ............
lägre lönegrader..............
B) befattningshavare i tjänst enl. kassans
reglementes övergående stadganden
samt tjänstepensionärer
a) äktenskap ingångna senast då befattningshavare
uppnått 50 års ålder
högre lönegrader..................
lägre lönegrader..................
b) äktenskap ingångna efter det befattningshavare
uppnått 50 års ålder
högre lönegrader..................
lägre lönegrader ..................
III. Överskott (okorrigerat) ..................
Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %
effektiv ränta, varvid dock fastigheterna upptagas
i enlighet med av distriktssekreterare
Rune verkställd värdering (inkl. värdet efter
4 % av merinkomst på grund av kontrakt med
S. J.), se bilagorna B 2 och B 3, nedgår kapitalbehållningens
värde med förlust å fastigheter
2,523,647 kr., men ökas samtidigt med
vinst å värdepapper 2,239,404 kr. och avsatt
regleringsfond för obligationsvärden 286,985
kr.; överskottssaldo: ......................
Det med hänsyn härtill korrigerade överskottet
blir ...................................... 1 * 3
Balansräk- ning nr 1
Balansräk- ning nr 2
Balansräkning nr
28,410,283
27,372,778
33,223,166
8,636,415
34,548,355
8,636,415
34,548,355
‘10,549,785
‘41,758,303
244,510
404,818
244,510
404,818
‘ 299,858
1491,214
169,389
122,745
169,389
122,745
169,389
122,745
9,491
19,004
9,491
19,004
‘ 11,579
1 23,185
203,998
535,772
203,998
535,772
‘ 261,007
‘ 808 886
1,428,624
6,246,438
1,428,624
6,246,438
8 1,742,921
s 7,620,654
101,005
311,394
16,773,264
98,105,505
101,005
311,394
17,810,769
98,105,505
8 123,226
3 379,901
1,164,433
98,750,252
2,742
2,742
2,742
16,776,006
17,813,511
1,167,175
1 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet
av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör
ungefär 7,270,000 kronor.
3 122 % av värdet i balansräkning nr 2.
8 122 % av värdet i balansräkning nr 2. Egentligen skulle ifrågavarande post vara ett eller annat tusental
kronor lägre av den anledning att 22 %-förhöjningen cj skall tillkomma framdeles återinträdda delägare i tjänst
enligt övergående stadganden.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 2.)
Bilaga B 2.
Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 31/12 1934.
Bokfört
värde
Värde enl. en eff.
ränta
Marknads- värde
81A2 1934
kr.
Kapitaltillgångar.
kr.
av 3.5 %
kr.
av 4 %
kr.
A. Fastigheter uthyrda till S. J.1
värde utan hänsyn till merinkomst på grund
av kontrakt med S. J.........
jö,673,080
2 4,509,600
21,617,000
2 2,327,000
2 8,453,600
13,186,117
1,220,325
4,054,398
21280,740
209,520
2,446,883
320,838
809,202
5,090,529
29,618,552
2 4,509,600
21,617,000
2 2,327,000
2 8,453,600
12,030,979
1,195,671
3,900,179
2,213,005
204,920
2,391,853
313,776
792,587
4,985,144
28,028,114
kapitaliserad merinkomst på grund av kon- trakt med S. J. ...
i egen förvaltning1 ........
2,304,167
10,977,247
11,531,833
1,148,212
3,655,514
2,090,500
199,000
2,203,518
243,030
762,875
4,670,778
26,505,260
Summa A
B. Obligationer
Svenska statens........
19 7QA H/IP;
Sveriges allm. hypoteksbank........
1,271,594
4,259,900
2,301,000
218,000
2,485,721
294,000
810,500
5,410,226
30,840,986
Sveriges statshypotekskassa............
Svenska bostadskreditkassan ......
Inteckningsgaranti A.-B......
Utfärdade eiler garanterade av svensk kommun
Svenska trafikbolags......
Svenska industribolags....
Andra obligationer .....
C. Förlagsbevis........
1,023,167
27,528,427
1,071,903
30,690,455
Summa B + C
29,090,341
31,915,986
D. Lån utfärdade eller garanterade av svensk
kommun ............
5,210,707
942,058
29,824,000
30,766,058
5,551,679
1,108,207
30,130,391
31,238,598
E. Inteckningslån
Amorteringslån avseende av kassan försålda
fastigheter .............
1,049,631
9Q Q77 QQ1
Övriga ................
Summa E
31,027,622
F. Lån till Riksgäldskontoret mot säkerhet av
inteckningar i f. d. Uppsala-Gävle järnvägs A.-B.
3,257,735
3,691,340
3,522,631
G. Lån mot säkerhet av Göteborgs hypoteks- kassas obligationer.............
300,000
2,274,314
723,962
187,135
1,600
1
360,030
2,274,314
723,962
187,135
1,600
1
912,698
338,070
9 974 Sid
H. Kassa och banker............
I. Övriga tillgångar (ej försäkringstekniskt be- räknade poster)
Upplupna räntor ..................
723,962
187,135
1,600
1
912,698
Fordringar hos Kungl. Järnvägsstyrelsen ..
Förskotter ..................
Inventarier ........................
Summa I
912,698
Summa kapitaltillgångar
81,227,186
83,172,614
80,942,943
Skulder (ej försäkringstekniskt beräknade poster)
Donationsfonder ..............
24,215
286,985
5,444
316,644
24,215
24,215
Regleringsfond för obligationsvärden..........
Övriga skulder..................
5,444
29,659
5,444
29,659
Summa skulder
Saldo: tillgångar över skulder
80,910,542
83,142,955
80,913,284
1 Uppdelningen på »uthyrda till S. J.» och >i egen förvaltning» har skett på grundval av
förhållandena januari 1936.
2 Enligt en av distriktssekreterare E. Rune den 15 januari 1936 avgiven värdering; sammanlagt
taxeringsvärde utgör 6,790,600 kronor. Merinkomsten på grund av kontrakt med S. J. har
såväl i 4 %- som 3.5 %-kolumnen kapitaliserats efter en räntefot av 4 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 2.) 41
Specifikation angående inteckningslån.
Låne-
belopp
Inom 50 %
av tax.- värdet
över 50 %
inom 60 %
Över 60 %
inom662/sS»
Över66V«3»
inom 75 %
Över 75 %
Amorteringslån avseende av
kassan försålda fastighe- ter ................ kr.
%
942,058
100.0
0
0.0
53,040
5.6
130,600
13.9
221,420
23.5
536,998
57.0
Övriga inteckningslån kr.
%
29,824,000
100.0
25,415,050
85.2
3,549,990
11.9
558,293
1.9
145,167
0.5
155,500
0.5
Summa inteckningslån kr.
*
80,766,058
100.0
25,415,050
82.6
3,603,030
11.7
688,893
2.2
366,587
1.2
692,498
2.3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga B 3.
rf>-
M)
Fastigheter tillhöriga Statens Järnvägars änke- och pupillkassa 31 december 1934 (värdering januari 1936).
Fastighetens benämning
Taxerings-
värde
Kr.
Bokfört
värde
Kr.
Av distrikts- sekreterare
Rune upp- skattat värde
Kr.
Årlig mer- inkomst på
grund av
kontrakt
med S. J.
Kr.
Årlig''förlust
på grund av
kontrakt
med S. J.
Kr.
Kontraktet
utgår den
Uthyrda till Statens järnvägar:
Kv. Myrstacken nr 24, Stockholm........................
1,100,000: —
2,550,142: 61
1,150,000
n oom-
i/1ft 194fi
»
Kannan nr 1, > ........................
920,000: —
2,188,390: 98
970,000
-/
»
Krogen nr 12, litt. A, Norrköping....................
169,600: —
176,206: 05
169,600
—
1,000: —
Vi 1938
»
» > 12, > B, > ....................
148,000: —
115,095: 90
150,000
—
—
3,000: —
Vio 1943
>
Bromsaren nr 1, Linköping..........................
60,000: —
96,728:16
60,000
—
1,000: —
—
Vio 1944
>
Åvestrand nr 4, Krylbo..............................
160,000: —
601,171: 19
140,000
—
22,000: —
—
7« 1945
>
Tuben nr 1—4, Mjölby..............................
300,000: —
677,928: 61
200,000
—
28,000: —
—
>/* 1945
>
Smaragden nr 1, Göteborg ..........................
500,000: —
487,585:36
540,000
—
—
13,000: —
Vio 1939
>
Karlsvik nr 1, Karlstad..............................
330,000: —
443,323:51
340,000
—
2,000: —
—
*/i 1937
>
Bagaren nr 7, Kristinehamn ........................
624,000: —
919,157: 56
390,000
—
27,000: —
—
>/< 1945
>
Sillen nr 5, Luleå ..................................
400,000: —
416,349:85
350,000
—
—
1,000: -
Vio 1941
Lägenheten Läreda, Hässleholm..........................
25,000: —
1,000: —
50,000
—
—
—
4,736,600: —
8.673,079: 78
4,509,600
—
190,000: —
18,000: —
I egen förvaltning:
Kv.
Stadens dike nr 5, Stockholm........................
270,000: —
177,538:77
340,000
—
>
Bromsaren nr 2, Linköping..........................
175,000: —
216,928:94
200,000
—
»
Vaktposten nr 8, Göteborg ..........................
200,000: —
214,050: 90
230,000
—
>
Fyrisvallen nr 1, > ..........................
302,000: —
380,241: 89
302,000
—
>
Mörkelyckan, Skövde................................
65,000: —
52,103: 49
70,000
—
>
Jungmannen nr 5, Jönköping........................
310,000: —
317,966: 28
325,000
—
Gustav nr 7, Malmö................................
572,000: —
736,795:89
700,000
—
»
Arken nr 1, Östersund ..............................
160,000: —
208,541:48
160,000
—
2,054,000: —
2,304,167: 64
2,327.000
—
Summa
6,790,600: —
10,977,247:42
6,836,600
—
Anm. Det kapitaliserade värdet av merinkomsten netto på grund av kontrakt med S. J., vilket ej inräknats i resp. fastigheters uppskattade
värden, utgjorde per den 31 december 1934 efter 4 % 1,617,000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 258. (Bil. B 3.)
20
21
22
23
24.
25
26
27
28.
29
30
31,
32
33
34
35
36
37
38
39
40.
41
42.
43,
44,
Kungl. Maj.ts proposition nr 258
(Bil. B 4.)
43
Bilaga B 4.
Lägre
lönegrader
Högre
lönegrader
X
Lägre
lönegrader
Högre
lönegrader
0.005
0.014
45................
0.014
0.040
0.005
0.015
46................
0.015
0.042
0.005
0.015
47................
0.016
0.044
0.006
0.016
48................
0.016
0.046
0.006
0.016
49 :..............
0.017
0.048
0.006
0.017
50................
0.018
0.051
0.006
0.018
51................
0.019
0.053
0.007
0.019
52................
0.020
0.056
0.007
0.019
53................
0.020
0.058
0.007
0.020
54................
0.021
0.061
0.008
0.021
55................
0.022
0.063
0.008
0.022
56................
0.023
0.066
0.008
0.023
57................
0.023
0.068
0.009
0.024
58................
0.024
0.071
0.009
O.025
59................
0.025
0.073
0.009
0.026
60................
0.026
0.076
O.oio
0.027
61................
0.026
0.079
0.010
0.028
62................
0.027
0.082
0.011
0.029
63................
0.028
0.086
O.on
0.031
64................
0.029
0.089
0.012
0.032
65................
0.030
0.093
0.012
0.033
66................
0.031
0.097
0.013
0.035
67................
0.032
0.102
0.013
0.037
68................
0.033
0.106
0.014
0.C38
69................
0.034
0.110
70................
0.035
0.112
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga B 5.
Åldersskillnadsavgifter i procent av änkepension vid olika beräkningsgrunder elter 4 % räntefot under förutsättning av
en normal åldersskillnad av 10 år (engångsavgift eller ock årlig avgift utgående så länge man och hustru båda leva).
Mannens
ålder vid
avgifts- betal- ningens
början
Hustrun nedanstående antal år yngre än mannen
1 5 år
2 0 å r
Engångsavgift
Årlig avgift
Engångsavgift
Årlig avgift
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
L
H
L
H
L
H
L
H
50
55
60
65
71.7
86.8
104.5
122.4
73.8
88.7
105.0
122.3
78.4
93.7
110.1
127.1
5.50
7.41
10.18
14.09
5.25
7.11
9.75
13.59
6.61
8.16
11.17
15.44
137.2
165.4
199.6
237.3
141.6
170.5
202.9
237.8
149.1
178.6
211.3
245.7
10.36
13.91
19.18
26.77
9.96
13.48
18.52
25.88
11.81
15.37
21.12
29.28
Mannens
ålder vid
avgifts- betal- ningens
början
Hustrun nedanstående antal år yngre än mannen
2 5 & r
3 0 å r
Engångsavgift
Årlig avgift
Engångsavgift
Årlig avgift
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
Nuvarande
bestäm-
melser
Förestående
grunder1
L
H
L
H
L
H
L
H
50
55
60
65
195.3
235.5
283.5
338.6
201.5
243.3
290.7
342.5
210.8
253.4
301.1
352.3
14.64
19.68
27.00
37.82
14.08
19.07
26.27
36.81
15.90
21.65
29.82
41.51
247.1
296.5
356.8
426.1
253.3
306.4
367.3
434.6
263.7
317.7
378.9
445.6
18.41
24.59
33.73
47.27
17.62
23.90
32.99
46.36
19.82
27.02
37.32
52.15
Här avses beräkningsgrunderna i avdelning 2 för »redan ingångna äktenskap».
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 5.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
V*''Vf:
, ■ «t i fr''
■ .a a 1 *''•»*
• V- .
■ . *
ti*--*
■.r
-
•''U ■ 4&
•*- -itf
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 6.)
Jämförelse mellan årliga avgifter för återinträdd obefordrad delägare enligt kassans
räntefot 4 %) och enligt avtalade nya bestämmelser för tillämpning av 9 mom. i
3 år yngre; räntefot 3.25 %
Årsavgiften antages utgöra 3.5 % av högsta A-ortslön. Års- och åldersskillnadsavgifter antagas
Hustrun nedanstående
0 år
Mannens
ålder vid
avgifts- betal- ningens
början
Åldersskillnads- avgift i procent av
änkepensionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter
i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuva-
rande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
50
0
0
87.00
87.00
0
159.00
159.00
0
55
0
0
87.00
87.00
0
159.00
159.00
0
60
0
0
87.00
87.00
0
159.00
159.00
0
65
0
0
87.00
87.00
0
159.00
159.00
0
Mannens
ålder vid
avgifts- betal- ningens
början
Hustrun nedanstående
10 år
Åldersskillnads- avgift i procent av
änkepensionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuva-
rande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
50
55
60
65
0
0
0
0
,10.99
14.28
18.79
25.03
87.00
87.00
87.00
87.00
154.70
174.96
202.75
241.18
67.70
87.96
115.75
154.18
159.00
159.00
159.00
159.00
276.81
312.08
360.43
427.32
117.81
153.08
201.43
268.32
Mannens
ålder vid
avgifts- betal- ningens
början
Hustrun nedanstående
2 0 å r
Åldersskillnads- avgift i procent av
änkepensionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuva-
rande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm-
melser1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
50
55
60
65
10.36
13.91
19.18
26.77
25.47
33.11
43.69
58.50
150.82
172.69
205.15
251.90
243.90
290.96
356.13
447.36
93.08
118.27
150.98
195.46
270.06
308.12
364.61
445.97
432.04
513.94
627.36
786.12
161.98
205.82
262.75
340.15
1 Avser förhållandena före avgång ur tjänsten så länge man och hustru bägge leva, efter
avgång ur tjänsten ingår endast åldersskillnadsavgiften i jämförelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. (Bil. B 6.)
47
Bilaga B 6.
nuvarande bestämmelser (åldersskillnadsavgift, om hustrun är mer än 10 år yngre;
överenskommelsen den 27 april 1936 (åldersskillnadsavgift, om hustrun är mer än
och nya dödlighetstabeller).
utgå så länge man och hustru bägge leva, årsavgiften dock endast intill avgång ur tjänsten.
antal år yngre än mannen
5 å r
Åldersskillnadsavgift i
procent av änkepen- sionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuvarande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm- melser 1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva- rande
bestäm- melser 1
Nya
bestäm- melser 1
ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
0
0
0
0
3.19
4.14
5.45
7.26
87.00
87.00
87.00
87.00
106.65
112.50
120.57
131.72
19.65
25.50
33.57
44.72
159.00
159.00
159.00
159.00
193.20
203.38
217.42
236.83
34.20
44.38
58.42
77.83
antal år yngre än mannen
15 år
Åldersskillnadsavgift i
procent av änkepen- sionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuvarande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm- melser 1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva- rande
bestäm- melser 1
Nya
bestäm- melser 1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
5.50
18.48
120.88
200.84
79.96
217.96
357.11
139.15
7.41
23.99
132.65
234.78
102.13
238.44
416.17
177.73
10.18
31.62
149.71
281.78
132.07
268.13
497.97
229.84
14.09
42.20
173.79
346.95
173.16
310.04
611.38
301.34
antal år yngre än mannen
2 5 år
Åldersskillnadsavgift i
procent av änkepen- sionen
Sammanlagda års- och åldersskillnadsavgifter i kronor
5:e lönegraden
15:e lönegraden
Nuvarande
bestäm-
melser
Nya
bestäm-
melser
Nuva-
rande
bestäm-
melser1
Nya
bestäm- melser 1
Ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
Nuva- rande
bestäm- melser 1
Nya
bestäm- melser 1
ökning
genom de
nya bestäm- melserna 2
14.64
19.68
27.00
37.82
31.83
41.44
54.79
73. Cl
177.18
208.23
253.82
319.97
283.07
342-27
424.51
540.44
105.89
134.04
171.19
220.47
315.94
369.97
448.44
564.43
500.22
603.24
746.35
948.10
184.28
233.27
297.91
383.67
2 Avser såväl förhållandena före som efter avgång ur tjänsten, så länge man och hustru
bägge leva.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1936:75 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 201 med förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m., nr 255 angående överenskommelser med civi s. 3 i texten