Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen

1936-01-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:42, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen;

given Stockholms slott den 24 januari 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.

GUSTAF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 42.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 4%.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen1 skola i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

11 kap.

4 §.

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, två för varje tingslag som ensamt utgör

en domsaga samt en för varje annat tingslag, på det sätt som örn utseende

av ägodelningsnämndeman finnes stadgat; dock att domhavanden föranstaltar

örn utseende av valmännen och att vid sådan förrättning rösträtt tillkommer

en var i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Örn valets

utgång skall domhavanden sa snart ske kan meddela vattenrätts domaren underrättelse.

Finner domhavanden — ---- nytt val.

Örn skyldighet---— tagit befattning.

73 §.

Vid vattendomstolens sammanträden föres protokoll av vattenrättsdomaren

eller, efter dennes förordnande, av vattenrättssekreteraren. Protokollet underskrives

på vattendomstolens vägnar av den som fört protokollet. I målet

ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast anmärkas.

För varje — — -— akten omfattar.

Vid akten ---— upptagna adresser.

Beträffande skyldighet —- -—- — motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Där i domsaga, som består av två eller flera tingslag, en vattenrättsnämndeman

utsetts för hela domsagan, skall denne under återstoden av den tid uppdraget

avser anses utsedd för det tingslag där han vid tiden för valet var bosatt.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1927: 69 och av 73 § se SFS 1920: 459.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 4#.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepariementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 december 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga örn

ändring i vissa delar av vattenlagen samt anför därvid:

»Vattendomstol består — frånsett visst undantagsfall — av en vattenrättsdomare

såsom ordförande samt såsom övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer

och två vattenrättsnämndemän. Beträffande de sistnämnda föreskrivas

i 11 kap. 2 § vattenlagen, bland annat, att de böra vara om sin orts förhållanden

kunniga män. Enligt 4 § samma kapitel utses vattenrättsnämndemännen

genom val för sex år och till ett antal av en för varje tingslag i Norrland

ävensom Värmlands och Kopparbergs län samt en för varje domsaga i

övriga delar av riket. Bestyret med valet, vilket äger rum inför häradsrätten

i orten, tillkommer vederbörande domhavande. Består domsaga, för vilken

allenast en vattenrättsnämndemän skall utses, av två eller flera tingslag, förrättas

valet inför den av domsagans häradsrätter som domhavanden bestämmer.

Av vattenrättsnämndemännen skola enligt 11 kap. 5 § i vattendomstolen

tjänstgöra de två som av vattenrättsdomaren för varje mål därtill kallas. Till

tjänstgöring böra kallas nämndemän från det län som beröres av det mål varom

är fråga. Avser målet företag som berör mer än ett län, tillkommer det vattenrättsdomaren

att avgöra, örn vattenrättsnämndemännen skola tagas från

olika län eller från ett av dem. Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn

på stället, böra företrädesvis de närmast boende vattenrättsnämndemännen kal ■

las att tjänstgöra.

I en i juni 1935 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj :t hava rikets vattenrättsdomare

hemställt om sådan ändring i 11 kap. 4 § vattenlagen

att antalet vattenrättsnämndemän bestämmes till två för varje tingslag,

som ensamt utgör en domsaga, och en för varje annat tingslag. Vattenrättsdomarna

hava till stöd härför anfört bland annat:

Under vattendomstolarnas verksamhet har det visat sig att antalet vattenrättsnämndemän

inom de delar av riket, där allenast en vattenrättsnämndeman

utses för varje domsaga, är väl knappt. Ofta inträffar att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4S.

till tjänstgöring mäste kallas vattenrättsnämndemän, som äro avlägset boende

från platsen för den anläggning eller det företag, varom i målet är fråga, och

som till följd därav icke äga den ortskännedom som är önskvärd särskilt vid

behandling av ersättningsfrågor. Ej sällan händer dessutom att den vattenrättsnämndeman,

som eljest med hänsyn till bostadsort i främsta rummet borde

deltaga i handläggningen av ett mål, är förhindrad därtill på grund av jäv

eller annat förfall. Sålunda är ej ovanligt att jävsförhållande föreligger på

grund av att vattenrättsnämndemän är ordförande eller ledamot i vägstyrelse,

som är sakägare i det mål vattendomstolen skall handlägga. I och med att,

såsom under senare tiden skett, mindre närliggande domsagor förenas till en

domsaga, blir också antalet vattenrättsnämndemän minskat.

Vattenrätts domarna hava vidare framhållit att därest de ägde tillgång till

vattenrättsnämndemän, boende närmare sammanträdesplatsen än nu ofta vore

fallet, statsverkets utgifter för rese- och traktamentsersättningar till vattenrättsnämndemännen

komme att icke oväsentligt nedbringas.

Vattenöverdomstolen har i infordrat yttrande tillstyrkt vattenrättsdomarnas

framställning.

Enligt 11 kap. 73 § första stycket vattenlagen åligger protokollföringen vid

vattendomstolens sammanträden vattenrättsdomaren, vilken därvid erhåller biträde

av den hos vattendomstolen anställde rättsbildade vattenrättssekreteraren.

Protokollet underskrives jämlikt föreskrift i samma lagrum av vattenrättsdomaren

å vattendomstolens vägnar. Vattenrättssekreteraren åligger jämlikt

8 § första stycket 2. och 3. stadgan den 9 december 1932 (nr 565) angående

tjänstgöringen vid vattendomstolarna, bland annat, att efter vattenrättsdomarens

förordnande föra protokoll vid undersökning, som avses i 11 kap. 45 § 2

mom. vattenlagen, ävensom att uppsätta och för vattenrättsdomaren till granskning

och underskrift framlägga vattendomstolens protokoll.

I fråga örn sekreterare i domsaga gäller enligt 11 § domsagostadgan den 26

maj 1933 (nr 309) att hail skall, när häradshövdingen ej själv tager befattning

därmed, föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden

som handläggas av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten.

I en i juni 1935 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t hava rikets vatteurättsdomare

framhållit, att den mera omfattande skyldigheten att

på eget ansvar föra protokoll som gällde för domsagosekreterare icke — frånsett

protokoll vid undersökning enligt 11 kap. 45 § 2 mom. vattenlagen —

ägde motsvarighet med avseende å vattenrättssekreterare. Då de skäl som föranlett

stadgandet om domsagosekreterares åligganden beträffande protokollföring

syntes i lika örn ej högre grad föreligga i fråga örn vattenrättssekreterare,

hemställde vattenrättsdomarna örn åtgärd för vidtagande av sådan ändring

av 8 § stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna att därigenom

i analogi med 11 § domsagostadgan förordnades, att det skulle åligga vattenrättssekreteraren

att på vattenrättsdomarens anmodan föra protokoll —

icke blott såsom för närvarande vid undersökning enligt 11 kap. 45 § 2 mom.

vattenlagen — utan även vid vattendomstolens sammanträden.

V attenöverdomstolen har i infordrat yttrande tillstyrkt framställningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr kil.

5

Såsom av vattenrättsdomarnas först omförmälda skrivelse framgår, möter Depante*

det understundom svårighet att med nuvarande relativt begränsade tillgång till ciiefen.

vattenrättsnämndemän i vissa delar av landet erhålla vattenrättsnämndemän

med den för det särskilda målet erforderliga ortskännedomen. Till avhjälpande

av denna olägenhet synes, i enlighet med vattenrättsdomarnas, av vattenöverdomstolen

tillstyrkta förslag, 11 kap. 4 § vattenlagen böra sålunda

ändras, att två vattenrättsnämndemän skola utses för varje tingslag, som ensamt

utgör en domsaga, och en vattenrättsnämndemän för varje annat tingslag.

Detta innebär att sammanlagda antalet vattenrättsnämndemän i hela

riket ökas från 153 till 243. För reglerandet av det fall att, enligt nuvarande

bestämmelser, i domsaga som består av två eller flera tingslag en vattenrättsnämndeman

utsetts för hela domsagan torde böra införas en övergångsbestämmelse

av innehåll att sådan vattenrättsnämndemän skall, under återstoden av

den tid hans uppdrag avser, anses utsedd för det tingslag där han vid tiden för

valet var bosatt. De ytterligare föreskrifter som må finnas erforderliga för

de nya bestämmelsernas genomförande torde lämpligen böra utfärdas i administrativ

ordning.

Såsom förut nämnts åligger det enligt 1933 års domsagostadga domsagosekreteraren

att, när häradshövdingen ej själv tager befattning därmed, föra

häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas

av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten. Den möjlighet till lättnad

i arbetsbördan som i ifrågavarande hänseenden finnes för häradshövding

synes jämväl böra beredas vattenrättsdomare. Den sistnämnde bör sålunda

tillerkännas rätt att uppdraga åt den vid vattendomstolen anställde vattenrättssekreteraren

att vid vattendomstolens sammanträden föra dess protokoll.

Då till vattenrättssekreterare så gott som undantagslöst förordnas jurister med

relativt lång domstolstjänstgöring, torde några betänkligheter mot att till deni

överlämna ifrågavarande uppgift icke föreligga. Underskrivandet av protokollet

bör tillkomma den som fört protokollet.

Den av vattenrättsdomarna ifrågasatta, av vattenöverdomstolen tillstyrkta

ändringen i 8 § stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna i nu

angivna syfte förutsätter emellertid att åt 11 kap. 73 § första stycket vattenlagen

gives ändrad avfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 1 och 73 §§ vattenlagen.»

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över förslaget, av den lydelse

bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Torsten Stjernberg.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4%.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 17 januari

1936.

Närvarande:

justitierådet Appelberg,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedeparteinentsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 6 december

1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Ernst Leche.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^2.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den

17 januari 1936 avgivna utlåtande över det den 6 december 1935 till lagrådet

remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen;

därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.