Sök i Ratio Lex

Angående avlöning sanslag till pensionsstyreisen för budgetåret 1936/1937

1936-01-17 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:53, Angående avlöning sanslag till pensionsstyreisen för budgetåret 1936/1937

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avlöning sanslag

till pensionsstyreisen för budgetåret 1936/1937; given

Stockholms slott den 17 januari 1936.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari

1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (femte huvudtiteln,

punkt 34) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Pensionstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 beräkna ett förslagsanslag av 1,251,700 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga. Då

anslagsberäkningen för nästa budgetår är beroende på lösningen av vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 53. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

organisatoriska spörsmål, skall jag i det följande först uppehålla mig vid

pensionsstyrelsens organisation och därefter övergå till en beräkning av medelsbehovet.

Organisationen.

Kungl. Maj :t har den 10 maj 1935 fastställt följande av riksdagen godkända

personalförteckning för pensionsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

8 byråchefer .............................................. g 30

2 förste aktuarier ........... g 24

6 sekreterare .............................................. g 24

24 aktuarier ................................................ g 21

3 kansliskrivare ............................................ g u

1 förste expeditionsvakt .................................... g 7

20 kanslibiträden ............................................ g 7

4 expeditionsvakter ........................................ g 5

65 kontorsbiträden .......................................... g 4

4 skrivbiträden ............................................ g 2

I sitt den 26 april 1934 avgivna betänkande med förslag rörande revision

av den allmänna pensionsförsäkringen behandlade 1928 års pensionsförsåkringskommitté

även frågan om ändringar i pensionsstyrelsens organisation

vid genomförande av kommitténs förslag (statens offentliga utredningar

1934: 18, sid. 299—314).

Frågan upptogs icke till behandling i den till 1935 års riksdag avlåtna

propositionen, nr 217, med förslag till lag om folkpensionering m. m., enär

statsmakterna först måste taga ställning till spörsmålet om förändring av

själva pensionsreglerna. Efter det riksdagen fattat beslut härom, har

Kungl. Maj:t den 28 juni 1935 utfärdat lag om folkpensionering (nr 434) och

förordning om invalidunderstöd (nr 435), vilka träda i kraft den 1 januari

1937.

I skrivelse den 30 september 1935 har pensionsstyrelsen avgivit yttrande

och förslag i anledning av pensionsförsäkringskommitténs betänkande, i vad

detta avser styrelsens organisation. Till följd av remiss hava utlåtanden

i ärendet avgivits av statskontoret den 15 november 1935 och allmänna civilförvaltningens

lönenåmnd den 4 december 1935.

Beträffande pensionsstyrelsens allmänna organisation gäller för

närvarande, att styrelsens byråer utgöras av en kanslibyrå, en fond- och kameralbyrå,

tre gransknings- och besvärsbyråer, en försäkringsteknisk byrå,

en statistisk byrå och en sjukvårdsbyrå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

3

Härutinnan föreslog pensionsförsäkringskommittén den ändringen, att antalet

gransknings- och besvärsbyråer skulle minskas till två. Därjämte innebar

kommitténs förslag, att pensionsstyrelsen icke längre skulle utöva någon

sjukvårdande verksamhet och att sjukvårdsbyrån således skulle indragas.

Pensionsstyrelsen räknar däremot i sitt föreliggande förslag med bibehållande

av den nuvarande byråindelningen.

Statskontoret har häremot ej gjort annan erinran, än att ämbetsverket ifrågasätter

förnyad utredning rörande granskningsarbetets organisation.

Lönenämnden har utförligare berört frågan örn styrelsens allmänna organisation

samt därvid anfört följande.

Pensionsförsäkringskommittén hade till behandling upptagit ett av statens

besparingskommitté väckt spörsmål, huruvida försäkringstekniska byrån

borde bibehållas såsom en självständig byrå. Besparingskommittén

hade nämligen, såsom framginge av 1925 års betänkande angående den allmänna

socialförsäkringens organisation (statens offentliga utredningar 1925:

8) ifrågasatt, örn en särskild försäkringsteknisk byrå vore nödvändig för

framtiden eller om icke statistiska och försäkringstekniska byråerna kunde

sammanslås. Det förefölle nämligen besparingskommittén, som örn därigenom

skulle kunna åstadkommas icke blott någon inskränkning av de kvalificerade

arbetsledarnas antal, med ett lämpligt arbetsområde för de kvarvarande,

utan även en viss minskning av det löpande arbetet, som kanske

på några punkter blivit onödigt omständligt till följd av den stränga arbetsfördelningen.

Särskilt gällde detta, då ett ärende handlades på eller material

hämtades från flera avdelningar.

Pensionsförsäkringskommittén hade för sin del icke anslutit sig till detta

förslag utan ansett, att försäkringstekniska byrån borde bibehållas såsom

en självständig byrå. Såsom kommittén anfört, hade kommitténs undersökningar

på olika för pensionsförsäkringen grundläggande områden ådagalagt

nödvändigheten allt framgent av ingående undersökningar i syfte att belysa

de ekonomiska krav på samhället, som pensionsförsäkringens vidmakthållande

bomme att medföra. Den brist på stabilitet, som syntes utmärka näringslivet

under de senare åren, och de ändrade grunder, kommittén i viktiga

avseenden föreslagit, påkallade bearbetning av försäkringens eget material

sannolikt i större utsträckning än dittills.

Därjämte uttalade pensionsförsäkringskommittén, att en sammanslagen

statistisk och försäkringsteknisk byrå skulle komma att omfatta betydligt

mera än hälften av pensionsstyrelsens hela personal och att det säkerligen

skulle bliva synnerligen svårt för chefen för denna byrå att på ett effektivt

sätt leda och övervaka en sådan byrås arbete.

Lönenämnden holle för sin del före, att besparingskommitténs förslag att

sammanföra nämnda byråer inom pensionsstyrelsen under gemensam ledning

vöre förtjänt att göras till föremål för närmare utredning. De skäl,

som av pensionsförsäkringskommittén anförts mot en dylik sammanslagning,

syntes nämnden icke vara av den vägande art, att en förenkling av

organisationen efter de av besparingskommittén angivna riktlinjerna kunde

anses utesluten. De av pensionsförsäkringskommittén berörda undersökningarna

angående pensionsförsäkringens ekonomiska verkningar torde, såvitt

lönenämnden kunde finna, bliva möjliga att åstadkomma även inom

ramen av den av besparingskommittén förordade byråorganisationen. Vad

särskilt anginge den av pensionsförsäkringskommittén åberopade olägenheten,

att det skulle bliva svårt för chefen för den sammanslagna byrån att på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

ett effektivt sätt leda och övervaka arbetet, ville lönenämnden allenast erinra

därom, att det på vissa håll inom statsförvaltningen — exempelvis inom

riksförsäkringsanstalten och generalpoststyrelsen -— funnes byråer med lika

stora eller större personalstyrkor än som skulle inrymmas inom en blivande

sammanslagen försäkringsteknisk och statistisk byrå inom pensionsstyrelsen.

I samband med den av lönenämnden sålunda ifrågasatta utredningen torde

även byråindelningen i övrigt inom pensionsstyrelsen böra göras till föremål

för närmare övervägande. Sålunda torde det kunna sättas ifråga, huruvida

icke de arbetsuppgifter, som nu utfördes å kanslibyrån samt å fondoch

kameralbyrån, lämpligen skulle kunna sammanföras till en byrå.

Beträffande sistnämnda byråsammanslagning ville nämnden framhålla,

att besparingskommittén även uttalade sig för en i viss mån liknande organisationsändring.

Sålunda erinrade kommittén i förenämnda betänkande angående

den allmänna socialförsäkringens organisation (sid. 156), att fondoch

kameralbyrån år 1919 utbrutits från kanslibyrån och att den sistnämnda

byrån sedermera minskats med bokföringsavdelningen, vilken förlagts till

försäkringstekniska byrån. Styrelsens personalärenden handlades i huvudsak

på kanslibyrån. Under den senare lydde den s. k. registeravdelningen,

vilken dock närmast samarbetade med granskningsbyråernas sekretariat.

Under förutsättning, att registeravdelningen överflyttades till granskningsbyråernas

sekretariat samt att sjukvårdsärendenas behandling decentraliserades

i enlighet med vad som av kommittén föreslagits i annat sammanhang,

förefölle det, som om det återstående arbete, vilket ombesörjdes

av de ifrågavarande tre byråerna, borde kunna sammanföras på två byråer.

Jämväl spörsmålet örn antalet besvärs- och granskningsbyråer har gjorts

till föremål för övervägande av lönenämnden, som härvid ifrågasatt, örn icke

lämpligen dessa byråer borde sammanföras till en.

Såsom sammanfattning av det anförda framhåller lönenämnden, att det

enligt nämndens mening förefunnes starka skäl för en genomgripande utredning

angående pensionsstyrelsens organisation. En dylik utredning borde

utföras med anlitande av särskild organisationsexpertis.

Kanslibyrån är uppdelad å en kansliavdelning och en registeravdelning.

I fråga om denna byrå har pensionsförsäkring skommittén ej föreslagit

någon ändring.

Pensionsstyrelsen hemställer, att sekreteraren å byrån måtte uppflyttas

från lönegraden B 24 till B 26. Styrelsen erinrar, att frågan om en mera

definitiv organisation av styrelsen till följd av olika utredningar hållits svävande

i cirka 15 år, vilket bland annat medfört, att ifrågavarande sekreterare,

liksom sekreteraren å fond- och kameralbyrån ävensom förste aktuarierna

å försäkringstekniska och statistiska byråerna, icke erhållit den placering

i lönehänseende, som rätteligen borde tillkomma dem. Redan i utlåtande

den 27 september 1924 hade lönenämnden, framhåller styrelsen, föreslagit,

att dessa befattningar, som i 1921 års avlöningsreglemente placerats i

lönegraden B 15 (nuvarande B 24), skulle hänföras till lönegraden B 16

(nuvarande B 26). Styrelsen erinrar vidare, att pensionsförsäkringskommittén

uttalat, att ett bifall till kommitténs förslag till ändringar i pensionsförsäkringen

icke torde komma att medföra någon sådan omläggning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

5

nämnda befattningshavares arbetsuppgifter, att skälen för en uppflyttning i

enlighet med lönenämndens förslag därigenom på något sätt skulle komma

att försvagas. Styrelsen framhåller vidare, att kommitténs uttalande i denna

del byggde på ett realiserande av kommittémajoritetens förslag samt att det

därför vunne i styrka, när såsom nu skett, invaliditetsförsäkringen bibehållits

inom pensionsförsäkringen i enlighet med kommittéminoritetens förslag.

Den nya lagstiftningen måste nämligen, framhåller styrelsen, i stort sett medföra

en icke obetydlig ökning av styrelsens arbetsuppgifter.

Å byråns kansliavdelning handläggas bland annat ärenden rörande styrelsens

personal. Med hänsyn till personalens storlek vore det uppenbart,

erinrar styrelsen, att nämnda ärenden — avseende befordran, löneklassplacering,

tjänstledighet, semester och vikariat — bleve synnerligen omfattande

och mången gång även rätt invecklade samt att de krävde ett i

hög grad tillförlitligt underlag. Styrelsen hemställer, att den kanslibiträdesbefattning

i lönegraden B 7, vars innehavare handhade arbetet med skapandet

av ett dylikt underlag, måtte omändras till kansliskrivarbefattning i lönegraden

B 11.

Bland styrelsens kvinnliga extra ordinarie personal finnes endast en befattningshavare

i högre lönegrad än 4:e. Denna befattningshavare, som är

placerad i 7:e lönegraden, tillhör kanslibyrån. Styrelsen framhåller, att det

bland annat åligger henne att handhava styrelsens originalkortregister över

pensionsnämndsordförande och ombud samt att svara för att de täta ändringar,

som nämnda register underginge, skriftligen delgåves varje avdelning

inom styrelsen, som för sitt arbete vore utrustad med en upplaga av samma

register. Ifrågavarande befattningshavare ålåge jämväl en del av kanslibyråns

diarieföring, varjämte hon tjänstgjorde som stenograf och biträdde vid

korrespondens på tyska, engelska och franska språken. Styrelsen hemställer,

att befattningen med hänsyn till de med densamma förenade arbetsuppgifterna

måtte överföras å ordinarie stat.

Beträffande registeravdelningen föreslår styrelsen, att en å avdelningen

placerad befattning i lönegraden B 4 måtte hänföras till lönegraden B 7. Styrelsen

anför härutinnan följande.

Registeravdelningen omfattade, förutom föreståndaren och dennes närmaste

man, en personal på 31 personer, därav 28 kvinnliga biträden och 3 kontorsgossar.

Denna avdelning hade bland annat att ordna och förvara handlingarna

i samtliga avgjorda pensionsärenden med undantag av dem, som

handlagts å sjukvårdsbyrån eller som avsåge s. k. observationsfall. Det synnerligen

omfattande arkiv, som sålunda tillhörde avdelningen, förestodes av

en ordinarie kvinnlig befattningshavare i lönegraden B 4. Med biträde av härför

erforderlig personal, däribland kontorsgossarna, hade nämnda befattningshavare

att, när de från avdelningen utlämnade pensionsärendena återkomme

avgjorda av vederbörande byråer, emottaga desamma och kontrollera

att inga ärenden saknades, alt tillse, att besluten i ärendena antecknades å

korten i registeravdelningens kortregister över pensionssökande, att kontrollera

att vederbörliga anteckningar örn ärendenas återkomst till registeravdelningen

verkställdes i dc för registeravdelningen och granskningsbyråerna gemensamma

liggarna, alt övervaka ärendenas inplacering i arkivet samt att

utöva kontroll över utlåningen av i arkivet förvarade ärenden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Statskontoret har avstyrkt den föreslagna lönegradsförhöjningen beträffande

sekreterartj ansten å byrån, då enligt statskontoret de uppgifter, som

ankomme å tjänstens innehavare, icke torde motsvara de krav, som vid den

år 1925 skedda uppdelningen av sekreterartjänsterna inom statsförvaltningen

på lönegraderna B 24 och B 26 ansåges böra ställas på befattningshavare i

den högre sekreterargraden. Likaså avstyrker statskontoret förslaget om ändring

av en ordinarie kanslibiträdesbefattning å kansliavdelningen till en

kansliskrivarbefattning, enär göromålen icke motiverade en sådan förändring.

I övrigt har statskontoret tillstyrkt styrelsens förslag.

Lönenämnden har i fråga om uppflyttningen av sekreterartjänsten framhållit

följande.

Lönenämnden anförde i sitt av styrelsen åberopade utlåtande, att nämnden

med hänsyn tagen till den föredragningsskyldighet, som ål åge ifrågavarande

sekreterare, samt den befogenhet att självständigt handlägga vissa

frågor, som tillkomme honom, ansett befattningen vara av beskaffenhet att

kunna hänföras till dåvarande 16:e (nuvarande 26:e) lönegraden.

Enligt § 14 av gällande arbetsordning för pensionsstyrelsen av den 16

januari 1931 ålåge det sekreteraren å kanslibyrån — utöver de arbetsuppgifter,

som enligt 10 § i allmänhet åvilade sekreterare och förste aktuarie —

att utreda och bereda frågor rörande styrelsens personal samt föredraga

frågor rörande semester eller annan ledighet för sagda personal, att ansvara

för expedieringen av alla å byråns föredragningslistor upptagna ärenden

samt för upprättandet av föredragningslistor och protokoll ävensom att samla

och förvara dem, att tillse, att alla av styrelsen på kanslibyråns föredragning

utfärdade instruktioner och ordningsföreskrifter delgåves vederbörande,

att ombesörja tryckningen av styrelsens årsberättelse, samt att uppgöra

förslag till föredragningsplan för gransknings- och besvärsbyråerna.

Vid det närmare övervägande nämnden ägnat spörsmålet om ifrågavarande

sekreterares uppflyttning till lönegraden B 26, hade nämnden funnit

hans arbetsuppgifter icke kunna anses vara av den kvalificerade beskaffenhet,

att de motiverade den ifrågasatta åtgärden. Sålunda syntes den honom

åvilande föredragningsskyldigheten vara tämligen begränsad samt avse väsentligt

enklare ärenden, än som i allmänhet ankomme på befattningshavare

i lönegraden B 26.

Med hänsyn till det anförda och då de göromål i övrigt, som denne sekreterare

hade att utföra, syntes motsvara en löneställning högst i lönegraden B

24, anser sig lönenämnden icke kunna tillstyrka den föreslagna förändringen

i befattningens lönegradsplacering.

Beträffande styrelsens förslag i fråga om samtliga kansliskrivar- och kanslibiträdesbefattningar,

liksom vissa andra befattningar i lägre lönegrad än

B 11, yttrar sig lönenämnden i ett sammanhang. Jag återkommer härtill i

det följande.

Fond- och kameralbyrån består av en fondavdelning, en kameralavdelning

och en kansliavdelning. Under byrån sortera kassakontoret, materialexpeditionen

och telefonväxeln.

Pensionsförsäkring skommittén har icke föreslagit någon ändring beträffande

denna byrå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuno!. Maj:ts proposition nr 53.

Pensionsstyrelsen har till en början hemställt, att befattningen såsom sekreterare

och ombudsman, för närvarande placerad i lönegraden B 24, måtte

omändras till befattning såsom byrådirektör och ombudsman och placeras i

lönegraden B 28. Styrelsen framhåller i huvudsak följande.

Såsom förut berörts, hemställde på sin tid lönenämnden, att befattningen

skulle hänföras till dåvarande lönegraden B 16, nuvarande lönegraden B 26.

Enligt styrelsens arbetsordning ägde ifrågavarande befattningshavare utan

föredragning, men uti viktigare ärenden i samråd med byråchefen

att iakttaga och bevaka såväl kronans som pensionsförsäkringsfondens rätt

i alla ärenden, som blivit till hans handläggning överlämnade, ävensom att

i dylika ärenden vid domstolar och inför andra myndigheter föra kronans

och fondens talan, med rätt för honom att, då å ort utom Stockholm sådan

talan ej lämpligen kunde av honom själv utföras, hos vederbörande länsstyrelse

begära förordnande för särskilt ombud;

att vidtaga erforderliga åtgärder för brytande av preskription och för bevakande

av fondens fordringar vid inträffande konkurser och exekutiva auktioner,

att verkställa uppsägning av lån, när sådan vöre beslutad, och att

indriva lån, räntor eller annuiteter, vilka icke blivit å förfallotiderna inbetalda;
att

efter byråchefens bestämmande handhava inköp av förbrukningsartiklar

och smärre beställningar av trycksaker;

att föra liggare rörande styrelsens rättegångar och kalendarisk förteckning

över inställelse- och fataliedagar;

att bereda och föredraga ärenden rörande verkställande av återkrav av

pension och anhängiggörande av rättegång på grund av obehörigen uppburen

pension;

att före utbetalning av lån från pensionsförsäkringsfonden granska skuldförbindelser

med tillhörande hypotek;

att, sedan ärenden angående placering av fondmedel slutbehandlats å byrån,

utan dröjsmål till riksbankens depositionsavdelning överlämna de värdehandlingar,

som skulle där förvaras, ävensom att svara för vården och vidmakthållandet

av sådana värdehandlingar, som förvarades i fondens kassaskäp

*

att, innan fondens skuldförbindelser och säkerhetshandlingar överlämnades

till förvaring i riksbanken, låta i vederbörligt register anteckna desamma

ävensom ansvara för dessa anteckningars riktighet; samt

att tillhandagå styrelsen med utredningar i ärenden av rättslig natur, som

till honom överlämnades.

Det torde vara svårt att inom statsförvaltningen finna en med denna fullt

jämförbar befattning. Närmast till hands för en jämförelse syntes statskontorets

ombudsmannabefattning ligga. De uppgifter, som tillkomme innehavarna

av de båda befattningarna, vore dock synnerligen olikartade. Sekreterarens

och ombudsmannens a fond- och kameralby rån arbete utgjorde

en kombination av ombudsmanna- och sekreterargöromål samt vissa kamreraruppgifter.

Ilan vöre fondbyrachefens närmaste man samt biträdde

honom med beredningen av de ärenden, som skulle iöredragas lör londtullmäktige,

och i övrigt vid hela det vidlyftiga och omväxlande arbetet med förvaltningen

av pensionsförsäkringsfonden. Ombudsmannen i statskontoret

torde vara helt fritagen från alla sådana ekonomiska och kamerala arbetsuppgifter,

men torde å andra sidan de rena ombudsmannagöromal, som avilade

honom, såväl kvantitativt som kvalitativt betydligt överskrida de uppgifter,

som tillkomme fond- och kameralbyråns sekreterare i dennes egenskap

av ombudsman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Statskontorets ombudsman, som måhända intoge en självständigare ställning

än vad fallet vöre med motsvarande tjänsteman i pensionsstyrelsen,

vöre placerad i lönegraden B 28. Med hänsyn till storleken av hans arbetsbörda

hade enligt beslut av 1935 års riksdag vid hans sida ställts en biträdande

ombudsman å extra stat i lönegraden B 24.

För en avdelning sådan som styrelsens fond- och kameralbyrå, där antalet

kvalificerade manliga befattningshavare i ordinarie grad (sammanlagt 3)

vore jämförelsevis ringa i förhållande till arbetets ekonomiska betydelse, vöre

det av särskild vikt, att arbetskontinuiteten upprätthölles och icke stördes

genom täta förändringar. Det borde därför tillses, att sekreteraren och ombudsmannen

även i förhållande till andra tjänster inom verket med juridisk

kompetens och placering närmast under byråchefsgraden icke intoge en sådan

löneställning, att han frestades att söka befordran till eller förordnande å

sådan tjänst.

Å kameralavdelningen finnes en kansliskrivarbefattning i lönegraden Bil.

Styrelsen hemställer, att densamma måtte utbytas mot en kassörsbefattning

i lönegraden B 14. Till stöd härför anför styrelsen följande.

Enligt arbetsordningen ålåge det innehavaren av befattningen att emottaga

till styrelsens registrators- och kassaexpedition ingivna handlingar samt

tillse, att dessa överlämnades till generaldirektören eller den byrå, till vilken

ärendet hörde, att i förekommande fall ombesörja handlingars stämpelbeläggning,

att föra räkenskaper över styrelsens inkomster och utgifter samt

efter budgetårets utgång upprätta vederbörligt bokslut samt att omhänderhava

och ansvara för styrelsens kassa, verkställa beslutade utbetalningar från

nämnda kassa ävensom mottaga och kvittera till styrelsen inkommande

kontanta medel och postanvisningar.

Registratorsgöromålen hade numera huvudsakligen avskilts från ifrågavarande

tjänst och uppdelats på styrelsens olika byråer. Vidare förekomme

omförmälda stämpelbeläggning ytterst sällan, varför styrelsen ej behövde

hålla förråd av stämplar.

Bokföringen omfattade kassabok för pensionsstyrelsens administration,

innefattande jämväl redovisningen av barntillägg och blindhetsersättningar.

I anslutning till kassaboken fördes införselliggare och liggare över tjänstemännens

pensionsavgifter. Vidare omfattade bokföringen kassabok för återkrävda

pensionstillägg samt kassabok för styrelsens sjukvårdande verksamhet,

i anslutning till vilken fördes särskild förskottsliggare.

Styrelsen hade allt efter de olika slagen av utgifter öppnat fem särskilda

postgirokonton. Alla förefintliga penningmedel innestode på respektive postgirokonto

utom ett mindre belopp (upp till 3,000 kronor), som förvarades

kontant i kassan. Med undantag för löner och likvid för ett mindre antal

räkningar skedde samtliga utbetalningar över dessa konton.

Ehuru ifrågavarande tjänst begränsats till att utgöra en ren kassörstjänst,

hade såväl arbetsbördan som ansvaret under årens lopp ökat, i den mån

styrelsens verksamhet vuxit ut. Arbetets omfattning framginge av följande

i jämna hundratal angivna slutsummor för budgetåret 1934/1935 å kassaredovisningen:

pensionsstyrelsens administration 1,619,600 kronor, barntillägg

3,323,400 kronor, blindhetsersättningar 652,300 kronor, sjukvård

2,330,400 kronor och återkrävda pensionstillägg 59,100 kronor.

Den redovisning och bokföring, som alltså åvilade ifrågavarande tjänst,

balanserade årligen på ett totalbelopp av omkring 8,000,000 kronor.

Vad särskilt anginge utgifterna för styrelsens administration vöre det utbetalningen

av avlöningar, som beredde det största arbetet och som kunde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

9

medföra förlust på grund av felräkning för tjänstens innehavare. Styrelsen

sysselsatte cirka 290 personer.

Vidkommande därefter utgifterna för styrelsens sjukvårdande verksamhet

granskades och attesterades inkomna räkningar av sjukvårdsbyrån, innan

de överlämnades till kameralavdelningen för utbetalning. Under budgetåret

1934/1935 bokfördes enbart i kassaboken för sjukvård 3,876 poster, vilket

i sin tur innebure, att ungefär motsvarande antal utbetalnings- eller girokort

måst utskrivas och expedieras till postgirokontoret.

För arbetets utförande hade inrättats en särskild kassaexpedition, som

förestodes av ifrågavarande kansliskrivare med hjälp av ett kontorsbiträde.

Vid bifall till styrelsens förslag om inrättandet av en kassörsbefattning

skulle, enligt styrelsen, nu utgående felräkningspenningar (400 kronor) indragas.

Styrelsen hemställer vidare om utbyte av den nuvarande kansliskrivarbefattningen

i lönegraden B 11 å fondavdelningen mot en förste bokhållar - befattning i lönegraden B 18 samt anför därvid bland annat följande.

Enligt arbetsordningen ålåge det ifrågavarande kansliskrivare att föra pensionsförsäkringsfondens

räkenskaper samt efter budgetårets utgång upprätta

vederbörligt bokslut, att kontrollera riktigheten av de annuitets- och räntebelopp,

som inbetalades till fonden, att övervaka, att föreskrivna inbetalningar

av annuiteter och räntor i vederbörlig tid och ordning verkställdes

och att utan dröjsmål till såväl byråchefen som sekreteraren och ombudsmannen

anmäla försummelser härutinnan, att i samarbete med vederbörande

byrå inom styrelsen verkställa kreditering å respektive konton på grund

av inleverering av dels pensionsavgifter och dels sådana bidrag till kostnaden

för pensionstillägg och understöd, vilka enligt 10 § pensionsförsäkringslagen

erlades av landsting och kommuner, samt att efter varje månads utgång

till byråchefen avlämna uppgift över fondens kassaställning och i övrigt

tillhandagå byråchefen samt sekreteraren och ombudsmannen med upplysningar

angående fondens ställning.

Ifrågavarande arbete utfördes av kansliskrivaren i vanliga fall endast med

hjälp av ett kvinnligt kanslibiträde. Arbetets alltmer ökade omfattning

hade medfört, att övertidsarbete i stor utsträckning måste förekomma. Vid

bokslutets upprättande i augusti varje år hade extra biträde måst anlitas.

Pensionsförsäkringsfonden, som rätteligen utgjorde en sammanfattning av

fem särskilda fonder, redovisades den 30 juni 1935 i jämna hundratal sålunda:

frivilliga försäkringens fond 29,187,200 kronor, två särskilda till förvaltning

överlämnade fonder, tillhopa 29,200 kronor, fonden för sjukvårdande uppgifter

219,100 kronor och allmänna fonden 697,519,900 kronor eller sammanlagt

726,955,400 kronor.

Följande böcker fördes, nämligen huvudbok, upptagande ett konto för

varje underlydande fond samt ett konto för varje placeringsgrupp, t. ex. ett

för inteckningslån, ett för kommunlån o. s. v., kassabok, upptagande alla

in- och utgående poster, varav en del dock endast i sammandrag, reskonlra

över fondens samtliga placeringar (kommunlån, obligationslån etc.), särskild

huvudbok för pensionsavgifter, som skulle inflyta i fonden, reskontra

(på kortsystem) över samtliga kommuner, upptagande de pensionsavgifter,

varje kommun inbetalar, särskild kassabok över landstings och kommuners

andelar i pensionstillägg och understöd (s. k. kommunandelar), vilka emellertid

ej in flöte i fonden, utan redovisades till statskontoret, samt reskontra

över samtliga landsting och kommuner, upptagande vad var och en inbetalat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

av kommunandelar. Därjämte fördes såsom memorial ett flertal förteckningar,

såsom över köp och försäljningar av obligationer m. m.

Den kortfattade bestämmelsen i arbetsordningen, att kansliskrivaren skulle

kontrollera inflytande räntor och amorteringar, åsyftade en ytterst ansvarsfull

del av kansliskrivarens arbete. Det ålåge nämligen denne ej blott att

kontrollera inkommande belopp utan även att uträkna samtliga räntor å

lån, som ej löpte efter fastställd amorteringsplan, ävensom att uträkna den

överränta, som skulle debiteras ett stort antal låntagare på grund av för sent

erlagda likvider. Det belopp, som årligen måste nyplaceras i lån, obligationer

och dylikt på grund av inflytande avgifter, räntor, avbetalningar, utlottningar

m. m., uppginge till omkring 70 miljoner kronor. Det sade sig

självt, att den kontrollerande verksamhet, som härvid utövades av kansliskrivaren

vid bokföringen av beviljade lån eller av inköpta obligationer, vore

ytterst maktpåliggande.

Alla in- och utbetalningar ägde rum över särskilda bank- eller postgirokonton,

som styrelsen för detta ändamål öppnat. Härmed ernåddes, att någon

kontant kassa endast undantagsvis behövde finnas. Styrelsen hade för

ifrågavarande bokföring öppnat två konton i riksbanken, två postgirokonton

och sjutton konton i sex olika privatbanker. Det ålåge kansliskrivaren att

kontrollera alla bankbesked samt efter anvisning av byråchefen förhandla

med bankerna rörande uppsägning av medel å bankräkningarna m. m.

Vidare föreslår styrelsen, att materialförvaltarbefattningen, som för närvarande

är såsom extra ordinarie befattning placerad i 13:e lönegraden, måtte

uppföras å ordinarie stat och därvid placeras i lönegraden B 15. Till stöd

härför anföres följande.

Enligt arbetsordningen ålåge det materialförvaltaren att, därest ej annorlunda

bestämdes, ombesörja beslutade inköp av inventarier, kontors- och

skrivmaterialier samt beställning av trycksaker ävensom föra liggare och

register över sådana inköp, att handhava styrelsens materialförråd, omfattande

trycksaker, papper, kontors- och skrivmaterialier, kartonger och dylikt

samt ansvara för vården därav, att hava uppsikt över och vård om

styrelsens inventarier och över desamma föra inventarielista samt att öva

tillsyn över styrelsens lokaler och hålla uppsikt såväl över städning och renhållning

inom dessa som över styrelsens telefonväxel och matservering.

Vad först anginge inköp av materiell medförde enbart detta arbete en rätt

avsevärd förvaltning i ett verk av pensionsstyrelsens storlek. Expensanslaget

uppginge för innevarande budgetår till 106,300 kronor, varav ett belopp

av cirka 50,000 kronor beräknades åtgå enbart till skrivmaterialier och

trycksaker. För arbetets underlättande hade styrelsen ett stort antal tryckta

blanketter av olika slag, av vilka cirka 300 vore i ständigt bruk. Av återstående

blanketter utgjorde en stor del sådana, som i form av cirkulär, broschyrer

m. m. periodiskt återkomme till användning. För ifrågavarande

förvaltning hade styrelsen måst inrätta ett materialförråd med särskild expedition,

varest jämte materialförvaltaren två kvinnliga biträden hade fullt

arbete. På denna expedition förekomme en omfattande bokföring, nämligen

huvudbok över räkningar, beställningsbok, dagbok över större beställningar,

register över anbud, register över trycksaker och särskilda journaler för

förbrukningen.

Beslutad upphandling av bränsle för uppvärmning av ämbetslokalerna

ombesörjdes av materialförvaltaren, som därjämte mottoge och kontrollerade

leveranserna.

Den stora mängden smärre inköps- och upphandlingsfrågor, i vilka che
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

11

fen för byrån eller, efter dennes bestämmande, sekreteraren ensam fattade

beslut, föredroges inför vederbörande av materialförvaltaren.

Det tillkomme även förvaltaren att vid diverse underhandlingar med leverantörer

rörande varor och priser företräda styrelsen, varjämte honom tillkomme

förmanskap över en ej ringa personal.

Vid ikraftträdandet av 1921 års avlöningsbestämmelser den 1 januari 1922

placerades styrelsens materialförvaltare såsom extra ordinarie tjänsteman i

8:e lönegraden.

Vid gällande avlöningsbestämmelsers ikraftträdande den 1 juli 1925 placerades

materialförvaltaren som extra ordinarie tjänsteman i den lönegrad,

som svarade mot nyssnämnda, nämligen 13:e lönegraden.

Erfarenheten under den tid, styrelsen bedrivit sin verksamhet, hade visat, att

en särskild materialförvaltartjänst alltid borde finnas för ernående av en

ekonomisk och ändamålsenlig förvaltning. Då befattningen vore förenad

med ett ej ringa ansvar och ställde stora anspråk på rutin, erfarenhet och

omdöme, vore det av vikt, att densammas innehavare hade en sådan löneställning,

att styrelsen till befattningen kunde förvärva en duglig och kvalificerad

person.

Slutligen har styrelsen beträffande fond- och kameralbyrån föreslagit, att

den kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4, vars innehavare tjänstgjorde

såsom kanslibiträde åt byråchefen och sekreteraren (ombudsmannen), måtte

såsom kanslibiträdesbefattning uppföras i lönegraden B 7. Styrelsen anför

härom följande.

Befattningshavaren hade till uppgift att föra fondbyråns diarium, att förvara

fondbyråns föredragningslistor, att efter ombudsmannens anvisning utskriva

skuldförbindelser och uträkna amorteringsplaner, att föra liggare över

de lån, som utlämnades, att föra kortsystem över lån, att ordna och förvara

samtliga låneakter, att vid upprättande av årsberättelsen tillhandagå ombudsmannen

med uppgifter rörande behandlade ärenden, beviljade lån m. m.

samt att vid inkommande ansökningar örn lån eller omläggning av tidigare

lån upprätta smärre utredningar rörande sökandens ekonomiska förbindelser

med fonden.

Av de från fonden vid tidpunkten för framställningens avlåtande utlämnade

lånen vore cirka 1,410 kommun- och liknande lån samt cirka 130 lån

mot intecknings- eller annan säkerhet. Under de senast förflutna tre budgetåren

hade diarieförts respektive 1,941, 2,041 och 2,013 ärenden. Antalet

inkomna låneansökningar — bortsett från ett jämförelsevis avsevärt antal

preliminära förfrågningar angående lån — hade budgetåret 1934/1935 uppgått

till 156. Det tillkomme kontorsbiträdet ifråga att ständigt hålla sig underrättad

örn hur behandlingen av de löpande ärendena framskrede ävensom

vara beredd att biträda byråchefen och ombudsmannen med uppgifter

örn utlöpande tidsfrister och angående åtgärder i övrigt, som borde vidtagas.

Tjänsten fordrade av sin innehavare stor noggrannhet och ansvarskänsla.

På grund av fondens stora ökning under senare år hade även denna tjänst

fått starkt ökad arbetsbörda. Särskilt framträdande hade detta varit beträffande

förvaltningen av de äldre lånen. I och med att antalet lån år från

år ökades, ökades också antalet av konverteringar och omläggningar av äldre

lån. Siirskilt under tider, då täta förändringar i det allmänna ränteläget inträffade,

medförde sådana omläggningar ökat arbete.

Statskontoret har i fråga örn sekreterarens lönegradsuppflyttning framhållit,

att de ombudsmannagöromål, som åvilade ifrågavarande befattnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

havare, såsom av styrelsens arbetsordning framginge, icke vore av någon

större omfattning eller av mera invecklad beskaffenhet och icke vare sig

kvantitativt eller kvalitativt kunde jämföras med de uppgifter, som i sådant

avseende tillkomme statskontorets ombudsman, vilken vore placerad i lönegraden

B 28. Beträffande de kamerala arbetsuppgifterna, vilka för ifrågavarande

tjänst torde få anses vara de väsentliga, erinrar statskontoret, att

inom statsförvaltningen befattningen som kamrerare vore med få undantag

placerad i lönegraden B 24. Ämbetsverket kunde icke finna, att kamreraruppgifterna

inom pensionsstyrelsen vore av mera kvalificerad beskaffenhet

än som eljest åvilade kamrerare i sistnämnda lönegrad. Det syntes statskontoret

vid sådant förhållande tveksamt, örn överhuvud taget förbättrad

löneställning i detta fall borde ifrågakomma, men då med tjänstens kamerala

arbetsuppgifter vöre förenade jämväl andra göromål, har statskontoret

icke motsatt sig en löneuppflyttning, dock högst till lönegraden B 26.

Det föreslagna utbytet av en kansliskrivarbefattning mot en kassörsbefattning

avstyrkes av statskontoret, då några särskilda skäl för en höjd lönegradsplacering

icke anförts.

Beträffande kansliskrivarbefattningen å byråns fondavdelning finner statskontoret

ådagalagt, att den nuvarande löneställningen för ifrågavarande befattningshavare

icke kunde anses svara mot det med tjänsten förenade ansvaret

och arbetet, varför en förbättrad lönegradsplacering vore av förhållandena

motiverad. Statskontoret tillstyrker därför styrelsens hemställan

örn befattningens uppflyttning i lönegraden B 18.

Mot förslaget om uppförande å ordinarie stat av styrelsens materialförvaltare,

som vid nuvarande avlöningsbestämmelsers ikraftträdande placerats

som extra ordinarie tjänsteman i 13 :e lönegraden, har statskontoret intet att

erinra. Befattningen bör dock enligt statskontoret hänföras till lönegraden

B 14 eller samma lönegrad, som ämbetsverket tidigare förordat för motsvarande

befattning med i stort sett enahanda åligganden vid riksförsäkringsanstalten.

Vad slutligen beträffar den ifrågasatta uppflyttningen till lönegraden B 7 av

ett av de å byråns kansliavdelning tjänstgörande två ordinarie kontorsbiträdena,

finner statskontoret förslaget härom knappast tillfyllest motiverat men

motsätter sig dock icke detsamma.

Lönenämnden framhåller, att de ombudsmannagöromål, som åvilade sekreteraren

å fond- och kameralbyrån, icke kunde anses motivera befattningens

placering i så hög lönegrad som B 28. Ej heller syntes den befattning, denne

tjänsteman i övrigt hade att taga med pensionsförsäkringsfonden, kunna

utgöra skäl för en uppflyttning av tjänsten i nämnda lönegrad. Lönenämnden

erinrar, att beträffande statskontorets omfattande och vidlyftiga fondförvaltning

motsvarande arbetsuppgifter handhades av en kamrerare i lönegraden

B 26. I betraktande därav anser lönenämnden, att en inplacering av

ifrågavarande sekreterarbefattning i lönegraden B 26 icke kunde sägas vara

för låg i förhållande till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna.

Rörande den föreslagna förändringen av en kansliskrivarbefattning till

kassörsbefattning anför lönenämnden följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

13

Enligt nämndens mening kunde det visserligen vara i någon mån tveksamt,

huruvida någon förändring av denna befattning borde komma till

stånd, innan den i annat sammanhang väckta frågan om pensionsstyrelsens

ombildning till s. k. huvudförvaltning erhållit sin lösning. I betraktande

emellertid av de omfattande redovisningsgöromål, som ankomme på ifrågavarande

kansliskrivare, ansåge sig nämnden icke böra framställa någon erinran

mot att befattningen i förevarande sammanhang hänfördes till en lönegrad,

som bättre än den nuvarande svarade mot de arbetsuppgifter, vilka

voro förenade med tjänsten. För en dylik åtgärd syntes även kunna anföras

önskvärdheten av att anordningen med felräkningspenningar å befattningen

avvecklades, då numera praktiskt taget hela kassarörelsen skedde

med anlitande av postgiro.

Under förutsättning att bestyret med uppgörandet av avlöningslistor för

styrelsens personal överflyttades på befattningshavaren i fråga, anser sig

nämnden kunna tillstyrka den av styrelsen föreslagna placeringen av tjänsten

såsom kassör i lönegraden B 14.

Beträffande kansliskrivarbefattningen å fondavdelningen tillstyrker lönenämnden,

att befattningen uppföres å styrelsens stat såsom bokhållare med

placering i lönegraden B 17.

Vad härefter angår materialförvaltarbefattningen, har lönenämnden icke

något att erinra mot befattningens förändring till ordinarie men hänvisar till

att nämnden i utlåtande angående uppförande å ordinarie stat av vissa befattningar

vid riksförsäkringsanstalten m. m. ansett sig böra förorda placering

av den vid nämnda ämbetsverk anställde materialförvaltaren i lönegraden

B 14. Då materialförvaltartjänsten vid riksförsäkringsanstalten torde ställa

större krav på innehavaren än motsvarande tjänst hos pensionsstyrelsen, anser

sig nämnden böra förorda, att sistnämnda befattning överfördes å ordinarie

stat med bibehållande av den nuvarande lönegradsplaceringen.

De ordinarie gransknings- och besvärsbyråerna äro till antalet

tre, varjämte extra granskningsbyråer inrättas till ett mot behovet svarande

antal. För pensionsärendenas behandling är landet för närvarande

uppdelat i tre områden. En huvudbyrå och nödigt antal extra byråer hava

hänförts till varje sådant område och bilda en grupp. Cheferna för de ordinarie

gransknings- och besvärsbyråerna fungera envar som chef för en huvudbyrå

och föreståndare för därtill hörande grupp. Inom varje grupp

tjänstgör en av styrelsen därtill förordnad ledamot som gruppföreståndarens

ställföreträdare. Han har att biträda gruppföreståndaren i dennes uppgifter

och att vid förfall inträda i dennes ställe som gruppföreståndare. De extra

byråerna förestås av s. k. tillfälliga ledamöter. Befattningshavare i styrelsen

i lägre lönegrad än B 30, vilka förordnas såsom tillfälliga ledamöter, erhålla

särskild vikariatsersättning efter samma grunder, som tillämpas vid förordnande

å byråchefstjänst.

Antalet ordinarie befattningar på gransknings- och besvärsbyråerna är

för närvarande 15, därav 3 byråchefer i lönegraden B 30, 2 sekreterare i lönegraden

B 24 och 10 aktuarie!’ i lönegraden B 21.

Pensionsförsäkringskommittén har betecknat den nuvarande anordningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

för prövning av pensionsärendena såsom högst otillfredsställande och

förklarat, att den snarast möjligt borde ersättas med en fast och definitiv

organisation. Kommittén har därför föreslagit, att på pensionsstyrelsens

ordinarie stat måtte uppföras så många befattningar, vilkas innehavare

skulle hava till uteslutande uppgift att ensamma på styrelsens vägnar eller tillsammans

med andra därtill behöriga meddela beslut i pensionsärenden,

att antalet motsvarade det stadigvarande behovet året runt av sådan personal.

Detta behov har kommittén vid bifall till majoritetens förslag beräknat

till 2 byråchefer i lönegraden B 30, 2 ledamöter och byrådirektörer i

lönegraden B 28 samt 4 ledamöter och byrådirektörer i lönegraden B 26. Vidare

har kommittén räknat med 1 sekreterare i lönegraden B 24 och 1 aktuarie

i lönegraden B 21. Beträffande de sex byrådirektörstjänsterna har kommittén

förutsatt, att det skulle åligga innehavarna av desamma att utan särskild

ersättning vara adjungerade ledamöter av styrelsen. För den händelse

kommiltéminoritetens förslag genomfördes skulle erfordras ett antal ledamöter

av 9.

Pensionsstyrelsen anser för sin del, att den nuvarande gruppindelningen

av arbetet borde bibehållas samt — under hänvisning till att den nya lagstiftningen

vore utformad i huvudsaklig anslutning till kommittéminoritetens

förslag — beräknat behovet av ordinarie personal å gransknings- och besvärsbyråerna

till 3 byråchefer i lönegraden B 30, 3 ledamöter och byrådirektörer

i lönegraden B 28, 6 ledamöter och byrådirektörer i lönegraden B 26, 1 sekreterare

i lönegraden B 26 och 3 aktuarier i lönegraden B 21.

I anslutning härtill framhåller styrelsen följande.

Enligt styrelsens förslag skulle å varje grupp komma en byråchef i lönegraden

B 30 (gruppföreståndare), en byrådirektör i lönegraden B 28 (gruppföreståndarens

ställföreträdare) och 2 byrådirektörer i lönegraden B 26.

Det vore emellertid tydligt, att även om på detta sätt en i hög grad nödvändig

fastare utformning gåves åt granskningsarbetet och det därmed sammanhängande

arbetet för efterkontroll, spörsmålet örn ifrågavarande byråers

behov av ordinarie ledamöter ingalunda kunde anses definitivt löst. Förenämnda

antal av 9 ledamöter vore endast ett minimiantal, varför styrelsen

för granskningsarbetets utförande även i fortsättningen måste anlita tillfälliga

ledamöter. Därvid borde närmast amanuenser komma ifråga och erforderlig

rekrytering av sådana måste därför i god tid ske. Det oaktat torde

styrelsen ej kunna undgå att som tillfälliga ledamöter anlita även personer

utanför verket. Detta system innebure ett missförhållande, som ej borde

bestå längre än nödigt. I den mån en jämnare inströmning av pensionsärendena

och en ökning i dessas antal föranledde ett stadigvarande behov av

ökat antal ledamöter, borde systemet avvecklas och ytterligare ledamöter

uppföras på ordinarie stat.

Beträffande den föreslagna sekreterare änsten i lönegraden B 26 uttalar

styrelsen följande.

Såsom sekreterare å gransknings- och besvärsbyråerna tjänstgjorde enligt

föreskrift i arbetsordningen en därtill förordnad ledamot av styrelsen. Han

hade att sköta en omfattande och många gånger invecklad korrespondens

och såsom ledamot hade han att göra detta på eget ansvar. Vid sidan därom

hade han att i viss utsträckning behandla pensionsärenden. En fortlö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

15

Pande ingående kännedom om granskningsarbetet och de riktlinjer, som

däri komme till utveckling, vore nämligen en nödvändig förutsättning för att

han skulle kunna med erforderlig sakkunskap och på eget ansvar sköta sekreterargöromålen.

Det torde därför vara tydligt, att ifrågavarande tjänst

beträffande kvalifikationer för sin innehavare vore, minst sagt, likställd

med en befattning som ledamot och byrådirektör i lönegraden B 26 och därför

borde hänföras till denna lönegrad.

Slutligen har styrelsen till stöd för förslaget om tre aktuarietjänster i lönegraden

B 21 åberopat ett av en ledamot i pensionsförsäkringskommittén

avgivet särskilt yttrande (sid. 330 i betänkandet), vari uttalats, att det för

utförande av arbetet med korrespondens, expediering, statistik m. m. torde

krävas åtminstone 2 aktuarier i lönegraden B 21, utöver av kommittén för

nämnda arbete föreslagna 1 sekreterare i lönegraden B 24 och 1 aktuarie i

lönegraden B 21. Enligt styrelsen syntes det även ur rekryteringssynpunkt

vara viktigt, att styrelsen hade några ordinarie befattningar i mellangrad att

tillgå.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida den av pensionsstyrelsen föreslagna

organisationsformen kunde anses riktigt avvägd och om icke genom större

koncentration av arbetet förenklingar skulle kunna åstadkommas. Ämbetsverket

framhåller, att det förefölle, som örn vissa göromål, vilka åvilade

byråcheferna, skulle utan olägenhet kunna anförtros åt mindre kvalificerad

personal, varigenom antalet byråchefsbefattningar kunde nedbringas. Att

den föreslagna anordningen för utövandet av styrelsens handläggning av

pensionsärenden icke vore i organisatoriskt hänseende tillfredsställande syntes

framgå jämväl av det förhållandet, att styrelsen även i fortsättningen

skulle nödgas förordna personer såväl inom som utom verket att tjänstgöra

som tillfälliga ledamöter, vilket kunde komma att äventyra kontinuiteten i

arbetet. Statskontoret anser sig därför böra ifrågasätta, huruvida icke frågan

om organisationen av styrelsens granskningsverksamhet rörande pensionsärendena

borde tagas under förnyad omprövning.

Beträffande den föreslagna lönegradsplaceringen för befattningshavarna å

ifrågavarande byråer avstyrker statskontoret inrättandet av befattningar, vilkas

innehavare skulle i egenskap av byråchefernas ställföreträdare med därav

motiverad högre löneställning intaga en tjänsteställning, som, såvitt statskontoret

hade sig bekant, eljest icke förekomme inom statsförvaltningen.

I fråga om den placering å löneskalan, som föreslagits för de av styrelsen

med benämning ledamöter och byrådirektörer upptagna befattningshavarna,

framhåller ämbetsverket, att den övervägande delen av pensionsärendena

dittills handlagts av inom styrelsen anställda befattningshavare i lägre lönegrad

än B 24. Statskontoret finner beskaffenheten av ifrågavarande granskningsarbete,

särskilt sedan detsamma nu fortgått under en lång följd av år

och därvid vissa principer för ärendenas handläggning hunnit utbilda sig,

icke motivera den föreslagna löneställningen utan anser, att befattningarna

i fråga böra, med lämplig fördelning, inordnas i lönegraderna B 24 och B 21,

därvid benämningen å befattningshavarna lämpligen kunde utbytas mot

sekreterare och aktuarie.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Uppflyttningen av sekreterartjänsten från lönegraden B 24 till B 26 avstyrker

statskontoret av samma skäl, som ämbetsverket anfört rörande sekreterartjänsten

å kanslibyrån.

Beträffande de av styrelsen föreslagna tre aktuarietjänsterna framhåller

statskontoret, att det torde övervägas, huruvida icke det för dessa tjänster

avsedda arbetet kunde utföras med anlitande av icke-ordinarie personal i

amanuensställning.

Lönenämnden bär funnit det önskvärt och av behovet påkallat, att den nuvarande

mera lösliga organisationen av gransknings- och besvärsbyråerna

ersattes med en fast organisation. Anordningen med tillfälliga ledamöter

syntes icke enligt lönenämnden vara ägnad att medföra enhetlighet och konsekvens

vid avgörandet av de olika pensionsärendena. Lönenämnden har

därjämte ansett sig böra fästa uppmärksamheten på den mindre tillfredsställande

anordningen, att vissa befattningshavare inom styrelsen vid sidan

av arbetet å egna befattningar erhölle förordnande såsom tillfälliga ledamöter.

Beträffande styrelsens förslag i fråga om arbetets organisation å byråerna

anför lönenämnden därefter följande.

Därest förslaget skulle läggas till grund för en blivande omorganisation,

ansåge sig lönenämnden böra uttala, att de föreslagna lönegradsplaceringarna

syntes vara allt för högt tilltagna. Såvitt lönenämnden kunde finna,

skulle det, icke minst med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig behandling

av pensionsärendena, kunna betraktas såsom en lämplig anordning att

låta en byråchef svara för ledningen av granskningsarbetet å samtliga dessa

byråer. Under denna förutsättning skulle envar av de tre grupperna kunna

under byråchefens överinseende förestås av en befattningshavare i byrådirektörs

tjänsteställning och med placering i lönegraden B 28. I anslutning

till pensionsstyrelsens förslag torde, utöver nämnda byråchef och tre byrådirektörer,

böra inrättas erforderligt antal befattningar såsom föredragande,

vilka med hänsyn till deras arbetsuppgifter icke syntes böra placeras i högre

lönegrad än B 24. Skulle det emellertid ur rekryterings- och befordringssynpunkt

anses nödvändigt att hänföra någon eller några av dessa befattningar

till högre lönegrad, syntes högst lönegraden B 26 därvid böra ifrågakomma.

Lönenämnden ville för sin del under sistnämnda förutsättning förorda,

att för handläggningen av pensionsärendena å nämnda byråer avsåges tre

tjänstemän i lönegraden B 26 och fem i lönegraden B 24. Samtliga dessa

tjänstemän torde i personalförteckningen böra upptagas som sekreterare.

Enligt bestämmelserna i gällande instruktion för pensionsstyrelsen skola

de befattningshavare, som deltaga i behandlingen av pensionsärenden, innehava

ställning som ledamöter i styrelsen. I 31 § lagen den 28 juni 1935 om

folkpensionering föreskrives emellertid blott, att i behandling inom styrelsen

av fråga örn återförvisning och i handläggning av besvärsmål skola deltaga

minst två av styrelsens ledamöter. Med ledamot hade tidigare avsetts befattningshavare

i byråchefs tjänstegrad. I de fall, då tjänstemän i lägre lönegrad

förordnats som tillfälliga ledamöter av styrelsen, hade vederbörande på

grund av dylikt förordnande erhållit vikariatsersättning såsom vid förordnande

å byråchefstjänst. I anslutning till vad pensionsförsäkringskommittén

och pensionsstyrelsen avsett, borde emellertid med de av lönenämnden förordade

byrådirektörs- och sekreterartjänsterna förenas skyldighet att utan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

17

särskild ersättning i egenskap av ledamöter efter pensionsstyrelsens bestämmande

deltaga i behandlingen av ärenden, vilkas handläggning ankomme på

ledamot av styrelsen. Därom torde särskild föreskrift böra meddelas i den

för styrelsen gällande instruktionen. Det torde emellertid med hänsyn till

den enkla beskaffenheten av åtskilliga av de ärenden, vilka icke vore att

hänföra till återförvisnings- och besvärsärenden, vara lämpligt att åt en dylik

föreskrift giva en sådan avfattning, att även andra befattningshavare hos

styrelsen i lägst lönegraden B 21 skulle handlägga dylika ärenden, utan att

förordnas såsom ledamöter.

I detta sammanhang ansåge sig lönenämnden, i anslutning till vad nämnden

förordat i fråga örn överlåtande åt personal i lägre lönegrader av granskning

av pensionsärenden, böra uttala, att det syntes vara möjligt att åtminstone

i viss utsträckning anlita även amanuenser att biträda vid detta

granskningsarbete. Genom att, på sätt nämnden förordat, låta även andra

befattningshavare hos styrelsen än innehavarna av de till inrättande föreslagna

byrådirektörs- och sekreter artjänsterna handlägga pensionsärenden

och genom att låta amanuenser i möjligaste mån biträda vid granskningen av

dessa ärenden torde det vara möjligt för styrelsen att för framtiden helt eller

åtminstone till största delen undvika systemet med särskilt förordnade

tillfälliga ledamöter.

Beträffande sekreterartjänstens lönegradsplacering framhåller lönenämnden,

att vissa av de uppgifter, som enligt styrelsens förslag skulle åvila sekreteraren,

syntes vara av jämförelsevis kvalificerad beskaffenhet, men att det

vore tveksamt, om tillräckliga skäl för tjänstens placering i lönegraden B 26

vore för handen.

Försäkringstekniska byrån består av fyra avdelningar, nämligen

pensionsavdelningen, bokföringsavdelningen, statistiska avdelningen och avdelningen

för den frivilliga försäkringen. Beträffande denna byrås organisation

har pensions! ör säkring skommittén icke föreslagit någon ändring.

Pensionsstgrelsen föreslår, att förste aktuarietjänsten å byrån uppflyttas

från lönegraden B 24 till B 26. Styrelsen hänvisar härutinnan till vad styrelsen

anfört i fråga om sekreterartjänsten å kanslibyrån.

Beträffande pensionsavdelningen ifrågasätter styrelsen en omändring av

kanslibiträdesbefattningen å avdelningen till en kansliskrivarbefattning eller

sålunda en uppflyttning från lönegraden B 7 till B 11. Förslaget har motiverats

med det maktpåliggande arbete, som åvilar befattningshavaren i

fråga.

Å avdelningen föres ett omfattande kortregister över samtliga från gransknings-

och besvärsbyråerna och från statistiska byrån till försäkringstekniska

byrån inkommande ansökningar (cirka 90,000 nytillkommande kort

per år). Detta register handhaves — med nödigt biträde — av en därför särskilt

lämplig extra ordinarie kvinnlig befattningshavare i 2:a lönegraden.

Med hänsyn till de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som åvila denna befattningshavare,

hemställer styrelsen, att befattningen måtte placeras å ordinarie

stat i lönegraden B 7.

Till bokföringsavdelningen hör en särskild underavdelning för beräkning,

uppbörd och bokföring av landstings och kommuners andelar i kostnaden

Milano lill riksdagens protokoll 1 sami. Nr 51.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

för pensionstillägg och understöd. Som föreståndarinna för denna underavdelning,

vilken i förhållande till bokföringsavdelningen i övrigt intager en

i viss grad självständig ställning, fungerar en kansliskrivare i lönegraden

B 11. övriga biträden å denna underavdelning äro tre kontorsbiträden och

två extra ordinarie skrivbiträden. Enligt styrelsens förslag skulle kansliskrivarbefattningen

ombildas till en bokliållarbefattning i lönegraden B 14.

I avgiven reservation har chefen för nämnda byrå — utöver de av styrelsen

ifrågasatta ändringarna — påyrkat dels ersättande av en av de å

byrån placerade aktuariebefattningarna med en försteaktuarietjänst i lönegraden

B 26, dels förändring av 1 kanslibiträdestjänst till kansliskrivartjänst,

dels ock inrättande av 4 nya kanslibiträdesbefattningar.

Statskontoret erinrar, att förste aktuariebefattningarna i exempelvis riksförsäkringsanstalten,

socialstyrelsen, kontrollstyrelsen och kommerskollegium

äro uppförda i lönegraden B 24. Då sistnämnda befattningar torde få

anses kräva ungefär motsvarande kvalifikationer och vara lika betungande

som förste aktuariens å försäkringstekniska byrån avstyrker statskontoret

förslaget örn ändrad löneställning för ifrågavarande befattningshavare.

De göromål, som åligga kanslibiträdet å pensionsavdelningen, synas statskontoret

i och för sig knappast motivera föreslagen uppflyttning till lönegraden

Bil. Med hänsyn emellertid till befattningshavarens ställning som biträdande

ledare å avdelningen har ämbetsverket icke velat motsätta sig den

ifrågasatta löneställningen.

Mot förslaget om uppförande å ordinarie stat av den å samma avdelning

anställda extra ordinarie befattningshavaren i 2:a lönegraden har statskontoret

icke något att invända men finner tillräckliga skäl icke vara anförda

för högre lönegradsplacering än i B 4.

Däremot har statskontoret icke funnit förslaget om kansliskrivarens å bokföringsavdelningen

uppflyttning såsom bokhållare i lönegraden B 14 av förhållandena

motiverat.

Lönenåmnden har icke funnit anledning till erinran mot pensionsstyrelsens

förslag örn förste aktuarietjänstens lönegradsplacering.

Däremot anser sig lönenämnden icke kunna tillstyrka förslaget om uppflyttning

till bokhållare i lönegraden B 14 av nyssnämnda kansliskrivarbefattning.

Lönenämnden framhåller, att de med denna tjänst förenade göromålen

närmast syntes vara av den beskaffenhet, att de borde ankomma på

befattningshavare i kansliskrivargraden.

Arbetet å statistiska byrån är fördelat å ett sekretariat och fyra

registeravdelningar.

Å sekretariatet tjänstgöra byråns sekreterare och förste aktuarie, båda i

lönegraden B 24. Förste aktuarien förestår emellertid därjämte det s. k. slutregistret,

ett specialregister avseende överåriga personer. Närmast under honom

handläggas arbetena å detta specialregister av en extra ordinarie tjänsteman

i Ilie lönegraden.

Var och en av de fyra registeravdelningarna förestås av en aktuarie i löne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

19

graden B 21, under vilken närmast sortera två avdelningsföreståndarinnor.

Av dessa sammanlagt 8 avdelningsföreståndarinnor äro 7 ordinarie i lönegraden

B 7 och 1 ordinarie i lönegraden B 4, men uppbärande vikariatsersättning

enligt 19 § punkt 3 i avlöningsreglementet.

Pensionsförsäkringskommittén har föreslagit, att sekreterartjänsten skulle

avföras samt personalen i övrigt i de högsta lönegraderna reduceras till,

förutom byråchefen, 2 förste aktuarier och 2 aktuarier. En förutsättning

härför skulle emellertid vara, att å byrån inrättades 4 kansliskrivarbefattningar

i lönegraden B 11.

Pensionsstgrelsen har för sin del biträtt vad kommittén sålunda föreslagit.

Förste aktuarierna borde enligt styrelsen placeras i lönegraden B 26.

Aktuarierna föreslår styrelsen placerade i lönegraden B 21. Utöver de

fyra av kommittén föreslagna kansliskrivarbefattningarna påyrkar styrelsen,

att en extra ordinarie befattning i ll:e lönegraden å slutregistret måtte uppföras

å ordinarie stat med placering i lönegraden Bil. För denna byrå borde

därjämte bibehållas inalles 6 befattningar i lönegraden B 7.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna organisationen

av statistiska byrån. Mot den föreslagna löneställningen för befattningshavarna

har ämbetsverket icke annat att invända än att de båda

förste aktuarierna syntes, på skäl som av ämbetsverket anförts beträffande

motsvarande befattningshavare å försäkringstekniska byrån, böra hänföras

till lönegraden B 24.

Lönenämnden — som förordat utredning örn denna byrås sammanförande

med den försäkringstekniska — har ej något att erinra mot indragning

av sekreterartjänsten eller i fråga örn byråns organisation i övrigt. Beträffande

förste aktuariernas lönegradsplacering anför nämnden däremot följande.

Då nämnden i sitt förut åberopade utlåtande den 27 september 1924 förordade

förste aktuarien å byrån till uppfattning i lönegraden B 26, skedde

detta med särskilt avseende fästat vid hans uppgift att handleda och kontrollera

en mycket talrik personal samt honom i övrigt åliggande arbetsuppgifter.

I det då föreliggande ärendet hade nämligen upplysts, att ifrågavarande

befattningshavare vore närmaste arbetsledare för den till omkring 130

personer uppgående personal, som sysselsattes med förandet av registret över

samtliga försäkrade. Han ledde vidare arbetet med granskningen av debiterade

och erlagda avgifter m. m., kontrollerade kommuners, kronouppbördsmyndigheters

och länsstyrelsers redovisningar och inlevereringar av pensionsavgifter,

föredroge ärenden rörande återbetalning av avgifter enligt 16 och

32 §§ pensionsförsäkringslagen samt biträdde vid statistiska utredningar.

Elter genomförandet av den föreslagna organisationen syntes dessa skäl

knappast kunna anses vara tillräckliga för en placering av båda de föreslagna

förste aktuarietjänsterna i lönegraden B 26. Genom inrättandet av ytterligare

en förste aktuariebefattning torde en uppdelning av de mera kvalificerade

göromålen kunna vidtagas. Vidare kunde erinras därom, att av vad

pensionsförsäkringskommittén i sitt betänkande uttalat syntes framgå, att

göromålen å denna byrå icke skulle komma att ökas utan snarare något minskas

efter ikraftträdandet av de nya författningsbestämmelserna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Lönenämnden anser, att i varje fall någon erfarenhet av den nya organisationen

borde avvaktas, innan uppflyttning i högre lönegrad av någondera av

förste aktuariebefattningarna vidtoges.

Sjukvårdsbyrån är icke uppdelad å avdelningar.

Pensionsförsäkringskommitténs förslag om invaliditetsförsäkringens avskiljande

från ålderdomsförsäkringen föranledde kommittén att, såsom förut

nämnts, även föreslå, att pensionsstyrelsen icke vidare skulle bedriva sjukvårdande

verksamhet.

Pensionsstyrelsen har erinrat, att Kungl. Majit den 12 juli 1935 uppdragit

åt f. d. generaldirektören N. E. Hellström att i samråd med pensionsstyrelsen

verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av styrelsens sjukvårdande

verksamhet, i principiell anslutning till den av statens sjukvårdskommitté

framlagda planen för den slutna kroppssjukvårdens organisation

i övrigt samt med beaktande av vad som vid sagda ärendes remissbehandling

anförts.

Med hänsyn till det svävande läge, vari sjukvårdsbyråns verksamhet i avvaktan

på lösningen av nämnda spörsmål befunne sig, har pensionsstyrelsen

föreslagit, att i stället för de å byrån placerade 4 ordinarie aktuariebefattningarna,

vilka samtliga äro vakanta, skulle å extra stat uppföras 1 ledamot

och byrådirektör i lönegraden B 28 samt 3 ledamöter och byrådirektörer i lönegraden

B 26. De föreslagna byrådirektörsbefattningarna vore avsedda för

handläggningen av sjukvårdsärenden. Förslaget i denna del ansluter sig till

vad styrelsen föreslagit för motsvarande personal å gransknings- och besvärsbyråerna.

Styrelsen framhåller vidare, att det revisionsarbete, som å byrån måste utföras

för granskning av inkommande räkningar å sjukvårdskostnader m. m.

jämte dithörande skriftväxling, syntes såsom nu är fallet böra tillkomma en

tjänsteman i aktuarieställning med biträde av en kvinnlig befattningshavare.

Denne tjänsteman skulle vidare åligga bland annat att övervaka och ansvara

för registrerings-, expedierings- och statistikarbetet å byrån. På grund härav

föreslår styrelsen, att å sjukvårdsbyrån måtte å extra stat inrättas jämväl

en aktuarie^ änst i lönegraden B 21.

Å ordinarie stat skulle liksom hittills å sjukvårdsbyrån tillsvidare vara upptagna

dels byråchefen i lönegraden B 30 och sekreteraren i lönegraden B 24,

dels ock 2 kanslibiträdesbefattningar i lönegraden B 7.

Statskontoret anser, att med tillsättandet av nya befattningar å byrån,

även å extra stat, lämpligen borde anstå i avvaktan på resultatet av den pågående

utredningen av styrelsens sjukvårdande verksamhet.

Lönenämnden hänvisar till vad nämnden anfört beträffande handläggningen

av pensionsärenden å gransknings- och besvärsbyråerna samt förordar

sådan ändring i pensionsstyrelsens förslag, att för styrelsens sjukvårdsbyrå

måtte å extra stat uppföras 4 sekreterartjänster i lönegraden B 24 eller eventuellt

1 sekreterare i lönegraden B 26 och 3 i lönegraden B 24. Någon befattning

som byrådirektör torde enligt nämnden icke vara erforderlig å denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

21

byrå, enär byråchefen torde hava möjlighet att övervaka och leda handläggningen

av ärendena, så att önskvärd enhetlighet åstadkommes.

Det av styrelsen framlagda förslaget om en aktuarie å extra stat i lönegraden

B 21 anser sig nämnden icke böra motsätta sig.

Beträffande personal utom byråerna och befattningshavare

i lönegraden B 4 och därunder har pensionsstyrelsen

till en början framhållit, att en av expeditionsvakterna hade att fullgöra vissa

särskilda i hög grad ansvarsfulla åligganden sammanhängande med hans

tjänstgöring å fond- och kameralbyrån. Han hade sålunda att för pensionsförsäkringsfondens

räkning uträtta ärenden till riksbanken, andra banker,

postverket m. fl. penningförvaltande verk och myndigheter, därvid h,an omhänderhade

värdehandlingar till ofta nog avsevärda belopp. På grund därav

har styrelsen föreslagit, att en av expeditionsvakterna i lönegraden B 5 måtte

uppflyttas till lönegraden B 7 och i personalförteckningen upptagas såsom

expeditionsvakt, tillika bankbud.

I fråga om läkare, som kunna biträda styrelsen i dess arbetsuppgifter, finner

styrelsen oförändrat behov föreligga.

Å styrelsens personalförteckning äro för närvarande upptagna 65 kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden B 4 och 4 skrivbiträdesbefattningar i lönegraden

B 2. Av de nuvarande extra ordinarie befattningarna i dessa lönegrader

äro 6 placerade i 4:e och 123 i 2:a lönegraden. Styrelsen föreslår, att

de ordinarie skrivbiträdesbefattningarna måtte förändras till kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden B 4 samt att ytterligare 16 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

måtte nyinrättas. Det sammanlagda antalet dylika befattningar

skulle sålunda komma att uppgå till 85, motsvarande omkring 40

procent av styrelsens hela personal i förevarande lönegrader. I detta sammanhang

vill jag nämna, att pensionsstyrelsens kvinnliga tjänstemäns förening

i skrivelse den 17 oktober 1935 hemställt, att å styrelsens stat måtte uppföras

120 kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden B 4, dock med den jämkning,

som påkallades av föreningens förslag i övrigt, samt att utöver de av styrelsen

föreslagna befattningarna ytterligare 26 kanslibiträdesbefattningar i lönegraden

B 7, 9 kansliskrivarbefattningar i lönegraden Bil och 1 bokhållarbefattning

i lägst lönegraden B 14 måtte inrättas.

över framställningen har utlåtande avgivits av pensionsstyrelsen, varjämte

statskontoret och lönenämnden haft att taga framställningen i övervägande

i samband med prövningen av pensionsstyrelsens förslag. Sedermera har

föreningen inkommit med ytterligare en skrivelse den 17 december 1935.

Jag tillåter mig att beträffande såväl föreningens skrivelser som utlåtandena

i huvudsak hänvisa till handlingarna i ärendet. .lag vill allenast nämna, att

pensionsstyrelsen i sitt utlåtande bland annat hemställt, att ytterligare 10 befattningar

i lönegraden B 4 —- alltså inalles 95 — måtte inrättas.

Statskontoret framhåller beträffande den föreslagna uppflyttningen av en

expeditionsvakt, att inom ett flertal ämbetsverk åt expeditionsvakterna anförtroddes

transporter av värdehandlingar i betydande omfattning, utan att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

höjd löneställning därför ansetts böra ifrågakomma. Statskontoret finner

därför skäl icke föreligga att för ifrågavarande befattningshavare göra avvikelse

från den för tjänsteställningen vanliga lönegradsplaceringen.

I fråga örn befattningshavarna i lönegraden B 4 och övriga i samband med

dessa omnämnda befattningshavare uttalar statskontoret, att i vad mån förslaget

i denna del borde lillmötesgås vore beroende på en avvägning mellan

olika utgiftskrav, vilken avvägning undandroge sig statskontorets bedömande.

Lönenämnden har såsom jag förut framhållit i ett sammanhang yttrat sig

rörande samtliga befattningar i kansliskrivargraden och därunder.

Beträffande förslaget örn uppflyttning av en av expeditionsvakterna till lönegraden

B 7 anför lönenämnden följande.

Hos ett flertal verk och inrättningar torde regelmässigt förekomma, att

expeditionsvakter i förekommande fall anlitades för sådana uppdrag, varom

fråga vore, utan att detta ansetts böra medföra uppflyttning i högre lönegrad.

Med hänsyn till konsekvenserna torde det därför icke vara tillrådligt

att med den av styrelsen anförda motiveringen vidtaga den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

Skäl talade emellertid för att innehavaren av den befattning,

varmed bankbudsgöromålen vore förenade, bereddes särskild gottgörelse

för utförande av desamma. I sådant avseende ville nämnden förorda,

att Kungl. Maj:t måtte med stöd av bestämmelserna i 31 § avlöningsreglementet

bemyndiga pensionsstyrelsen alt till den expeditionsvakt, som

toges i anspråk för här avsedda göromål, utbetala en särskild gottgörelse i

form av ett årligt arvode, ungefärligen motsvarande skillnaden mellan lönegraderna

B 5 och B 6, eller avrundat 150 kronor.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att pensionsstyrelsens

förslag innebär, att de tre nuvarande befattningarna såsom kansliskrivare,

nämligen de å fond- och kameralbyrån samt å försäkringstekniska byrån

placerade, skulle uppflyttas i högre lönegrad och att 7 nya kansliskrivarbefattningar

skulle inrättas. Lönenämnden har i avseende härå anfört följande.

I fråga om de befattningshavare, som enligt styrelsens förslag skulle som

kansliskrivare erhålla placering i lönegraden B 11, hade lönenämnden funnit

anledning till erinran endast beträffande den föreslagna uppflyttningen

av ett kanslibiträde å kanslibyrån. De arbetsuppgifter, som åvilade detta biträde

— att föra kortregister över styrelsens personal, att biträda aktuarien

å byrån vid förandet av styrelsens matrikel, att föra liggare över till styrelsen

inkomna ansökningar om anställning samt ordna och förvara desamma samt

att i övrigt biträda vid ärenden rörande styrelsens personal — syntes visserligen

vara något mera kvalificerade, än vad som i allmänhet ansetts böra

utföras av befattningshavare i kanslibiträdesgraden men torde likväl icke

vara av beskaffenhet att motivera uppflyttning av tjänsten i lönegraden

B 11.

Vad anginge det av en byråchef reservationsvis framförda förslaget om

uppflyttning av kanslibiträdet å försäkringstekniska byråns statistiska avdelning

till kansliskrivare, ansåge lönenämnden, att goda skäl förelåge för

den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen, och ville därför icke motsätta

sig en uppflyttning av tjänsten i fråga i lönegraden Bil.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

23

Lönenämnden framhåller vidare i detta sammanhang följande.

Det hade vid nämndens behandling av olika organisationsfrågor framstått

såsom ett önskemål att kunna bereda befattningshavare i hiträdesgrad en

löneställning, motsvarande någon av lönegraderna mellan den 7:e och den

ll:e. Sålunda hade det beträffande vissa kanslibiträdesbefattningar förelegat

skäl för en något förbättrad lönegradsplacering, utan att likväl tjänsterna

kunnat anses tillräckligt kvalificerade för att uppflyttas till kansliskrivargraden.

Särskilt hos pensionsstyrelsen med dess stora biträdespersonal och

de skiftande arbetsuppgifter, som åvilade dessa befattningshavare, syntes

behov förefinnas av en dylik biträdesgrad. Därest en särskild befattning

med placering exempelvis i lönegraden B 9 inrättades, skulle denna lämpligen

kunna komma till användning för åtskilliga arbetsuppgifter av mera

kvalificerad art. Hos pensionsstyrelsen syntes behov av mera kvalificerad

biträdespersonal kunna tillgodoses genom uppförande å stat av 7 dylika

tjänster, därav fyra avsedda för statistiska byrån, två för kanslibyrån och

en för gransknings- och besvärsbyråerna.

I anslutning härtill har lönenämnden därför förordat inrättande av 7 nya

befattningar med placering i lönegraden B 9. Vad beteckningen av ifrågavarande

tjänster angår, har lönenämnden ansett att benämningen kontorist

borde komma till användning, i likhet med vad som skett beträffande en i

ifrågavarande lönegrad placerad befattning vid statens biografbyrå. En ledamot

har i avgiven reservation framhållit, att de nya ordinarie befattningarna

i lönegraden B 9 borde benämnas kontorsskrivare.

Lönenämnden förordar därjämte, att i lönegraden B 7 måtte uppföras sammanlagt

25 kanslibiträdesbefattningar samt att någon höjning måtte vidtagas

av det av pensionsstyrelsen föreslagna antalet kontorsbiträdesbefattningar.

Nämnden uttalar vidare, att nämnden icke hade något att erinra mot

styrelsens förslag, att ordinarie biträdestjänster i lönegraden B 2 icke längre

skulle vara uppförda å styrelsens stat. Det behov, som förefunnes av tjänster

i nämnda lönegrad, torde lämpligen böra tillgodoses med befattningshavare

i extra ordinarie anställning.

Reservationsvis har beträffande indragningen av skrivbiträdesbefattningarna

hos styrelsen en ledamot framhållit, att skrivbiträdesgradens avveckling

borde genomföras samtidigt vid alla statens verk, om befattningen numera

ansåges överflödig på grund av att rekryteringen till de kvinnliga statstjänsterna

i regel skedde bland den kvinnliga ungdom, som hade större teoretiska

kvalifikationer än vanlig folkskolutbildning.

En annan ledamot bär reservationsvis yrkat, att å pensionsstyrelsens stat

måtte uppföras, förutom de av nämnden föreslagna 7 tjänsterna i lönegraden

B 9, 170 biträdesbefattningar, varav 40 borde hänföras till lönegraden B 7

och 130 till lönegraden B 4, varlin skulle komma ett 50-tal icke-ordinarie

befattningar, lämpligt fördelade å lönegraderna B 4 och B 2.

Den nya organisationen nödvändiggör vissa övergångsanord n i ng

ar. I avseende härå har pensionsstyrelsen, sorn utgått från att organisationen

skulle träda i tillämpning från och med nästa budgetår, uttalat, att för

vissa nuvarande ordinarie befattningshavare hos styrelsen föreslagen lipp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

flyttning i lönegrad närmast borde betraktas som en rättelse av en tidigare

mindre riktig värdesättning av tjänsten samt att till följd därav såväl innehavande

fullmakt eller konstitutorial skulle få gälla även för den till högre

grad uppflyttade tjänsten som ock att i fråga om löneklassplacering borde få

så anses, som örn vederbörande befattningshavare under hela den tid, befattningen

innehafts, varit placerad i den högre lönegraden. Nu avsedda befattningar

vore enligt styrelsen de som innehades av förste aktuarien å statistiska

byrån, sekreteraren å kanslibyrån, sekreteraren och ombudsmannen å fondoch

kameralbyrån, de två kansliskrivarna å sistnämnda byrå och kansliskrivaren

å försäkringstekniska byrån.

Statskontoret har beträffande ifrågavarande spörsmål anfört följande.

I sitt utlåtande den 9 november 1923 angående uppfattning i lönegrad avvissa

tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden, hade allmänna

civilförvaltningens lönenämnd framhållit, hurusom med tillämpning av

nämndens förslag om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster fråga uppstode,

vad själva övergången beträffade, huruvida antingen innehavande fullmakt

(eller konstitutorial) skulle gälla även för den till högre lönegrad uppflyttade

tjänsten eller örn denna tjänst borde i vanlig ordning sökas och

tillsättas. Då den ifrågavarande uppflyttningen i lönegrad av omhandlade

tjänster närmast syntes få betraktas såsom innebärande en rättelse av en tidigare

mindre riktig uppskattning av tjänsternas valör, hade det förra förfaringssättet

synts lönenämnden böra i regel tillämpas och sålnnde innehavande

fullmakt (eller konstitutorial) jämväl böra gälla å den till högre lönegrad

hänförda tjänsten.

Lönenämnden hade även upptagit frågan örn de i högre lönegrad uppflyttade

tjänstemännens placering i löneklass vid övergången. I fråga om

dylik placering av tjänsteman, vilkens fullmakt (eller konstitutorial) förklarats

skola gälla jämväl å till högre lönegrad uppflyttad tjänst, hade lönenämnden

ansett böra medgivas, att vid bestämmandet av den löneklass, han

skulle i den högre lönegraden tillhöra, det finge så anses, som örn befattningen

redan vid tjänstemannens tillträde till densamma tillhört vederbörande

högre lönegrad; dock att, därest tjänstemannen därvid icke skulle vid

övergången placeras i högre löneklass än den han förut tillhörde, han i allt

fall måtte uppflyttas till närmast högre löneklass.

Mot lönenämndens förslag hade departementschefen icke något att erinra.

Jämväl riksdagen intog samma ståndpunkt.

Statskontoret ville vidare erinra, att allmänna civilförvaltningens lönenämnd

i sitt den 27 september 1924 avgivna förnyade utlåtande angående

uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra

normalgraden hos armé- och marinförvaltningarna m. fl. verk, på anförda

skäl hemställt, att sekreterarna å pensionsstyrelsens kanslibyrå samt fondoch

kameralbyrå ävensom förste aktuarierna å försäkringstekniska byrån

och statistiska byrån, vilka befattningar i 1921 års avlöningsreglemente placerats

i lönegraden B 15 (nuvarande B 24), skulle hänföras till lönegraden B 16

(nuvarande B 26). På grund av då pågående utredning rörande socialförsäkringens

framtida organisation hade departementschefen emellertid ansett

sig för det dåvarande icke kunna framlägga något förslag örn uppflyttning

i högre lönegrad av ifrågavarande tjänster.

På grund av vad i detta ärende förekommit, ansåge statskontoret skäl tala

för att, därest framställningen örn lönegradsuppflyttning för ifrågavarande

sekreterare och förste aktuarie bifölles, innehavande fullmakt borde gälla

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

25

även för den högre tjänsten och att det i fråga om löneklassplacering finge

så anses, som om vederbörande under hela den tid, befattningen innehafts,

varit placerad i den högre lönegraden.

Vidkommande härefter styrelsens framställning örn beredande av enahanda

förmån åt de två kansliskrivarna å fond- och kameralbyrån samt

kansliskrivaren å försäkringstekniska byrån ansåge statskontoret sådan förmån

böra tillkomma även ifrågavarande befattningshavare, under förutsättning

att uppflyttningen i den högre löneställningen närmast vore att betrakta

såsom innebärande en rättelse av en tidigare mindre riktig uppskattning

av tjänstens valör.

Lönenämnden erinrar, att vid den av 1925 års riksdag vidtagna uppflyttningen

till lönegraden B 26 av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra

normalgraden, i flertalet fall medgivits, att innehavande fullmakt finge gälla

även för den till högre lönegrad uppflyttade tjänsten, men att i andra fall de

nya tjänsterna i vanlig ordning fått sökas och tillsättas. Enligt lönenämndens

mening syntes det beträffande här avsedda tjänster vid pensionsstyrelsen

vara lämpligt, att Kungl. Majit, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet,

efter prövning i varje särskilt fall fattade beslut såväl beträffande ansökningsförfarandet

som ock i fråga om vederbörandes löneklassplacering efter uppflyttningen.

Lönenämnden har därför förordat, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att meddela de övergångsbestämmelser,

som må påkallas av ett blivande beslut rörande uppfattning i lönegrad

av vissa tjänster hos styrelsen.

Vid min anmälan föregående år av förslag till lag örn folkpensionering m. m. Departe(prop.

nr 217) framhöll jag beträffande pensionsstyrelsens inre organisationmentschefen

bland annat, att, såsom pensionsförsäkringskommittén uppmärksammat, den

ifrågasatta omläggningen av försäkringen otvivelaktigt komme att ställa stora

krav på pensionsstyrelsen och att det torde bliva nödvändigt att, innan förslaget

trädde i kraft, upptaga spörsmålet om organisatoriska åtgärder för att möta

den väntade ökningen av arbetsbördan. Detta spörsmål syntes emellertid

kunna överblickas, först sedan statsmakterna tagit ställning till den grundläggande

frågan örn förändring av själva pensionsreglerna. I anslutning härtill

och med utgångspunkt från kommitténs betänkande i denna del har styrelsen,

såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, avgivit

förslag till organisationsändringar inom styrelsen.

Vad då först angår pensionsstyrelsens allmänna organisation,

är att märka, att styrelsens förslag liksom pensionsförsäkringskommitténs

förutsätter, att den nuvarande, i viss mån provisoriska anordningen beträffande

prövningen av pensionsärendena skulle ersättas med en fastare organisation.

Under det att granskningsarbetet alltsedan pensionsförsäkringens

tillkomst måst till övervägande del anförtros åt såsom tillfälliga ledamöter

förordnade lägre tjänstemän inom styrelsen och personer utom denna, skulle

sålunda ökat antal befattningar för ändamålet uppföras på styrelsens stat.

Härutöver innebär styrelsens förevarande förslag icke någon rubbning av

själva organisationsformen. Såväl statskontoret som lönenämnden hava i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

sina utlåtanden över förslaget ifrågasatt behovet av en mer eller mindre

genomgripande utredning rörande organisationen. Lönenämnden bär härvid

förordat anlitande av särskild organisationsexpertis.

Även jag är av den uppfattningen, att pensionsstyrelsens organisation i

sin helhet i förevarande sammanhang bör överses. Då emellertid denna

organisationsfråga vid flera tillfällen varit föremål för utredning, har det

förefallit mig möjligt att på grundval av det material, som sålunda förebragts,

och med ledning av de riktlinjer, vilka lönenämnden i sitt yttrande

uppdragit, utan en ny tidsödande och kostsam utredning gå frågan in på

livet. Under samarbete med styrelsen har jag därför från sagda utgångspunkter

underkastat ärendet en ingående undersökning. Jag har härvid

bibragts den övertygelsen, att det nuvarande byråantalet kan avsevärt nedbringas,

utan att en organisationsändring i denna riktning behöver lända

styrelsens verksamhet till förfång. En oeftergivlig förutsättning härför är

dock, att de förhållandevis stora byråer, som genom en dylik omläggning

tillskapas, förfoga över nödigt antal befattningar i sådan löneställning, att

för dem kunna påräknas tjänstemän, som lämpa sig såsom arbetsledare och

något så när fast knytas till dessa arbetsuppgifter.

De förändringar i byråindelningen, som jag under angivna förutsättning

anser mig böra förorda, äro sammanslagning av de nuvarande tre gransknings-

och besvärsbyråerna till en enda byrå samt försäkringstekniska och

statistiska byråernas förenande till en försäkringsbyrå, d. v. s. en minskning

av byråantalet från åtta till fem.

Vad angår den av lönenämnden framkastade tanken på kanslibyråns sammanförande

med fond- och kameralbyrån, har den verkställda utredningen

givit vid handen, att en sådan ordning icke är praktiskt genomförbar. Även

om de till sistnämnda byrå hörande kamerala ärendena kunna anses i viss

mån besläktade med en del av kanslibyråns arbetsuppgifter, synes det mig

ligga i öppen dag, att de kvalifikationer, som måste fordras av chefen för

fond- och kameralbyrån med hänsyn till denna byrås huvuduppgift (fondförvaltningen),

äro av helt annat slag än dem, som krävas av en kanslibyråchef.

Att märka är också, att styrelsens kanslibyrå — förutom handhavandet

av styrelsens egen stora administration — jämväl har att handlägga administrativa

ärenden berörande styrelsens ombud och de kommunala pensionsnämnderna.

Med anledning av vad lönenämnden antytt beträffande

möjligheten att minska kanslibyråns arbetsområde genom förflyttning av

registeravdelningen till granskningsbyråerna, vill jag framhålla, att nämnda

avdelning direkt samarbetar med flera av styrelsens byråer, däribland kanslibyrån.

Den arbetsbesparing, som för denna byrå skulle ernås genom registeravdelningens

förflyttning, är för övrigt icke av den betydelse, att den

kan motivera en dylik åtgärd. Å andra sidan skulle granskningsbyrån genom

avdelningens ditförläggande belastas med en, låt vara ringa, del för

byråns verksamhet i övrigt främmande göromål. Vad slutligen angår den

påverkan, den av pensionsförsäkringskommittén ifrågasatta omläggningen av

den sjukvårdande verksamheten skulle öva på omhandlade organisationsfråga,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

27

må framhållas att — frånsett ovissheten örn och när en dylik reform kan komma

till stånd — icke heller den skulle bliva av nämnvärd betydelse i förevarande

avseende.

Jag övergår härefter till att behandla sammansättningen av de byråer, å

vilka styrelsen med tillämpning av de angivna principerna skulle arbeta.

I fråga om kanslibyrån påkallar jag icke några ändringar av nuvarande

förhållanden beträffande befattningshavarna i lönegrad högre än

B 20. Personaluppsättningen skulle utgöras av 1 byråchef i lönegraden B 30,

1 sekreterare i lönegraden B 24 och 2 aktuarier i lönegraden B 21. Jag har

sålunda i överensstämmelse med den av statskontoret och lönenämnden intagna

ståndpunkten icke funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka den

av pensionsstyrelsen påyrkade uppflyttningen av sekreterartjänsten till lönegraden

B 26. Vad biträdespersonalen beträffar, har lönenämnden föreslagit

inrättande av 2 kontoristbefattningar i lönegraden B 9. För egen del anser

jag det för denna byrå tillräckligt med en sådan befattning, avsedd för den

av pensionsstyrelsen till uppfattning såsom kansliskrivare föreslagna befattningshavaren.

Därutöver erfordras 3 kanslibiträden i lönegraden B 7 (2 å

registeravdelningen och 1 å byrån i övrigt), innebärande att ett extra

ordinarie kanslibiträde uppföres å ordinarie stat och ytterligare en ny sådan

befattning inrättas.

Till frågan om övrig biträdespersonal i ordinarie ställning återkommer

jag senare i eft sammanhang beträffande ämbetsverket i dess helhet.

Vad fond- och kameralbyrån beträffar, anser jag mig, efter

övervägande av vad i ärendet förekommit, icke för de uppgifter, som tillkomma

innehavaren av befattningen såsom sekreterare och ombudsman (för

närvarande placerad i lönegraden B 24), böra avse befattning i högre lönegrad

än statskontoret och lönenämnden förordat, d. v. s. B 26. Då jag

i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande de högre befattningarna,

skulle alltså å byrån finnas 1 byråchef i lönegraden B 30, 1 sekreterare

och ombudsman i lönegraden B 26 och 1 aktuarie i lönegraden B 21. Vad

angår nuvarande 2 kansliskrivartjänster, har pensionsstyrelsen föreslagit,

att den ena skulle förändras till en förste bokhållartjänst i lönegraden

B 18. Lika med lönenämnden finner jag en förändring av denna tjänst

motiverad så till vida, att den bör upptagas såsom bokhållare i lönegraden

B 17. Under den av lönenämnden angivna förutsättningen att uppgörandet

av avlöningslistor kommer att åligga befattningshavaren, vill jag icke motsätta

mig förslaget att ombilda den andra kansliskrivartjänsten till kassörstjänst

i lönegraden B 14, varvid dock nu utgående felräkningspenningar

å 400 kronor skola bortfalla. Förslag föreligger vidare i detta

sammanhang från styrelsen att å ordinarie stat upptaga en befattning

såsom materialförvaltare i lönegraden B 15. En dylik löneställning har

emellertid mött motstånd från såväl statskontoret som lönenämnden.

Vid prövning av frågan nied hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter

och med beaktande jämväl av motsvarande förhållanden inom riksförsäkringsanstalten,

har den av lönenämnden föreslagna placeringen i löne
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

graden B 13 synts mig väl avvägd. Jag vill alltså förorda förslaget med denna

jämkning.

I övrigt skulle för byrån beräknas 2 kanslibiträde!!, varigenom antalet sådana

tjänster skulle komma att ökas med 1.

Såsom jag förut framhållit, skulle granskningen av pensionsärenden och

av besvär i sådana ärenden enligt den av mig förordade organisationen

förläggas till en enda gransknings- och besvärsbyrd. Chefens

för denna byrå huvudsakliga uppgift blir då att leda och övervaka

granskningsarbetet samt verka för en enhetlig behandling av pensionsfrågorna.

För sistnämnda ändamål torde han bland annat böra deltaga i

prövningen av ärenden av principiell natur, liksom av ärenden, i vilka olika

meningar yppas bland de eljest beslutande eller vilka överhuvud avse tveksamma

fall.

Däremot lär det icke bliva möjligt för byråchefen att vid sidan av dessa

arbetsuppgifter så följa de lokala ombudens och pensionsnämndernas verksamhet,

som den nuvarande anordningen med 3 byråchefer medgivit. Sistnämnda

för granskningsarbetets rätta handhavande viktiga uppgifter måste

därför väsentligen anförtros åt andra. I detta hänseende anser jag lika med

lönenämnden lämpligt att avse en byrådirektör i lönegraden B 28 såsom chef

för envar av de nuvarande tre grupper, till vilka rikets pensionsdistrikt vid

granskningsarbetets organiserande i pensionsstyrelsen hänförts. Förutom att

biträda byråchefen i övrigt skulle dessa gruppföreståndare således hava att

under byråchefens inseende övervaka envar sin grupps arbete ävensom

själva handlägga pensionsärenden.

För handläggning av dylika ärenden skulle vidare enligt samtliga föreliggande

förslag inrättas vissa befattningar, om vilkas lönegradsplacering

dock, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, delade meningar kommit

till uttryck. Pensionsförsäkringskommittén och pensionsstyrelsen hava ansett

en placering i lägst lönegraden B 26 vara väl motiverad. Statskontoret

uttalar, att befattningshavarna böra med lämplig fördelning inordnas i lönegraderna

B 24 och B 21. Lönenämnden slutligen anser arbetsuppgifterna

icke motivera en placering i högre lönegrad än B 24, men tillfogar, att, örn

det ur rekryterings- och befordringssynpunkt skulle finnas nödvändigt att

hänföra någon eller några av befattningshavarna till högre lönegrad, högst

lönegraden B 26 därvid borde ifrågakomma.

För egen del vill jag till undanröjande av allt missförstånd beträffande

ifrågavarande tjänstemäns arbetsuppgifter påpeka, att dessa icke kunna

jämställas med vanligt revisionsarbete. En var av dessa tjänstemän skall

i det vida övervägande antalet fall hava att på egen hand besluta, huruvida

och efter vilka grunder tilläggspension (invalidunderstöd) skall utgå till den

sökande. Endast då det gäller besvärs- och återförvisningsärenden föreskriver

lagen, att två skola deltaga i beslutet. Härtill kommer, att pensionsstyrelsen

— det vill alltså säga den eller de å dess vägnar beslutande tjänstemännen

— praktiskt taget är sista instans i ärendet. Överklagande får

nämligen endast ske av justitiekanslern och efter dennes medgivande av korn
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

29

mun, pensionsnämndsordförande och styrelsens ombud. Icke heller lär det

vara möjligt att alltefter ärendenas enklare eller mera invecklade beskaffenhet

anförtro handläggningen åt olika kvalificerade tjänstemän. En dylik

uppdelning av ärendena låter sig ej göra utan en så gott som fullständig

genomgång av dem och skulle alltså leda till dubbelarbete och tidsutdräkt

vid ärendenas prövning. Just med hänsyn till arbetsuppgifternas beskaffenhet

borde följaktligen för dem avses tjänstemän i lägst lönegraden

B 26.

I betraktande av de anordningar, som vid andra nyorganisationer träffats i

motsvarande avseende, vill jag emellertid förorda, att de för ändamålet avsedda

befattningarna fördelas på lönegraderna B 26 och B 24. Med lönenämnden

är jag ense om att någon särskild ledamotsersättning icke bör

utgå till de tjänstemän i lönegraderna B 28, B 26 eller B 24, som handlägga

pensionsärenden. Utan vidare torde detta bliva tydligt, om man betecknar

befattningarna såsom »byrådirektör och biträdande ledamot», respektive

»sekreterare och biträdande ledamot».

Vad angår storleken av granskningsbyråns behov av befattningshavare i

lönegraderna B 26 och B 24, anser jag mig, med utgångspunkt från det av

pensionsstyrelsen beräknade minimiantalet befattningshavare för granskningsarbetet,

böra i likhet med lönenämnden förorda, att sammanlagt 8 befattningar

i nämnda lönegrader avses för detta arbete. Jag finner icke heller

något att erinra mot nämndens förslag, att dessa befattningar fördelas med

3 i lönegraden B 26 och 5 i lönegraden B 24.

Härutöver kräves en befattningshavare såsom föreståndare för granskningsbyråns

sekretariat. Pensionsstyrelsen har ansett, att denna befattning

bör placeras i lönegraden B 26. Statskontoret åter har motsatt sig befattningens

placering i högre lönegrad än B 24, och lönenämnden har uttalat

tvekan rörande den föreslagna löneställningen. Redan med de uppgifter,

som för närvarande åvila sekretariatet, kunna skäl anföras för den högre

placeringen. Härtill kommer, att den efterkontroll, som styrelsen redan

nu bedriver och vars utveckling och effektivisering måste tillmätas den

största betydelse, lämpligen synes kunna samordnas med sekretariatets nuvarande

uppgifter, i vilket fall sekretariatets föreståndare även bör fullgöra

härav föranlett ledamotsarbete. Jag tvekar därför icke att tillstyrka

ifrågavarande befattnings hänförande till lönegraden B 26. Den nu förordade

omläggningen av efterkontrollen synes även motivera, att till föreståndarens

biträde avses förutom den tjänsteman i lönegraden B 21, som

ansetts erforderlig till hjälp med de nuvarande sekretariatsgöromålen, ytterligare

2 tjänstemän i samma lönegrad för deltagande i efterkontrollarbetet.

Samtliga nu nämnda befattningshavare i B 21 synas kunna benämnas aktuarier.

Jämte erforderlig extra ordinarie personal böra de utgöra en rekryteringskälla

för ledamotsbefattningarna.

Vid denna beräkning av personalbehovet har jag förutsatt, all anordningen

med tillfälliga ledamöter utanför styrelsen skulle försvinna, sedan arbetet å

byrån antagit normal omfattning. Under år 1937 och första delen av 1938

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

torde det emellertid, med hänsyn till den förutsebara starka anhopningen av

pensionsärenden, icke kunna undgås, att denna onekligen mindre tillfredsställande

form för ärendenas handläggning fortfarande anlitas. I den mån

under tiden därefter det beräknade minimiantalet för granskningsarbetet avsedda

befattningshavare vid eljest inträffande särskild belastning av byrån

visar sig otillräckligt, åsyftar jag, att aktuarier och amanuenser skola kunna

helt fylla förefintligt behov av biträdande ledamöter. Härvid bör vikariatsersättning

beräknas i enlighet med gällande bestämmelser i fråga om vikarie

för befattningshavare i lönegraden B 24.

Vidkommande därefter behovet av biträdesbefattningar å ordinarie stat

erfordras i fortsättningen liksom hittills 2 sådana i högre lönegrad än B 4.

Lönenämnden har förordat en av dessa befattningars hänförande till lönegraden

B 9. För egen del finner jag ej skäl att för någon av dem föreslå högre

lönegrad än för närvarande gäller, d. v. s. B 7.

Enligt vad jag i det föregående angivit, skulle en byrå, förslagsvis betecknad

försök ringsbyrån, bildas genom sammanslagning av de nuvarande

försäkringstekniska och statistiska byråerna. Dessa byråers ställande

under en gemensam chef nödvändiggör uppenbarligen en del förändringar

med avseende å den underlydande personalen. Först och främst föranleder

omläggningen ökade krav på det försäkringsmatematiska biträde,

som utgöres av förste aktuarien på nuvarande försäkringstekniska byrån.

Att denna befattning, som nu tillhör lönegraden B 24 men — oberoende av

organisationsändringen — av pensionsstyrelsen utan erinran från lönenämnden

föreslagits uppflyttad till lönegraden B 26, beredes sistnämnda högre

lönegradsplacering synes mig till fullo motiverat. Däremot torde i övrigt

ingen ändring påkallas beträffande de högre befattningarna — 3 aktuarier —

å den försäkringstekniska avdelningen.

Den nuvarande statistiska byrån är utrustad med — förutom en byråchef

— bland andra en förste aktuarie och en sekreterare, båda i lönegraden

B 24. Sekreterarbefattningen föreslås nu till indragning. Vid byråns sammanslagning

med den försäkringstekniska torde man beträffande förste aktuarier

och aktuarier kunna räkna med samma antal, som pensionsförsäkringskommittén

och pensionsstyrelsen från sina utgångspunkter föreslagit.

Med hänsyn till de ökade krav, som vid den av mig förordade organisationsändringen

givetvis måste ställas på förste aktuarierna, synas dessa böra hänföras

till lönegraden B 26.

Av den högre biträdespersonalen finnas å de nuvarande byråerna: 1 kansliskrivare

(försäkringstekniska byrån) samt 13 kanslibiträden (6 å försäkringstekniska

och 7 å statistiska byrån). Enligt pensionsstyrelsens framställning

borde dels kansliskrivarbefattningen ändras till en bokhållartjänst i lönegraden

B 14, dels 6 nya kansliskrivarbefattningar inrättas, dels ock antalet

kanslibiträdesbefattningar bestämmas till 12. En reservant inom styrelsen

har härutöver påyrkat dels förändring av 1 kanslibiträdestjänst till kansliskrivartjänst,

dels ock inrättande av 4 nya kanslibiträdestjänster. Med hänsyn

till vad av statskontoret och lönenämnden anförts, kan jag icke förorda

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

31

den ifrågasatta ombildningen av kansliskrivartjänsten till en bokhållartjänst.

Ej heller finner jag tillräckliga skäl förebragta för upptagande av nya kansliskrivare

änster. I huvudsaklig anslutning till lönenämndens förslag vill jag

i stället förorda, att 6 kanslibiträdesbefattningar ersättas med befattningar

såsom kontorister i lönegraden B 9. Antalet kanslibiträden synes emellertid

icke kunna minskas utan bör på grundval av pensionsstyrelsens förslag oell

med beaktande i viss mån jämväl av vad reservanten inom styrelsen anfört

upptagas till 13.

Vad slutligen beträffar sjukvårdsbyrån, upptagas för densamma

å den nuvarande staten 1 byråchef i lönegraden B 30, 1 sekreterare i lönegraden

B 24 och 4 aktuarie!- i lönegraden B 21, vilka sistnämnda tjänster

dock samtliga äro vakanta. I anslutning till vad pensionsstyrelsen framhållit,

har lönenämnden — liksom för övrigt statskontoret — erinrat om det

svävande läge, vari frågan örn styrelsens sjukvårdande verksamhet befinner

sig. Med hänsyn härtill avser jag icke nu att skrida till en slutlig reglering

av denna byrås organisation. Jag anser det dock oundgängligt att beräkna

viss personal å extra stat vid sidan av de nuvarande byråchefs- och

sekreterartjänsterna. Å extra stat skulle, i huvudsaklig anslutning till lönenämndens

förslag, komma 1 sekreterare och biträdande ledamot i lönegraden

B 26, 3 sekreterare och biträdande ledamöter i lönegraden B 24 samt

1 aktuarie i lönegraden B 21. I samband härmed bör den nuvarande sekreterarbefattningen

å byrån upptagas såsom sekreterare och biträdande ledamot.

Av högre biträdestjänster räknar jag med de båda ordinarie kanslibiträden,

som nu äro anställda å byrån.

Beträffande personal utom byråerna har styrelsen, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, föreslagit, att en av styrelsens expeditionsvakter

måtte på grund av sina ansvarsfulla tjänstuppgifter uppflyttas i lönegraden

B 7. Med hänsyn till de konsekvenser, som av lönenämnden och statskontoret

åberopats såsom skäl häremot, kan jag icke förorda förslaget i denna

form. Däremot synes det mig, på sätt lönenämnden uttalat, i detta ganska

säregna fall skäligt, att åt befattningshavaren tillerkännes särskild gottgörelse

med ett belopp av 150 kronor årligen för tjänstgöringen såsom bankbud.

I fråga örn biträ desperson alen i de lägsta lönegradern

a hävdar pensionsstyrelsen dels att skrivbiträdesbefattningar i lönegraden

B 2 ej längre böra förekomma, dels ock att antalet kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden B 4 å ordinarie stat bör väsentligt

ökas. Såsom jag förut framhållit, gör styrelsen i sitt ursprungliga

förslag gällande, att i personalförteckningen böra upptagas 85 kontorsbiträdestjänster

mot för närvarande 65. Då emellertid samtidigt 4 tjänster

i lönegraden B 2 skulle försvinna, innebär förslaget en nettoökning med

16 tjänster i dessa båda lönegrader. På grund av den av mig förut omnämnda

framställningen från de kvinnliga tjänstemännens förening har styrelsen

sedermera under viss förutsättning modifierat sitt förslag dithän, att

det tidigare angivna antalet .skulle ökas med förslagsvis 10 tjänster. Stats
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

kontoret har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uttalat, att i vad

mån förslaget i denna del borde tillmötesgås vöre beroende av en avvägning

mellan olika utgiftskrav, vilken avvägning undandroge sig statskontorets bedömande.

Lönenämnden åter har tillstyrkt, att någon böjning måtte vidtagas

även av det av styrelsen sist föreslagna antalet kontorsbiträdestjänster.

Även örn skäl kunna anföras för den av pensionsstyrelsen föreslagna åtgärden,

måste jag hysa betänkligheter emot att i detta sammanhang fastslå

en ny princip för den kvinnliga biträdespersonalens löneplacering. Skrivbiträden

finnas för närvarande uppförda å ordinarie stat i ett flertal ämbetsverk,

och frågan örn denna biträdesgrads försvinnande torde därför böra

prövas samtidigt för statsförvaltningen i dess helhet. Därtill kommer, att, på

sätt en reservant inom lönenämnden erinrat, jämväl frågan huruvida motsvarande

löneplacering bör bibehållas för icke-ordinarie befattningshavare

därmed aktualiseras. För min del är jag emellertid sinnad att nu förorda

inrättandet av ett något större antal kontorsbiträdestjänster än styrelsen ursprungligen

påkallat. Styrelsen har för närvarande anställda icke mindre

än 129 extra ordinarie befattningshavare i 4:e och 2:a lönegraderna. Av dessa

hava, efter vad jag inhämtat, 34 en anställningstid överstigande 15 år. Det synes

mig billigt att möjligheter nu beredas för dessa att vinna ordinarie anställning.

För närvarande upptager styrelsens personalförteckning 92 befattningar

av biträdeskaraktär, därav 23 i lönegraderna B 11 och B 7, 65 i lönegraden

B 4 och 4 i lönegraden B 2. Enligt mitt i det föregående framställda

förslag skulle av sådana befattningar inom lönegraderna B 17—B 7 finnas 32,

alltså en ökning med 9. Inrättas nu ytterligare 25 befattningar i lönegraden

B 4 under bibehållande av det nuvarande antalet i lönegraden B 2, skulle

det angivna syftet uppnås. Jag anser mig alltså böra förorda, att antalet

kontorsbiträdestjänster fastställes till 90, vilket är 5, eller om hänsyn jämväl

tages till de kvarstående befattningarna i lönegraden B 2, 9 flera än styrelsen

i sitt ursprungliga förslag upptagit.

Den av mig föreslagna organisationen synes lämpligen böra träda i kraft

samtidigt med genomförandet av folkpensioneringsreformen, alltså den 1

januari 1937. I samband därmed bliva vissa övergdngsanordningar

erforderliga.

Uppenbarligen böra gransknings- och besvärsbyråerna från och med sagda

dag sammanslås. På grund av inträffande ledighet genom pensionering

minskas vid nämnda tidpunkt antalet byråchefer i styrelsen med 1. I avvaktan

på vakans å annan byråchefsbefattning bör en av de nya byrådirektörstjänsterna

hållas obesatt och en byråchefstjänst uppföras å övergångsstat.

Sammanslagningen av statistiska och försäkringstekniska byråerna

torde böra anstå till den tidpunkt, då vakans inträffar å någon av de för

dessa byråer avsedda byråchefsbefattningarna. Byråchefen å statistiska byrån

inträder i pensionsåldern under år 1937. Om tidpunkten för sammanslagningen

torde Kungl. Maj:t böra äga meddela beslut. Intill dess denna

sker, torde en av förste aktuarietjänsterna böra hållas obesatt, och vederbörande

byråchefsbefattning uppföras å övergångsstat.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

33

På sätt pensionsstyrelsen förutsatt, torde omorganisationen nödvändiggöra,

att, utöver nyssnämnda byråchefsbefattningar, vissa andra tjänster

upptagas å övergångsstat. Jag återkommer härtill vid anslagsberäkningen

för nästa budgetår.

Slutligen har jag i detta sammanhang att uppmärksamma den av styrelsen

berörda frågan örn tillgodoräknande för löneklassplacering av tidigare

tjänstgöring för vissa av de befattningshavare, vilkas tjänster nu äro föremål

för reglering. Enligt det av mig framställda förslaget skulle sådant tillgodoräknande

kunna tänkas ifrågakomma beträffande högst 4 befattningar. Jag

anser mig icke hava anledning att nu taga slutlig ställning härutinnan. Därest

riksdagen icke däremot framställer någon erinran, torde å Kungl. Maj:t få

ankomma att i nu berörda avseende meddela de övergångsbestämmelser, som

må finnas påkallade.

Innan jag går att framlägga beräkningar rörande den föreslagna organisationens

kostnader, anser jag mig böra meddela en sammanställning

av den ordinarie personalorganisation, som — med bortseende från övergångsstaten

— skulle komma att gälla från och med den 1 januari 1937.

Därvid har det synts mig lämpligt att i första hand jämföra det av styrelsen

föreslagna och det av mig förordade antalet ordinarie tjänster i olika löneställningar.

Denna jämförelse gestaltar sig på följande sätt.

Pensionsstyrelsen Departementschefen

Generaldirektör .............................. 1 1

Byråchefer (B 30) ............................ 8 i)

Byrådirektörer och biträdande ledamöter (B 28) 3 3

Ombudsman (B 28) .......................... 1 —

Sekreterare och biträdande ledamöter (B 26) .. 8 4

> > ombudsman (B 26)............ — 1

Förste aktuarier (B 26) ...................... 3 3

Sekreterare och biträdande ledamöter (B 24) .. — 6

> (B 24)............................ 1 1

Aktuarier (B 21) ............................. 11 U

Förste bokhållare (B 18)...................... 1 —

Bokhållare (B 17)............................ — 1

Materialförvaltare (B 15)...................... 1 —

> (B 13)...................... — 1

Kassör (B 14)................................ 1 1

Bokhållare (B 14)............................ 1 —

Kansliskrivare (B 11) ........................ 7

Kontorister (B 9) ............................ — 7

Förste expeditionsvakt (B 7).................. 9 1

Kanslibiträden (B 7).......................... 91 22

Expeditionsvakter (B 5) ...................... 3 4

Kontorsbiträden (B 4)........................ 85 å 95 90

Skrivbiträden (B 2) .......................... — t

Jag anser mig jämväl böra anställa en jämförelse mellan den nuvarande

personalstaten, pensionsstyrelsens förslag och den av mig förordade organisationen,

därvid jag för översiktlighetens skull sammanför befattningshaBihang

till riksdagens protokoll 19:1(1. 1 sami. Nr 53. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

varna tillhörande avlöningsreglementets avdelning B i tre grupper, en omfattande

lönegraderna 21—30, en lönegraderna 5—20 och en lönegraderna

2—4.

Chef

B 21—30

B 5--20

B 2—4

Summa

Nuvarande organisation.......

40

28

69

138

Pensionsstyrelsens förslag ...

...... 1

35

37

85 å95

158 å168

Departementschefens >

..... 1

34

38

94

167

Gör jag vidare en jämförelse med vad lönenämnden må anses hava tillstyrkt,

innebär mitt förslag:

1) beträffande befattningar i lönegraderna B 21—301:

ingen förändring av antalet, men den av efterkontrollens förläggande

till granskningsbyråns sekretariat samt försäkringstekniska och

statistiska byråernas sammanslagning motiverade avvikelsen, att 3

befattningar, för vilka lönenämnden förordat lönegraden B 24, av mig

hänförts till B 26;

2) beträffande befattningar i lönegraderna B 5—20:

en minskning av antalet med 5 och därjämte en sänkning av 2 befattningar

från lönegraden B 11 till B 9; samt

3) beträffande befattningar i lönegraderna B 2—4:

en med hänsyn till den allmänna formuleringen av lönenämndens

ståndpunkt i denna del icke till siffran bestämbar minskning av antalet.

Av vad nu anförts torde framgå, att jag vid avvägningen av ordinarie

personalbehov och befattningshavarnas placering i lönegrader framgått med

erforderlig varsamhet. Även i jämförelse med nuvarande organisation lär

den föreslagna icke kunna betecknas såsom alltför vid i förhållande till de

föreliggande uppgifterna. Det totala antalet ordinarie befattningshavare enligt

mitt förslag sammanfaller nämligen, om befattningshavarna i lönegraderna

B 4 och B 2 lämnas å sido, nära med det nuvarande. Och vad sistnämnda

befattningshavare beträffar, förutsättes alltjämt tillgång till ett så

betydande antal icke-ordinarie befattningshavare i motsvarande löneställning,

att den föreslagna ökningen icke kan vara ägnad att ingiva betänkligheter.

Anslagsberäkningen.

Kungl. Majit har den 10 maj 1935 fastställt följande av riksdagen godkända

avlöningsstat för pensionsstyrelsen:

Avlönin gastaf.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 643,600

2 Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................. » 54,700

1 Härvid har hänsyn icke tagits till den av lönenämnden ifrågasatta utredningen rörande

kanslibyråns sammanförande med fond- och kameralbyrån.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

35

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 264,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., för
slagsvis

.................... » 24,000 kronor 288,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordina
rie

tjänstemän, förslagsvis ...................... » 29,000

Summa förslagsanslag kronor 1,015,300.

Därjämte har Kungl. Majit förklarat, att anslagsposten till arvoden och

.särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, skall disponeras på föl
-

jande sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ............. kronor 1,000

Ersättning till de av Kungl. Majit förordnade sakkunniga

hos styrelsen, förslagsvis ............................ » 1,000

Ersättning till tillfälliga ledamöter tillhörande styrelsens personal,

förslagsvis .................................... » 18,000

Ersättning till tillfälliga ledamöter, som ej tillhöra styrelsens

personal .......................................... 8 17,000

Arvode till en överläkare .............................. 8 7,200

Arvoden å 7,000 kronor resp. 3,500 kronor till två biträdande

läkare, tillhopa .................................... 8 10,500

Summa kronor 54,700.

Vidare har Kungl. Majit i samband med fastställandet av avlöningsstaten

meddelat följande särskilda bestämmelser:

1. En var av de av Kungl. Majit förordnade sakkunniga hos pensionsstyrelsen

skall äga uppbära ersättning med femtio kronor för varje dag, vederbörande

deltager i styrelsens sammanträden.

2. Befattningshavare hos pensionsstyrelsen, vilken förordnats eller förordnas

såsom tillfällig ledamot i styrelsen utan att därvid uteslutande hava

att bestrida göromål, som eljest ankomma på byråchef, må uppbära, utöver

lön å egen befattning, särskild ersättning med belopp, som styrelsen äger

bestämma, dock under iakttagande, att ersättningen icke må uppgå till vad

som enligt gällande avlöningsbestämmelser tillkommer befattningshavaren

vid förordnande å byråchefsbefattning.

3. Av styrelsen förordnad tillfällig ledamot, som icke är i annan befattning

anställd hos styrelsen, må tilldelas arvode med högst tjugu kronor för

granskningsdag.

I skrivelse den 30 september 1935 har pensionsstgrelsen framlagt beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen har därvid i anslutning till det av styrelsen framlagda organisa - tionsförslag, för vilket jag i det föregående redogjort, beräknat anslagsposterna

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

övergångsstat och extra stat till respektive 721,000, 25,000 och

45,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kunni. Maj:ts proposition nr 5o.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, har styrelsen till arvode till

generaldirektörens ställföreträdare, till ersättning till de av Kungl. Majit

förordnade sakkunniga hos styrelsen samt till arvoden till en överläkare

och två biträdande läkare beräknat oförändrade belopp, eller tillhopa 19,700

kronor.

Ersättningen till tillfälliga ledamöter tillhörande styrelsens personal torde,

framhåller styrelsen, från och med budgetåret 1936/1937 böra — under förutsättning

att styrelsens förslag angående personalens placering i lönegrader

m. m. i huvudsak godkändes — beräknas med utgångspunkt därifrån,

att vederbörande befattningshavare finge uppbära, utöver lön å egen befattning,

särskild ersättning med belopp, som styrelsen ägde bestämma, dock

under iakttagande att ersättningen icke finge uppgå till högre belopp än vad

som enligt gällande avlöningsbestämmelser skulle tillkomma befattningshavaren

vid förordnande å byrådirektörsbefattning i lönegraden B 26. Styrelsen

framhåller vidare, att det givetvis icke vore möjligt att med visshet beräkna

vare sig antalet eller lönegradsplaceringen för de befattningshavare

i lägre lönegrad, som komme att under budgetåret stå till styrelsens förfogande

för granskningsarbete. Efter en approximativ uppskattning har

styrelsen emellertid räknat med en medelsförbrukning, motsvarande den genomsnittliga

ersättningen till 8 befattningshavare i 18:e lönegraden med förordnande

såsom tillfälliga ledamöter eller förslagsvis 8,000 kronor.

Beträffande ersättningen till tillfälliga ledamöter, som ej tillhöra styrelsens

personal, har styrelsen för senare hälften av budgetåret räknat med

att de för ändamålet tillgängliga arbetskrafterna utnyttjades till en grad, som

motsvarade vad som under normala år brukade anses vara maximum. Kostnaderna

hava med denna utgångspunkt av styrelsen uppskattats till omkring

2,500 kronor för månad eller för nämnda halvår till 15,000 kronor. Även

för första hälften av budgetåret måste medelsbehovet enligt styrelsen antagas

bliva något större än vad som beräknats för motsvarande tid av innevarande

budgetår. Totala medelsbehovet har med hänsyn därtill upptagits

till 25,000 kronor. Styrelsen har därvid utgått från att ändring i grunderna

för ersättningen till dessa tillfälliga ledamöter icke skedde.

Styrelsen anför därefter i detta sammanhang följande.

För ledamotsarbete å gransknings- och besvärsbyråerna samt sjukvårdsbyrån

utnyttjades, förutom byråcheferna, 10 ordinarie befattningshavare

(därav 3 med reducerat antal handläggningsdagar), 7 extra ordinarie befattningshavare

(därav 1 med reducerat antal handläggningsdagar) samt tillfälliga

ledamöter ej tillhörande styrelsens personal till ett varierande antal.

Den av de sistnämnda utförda arbetsprestationen torde med hänsyn till det

antal handläggningsdagar, som belöpte å det för innevarande budgetår anvisade

beloppet av 17,000 kronor, ungefärligen motsvara det ledamotsarbete,

som utfördes av 3 1/2 enbart därmed sysselsatta personer. De arbetsuppgifter,

som påvilade granskningsbyråernas och sjuk vårdsbyråns ledamöter

(utom byråcheferna), finge sålunda anses kräva en arbetsstyrka, motsvarande

19 å 20 fullt sysselsatta personer.

Enligt styrelsens förslag skulle styrelsen under budgetåret 1936/1937 för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 53.

37

ledamotsarbete disponera, förutom byråcheferna, dels under törsta halvåret

23 personers arbetskraft (9 ordinarie byrådirektörer och 4 sådana å extra

stat, 6 amanuenser saint personer, ej tillhörande verkets personal, motsvarande

4 befattningshavare), dels ock under andra halvåret 29 personers arbetskraft

(nämnda 13 byrådirektörer, 10 amanuenser samt personer, ej tillhörande

verkets personal, motsvarande 6 befattningshavare). Huruvida denna

arbetskraft komme att förslå för ändamålet läte sig icke avgöra men möjligt

vore att så icke bleve förhållandet. Styrelsen hade emellertid funnit sig

böra räkna behovet av arbetskraft i underkant för alt sedermera, därest så

skulle visa sig nödvändigt, inkomma med framställning örn erlorderlig förstärkning

av de anvisade anslagsbeloppen.

Sammanlagt har alltså anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, av styrelsen beräknats lill (19,700 8,000 r

25,000) 52,700 kronor.

1 fråga örn anslagsposten till grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal anför styrelsen följande.

Posten bleve uppenbarligen i hög grad beroende av i vad man styrelsens

förslag till personal å ordinarie och extra stat genomfördes och i vilken utsträckning

hos styrelsen anställda befattningshavare erhölle tjänster å ordinarie

eller extra stat. Vidare måste anslagsposten påverkas av den omedelbara

och i stor utsträckning bestående ökning av styrelsens arbetsuppgifter,

som föranleddes av den nya lagstiftningen. Ifrågavarande ökning kunde

beräknas i viss mån inträda — och hade delvis redan inträtt före kjgstiftningens

ikraftträdande, enär åtskilliga krävande förai’beten måste vidtagas.

Andra omständigheter av beskaffenhet att i avsevärd mån påverka

anslagspostens storlek hade berörts i styrelsens skrivelse rörande personalorganisationen.

Därmed åsyftades den ur rekryteringssynpunkt nödvändiga

åtgärden att anställa ett antal amanuenser å gransknings- och besvärsbyråerna

samt den föreslagna placeringen av en stor del av styrelsens extra

ordinarie kvinnliga personal i 4:e lönegraden.

Under förutsättning att ökningen av antalet kvinnliga befattningshavare,

vilka stadigvarande erfordrades, kunde begränsas till omkring 10 sådana,

samt att antalet manliga befattningshavare i omkring 18:e lönegraden beräknades

till 14, skulle styrelsens extra ordinarie personal under budgetåret

1936/1937 kunna uppskattas till 14 amanuenser, placerade i medeltal i 18 :c

lönegraden, 1 extra ordinarie befattningshavare i 13:e lönegraden, 1 maskinist

i 7:e lönegraden, 3 extra ordinarie expeditionsvakter i 5:e lönegraden,

100 extra ordinarie kontorsbiträde!! i 4:e lönegraden och 17 extra ordinarie

skrivbiträden i 2:a lönegraden.

Grundavlöningarna åt dessa befattningshavare utgjorde tillsammans

313,386 kronor eller, sedan pensionsavdrag verkställts med 7,272 kronor,

306,114 kronor. Kades därtill grundavlöningarna för ett antal extra och

tillfälliga befattningshavare, som motsvarade styrelsens dittillsvarande genomsnittliga

behov av sådana, eller cirka 20,000 kronor, erhölles ett belopp

av omkring 326,000 kronor. Detta belopp torde emellertid kunna reduceras

nied hänsyn till förordnanden å tjänster å ordinarie stat samt till andra ledigheter

än semestrar. Med vilket belopp en sådan reduktion kunde verkställas

torde vara vanskligt att närmare angiva. Styrelsen ansåge försiktigheten

bjuda att icke beräkna detsamma högre än till 22,000 kronor.

Till grundavlöningar m. lii. lill övrig icke-ordinarie personal skulle sålunda

erfordras ett belopp av 304,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

Departe
mentschefen.

Anslagsposten till avlöningsförhöjningar rn. m. till övrig

i c k e-o rdinarie personal har av styrelsen uppskattats till förslagsvis

34,000 kronor.

Slutligen har styrelsen beräknat anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-o rdinarie tjänst em

ä n till 70,000 kronor, därvid styrelsen beaktat, att posten med hänsyn till

gällande grunder för bestämmande av provisoriskt dyrortstillägg bort för innevarande

budgetår uppföras med 60,000 kronor.

Styrelsen har sålunda uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår till

sammanlagt (721,000 + 25,000 + 45,000 + 52,700 + 304,000 + 34,000 +

70,000) 1,251,700 kronor. Vid denna uppskattning har styrelsen emellertid

icke tagit hänsyn till det förslag, styrelsen sedermera i anledning av den kvinnliga

personalföreningens framställning avgivit och för vilket jag i det föregående

redogjort.

över styrelsens framställning har statskontoret avgivit utlåtande den 15

november 1935 och därvid allenast framhållit, att ämbetsverket icke ansåge

sig böra närmare ingå på styrelsens beräkning av medelsbehovet, då detsamma

självfallet vore beroende av den ställning, Kungl. Maj:t komme att intaga

till styrelsens organisationsförslag.

Såsom jag förut framhållit torde den nya organisationen böra tillämpas

från och med den 1 januari 1937. Detta innebär med avseende å anslagsberäkningen,

att den nuvarande organisationen måste läggas till grund för

uppskattningen av medelsbehovet under första hälften av nästa budgetår,

medan den nya organisationen blir avgörande för uppskattningen för återstoden

av budgetåret. Med hänsyn härtill synas mig praktiska skäl tala för

att särskild avlöningsstat fastställes att gälla under budgetåret 1936/1937.

Till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat skulle

vid fullt genomförd organisation enligt det av mig förordade förslaget erfordras

i runt tal 721,600 kronor. Då emellertid enligt förslaget en byrådirektörs-

och en förste aktuarietjänst skola hållas obesatta så länge byråcheferna

å övergångsstat kvarstå i tjänst, minskas nämnda belopp med 20,200

kronor till 701,400 kronor. Då för ifrågavarande ändamål enligt gällande

avlöningsstat beräknats 643,600 kronor, bör å avlöningsstaten för nästa budgetår

uppföras hälften av (701,400 + 643,600) 1,345,000 kronor eller i runt

tal 673,000 kronor.

Ä övergångsstat böra enligt mitt förslag uppföras 2 byråchefer i lönegraden

B 30 och 5 aktuarier i lönegraden B 21. Innehavaren av den sekreterartjänst

å statistiska byrån, som förutsatts skola indragas, lär kunna överflyttas

till annan byrå, vadan tjänsten i detta sammanhang kan lämnas å sido.

Vid bestämmandet av anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat torde man vara berättigad att utgå ifrån, att

aktuarierna icke komma att belasta anslagsposten på grund av utnämning

eller förordnande a annan tjänst. Framhållas må, att 3 av aktuarierna för

närvarande innehava tjänst å extra stat eller på förordnande inom andra

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

39

ämbetsverk samt att ej mindre än 8 av nuvarande 24 aktuarietjänster äro

vakanta. Då för avlönande av de två byråcheferna torde böra beräknas ett

belopp av 23,000 kronor för budgetår, bör å nästa budgetårs avlöningsstat

uppföras hälften härav eller 11,500 kronor.

Såsom jag förut framhållit skulle å extra stat uppföras 5 befattningar, nämligen

1 sekreterare och biträdande ledamot i lönegraden B 2(5, 3 sekreterare

och biträdande ledamöter i lönegraden B 24 samt 1 aktuarie i lönegraden

B 21. Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra

stat bör alltså, då enligt vedertagna principer för avlönande av dessa befattningshavare

skall beräknas 41,000 kronor, uppföras med halva detta belopp

eller 20,500 kronor.

Av den å gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

har såsom förut nämnts beräknats för ersättning till tillfälliga ledamöter,

tillhörande styrelsens personal 18,000 kronor och för ersättning till dylika

ledamöter, som ej tillhöra styrelsens personal, 17,000 kronor. Beträffande

nämnda ersättningsbelopp erfordras vissa jämkningar för nästa budgetår,

medan anslagsposten i övrigt, uppgående till (54,700 — 18,000 — 17,000)

19,700 kronor, torde böra uppföras med oförändrat belopp.

Vad då först angår ersättningar till tillfälliga ledamöter tillhörande styrelsens

personal, har jag inhämtat att utgifterna för ändamålet under tiden

1 juli—31 december 1935 uppgått till 9,552 kronor. Med hänsyn härtill torde

för motsvarande tid år 1936 böra beräknas 10,000 kronor. Av den redogörelse

jag i det föregående lämnat framgår, att pensionsstyrelsen räknat med

att under första halvåret 1937 10 befattningshavare, i genomsnitt placerade i

18:e lönegraden, skulle vara sysselsatta med ledamotsarbete samt att styrelsen

utgått ifrån att ledamotsförordnande skulle innebära förordnande i lönegraden

B 26. Vid bifall till det av mig förordade förslaget bör i stället räknas

med lönegraden B 24, vilket med godtagande av styrelsens beräkning i övrigt

innebär, att ersättningarna till ifrågavarande ledamöter skulle för första

halvåret 1937 kunna uppskattas till 3,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså

för nästa budgetår erfordras (10,000 + 3,000) 13,000 kronor.

1 fråga om ersättningar till tillfälliga ledamöter, som ej tillhöra styrelsens

personal, har jag inhämtat, att utgifterna under tiden 1 juli—31 december

1935 uppgått till 13,033 kronor. Med ledning härav torde utgifterna för samma

tid år 1936 kunna uppskattas till 13,000 kronor. Såsom förut framhållits

har styrelsen för ifrågavarande ändamål under första halvåret 1937

beräknat 15,000 kronor. Då beräkningarna för denna tid givetvis måste bliva

mycket svävande, saknar jag anledning att frångå styrelsens förslag i

denna del. För nästa budgetår bör alltså räknas med (13,000 + 15,000)

28,000 kronor.

I detta sammanhang har jag att beakta, att den särskilda arvodes- och

omkostnadsstat för fullmäktige i pensionsförsäkringsfonden, som fastställts

den 19 maj 1933, bland annat upptager arvode till de fyra fullmäktige, som

icke tillhöra pensionsstyrelsen, å 2,000 kronor, ävensom ersättning till suppleanter

för dessa.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kanyl. Maj.ts proposition nr ö3.

Av budgettekniska skäl torde efter utgången av år 1936 ifrågavarande kostnader

icke kunna bestridas i hittills tillämpad ordning, en omständighet, som

jämväl av chefen för finansdepartementet uppmärksammats vid inkomstberäkningen

i årets statsverksproposition. Medel lära böra under nu förevarande

post beräknas för arvoden till fondfullmäktige och deras suppleanter

för tiden 1 januari—30 juni 1937. Då jag saknar anledning att ifrågasätta

någon ändring i hittills gällande arvodesgrunder, torde för arvoden till

fullmäktige böra beräknas 4,000 kronor och till suppleanter för dessa förslagsvis

500 kronor, tillsammans 4,500 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, bör alltså för nästa budgetår å avlöningsstaten uppföras med (19,700

+ 13,000 + 28,000 + 4,500) 65,200 kronor.

Till grundavlöningar m. m. till övrig icke-or din arie personal

är å gällande avlöningsstat uppfört ett belopp av 264,000 kronor.

Under första hälften av nästa budgetår erfordras i första hand hälften härav

eller 132,000 kronor. På grund av ökade arbetsuppgifter torde vidare för

nyanställning av personal böra räknas med ett belopp av 13,000 kronor.

Slutligen bör i enlighet med vad jag närmare utvecklat vid anmälan av förslag

till förstärkning för innevarande budgetår av vissa anslag under femte

huvudtiteln (prop. nr 19, s. 8 och 9) beräknas ett belopp av 15,000 kronor

för avlönande av personal för olnräkning av hittills utgående pensionstillägg.

För första hälften av nästa budgetår skulle alltså åtgå (132,000 + 13,000 +

15,000) 160,000 kronor.

Såsom förut framhållits, har pensionsstyrelsen beräknat, att vid bifall till

dess organisationsförslag skulle erfordras 304,000 kronor till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Styrelsen har därvid utgått från att

117 extra ordinarie biträdesbefattningar borde finnas, fördelade med 100 å

kontors- och 17 å skrivbiträdesgraden. Mot styrelsens uppskattning av behovet

av arbetskraft i förevarande hänseende har jag icke annat att erinra

än att antalet extra ordinarie biträdesbefattningar med hänsyn till det av mig

föreslagna antalet ordinarie dylika befattningar bör kunna nedsättas till 105.

Lönenämnden har i avseende å fördelningen av biträdestjänsterna ifrågasatt,

huruvida det kunde vara lämpligt, att i den omfattning styrelsen föreslagit

uppflytta extra ordinarie skrivbiträdesbefattningar till kontorsbiträdesgraden,

detta under framhållande av att i pensionsstyrelsen torde förekomma

en mängd arbetsuppgifter, som med fördel kunde utföras av skrivbiträden.

Med anledning härav har jag hos pensionsstyrelsen gjort mig underrättad

om att de rena skrivbiträdesgöromålen icke tillnärmelsevis hava

den omfattning som övriga på den kvinnliga personalen ankommande arbetsuppgifter.

Icke desto mindre vill jag'', i viss anslutning till vad jag vid behandlingen

av frågan örn skrivbiträdesbefattningarnas avförande från den

ordinarie staten anfört, nu förorda, att här avsedda icke-ordinarie befattningar

fördelas med 25 å kontors- och 80 å skrivbiträdesgraden. Vid bifall härtill

erfordras lill grundavlöningar m. m. ett belopp av 265,600 kronor eller

för senare hälften av nästa budgetår 132,800 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

41

Till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal bör alltså för

nästa budgetår sammanlagt beräknas (160,000 + 132,800) 292,800 kronor.

Anslagsposten till avlöningshöjningar m. m. till övrig ickeordinarie

personal uppskattar jag i enlighet med styrelsens förslag

till 34,000 kronor.

Till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän torde förslagsvis böra beräknas ett belopp

av 60,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså pensionsstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår

uppgå till (673,000 + 11,500 + 20,500 + 65,200 + 292,800 + 34,000 +

60,000) 1,157,000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för pensionsstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 januari 1937:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-

mentet .................................... —

5 byråchefer ............................. B 30

3 byrådirektörer och biträdande ledamöter........ B 28

4 sekreterare och biträdande ledamöter .......... B 26

1 sekreterare och ombudsman .................. B 26

3 förste aktuarier .............................. B 26

6 sekreterare och biträdande ledamöter............ B 24

1 sekreterare .................................. B 24

11 aktuarier .................................... B 21

1 bokhållare .................................. B 17

1 kassör ...................................... B 14

1 materialförvaltare ............................ B 13

1 kansliskrivare ................................ B 11

7 kontorister .................................. B 9

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

22 kanslibiträden ................................ B 7

4 expeditionsvakter ............................ B 5

90 kontorsbiträden .............................. B 4

4 skrivbiträden ................................ B 2.

Tjänstemän å övergångsstat.

2 byråchefer .................................... B 30

5 aktuarier ................................. • • • B 21.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 53. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

Tjänstemän å extra stat.

1 sekreterare och biträdande ledamot............. B 26

3 sekreterare och biträdande ledamöter .......... B 24

1 aktuarie .................................... B 21.

Anm. 1. En av de å ordinarie stat upptagna byrådirektörsoch

biträdande ledamotstjänsterna skall hållas obesatt, så

länge en av byråcheferna å övergångsstat kvarstår i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna förste aktuarietjänsterna

skall hållas obesatt, så länge den andre byråchefen

å övergångsstat kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 673,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis .................. » 11,500

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ........................ » 20,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 65,200

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m...........kronor 292,800

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

......... » 34,000 » 326,800

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................... » 60,000

Summa förslagsanslag kronor 1,157,000;

dels ock till Pensionsstyreisen: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 1,157,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

360216

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1936:5 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936!1937 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet. s. 12 i texten