Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om arbetstiden vid automatisk tillverkning av fönsterglas m. m

1936-02-21 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:35, Med förslag till lag om arbetstiden vid automatisk tillverkning av fönsterglas m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 35.

1

Nr 35.

Kungl.| Majlis proposition till riksdagen med förslag till

lag om arbetstiden vid automatisk tillverkning av

fönsterglas m. m.; given Stockholms slott den 21

februari 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit härmed

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till

lag örn arbetstiden vid automatisk tillverkning av fönsterglas m. m. samt

lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138) örn

arbetstidens begränsning,

dels ock inhämta riksdagens yttrande beträffande ett å den internationella

arbetsorganisationens konferens år 1934 antaget förslag till konvention angående

arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Östen Undén.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 35.

178 86 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

Förslag

till

Lag

om arbetstiden vid automatisk tillverkning av fönsterglas m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Denna lag äger tillämpning å arbete för tillverkning av fönsterglas eller av

annat glas som allenast beträffande dimensionerna skiljer sig från fönsterglas,

därest arbetet bedrives med tillhjälp av automatiska maskiner och fortgår

utan avbrott jämväl under sön- och helgdagar.

2 §•

På begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör eller den, vars

rätt därav beröres, åligger det arbetsrådet att avgöra, huruvida visst arbete

är att hänföra till sådant, varå denna lag äger tillämpning.

Är mål, som handlägges vid domstol, beroende av fråga, varom i första

stycket förmäles, skall domstolen hänskjuta frågan till arbetsrådet, när part

sådant äskar eller domstolen finner det nödigt; och må slutligt utslag av

domstolen ej meddelas, förrän arbetsrådets beslut kommit domstolen tillhanda.

I annan fråga rörande lagens tillämpning, än som i första stycket avses,

har arbetsrådet att på begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör

eller den, vars rätt av frågan beröres, avgiva utlåtande.

3§-

1 mom. Arbetsgivare må icke använda arbetare till arbete under längre

sammanlagd tid, än att arbetstiden, raster oräknade, för en tidrymd av högst

fyra veckor motsvarar 42 timmar i veckan.

2 mom. Tillika skall iakttagas,

a) att arbetet skall bedrivas med minst fyra skiftlag;

b) att varaktigheten av ett arbetsskift ej må överskrida 8 timmar; samt

c) att vilotiden mellan två skift för samma skiftlag icke må understiga

16 timmar; dock att denna tidrymd, i den mån så finnes nödigt, må förkortas

vid tiden för den periodiska växlingen av skiftlagens timplan.

4§-

Har natur- eller olyckshändelse, oväntad utevaro av en eller flera medlemmar

av ett skiftlag eller annan oförutsedd omständighet vållat väsentlig

rubbning i ett glasbruks drift eller ock medfört överhängande fara för sådan

rubbning eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må arbetare, i den mån

så är nödigt med hänsyn till berörda förhållande, användas till arbete utöver

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts .proposition nr 35.

tid, sorti angives i 3 § 1 moni. och 2 mom. b), samt utan iakttagande av den

i 3 § 2 mom. c) stadgade vilotid. Örn sådant arbete samt dess anledning,

omfattning och varaktighet åligger det arbetsgivaren att senast inom två

dygn från dess början göra anmälan till arbetsrådet.

Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd därtill

sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan har arbetsrådet

att ofördröjligen meddela beslut.

Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när densamma

i betalt brev avlämnats till allmänna posten. 9

5§-

Rörande arbetares användande till arbete enligt 4 § åligger det arbetsgivaren

att senast den första söckendagen i näst därpå följande kalendervecka

göra anteckning i särskild journal, upprättad enligt formulär, som

fastställes av arbetsrådet. Nämnda myndighet äger dock föreskriva, att

anteckning örn övertid får verkställas å annan tid och på annat sätt än nu

angivits.

Arbetarna äga rätt att genom utsedd representant på anfordran erhålla

del av övertidsjournalen.

Beslut av arbetsrådet enligt 4 § skall biläggas journal eller annan handling,

däri anteckning enligt första stycket skall göras, och skall journalen

eller handlingen jämte bilagda beslut förvaras å arbetsstället under minst

tre år, räknat beträffande journalen eller handlingen från den tid, då sista

anteckningen gjordes däri, och beträffande beslutet från detsammas datum.

6 §•

Angående arbetsrådets behandling av ärenden enligt denna lag skola i

tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 9 § lagen den 16 maj 1930 örn

arbetstidens begränsning.

7 §•

1 mom. Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen den

29 juni 1912 örn arbetarskydd.

2 mom. Å arbetsställe skola å lämplig plats finnas anslagna ej mindre

denna lag än även arbetstidsschema, angivande när arbetet börjar och slutar

för varje skiftlag.

8 §•

Använder arbetsgivare arbetare till arbete i strid mot vad i denna lag är

stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, straffes med

dagsböter. Är arbetaren under aderton år och har användandet skett med

faders eller målsmans vetskap och vilja, vare fadern eller målsmannen förfallen

till böter från och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när lian varder

därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits,

fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

9 §•

Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som föreskrives

i 4 §, eller att iakttaga vad enligt 5 § eller 7 § 2 mom. åligger honom,

straffes med dagsböter.

Har arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i anteckning,

som "avses i 5 §, straffes med dagsböter, ej under fem.

10 §.

Förseelse mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid allmän

domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

11 §•

Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande

användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan begränsning

lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts propositim nr 38.

6

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138) om

arbetstidens begränsning.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Denna lag —--här nedan.

Från lagens tillämpning undantagas:

a) arbete, som — — — — — —-----------—

---—---—----------eller badinrättning,

k) sådant arbete i hotell-, restaurang eller kaférörelse, som är att hänföra

till allmänhetens direkta betjänande,

l) arbete, som åligger portvakt och av honom väsentligen förrättas i hans

bostad,

m) arbete, som omförmäles i lagen örn arbetstiden vid automatisk tillverkning

av fönsterglas m. m.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 35.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 31 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, "Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och justitiedepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Utredning har sedan någon tid pågått rörande upptagande i svensk lagstiftning

av bestämmelserna i ett å den internationella arbetsorganisationens

konferens i Genéve år 1984 antaget förslag till konvention angående arbetstiden

i automatiska fönsterglasbruk. Jag anhåller nu att få anmäla denna

fråga.

Forslaget i allmänhet.

Konventionens innehåll.

Konventionen äger tillämpning å personer, som i varandra avlösande skift

arbeta med nödvändigtvis kontinuerliga förrättningar i fönsterglasbruk, vilka

med tillhjälp av automatiska maskiner framställa fönsterglas eller annat glas

med samma egenskaper och skiljande sig från fönsterglas allenast i avseende

å tjocklek och övriga dimensioner. Såsom nödvändigtvis kontinuerlig är att

anse varje förrättning, som med hänsyn till den automatiska och kontinuerliga

tillförseln av smält glas och maskinernas gång nödvändigtvis måste utföras

utan avbrott vid någon tid på dagen eller natten eller i veckan (art. 1).

De personer, å vilka konventionen äger tillämpning, skola sysselsättas enligt

ett system, som innebär användande av minst fyra skiftlag. Arbetstiden

må icke i medeltal överskrida 42 timmar i veckan, och skall nämnda medeltal

beräknas med hänsyn till en tidrymd av högst fyra veckor. Ett arbetsskift

får icke räcka längre än 8 timmar. Ett och samma skiftlag skall mellan arbetsskiften

åtnjuta en vilotid av minst 16 timmar; dock att, där så är nödigt, den

sålunda bestämda tiden må förkortas vid den periodiska växlingen av skiftlagens

timplan (art. 2).

I den mån så är nödvändigt till undvikande av allvarlig rubbning av företagets

normala drift kunna avvikelser göras från reglerna örn arbets- och vilotid

i fall av inträffad eller hotande olyckshändelse, i fall trängande arbete

måste utföras å maskiner eller andra driftsinrättningar, i fall av »force

majeure» samt för att möta oförutsedd frånvaro av en eller flera medlemmar

av ett skiftlag. För de övertidstimmar, som i dylika fall utgjorts, skall lämplig

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

gottgörelse givas på sätt som bestämmes i den nationella lagstiftningen eller

genom avtal mellan vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer

(art. 3).

För att underlätta en effektiv tillämpning av konventionen åläggas arbetsgivarna

vissa skyldigheter. Arbetsgivare bör sålunda medelst anslag, anbragta

på i ögonen fallande sätt inom anläggningen eller på andra lämpliga ställen,

eller på annat av vederbörande myndighet godkänt sätt tillkännagiva de tider

då arbetet för varje skiftlag börjar och slutar. Han bör vidare, sedan timplanen

tillkännagivits, icke förändra densamma utan meddelande därom på

sätt vederbörande myndighet godkänt. Slutligen bör han i en liggare anteckna

alla övertidstimmar, som utgjorts i förut omnämnda undantagsfall,

ävensom den därför givna gottgörelsen (art. 4).

Konventionen träder i kraft 12 månader efter det ratifikationer från två

medlemmar av internationella arbetsorganisationen registrerats av nationernas

förbunds generalsekreterare. Därefter träder konventionen i kraft för

varje medlem 12 månader från den dag, då dess ratifikation registrerats (art. 6).

Svensk översättning av konventionen torde få fogas såsom bilaga (Bilaga B)

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Konventionen har hittills ratificerats endast av Norge.

öällande bestämmelser.

Enligt lagen den 16 maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning må

arbetsgivare i regel icke använda arbetare till arbete under mer än 48 timmar

i veckan, därvid tillika skall iakttagas att arbetstiden per dygn icke överstiger

9 timmar. Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning, må dock annan

arbetstid tillämpas, örn därigenom icke uppkommer längre sammanlagd arbetstid

för en tidrymd av högst tre veckor, än att den motsvarar 48 timmar i veckan.

Från dessa i 4 § upptagna huvudregler medgiver emellertid lagen åtskilliga

undantag, bland annat för arbete som bedrives med tre skiftlag. Finnes sådant

arbete på grund av synnerliga skäl böra fortgå jämväl under sön- och helgdagar,

må enligt 5 § 2 mom. arbetsrådet, i den mån så prövas påkallat, medgiva

därför erforderligt undantag. Börande den närmare innebörden av lagens

övriga undantagsbestämmelser hänvisar jag till 5—7 och 10 §§ i lagen.

Förberedande behandling av frågan.

Innan konventionsförslaget antogs behandlades frågan förberedelsevis på

arbetskonferensens nästföregående sammanträde. Till grund för denna behandling

låg en av internationella arbetsbyrån år 1933 avgiven rapport. Av

denna framgick bland annat, att, medan fönsterglas tidigare framställdes

medelst blåsning för hand, detta förfaringssätt under senare år alltmera fått

vika för andra metoder, enligt vilka det smälta glaset med maskin dragés ut

till en skiva, som under dragningen avkyles. Dessa metoder anses av teknisktekonomiska

skäl kräva, att arbetet bedrives kontinuerligt. Emellertid förekommer

inom så kallade automatiska fönsterglasbruk även åtskilligt arbete,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 35.

vali avbrott utan olägenhet kan ske. Det kontinuerliga arbetet, vilket givetvis

måste uppdelas i skift, har för arbetarna medfört natt- och söndagsarbete, å

olika tider på dygnet infallande arbetsvila samt ofta även förlängd sammanlagd

arbetstid. Det minskade behovet av mänsklig arbetskraft har även medfört en

betydande arbetslöshet bland glasbruksarbetarna. I rapporten meddelades

vidare, att vid tiden närmast före rapportens avgivande de ledande fönsterglasproducerande

länderna, tillhörande arbetsorganisationen, voro i nu nämnd ordning

Belgien, Tjeckoslovakien, Tyskland och Frankrike, samt att skiftarbetet i

de automatiska fönsterglasbruken i olika länder var anordnat efter i huvudsak

tre skilda system, ett med 56, ett med 48 och ett med 42 timmars genomsnittlig

arbetsvecka. 56 timmars arbetsvecka tillämpades vid sammanlagt 220

maskiner i åtskilliga länder, bland andra Tjeckoslovakien och Tyskland. 48- timmarsvecka förekom i Sverige och några andra länder vid tillhopa 23

maskiner. I Belgien, Frankrike och Norge tillämpades 42-timmarsvecka vid

sammanlagt 243 maskiner, därav i Belgien vid 202 maskiner. I Belgien och

Frankrike var dock endast för vissa av de i den kontinuerliga driften sysselsatta

arbetarna arbetstiden begränsad till 42 timmar i veckan. Där sådan begränsning

var införd, tillämpades ett system av fyra 8-timmarsskift med en

regelbunden rast av 24 timmar för varje arbetare mellan två på varandra följande

skift. I de fall åter, där arbetstiden översteg 42 timmar i veckan, tilllämpades

treskiftssystem av ett flertal olika typer.

Efter arbetskonferensens förberedande behandling utsände arbetsbyrån till

de olika regeringarna ett frågeformulär i ämnet. Formuläret remitterades för

vårt lands vidkommande för yttrande till delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet, som i sin tur inhämtade yttranden från socialstyrelsen,

kommerskollegium, arbetsrådet, svenska arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen i Sverige. Av de i ärendet Förda myndigheterna och sammanslutningarna

tillstyrkte endast arbetsrådet och landsorganisationen en

internationell begränsning av arbetstiden vid de automatiska fönsterglasbruken,

därvid arbetsrådet föreslog en begränsning av arbetstiden till 48 timmar

i veckan samt landsorganisationen förordade införandet av ett 4-skiftsystem

med 7-timmarsskift och 42 timmars arbetsvecka. För egen del tillstyrkte delegationen

en reglering, innebärande i huvudsak en begränsning av arbetstiden*

till högst 48 timmar per vecka och 8 timmar per skift.

Ur berörda yttranden må följande här återgivas.

Socialstyrelsen erinrade, att styrelsen i ett tidigare yttrande över internationella

arbetsbyråns rapport föreslagit, att de med smältning och dragning

sysselsatta arbetarna skulle omfattas av en ifrågasatt reglering samt att därvid

de för synnerligen stark hetta utsatta arbetarna borde hava arbetstiden

begränsad till 6 timmar per skift och 36 timmar per vecka med ett hoppande

skift, medan för övriga arbetare 8-timmarsskift och hoppande skift, så att

arbetstiden bleve 48 timmar per vecka, kunde godtagas. Nämnda yttrande

hade avgivits med stöd av iakttagelser och rön från tidigare inspektionsbesök

av chefen för socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå vid landets båda automatiska

fönsterglasbruk i Glava och Oxelösund. Vid tiden för dessa besök hade

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 35.

temperaturen vid ugnarna på grund av hög yttertemperatur samt otidsenliga

avskärmnings- och utsugningsanordningar varit abnormt hög och vållat där

sysselsatta arbetare stort obehag. Vid senare besök av nämnde byråchef i

Oxelösund hade emellertid de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen befunnits

avsevärt förbättrade. Även vid Glava glasbruk hade enligt uppgift av

yrkesinsjiektören i sjunde distriktet olägenheten av den starka hettan till stor

del eliminerats genom ugnens avskärmning och tillförsel av frisk luft. Vid

båda dessa arbetsplatser torde dessutom möjligheter föreligga att i än högre

grad förbättra arbetsförhållandena vid ugnarna. På grund därav syntes icke

erforderligt att för våra svenska anläggningars vidkommande påyrka ett införande

av fyra skift per dygn.

Arbetsrådet fann det framgå av internationella arbetsbyråns rapport, att

de väsentliga skälen till den föreslagna regleringen vore att söka i dels den

stora arbetslöshet, som drabbat arbetarna inom fönsterglasindustrin till följd

av denna industris övergång till s. k. automatisk drift, dels ock dessa arbetares

önskan att erhålla förbättrad söndagsledighet. Man kunde icke undgå att fråga

sig, varför internationella arbetsorganisationen begränsat sin aktion för berörda

i och för sig behjärtansvärda och från social synpunkt välmotiverade

syften till att avse allenast den automatiska fönsterglasindustrin, då liknande

förhållanden rådde på åtskilliga andra håll. Ledamöter av arbetsrådet hade för

utredning i ärendet besökt Oxelösunds glasbruk och därvid icke iakttagit

några särskilt ogynnsamma arbetsförhållanden annat än vid smältugnen, där

en stark hetta varit rådande. Med hänsyn till arbetstidsförhållandena inom

de båda svenska fönsterglasbruken i Glava och Oxelösund, sådana dessa förhållanden

sannolikt komme att gestalta sig från och med år 1934, kunde emellertid

en internationell begränsning av arbetstiden till 48 timmar i veckan anses

önskvärd.

Från arbetsrådets yttrande anmälde herrar Holmström och Bergman avvikande

mening i vad yttrandet icke överensstämde med landsorganisationens

förutberörda i ärendet avgivna yttrande.

I sitt svar på frågeformuläret anförde svenska regeringen i huvudsak följande.

Genom en konvention borde regleras sättet för beredande av vila och skiftväxling

i automatiska fönsterglasbruk, varmed kunde förstås anläggningar för

tillverkning av fönsterglas, där glasskivan medelst maskinell anordning

utdroges från den smälta glasmassan och denna procedur mäste fortgå kontinuerligt

utan uppehåll för sön- och helgdagar. Konventionen borde omfatta

alla nödvändigtvis kontinuerliga arbeten och samtliga därmed sysselsatta personer,

för såvitt de ej intoge en ledande ställning eller beklädde en förtroendepost.

Arbetstiden borde begränsas till 42 timmar per vecka, beräknat för en period

av fyra veckor. Arbetstiden för varje skift borde vara högst 8 timmar med en

vilotid mellan skiften av minst 24 timmar. Antalet skift borde vara 4.

I den mån så vore nödvändigt för att undvika allvarlig rubbning av företagets

normala drift borde dock förlängning av arbetstiden medgivas vid inträffad

eller hotande olyckshändelse, för trängande arbeten i avseende å

maskiner eller redskap samt i fall av »force majeure».

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 35.

Några bestämmelser rörande löneförhöjning för övertidsarbete eller för

arbete under söndagar och allmänna fridagar borde icke intagas i konventionen,

utan borde frågor därom regleras genom kollektivavtalen.

För underlättande av konventionens tillämpning och kontrollen därå borde

föreskrivas åtgärder, innebärande anslående av ett tidsschema, angivande av

raster i tidsschemat samt förande av anteckningar örn övertidsarbete.

Å arbetsorganisationens konferens år 1934 antogs konventionsförslaget

med 87 röster mot 28. Av de svenska ombuden biträdde regeringsombuden

och arbetarombudet förslaget medan arbetsgivarombudet röstade mot detsamma.

över konventionsförslaget avgavs sedermera utlåtande av delegationen för

det internationella socialpolitiska samarbetet, som förklarade sig icke kunna

förorda en ratificering för Sveriges del av förslaget, samt såsom skäl härför

anförde i huvudsak följande.

Arbetsförhållandena i de automatiska fönsterglasbruken vore ej mer pressande

än inom en del andra verksamhetsområden med kontinuerlig drift, och

ej heller kunde det med fog göras gällande, att arbetslösheten inom nämnda

industrigren saknade motstycken på andra håll. Antalet arbetare, som i

fönsterglasbruken sysselsattes med nödvändigtvis kontinuerligt arbete, vore

för övrigt så litet att deras utökande med ett fjärde skiftlag icke kunde utöva

någon avsevärd verkan till arbetslöshetens minskande. Ett införande av fyrskiftsystem

med 42 timmars arbetsvecka inom den automatiska fönsterglasindustrien

skulle också kunna få vittgående konsekvenser, särskilt givetvis

för industrier med kontinuerlig drift. En eventuell lösning av den tillika på

dagordningen stående frågan örn fyrtiotimmarsveckan komme att göra den nu

föreslagna reformen överflödig.

För det fall konventionens bestämmelser emellertid skulle införlivas med

svensk lagstiftning föreslog delegationen, att konventionens innehåll måtte

upptagas i en särskild lag.

Mot delegationens yttrande anmäldes reservation av herr E. Johanson, som

ansåg att delegationen bort förorda Sveriges anslutning till konventionen.

Genom proposition (nr 84) till 1935 års riksdag anhöll Kungl. Maj:t örn

riksdagens yttrande angående, bland annat, nu ifrågavarande konvention. I

det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 8 februari 1935 framhöll jag, att enligt min mening skäl syntes

tala för en begränsning av arbetstiden vid de automatiska fönsterglasbruken

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i konventionsförslaget stadgades.

Då emellertid spörsmålet örn genomförandet av den för ratifikation av förslaget

erforderliga lagstiftningen ännu befunne sig i allenast förberedande

skick ansåg jag mig icke för det dåvarande kunna tillstyrka konventionens

ratificering.

Riksdagen meddelade sitt beslut i skrivelse, nr 87, varav framgick, att riksdagen

anslutit sig till den av mig uttalade uppfattningen, att konventionen

för det dåvarande icke borde ratificeras.

Socialstyrelsens förslag.

Den 8 februari 1935 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att inkomma

med utredning och förslag rörande de nya eller ändrade författningsbestäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

meisel-, som kunde bliva erforderliga därest Sverige anslöte sig till konventionen.

Till fullgörande av detta uppdrag anförde socialstyrelsen i en den 15

oktober 1935 till socialdepartementet inkommen skrivelse följande.

Styrelsen har till en början tagit under övervägande, huruvida konventionsförslagets

bestämmelser kunde infogas i någon redan gällande författning,

med vilken de kunde anses äga samband. De författningar, som härvid kunna

ifrågakomma, torde endast vara lagen örn arbetstidens begränsning och lagen

om arbetarskydd. Det synes emellertid styrelsen, som örn föreskrifter av sa

speciell natur som de i konventionsförslaget avsedda icke lämpligen böra intagas

i någon av de båda nämnda lagarna, vilka hava en mera allmän räckvidd.

Att intaga bestämmelserna i en administrativ författning, som skulle utfärdas

av Kungl. Majit med stöd av 7 § 1 mom. arbetarskyddslagen, synes ej

heller kunna förordas. Detta lagrum asyftar utfärdande av närmare föreskrifter,

som finnas erforderliga för tillämpning av 3 § samma lag i avseende

å visst slag av sysselsättning eller användande av visst slag av maskin, redskap

eller arbetslokal. Berörda 3 § stadgar skyldighet för arbetsgivare att

iakttaga allt, som i avseende å arbetslokaler, maskiner och redskap eller eljest

med hänsyn till arbetets natur skäligen kan anses av nöden för att skydda hos

honom sysselsatta arbetare mot olycksfall och ohälsa i arbetet. Konventionsförslagets

bestämmelser torde emellertid knappast i första hand vara tillkomna

i syfte att bereda skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet, och fog för utfärdande

av sådana närmare föreskrifter, som avses i 7 § 1 mom. arbetarskyddslagen,

torde därför icke kunna anses föreligga.

Endast den utvägen synes alltså stå till buds, att de i konventionsförslaget

angivna bestämmelserna utfärdas i form av en särskild lag; och får styrelsen

i sådant syfte avgiva följande

Förslag

till

Lag angående arbetstiden i automatiska fönster glasbruk.

Denna lag äger tillämpning å sådant nödvändigtvis utan avbrott, jämväl

under sön- och helgdagar fortgående arbete med regelbunden skiftindelning,

som bedrives i fönsterglasbruk, vilka med tillhjälp av automatiska maskiner

framställa fönsterglas eller annat glas med samma egenskaper, som skiljer

sig från fönsterglas allenast i avseende å dimensionerna.

2 §-

1. Arbetsgivare må icke använda arbetare till arbete, som i denna lag avses,

under längre sammanlagd tid, än att arbetstiden, raster oräknade, för en

tidrymd av högst fyra veckor motsvarar 42 timmar i veckan.

2. Tillika skall iakttagas,

a) att arbetet skall bedrivas med minst fyra skiftlag;

b) att varaktigheten av ett arbetsskift ej må överskrida åtta timmar; samt

c) att vilotiden mellan två skift för samma skiftlag icke må understiga sexton

timmar; dock att denna tidrymd, i den mån så finnes nödigt, må förkortas vid

tiden för den periodiska växlingen av skiftlagens timplan.

3 §-

Beträffande arbete, som avses i denna lag, skola i övrigt, i den män de ej

äro stridande mot nämnda lag, bestämmelserna i lagen örn arbetstidens begränsning

i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 35.

över socialstyrelsens förslag hava efter remiss yttranden avgivits av kommerskollegium,

arbetsrådet, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

i Sverige.

Kommerskollegium har förklarat sig instämma i det förutberörda av svenska

arbetsgivareföreningen till delegationen för det internationella socialpolitiska

samarbetet avgivna yttrandet, vari uttalades, att arbetstidens längd, dess förläggning

och raster borde i likhet med övriga frågor rörande industrins arbetsförhållanden

bliva föremål för frivillig överenskommelse mellan arbetsgivarna

och arbetarna eller dessas organisationer och sålunda icke regleras vare sig

genom internationell eller nationell lagstiftning samt att en särlagstiftning

för den automatiska fönsterglasindustrin så mycket mindre vore erforderlig

som det manuella arbetet inom densamma vore inskränkt till ett minimum och

arbetarnas uppgift numera till stor del endast innefattade s. k. passningsarbete.

Kollegium har vidare funnit tveksamt, huruvida icke den föreslagna åtgärden

skulle åtminstone för något av de svenska företagen medföra en

starkare ekonomisk belastning än som rimligen kunde uthärdas. Vid övergång

till 4-skiftsystem måste nämligen arbetsstyrkan ökas, vilket i sin tur medförde

ökade krav på bostäder, i vilka företagen måste investera kapital. De ökade

utgifter för arbetslöner, som uppstode i samband med att kompensation genomfördes

för den nedsatta arbetstiden, fördyrade produktionen. Hedan nu läge

tillverkningskostnaderna i vissa konkurrerande länder avsevärt under de

svenska. Även vid ett internationellt genomförande av den föreslagna lagstiftningen

torde denna skillnad i tillverkningskostnad ökas till Sveriges

nackdel, enär i denna industri lönenivån i vårt land torde vara högre än i de

viktigare konkurrentländerna.

Slutligen har kollegium framhållit olägenheterna av att genom lagstiftning

införa 4-skiftsprincipen i ett enskilt fall sådant som detta. De motiv, som anfördes

för reformens genomförande vid de automatiska fönsterglasbruken,

torde med lika fog kunna göras gällande för åtskilliga andra industrier, t. ex.

järnhanteringen. Det ena av de inom landet arbetande automatiska fönster

glasbruken dreves av Oxelösunds Järnverks aktiebolag, vars huvudrörelse

representerades av masugnsdrift. Örn den föreslagna åtgärden genomfördes,

syntes den därför med all sannolikhet komma att införa ett allvarligt orosmoment

på arbetsmarknaden.

Beträffande det av socialstyrelsen utarbetade lagförslaget hade kollegium

inga erinringar att framställa.

Arbetsrådet har funnit bestämmelserna i 1 och 2 §§ i socialstyrelsens förslag

vara avfattade i överensstämmelse med konventionen. Ur formell synpunkt

föranledde desamma ingen erinran. Däremot bleve icke övriga i samband

med den nya lagstiftningen uppkommande frågor på tillfredsställande

sätt reglerade genom den i förslagets 3 § intagna hänvisningen till bestämmelserna

i lagen om arbetstidens begränsning. Ett klarare fixerande av de bestämmelser

i sistnämnda lag, vilka fortfarande skulle gälla för nu ifrågavarande

arbete, vore av behovet påkallat. Bland annat borde, antingen i den ifråga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

satta nya lagen eller i särskild lag, meddelas bestämmelser angående arbetsrådets

skyldighet att taga befattning med tillämpningen av den nya lagen. Därjämte

syntes i lagen om arbetstidens begränsning böra införas en hänvisning

av innehåll, att angående arbetstiden i automatiska fönsteiglasbiuk föreskrifter

funnes meddelade i särskild lag.

Arbetsgivareföreningen har inledningsvis uttalat sig i överensstämmelse

med det av föreningen i ämnet tidigare avgivna, av kommerskollegium åberopade

yttrandet. Därefter har föreningen anfört bland annat följande.

Vi vilja erinra örn, att arbetarna vid nu pågående avtalsförhandlingar för

de till arbetsgivareföreningen anslutna fönsterglasbruken, Glava Glasbruks

A. B. och Oxelösunds Järnverksaktiebolag, påyrkat genomförande för samtliga

arbetare av 42 timmars arbetsvecka jämte höjning av lönerna som kompensation

för den föreslagna förkortningen. Arbetsgivarna hava med hänsyn

till det ogynnsamma prisläget för fönsterglas —- en sänkning har ägt rum

under år 1935 med i genomsnitt cirka 15 procent — yrkat nedsättning av nu

utgående löner. Skulle arbetarnas framställning bifallas beträffande det skiftarbete

som lagförslaget omfattar, skulle detta medföra avsevärt ökade omkostnader

i arbetarlöner och nyinvestering av kapital för bostäder. Vid nuvarande

indelning i 3-skiftsystem sysselsättas sålunda vid Glava 68 skiftarbetare. Vid

en övergång till 42 timmars arbetsvecka med 4-skiftssystem skulle erfordras

80 arbetare. Detta skulle medföra en ökad årlig kostnad i fråga örn avlöning

och naturaförmåner med 28,200 kronor, varjämte komme en årlig kostnad för

ränta å investerat kapital och underhåll av bostäder med 2,800 kronor eller

tillhopa 31,000 kronor. Vid Oxelösund sysselsättas vid nuvarande indelning

i 3-skiftssystem 59 skiftarbetare. ''Vid 4-skiftssystem skulle erfordras 79 arbetare.

Detta skulle medföra en ökad årlig kostnad i fråga om avlöning med

70.000 kronor, varjämte komme en årlig kostnad för ränta å investerat kapital

för nybyggnad av bostäder med 6,400 kronor eller tillhopa 76,400 kronor.

Kapitaliseras dessa ökade årliga kostnader efter en räntesats av 6 procent, erhålles

för Glava ett belopp av 516,000 kronor och för Oxelösund ett belopp av

1.273.000 kronor. Mot denna ökning av kostnaderna svarar icke någon som

helst ökning av produktionskapaciteten. De av en lag betingade högre kostnaderna

skulle därför medföra en motsvarande minskning av anläggningarnas

värde. En övergång från 3-skifts- till 4-skiftssystem skulle följaktligen medföra

en avsevärd produktionsfördyring, vilket med hänsyn till den knappa

vinstmarginal, med vilken bruken för närvarande arbeta, skulle medföra utomordentliga

svårigheter att upprätthålla driften.

I detta sammanhang må även framhållas den försvagade ställning, som

fönsterglasindustrin vid ett genomförande av 4-skiftssystemet skulle erhålla

gentemot utlandet. Å den svenska marknaden avsättas för närvarande per år

cirka 260,000 lådor fönsterglas. Härav importeras cirka 20 procent, huvudsakligen

från Belgien, där tillverkningskostnaderna på grund av lägre arbetslöner

samt billigare råmaterial och bränsle ligga cirka 40 procent under de

svenska tillverkningskostnaderna. Skulle de svenska brukens produktionskostnader

ökas, kan en avsevärd stegring av importen befaras. Följden härav

skulle sannolikt bliva att Glava Glasbruk, som på grund av sitt geografiska

läge arbetar under särskilt ogynnsamma ekonomiska betingelser, finge nedlägga

driften.

På grund härav avstyrka vi bestämt varje nyreglering genom lag av arbetstiden

i automatiska fönsterglasbruk.

I,andsorganisationen, som i ärendet rådgjort med styrelsen för grov- och

fabriksarbetareförbundet, har förklarat sig icke hava något att erinra mot

socialstyrelsens lagförslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ho.

Skälen för att förslag framlagts till en internationell reglering av arbetstiden

vid automatiska fönsterglasbruk, innebärande huvudsakligen 4-skiftsindelning

samt arbetstidens minskning till 42 timmar i veckan, utgöras av de

olägenheter, som övergången till maskinell, kontinuerlig drift inom fönsterglasindustrien

vållat dess arbetare. I främsta rummet avser ökningen av

antalet skift samt arbetstidsförkortningen att något minska och i övrigt

bereda kompensation för olägenheter, som det hittills tillämpade skiftarbetet

medfört, såsom natt- och söndagsarbete samt till olika delar av dygnet förlagda

raster. En annan betydande olägenhet, utmärkande för denna industri,

består i den starka hettan invid de för glasets smältning använda ugnarna,

vilken förorsakar särskilt de med smältningen och glasets utdragning i skivor

sysselsatta arbetarna stora obehag. Av yttrandena framgår, att i detta hänseende

vissa förbättringar inträtt vid de svenska hithörande företagen, men

vad sålunda förekommit torde icke vara tillfyllest. Som ännu ett skäl för konventionen

har anförts möjligheten att som en följd av arbetstidsminskningen

arbete kunde beredas en del av dem som blivit arbetslösa vid den maskinella

driftens införande. Såsom framgår av uppgifterna i det föregående örn det

arbetarantal, som därvid kunde komma i fråga, är denna möjlighet för vårt

lands vidkommande av ringa vikt i och för sig.

Mot konventionen har invänts, att berörda olägenheter för arbetarna av

den maskinella driften uppvägdes av den lättnad i arbetsprestationerna, som

övergången från det tyngre manuella förfarandet medfört. Emellertid torde

den ständiga, spända uppmärksamhet, som kräves av åtskilliga i den maskinella

driften sysselsatta arbetare, i längden vara minst lika tröttande som det

tidigare förekommande manuella arbetet.

Det har vidare gjorts gällande, att lagstiftningsåtgärder i nu förevarande

syfte icke borde avse allenast en enstaka industri med kontinuerlig drift. Häremot

må emellertid anmärkas, att i det hänseende, varom nu är fråga, förefinnes

möjlighet att erhålla en internationell reglering, en omständighet som

torde vara av synnerlig vikt vid frågans bedömande.

Särskilt mot anslutning till konventionen från svensk sida lia i yttrandena

framhållits de ekonomiska konsekvenserna för den svenska fönsterglasindustrien.

Svenska arbetsgivareföreningen anför sålunda, att med den knappa

vinstmarginal, varmed denna industri för närvarande arbetade, de genom den

föreslagna arbetstidsminskningen ökade produktionskostnaderna skulle medföra

svårigheter att upprätthålla driften. Vidare har föreningen framhållit de

svenska företagens därigenom försvagade ställning gentemot den utländska

konkurrensen på området, särskilt den belgiska fönsterglasindustrien, vilken

arbetade med betydligt lägre tillverkningskostnader. Vad sålunda anförts

torde emellertid väsentligen gälla örn ett isolerat genomförande av förslaget

i Sverige men icke, därest konventionen ratificeras jämväl av de mera betydande

fönsterglasproducerande länderna. Den ifrågavarande industriens svårigheter

i övrigt att anpassa sig efter de förändrade produktionsvillkoren synas

i det anförda yttrandet hava betydligt överdrivits.

På grund av det anförda är jag beredd att föreslå sådana lagstiftningsåt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 35.

gärder, som göra det möjligt för Sverige att ansluta sig till konventionen.

Dock vill jag förorda, att en svensk ratifikation göres beroende av huruvida

konventionen ratificeras av de mera betydande fönsterglasproducerande länderna,

tillhörande internationella arbetsorganisationen, nämligen Belgien,

Frankrike och Tjeckoslovakien. Med hänsyn härtill ämnar jag föreslå att den

svenska lagstiftning, som blir nödvändig för konventionens förverkligande,

icke skall träda i kraft förrän å dag, som Konungen bestämmer.

Det av socialstyrelsen utarbetade lagförslaget har med ledning av de däröver

avgivna yttrandena undergått överarbetning inom socialdepartementet.

Därvid ha, i anledning av vad arbetsrådet anfört, i förslaget införts mer utförliga

tillämpningsbestämmelser, varjämte utarbetats särskilt förslag till lag

angående ändring i 1 § lagen om arbetstidens begränsning. Jag övergår nu

till en närmare redogörelse för departementsförslaget.

Förslagets detaljer.

Lag om arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk.

Fabriken.

Såsom framgår av det följande skall lagen å ena sidan icke äga tillämpning

å allt inom automatiska fönsterglasbruk förekommande arbete men å

andra sidan äga tillämpning även å arbete för framställning av glas, som

skiljer sig från fönsterglas, dock endast i avseende å dimensionerna. Med

hänsyn härtill kunde måhända erinringar göras mot rubriken i socialstyrelsens

förslag. Då emellertid styrelsens förslag i denna del fyller kravet på en kort

avfattning samt därtill kommer, att glas, som endast i fråga örn dimensionerna

skiljer sig från fönsterglas, icke inom vårt land torde automatiskt tillverkas

annorstädes än inom s. k. fönsterglasbruk, har styrelsens förslag till rubrik i

departementsförslaget synts kunna bibehållas oförändrat.

1 §•

Enligt 1 § socialstyrelsens förslag skall lagen äga tillämpning å sådant nödvändigtvis

utan avbrott, jämväl under sön- och helgdagar fortgående arbete

med regelbunden skiftindelning, som bedrives i fönsterglasbruk, vilka med

tillhjälp av automatiska maskiner framställa fönsterglas eller annat glas med

samma egenskaper, som skiljer sig från fönsterglas allenast i avseende å

dimensionerna.

Styrelsens förslag ansluter sig härutinnan helt till artikel 1 i konventionen.

I denna har icke, såsom svenska regeringen i sitt svar på internationella

arbetsbyråns frågeformulär föreslog och såsom skett i 2 § lagen örn arbetstidens

begränsning, från arbetstidsregleringen undantagits personer i ledande

ställning eller innehavare av förtroendeposter. Det har nämligen ansetts, att

då konventionen begränsades till do arbetare inom fönsterglasindustrien, vilka

sysselsattes med det nödvändigtvis kontinuerliga arbetet, konventionen borde

omfatta samtliga dessa arbetare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

Då sistnämnda uppfattning icke torde sakna berättigande, har jag funnit

mig kunna godtaga, att regleringen jämväl må omfatta personer i förmans - eller förtroendeställning i den mån dylika personers arbete är av den art,

att det måste fortgå kontinuerligt och alltså även uppdelas på skift. Enligt

2 § lagen om arbetstidens begränsning är från tillämpningen av nämnda lag

undantagen även medlem av arbetsgivarens familj. För fönsterglasindustriens

del torde en sådan undantagsbestämmelse sakna praktisk betydelse. I fråga

örn lagens tillämpningsområde överensstämmer departementsförslaget sålunda

med socialstyrelsens förslag; dock har det senare undergått viss redaktionell

jämkning.

2 §•

1 3 § socialstyrelsens förslag stadgas, att beträffande arbete, som avses

i den föreslagna lagen, skola, i den mån de icke strida mot densamma, bestämmelserna

i lagen örn arbetstidens begränsning i tillämpliga delar äga motsvarande

giltighet.

Såsom arbetsrådet erinrat torde det emellertid vara erforderligt att närmare

angiva de bestämmelser i sistnämnda lag, vilka fortfarande skola gälla

för nu ifrågavarande arbete. Därvid synes det lämpligt och i vissa fall nödvändigt

att i den nya lagen införa berörda bestämmelser. 2 § samt 4—11 §§

departementsförslaget upptaga sålunda stadganden, vilka äga full eller huvudsaklig

motsvarighet i lagen örn arbetstidens begränsning. Till behandlingen

av 4—11 §§ departementsförslaget återkommer jag senare och skall nu endast

beröra 2 § jämte dess förebild i lagen om arbetstidens begränsning.

Enligt 3 § sistnämnda lag skall på begäran av domstol, allmän åklagare,

yrkesinspektör, bergmästare eller den, vars rätt därav beröres, arbetsrådet avgöra,

huruvida visst arbete faller under lagen eller viss arbetstagare är att enligt

lagen räkna såsom arbetare. Är rättegång beroende av sådan fråga, skall

denna, när part så äskar eller det eljest finnes nödigt, av domstolen hänskjutås

till arbetsrådet, vars beslut måste avvaktas innan domstolen meddelar

slutligt utslag. I annan fråga rörande lagens tillämpning har arbetsrådet att

på begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör, bergmästare eller

den, vars rätt av frågan beröres, avgiva utlåtande.

2 § departementsförslaget upptager motsvarande stadganden, dock med de

uteslutningar som föranledas av att fråga ej kail uppkomma, huruvida viss

arbetstagare är att enligt den föreslagna lagen räkna såsom arbetare, samt att

bergmästare ej torde få med tillämpningen av lagen att skaffa.

3 §•

Socialstyrelsen har i 2 § föreslagit, att arbetsgivare icke må använda

arbetare till arbete under längre sammanlagd tid än att arbetstiden, raster

oräknade, för en tidrymd av högst fyra veckor motsvarar 42 timmar i veckan,

samt att därvid skall iakttagas, att arbetet skall bedrivas med minst fyra skiftlag,

att arbetsskiften ej må räcka längre än 8 timmar och att vilotiden mellan

två skift för samma skiftlag icke må understiga 16 timmar, dock att sist
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 35. 17

nämnda tidrymd, i den mån så finnes nödigt, må förkortas vid tiden för den

periodiska växlingen av skiftlagens timplan.

I sak överensstämmer styrelsens förslag härutinnan helt med artikel 2 i

konventionen.

Svenska regeringen anförde också i sitt svar på frågeformuläret, att arbetstiden

borde begränsas till 42 timmar per vecka, beräknat för en period av

fyra veckor, att antalet skift borde vara fyra och att arbetstiden för varje skift

borde vara högst 8 timmar. Regeringen förordade dock, att vilotiden mellan

skiften skulle vara minst 24 timmar. Konventionens reglering innebär, till

skillnad från den av svenska regeringen föreslagna, möjligheter till olika

variationer av skiftindelningen vid 42 timmars arbetsvecka. Då det icke torde

finnas anledning förvägra den svenska industrien sådana möjligheter, t. ex.

till att indela arbetet för varje skiftlag i första veckan sex, andra och tredje

veckorna sju samt fjärde veckan åtta 6-timmarsskift, följer 3 § departementsförslaget

socialstyrelsens förslag med endast några smärre redaktionella jämkningar.

4§-

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat

förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört överhängande fara

för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må enligt 6 § lagen

örn arbetstidens begränsning arbetare användas till övertidsarbete. Därom skall

arbetsgivaren inom två dygn göra anmälan till arbetsrådet. Arbetet må icke

fortsättas utöver denna tid, utan att tillstånd sökts hos arbetsrådet, som har

att ofördröjligen meddela beslut angående sådan ansökan. Anmälan eller ansökan

anses gjord, när den i betalt brev avlämnats till posten.

Enligt artikel 3 mom. 1 i konventionen är övertidsarbete tillåtet endast i

den mån det är nödvändigt till undvikande av allvarlig rubbning av företagets

normala drift, medan enligt 6 § lagen örn arbetstidens begränsning övertidsarbete

även är tillåtet vid överhängande fara för skada å liv, hälsa eller egendom.

Att i en ifrågasatt svensk lag i ämnet utesluta möjligheten till övertidsarbete

i sist angivna fall torde icke böra ifrågakomma. Departementsförslaget

skiljer sig alltså härutinnan från konventionen, men denna skiljaktighet synes

icke vara av beskaffenhet att utgöra hinder för konventionens ratificering. I

övrigt har departementsförslaget avfattats i nära anslutning till artikel 3

mom. 1 i konventionen. I den mån därigenom s. k. nödfallsarbete skulle bliva

tillåtet i något vidare omfattning än enligt lagen örn arbetstidens begränsning

torde detta kunna motiveras med att konventionen och departementsföi

slaget, till skillnad från berörda lag, icke medgiva övertidsarbete i något

annat fall.

&§■

I 8 § lagen örn arbetstidens begränsning stadgas skyldighet för arbetsgivare

att i särskild journal eller på annat av arbetsrådet föreskrivet sätt göra anteckning

örn arbetares användande till övertidsarbete, varjämte föreskrives, att

representant för arbetarna skall på anfordran erhålla del av journalen, att

beslut av arbetsrådet om övertidsarbete skall biläggas journal eller annan an
Ilikan

g till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 35.

17» 3B 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

teckningshandling samt att sådan handling jämte bilagda beslut skall förvaras

å arbetsstället under minst tre år.

Motsvarande bestämmelser hava upptagits under 5 § departementsförslaget,

och torde detta därmed överensstämma med konventionens föreskrift i artikel

4 under c), att varje arbetsgivare bör i en liggare anteckna alla övertidstimmar.

I konventionen stadgas emellertid tillika, att i liggaren även bör antecknas

den för övertidstimmarna givna gottgörelsen. Sistnämnda stadgande

torde dock närmast vara avsett för det i artikel 3 mom. 2 omförmälda fall,

då den nationella lagstiftningen innehåller bestämmelser rörande gottgörelse

för övertidstimmar. Enligt artikel 3 mom. 2 kan övertidsersättningen bestämmas

även på annat sätt, nämligen genom kollektivavtal. Då detta torde

vara för svenska förhållanden lämpligast och därför inga bestämmelser örn

övertidsersättning upptagits i departementsförslaget, har i detta icke heller

införts stadgande rörande anteckning örn ersättning för övertidsarbete.

6§-

9 § lagen örn arbetstidens begränsning innehåller bestämmelser rörande

arbetsrådet och dess behandling av ärenden, som ankomma på rådets prövning.

Då ärenden enligt den nu föreslagna lagen torde böra av arbetsrådet prövas

1 samma ordning som motsvarande ärenden enligt lagen örn arbetstidens begränsning,

har i 6 § departementsförslaget stadgats, att rörande arbetsrådets

behandling av ärenden enligt den föreslagna lagen skola i tillämpliga delar

gälla bestämmelserna i 9 § lagen örn arbetstidens begränsning. Härav torde

bland annat följa, att beslut, som enligt 4 § departementsförslaget ankommer

på arbetsrådet, i brådskande fall må, på sätt stadgas i 9 § 8 mom. lagen örn

arbetstidens begränsning, meddelas av rådets ordförande, dennes ställföreträdare

eller annan av rådets opartiska ledamöter, i vilket fall rådet vid första

därefter följande sammanträde skall pröva, huruvida beslutet skall äga bestånd.

1 §•

Tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetstidens begränsning utövas jämlikt

11 § 1 mom. nämnda lag av yrkesinspektionens befattningshavare enligt

stadgandena rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd. I 11 §

2 mom. lagen örn arbetstidens begränsning föreskrives, att bland annat inom

industriell anläggning, där i regel minst tio arbetare användas, skola å lämplig

plats finnas anslagna ej mindre sistnämnda lag än även arbetstidsschema, angivande

när arbetet börjar och slutar eller, där arbetet bedrives med skiftindelning,

när arbetet börjar och slutar för varje skiftlag, ävensom såvitt möjligt

början och slutet för varje rast i arbetet.

Motsvarande bestämmelser hava införts i 7 § departementsförslaget, därvid

emellertid hänsyn tagits till att förslaget endast avser skiftarbete och att

i detta ordnade raster sällan torde kunna inläggas. Förslaget överensstämmer,

vad 2 mom. beträffar, med konventionsbestämmelsen i artikel 4 under a), att

arbetsgivare bör medelst tydliga anslag tillkännagiva de tider, då arbetet för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

varje skiftlag börjar och slutar. I konventionen stadgas tillika i artikel 4 under

b), att arbetsgivaren icke, sedan timplanen tillkännagivits, bör förändra densamma

utom på sådant sätt och med sådant meddelande, som vederbörande

myndighet godkänt. Då emellertid någon prövningsrätt rörande timplanens

lämplighet icke förefinnes för vederbörande myndighet första gången timplan

enligt konventionen fastställes, torde det knappast finnas anledning stadga

dylik prövningsrätt beträffande en förändrad timplan, som, därest den från

början bestämts, utan vidare skulle blivit gällande. Med hänsyn härtill har

någon motsvarighet till nu berörda konventionsstadgande icke upptagits i

departementsförslaget. Att icke desto mindre arbetsgivare är skyldig att,

innan ändrad timplan träder i tillämpning, anslå densamma på föreskrivet

sätt, lärer utan vidare följa av 2 mom. departementsförslaget. Den avvikelse

från en av konventionsförslagets mindre betydande tillämpningsföreskrifter,

som sålunda föreslås, torde icke böra hindra konventionens ratificering.

8-10 §§.

Använder arbetsgivare arbetare till arbete i strid mot stadgande i lagen om

arbetstidens begränsning eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av

denna, skall han enligt 12 § sagda lag, jämförd med 1 § särskilda böteslagen

den 24 september 1931, straffas med dagsböter. Är arbetaren under 18 år och

har användandet skett med faders eller målsmans vetskap och vilja, vare

fadern eller målsmannen enligt 12 § lagen örn arbetstidens begränsning förfallen

till böter från och med 5 till och med 50 kronor. Upprepad förseelse

förskyller, oberoende av pågående åtal, särskilt straff för varje gång stämning

utfärdats och delgivits.

Enligt 13 § sistnämnda lag, jämförd med 1 § särskilda böteslagen, skall

arbetsgivare, som försummar att till arbetsrådet göra anmälan om övertidsarbete

enligt 6 § eller att iakttaga bestämmelserna rörande anteckning om

övertidsarbete eller rörande arbetstidsschema, straffas med dagsböter. Har

arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i anteckning örn övertidsarbete,

är straffet dagsböter ej under fem.

Förseelse mot lagen örn arbetstidens begränsning åtalas enligt 14 § vid

polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare

eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol. Ådömda böter tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

Bestämmelserna i 8—10 §§ departementsförslaget hava avfattats helt i

överensstämmelse med nämnda stadganden.

11 §•

I denna paragraf i departementsförslaget har, liksom i 16 § lagen om arbetstidens

begränsning, erinrats därom, att ytterligare begränsning, som i lag eller

författning stadgats beträffande användande av minderårig eller kvinna till

arbete, skall lända till efterrättelse.

Lagens ikraftträdande.

Enär, såsom jag i den allmänna motiveringen anfört, en svensk ratifikation

bör göras beroende av om konventionen godkännes av Belgien, Frankrike och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

Tjeckoslovakien, torde åt Konungen lämpligen böra överlåtas att bestämma

den närmare tidpunkten för lagens ikraftträdande. Stadgande härom har

upptagits i departementsförslaget.

Ändring av 1 § lagen om arbetstidens begränsning.

Lagen örn arbetstidens begränsning äger enligt 1 § första stycket tillämpning

å, bland annat, varje industriell rörelse, vari till arbete för arbetsgivares

räkning i regel användas flera än fyra arbetare, häri icke inräknad arbetare,

som användes till arbete, vilket enligt andra stycket är undantaget från

lagens tillämpning. Då arbete, som avses i det nyss behandlade förslaget till

lag om arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk, icke återfinnes bland de i

andra stycket uppräknade undantagen, är följaktligen lagen örn arbetstidens

begränsning för närvarande tillämplig å sådant arbete. Såsom arbetsrådet

yttrat torde därför, därest sagda förslag antages, i nyssnämnda lag böra erinras,

att arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk delvis regleras genom

särskild lag. Detta synes lämpligast ske genom ett tillägg till de i 1 § andra

stycket uppräknade undantagen. Ehuru de arbetare, som inom ett fönsterglasbruk

användas till kontinuerligt arbete, erhålla sin arbetstid reglerad

genom särskild lag, torde de fortfarande böra medräknas vid bestämmandet

av huruvida lagen örn arbetstidens begränsning skall äga tillämpning å övrigt

inom bruket förekommande arbete.

Bestämmelsen örn lagändringens ikraftträdande bör överensstämma med

motsvarande stadgande i den föreslagna lagen angående arbetstiden i automatiska

fönsterglasbruk.

Departementsförslaget är avfattat i enlighet med vad jag sålunda anfört.

Departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över de

inom socialdepartementet utarbetade förslagen till lag orri arbetstiden i automatiska

fönsterglasbruk och lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den

16 maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning av den lydelse bilaga

(Bilaga A)* 1 till detta protokoll utvisar måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

*) Denna bilaga har här uteslutits. Bilagan är lika lydande med de vid propositionen

fogade lagförslagen utom såtillvida, att förslaget till lag örn arbetstiden vid automatisk

tillverkning av fönsterglas m. m. i bilagan har rubriken: »Förslag till Lag örn arbetstiden

i automatiska fönsterglasbruk», samt att enligt förslaget till lag angående ändrad lydelse

av 1 § lagen örn arbetstidens begränsning från lagens tillämpning undantages under m)

arbete, som omförmäles i lagen örn arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 35.

21

Bilaga B.

Översättning.

Förslag till konvention (nr 43) angående arbetstiden i automatiska

fönsterglasbruk.1)

Artikel 1.

1. Denna konvention äger tillämpning å personer, som i varandra avlösande

skift arbeta med nödvändigtvis kontinuerliga förrättningar i fönsterglasbruk,

vilka med tillhjälp av automatiska maskiner framställa fönsterglas

eller annat glas med samma egenskaper och skiljande sig från fönsterglaset

allenast i avseende å tjocklek och övriga dimensioner.

2. Såsom nödvändigtvis kontinuerlig är att anse varje förrättning, som

med hänsyn till den automatiska och kontinuerliga tillförseln av smält glas

och maskinernas gång nödvändigtvis måste utföras utan avbrott vid någon

tid på dagen eller natten eller i veckan.

Artikel 2.

1. De personer, å vilka denna konvention äger tillämpning, skola sysselsättas

enligt ett system, som innebär användande av minst fyra skiftlag.

2. Dessa personers arbetstid må icke i medeltal överskrida fyrtiotvå

timmar i veckan.

3. Nämnda medeltal skall beräknas med hänsyn till en tidrymd, som icke

överskrider fyra veckor.

4. Varaktigheten av ett arbetsskift får icke överskrida åtta timmar.

5. Varaktigheten av vilotiden mellan två skift för samma skiftlag må

icke understiga sexton timmar; denna tidslängd må dock, där så är nödigt,

förkortas vid tiden för den periodiska växlingen av skiftlagens timplan.

Artikel 3.

1. De i artikel 2 momenten 2, 3 och 4 föreskrivna begränsningarna kunna

överskridas och den i moment 5 stadgade viloperioden kan förkortas, men

endast i den mån så är nödvändigt till undvikande av allvarlig rubbning av

företagets normala drift:

a) i fall av inträffad eller hotande olyckshändelse, i fall trängande

arbete måste utföras å maskiner eller andra driftsinrättningar eller i fall

av »force majeure»,

b) för att möta oförutsedd frånvaro av en eller flera medlemmar av

ett skiftlag.

2. Lämplig gottgörelse för de övertidstimmar, som utgjorts jämlikt denna

artikel, skall givas på sätt, som bestämmes av den nationella lagstiftningen

eller genom avtal mellan vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer.

Artikel 4.

För att underlätta en effektiv tillämpning av denna konvention bör varje

arbetsgivare:

a) medelst anslag, anbragta på i ögonen fallande sätt i anläggningen

eller på andra lämpliga ställen, eller på annat, av vederbörande myn
-

*) Ingressen här utesluten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 35.

digliet godkänt sätt tillkännagiva de tider, då arbetet för varje skiftlag

börjar och slutar;

b) sedan timplanen tillkännagivits ej förändra den utom på sådant

sätt och med sådant meddelande, som vederbörande myndighet godkänt;

c) på sätt, vederbörande myndighet godkänt, i en liggare anteckna

alla övertidstimmar, som utgjorts enligt artikel 3, ävensom den därför

givna gottgörelsen.

Artikel 5.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola delgivas nationernas

förbunds generalsekreterare och registreras av honom.

Artikel 6.

1. Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av internationella

arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer registrerats av generalsekreteraren.

2. Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generalsekreteraren.

3. Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader

från den dag, då dess ratifikation registrerats.

Artikel 7.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorganisationen

registrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds generalsekreterare

därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisationen.

Han skall likaledes notificera dem registreringen av ratifikationer,

som senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

Artikel 8.

1. Yarje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år

förflutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom en skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare

och av honom registreras. Uppsägningen träder icke i kraft

förrän ett år efter det den registrerats hos sekretariatet.

2. Yarje medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett år

efter utgången av den i föregående stycke nämnda tioårsperioden gör bruk

av den i denna artikel stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en

ny period av tio år och kan därefter, med iakttagande av de i denna artikel

föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje tioårsperiod.

Artikel 9.

Vid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions

ikraftträdande, skall internationella arbetsbyråns styrelse förelägga generalkonferensen

en redogörelse för tillämpningen av denna konvention och taga

under övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dagordning

uppföra frågan örn dess revision helt eller delvis.

Artikel 10.

1. I fall konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision

helt eller delvis av förevarande konvention, och den nya konventionen

icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation av den nya, reviderade konventionen,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 35. 23

för såvitt denna trätt i kraft, medföra omedelbar uppsägning av förevarande

konvention, oberoende av vad i artikel 8 här ovan stadgas;

b) skall från den dag, då den nya, reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera den

nya, reviderade konventionen.

Artikel 11.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

14 februari 1936.

Närvarande:

justitierådet Appelberg,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Alsén.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över socialärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 31 januari 1936, hade

Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till lag om

arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk och lag angående ändrad lydelse av

1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn Enar Eckerberg.

Lagrådet yttrade:

Genom den föreslagna lagstiftningen skulle den i arbetstidslagen angivna

längden av arbetstiden komma att för arbete av ifrågavarande art avsevärt

nedsättas, varjämte vissa möjligheter till en friare tillämpning som arbetstidslagen

ger skulle bliva uteslutna. Lagrådet, som anser sig icke böra ingå

på frågan huruvida förhållandena inom förevarande industriområde göra en

dylik särskild lagstiftning påkallad, lämnar förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 35.

25

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronpnnsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och justitiedepartementen

anmäler t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Undén, lagrådets

den 14 februari 1936 avgivna utlåtande över de den 31 januari 1936

till lagrådet remitterade förslagen till lag om arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk

och lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 16 maj 1930

(nr 138) om arbetstidens begränsning samt anför:

Lagrådet har lämnat förslagen utan anmärkning. Emellertid torde viss

jämkning av rubriken i förslaget till lag örn arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk

böra vidtagas.

Sistnämnda förslag torde, örn det genomföres, möjliggöra för Sverige att

ratificera det å internationella arbetsorganisationens konferens år 1934 antagna

förslaget till konvention i ämnet. Då ikraftträdande av konventionen

för Sveriges del bör, såsom jag tidigare framhållit, göras beroende av dess

ikraftträdande jämväl i Belgien, Frankrike och Tjeckoslovakien, förordar jag

ratifikation under sådant förbehåll att konventionen icke blir gällande i

Sverige tidigare än i nämnda tre länder.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte genom proposition
dels,

jämlikt § 87 regeringsformen, förelägga riksdagen till

antagande förslag till lag om arbetstiden vid automatisk tillverkning

av fönsterglas m. m. och lag angående ändrad lydelse av

1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138) om arbetstidens begränsning,

dels ock inhämta riksdagens yttrande över förslaget till konvention

angående arbetstiden i automatiska fönsterglasbruk.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Kegenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Nils Ekblom.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 35.

179 86 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.