Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina för verksamheten vid åkerbrukskolonien Hall

22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:62, Angående understöd åt föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina för verksamheten vid åkerbrukskolonien Hall

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

åt föreningen till minne av Konung Oscar I

och Drottning Josephina för verksamheten vid åkerbrukskolonien

Hall; given Stockholms slott den 31

januari 1336.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 31 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I skrivelse den 31 oktober 1935 har styrelsen för föreningen till minne av

Konung Oscar I och Drottning Josephina, vilken styrelse tillika utgör styrelse

för det av föreningen ägda skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall, hemställt

örn medel för uppehållande av verksamheten vid skyddshemmet under budgetåren

1935/1936 och 1936/1937.

Innan jag går närmare in på denna framställning, torde jag till en början

få redogöra för vissa allmänna bestämmelser i fråga örn

skyddshemsver k samhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 62.

sol 36 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majus proposition nr 62.

De huvudsakliga bestämmelserna örn skyddshem och vanartade barns omhändertagande

å skyddshem äro givna i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om

samhällets barnavård, med däri sedermera vidtagna ändringar. Genom lagen

den 31 maj 1934 (nr 204) angående ändring i vissa delar av lagen örn samhällets

barnavård har barnavårdslagens tillämplighetsområde utvidgats att

avse jämväl personer i åldern mellan aderton och tjuguett år.

__ Enligt 43 § 1 mom. i barnavårdslagen skall för varje landstingsområde samt

för varje stad, som ej deltager i landsting, finnas skyddshem med erforderligt

antal platser. Skyddshem för landstingsområde upprättas genom landstingets

och för stad, som nyss sagts, genom stadsfullmäktiges försorg. Dessa s. k. vanliga

skyddshem äro avsedda för sådana vanartade, som å ena sidan ej lämpligen

kunna anförtros åt enskilda hem eller barnhem men å andra sidan ej

behöva vård å särskilda skyddshem.

Enligt 43 § 2 och 3 morn. i lagen skola vissa grupper av vanartade, vilka

icke lämpa sig för vård i vanliga skyddshem, då så kan ske, uppfostras avskilda

från andra vanartade i särskilda, av staten eller annan upprättade

skyddshem eller avdelningar av skyddshem (centralanstalter). I 2 mom. avses

sådana vanartade barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens beskaffenhet

böra uppfostras avskilda från andra barn; 3 mom. har avseende å sådana

vanartade barn, som äro behäftade med kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet

eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet. Bedömandet huruvida

ifrågavarande vanartade böra intagas i särskilt skyddshem tillkommer

i första hand vederbörande barnavårdsnämnd.

I samband med den förut omnämnda utvidgningen av barnavårdslagens

tillämpningsområde har i 43 § 5 mom. föreskrivits, att personer i åldern

mellan aderton och tjuguett år skola intagas i särskilda, för dem avsedda, av

staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av skyddshem eller

i allmän uppfostringsanstalt, dock att, då särskilda förhållanden det påkalla,

sådan person må intagas i skyddshem, som avses i 2 eller 3 morn., eller med

Kungl. Maj :ts medgivande, i s. k. vanligt skyddshem.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag

till vissa kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård m. m., med

däri genom kungörelse den 30 november 1934 (nr 565) gjorda ändringar, äger

styrelse för skyddshem — såväl när det gäller vanligt skyddshem som särskilt

skyddshem (centralanstalt) att för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag,

örn eleven uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om

han uppfostras utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill

i någotdera fallet kostnaden uppgått. Vidare äger styrelsen att av vederbörande

barnavårdsnämnd uppbära årlig skyddshemsavgift för skyddshemselev, vilken

avgift utgår med 1,000 kronor, örn eleven uppfostras inom skyddshemmet, och

för elev, som uppfostras utom detsamma, med 300 kronor eller det lägre

belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått efter avdrag av statsbidraget.

T propositionen nr 150 till 1924 års riksdag med förslag till lag om samhällets

barnavård framlades en plan till lösning av anstaltsfrågan för sådana

elever, som avses i 43 § 2 och 3 mom. I propositionen uttalades, att den uppfostringsverksamhet,

varom här är fråga, borde anförtros åt därför lämpade enskilda

föreningar eller stiftelser i dem redan tillhöriga eller av dem för ändamålet

anordnade anstalter. I samband därmed meddelades bland annat, att

underhandlingar upptagits med föreningen till minne av Konung Oscar I och

Drottning Josephina i syfte att å åkerbrukskolonien Hall skulle anordnas en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

centralanstalt för gossar. Nyssnämnda plan, som vann riksdagens godkännande,

fullföljdes sedermera genom slutande av överenskommelser mellan

staten samt dylika föreningar oell stiftelser i omförmälda syfte.

Beträffande beslut om statsunderstöd åt föreningen till

minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina för

dess skyddshem åkerbrukskolonien Hall ma här anföras

följande.

Nyssnämnda underhandlingar med föreningen ledde till upprättande av

ett förslag till överenskommelse avseende omhändertagandet av manliga vanartade

till ett antal av omkring 235, eventuellt 260. Sedan förslaget i huvudsak

vunnit godkännande av 1925 års riksdag, fastställde Kungl. Majit den

definitiva överenskommelsen genom brev den 12 juni 1925.

Av denna överenskommelse framgår, att i gengäld för de förpliktelser till

omhändertagande av vissa kategorier vanartade, som föreningen gentemot

staten åtagit sig, staten tillförsäkrade föreningen särskilda förmåner, nämligen

ett lån å 200,000 kronor till uppförande av vissa anstaltsbyggnader —

sedermera benämnda Hågakolonien — för intill 50 vanartade elever över 15

år, årlig hyra, uppgående till 8,750 kronor eller 14,000 kronor, efter det nybyggnader

för 25, respektive 50 dylika elever tagits i bruk samt ersättning för

obelagda platser inom dessa byggnader enligt närmare angivna grunder.

Lånet, för vilket räntan bestämdes skola utgå efter en räntefot av 5 procent,

skulle få åtnjutas i två poster, den ena å 125,000 kronor omedelbart och återstående

75,000 kronor, då antalet elever, som avses i 43 § 2 mom. barnavårdslagen,

stigit över 25 och i anledning därav nybyggnader för ytterligare 25

elever planerades. Till säkerhet för lånet skulle föreningen avlämna i skyddshemmets

fastigheter meddelade inteckningar å 200,000 kronor. Nyssnämnda

s. k. hyresbelopp äro beräknade efter 7 procent å 125,000 kronor, respektive

200,000 kronor. Av lånet lyftades i enlighet med förenämnda överenskommelse

endast 125,000 kronor. I överenskommelsen förbehöll sig staten rätt

att under vissa omständigheter övertaga den s. k. Hågakolonien med tillhörande

jordområde.

I skrivelse den 31 augusti 1925 gjorde föreningen framställning örn ytterligare

bistånd från statens sida, eventuellt genom att staten övertoge egendomen

och verksamheten vid Hall. I anledning av berörda framställning tillkallade

chefen för socialdepartementet, efter Kungl. Majits bemyndigande,

tre sakkunniga med uppgift att biträda med verkställande av undersökning

angående föreningens ekonomiska ställning och lantegendomen Halls tillstånd,

skötsel och värde.

De sakkunniga avgåvo den 9 december 1925 yttrande jämte förslag i ärendet,

varvid de sakkunniga förordade, att hjälp lämnades föreningen av staten i form

av dels statslån och dels årligt statsbidrag. Vid ärendets föredragning i statsrådet

den 12 februari 1926 —- propositionen nr 124 år 1926 — anslöt sig

chefen för socialdepartementet principiellt till de sakkunnigas förslag. Ifrågavarande

proposition vann i huvudsak riksdagens godkännande.

Genom brev den 29 juni 1926 beviljade därefter Kungl. Majit i enlighet

mod riksdagens beslut föreningen ett lån av statsmedel å 350,000 kronor mot

villkor, att föreningen avlämnade dels en förbindelse å detta belopp, dels ock

i skyddshemmets fastigheter meddelade inteckningar å ytterligare 350,000

kronor, ltäntan å det nya lånebeloppet bestämdes till 5 procent. I brevet

gjordes även visst förbehåll örn rätt för staten att få inköpa egendomen Hall

med därå uppförda byggnader — utom den s. k. Hågakolonien, om vars överlåtande

till staten särskilt avtal träffats i överenskommelsen den 12 juni 1925

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

— jämte döda och levande inventarier, varvid statslånet skulle gå i avräkning

å köpeskillingen. Samtidigt medgav Kungl. Maj:t, att hyra finge utgå med

24,500 kronor årligen samt bidrag till avlöningar med sammanlagt 41,100 kronor.

Eftersom föreningens ekonomi alltjämt var synnerligen ansträngd beviljade

Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom brev den 24 maj 1929 föreningen

ytterligare ett lån av statsmedel å 100,000 kronor på i huvudsak

samma villkor som de, vilka gällde för det år 1926 beviljade lånet.

Redan dessförinnan — den 2 november 1928 — hade emellertid Kungl.

Maj:t tillkallat vissa sakkunniga att utreda frågan örn organisationen vid

skyddshemmet och förläggningen av eleverna därstädes. De sakkunnigas

yttrande, dagtecknat den 24 oktober 1929, jämte förslag i ärendet lades sedermera

till grund för propositionen nr 109 till 1930 års riksdag angående bidrag

och lån för ändrad organisation vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall.

I propositionen föreslogs utom vissa förändringar beträffande förläggning av

eleverna och elevernas yrkesutbildning, att föreningen finge uppbära dels

hyra för de för elever avsedda byggnaderna vid skyddshemmet, dels bidrag

till avlöningar åt vissa befattningshavare, dels ock ersättning för icke belagda

platser. Därjämte förordade Kungl. Majit, att återstoden, 75,000 kronor, utav

det lån å 200,000 kronor, som 1925 års riksdag beviljat föreningen till uppförande

av vissa elevbyggnader, finge, i den mån så erfordrades, användas till

utförande av vissa i propositionen angivna ändrings- och ombyggnadsarbeten.

Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 319).

Den närmare innebörden av detta riksdagens beslut framgår av Kungl.

Maj :ts brev den 20 juni 1930 med anledning av riksdagens skrivelse i ämnet.

Utdrag av nämnda brev torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll. I de

genom brevet fastställda bestämmelserna har Kungl. Majit sedermera på föreningens

begäran vidtagit vissa smärre ändringar.

I skrivelsen den 31 oktober 1935 bär styrelsen för föreningen till minne av

Konung Oscar I och Brottning Josephina inledningsvis lämnat följande redogörelse

för den nuvarande elevförläggningen m. m.

1930 års överenskommelse innebure, att eleverna skulle fördelas på olika

byggnader på följande sätt.

Elever, intagna enligt 43 § 2 morn.:

Elevhem

Strandhem..............................................

Tomtebo .................................................

Storgården ............................................

Elever, intagna enligt 43 § 3 morn.:

Holmia...................................................

Hågakolonien ........................................

Ålder

Antal

elever

under 14 år 30

14—15 » 56

över 16 » 146

under 15 år 30

över 15 » 25 ^

Summa antal elever 201

I denna förläggningsplan hade sedermera vissa förändringar måst vidtagas.

Styrelsen ville sålunda framhålla, att elevhemmet Strandhem tills vidare vore

nedlagt, eftersom skyddshemmet under senare år icke fått mottaga några sådana

elever i åldern under 14 år, som vore att hänföra till 43 § 2 mom. i

barnavårdslagen. De där befintliga förläggningslokalerna hade provisoriskt

upplåtits till ett vid skyddshemmet anordnat hushåll för ogift personal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majas proposition nr 62.

Till följd av det stigande antalet kroppsligt sjuka oell psykiskt undermåliga

elever hade elevhemmen Tomtebo och Storgården måst tagas i anspråk för

även elever av denna kategori, en anordning, som kunnat genomföras därför,

att de s. k. normala skyddshemseleverna visat synnerligen stor minskning.

För det dåvarande vore å skyddshemmet intagna 98 elever, av vilka omkring

20 kunde hänföras till normala samt de återstående 78 till kroppsligt sjuka och

psykiskt undermåliga. De omkring 20 normala eleverna vore fördelade p& elevhemmen

Tomtebo och Storgården, vilka två elevhem jamval hyste de 80

undermåliga, som icke rymdes på specialhemmen Holmia och Hågakolomen.

Det borde påpekas, att styrelsen med anledning av en skrivelse från statens

inspektör för fattigvård och barnavård förklarat sig icke vilja tills vidare motsätta

sig, att å skyddshemmet mottoges även elever i åldern mellan och 21

år. Någon ansökning om plats för elev av denna kategori hade emellertid annu

icke inkommit.

Styrelsen lämnar i fortsättningen en översikt beträffande föreningens

nuvarande ekonomiska me Hanh a v anden med staten.

Rörande de lån, sorn föreningen vid olika tillfällen uppburit av staten, hänvisar

styrelsen till följande sammanställning.

Lånebelopp Räntefot

Lån enligt brev Kronor %

w/e 1925 ...................................................... 125,000 5

29/6 1926 ................................................... 350,000 5

24/6 1929 ..................................................... 100,000 5

20/e 1930 ........................... 75,000 5

Summa kronor 650,000

Till säkerhet för ifrågavarande lånebelopp å sammanlagt 650,000 kronor

hade föreningen, anför styrelsen, avlämnat i skyddshemmets fastigheter meddelade

inteckningar till lika stort belopp. Den årliga räntan å statslånen uppginge

till (0.0 5 X 650,000) 32,500 kronor.

Föreningen erhölle som nämnts, fortsätter styrelsen, hjälp av staten i olika

former. Sålunda betalade staten årlig hyra för vissa av de såsom förläggningslokaler

för elever anordnade byggnaderna. Storleken av dessa hyresbelopp

hade ställts i förhållande till vissa av de belopp, som föreningen enligt vad

förut angivits erhållit såsom lån av staten.

Beträffande hyresbeloppen, som årligen uppgå till 36,750 kronor, åberopar

styrelsen följande sammanställning.

Låne- Belopp, varå Procent- Hyres
Brev

belopp hyra beräknas tal belopp

Kronor Kronor Kronor

w/6 1925............................. 125,000 125,000 7 8,750

29/6 1926.............................. 350,000 350,000 7 24,500

2'',5 1929.............................. 100,000 — — —

20/6 1930............................. 75,000 50,000 _7_3,500

Summa kronor 36,750

Ersättning för obelagda platser, framhåller styrelsen vidare, avsåge endast

de två för kroppsligt sjuka och psykiskt undermåliga elever reserverade elevhemmen,

Holmia med 30 platser och Hågakolonien med 25 platser. Ersätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 62.

ningen hade bestämts till vid Holmia 500 kronor och vid Hågakolonien 700

kronor för varje obelagd plats, allt för år räknat. Ersättning utginge endast

för de tider av året, då plats icke vore belagd. Enär antalet ifrågavarande

elever befunnit sig i ständig ökning, hade ersättningsbeloppet för obelagda

platser efter hand minskats. Under budgetåret 1934/1935 hade ersättningen

stannat vid omkring 3,900 kronor och syntes sannolikt snart alldeles upphöra.

Yad avlöningsbidraget beträffade, yttrar styrelsen, utginge detta enligt

brevet den 20 juni 1930 med tillhopa 41,100 kronor. Vidkommande de befattningshavare,

för vilkas avlöning bidraget vore avsett, hade Kungl. Maj:t vid

olika tillfällen medgivit jämkningar, varför den i nyssnämnda brev återgivna

förteckningen icke vidare vore i alla avseenden tillämplig. Styrelsen hade

därför uppgjort följande förteckning rörande avlöningsbidragets fördelning å

olika befattningshavare.

Kronor

1 direktör.................................................................................................... 7,140

1 assistent ................................................................................................ 5,160

1 predikant ................................................................................................. 720

1 agronom...................................................................................................... 4,260

1 lärare, tillika gymnastik- och idrottsledare ............................................ 3,960

1 avdelningsföreståndare .............................................................................. 3,240

2 avdelningsföreståndare ............................................................................. 6,480

3 avdelningsförmän..................................................................................... 5,940

1 avdelningsföreståndarinna för specialavdelningen för själsligt undermåliga

elever .............................................................. 2,220

1 föreståndarinna för skyddshemmets sjukavdelning ................................ 1,980

Summa kronor 41,100

Föreningen hade alltså, anför styrelsen sammanfattningsvis, att till staten

årligen såsom ränta å lån betala 32,500 kronor, medan föreningen i fasta inkomster

från staten årligen uppbure såsom hyra 36,750 kronor och såsom avlöningsbidrag

41,100 kronor. Till dessa fasta inkomster från staten komme

vidare de rörliga, nämligen ersättning för obelagda platser samt — liksom

för andra skyddshem — statlig skyddshemsavgift årligen med 200 kronor för

elev inom skyddshemmet och ett årsbidrag av 50 kronor för elev utom detsamma.

Skyddshemmets ekonomi hade, framhåller styrelsen, under tiden efter den

1 juli 1930, då den senast träffade överenskommelsen mellan staten och föreningen

började tillämpas, till och med utgången av budgetåret 1934/1935,

kunnat nödtorftigt balanseras. Vid uppgörande av staten för budgetåret

1935/1936 (se sid. 7) hade styrelsen likaledes räknat med att själv kunna anskaffa

nödiga medel för verksamheten. I staten för innevarande budgetår

kalkylerades nämligen med en medelbeläggning av 135 elever. Redan vid

slutet av budgetåret 1934/1935 hade emellertid en minskning av antalet

elever å skyddshemmet inträtt. Medeltalet elever, som tidigare

utgjort 135 eller mera, hade under våren 1935 sjunkit till 130. Denna

minskning hade sedermera under innevarande budgetår fortsatt så gott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 62.

<

Utgifter.

För åkerbrukskolonien Hall fastställd stat för budgetåret 1935/1936.

(Förutsatt beläggning 135 elever.)

Kronor

......... 118,000

......... 2,600

......... 2,900

......... 3,250

........ 15,600

......... 5,000

......... 36,000

......... 19,000

......... 19,000

......... 4,000

......... 5,000

......... 4,000

......... 4,000

......... 14,650

......... 1,100

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg)

Styrelsens resor, revision m. m........

Pensionsavgifter

Pensioner...........

Byggnader ........

Inventarier ........

Utspisning ........

Bränsle och lyse

Beklädnad ...................

Benhållning....................

Hälso- och sjukvård ......

Flitpenningar till elever

Försäkringar .................

Allmänna omkostnader....................

Eäntor å andra skulder än statslån

Räntor å statslån .............................

Kronor

254,100

32,500

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter....................

Säger utgifter kronor

..................... 1,600

286,600

Ersättning för personalbostäder ..

...................... 11,800

Överskott å jordbruket...............

...................... 5,000

Värde av elevdagsverken ...........

..................... 10,000

Diverse inkomster ......................

............. ........ 1,800

30,200

Elevavgifter från kommuner:

135 elever å 1,000 kronor........

...................... 135,000

35 elever utom skyddshemmet

å 180 kronor..

...................... 6,300

Beklädnadsbidrag (40 elever å

150 kronor).....

...................... 6,000

147,300

Statliga skyddshemsavgifter:

135 elever å 200 kronor ........

...................... 27,000

35 elever utom skyddshemmet

å 50 kronor ..

...................... 1,750

28,750

övriga bidrag av staten:

Avlöningsbidrag .......................

....................... 41,100

Hyresbidrag .............................

...................... 36,750

Tomplatsersättning...................

...................... 2,500

80,350

Säger inkomster kronor 286,600

som oavbrutet, beroende på att, medan utskrivningsfrekvensen haft ungefär

samma omfattning som tidigare, antalet ankommande elever väsentligen

nedgått. Under kalenderåret 1935 hade sålunda endast 23 elever inskrivits

vid skyddshemmet; motsvarande siffra hade år 1934 varit 44. Styrelsen

framhåller beträffande skyddshemmets beläggning vidare följande.

En betydande orsak till den minskade tillströmningen av elever syntes

vara att söka i den omständigheten, att hela skyddshemsverksamheten befunne

sig under omorganisation. I samband därmed hade även effektiviteten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 62.

av dittills tillämpade arbetsmetoder ställts under debatt. Följden hade blivit,

att barnavårdsnämnderna i avvaktan på en nyordning av anstaltsväsendet

tills vidare syntes vara benägna att dröja med inskridande mot vanartade barn

eller i varje fall att inskränka sig till sådana lindrigare former som övervakning

och utackordering i fosterhem m. m. Icke blott ifrågavarande skyddshem

utan jämväl övriga i landet befintliga skyddshem för gossar mottoge därför

för det dåvarande ett mindre antal nykomna än det ordinära. Detta medförde

vidare, att de lokala skyddshemmen icke i avsedd utsträckning hänvisade

eller överflyttade till åkerbrukskolonien Hall normala elever i högre

åldersgrupper. De elever, som dåmera intoges å Hall, tillhörde så gott som

undantagslöst de kroppsligt sjukas eller psykiskt undermåligas kategori.

Hur länge denna stagnation i skyddshemsverksamheten komme att räcka,

kunde icke med visshet sägas, men styrelsen ansåge sig hava grundad anledning

antaga, att den minskade beläggningen å åkerbrukskolonien Hall komme

att fortfara under avsevärd tid. För detta skyddshems vidkommande vore läget

nämligen sådant, att även en återgång till normal intagningsfrekvens icke

på flera år kunde höja medeltalet till det antal —- 135 elever — vid vilket

staten kunde bringas att balansera. För det dåvarande vårdades å skyddshemmet

i allt 98 elever och av dessa komme omkring ett trettiotal att lämna hemmet,

så snart arbetsanställning kunde beredas eller till följd av överflyttning

till sinnessjukhus, imbecillanstalter och dylika inrättningar. Redan i början

av år 1936 syntes elevantalet därför komma att vara nere i omkring 70.

Med ledning av angivna siffror håller styrelsen före, att medeltalet elever

för budgetåret 1935/1936 eller 1936/1937 icke kunde beräknas till högre antal

än 80.

I detta sammanhang anser sig styrelsen böra beröra frågan, om elevbeläggningen

möjligen kunde ökas genom överflyttning till skyddshemmet

av elever från andra anstalter. Styrelsen anför därvidlag

följande.

Såsom framginge av det dittills anförda tenderade klientelet att bliva

alltmera enhetligt, i det att mer än 75 procent av beläggningen tillhörde

den grupp, som avsåges i 43 § 3 mom. i barnavårdslagen. Denna utveckling

innebure så till vida vissa fördelar, som man därigenom efter hand undginge

den sammanblandning av heterogena elevkategorier, vilken dittills medfört

åtskilliga svårigheter i uppfostringsarbetet. Skyddshemssakkunniga, som den

30 juli 1935 avlämnat första delen av sitt betänkande rörande skyddshemsverksamheten

(Statens offentliga utredningar 1935:35), hade för sin del förordat,

att skyddshemmet för framtiden anordnades uteslutande såsom abnormanstalt.

En utveckling i denna riktning vore som syntes redan på väg. Under sådana

förhållanden ville styrelsen rikta uppmärksamheten på en fråga, som tidigare

vid flera tillfällen varit föremål för diskussion. Styrelsen syftade på ett uttalande

av 1930 års riksdag (skrivelse nr 319) av den innebörden, att det enligt

riksdagens mening förtjänade övervägas, om icke vissa bildbara sinnesslöa

elever, som vårdades å statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å

Salbohed, kunde överflyttas till åkerbrukskolonien Hall. Därvid hade särskilt

avsetts sådana elever, som åtnjöte skolundervisning. I den förutnämnda överenskommelsen

den 20 juni 1930 hade föreningen för övrigt åtagit sig att, därest

den vid uppfostringsanstalten å Salbohed bedrivna undervisningen för bildbara

sinnesslöa nedlades, mottaga dessa sinnesslöa å Hall. I yttrande den 27

juni 1933 rörande nyssnämnda riksdagsuttalande hade styrelsen ansett sig

icke för det dåvarande kunna tillstyrka verkställandet av denna överflyttning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

av elever, enär bland annat psykopathemmen Holmia och Hågakolonien då

ändock väntades bliva fullbelagda (1934 års statsverksproposition femte

huvudtiteln, punkt 49). Sedermera hade emellertid förhållandena helt förändrats,

eftersom de för normala elever avsedda hemmen inom ganska kort

tid syntes kunna helt tagas i anspråk för defekta, en förläggningsanordmng,

sorn enligt vad förut omnämnts, redan börjat praktiseras. Under sådana förhållanden

ansåge styrelsen, att frågan om överflyttning av elever från Salbohed

till Hall ånyo borde bliva föremål för utredning.

Om resultatet av utredningen skulle gå i den riktningen, att en överflyttning

av elever visade sig vara en lämplig och genomförbar anordning, framhåller

styrelsen, bomme det att taga någon tid, innan omorganisationen kunde

bringas i verkställighet. Med säkerhet kunde det föreslagna överflyttningsinstitutet

icke öva inflytande på beläggningsfrekvensen under innevarande

budgetår och sannolikt icke heller under budgetåret 1936/1937.

Då skyddshemmets utgifter och inkomster kunde bringas i jämvikt endast

vid ett medeltal av minst 135 elever, yttrar styrelsen, stöde den inför uppgiften

att vidtaga åtgärder, som säkrade skyddshemmets fortsatta verksamhet. I

första hand hade styrelsen därvid låtit utreda möjligheten av att

nedbringa skyddshemmets utgifter.

Utredningen visade, anför styrelsen, att det sjunkande elevantalet bland

annat möjliggjorde stängande av ett av elevhemmen. Av vissa praktiska skäl

syntes elevhemmet Tomtebo därvid böra komma i fråga. Detta innebure

tillika nedläggande av den i samma byggnad befintliga skräddarverkstaden,

varigenom vissa besparingar kunde göras i fråga örn kostnaderna

för uppvärmning, belysning, inventarier, renhållning och övrigt underhåll.

Posten till utspisning påverkades vidare i särskild grad av den minskade beläggningen.

Med ett beräknat dagportionspris av omkring 70 öre hade den

sammanlagda kostnaden för utspisning kunnat nedbringas från 36,000 kronor

i den för 135 elever beräknade staten till 21,000 kronor. Även vissa andra

driftkostnader kunde beräknas till något lägre belopp.

I stort sett hade emellertid den verkställda utredningen, framhåller styrelsen,

bestyrkt den ofta gjorda erfarenheten, att en plötslig inskränkning av en

institutions verksamhet icke på långt när medförde en däremot svarande

minskning av omkostnaderna. Till detta bidroge främst den omständigheten,

att den största utgiftsposten — posten till avlöningar — icke kunde fixeras

med hänsyn tagen enbart till det för ögonblicket erforderliga antalet befattningshavare.

Varje beskärning av avlöningsposten nödvändiggjorde, att ett

motsvarande antal befattningshavare måste avskedas från sina anställningar.

Ett sådant avskedande kunde emellertid i allmänhet icke ske utan varsel, varför

en beskärning av personalen krävde tid för att kunna genomföras. Därtill

komme en annan och ännu betydelsefullare synpunkt. De flesta befattningshavare

hade bakom sig en lång anställningstid i skyddshemmets tjänst och

hade i allmänhet kommit upp i den levnadsålder, i vilken utsikten att erhålla

annan anställning vore ringa. Ett avskedande skulle därför för dem hava

till följd arbetslöshet och ekonomisk kris. I detta läge hade styrelsen ansett

sig böra inskränka uppsägningarna till att avse endast sådana befattnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 62.

havare, vilkas anställning vore av mera tillfällig art. Så vore fallet med en

förman (föreståndare för den till nedläggning föreslagna skräddarverkstaden),

en nattvakt och ett köksbiträde. Till följd av elevhemmet Tomtebos

nedläggande hade styrelsen vidare beslutat att, då avdelningsföreståndarbefattningen

inom den närmaste tiden bleve ledig, icke tillsätta befattningen.

Läraren, tillika gymnastik- och idrottsledare, syntes med hänsyn till den

minskade undervisning, som framdeles komme ifråga, kunna åläggas att

jämte egen tjänst uppehålla jämväl befattningen som avdelningsföreståndare

vid elevhemmet Storgården. En förman, som icke vidare vore behövlig i sin

dåvarande befattning, skulle enligt planen överföras till jordbruket, där bristen

på elevarbetskraft gjorde anställning av särskilda arbetare behövlig.

Med dessa senare anordningar skulle utgifterna, beräknar styrelsen, kunna

nedbringas med 35,000 kronor eller till 251,000 kronor.

Yad inkomsterna beträffade, yttrar styrelsen vidare, medförde en

medelbeläggning av 80 i stället för ursprungligen beräknade 135 elever en

stark minskning i fråga örn inkomstposterna för elevavgifter och statliga

skyddshemsavgifter. Inkomstminskningen uppginge därvidlag till närmare

70,000 kronor. Till följd av indragningen av två avdelningsföreståndartjänster

komme vidare statsbidraget till avlöningar att nedgå med omkring

6,000 kronor. T omplats er sättning en, som utginge för de för kroppsligt

sjuka och psykiskt undermåliga elever avsedda vårdplatserna i elevhemmen

Holmia och Hågakolonien, komme sannolikt att upphöra till följd av det

ökade antalet defekta elever. I fråga örn inkomsten på jordbruksdriften —•

tidigare beräknad till 5,000 kronor — ville styrelsen framhålla, att jordbruksdriften

hädanefter komme att belastas med kostnaderna för avlönande av

ytterligare fem å sex lantarbetare, avsedda att ersätta eleverna. Örn elevernas

utbildning i olika hantverk ej skulle eftersättas, vore det nämligen med dåvarande

elevantal icke möjligt att placera dem i jordbruket i samma utsträckning

som tidigare. I enlighet därmed hade styrelsen därför icke ansett sig

kunna räkna med någon nettovinst av jordbruksdriften.

Inkomsternas sammanlagda belopp skulle efter denna kalkyl, anför styrelsen,

uppgå till 196,000 kronor.

Beträffande detaljposterna i den sålunda skisserade utgifts- och inkomststaten,

som baserades å en beläggning av 80 elever, hänvisar styrelsen till det

å sid. 11 intagna statförslaget.

Till täckande av den brist å 55,000 kronor, som enligt

detta statförslag upp k örn me å driften, framhåller styrelsen,

saknade föreningen alla medel. Föreningens tillgångar utgjordes av lantegendomen

Hall med därå uppförda byggnader samt av inventarier. Lantegendomen

vore bevillningstaxerad till 332,900 kronor, i vilken summa de egentliga anstaltsbyggnaderna

ej inräknats. Statsverkets intecknade fordran uppginge som

nämnts till 650,000 kronor. Att under sådana förhållanden erhålla lån i

banker eller andra icke-statliga penninginrättningar vore utsiktslöst. Styrelsen

hade därför ingen annan utväg än att hos Kungl. Majit hemställa örn

hjälp för skyddshemmets fortsatta verksamhet. Börande sättet för tilldelande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 62.

11

Av styrelsen för åkerbrukskolonien Hall uppgjort förslag till stat för skyddshemmet

för hudgetåren 1935/1936 och 1936/1937.

(Förutsatt beläggning 80 elever.)

Utgifter.

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg) .............

Styrelsens resor, revision m. m......................

Pensionsavgifter ..............................................

Pensioner..........................................................

Byggnader ......................................................

Inventarier ......................................................

Utspisning .......................................................

Bränsle och lyse ..............................................

Beklädnad .......................................................

Renhållning.....................................................

Hälso- och sjukvård ........................................

Flitpenningar till elever.................................

Försäkringar .................................................

Allmänna omkostnader..................................

Räntor å andra skulder än statslån...............

Räntor å statslån ............................................

Kronor

111,000

2,150

2,900

3,250

13,600

4,000

21,000

17,500

14,000

3.500

4,000

2.500

4,000

14,000

1,100

Säger utgifter kronor

Kronor

218,500

32,500

251,000

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter.......................................... 1,600

Ersättning för personalbostäder ................................................ 11,000

Överskott å jordbruket ...........................................................

Värde av elevdagsverken ......................................................... 3,200

Diverse inkomster ..................................................................... D^OO

Elevavgifter från kommuner:

80 elever å 1,000 kronor ..................................................... 80,000

35 elever utom skyddshemmet å 180 kronor....................... 6,300

Beklädnadsbidrag (15 elever å 150 kronor) ........................ 2,250

Statliga skyddshemsavgifter:

80 elever å 200 kronor ......................................................... 16,000

35 elever utom skyddshemmet å 50 kronor ........................ 1,150

Övriga bidrag av staten:

Avlöningsbidrag ..........

Hyresbidrag ................

Tomplatsersättning.......

Underskott................................................................................................

Säger inkomster kronor

17,600

88,550

17,750

72,100

196.000

55,000

251.000

åt föreningen av behövliga medel kunde olika vägar ifrågakomma. Styrelsen

ville framföra till övervägande två olika alternativ. Det första förslaget innebure,

att föreningen för ett vart av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 erhölle

å riksstaten ett direkt anslag av 55,000 kronor. Det andra förslaget

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

innebure, att föreningen till uppehållande under budgetåren 1935/1936 och

1936/1937 av skyddshemmets verksamhet erhölle ett räntefritt lån utan återbetalningsskyldighet

å sammanlagt 110,000 kronor.

över styrelsens framställning hava utlåtanden avgivits den 6 december

1935 av skolöverstyrelsen, den 13 i nämnda månad av statens inspektör för

fattigvård och barnavård, efter hörande av skyddshemsinspektören, samt den

14 i samma månad av statskontoret.

Skolöverstyrelsen uppehåller sig till en början vid åkerbrukskolonien Halls

framtida ställning i skyddshemsorganisationen samt behovet av utredning

därom. Styrelsen anför därvidlag följande.

Skyddshemssakkunniga hade i sitt betänkande föreslagit, att åkerbrukskolonien

Hall för framtiden borde organiseras såsom dels en specialanstalt för de

vanartade gossar, som på grund av kroppslig sjukdom eller psykisk abnormitet

icke kunde tillgodogöra sig undervisning och utbildning i övriga skyddshem,

dels en observationsanstalt. X sitt den 15 oktober 1935 avgivna yttrande över

nämnda betänkande hade överstyrelsen ifrågasatt lämpligheten av den sålunda

föreslagna anordningen. Såsom skäl för sin tveksamhet hade överstyrelsen åberopat

bland annat skyddshemmets storlek och det blivande klientelets av de

sakkunniga beräknade jämförelsevis ringa omfattning, överstyrelsen hade såsom

sin mening uttalat, att en närmare undersökning rörande skyddshemmets

framtida ställning i skyddshemsorganisationen borde verkställas, innan

definitivt beslut fattades. Het syntes överstyrelsen, som skulle föreliggande

redogörelse ocly framställning i hög grad styrka behovet av en dylik närmare

undersökning, överstyrelsen ansåge det vara av synnerlig vikt, att särskild

uppmärksamhet därvid ägnades åt skyddshemmets ekonomiska förhållanden

vilka syntes kräva, att en sanering på ett eller annat sätt komme till stånd.’

överstyrelsen betraktade det ock såsom nödvändigt, att omkostnadsstaten

for skyddshemmet nedbringades högst väsentligt, därest en undersökning

visade, att en avsevard begränsning i dess verksamhet måste för framtiden

anses sannolik. Skyddshemmets styrelse hade visserligen redan sökt nedbringa

utgiftsposterna, men på grund av personal- och andra förhållanden

hade nedskärningen blivit ganska begränsad. Särskilt funne överstyrelsen

posten avlöningar allt för stor i förhållande till elevantalet

I föreliggande framställning hade den tidigare dryftade frågan örn överflyttande

till åkerbrukskolonien Hall av elever från statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar å Salbohed, vilken anstalt vore särskilt avsedd

för bildbara sinnesslöa gossar, åter bragts på tal. I anledning därav

erinrade överstyrelsen, att överstyrelsen i ett efter samråd med medicinalstyrelsen

den 13 oktober 1933 avgivet yttrande beträffande nämnda överflyttmng

uttalat, att den for det dåvarande icke borde komma till stånd. Mot en

utredning rörande möjligheten att i någon form bland skyddshemmen inordna

statens anstalter for sinnesslöa hade överstyrelsen samtidigt förklarat

Sig icke hava något att erinra. Utan att taga ställning till frågorna, huruvida

en överflyttning av elever från Salbohed till Hall eller ett inordnande av

statens smnessloanstalter i allmänhet bland skyddshemmen borde äga rum

ville överstyrelsen dock framhålla vikten av, att även dessa spörsmål beaktades

vid den närmare undersökning, som eventuellt kunde komma att vidtagas

™^de skyddshemmets framtida uppgift och ställning inom skyddshemsverk
Intill

dess att beslut örn skyddshemmets framtida ställning fattats, vore

det enligt överstyrelsens mening nödvändigt, att detsamma erhölle det eko
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 62.

nomi ska stöd, som vore erforderligt för att verksamheten därstädes skulle

kunna på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, överstyrelsen såge sig icke

i stånd att bedöma, huruvida samtliga de poster, som läge till grund för den

beräknade bristen för vart och ett av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937,

motsvarade det verkliga behovet, men hade ej heller någon anledning att betvivla

att så vore fallet.

överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte av statsmedel tilldela

skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall för vart och ett av budgetåren 1935/1936

och 1936/1937 ett belopp av 55,000 kronor.

Skyddshemsinspektören uppehåller sig i sitt yttrande till en början vid

möjligheterna till en inskränkning av antalet befattningshavare vid skyddshemmet.

Inspektören anför därom huvudsakligen följande.

Att i hast reducera antalet befattningshavare, vilka en lång följd av år

oförvitligt fullgjort sina åligganden vid hemmet, läte sig lämpligen ej göra,

ty äldre befattningshavare borde icke utan trängande skäl uppsägas från sina

tjänster, ehuru strävan efter anpassning till den verksamhet, som framdeles

syntes komma att påvila Hall, dock borde förefinnas. Man kunde ifrågasätta,

örn icke möjlighet förelåge att, när antalet elever nedginge till det av styrelsen

beiäknade, göra indragning i fråga örn personal, som mera hade att ägna sig

åt expeditionsarbete. Vid anställandet av assistent vid hemmet hade antalet

elever uppgått till omkring 100. Nedginge antalet elever till 80, som styrelsen

beiäknade, så funnes för angivna antal elever tre avdelningsföreståndare

anställda, d. v. s. en avdelningsföreståndare för cirka 27 elever. Därjämte

funnes avdelningsförmän, som hade sin tjänstgöring förlagd till elevhemmen.

Det minskade antalet elever syntes medföra vissa lättnader i direktörens

arbetsbörda, varigenom möjlighet borde föreligga för direktören att påtaga

sig en del arbetsuppgifter, som för det dåvarande ålåge t. ex. assistenten.

Direktören och en del övriga befattningshavare vid hemmet syntes gemensamt

kunna ombesörja fostringsarbetet, utan att kraven på ändamålsenlighet

behövde eftersättas. Jämförde man den arbetskraft, som funnes att tillgå å

Hall, med hänsyn till antalet elever, som beräknades komma att finnas vid

hemmet, med antalet befattningshavare vid skyddshem, som hade 50, 60 och

70 elever, syntes anledning föreligga för det antagandet, att förut ifrågasatta

indragning skulle kunna företagas. Upplysningsvis kunde nämnas, att å Hall,

enligt föreliggande förslag, 45 (+ 3) anställda skulle finnas för vård av 80

elever, under det antalet anställda vid Skrubba skyddshem uppginge till 19

och antalet elever därstädes till cirka 70. Vid Kåby skyddshem utgjorde antalet

befattningshavare 11 och antalet elever i regel 48—50.

Inspektören ingår i fortsättningen på en granskning i övrigt av styrelsens

nya statförslag och framhåller därvid följande.

Utgifter för beklädnad hade för budgetåret 1935/1936 beräknats för 135

elever0 till 19,000 kronor men för 80 elever till 14,000 kronor. Vid beräkning

av detta belopp borde 80/im tagas av 19,000 kronor och beloppet bleve då

11,260 kronor. I statförslaget syntes dock 12,000 kronor böra upptagas. —

Hälso- och sjukvård hade beräknats för 135 elever till 5,000 kronor och syntes

för 80 elever böra beräknas till ®-°"° = 2.963) 3,500 kronor. Allmänna

omkostnad or hade under det hemmet haft 135 elever upptagits till 14,650

kronor och syntes, örn antalet elever bomme att nedgå till cirka 80, kunna beräknas

till 12,000 kronor. Även örn man icke räknade med att assistent
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majits proposition nr 62.

tjänsten eller annan tjänst indroges, skulle utgiftssidan i statförslaget kunna

nedskäras med (2,000 + 500 + 2,000) 4,500 kronor.

Angående i statförslaget upptagna inkomster kunde följande anföras.

Enligt riksdagens beslut utginge årligen i avlöningsbidrag till Hall 41,100

kronor. Detta bidrag syntes inspektören under ifrågavarande budgetår oförändrat

böra tillkomma skyddshemmet, överskott från jordbruket och skogen

hade icke upptagits i staten. Under budgetåret 1933/1934 hade dock vinsten

uppgått till 17,593 kronor och för budgetåret 1934/1935 till 26,703 kronor.

Man syntes således på goda grunder våga upptaga överskott från jordbruket

och skogen till cirka 12,250 kronor, i synnerhet som jordbruket vid angivna

överskott varit belastat med avgifter för elevdagsverken å 10,000 kronor, men

i detta statförslag endast 3,200 kronor upptagits. Därest åkerbrukskolonien

Hall under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 erhölle 41,100 kronor som

avlöningsbidrag samt befrielse under angivna tid från skyldigheten att betala

ränta, 32,500 kronor, å erhållna statslån, skulle ytterligare hjälp från statens

sida icke erfordras. Kunde därtill vissa åtgärder vidtagas i fråga örn inskränkning

av antalet befattningshavare medförde detta givetvis förbättring

i skyddshemmets ekonomi.

På grundval av de sålunda verkställda beräkningarna har inspektören uppgjort

ett förslag till stat, som utvisar inkomster till ett belopp av 214,000

kronor och utgifter — frånsett ränta å statslån — till enahanda belopp.

Vad beträffar förslaget örn överflyttning av elever från statens uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa gossar å Salbohed till Hall, anser inspektören

frågan därom kräva närmare utredning.

Då åkerbrukskolonien Hall oundgängligen vore i behov av statshjälp för

att verksamheten skulle kunna fortgå, föreslår inspektören, att skyddshemmet

under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 befriades från ränta till statsverket

a erhallna statslån samt att till hemmet under vartdera av angivna budgetår

finge utgå avlöningsbidrag med 41,100 kronor. Skulle ifrågavarande lösning

icke anses godtagbar, borde för innevarande och nästkommande budgetår

statsanslag å 32,500 kronor per år beviljas, samt avlöningsbidraget utgå enligt

förut angivna förslag. Begränsades avlöningsbidraget till 35,350 kronor, erfordrades

ett statsanslag å 38,250 kronor.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård framhåller, att en plötslig

reducering av avlöningsposten vid skyddshemmet genom minskning av personalen

icke läte sig göra. En anpassning av behovet vid varje särskilt tillfälle

kunde, såsom skyddshemmets styrelse påvisat, icke genomföras. Det vore

därför ofrånkomligt att trots minskat elevantal tills vidare bibehålla utgifterna

under denna rubrik vid i huvudsak oförändrad omfattning. Även

åtskilliga andra utgiftsposter kunde ej minskas i proportion till de genom det

lägre elevantalet reducerade inkomsterna. Då skyddshemmet icke syntes

kunna komma i åtnjutande av ekonomiskt understöd från annat håll än från

staten och då vid hemmet lämnades sådan skyddshemsvård, som, örn den ej

utövades av annan, tillkomme staten att handhava, vore det ofrånkomligt, att

staten liksom tidigare beviljade erforderlig hjälp.

Inspektören meddelar, att inspektören, efter att under hand hava samrått

med verkställande ledamoten i skyddshemmets styrelse samt hemmets

direktör, utarbetat följande alternativa förslag i fråga örn formen för den begärda

hjälpen samt storleken av densamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 62.

I den i brevet den 20 juni 1930 upptagna förteckningen å befattningar, för

vilka statsbidrag skulle utgå, hade, såsom tidigare nämnts, Kungl. Majit vid

flera tillfällen medgivit jämkningar på grund av förändrade förhållanden i

personalens sammansättning. Dessa jämkningar hade varit påkallade av praktiska

skäl med hänsyn till verksamheten vid skyddshemmet. Den stat, som

av skyddshemmets styrelse uppgjorts för en beräknad beläggning av 80

elever, förutsatte indragning av vissa befattningar, för vilka statsbidrag utginge.

Därigenom skulle statens avlöningsbidrag minskas från 41,100 kronor

till 35,350 kronor, oaktat de sammanlagda avlöningarna (inklusive dyrtidstillägg)

beräknats uppgå till 111,000 kronor. Inspektören föresloge, att skyddshemmet

finge bibehålla dittillsvarande statsbidrag till avlöningar, och att för

detsammas utgående ej föreskreves andra villkor än att det skulle användas

till avlöning av personal vid skyddshemmet. Statens inspektör för fattigvård

och barnavård skulle hava såsom åliggande att i samråd med skyddshemsinspektören

vaka över uppfyllandet av nämnda villkor. I detta sammanhang

ville inspektören anmärka, att man ej med fullständig visshet kunde säga,

att icke antalet elever åter komme att öka i sådan omfattning, att den personal,

för vilken avlöningsbidrag dittills erhållits, åter bleve behövlig i sin

helhet.

Inspektören föresloge dessutom, att räntan å skyddshemmet beviljade

statslån, vilken årligen uppginge till 32,500 kronor, efterskänktes för budgetåren

1935/1936 och 1936/1937.

Örn vidare ett särskilt statsbidrag å 10,000 kronor tilldelades skyddshemmet

för vart och ett av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 syntes hemmets stat

kunna balanseras.

Enligt detta alternativ skulle, framhåller inspektören, skyddshemmet för

vartdera budgetåret tillföras inkomster å (5,750 -f 32,500 + 10,000) 48,250

kronor, vartill komme 5,000 kronor, som, enligt vad förenämnda representanter

för skyddshemmet meddelat inspektören, numera kunde beräknas inflyta å

inkomststaten under rubriken överskott å jordbruket. Skillnaden mellan

summan av dessa belopp (48,250 + 5,000) 53,250 kronor, och det av skyddshemmets

styrelse för vartdera budgetåret äskade, 55,000 kronor, vore icke

större än att den med ali sannolikhet ändå kunde regleras.

Yad angår det av skyddshemmets styrelse framförda förslaget om upptagande

till förnyad utredning av frågan örn överflyttning av elever från

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed till Hall, tillstyrker

inspektören en sådan åtgärd.

Statskontoret finner också ofrånkomligt, att, såsom förhållandena utvecklat

sig vid åkerbrukskolonien Hall, statsverket till upprätthållande av verksamheten

därstädes under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 bidroge med ytterligare

understöd. Beträffande de av skyddshemmets styrelse verkställda utgifts-

och inkomstberäkningarna anför statskontoret följande.

Fråga vore, i vilken utsträckning och på vilket sätt understödet borde

lämnas. För klarläggande av den förra frågan hade skyddshemmets styrelse

framlagt förslag till utgifts- och inkomststat för hemmet för förenämnda

budgetår, vilket förslag resulterade i ett årligt underskott å 55,000 kronor.

Statskontoret kunde för sin del icke undgå att finna vissa i sagda statförslag

upptagna utgiftsposter väl högt beräknade, och syntes det statskontoret anmärkningsvärt,

att i den av styrelsen verkställda inkomstberäkningen icke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 62.

upptagits någon inkomst av jordbruket och skogen, ehuru nettoinkomsten

därav under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 uppgått till 17,593 kronor,

respektive 26,703 kronor samt konjunkturerna för jordbruk och skogsdrift

sedan dess i varje fall icke försämrats.

Skyddshemsinspektören hade ock föreslagit, dels att utgiftsposterna till

beklädnad, hälso- och sjukvård samt allmänna omkostnader skulle minskas

med respektive 2,000, 500 och 2,000 kronor, dels ock att bland inkomsterna

skulle uppföras en post överskott från jordbruket och skogen å 12,250 kronor.

Däremot hade skyddshemsinspektören icke föreslagit någon nedsättning av

utgiftsposten till avlöningar.

Statskontoret kunde beträffande sistnämnda utgiftspost icke undertrycka

en känsla av att denna post bort ytterligare nedbringas i betraktande av den

betydande disproportion, som förelåge mellan antalet av de vid skyddshemmet

anställda befattningshavarna och elevantalet. I avsaknad av erforderligt

bedömningsmaterial och på grund av vad styrelsen för skyddshemmet

och skyddshemsinspektören i sådant avseende anfört tilltrodde sig ämbetsverket

dock icke att förorda en nedsättning av berörda utgiftspost. Icke heller

ansåge sig statskontoret böra föreslå någon höjning av det av skyddshemsinspektören

beräknade överskottet från jordbruket och skogen, ehuruväl detsamma

—- i betraktande av utfallet av jordbruks- och skogsdriften under

budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 — syntes kunna uppräknas avsevärt.

Ämbetsverket funne sig alltså nödsakat att godtaga de av skyddshemsinspektören

verkställda utgifts- och inkomstberäkningarna, vilka gåve vid handen

ett årligt underskott å 32,500 kronor, d. v. s. samma belopp, vartill årsräntan

å de av staten erhållna lånen uppginge. Att märka vore emellertid, att i dessa

beiäkningar såsom inkomst upptagits hela det maximibelopp å 41,100 kronor,

som beviljats i årligt statsbidrag till avlöningar åt skyddshemmets befattningshavare.

Statskontoret, som icke anser sig böra göra någon erinran mot att till

avlönande av skyddshemmets befattningshavare under budgetåren 1935/1936

och 1936/1937 utginge det fastställda maximibidraget, vill för sin del, i likhet

med skyddshemsinspektören, ifrågasätta, huruvida icke — i avvaktan på den

förestående omorganisationen av skyddshemmen — en lämplig väg att lämna

skyddshemmet det för nämnda båda budgetår erforderliga ytterligare statsunderstödet

skulle vara, att omförmälda förening såsom ägare av skyddshemmet

befriades från att erlägga de under ifrågavarande budgetår till betalning

förfallande räntorna å statslånen. Skulle emellertid ett dylikt förfaringssätt

anses icke böra komma ifråga, syntes annan möjlighet att lämna skyddshemmet

det behövliga statsunderstödet icke förefinnas än att därför anvisa

medel å riksstaten. Därest sistnämnda utväg föredroges, syntes det för ändamålet

erforderliga årsbeloppet -— särskilt med hänsyn därtill, att skyddshemmet

vore i behov av ytterligare statsbidrag redan under innevarande

budgetår — kunna anvisas från förslagsanslaget till skyddsuppfostran.

Till sist framhåller statskontoret dels att — vare sig den ena eller den

andra av angivna utvägar valdes — riksdagens medverkan givetvis erfordrades,

dels ock att, därest anslaget till skyddsuppfostran skulle komma att

anlitas för ändamålet, detsamma för nästkommande budgetår syntes böra

undergå därav betingad omräkning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts •proposition nr 62.

I detta sammanhang torde jag få omnämna, att styrelsen för föreningen till

minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina i skrivelse den 16 november

1935 hemställde örn uppskov med erläggande av ränta

å förut omförmälda lån.

Statskontoret förklarade sig i utlåtande den 14 december 1935 icke vilja

motsätta sig det begärda räntebetalningsanståndet.

Kungl. Majit medgav den 20 december 1935 föreningen anstånd med ifrågavarande

räntebetalning till den 1 april 1936.

Med hänsyn till de uppgifter, som inom _ skyddshemsorganisationen till- Depcfeef”ents''

komma åkerbrukskolonien Hall, har staten tidigare vid upprepade tillfällen

ingripit stödjande. Situationen är nu, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, den, att verksamheten vid anstalten icke kan upprätthållas, därest

icke ytterligare ekonomiskt stöd erhålles. De omständigheter, som framkallat

detta läge, hava närmare berörts av styrelsen. Då jag anser nödvändigt att

sörja för att möjligheter finnas att omhändertaga det klientel, for vilket

anstalten är avsedd, lär ingen annan utväg stå öppen än att utverka erforderligt

tilläggsbidrag hos riksdagen.

På grundvalen av de framlagda beräkningarna har styrelsen funnit ett

belopp av 55,000 kronor behövligt för att verksamheten skall kunna upprätthållas

under innevarande budgetår, därvid dock räknats med att det avlömngsbidrag

till personal, som staten utfäst sig att lämna, med 5,750 kronor understiger

det högsta medgivna. Pör budgetåret 1936/1937 kalkylerar man med

tilläggsbidrag till enahanda belopp. Vid ärendets remissbehandling hava

emellertid delade meningar gjort sig gällande rörande det erforderliga tillfälliga

driftbidragets storlek. Skyddshemsinspektören har sålunda under förutsättning

av oreducerat avlöningsbidrag ansett beloppet kunna begränsas till

32,500 kronor. Till denna mening har jämväl statskontoret anslutit sig. Statens

inspektör för fattigvård och barnavård förordar, att bidraget under samma

förutsättning får utgå med 42,500 kronor. Tillika har ifrågasatts, att det nu

begärda understödet skulle helt eller delvis lämnas i form av befrielse för föreningen

att under respektive budgetår erlägga stadgad ränta till statsverket

för erhållna lån. ..

Vid övervägande av nu berörda spörsmål har jag ansett mig böra begränsa

framställningen till att avse innevarande budgetår. Huruvida de förhållanden,

som föranlett den beräknade bristen, beläggningen av anstalten, utgifterna for

personal, jordbruksdriftens avkastning m. m., komma att jämväl nästa budgetår

utöva samma inverkan som detta år, låter sig nämligen icke nu nied säkerhet

bedöma. Frågan örn och i vad mån liknande bidrag skall utgå for budgetåret

1936/1937 torde därför framdeles böra bliva föremål för prövning.

När jag gått att taga ställning till bidragsfrågan i denna mera begränsade

omfattning, har jag låtit mig angeläget vara att i första hand undersöka, huruvida

en reduktion av det begärda beloppet skulle kunna ske utan att andamålet

med stödåtgärden därigenom äventyrades. Närmast har jag sokt utröna

möjligheten av besparingar i driftkostnaderna och utsikterna till inkomster

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 62. 301 so 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 62.

av det jordbruk och skogsbruk, beträffande vilket styrelsen funnit sig icke

kunna räkna med någon avkastning under detta budgetår. I förstnämnda avseende

har jag icke kunnat undgå att ägna uppmärksamhet åt den obestridliga

disproportion mellan antalet anställda befattningshavare och elever, som numera

består. Jag vill visserligen ej påkalla några omedelbara inskränkningar i

peisonalbeståndet, som skulle gå ut över äldre befattningshavare med mångårig

anställning i föreningens tjänst. Ett sådant förfaringssätt vore

obilligt, icke minst under de provisoriska förhållanden, varunder verksamheten

inför förestående omorganisation av skyddshemmen bedrives. Men å

andra sidan synas dylika betänkligheter icke med samma styrka kunna göras

gällande beträffande personal, som nyligen vunnit anställning med hänsyn

tagen till anstaltsarbetets tidigare omfattning. Saken är för visso av beskaffenhet

att förtjäna uppmärksammas, och då givetvis alla onödiga kostnader

böra undvikas, synes det mig naturligt, att såsom villkor för det tillfälliga

driftbidrag, som jag förordar, uppställes bland annat, att Kungl. Maj.t

skall aga att närmare pröva personalbehovet. Ledigbliven befattning vid åkerbrukskolonien

Hall bör under nuvarande förhållanden över huvud icke få

återbesättas eller vikarie å sådan förordnas, med mindre Kungl. Majit så

medgivit. De utgiftsbegränsningar, som skyddshemsinspektören hållit för

möjliga, finner även jag i stort sett kunna vidtagas. Vad de förutsebara

inkomsterna beträffar, har jag inhämtat, att ledningen för anstalten numera

anser sig kunna räkna med en nettovinst å jordbruket och skogen av 12,500

kronor. Under dessa omständigheter torde, med hänsyn jämväl till det förhållandet,

att elevantalet för närvarande utgör omkring 100, ett belopp av

38,000 kronor kunna förväntas bliva tillfyllest.

Beträffande sättet för bidragets utgående finner jag den föreslagna anoidningen,

att det fastställda maximibidraget till avlöningar finge utgå utan

hinder av att vissa av de ifrågavarande befattningshavarna ej längre finnas

anställda vid skyddshemmet samt att föreningen därjämte skulle åtnjuta räntebefnelse,

mindre lämplig. Det synes mig budgettekniskt mera tillfredsställande,

att det erforderliga beloppet i sin helhet ställes till förfogande att

utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag till skyddsuppfostran. För bidragets

åtnjutande torde böra gälla de villkor Kungl. Majit finner skäl föreskriva.

Slutligen anser jag mig böra uttala, att jag finner de vid remissbehandlingen

framkomna kraven på en utredning rörande anstaltens förhållanden väl

motiverade. En ingående omprövning synes mig påkallad redan med hänsyn

till de förändrade uppgifter, som tilltänkts för åkerbrukskolonien Hall

i den nya skyddshemsorganisationen och som närmare berörts i en av professor

O. Kinberg nyligen verkställd utredning. Omständigheterna lära få

anses visa han på önskvärdheten av att härvid särskilt överväges, huru jordbruksdriften

vid anstalten för framtiden lämpligen bör ordnas. Jämväl spörsmålet

örn överflyttning av elever från Salbohedanstalten förtjänar i sammanhanget

att närmare undersökas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 62.

att föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning

Josephina må under budgetåret 1935/1936 till uppehållande av

verksamheten vid åkerbrukskolonien Hall åtnjuta ett tillfälligt

driftbidrag av 38,000 kronor, att utgå av femte huvudtitelns

förslagsanslag till skyddsuppfostran.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 62.

Bilaga.

Gustaf etc.

Kungl. Maj:t fastställer följande överenskommelse mellan Kungl. Maj:t

ock kronan samt föreningen till minne av Konung Oscar I oell Drottning

Josephina, nämligen

»1) Föreningen förbinder sig att vid de till föreningens skyddshem åkerbrukskolonien

Hall hörande elevhemmen snarast möjligt verkställa omändringsarbeten

i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag i ämnet, som

den 24 oktober 1929 avgivits av för ändamålet tillkallade sakkunniga och för

vars väsentliga innehall redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts proposition den

14 februari 1930, nr 109.

2) Föreningen åtager sig att å föreningens ifrågavarande skyddshem för

skyddsuppfostran mottaga sammanlagt intill 201 vanartade gossar, därvid

förläggningen av de vanartade skall, i den mån så kan ske och senast vid

den tidpunkt, då berörda omändringsarbeten avslutats, ordnas på i huvudsak

följande sätt:

Till elevhemmen Strandhem, Tomtebo och Storgården skola förläggas

sammanlagt intill 146 sådana vanartade, som avses i 43 § 2 mom. i lagen

örn samhällets barnavård. Av dessa skola förläggas å elevhemmet Strandhem

intill 30 elever under 14 år, å elevhemmet Tomtebo intill 56 elever i

åldern 14—15 år och å elevhemmet Storgården intill 60 elever över 16 år.

Å elevhemmen Holmia och Hågakolonien skall plats beredas för sammanlagt

intill 55 sådana vanartade, som avses i 43 § 3 mom. i omförmälda lag.

Av dessa vanartade skall plats beredas å elevhemmet Holmia för intill 30

elever under 15 år och å elevhemmet Hågakolonien för intill 25 elever över

15 år.

I den sålunda angivna platsfördeluingen må föreningen vidtaga de smärre

jämkningar, vartill platsbehovet för olika åldersgrupper av vanartade eller

övriga omständigheter tillfälligtvis må föranleda.

Därest Kungl. Majit förordnar örn nedläggande av den å statens vårdanstalt

för sinnesslöa gossar å Salbohed bedrivna undervisningen för bildbara sinnesslöa,

åtager sig föreningen att, i den mån så påkallas, bland eleverna å

hemmen Holmia och Hågakolonien mottaga sinnesslöa av den art, som för

närvarande undervisas å Salbohedanstalten.

3) Kungl. Majit — som genom brev den 12 juni 1925 fastställt överenskommelse

mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen, enligt vilken föreningen

för uppförande av vissa byggnader tillerkänts ett lån av statsmedel

å 200,000 kronor, att utgå av ett av 1925 års riksdag bland utgifter för kapitalökning

under rubriken låneunderstöd beviljat reservationsanslag å nämnda

belopp — förordnar, med ändring av vad i nämnda brev stadgats, att föreningen,

som av lånesumman lyftat allenast 125,000 kronor, må uppbära högst

återstående beloppet 75,000 kronor för att användas för utförande av under

morn. 1) avsedda omändringsarbeten, dock under villkor att föreningen avlämnar

av föreningen utfärdad förbindelse å lyftat belopp ävensom ej mindre

till säkerhet för nämnda lånebelopp än även till ytterligare säkerhet för

dels det lånebelopp å 125,000 kronor, vilket föreningen uppburit på grund

av bestämmelserna i nyssnämnda brev den 12 juni 1925, dels det lånebelopp

å 350,000 kronor, vilket föreningen uppburit enligt brev den 29 juni 1926

angående lån åt föreningen m. m., dels och det lånebelopp å 100,000 kronor,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

som beviljats föreningen enligt brev elen 24 maj 1929 angående lån åt föreningen

m. m., i föreningens fastigheter 1 mantal Hall nr 1, 1 mantal Hall

nr 2, 1 mantal Hall nr 3, 1 mantal Håga nr 1 oell 1 mantal Hågelby nr 1

i Östertälje socken, — vilka fastigheter tillhopa utgöra egendomen Hall —

meddelade inteckningar å sammanlagt det nya lånebeloppet, högst 75,000

kronor, gällande med förmånsrätt näst efter till säkerhet för de genom breven

den 12 juni 1925, den 29 juni 1926 och den 24 maj 1929 medgivna lånebelopp

avlämnade inteckningar.

4) Ränta å det nya lånebeloppet skall efter en räntefot av fem procent

erläggas första gången vid utgången av det halvår, under vilket de i morn. 1)

avsedda omändringsarbetena fullbordats, och därefter halvårsvis varje år den

30 juni och den 3i december, till dess lånet blivit till fullo guldet.

5) Staten skall äga att för en köpesumma av 550,000 kronor och på de

villkor i övrigt, som må kunna träffas, inköpa ovan omförmälda fem fastigheter,

med undantag av ett i brevet den 12 juni 1925 angivet jordområde om

3 hektar 54 ar 10 kvadratmeter med därå uppförda byggnader, med å egendomen

anlagd åkerbrukskoloni jämte döda och levande inventarier, varvid

oguldna belopp av de enligt breven den 29 juni 1926 och den 24 maj 1929

samt denna överenskommelse beviljade lån å tillhopa högst 525,000 kronor

må gå i avräkning å köpeskillingen. Vid beräkningen av sagda köpeskilling

har förutsatts, att anstaltens byggnader vid statens övertagande av fastigheterna

äro väl underhållna. Vad i denna punkt föreskrivits skall icke verka

rubbning i bestämmelserna i brevet den 12 juni 1925 angående statens övertagande

av nyssnämnda jordområde.

6) Kungl. Majit medgiver, att för lokaler inom anstaltsbyggnaderna vid

skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall må — utöver det hyresbelopp av

8,750 kronor för år, som erlägges på grund av bestämmelserna i brevet den

12 juni 1925, och det hyresblopp av 24,500 kronor för år, som erlägges enligt

föreskrifterna i brevet den 29 juni 1926 — utgå hyra från och med den

1 juli 1930 med 2,500 kronor för år samt från och med halvåret efter det,

under vilket elevhemmet Holmia efter verkställda omändringsarbeten tagits

i bruk, med ytterligare 1,000 kronor för år. Hyran erlägges halvårsvis i

förskott.

7) Jämte skyddshemsavgift för varje å skyddshemmet intagen eller därifrån

villkorligt utskriven elev samt det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet

äro berättigade, skall föreningen äga av statsmedel uppbära ersättning

dels med 700 kronor för år, för varje icke belagd plats vid elevhemmet

Hågakolonien, dels ock, sedan elevhemmet Holmia efter verkställda

omändringsarbeten tagits i bruk, med 500 kronor för år för varje icke belagd

plats vid sistnämnda hem. Ersättning enligt detta moment utgår endast

för de tider av året, då plats icke är belagd.

8) Denna överenskommelse gäller till och med den 30 juni 1940, då densamma

upphör, i händelse uppsägning från någondera sidan skett minst ett

år före nämnda dag. Sker ej uppsägning, förblir överenskommelsen gällande

ytterligare tio år och så vidare på enahanda villkor. I den mån bestämmelserna

i densamma träda i tillämpning, skola däremot stridande stadganden

i överenskommelsen den 12 juni 1925 upphöra att gälla. I övrigt

skall sistnämnda överenskommelse alltjämt äga tillämpning, dock att beträffande

överenskommelsens giltighetstid skall gälla vad nyss stadgats beträffande

den nu träffade överenskommelsen.»

Kungl. Majit medgiver, att såsom bidrag till avlöning åt nedannämnda befattningshavare

vid åkerbrukskolonien Hall må under nedan angivna villkor

av statsmedel utbetalas de belopp för år räknat, som angivas i följande förteckning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Marits proposition nr 62.

Kronor

1 direktör.................................................................................................... 7 749

1 pastor och förste lärare .................................................................. fi’880

1 agronom .................................................................................. 4^260

1 lärare, tillika gymnastik- och idrottsledare......................................... 3,960

1 lärare..................................................................................................... 3,960

1 avdelningsföreståndare .......................................................................... 3 240

2 avdelningsföreståndare .......................................................................... 6 480

1 avdelningsföreståndarinna för specialavdelningen för själsligt undermåliga

elever......................................................................................... 2 220

1 avdelningsföreståndarinna för elevhemmet för skolpliktiga elever ... 1,980

1 föreståndarinna för skyddshemmets sjukavdelning............................ 1,980

Summa kronor 41,100

Avlöningsbidragen skola utbetalas månadsvis i efterskott. För desamma

skola gälla följande villkor.

a) Där i det av Kungl. Majit fastställda reglementet för föreningen särskilda

villkor äro stadgade för erhållande av anställning vid skyddshemmet,

skall avlöningsbidrag utgå allenast till befattningshavare, som uppfylla dessa

villkor.

b) Vid skyddshemmet skall vara anordnad yrkesutbildning i huvudsaklig

överensstämmelse med i omförmälda proposition förordade grunder.

c) Det åligger föreningens styrelse tillse, att i skyddshemmets räkenskaper

lämnas sådan redovisning för åtnjutna avlöningsbidrag, att bidragens användning

kan beträffande varje befattningshavare vederbörligen kontrolleras.

— — — — — — — —---. Stockholms slott den 20 juni 1930.

GUSTAF.

/ Sam Larsson.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.