Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstilllägg och tillfällig löneförbättring åt biskopen i Härnösands stift Torsten Bohlin

1936-01-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:52, Angående dyrtidstilllägg och tillfällig löneförbättring åt biskopen i Härnösands stift Torsten Bohlin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda ''proposition Nr 52.

1

Nr 52.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående dyrtidstilllägg

och tillfällig löneförbättring åt biskopen i Härnösands

stift Torsten Bohlin; given Stockholms slott

den 24 januari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför:

De fasta avlöningsförmånerna för biskopen i Härnösands stift utgöras

dels av indelningsersättning, för närvarande uppgående till 5,015 kronor

10 öre för år, dels ock av lönefyllnads- och ersättningsbelopp från biskopslöneregleringsfonden,

fastställda till 8,800 kronor 88 öre.

I enlighet med riksdagens därom fattade beslut (proposition nr 49/1922;

riksdagens skrivelse nr 181/1922) medgav Kungl. Majit genom beslut

den 15 juni 1922, bland annat, att till dåvarande biskopen i nämnda

stift E. F. Lönegren finge för tiden från och med den 1 juli 1922 tills

vidare, så länge dyrtidstillägg utginge till befattningshavare i statens

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 52. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 52.

tjänst, från biskopslöneregleringsfonden utgå dyrtidstillägg, som skulle

beräknas å de delar av hans avlöningsförmåner, som bestredes av samma

fonds medel. Tillika föreskrevs att vid dyrtidstilläggets bestämmande

skulle i tillämpliga delar iakttagas samma allmänna grunder, som gällde

för dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare i statens

tjänst, dock att till Lönegren ej finge utgå högre belopp än att summan

av hans avlöningsförmåner, dyrtidstillägget inbegripet, för år räknat uppginge

högst till det belopp, han skulle hava erhållit, därest han av statsmedel

åtnjutit en årlig avlöning av 12,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 134 framställda förslag

medgav 1925 års riksdag (skrivelse nr 141), bland annat, dels att Lönegren

finge från och med den 1 juli 1925 tills vidare och intill dess annorlunda

kunde bliva bestämt från biskopslöneregleringsfonden erhålla

tillfällig löneförbättring med ett årligt belopp av 3,000 kronor, dock

med skyldighet för honom att vidkännas sådan minskning i detta belopp,

att hans samtliga avlöningsförmåner för år icke överstege 15,000

kronor förutom dyrtidstillägg; dels ock att det Lönegren tillkommande

dyrtidstillägget från och med den 1 juli 1925 ej finge utgå med högre

belopp, än att summan av hans avlöningsförmåner, dyrtidstillägget inbegripet,

för år räknat uppginge till högst det belopp, han skulle hava

erhållit, därest han av statsmedel åtnjutit en årlig avlöning av 15,000

kronor.

Hos Kungl. Majit har nu biskopen i ovannämnda stift Torsten Bohlin

anfört följande:

Sedan Bohlin den 1 januari 1936 tillträtt de med biskopsämbetet i

Härnösand förenade löneförmånerna, hade han hos länsstyrelsen därstädes

gjort sig underrättad örn de grunder, efter vilka biskopslönen beräknats.

Därvid hade meddelats, att länsstyrelsen icke utan nytt medgivande

ansett sig kunna till Bohlin utbetala lönen efter samma grunder,

som tillämpats för biskop Lönegrens del, utan skulle Bohlin äga uppbära

allenast indelningsersättning samt lönefyllnad och ersättning för

indragna prebenden.

Då även med den merinkomst, som biskop Lönegren ägt uppbära,

biskopslönen i Härnösand torde tillhöra de lägsta i riket och det personliga

lönetillägget med tanke på de till ämbetet hörande representativa

förpliktelserna syntes vara oumbärligt, anhölle Bohlin att från och

med den 1 januari 1936 få uppbära dels dyrtidstillägg efter samma

grunder som Lönegren, dels ock personligt lönetillägg med 3,000 kronor,

örn möjligt utan den begränsning av samtliga löneförmåner, förutom

dyrtidstillägget, till 15,000 kronor, som blivit för Lönegren föreskriven.

I ärendet har statskontoret den 13 januari 1936 avgivit utlåtande och

därvid anfört, att, då biskopen Bohlin torde böra komma i åtnjutande

av samma löneförmåner som sin företrädare, statskontoret icke hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds ''proposition Nr 52.

något att erinra mot att framställning gjordes till riksdagen örn utverkande

av medgivande, att Bohlin finge från och med den 1 januari 1936

tills vidare och intill dess annorlunda kunde bliva bestämt från biskopslöneregleringsfonden

erhålla tillfällig löneförbättring med ett årligt belopp

av högst 3,000 kronor samt dyrtidstillägg, att utgå i enlighet med

de för biskopen Lönegren gällande föreskrifter.

I likhet med statskontoret anser jag, att Bohlin bör beredas löneförmåner,

motsvarande dem, som hans företrädare i ämbetet åtnjutit. Den

angivna begränsningen till 15,000 kronor, varom föreskrift meddelats i

syfte att upprätthålla likställighet i lönehänseende mellan biskoparna i

Härnösands och Luleå stift, torde böra bibehållas. Härvid är att märka,

att nuvarande biskopen i Luleå stift, utöver lön och tillfällig löneförbättring

tillhopa 15,000 kronor, åtnjuter särskilt lönetillägg i anledning

av nådårsrättens upphörande, medan sådant tillägg icke utgått till biskopen

Lönegren. Då dylikt tillägg författningsenligt skall tillkomma Bohlin,

bör detta lönebelopp följaktligen icke ingå i angivna maximisumma,

15,000 kronor.

Den tillfälliga löneförbättringen samt dyrtidstillägget, vilket sistnämnda

tillägg beräknats enligt de för befattningshavare med oreglerad lön tilllämpade

grunder, torde böra utgå från och med den 1 januari 1936

tills vidare, till dess annorlunda bestämmes.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att biskopen i Härnösands stift Torsten Bohlin

må från och med den 1 januari 1936 tills vidare, till dess

annorlunda må varda bestämt, från biskopslöneregleringsfonden

erhålla tillfällig löneförbättring med ett årligt

belopp av 3,000 kronor, dock med skyldighet för Bohlin

att vidkännas sådan minskning i detta belopp, att hans

avlöningsförmåner för år — oberäknat lönetillägg i anledning

av nådårsrättens upphörande samt dyrtidstillägg,

varom nedan förmäles — icke överstiga 15,000 kronor;

dels ock att Bohlin må från och med den 1 januari

1936 tills vidare, till dess annorlunda må varda bestämt,

från biskopslöneregleringsfonden efter Kungl. Majits bestämmande

erhålla dyrtidstillägg å den del av sina avlöningsförmåner,

som bestrides av samma fonds medel,

att utgå enligt enahanda grunder, som skulle gällt, örn

hans avlöningsförmåner bestritts av statsmedel, dock att

till Bohlin ej må utgå högre belopp, än att summan av

hans avlöningsförmåner, frånsett ovannämnda lönetillägg

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition Nr 52.

i anledning av nådårsrättens upphörande men dyrtidstillägget

inbegripet, för år räknat uppgår till högst det

belopp, han skulle hava erhållit, därest han av statsmedel

åtnjutit en årlig avlöning av 15,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

E. Hedenlund.

Stockholm 1936, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

860219

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 52 angående dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring åt biskopen i Härnösands stift, To s. 1 i texten
  2. 1LU 1936:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dgrtidstillägg och tillfällig löneförbättring ät biskopen i Härnösands stift Torsten Bohlin. s. 1 i texten