Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola

1936-01-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:47, Angående bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till Norrbottens

läns hushållningssällskap för inrättande av

lantbruksskola; given Stockholms slott den 24 januari

1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 47, har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag

till Norrbottens läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola

m. m. beräkna för budgetåret 1936/1937 ett reservationsanslag av 225,000

kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla detta ärende.

I skrivelse den 4 december 1934 har Norrbottems läns hushållningssällskap

hemställt, att Kungl. Majit måtte till sällskapets förfogande ställa erforderBihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 47. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47•

liga medel för förvärv av Björkfors egendom i Nederkalix med flera socknar

för upptagande därstädes av kolonisationsverksamhet samt för inrättande å

egendomen av en efter länets förhållanden lämplig lantbruksskola. Över

framställningen hava, efter remisser, yttranden avgivits den 17 januari 1935

av lantbruksstyrelsen och den 2 februari 1935 av statens egnahemsstyrelse.

Sedan hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd i skrivelse den 5 februari

1935 i vissa hänseenden bemött lantbruksstyrelsens yttrande, har statskontoret

den 15 mars 1935 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

I skrivelsen den 4 december 1934 har hushållningssällskapet till en början

anfört:

Industrierna i Norrbottens län hade under efterkrigstiden kämpat med stora

svårigheter, vilka bland annat utlöst en omfattande arbetslöshet. Även örn

på sistone en viss ljusning inträtt, torde de fortgående rationaliseringssträvandena,

de relativt höga skatterna och arbetslönerna inom länet samt industriens

befarade förflyttning längre söderut komma att verka därhän, att industriens

behov av mänsklig arbetskraft framdeles nedginge. Den arbetskraft,

som industrien av olika anledningar ej kunde sysselsätta, måste söka

sig nya förvärvsmöjligheter. Trots vissa svårigheter för jordbruket och jordbruksnäringens

inom länet för närvarande i många avseenden eftersatta läge

torde med de stora utvecklingsmöjligheter för denna näring, som funnes i

länet, jordbruket alltmer bliva den näring, till vilken befolkningen bleve hänvisad

för att söka sin försörjning. Denna utveckling vore så mycket mera

ofrånkomlig som folkökningen i länet vore större än i någon annan del av

landet eller cirka 2,000 personer årligen.

Det allmännas åtgöranden för att skapa ökade utkomstmöjligheter av jordbruksnäringen

inom Norrbottens län syntes böra inriktas dels på att förkovra

och utveckla redan bestående jordbruk och dels på att för odling och bebyggelse

taga nya odlingsområden i anspråk. I förstnämnda hänseende finge

framhållas, att flertalet jordbruk inom länet i medeltal icke omfattade melån

omkring 3 hektar odlad jord och sålunda genomsnittligt ej kunde föda

mer än 3 kor. Det vore av utomordentlig vikt, att dessa ofullständiga jordbruk

snarast möjligt utvecklades till sådan bärkraft, att deras innehavare

bleve mindre beroende än för närvarande av tillfälliga arbetsförtjänster inom

industri eller annorstädes. Mycket torde härutinnan kunna åtgöras genom

införandet av bättre brukningsmetoder och rationellare jordbruksdrift över

huvud ävensom genom verkställandet i större utsträckning än hittills av

grundförbättringar, nyodlingar, ängs- och betesanläggningar samt skogsvårdande

åtgärder. Utan positiva insatser från det allmännas sida för kolonisation

och jordbruksutbildning vore det emellertid fara värt, att eventuellt

vidtagna åtgärder i övrigt för jordbrukets upphjälpande och utveckling bleve

av mindre verkan eller rentav resultatlösa. En ytterligare uppdelning av den

redan, framförallt i länets kustbygder, starkt sönderstyckade odlade jorden

torde nämligen icke vara möjlig utan att äventyra brukarnas existensmöjligheter.

I nuvarande läge borde vidare det allmänna sörja även för att länets

befolkning, framförallt den uppväxande ungdomen, alltmera intresserades för

jordbruk med binäringar. I första hand måste tillses, att den vid jordbruk

uppvuxna ungdomen bibragtes kunskaper och praktiska färdigheter i allt

vad till yrket hörde, varigenom de erhölle större möjligheter att slå sig fram

som egna jordbrukare. Detta mål kunde ej vinnas annat än genom inrättandet

av lämpliga undervisningsanstalter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47-

3

Hushållningssällskapet, som sedan ett flertal år tillbaka genom åtgärder

av olika slag sökt förverkliga ett sålunda för jordbrukets upphjälpande skisserat

program, vore emellertid i avsaknad av tillräckliga ekonomiska resurser

för att genomföra detsamma i sådan utsträckning och med den skyndsamhet,

som näringslivets nuvarande läge krävde.

Efter att hava förklarat, att förevarande framställning närmast föranletts

därav, att Björkfors egendom i Nederkalix med flera socknar hembjudits hushållningssällskapet

till inköp — varigenom enligt sällskapets mening yppats

ett ganska enastående tillfälle att tillgodose såväl behovet av utökad kolonisationsverksamhet

som behovet av förbättrad lantbruksundervisning — har

sällskapet lämnat en kort beskrivning över berörda egendom.

Egendomen ägdes av förvaltaren Erik Nes, vilken 1917 inköpt densamma

— med undantag av den i det följande omförmälda fastigheten Saarijärvi —

för ett pris av 450,000 kronor. Egendomen, som vore fullständigt bebyggd,

omfattade följande fastigheter nämligen dels i Nederkalix socken 1 %2 mantal

Björkfors nr 1 (l1), Björkfors kraftverk och kvarn, sl10i mantal Espinära

nr 1 (l12), s/52 mantal samma hemman (l13), Vs mantal Espinära nr 2 (23),

J/96 mantal samma hemman (29), 1/24 mantal Espinära nr 3 (3S), 1/24 mantal

samma hemman (3 ), /296 mantal Hällfors nr 1 (l11), 17/502 mantal samma

hemman (l12) 1/2o6 mantal samma hemman (l13), 23/64 mantal Mörtträsk nr 1

(l1), V12 mantal Sangis nr 1 (l4), 10/1£S mantal Sangis nr 2 (23), Vs2 mantal

Sangis nr 6 (62) och 10/24o mantal Sangis nr 7 (74), dels i Hietaniemi socken

''7c4 mantal Saarijärvi nr 1 (l1), dels ock i Övertorneå socken 1/8 mantal

Raitajärvi nr 4 (41). De delar av egendomen, som läge inom Nederkalix socken,

utgjorde ett sammanhängande jordkomplex, beläget å ömse sidor örn

Sangis älv. Ungefär i komplexets centrum, där Korpikån utmynnade i

Sangis älv, vore egendomens byggnader belägna. Här sammanlöpte också

fem allmänna vägar från olika delar av länet. Avståndet till närmaste järnvägsstation,

Lappträsk, vore 13 kilometer och till närmaste stad, Haparanda,

35 kilometer.

Egendomens totala areal utgjorde för närvarande drygt 5,000 hektar, varav

52 hektar odlad jord samt minst 700 hektar god odlingsbar jord. Av den

odlade jorden vore 19 hektar täckdikade med rör och återstoden med trävirke.

En del av den odlingsbara jorden vore krondikad. Jorden utgjordes

huvudsakligen av svartmylla på lerbotten. Endast omkring en fjärdedel av

den odlade jorden bestode av sandblandad lermylla. Växelbruk förekomme

icke. Jordbruksdriften vore i stället baserad på mångåriga vallar, lämnande

tillfredsställande skördar. Odlingen av korn och havre gåve gott resultat.

Till jordbruket hörde en s. k. översilningsäng om 85 hektar. Avkastningen

därav uppginge för närvarande till ungefär 150 skrindor hö, d. v. s. cirka 25

kofoder. Egendomens produktiva skogsmark utgjorde sammanlagt cirka

3,000 hektar. Äldre fullmogen skog saknades så gott som helt och hållet,

medan tillgången på yngre skog vore rik. Någon nämnvärd inkomst från

skogen vore enligt sällskapets uppfattning icke att påräkna inom de närmaste

10 åren.

Egendomen vöre sedan år 1920 avelscentrum för nötboskap av fjällras.

Kreatursbesättningen utgjordes för närvarande av 23 mjölkkor, 2 äldre stamtjurar,

11 kvigor samt 7 levig- och 11 tjurkalvar. I regel funnes å egendomen

7 å 8 hästar.

Egendomens byggnader bestode av mangårdsbyggnad, för gårdens drift

erforderliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder, folkskola och lärarbo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 47•

stad, handelsbutik med boningsrum, mejeribyggnad samt en kraftstation (85

kilowatt) med kvarn (3 par stenar). Antalet till kraftstationen anslutna abonnenter

utgjorde cirka 600. Byggnaderna vore med undantag av ladugården,

som tarvade omedelbar ombyggnad, i försvarligt skick. Mangårdsbyggnaden

vore uppförd av timmer under plåttak och inrymde 13 större rum. Ladugården,

som vore uppförd av granit, innehölle 96 båsplatser.

Taxeringsvärdet för år 1933 å hela egendomen utgjorde 204,000 kronor.

Brandförsäkringsvärdet å samtliga byggnader uppginge till 182,620 kronor,

varav 40,000 kronor belöpte å kraftverket och kvarnen.

Rörande sina närmare planer på ett förvärv av Björkfors egendom har hushållningssällskapet

anfört huvudsakligen följande

Mellan egendomens ägare och hushållningssällskapet hade den 24 november

1934 rörande egendomen upprättats preliminärt köpeavtal, enligt vilket

hela egendomen inklusive levande och döda inventarier skulle köpas av sällskapet

för 300,000 kronor. Av köpeskillingen belöpte 60,000 kronor å den

odlade jorden och byggnaderna (med undantag av kraftstation och kvarn),

40,000 kronor å inventarierna samt 200,000 kronor å egendomen i övrigt,

d. v. s. odlingsområdena, skogen, kraftverket och kvarnen. I avtalet hade inrymts

den bestämmelsen, att detsamma förfölle, därest icke statsmakterna före

den 1 juli 1935 ställt nödiga medel till förfogande för köpeskillingens likvidering

och byggnadernas komplettering och iståndsättande.

En preliminär inventering av egendomens odlingsområde hade givit vid

handen, att minst 50 å 60 nya jordbruksegnahem skulle kunna bildas på egendomen

utan att därför egendomens hittills odlade jord i någon mån skulle

behöva tagas i anspråk. Dessutom funnes odlingsbar jord lämplig för försäljning

till mindre lägenhetsägare i trakten, vilkas jordbruk behövde kompletteras.

Tidigare hade under hand från egendomen försålts 29 lägenheter,

varav 13 för egnahemsändamål. — Sedan all för egnahemsbildning tjänlig

jord avstyckats, skulle återstoden av egendomen behållas av hushållningssällskapet,

som där skulle bedriva jordbruk och inrätta en lantbruksskola. Behovet

av en dylik skola — där ungdomen förutom teoretisk undervisning även

kunde erhålla grundlig praktisk utbildning i allt som hörde till ett välskött

lanthushåll — hade länge gjort sig starkt gällande inom Norrbottens län. I

förhållande till landet i övrigt intoge också nämnda län i fråga örn lantbruksundervisning

en mycket eftersatt ställning. Någon lantbruksskola funnes sålunda

icke inom länet. Visserligen hade länet två lantmannaskolor, Gran

och Matarengi, från vilka årligen utexaminerades inalles ett 30-tal elever.

Men detta antal vore allt för ringa i förhållande till antalet inom hela landet

från lantmanna- och lantbruksskolor utexaminerade elever. För att länet i

förevarande avseende skulle bliva jämställt med landet i övrigt borde, enligt

vad en enkel statistisk undersökning gåve vid handen, de studerandes antal

inom länet rätteligen vara dubbelt så stort som för närvarande. Att behov

av en avsevärt utökad lantbruksundervisning förelåge inom länet bevisades

bland annat därav, att antalet sökande till lantmannaskolorna vid Gran och

Matarengi under senare år varit betydligt större än som kunnat beredas plats

vid skolorna.

Ett fullföljande av det ingångna köpeavtalet förutsatte, såsom i det föregående

omnämnts, statens medverkan. Såsom statsbidrag utan ränta och

återbetalningsskyldighet ansåge sig hushållningssällskapet behöva sammanlagt

100,000 kronor, motsvarande värdet av den odlade jorden, byggnaderna

samt levande och döda inventarier, vilka samtliga tillgångar vore avsedda

för den blivande lantbruksskolan. Till gäldande av köpeskillingen i övrigt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

hemställde sällskapet om ett räntefritt 40-årigt amorteringslån å 200,000 kronor,

vilket lån borde vara amorteringsfritt under de första 10 åren samt därefter

amorteras med 1j30 årligen.

Emellertid krävdes för inrättande av en lantbruksskola utöver sjalva egendomsförvärvet

vissa byggnadsarbeten. Härför erforderliga medel beräknare

sällskapet preliminärt komma att uppgå till 210,000 kronor. Sällskapet hade

för avsikt att, sedan detaljerade ritningar och kostnadsberäkningar för nodiga

byggnader blivit färdiga, ingå med särskild framställning om bidrag till

byggnadskostnaderna från lotterimedel eller andra möjligen tillgängliga allmänna

medel. — Beträffande slutligen driften av den planerade skolan och

kostnaderna härför räknade sällskapet med att skolan bleve av samma typ

som Västerbottens läns lantbruksskola vid Umea och att pa sedvanligt sätt

statsanslag komme att årligen utgå till densamma.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig icke i och för sig hava något att invända

mot åtgärder från det allmännas sida för vinnande av med hushållningssällskapets

förslag avsedda syften. I varje fall hade styrelsen intet att

erinra mot kolonisationsåtgärder av så pass begränsad omfattning, som berörda

förslag innebure. I fråga örn inrättandet av en lantbruksskola samt

densammas förläggande till Björkfors har lantbruksstyrelsen andragit i huvudsak

följande.

Tidigare hade inom Norrbottens län under en tid av 37 ar funnits en lantbruksskola,

förlagd till Åminne egendom. År 1913 hade emellertid hushållningssällskapet

i samband med upprättandet av lantmanna- och lanthushallsskolorna

vid Gran beslutat nedlägga nyssnämnda lantbruksskola. Lantbruksskoletypen

hade nämligen ansetts ej passa för Norrbottens län. Uppfattningen

härutinnan inom hushållningssällskapet vöre uppenbarligen nu en

annan. Enligt lantbruksstyrelsens mening syntes det ofråkomligt, att lantmannaskolan

med dess så gott som uteslutande teoretiska undervisning vöre

otillräcklig i ett län som Norrbottens, där eleverna i regel icke vöre i tillfälle

att på föräldrarnas eller andras gårdar förvärva tillräcklig praktisk färdighet

och icke heller hade tillfälle att se mera framskridna jordbruk. En

ett-årig lantbruksskola torde fördenskull hava en betydande uppgift att

fylla.

Lantbruksstyrelsen veterligt hade statsunderstöd för inrättande av en lantbruksskola

icke tidigare beviljats annat än i fråga örn de två helt statliga

lantbruksskolorna vid Ultuna och Alnarp. Det enda statsanslag för engångskostnader

vid enskild lantbruksskola, som förekommit, torde vara det som

1934 beviljats Nordviks lantbruksskola genom Kungl. Maj:ts beslut att vissa

ombyggnadsarbeten vid skolan finge utföras som statligt beredskapsarbete.

Givetvis läge det därför närmast till hands, att anläggningskostnaden folden

nu planerade skolan gäldades av hushållningssällskapet. På grund av

den särställning, Norrbottens län i många avseenden intoge, ansåge sig styrelsen

emellertid icke böra motsätta sig, att statsmedel utlämnades för ändamålet.

Det föreslagna sättet för lösande av lantbruksskolefrågan föranledde dock

vissa erinringar från lantbruksstyrelsens sida. Genom köpet av Björkfors

egendom skulle sålunda hushållningssällskapet förvärva så betydande arealer

odlings- och skogsmark, att desamma knappast kunde anses hava något organiskt

samband med sällskapets egen verksamhet. Däremot syntes den för

närvarande odlade arealen å Björkfors vara av lämplig storlek för en blivande

lantbruksskola. Liksom på sin tid skett beträffande Åminne, kunde även

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

i fråga om Björkfors göras den anmärkningen, att dess läge vöre alltför avskilt.

Ifrågsättas kunde, huruvida icke några intill varandra liggande hemman

på mera central plats inom länet kunde förvärvas och förses med

helt nya byggnader utan att kostnaderna skulle bliva större än enligt föreliggande

förslag.

Lantbruksstyrelsen funne såväl priset å den odlade jorden jämte byggnaderna,

60,000 kronor, som priset å inventarierna, 40,000 kronor, väl höga

särskilt om bland byggnaderna ej inräknades kraftverket och kvarnen. Vad

anginge den a odlingsmarken och skogen belöpande delen av köpeskillingen

syntes hushållningssällskapet därå kunna efter hand påräkna skälig avkastning.

Ehuru det torde kunna ifrågasättas, örn icke kostnaderna för erforderliga

byggnadsarbeten —- av hushållningssällskapet preliminärt uppskattade

till 210,000 kronor — skulle kunna avsevärt nedbringas, vore det uppenbart,

att egendomens anpassning för lantbruksskoleändamål vore förenad

med stora kostnader, vilka på ett eller annat sätt måste bestridas, därest planen

skulle kunna genomföras.

Emellertid vore enligt lantbruksstyrelsens mening ett annat tillvägagångssätt

för lantbruksskolefrågans lösning förtjänt att tagas under övervägande.

Staten kunde sålunda inköpa hela egendomen samt därefter på hushållningssällskapet

överlåta för lantbruksskolan erforderlig mark jämte byggnader.

Vidare ^ kunde lämplig mark disponeras för egnahems- och kolonisationsändamål.

Återstoden av egendomen eller skogsmarken borde lämpligen ställas

under domänstyrelsens förvaltning som kronopark. Överhuvud syntes

det styrelsen antagligt, att det avsedda målet skulle kunna nås med vida

mindre kostnader för statsverket är enligt hushållningssällskapets förslag. På

grund härav torde förevarande spörsmål före ett definitivt ställningstagande

böra med beaktande jämväl av de av lantbruksstyrelsen framlagda synpunkterna

göras till föremål för ingående omprövning.

I anledning av de i lantbruksstyrelsens utlåtande framförda erinringarna

har hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd i skrivelse den 5 februari

1935, med vidhållande av den av sällskapet gjorda framställningen, anfört

i huvudsak följande.

En jämförelse mellan den år 1913 nedlagda lantbruksskolan vid Åminne

och den nu planerade skolan i Björkfors vore missvisande bland annat med

hänsyn till den nära nog revolutionerande utveckling, som under de senaste

decennierna i olika avseenden, framför allt på kommunikationsväsendets

område, ägt rum inom Norrbottens län. Gentemot lantbruksstyrelsens anmärkning.

att den tillämnade lantbruksskolan, därest densamma förlädes till

Björkfors, komme att erhålla ett ocentralt läge, finge framhållas, att egendomen

dock läge i centrum av länets norra distrikt — vars södra och västra

gräns i stort sett sammanfölle med vattendelaren mellan Råne och Lule

älvar samt gränslinjen mellan Gällivare och Jokkmokks socknar — samt att

nämnda distrikt i fråga örn utvecklingsmöjligheter på jordbrukets område

torde vara överlägset länets södra del, ett förhållande, som bland annat

belystes därav, att den största arealen odlingsbar ännu icke utnyttjad jord

funnes i länets norra distrikt. Även med hänsyn till vägar och kommunikationer

i övrigt samt aktuella kolonisationsföretag erbjöde Björkfors en

nära nog idealisk plats för en lantbruksskola. Härtill komme, att genom

förvärv av Björkfors egendom möjlighet äntligen yppades att i länets kustbygd

igångsätta en kolonisationsverksamhet av större omfattning. Förhandenvaron

av en dylik verksamhet torde vidare bliva i hög grad till gagn

för undervisningen i en blivande lantbruksskola, varjämte sagda undervis
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 47-

7

ning i sin tur kunde förutsättas verka befruktande på egnahems- och kolonisationsverksamlieten

i grannskapet. I jämförelse med övriga större egendomar,

som eventuellt kunde förvärvas för lantbruksskolcändamål, torde sålunda

Björkfors äga avgjort företräde. Därtill komme, att egendomen, därest

det allmänna nu icke ingrepe och förvärvade densamma, torde bliva föremål

för ett utnyttjande av icke önskvärd art.

Att, såsom lantbruksstyrelsen ifrågasatt, inköpa flera intill varandra liggande

hemman å mera central plats inom länet samt därstädes uppföra

nya byggnader torde vara synnerligen svårgenomförbart samt dessutom

rent ekonomiskt sett ställa sig ofördelaktigare än varje annan lösning

av frågan om lantbruksskolans förläggning. Vad lantbruksstyrelsen anfört

rörande lämpligheten av ett statsinköp av egendomen torde sammanhänga

med att styrelsen ansåge egendomen komma att med hänsyn

till sitt ändamål erhålla alltför stor areal produktiv skogsmark.

Emellertid förhölle det sig så, att enbart för kolonisationen torde erfordras

produktiv skogsmark örn cirka 2,000 hektar. Det vore egnahemsnämndens

avsikt att avsätta denna skogsmark till en s. k. skogsallmänning för^ nybyggarnas

gemensamma räkning. Allmänningen skulle tills vidare stå under

egnahemsnämndens förvaltning och skötas under överinseende av skogsvårdsstyrelsen

eller någon dess tjänsteman. Efter avsättandet för gemensamt

behov av berörda areal återstode i produktiv skogsmark endast cirka

1,000 hektar, vilken areal med hänsyn till huvudgårdens storlek samt den

planerade lantbruksskolans förläggning till Björkfors ej vore större än att

densamma verkligen erfordrades för att för framtiden trygga gårdens behov

av ved och gagnvirke. Dessutom torde skolan, som vore avsedd att göras

skogsbetonad, böra äga tillgång till så stor skogsmarksareal, att olika skogstyper

där bleve företrädda och skogsvårdsarbeten av skilda slag stöde eleverna

till buds. På grund av det nu sagda torde något utrymme ej givas för

frågans lösning genom statsinköp på av lantbruksstyrelsen ifrågasatt sätt.

Åled sin kännedom om priserna i allmänhet å jordegendomar inom länet

kunde hushållningssällskapet för sin del icke finna annat än att den å den

odlade jorden och byggnaderna belöpande delen av köpeskillingen vore låg,

allra helst som i köpet inginge den å egendomen befintliga översilningsängen

örn 85 hektar. Vidkommande värderingen av inventarierna till 40,000 kronor

kunde denna summa ej anses för hög, enär ett belopp av 40,000 kronor

sannolikt ej skulle förslå, därest sällskapet bleve nödsakat att från annat

håll förvärva ett likvärdigt och lika omfattande inventariebestånd.

Statens egnahemsstyrelse har vitsordat behovet såväl av en efter länets

förhållanden anpassad lantbruksskola som av att ytterligare jord inom

länet komme under odling. Börande förslaget att för tillgodoseendet av dessa

syften inköpa Björkfors egendom har egnahemsstyrelsen anfört bland annat

följande.

Björkfors egendom syntes vara särskilt lämplig icke blott som förläggningsort

för en lantbruksskola utan även såsom område för en blivande kolonisations-

och egnahemsbildning. Egendomen vore mycket väl skött. Enligt

egnahemsstyrelsens åsikt torde det ej vara lätt att finna en egendom

inom Norrbottens län, som med hänsyn lill läge och beskaffenhet så väl lämpade

sig för förstnämnda ändamål som Björkfors, bland annat av den anledningen

alt egendomen ur undervisningssynpunkt företrädde bade kustlandels

och, i viss mån, skogsbygdens jordmån och förhållanden i övrigt.

Att sammanköpa flera mindre jordbruk för åstadkommande av behövlig

jord till en lantbruksskola syntes ur flera synpunkter ej vara lämpligt. Gent
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

emot hushållningssällskapets beräkning av byggnadskostnaderna till 210,000

kronor holle egnahemsstyrelsen före, att byggnadsbeståndets iståndsättande

och komplettering torde kunna verkställas för en kostnad ej överstigande

100,000 kronor. Ur synpunkten av en blivande kolonisations- och egnahemsverksamhet

vore odlingsmöjligheterna å egendomen goda. Till lägenheterna,

som före upplåtelsen torde böra i huvudsak uppodlas för att redan

från början giva innehavarna möjlighet till utkomst, borde läggas lämplig

skogsareal, helst i form av gemensamhetsskog.

Vad anginge formen för upplåtelsen av egendomen ansåge styrelsen, att

egendomen borde inköpas av hushållningssällskapet. Därefter torde en plan

för jordens utnyttjande dels till en huvudgård för lantbruksskolan och dels

till ett lämpligt antal nya egnahem jämte tilläggsjord till redan bestående

mindre lägenheter böra uppgöras, därvid den skogsmark, som eventuellt ej

erfordrades för skolan och egnahemmen, borde kunna hembjudas domänstyrelsen.

Medelsbehovet för egendomens förvärv torde -— åtminstone i viss utsträckning

-—- kunna täckas genom jordanskaffningslån ur jordförmedlingsfonden.

Lånen borde dock göras räntefria för hushållningssällskapet under en

tid av 5—10 år. Kraftstationen borde åtminstone tillsvidare förbliva knuten

till egendomen. Först sedan den tilltänkta skolans och egnahemmens

behov av kraft och belysning blivit klarlagt, borde, örn så funnes lämpligt,

bildas en förening, som för finansieringen och övertagandet av kraftstationen

eventuellt skulle kunna erhålla lån ur statens kraftlånefond.

Under hänvisning till det anförda tillstyrkte egnahemsstyrelsen sålunda i

huvudsak hushållningssällskapets framställning.

Statskontoret har funnit sig böra avstyrka bifall till framställningen. Till

motivering av sin ståndpunkt har ämbetsverket anfört:

Statskontoret hade ej kunnat värja sig för det intrycket, att det framlagda

förslaget icke blivit tillräckligt genomtänkt. Då därtill komme, att för förslagets

realiserande erfordrades ekonomisk hjälp från statens sida i osedvanligt

stor omfattning, måste statskontoret ur statsfinansiella synpunkter ställa

sig avvisande mot att statsunderstöd lämnades för dess genomförande.

Statskontoret ville icke bestrida, att vad hushållningssällskapet anfört i

fråga om inrättandet av en lantbruksskola i Norrbottens län syntes giva vid

handen, att behov av en dylik skola förelåge. Emellertid torde icke i strid

med hittills vedertagna principer statsmedel utan särskilt tungt vägande skäl

böra ställas till förfogande för anskaffande av för sådan skola erforderlig

lantegendom jämte för skoländamålet nödvändiga byggnader. För bedömande

av huruvida dylika särskilda skäl i förevarande hänseende kunde göras

gällande tarvades i allt fall en mera allsidig och oemotsäglig utredning.

I all synnerhet borde spörsmålet om lämpligaste orten för lantbruksskolans

förläggning fullt klarläggas. Vidkommande den av sällskapet ifrågasatta

kolonisationsverksamheten torde något överhängande behov av ytterligare

kolonisationsområden icke förefinnas inom länet, vadan några åtgärder för

inköp av dylika områden för närvarande icke torde vara erforderliga.

Jag torde ytterligare få anmäla, att till jordbruksdepartementet ingivits dels

en av Reinhold Selberg och Gabr. Johansson, båda i uppgiven egenskap av

ombud för Överluleå sockens kommunalnämnd, samt riksdagsmännen N. E.

Nilsson, Johan Johansson och C. Fr. Carlström undertecknad promemoria

med vissa erinringar i anledning av hushållningssällskapets omförmälda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47-

9

framställning, dels ock en skrivelse i samma syfte från Albin Svedberg

m. fl. personer i Bodens stad och Överluleå socken. Sedermera har till departementet

från godsägaren Oskar Sundström i Holmfors inkommit skrivelse

med anbud å försäljning till lantbruksskolefastighet av den honom tillhöriga

egendomen Holmfors i Överluleå socken för ett pris av 85,000 kronor.

Efter remiss har hushållningssällskapet den 15 mars 1935 avgivit yttrande

över förberörda promemoria och skrivelser. Härjämte hava Ivar

Jansson m. fl. personer — huvudsakligen kommunalmän — i Nederkalix

m. fl. socknar i en den 11 mars 1935 dagtecknad skrivelse hemställt om

bifall till hushållningssällskapets förslag.

I omförmälda promemoria har framhållits i huvudsak följande.

Med hänsyn till de av lantbruksstyrelsen anförda synpunkterna syntes

föreliggande spörsmål vara förtjänt av en allsidigare utredning än den som

innehölles i hushållningssällskapets framställning. Till prövning torde böra

upptagas jämväl andra erbjudanden, som under hand inkommit till sällskapet

rörande försäljning av för ändamålet lämpliga jordegendomar. Sålunda

förelåge anbud från Oskar Sundström angående försäljning av egendomen

Holmfors i Överluleå socken för en sammanlagd köpeskilling av

85,000 kronor. Egendomen vore belägen 9 kilometer från Boden samt hade

järnvägsstation på området. Den genomflötes av Ljusån, som vore allmän

flottled, samt hade landsvägsförbindelse med linjetrafik både mot söder

till Boden och mot norr till Sandträsk och andra bygdecentra samt poststation.

Dess totalareal utgjorde 551 hektar, därav över 40 hektar odlad jord,

164 hektar odlingsmark och 325 hektar skogsmark. Skogen bestode uteslutande

av sparskog, som endast skattats vid gallring. Vid behov kunde

egendomen utökas genom ytterligare förvärv av ängs- och skogsmark från

närbelägna områden. Egendomen befunne sig i god hävd med jord av bästa

beskaffenhet, täckdikad och i övrigt väl avdikad, samt hade eget vattenfall

med elektriskt kraftverk och sågverk. Bostadshus funnes i koncentrerad

bebyggelse med ett 40-tal rum. Ladugård funnes inredd för 40 kor och

stall för 10 hästar. — Anbud hade ytterligare avgivits beträffande försäljning

av, bland andra fastigheter, egendomen Mockträsk i Överluleå socken

för ett pris av 110,000 kronor. Berörda egendom hade en totalareal av cirka

716 hektar, varav 51 hektar odlad jord och odlingsmark samt 4 hektar äng.

Ur ekonomisk synpunkt erbjöde nu angivna två anbud avgjorda fördelar

framför Björkforsprojektet. Även den andra huvudsynpunkten, nämligen

behovet av en central belägenhet för den blivande lantbruksskolan, tillgodosåges

på ett ojämförligt bättre sätt genom skolans förläggning till Överluleå

socken enkannerligen Holmfors. Björkforsegendomens avlägsna och relativt

isolerade läge måste fördyra skolans driftkostnader i avseende å transport

av maskiner, redskap och förnödenheter samt resekostnader för elever

och personal. Hänsyn borde även tagas till lärarfamiljernas möjligheter

att hålla sina barn vid städernas läroanstalter. Med hänsyn till såväl den

omgivande bygdens befolkningstäthet som tillgången på bekvämare kommunikationer

vore Holmfors överlägset Björkfors.

Vad anginge den av hushållningssällskapet planerade kolonisationsverksamheten

å Björkfors torde med fog kunna ifrågasättas, huruvida i detta

sammanhang kolonisationssynpunkten borde tillmätas övervägande betydelse.

En approximativ beräkning gåve vid banden, att egnahemsnämnden

för närvarande disponerade i runt tal 1,000 kolonat, som ännu icke vore

milano till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 17. %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 47-

upplåtna. Något överhängande behov av ytterligare kolonisationsområden

syntes sålunda ej vara för handen.

Promemorians undertecknare anslöte sig för sin del till förslaget örn inrättande

av en lantbruksskola i Norrbottens läns kustbygd, under förutsättning

likväl att skolan förlädes till så central plats i länet som möjligt.

Albin Svedberg m. fl. hava anfört i stort sett samma synpunkter på föreliggande

fråga, som de vilka framkommit i nyssnämnda promemoria.

I sitt remissutlåtande har hushållningssällskapet hemställt, att mot sällskapets

förslag gjorda erinringar måtte lämnas utan avseende. Till stöd

härför har sällskapet hänvisat till sina tidigare uttalanden i ärendet samt

därutöver anfört huvudsakligen följande.

Frågan örn lantbruksskolans förläggning till Holmfors hade redan tidigare

varit föremål för överväganden från sällskapets sida, därvid sällskapet

emellertid funnit Björkfors äga avgjort företräde. Vad beträffade egendomen

Mockträsk vore priset å densamma i förhållande till egendomens beskaffenhet

alltför högt, varjämte egendomen både på grund av sitt läge

och jordens fördelning icke kunde anses lämplig såsom förläggningsort för

den blivande lantbruksskolan. Samma vore förhållandet med en i Öjebyn

av Piteå socken belägen egendom med en areal av 483 hektar, vilken egendom

utbjudits till sällskapet för 200,000 kronor.

En undersökning gåve vid handen, att köpeskillingen för hektar utgjorde,

för Björkfors 52 kronor, för Holmfors 154 kronor, för Mockträsk 153 kronor

samt för egendomen i Öjebyn 414 kronor. Till förmån för Björkfors

talade vidare den omständigheten, att egendomen vöre belägen i kustlandets

näst största kommun med — Kalix municipalsamhälle ej inräknat — ett

invånarantal av cirka 12,500 personer. Nederkalix kommun ägde vidare icke

— såsom fallet vore med Lule älvdal, där Holmfors vore beläget -—- några

undervisningsanstalter på jordbrukets och därmed närstående område. Behovet

av en lantbruksskola vore desto större, som kommunen på grund av

trävaruindustriens under senare år nedsatta förmåga att lämna befolkningen

arbete och utkomst vöre högst beroende av att den härigenom ledigblivna

arbetskraften snarast möjligt bereddes sysselsättning inom jordbruket.

Även Tornedalens karaktär av gränsbygd talade för att den planerade

skolan förlädes till dessa bygder d. v. s. till Björkfors.

Gentemot de i omförmälda promemoria lämnade uppgifterna rörande kolonisationsarbetet

i länet ville hushållningssällskapet meddela, att totala antalet

jordbruksegnahem eller kolonat, som för närvarande återstode att upplåta,

uppginge till 356. Därav vore dock med hänsyn till att vederbörande

kolonisationsområden ännu ej vöre helt iordningställda endast 26 färdiga

att omedelbart upplåtas. Av förenämnda 356 egnahem vore vidare endast

150 belägna i kustbygden.

Med skrivelse den 23 september 1935 har sedermera hushållningssällskapet

inkommit med nya kostnadsberäkningar jämte ritningar för erfoderliga

byggnadsarbeten å Björkfors. Förslaget, som omfattar två alternativ, är

uppgjort av arkitekten B. Höök i Luleå.

Byggnadskostnaderna skulle enligt förslagets alternativ I uppgå till 152,000

kronor, varav för nybyggnad av lantbruksskola 91,500 kronor, för ombyggnad

av mangårdsbyggnaden till lärarbostad 40,000 kronor samt för ombyggnad

av ladugården 20,500 kronor.

Enligt alternativ II skulle byggnadskostnaderna sluta å ett belopp av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47-

11

145,500 kronor. Därav belöpa 45,000 kronor å ombyggnad av mangårdsbyggnaden

till lantbruksskola, 40,000 kronor å nybyggnad av rektorsbostad,

40,000 kronor å nybyggnad av lärarbostad samt 20,500 kronor å ombyggnad

av ladugården.

Hushållningssällskapet har i likhet med arkitekten förordat alternativ I

såsom det för framtiden billigaste. Sällskapet framhåller härvid, att alltför

genomgripande förändringar av mangårdsbyggnaden med hänsyn till husets

ålder ej vore tillrådliga. Nämnda byggnad torde därjämte enligt sällskapets

åsikt bliva varaktigare såsom bostadshus än, på sätt i alternativ II förutsatts,

såsom institutionsbyggnad.

Jag erinrar, att Kungl. Maj:t förut i dag på min föredragning beslutat pro- Departementsposition

till riksdagen med förslag om anslag till jordanskaffningsverksamhet chefeninom

Västerbottens och Norrbottens län. Såsom jag därvid framhöll torde

det med hänsyn till de särskilda förhållandena i sagda län få anses önskvärt,

att jordbruksnybildning därstädes främjas. Propositionen innebär ett steg i

sådant syfte. Emellertid är det ej nog, att nya jordbruk iordningställas och

upplåtas. Det bör också tillses, att jordbrukarna bibringas förmåga att rätt

handhava skötseln av jorden. Den utbildning, som lämnas vid en lantbruksskola,

är härvidlag av stort värde. Dylik skola finnes, på sätt framgår av

det föregående, ej inom Norrbottens län. För jordbruksdriften i allmänhet

inom länet synes detta vara en kännbar brist. Länets hushållningssällskap

har ansett inrättandet av en lantbruksskola vara en av länets för närvarande

viktigaste angelägenheter, och behovet av en sådan skola har vitsordats av

såväl lantbruksstyrelsen som statens egnahemsstyrelse. Emellertid torde hushållningssällskapet

sakna möjlighet att av egna medel finansiera anläggningskostnaderna.

Ehuru, såsom i ärendet framhållits, staten ej plägar anvisa

medel till dylika kostnader, torde, med hänsyn till betydelsen av att skolan

kommer till stånd, och då så ej torde ske utan statens mellankomst, ett

undantag böra göras i detta fall. Jag tillstyrker sålunda, att statsmakterna

—- i den ordning som i det följande skall angivas — medverka för ändamålet.

Rörande skolans förläggning hava olika meningar kommit till uttryck. Anledning

lärer emellertid knappast förefinnas att frångå hushållningssällskapets

efter vad det vill förefalla väl övervägda förslag. Någon bättre lösning av

frågan torde i varje fall ej hava framkommit. Björkfors egendom synes

såväl till sin beskaffenhet som i fråga örn belägenhet vara lämpad för det

angivna syftet. En fördel torde, såsom hushållningssällskapet erinrat, ligga

i de möjligheter till jordbruksnybildning, som egendomen erbjuder. För de

nya jordbrukslägenheterna torde närheten till lantbruksskolan kunna bliva

av värde samtidigt som det för undervisningen kan vara av intresse att kunna

följa arbetena å lägenheterna. Det för egendomen jämte inventarier begärda

priset, 300,000 kronor, torde under rådande förhållanden på jordbruksmarknaden

icke få anses oskäligt. Ehuru anbudstiden utgick den 1 juli 1935,

lärer ägaren alltjämt vara villig att sälja till detta pris.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 47-

Av nämnda belopp, 300,000 kronor, belöpa enligt hushållningssällskapet

60,000 kronor å den odlade jorden jämte byggnader, med undantag av kraftstation

och kvarn, samt 40,000 kronor å inventarierna. För lantbruksskolan

torde huvudsakligen nu angivna del av egendomen samt inventarierna erfordras.

Det synes därför vara för hushållningssällskapet tillräckligt, örn

sällskapet beredes möjlighet att inköpa nämnda fastighetsdel och inventarier.

Då återstoden av egendomen väsentligen avses för jordbruksnybildning, synes

det lämpligt, att denna del förvärvas av det jordanskaffningsorgan, som

enligt förut omförmälda proposition om anslag till jordanskaffningsverksamhet

avses skola handhava berörda verksamhet i Norrbottens län. Det från

dessa utgångspunkter för hushållningssällskapet erforderliga beloppet 100,000

kronor synes böra tillhandahållas av statsmedel i form av räntefritt lån utan

amorteringsskyldighet. Vid lånet bör emellertid knytas det villkoret, att den

föreslagna lantbruksskolan inrättas och upprätthålles. Skulle skolan nedläggas,

bör lånet återbetalas. Såsom säkerhet härför torde böra lämnas inteckning

i egendomen. Köpeskillingen i övrigt, 200,000 kronor, bör utgå

ur nyssnämnda jordanskaffningsanslag. Lämpligt synes vara, att egendomen

i dess helhet först förvärvas av jordanskaffningsorganet, som därefter å hushållningssällskapet

överlåter vad som enligt angivna grunder bör tillkomma

detta.

Vad angår de byggnadsarbeten, som torde bliva erforderliga för lantbruksskolan,

synes det mig, som om med sträng sparsamhet kostnaderna härför

skulle kunna begränsas till ett belopp av 125,000 kronor. Jag tillstyrker, att

av statsmedel detta belopp ställes till förfogande för att på samma sätt som

förenämnda belopp 100,000 kronor tillhandahållas hushållningssällskapet

såsom stående räntefritt lån mot inteckningssäkerhet och återbetalningsskyldighet

i händelse av skolans nedläggande. Tillhopa skulle sålunda för

ifrågavarande ändamål behöva anvisas 225,000 kronor. Medelsanvisningen

torde böra ske i form av reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till Norrbottens

läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 225,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Ros.

366083. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola. a1 i texten
  2. JoU 1936:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola jämte en i ämnet s. 1 i texten
  3. 2LJoU 1936:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens län, dels ock en i äm s. 12 i texten