Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för dels styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V. Ahlkvist, dels ock Birger Fredrik Bodin från dem ådömd betalningsskyldighet till kronan

1936-01-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:37, Angående befrielse för dels styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V. Ahlkvist, dels ock Birger Fredrik Bodin från dem ådömd betalningsskyldighet till kronan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående befrielse

för dels styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente

H. S. V. Ahlkvist, dels ock Birger Fredrik

Bodin från dem ådömd betalningsskyldighet till

kronan; given Stockholms slott den 17 januari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

Ivar Vennerström.

Utdrag ur protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

l:o.

Styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V. Ahlkvist tjänstgjorde

under tiden den 18 januari 1933—den 15 oktober 1934 såsom adjutant

vid regementets tredje batteri. Under nämnda tid förkommo från batteriets

förråd persedlar till ett värde av sammanlagt 109 kronor 63 öre. Sedan

Bihang till riksdagens protokoll 1336. 1 sami. Nr 37.

113 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 37.

bristen gjorts till föremål för undersökning vid regementets krigsrätt, förpliktade

krigsrätten — som fann det vara visat, att Ahlkvist icke iakttagit

den sorgfällighet vid vården av det till honom utlämnade förrådet, som

ålegat honom — genom utslag den 7 mars 1935 Ahlkvist att ersätta krigsmakten

för de förkomna persedlarna med nämnda belopp, 109 kronor 63 öre.

Krigsrättens utslag vann laga kraft.

I en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 30 april 1935, har

Ahlkvist anhållit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Såsom skäl härför har Ahlkvist framhållit, bland annat,

att hans familj — bestående av hustru och tio barn — vore för sin försörjning

helt hänvisad till hans lön såsom underofficer.

Chefen för västra arméfördelningen har med hänsyn, bland annat, till föreliggande

synnerligen ömmande omständigheter tillstyrkt ansökningen.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har i yttrande den 14 maj 1935

anfört bland annat.

Anskaffningen av samtliga ifrågavarande persedlar hade bekostats av

anslag under intendentsdepartementets förvaltning. Ahlkvist hade hustru

och tio barn att försörja samt ägde icke någon personlig förmögenhet, utan

vöre för sin och sin familjs försörjning helt beroende av sin avlöning såsom

underofficer. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter hemställde

intendentsdepartementet. att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Ahlkvist måtte befrias från honom jämlikt förenämnda utslag

den 7 mars 1935 åliggande skyldighet att till kronan utgiva ersättning med

109 kronor 63 öre, samt att berörda belopp finge ur lantförsvarets räkenskaper

avskrivas.

Statskontoret, som härefter anmodats yttra sig i ärendet, har i utlåtande

den 31 maj 1935 anfört följande.

Statskontoret finge till en början erinra örn ett av 1935 års riksdag

i skrivelse nr 156 gjort uttalande i anledning av Kungl. Majits proposition

nr 112 angående befrielse för marin direktören av första graden vid mariningenjörkåren

i flottans reserv I. J. Falkman från viss betalningsskyldighet.

Riksdagen hade i sagda skrivelse framhållit bland annat följande. Det hade

väckt riksdagens uppmärksamhet, att framställningar örn efterskänkande av

kronans fordringsanspråk under senare år i allt större utsträckning dragits

inför riksdagen, medan tidigare sådant skett huvudsakligast i undantagsfall,

då särskilt vägande skäl varit för handen, och att då ej sällan ställdes som

villkor för efterskänkandet, att vederbörande skulle till statsverket inleverera

viss del av det till betalning fastställda beloppet (jfr exempelvis bankoutskottets

utlåtande nr 18 till 1919 års riksdag). Numera syntes emellertid

en tendens förefinnas att icke tillämpa denna princip lika rigoröst som tidigare

syntes hava varit fallet. Följden härav hade blivit, att befrielse från

ersättningsskyldighet kommit att medgivas i allt större omfattning. För att

emellertid vederbörande icke skulle bibringas den uppfattningen, att staten

vid fel och försummelser från deras sida eftergåve uppkomna ersättningsanspråk,

ville riksdagen fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

från statens sida efterskänkande av ådömd betalningsskyldighet endast skedde

i undantagsfall och när särskilda förhållanden betingade ett dylikt medgivande

samt att befrielse icke borde lämnas i större utsträckning än som

kunde vara av omständigheterna verkligen påkallat.

I anledning av riksdagens ovanberörda uttalande funne statskontoret det

i hög grad tveksamt, örn den föreliggande framställningen borde bifallas.

I betraktande av beloppets ringhet och med hänsyn till de i detta fall

föreliggande ömmande omständigheterna, särskilt den betungande försörjningsplikt,

som åvilade Ahlkvist, ville statskontoret dock ej motsätta sig

bifall till ansökningen på sätt intendentsdepartementet i ärendet hemställt.

Med hänsyn till omständigheterna i ärendet finner jag det skäligt, att Departementskronan

avstår från sin fordran hos Ahlkvist på grund av omförmälda dom- chefen.

stolsutslag. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V.

Ahlkvist må befrias från honom enligt krigsrättens vid nämnda

regemente utslag den 7 mars 1935 åliggande skyldighet att till

kronan utgiva 109 kronor 63 öre, samt

att nämnda belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

2:o.

Under avståndsmätningsövningar den 14 september 1933 ombord å depåfartyget

Dristigheten skadades en av de vid övningarna använda avståndsmätarna.

Omständigheterna vid olyckstillfället torde kunna sammanfattas

sålunda.

Korpralen vid flottan Birger Predrik Bodin hade under övningarna avdelats

att jämte annan person tjänstgöra vid ifrågavarande mätare. Vid ett

tillfälle hade Bodin, sedan den jämte honom tjänstgörande för en stund avlägsnat

sig från mätaren, jämväl själv lämnat densamma. Under en gir av

fartyget för övergång från en mätningsbana till en annan hade mätaren,

som sålunda lämnats utan tillsyn, fallit ned från fartygets flygdäck till dess

halvdäck och därvid tillfogats vissa skador, vilkas avhjälpande dragit en

kostnad av 1,655 kronor 29 öre.

Med anledning av vad sålunda förekommit ställdes Bodin av vederbörande

åklagare under åtal vid särskilda krigsrätten å kustflottan under yrkande,

att Bodin måtte ådömas ansvar för tjänsteförsummelse och förpliktas ersätta

kronan kostnaderna för reparation av det skadade instrumentet.

Genom utslag den 31 augusti 1934 förpliktade krigsrätten — jämte det

krigsrätten dömde Bodin för försummelse vid fullgörande av tjänsteplikt

till disciplinstraff av vaktarrest i tre dagar — Bodin att ersätta kronan uppkommen

skada med förenämnda belopp, 1,655 kronor 29 öre.

Häröver anförde Bodin besvär hos krigshovrätten, som enligt utslag den

23 oktober 1934 fann skäl ej vara anfört, som föranledde ändring i krigsrättens

utslag. Sedan Bodin härefter fullföljt talan i målet hos Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Majis proposition nr 37.

Maj.t, har Kungl. Maj:t genom utslag den 24 april 1935 funnit ej skäl att

göra ändring i krigshovrättens utslag.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 18 maj 1935, har

Bodin anhållit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Till stöd för ansökningen har Bodin anfört, att han saknade

möjlighet erlägga det utdömda beloppet på annat sätt än möjligen genom

månatliga smärre avbetalningar, vilkas fullgörande emellertid skulle medföra,

att han under ett flertal år skulle nödgas leva under trycket av en hårt ansträngd

ekonomi.

Marinförvaltningen har den 27 juni 1935 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört följande. Marinförvaltningen hade bemärkt innehållet i 1935

års riksdags skrivelse nr 156 angående befrielse för marindirektören Falkman

från viss betalningsskyldighet. Det oaktat ansåge sig marinförvaltningen

med hänsyn därtill, att Bodin, vars anställning vid flottan snart

torde komma att upphöra, icke utan mycket stora uppoffringar förmådde

gälda det utdömda beloppet, böra tillstyrka, att Bodin befriades från ifrågavarande

återbetalningsskyldighet.

I utlåtande den 12 augusti 1935 har statskontoret till en början erinrat

örn förenämnda av 1935 års riksdag i skrivelse nr 156 angående befrielse

för marindirektören Falkman från viss betalningsskyldighet gjorda uttalande.

Därjämte har statskontoret anfört. Med hänsyn till berörda riksdagsuttalande

och då den försummelse, till vilken Bodin gjort sig skyldig, syntes vara av

jämförelsevis allvarlig beskaffenhet, funne sig statskontoret icke kunna förorda,

att Bodins skuld till statsverket helt efterskänktes. Emellertid torde

det vara uppenbart, att mycket stora svårigheter mötte för Bodin att fullgöra

sin betalningsskyldighet samt att utsikterna för kronan att av honom

utfå det utdömda beloppet vore relativt små. Statskontoret ville därför

föreslå, att den av riksdagen antydda utvägen att låta den försumlige inbetala

en del av det till betalning fastställda beloppet i detta fall anlitades,

och ville ämbetsverket för sin del ifrågasätta, att Bodin mot inbetalande av

förslagsvis 300 kronor befriades från skyldigheten att gälda återstoden av

sin skuld till kronan. Ett dylikt efterskänkande torde emellertid icke kunna

äga rum utan riksdagens medgivande.

Enligt vad jag inhämtat har Bodin den 30 september 1935 erhållit avsked

från sin anställning på aktiv stat vid flottan. Samtidigt härmed har Bodin

vunnit anställning över stat enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den

16 augusti 1935 för tiden till och med den 31 mars 1936. Bodin åtnjuter

för närvarande tjänstledighet i civilanställningssyfte.

Med hänsyn till riksdagens ovanberörda uttalande och med beaktande av

vad marinförvaltningen och statskontoret i övrigt anfört i ärendet finner jag

mig böra så till vida tillstyrka förevarande ansökning, att jag förordar, att

Bodin mot inbetalande inom viss tid, förslagsvis den 1 oktober 1936, av 300

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37. 5

kronor befrias från skyldigheten att gälda återstoden av sin skuld till kronan

enligt Kungl. Maj:ts förenämnda utslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Birger Fredrik Bodin må, därest han senast den 1 oktober

1936 till marinförvaltningen erlägger ett belopp av 300

kronor, befrias från återstående betalningsskyldighet till kronan

enligt Kungl. Marits utslag den 24 april 1935, samt

att det belopp av 1,355 kronor 29 öre, från vars gäldande

Bodin sålunda kan komma att befrias, må ur vederbörliga

räkenskaper avskrivas.

Vad departementschefen under punkterna l:o och 2:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse för dels styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V. Ahlkvist, a1 i texten
  2. SU 1936:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för dels styckjunkaren vid Karlsborgs artilleriregemente H. S. V. Ahlkvist, dels ock B. F. s. 1 i texten