Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen
1936-01-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:42, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
1
Nr 42.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen;
given Stockholms slott den 24 januari 1936.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.
GUSTAF.
K. Schlyter.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 42.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 4%.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen1 skola i nedan
angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
11 kap.
4 §.
Vattenrättsnämndemän utses för sex år, två för varje tingslag som ensamt utgör
en domsaga samt en för varje annat tingslag, på det sätt som örn utseende
av ägodelningsnämndeman finnes stadgat; dock att domhavanden föranstaltar
örn utseende av valmännen och att vid sådan förrättning rösträtt tillkommer
en var i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Örn valets
utgång skall domhavanden sa snart ske kan meddela vattenrätts domaren underrättelse.
Finner domhavanden — ---- nytt val.
Örn skyldighet---— tagit befattning.
73 §.
Vid vattendomstolens sammanträden föres protokoll av vattenrättsdomaren
eller, efter dennes förordnande, av vattenrättssekreteraren. Protokollet underskrives
på vattendomstolens vägnar av den som fört protokollet. I målet
ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast anmärkas.
För varje — — -— akten omfattar.
Vid akten ---— upptagna adresser.
Beträffande skyldighet —- -—- — motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
Där i domsaga, som består av två eller flera tingslag, en vattenrättsnämndeman
utsetts för hela domsagan, skall denne under återstoden av den tid uppdraget
avser anses utsedd för det tingslag där han vid tiden för valet var bosatt.
1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1927: 69 och av 73 § se SFS 1920: 459.
Kungl. Maj.ts proposition nr 4#.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepariementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 december 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga örn
ändring i vissa delar av vattenlagen samt anför därvid:
»Vattendomstol består — frånsett visst undantagsfall — av en vattenrättsdomare
såsom ordförande samt såsom övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer
och två vattenrättsnämndemän. Beträffande de sistnämnda föreskrivas
i 11 kap. 2 § vattenlagen, bland annat, att de böra vara om sin orts förhållanden
kunniga män. Enligt 4 § samma kapitel utses vattenrättsnämndemännen
genom val för sex år och till ett antal av en för varje tingslag i Norrland
ävensom Värmlands och Kopparbergs län samt en för varje domsaga i
övriga delar av riket. Bestyret med valet, vilket äger rum inför häradsrätten
i orten, tillkommer vederbörande domhavande. Består domsaga, för vilken
allenast en vattenrättsnämndemän skall utses, av två eller flera tingslag, förrättas
valet inför den av domsagans häradsrätter som domhavanden bestämmer.
Av vattenrättsnämndemännen skola enligt 11 kap. 5 § i vattendomstolen
tjänstgöra de två som av vattenrättsdomaren för varje mål därtill kallas. Till
tjänstgöring böra kallas nämndemän från det län som beröres av det mål varom
är fråga. Avser målet företag som berör mer än ett län, tillkommer det vattenrättsdomaren
att avgöra, örn vattenrättsnämndemännen skola tagas från
olika län eller från ett av dem. Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn
på stället, böra företrädesvis de närmast boende vattenrättsnämndemännen kal ■
las att tjänstgöra.
I en i juni 1935 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj :t hava rikets vattenrättsdomare
hemställt om sådan ändring i 11 kap. 4 § vattenlagen
att antalet vattenrättsnämndemän bestämmes till två för varje tingslag,
som ensamt utgör en domsaga, och en för varje annat tingslag. Vattenrättsdomarna
hava till stöd härför anfört bland annat:
Under vattendomstolarnas verksamhet har det visat sig att antalet vattenrättsnämndemän
inom de delar av riket, där allenast en vattenrättsnämndeman
utses för varje domsaga, är väl knappt. Ofta inträffar att
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 4S.
till tjänstgöring mäste kallas vattenrättsnämndemän, som äro avlägset boende
från platsen för den anläggning eller det företag, varom i målet är fråga, och
som till följd därav icke äga den ortskännedom som är önskvärd särskilt vid
behandling av ersättningsfrågor. Ej sällan händer dessutom att den vattenrättsnämndeman,
som eljest med hänsyn till bostadsort i främsta rummet borde
deltaga i handläggningen av ett mål, är förhindrad därtill på grund av jäv
eller annat förfall. Sålunda är ej ovanligt att jävsförhållande föreligger på
grund av att vattenrättsnämndemän är ordförande eller ledamot i vägstyrelse,
som är sakägare i det mål vattendomstolen skall handlägga. I och med att,
såsom under senare tiden skett, mindre närliggande domsagor förenas till en
domsaga, blir också antalet vattenrättsnämndemän minskat.
Vattenrätts domarna hava vidare framhållit att därest de ägde tillgång till
vattenrättsnämndemän, boende närmare sammanträdesplatsen än nu ofta vore
fallet, statsverkets utgifter för rese- och traktamentsersättningar till vattenrättsnämndemännen
komme att icke oväsentligt nedbringas.
Vattenöverdomstolen har i infordrat yttrande tillstyrkt vattenrättsdomarnas
framställning.
Enligt 11 kap. 73 § första stycket vattenlagen åligger protokollföringen vid
vattendomstolens sammanträden vattenrättsdomaren, vilken därvid erhåller biträde
av den hos vattendomstolen anställde rättsbildade vattenrättssekreteraren.
Protokollet underskrives jämlikt föreskrift i samma lagrum av vattenrättsdomaren
å vattendomstolens vägnar. Vattenrättssekreteraren åligger jämlikt
8 § första stycket 2. och 3. stadgan den 9 december 1932 (nr 565) angående
tjänstgöringen vid vattendomstolarna, bland annat, att efter vattenrättsdomarens
förordnande föra protokoll vid undersökning, som avses i 11 kap. 45 § 2
mom. vattenlagen, ävensom att uppsätta och för vattenrättsdomaren till granskning
och underskrift framlägga vattendomstolens protokoll.
I fråga örn sekreterare i domsaga gäller enligt 11 § domsagostadgan den 26
maj 1933 (nr 309) att hail skall, när häradshövdingen ej själv tager befattning
därmed, föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden
som handläggas av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten.
I en i juni 1935 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t hava rikets vatteurättsdomare
framhållit, att den mera omfattande skyldigheten att
på eget ansvar föra protokoll som gällde för domsagosekreterare icke — frånsett
protokoll vid undersökning enligt 11 kap. 45 § 2 mom. vattenlagen —
ägde motsvarighet med avseende å vattenrättssekreterare. Då de skäl som föranlett
stadgandet om domsagosekreterares åligganden beträffande protokollföring
syntes i lika örn ej högre grad föreligga i fråga örn vattenrättssekreterare,
hemställde vattenrättsdomarna örn åtgärd för vidtagande av sådan ändring
av 8 § stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna att därigenom
i analogi med 11 § domsagostadgan förordnades, att det skulle åligga vattenrättssekreteraren
att på vattenrättsdomarens anmodan föra protokoll —
icke blott såsom för närvarande vid undersökning enligt 11 kap. 45 § 2 mom.
vattenlagen — utan även vid vattendomstolens sammanträden.
V attenöverdomstolen har i infordrat yttrande tillstyrkt framställningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr kil.
5
Såsom av vattenrättsdomarnas först omförmälda skrivelse framgår, möter Depante*
det understundom svårighet att med nuvarande relativt begränsade tillgång till ciiefen.
vattenrättsnämndemän i vissa delar av landet erhålla vattenrättsnämndemän
med den för det särskilda målet erforderliga ortskännedomen. Till avhjälpande
av denna olägenhet synes, i enlighet med vattenrättsdomarnas, av vattenöverdomstolen
tillstyrkta förslag, 11 kap. 4 § vattenlagen böra sålunda
ändras, att två vattenrättsnämndemän skola utses för varje tingslag, som ensamt
utgör en domsaga, och en vattenrättsnämndemän för varje annat tingslag.
Detta innebär att sammanlagda antalet vattenrättsnämndemän i hela
riket ökas från 153 till 243. För reglerandet av det fall att, enligt nuvarande
bestämmelser, i domsaga som består av två eller flera tingslag en vattenrättsnämndeman
utsetts för hela domsagan torde böra införas en övergångsbestämmelse
av innehåll att sådan vattenrättsnämndemän skall, under återstoden av
den tid hans uppdrag avser, anses utsedd för det tingslag där han vid tiden för
valet var bosatt. De ytterligare föreskrifter som må finnas erforderliga för
de nya bestämmelsernas genomförande torde lämpligen böra utfärdas i administrativ
ordning.
Såsom förut nämnts åligger det enligt 1933 års domsagostadga domsagosekreteraren
att, när häradshövdingen ej själv tager befattning därmed, föra
häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas
av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten. Den möjlighet till lättnad
i arbetsbördan som i ifrågavarande hänseenden finnes för häradshövding
synes jämväl böra beredas vattenrättsdomare. Den sistnämnde bör sålunda
tillerkännas rätt att uppdraga åt den vid vattendomstolen anställde vattenrättssekreteraren
att vid vattendomstolens sammanträden föra dess protokoll.
Då till vattenrättssekreterare så gott som undantagslöst förordnas jurister med
relativt lång domstolstjänstgöring, torde några betänkligheter mot att till deni
överlämna ifrågavarande uppgift icke föreligga. Underskrivandet av protokollet
bör tillkomma den som fört protokollet.
Den av vattenrättsdomarna ifrågasatta, av vattenöverdomstolen tillstyrkta
ändringen i 8 § stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna i nu
angivna syfte förutsätter emellertid att åt 11 kap. 73 § första stycket vattenlagen
gives ändrad avfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 1 och 73 §§ vattenlagen.»
Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över förslaget, av den lydelse
bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Torsten Stjernberg.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 4%.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 17 januari
1936.
Närvarande:
justitierådet Appelberg,
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Geijer,
Bagge.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedeparteinentsärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 6 december
1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag
till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Ernst Leche.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1^2.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 24 januari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,
Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den
17 januari 1936 avgivna utlåtande över det den 6 december 1935 till lagrådet
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 och 73 §§ vattenlagen;
därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Tidelius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.