Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

1936-02-07 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:68, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;

given Stockholms slott den 7 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 7 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning,

bilaga 3, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 2,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1936/1937 beräkna

ett reservationsanslag av 2,848,000 kronor.

Jag torde nu få upptaga dessa frågor till förnyad behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 68.

241 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 68.

Inledning.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan

den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle

fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.

Enligt detta program skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus samt

vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital antalet vårdplatser

ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring 1,000 för sinnesslöa.

Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio år och medföra

en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor.

Den sålunda framlagda planen blev i sina huvuddrag godkänd av riksdagen

(skrivelse nr 287).

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i

planen. Ändringarna, som närmare framgingo av en vid propositionen fogad

översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m.

under budgetåren 1928/1929—1937/1938, inneburo framförallt en ökning av

antalet vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av

totala kostnaderna till i runt tal 48,200,000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i 1928 års plan gjorde riksdagen icke någon

erinran. Ej heller föranledde den vid propositionen fogade översikten annan

anmärkning än den, som följde av riksdagens beslut, att den i översikten

upptagna sinnesslöanstalten i Lund skulle påbörjas tidigare än i propositionen

avsetts (skrivelse nr 361).

Alltsedan budgetåret 1928/1929 har riksdagen för fullföljande i huvudsak

av omförmälda plan årligen beviljat betydande anslag. De anslagsbelopp,

som sålunda anvisats, framgå av följande tablå.

Kronor Kronor

1928/1929............................. 3,500,000 1932/1933............................ 6,250,000

1929/1930.............................. 4,100,000 1933/1934............................ 7,187,800

1930/1931............................ 4,700,000 1934/1935 2,905,500

1931/1932 ............................. 6,400,000 1935/1936.............................. 3,302,250

De för budgetåren 1928/1929—1932/1933 anvisade beloppen hava beviljats

under femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.

Av de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisade beloppen hava respektive

6,592,800, 2,660,500 och 3,223,250 kronor beviljats såsom reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, medan 595,000,

245,000 och 79,000 kronor anvisats såsom reservationsanslag till inlösen av

vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen hava uppförts

bland utgifter för kapitalökning, från och med innevarande budgetår

under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», och de senare under

femte huvudtiteln.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 68.

Efter denna inledning övergår jag till behandling av de olika frågor

rörande byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen, vilka äro av beskaffenhet att

nu böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

S:t Olofs sjukhus i Tisby.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 5—6, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 25 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

Den 17 juni 1932 föreskrev Kungl. Majit, att ett för 216 vårdplatser avsett

nytt sinnessjukhus skulle uppföras i Tisby.

Den 24 februari 1933 uppdrog därefter Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med ett av medicinalstyrelsen med

skrivelse den 3 februari 1933 överlämnat förslag uppföra sjukhuset för en

kostnad av högst 2,380,000 kronor.

För uppförande av sjukhuset har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande sammanlagt högst 1,950,000 kronor.

Innan jag går in på frågan örn medelsbehovet för nästa budgetår torde

jag här få redogöra för ett under år 1935 av Kungl. Majit avgjort ärende

angående sjukhusets förseende med elektrisk energi.

I skrivelse den 4 april 1935 anförde byggnadsstyrelsen, att Tisby stads

elektricitetsverk genom avtal, gällande en tidrymd av 20 år, med möjlighet till

förlängning därefter, förbundit sig att leverera all för sjukhuset erforderlig

elektrisk energi på villkor, som kunde godkännas av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen

och direktionen för sjukhuset. Örn den elektriska kraftcentral,

avsedd för tillfredsställande av sjukhusets hela behov av elektrisk energi,

vilken inginge i förutnämnda förslag till sjukhusets uppförande, icke behövde

utföras, framhöll styrelsen, skulle uppstå besparingar å den elektriska anläggningen

med 18,000 kronor, å ångpanneanläggningen med 18,000 kronor och

beträffande byggnadsarbetena med 6,000 kronor, eller med tillhopa 42,000

kronor. Driftkostnaderna kunde i båda fallen antagas bliva i stort sett desamma.

Byggnadsstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte föreskriva, att

sjukhuset icke skulle förses med elektrisk kraftcentral, ävensom godkänna

ett av styrelsen framlagt nytt förslag till ångcentral vid sjukhuset.

Enligt vad av skrivelsen framgick, hade medicinalstyrelsen förklarat sig

biträda byggnadsstyrelsens framställning.

Den 17 maj 1935 föreskrev Kungl. Maj:t, med ändring av vad därutinnan

bestämts genom beslutet den 24 februari 1933, att sjukhuset icke skulle förses

med elektrisk kraftcentral. Därjämte bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att låta utföra ångcentral vid sjukhuset i huvudsaklig enlighet

med det i styrelsens skrivelse den 4 april 1935 omförmälda förslaget.

I skrivelse den 29 augusti 1935 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn beredande av medel för nästa budgetår för byggnadsföretagets slutförande.

Styrelsen har därvid till en början behandlat frågan om anordnande

av gasledningar m. m. vid sjukhuset och avslutande av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus proposition nr 68.

kontrakt om gasleverans. I detta hänseende anför styrelsen föl

jande.

Det av medicinalstyrelsen med skrivelsen den 3 februari 1933 framlagda

förslaget till sjukhuset inrymde icke några kostnader för framdragande av

gas till detsamma. Emellertid hade sedermera underhandlingar förts med det

i Visby befintliga, aktiebolaget Svenska Gasverk tillhöriga gasverket örn leverans

av gas till sjukhuset. Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

hade medicinalstyrelsen med bolaget upprättat ett leveranskontrakt av den

6 augusti 1935, däri bolaget åtagit sig att leverera gas och bekosta framdragandet

av huvudgas]edning till sjukhusets tomtgräns. I skrivelse sistnämnda

dag hade medicinalstyrelsen, som för sin del tillstyrkte anordnandet

av ifrågavarande gasleverans, anhållit, att byggnadsstyrelsen ville låta uppgöra

ritningar och kostnadsberäkningar till ledningar och apparater inom sjukhusets

område samt hos Kungl. Majit göra framställning såväl örn tillstånd

till utförande av anläggningen som örn godkännande av kontraktet. Byggnadsstyrelsen

hade låtit uppgöra ritningar till gasledningarnas framdragande m. m.

över sjukhusområdet och hade beräknat kostnaderna för dessa ledningar, inklusive

schaktnings- och dylika arbeten, samt för gasspislar av olika slag

m. m. till 15,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen förordar, att gaslodningar m. m. komma till utförande

och att Kungl. Majit lämnar medicinalstyrelsen bemyndigande att med aktiebolaget

Svenska Gasverk teckna kontrakt örn gasleverans i enlighet med överlämnat

preliminärt kontrakt. Beträffande detta kontrakt tillåter jag mig hänvisa

till handlingarna i ärendet.

Byggnadsstyrelsen erinrar därefter örn att i förslaget till uppförande av

sjukhuset ej heller inginge avhär dningsfilter för vattenverket.

Enligt uppgift från Visby stads byggnadskontor hade vattenledningsvattnet

i staden en hårdhet av omkring 12 tyska hårdhetsgrader

och vid sådant förhållande syntes det styrelsen vara behövligt, att matarvatten,

för varmvattenberedning erforderligt vatten samt källvatten, avsett för

centralköket och tvättinrättningen, avhärdades. Kostnaderna för en dylik

filteranordning med tillhörande rörledningar hade beräknats till 8,000 kronor.

Styrelsen uppskattar sålunda totalkostnaderna för byggnadsföretaget till

(2,380,000 — 42,000 + 15,000 + 8,000) 2,361,000 kronor. Då för företaget beviljats

1,950,000 kronor och detsamma avses att fullbordas under nästa budgetår,

hemställer styrelsen alltså, att för samma budgetår måtte anvisas 411,000

kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 september 1935 tillstyrkt byggnadsstyrelsens

framställning.

I skrivelse den 8 november 1935 har sjukhusdirektionen gjort framställning

örn uppförande av ett växthus vid sjukhuset. Direktionen har

därvid anfört bland annat följande.

Direktionen funne det synnerligen önskvärt, att den nya sinnessjukhusanläggningen

i Visby utökades med ett växthus. Växthuset skulle icke

blott fylla sjukhusets behov av prydnadsväxter utan framför allt bereda

sysselsättning i terapeutiskt syfte åt manliga patienter vid sjukhuset. Det

vore uppenbart, att det ur kostnadssynpunkt måste vara fördelaktigast att

uppföra växthuset i samband med pågående nybyggnad, icke minst med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl Majus proposition nr 68. 5

hänsyn till möjligheten att anknyta värmeledningen i växthuset till elen centrala

värmeledningen. Enligt förslag, som direktionen låtit upprätta, skulle

kostnaderna för växthuset, frånsett värmeledningen, uppgå till 8,000 kronor

och utsikter funnes eventuellt att uppföra växthuset inom ramen av de kostnader,

som beräknats för hela sjukhusanläggningen.

Under åberopande av det anförda har direktionen hemställt, att Kungl.

Majit måtte begära riksdagens bemyndigande att, för den händelse beräknat

belopp för sjukhusets uppförande skulle därtill förslå, anordna ett växthus

i huvudsaklig överensstämmelse med direktionens förslag.

över framställningen hava utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen den

3 december 1935 och av byggnadsstyrelsen den 12 i samma månad.

Medicinalstyrelsen anför i huvudsak följande.

I allmänhet vore statens sinnessjukhus utrustade med växthus, avsedda att

dels tillgodose sjukhusen med prydnadsväxter och dels bereda sysselsättning

åt i sjukhusen intagna patienter. Uppförande av växthus hade dock ej

plägat ingå i programmen för sjukhusens uppförande utan hade med växthusens

uppförande liksom med trädgårdsanläggningarna i övrigt plägat anstå,

till dess sjukhusen tagits i bruk och vederbörande nyanställda befattningshavare

därstädes med stöd av vunna lokala erfarenheter kunnat uppgöra förslag

till trädgårdsanläggningarnas utformande. I överensstämmelse därmed

hade ej upptagits något växthus i programmet för S:t Olofs sjukhus nybyggnad.

I fråga örn detta sjukhus, där nyanläggningen innefattade uppförande

av nya byggnader för ett redan befintligt äldre sjukhus, förelåge dock

i viss mån andra förhållanden, i det att direktion, sjukhuschef och syssloman

m. fl. befattningshavare redan under byggnadstiden funnes på platsen.

Därest utsikt finnes att uppföra växthuset inom ramen för de beräknade

kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten, har medicinalstyrelsen icke

något att erinra mot bifall till direktionens framställning.

Byggnadsstyrelsen yttrar till en början beträffande ritningsförslaget, att

styrelsen förutsatte, att, därest växthuset skulle komma till utförande, ritningarna

efter ytterligare studium i behövliga delar omarbetades, så att de

kunde av styrelsen slutligt godkännas. Vad anginge kostnaderna, syntes dessa,

enligt hos styrelsen gjord överslagsberäkning, komma att för byggnaden jämte

värmeledning uppgå till omkring 20,000 kronor. Huruvida jämväl kostnaderna

för växthuset skulle kunna täckas av det beräknade anslaget för de pågående

nybyggnadsarbetena, kunde styrelsen ännu icke avgöra. Att så kunde bliva

förhållandet syntes dock icke vara uteslutet. Byggnadsstyrelsen tillstyrker för

sin del framställningen.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget i fråga om sjukhusets förseende

med gas finner jag böra genomföras. Jag tillstyrker alltså, att det av

medicinalstyrelsen med aktiebolaget Svenska Gasverk preliminäit ingångna

avtalet om gasleverans godkännes. Det föreslagna avhärdningsfiltret för sjukhusets

vattenledningsverk torde få anses nödvändigt. De sålunda tillstyrkta

anordningarna öka byggnadskost-naderna för sjukhuset med tillhopa 23,000

kronor. Å andra sidan uppstår emellertid en besparing av 42,000 kronor

genom den vidtagna omläggningen av sjukhusets förseende med elektrisk

energi. A de beräknade medlen för byggnadsföretaget, 2,380,000 kronor, av

epartement

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

b Kungl. Majus proposition nr 68.

vilka hittills anvisats 1,950,000 kronor, uppkommer alltså en nettobesparing av

19,000 kronor. För arbetenas avslutande under nästa budgetår anser jag böra, i

enlighet nied byggnadsstyrelsens framställning, anvisas (2,380,000 — 1,950,000

— 42,000 + 23,000) 411,000 kronor.

Av de för byggnadsföretaget sålunda beräknade medlen torde, örn de härtill

förslå och riksdagen icke har något att erinra däremot, få bekostas uppförande

av det av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen tillstyrkta växthuset.

Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 8—19, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 22 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

Den 25 januari 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta

verkställa ombyggnad av den s. k. Lilla Byggnaden vid S:t Sigfrids sjukhus

vid Växjö, vilken ombyggnad ingick i ett sedermera av mig i propositionen

nr 163 till 1935 års riksdag förordat förslag till renoveringsarbeten vid sjukhuset.

Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit vidare åt byggnadstyrelsen att

låta i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag utföra jämväl

övriga däri ingående renoveringsarbeten, under iakttagande av att nämnda

ombyggnad jämte övriga arbeten finge draga en kostnad av högst 1,077,000

kronor. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att det vid utförande av arbetena

skulle åligga byggnadsstyrelsen att, i samråd med medicinalstyrelsen, planlägga

och bedriva arbetena på sådant sätt att — i den mån så kunde ske utan

ökning av kostnaderna — vården och driften vid sjukhuset under arbetstiden

så litet som möjligt försvårades.

För utförande av renoveringsarbetena har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande sammanlagt högst 450,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1935 har byggnadsstyrelsen anfört, att, med den

relativt långsamma arbetstakt, som syntes böra tillämpas vid renoveringsarbetena,

dessa icke kunde fullbordas förrän vid utgången av år 1937. Återstående

medelsbehov för arbetena har styrelsen uppskattat till 450,000 kronor

för budgetåret 1936/1937 och 177,000 kronor för budgetåret 1937/1938. I enlighet

därmed har styrelsen hemställt, att för arbetenas fortsättande måtte för

nästa budgetår anvisas ett belopp av 450,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 september 1935 tillstyrkt framställningen.

Mot byggnadsstyrelsens framställning har jag icke någon erinran att göra

och beräknar alltså det för nästa budgetår erforderliga beloppet till 450,000

kronor.

Paviljong För sinnesslöa kvinnor vid Yipeliolms sjukhus i Lund in. m.

Frågan har behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 19—30, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 22—23 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 68.

Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 163 till 1935

års riksdag förordat förslag vid Vipeholms sjukhus i Lund uppföra en

paviljong, avsedd för vård av 150 svårskötta obildbara sinnesslöa kvinnor,

samt ett bostadshus för personal för en beräknad kostnad av tillhopa högst

770.000 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av arbetena till byggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 500,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1935 har byggnadsstyrelsen anmält, att arbetena

beräknades komma att fullbordas under budgetåret 1936/1937. På grund därav

har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de

för arbetena beräknade medlen (770,000 — 500,000) 270,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 september 1935 tillstyrkt framställningen.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1936/1937 torde beräknas

270.000 kronor.

Bostadshus för personal vid Salberga sjukhus i Sala,

Frågan har behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 30—36, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 23—24 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 163 till

1935 års riksdag förordat förslag vid Salberga sjukhus i Sala uppföra fyra

bostadshus för personal för en beräknad kostnad av tillhopa högst 207,000

kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för arbetenas påbörjande till byggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 110,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1935 har byggnadsstyrelsen — under förmälan

att arbetena beräknades komma att fullbordas under våren 1937 — hemställt,

att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de för byggnaderna beräknade

medlen (207,000 — 110,000) 97,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 september 1935 tillstyrkt framställningen.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1936/1937 torde beräknas

97.000 kronor.

Anslutning av avloppsledning för S:t Lars sjukhus till Lunds stads

avloppsledning och reningsverk.

Frågan har behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 36—39, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 24 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

Den 20 juni 1935 godkände Kungl. Majit ett i propositionen nr 163 till 1935

års riksdag framlagt avtal, vilket den 17 december 1934 och den 4 januari

1935 under förutsättning av Kungl. Majits godkännande avslutats mellan

medicinalstyrelsen och Lunds stads drätselkammare å stadens vägnar, angå
-

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 68.

ende anslutning för S:t Lars sjukhus i Lund till stadens avloppsledning,

under villkor bland andra att till staden erlades en anslutningsavgift av 60,000

kronor.

Samtidigt uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i nämnda proposition förordat förslag

vid sjukhuset anordna en för anslutningens genomförande erforderlig pumpanläggning

jämte tillhörande ledningar för en beräknad kostnad av tillhopa

högst 98,500 kronor samt ställde för arbetets utförande högst nämnda belopp

till byggnadsstyrelsens förfogande.

I skrivelse den 14 december 1935 har medicinalstyrelsen anmält, att enligt

vad styrelsen inhämtat pumpanläggnings- och ledningsarbetena komme att

färdigställas under budgetåret 1936/1937. Då anslutningen sålunda trädde i

verksamhet, vore staden, erinrar styrelsen, därmed berättigad till den i avtalet

stadgade anslutningsavgiften av 60,000 kronor. På grund därav hemställer

styrelsen örn anvisande av nämnda belopp för nästa budgetår.

För anslutningsavgiftens erläggande under nästa budgetår torde beräknas

60,000 kronor.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Frågan har behandlats i propositionen nr 163/1935 s. 39—60, statsutskottets

utlåtande nr 123/1935 s. 24 och riksdagens skrivelse nr 259/1935.

I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag

om upprättande av en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Såsom byggnadsplats föreslogs ett av lantförsvaret disponerat område

av stadsägorna 690 och 367, vilket är beläget sydost örn sjukhusområdet

och avskuret från detta genom den del av infartsvägen till staden söderifrån,

som kallas Sjukhusvägen. I samband med utredningen angående

klinikens upprättande hade förhandlingar förts örn anordnande av ny

infartsväg till staden söderifrån och Sjukhusvägens införlivande med sjukhusområdet.

En dylik omläggning av infartsvägen hade av vederbörande

myndigheter i allmänhet ansetts som en förutsättning för klinikens förläggning

till det föreslagna området. Jag framhöll i förevarande avseende, att

efter vad jag inhämtat det syntes kunna förväntas, att en tillfredsställande

lösning av vägfrågan utan alltför stort dröjsmål skulle kunna uppnås. Huvudsaken

vore uppenbarligen, att i denna sak ett avtal med staden kunde komma

till stånd, som garanterade, att vägomläggningen verkställts, då klinikbyggnaden

stöde färdig att tagas i bruk. Då denna förutsättning syntes föreligga,

ansåg jag anledning saknas att uppskjuta avgörandet i huvudfrågan. Jag utgick

därvid ifrån att åtgärder för byggnadsarbetenas påbörjande borde anstå,

tills de förhållanden, som sammanhängde med klinikens förläggning, på ett

betryggande sätt ordnats.

Förslaget angående kliniken omfattade även särskilda grunder för dess anordnande

och upprätthållande såsom avdelning av akademiska sjukhuset.

Detta äges av Uppsala universitet, men Uppsala läns landsting är i vissa av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 68.

seenden ekonomiskt ansvarigt för driftkostnaderna. Grunderna voro delvis

av natur att inverka på landstingets ekonomiska intressen.

Anläggningskostnaderna för kliniken — vilka av särskilda delegerade för

avgivande av förslag angående klinikens upprättande beräknats till 1,497,000

kronor — uppskattades av Kungl. Majit, i överensstämmelse med beiäkning

av byggnadsstyrelsen, till 1,597,000 kronor. I nämnda belopp ingick en summa

av 140,000 kronor för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler.

I skrivelse nr 259 anmälde riksdagen sitt beslut. Riksdagen yttrade därvid,

att det syntes riksdagen icke vara uteslutet, att kostnaderna för kliniken,

med iakttagande av största möjliga sparsamhet, skulle kunna nedbringas jämväl

under det av de delegerade beräknade beloppet. Det hade särskilt förefallit

riksdagen antagligt, att kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets

ekonomicentraler skulle kunna icke obetydligt reduceras. Riksdagen

hade sålunda funnit, att ett belopp av 1,450,000 kronor borde vara tillfyllest

för byggnadsarbetenas utförande. Yad den av mig berörda vägfrågan anginge,

hade riksdagen endast velat framhålla, att nämnda fråga borde före arbetenas

påbörjande genom avtal så ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades

statsverket. Yad jag i övrigt anfört i förevarande ärende hade icke givit riksdagen

anledning till erinran. Riksdagen hade alltså beslutat, att vid akademiska

sjukhuset i Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

förordat förslag upprättas en psykiatrisk klinik, förlagd å det för densamma

föreslagna området av stadsägorna 690 och 367, dock under förutsättning att

sådan omläggning av södra infartsvägen till Uppsala beslutades, att det för

kliniken avsedda området ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets

område, samt Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen

till dess kliniken vore färdig att tagas i bruk. Klinikens anslutning

till akademiska sjukhuset och dess upprätthållande såsom avdelning av

sjukhuset skulle ske enligt av mig förordade grunder. Byggnader för kliniken

och till densamma hörande personalbostäder skulle i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras för en beräknad kostnad av

högst 1,450,000 kronor. För budgetåret 1935/1936 beräknades 100,000 kronor.

Den 5 juli 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att — med beaktande

av vad i omförmälda proposition och riksdagsskrivelse anförts —

träda i förhandlingar med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att

särskilda kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra

infartsvägen till staden, att det för kliniken föreslagna området av stadsägorna

690 och 367 ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets i

Uppsala område. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen att så snart ske

kunde till Kungl. Majit inkomma med redogörelse för resultatet av nämnda

förhandlingar och förslag till det avtal i ämnet, som vid förhandlingarna befunnes

kunna komma till stånd.

Samtidigt uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att — med beaktande

av vad i propositionen och riksdagsskrivelsen anförts — i samråd med Uppsala

universitet och medicinalstyrelsen verkställa utredning angående föreliggande

möjligheter att nedbringa de i propositionen till 1,597,000 kronor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 68.

beräknade anläggningskostnaderna för kliniken till det av riksdagen för ändamålet

såsom tillfyllest ansedda beloppet av 1,450,000 kronor. Vid denna utredning

skulle byggnadsstyrelsen särskilt undersöka, huruvida kostnaden för

anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler kunde minskas.

Kungl. Maj:t anbefallde vidare samma dag länsstyrelsen i Uppsala län att

beieda länets landsting tillfälle att vid dess sammanträde år 1935 avgiva yttrande

angående de i förutnämnda proposition upptagna grunder för anordnande

och upprätthållande av kliniken såsom avdelning av akademiska sjukhuset,

vilka äro av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.

Med skrivelse den 28 november 1935 har byggnadsstyrelsen överlämnat

utredning och avtalsförslag i vägomläggningsfrågan.

Styrelsen anför till en början, att styrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts

uppdrag inlett förhandlingar med av stadsfullmäktige i Uppsala utsedda delegerade

rörande omläggning av södra infartsvägen till staden. I anslutning

till dessa förhandlingar hade från stadens sida framlagts tre olika alternativ

i frågan, vilka samtliga alternativ avsåge anordnandet av dels en ny huvudväg

dels ock en förbindelseväg för trafiken mellan de västra stadsdelarna och

Kungsängen. Beträffande innebörden av de olika alternativen framhåller

byggnadsstyrelsen följande.

Alternativ I. Huvudvägen droges från skärningspunkten mellan Kung

Jans väg och Stockholms vägen fram mellan slottet och akademiska sjukhuset

till Munkgatan och gaves, därest spårväg med dubbelspår skulle framdragas

i vägen, en bredd av 18.5 meter och i annat fall en bredd av 14.5 meter. Förbindelsevägen,

som alternativt vore tänkt att upptaga spårvägslinje, skulle

dragas i gränsen mellan det av arméns underofficersskola disponerade området

och den till utvidgning av akademiska sjukhusets område föreslagna

marken.

Alternativ 11. Huvudvägen droges från korsningen mellan Sjukhusvägen

och Ulleråkersvägen genom dalen mellan Kronåsen och arméns underofficersskolas

kasernomrade snett över fältet väster örn Upplands regementes kaserner

och fram till Stockholmsvägen. Enligt detta alternativ skulle spårväg med

dubbelspår förläggas till den nya huvudvägen, som skulle erhålla en bredd

av 26 meter. Förbindelsevägen skulle dragas i gränsen mellan nämnda kasernområde

och det utvidgade sjukhusområdet och skulle densamma icke upptaga

någon spårvägslinje.

Alternativ lil. Huvudvägen droges utefter Ulleråkersvägen nästan fram

till Ulleråkers sjukhus’ område öster örn Kronåsen och därefter i en båge

genom nordvästra hörnet av nämnda område och åt sydväst fram till Flottsundsvägen.

Även enligt detta alternativ skulle huvudvägen upptaga spårväg

med dubbelspår samt givas en bredd av 26 meter. Förbindelsevägen skulle

dragas på samma sätt som enligt alternativ I och icke upptaga någon spårvägslinje.

Av de sålunda framlagda alternativen hade, framhåller byggnadsstyrelsen,

såväl styrelsen som stadens delegerade funnit, att alternativ III icke lämpligen

borde komma ifråga. Yad alternativ I och II beträffade hade byggnadsstyrelsen

varken ur teknisk eller ekonomisk synpunkt något att i princip

erinra mot desamma.

Sedan förevarande fråga underställts stadsfullmäktiges prövning hade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

11

dessa, meddelar styrelsen, vid sammanträde den 15 november 1935 dels förklarat,

att staden under vissa angivna villkor vore villig att verkställa omläggning

av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig överensstämmelse

med alternativ I eller II, dels ock bemyndigat drätselkammaren att, bland

annat, närmare utarbeta ett förslag till avtal i frågan och i övrigt träffa de

ytterligare bestämmelser i avtalet, som kunde befinnas erforderliga, samt att

å stadens vägnar underteckna detsamma. Efter förhandlingar mellan byggnadsstyrelsen

och drätselkammaren hade, anför styrelsen vidare, upprättats

ett förslag till avtal rörande omläggning av ifrågavarande väg, vilket förslag

av drätselkammaren undertecknats. Enligt detta avtal förbunde sig Uppsala

stad, i vad på staden ankomme, att till dess kliniken vore färdig att tagas i

bruk hava fullbordat omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig

överensstämmelse med och efter det staden tagit ställning till något

av alternativen I eller II. För fullgörande av omförmälda åtagande uppställde

staden följande villkor, nämligen

a) att spårvägslinjen utefter dåvarande Sjukhusvägen ytterligare några år

framåt finge kvarligga i sin dåvarande sträckning;

b) att hinder från vederbörande myndigheter för vägens omläggning enligt

något av dessa alternativ icke mötte;

c) att för ändamålet erforderlig mark tillhörande kronan upplätes utan

kostnad för staden; samt

d) att särskilt bidrag till omläggningen erhölles av automobilskattemedel.

Byggnadsstyrelsen har icke något att erinra beträffande avtalsförslaget.

Tillika upplyser styrelsen, att medicinska fakulteten vid Uppsala universitet

i skrivelse till styrelsen den 21 november 1935 förklarat sig icke hava något

att erinra mot spårvägslinjens kvar liggande på sin dåvarande plats till och

med år 1942 — då spårvägsbolagets koncession upphörde — under förutsättning

att bolaget bekostade ett staket, som från spårvägslinjen avskärmade

klinikområdet.

Länsstyrelsen i Uppsala län har i utlåtande den 25 januari 1936 yttrat sig

beträffande vägomläggningsfrågan.

Vid övervägande av de olika alternativen för vägens framdragande hade

man, framhåller länsstyrelsen, att taga hänsyn till de intressen, som därvid,

förutom trafikens krav, från skilda håll gjorde sig gällande, och då särskilt de

militära och sjukvårdsintressena samt de intressen, som ur estetisk och naturskyddssynpunkt

borde tillgodoses. Länsstyrelsen anser, att förutom de såsom

I och II betecknade alternativen jämväl alternativ III, avseende en sträckning

öster örn Kronåsen förbi Ulleråkers sjukhus och fram till Elottsundsvägen,

skulle, därest erforderlig utredning och kostnadsberäkning verkställdes, visa

sig vara av beskaffenhet att böra i detta sammanhang komma under omprövning.

Beträffande sistnämnda alternativ anför länsstyrelsen vidare följande.

Alternativ lil borde vara det ur akademiska sjukhusets synpunkt fördel

aktigaste. För såväl Upplands regemente som för Ulleråkers sjukhus skulle

det visserligen innebära ett visst intrång, men förslaget kunde säkerligen

därutinnan lösas på ett tillfredsställande sätt. För det dåvarande förelåge

emellertid ingen fullständig undersökning beträffande alternativ III och stadsfullmäktiges

åtagande omfattade icke detsamma. Själva vägbyggnaden enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 68.

detta alternativ bleve antagligen något dyrare än enligt de övriga. Däremot

skulle kostnaderna för mark och husflyttningar bliva relativt obetydliga.

Några naturskyddsintressen skulle antagligen icke skadas genom en vägbygg11*^

enligt alternativ III, och ur trafiksynpunkt bleve vägen fullt tillfredsställande.

I fråga örn alternativ I och II yttrar länsstyrelsen följande.

Alternativ 11 kunde likaledes giva en ur trafiksynpunkt fullt tillfredsställande

lösning. För sjukhusets del förefölle det, som örn alternativet kunde

godtagas, dock borde man icke förbise, att vissa betänkligheter inom sjukhusets

direktion uttalats, för den händelse hela området i den s. k. grusgropen

skulle behöva tagas i anspråk för sjukhusbyggnaden. Länsstyrelsen

kunde dock ej finna annat än att denna invändning avsåge något, som läge så

långt i framtiden, att det icke behövde i detta sammanhang vara av avgörande

betydelse. Någon svårighet att vid alternativ II tillgodose berättigade önskemål

ur naturskyddssynpunkt syntes icke föreligga.

Det egentliga hindret för detta alternativ vore vad som framhållits från

militärt håll. Värdet av därifrån framförda betänkligheter undandroge sig

visserligen länsstyrelsens bedömande, men länsstyrelsen ville dock framhålla,

att chefen för Upplands regemente ifrågasatt möjligheten att för regementets

del förvärva mark, som ur övningssynpunkt kunde ersätta vad som

skulle tagas i anspråk för vägens framdragande.

Alternativ 1 kunde ur trafiksynpunkt icke anses likvärdigt med de båda

övriga, därför att förslaget räknade med en vägbredd av endast 14.5 meter.

Det vore knappast tänkbart, att spårvägen kunde ligga kvar i sitt dåvarande

läge mer än några få år framåt och heller icke, att den skulle kunna dragas

fram i vinkel efter underofficersskolans norra gräns genom grusgropen. Båda

dessa lägen för spårvägen skulle för sjukhusets del vara ofördelaktiga, och det

senare förslaget skulle vara för underofficersskolan synnerligen ogynnsamt.

Man syntes därför nödgas räkna med, att vägbanan enligt alternativ I måste

utbyggas även för spårvägen och då till en större bredd än för sådant fall beräknade

18.5 meter, vilken bredd för bilväg, gångbanor och cykelbanor jämte

spårväg måste anses alldeles för liten. En sådan breddning bomme säkerligen

att medföra ett avsevärt ingrepp i åsen och som följd därav ökade kostnader

samt på grund av markens beskaffenhet med säkerhet också vidtagande av

skyddsåtgärder med betongmurar eller dylikt. Partiet vore självfallet med

hänsyn till naturskydd och kulturhistoriska värden i hög grad ömtåligt.

Från sjukhusets synpunkt syntes denna sträcka innebära allvarliga olägenheter,

dels för det planerade centrala sanatoriet, dels för de avdelningar av

sjukhuset, som skulle komma att ligga närmast spår- och automobilvägen.

Under utredningen angående sanatoriets förläggning till den antagna platsen

hade också uttalats allvarliga farhågor för trafikens störande inverkan och av

ledamöter inom byggnadskommittén för sanatoriet hade dessa betänkligheter

ånyo framförts till länsstyrelsen.

För egen del ansåge länsstyrelsen, att dessa betänkligheter vore väl grundade

och att en så närbelägen väg med spårvägstrafik skulle kunna medföra

stora olägenheter för patienterna.

Ur militär synpunkt hade mot denna linje icke riktats någon anmärkning.

Däremot skulle ett utförande av vägföretaget efter alternativ I enligt länsstyrelsens

mening ur naturskyddssynpunkt medföra allvarliga olägenheter och

icke heller kunna genomföras utan att skada högt skattade estetiska värden.

Det vore därvid att märka, att ingreppen i slottsåsen säkerligen skulle behöva

bliva väsentligt större än vad byggnadsstyrelsen räknat med och såsom förut

framhållits behöva medföra en del vanprydande skyddsanläggningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 68.

Länsstyrelsen, som förklarar sig icke hava möjlighet att ingå på bedömande

av de hinder, som ur militär synpunkt kunde föreligga mot vägens

framdragande enligt alternativ II, anser detta alternativ ur andra synpunkter

vara att föredraga framför alternativ I. Länsstyrelsen erinrar emellertid, att

frågan örn denna väganläggning enligt gällande lag måste behandlas såsom ett

vägärende i vanlig ordning. Därför erfordrades dock fullständiga arbetsplaner

och kostnadsberäkningar, vilka icke såvitt länsstyrelsen hade sig bekant ännu

förelåge. Heller icke hade vederbörande väghållningsskyldiga yttrat sig över

förslagen.

Med nu ifrågavarande skrivelse har länsstyrelsen överlämnat vissa yttranden

angående omfattningen och värdet av den kronan tillhöriga mark, som

vid alternativ I och II skulle behöva tagas i anspråk, m. m. Beträffande dessa

yttranden må här anföras följande.

Domänintendenten i Uppsala län har i skrivelse den 22 januari 1936 lämnat

en detaljerad utredning i ämnet, till vilken jag får hänvisa. Här vill jag endast

nämna, att mark- och husflyttningskostnaderna för alternativ I uppskattats

till omkring 400,000 kronor och för alternativ II till 255,000 kronor. Huvuddelen

av ifrågavarande mark tillhörde statsverket.

Chefen för Upplands regemente har i skrivelse den 23 januari 1936 anfört

bland annat följande.

Regementets övningsförhållanden vore redan mycket ogynnsamma på grund

av övningsfältets ringa utsträckning och för militära övningar mindre lämpliga

beskaffenhet. Få truppförband inom armén hade det därutinnan sämre ställt

än regementet. Yarje beskärning av det dittillsvarande markområdet vore därför

för regementet synnerligen oläglig och mera kännbar ju närmare kasernerna

en sådan beskärning utfördes. Vid sådant förhållande vore båda alternativen

för regementet mycket ogynnsamma; alternativ I dock i väsentligt mindre grad

än alternativ II, vilket senare vore så ogynnsamt, att det i hög grad äventyrade

regementets utbildning. Regementet skulle vid alternativ II berövas dess

mest välbelägna och ur utbildningssynpunkt ovärderligaste mark, då vägen

skulle gå fram i omedelbar närhet av kasernen och i nära anslutning till några

mindre skogsdungar, som dagligen och stundligen toges i anspråk för olika

slag av övningar. Dessa övningar skulle, därest alternativ II genomfördes,

icke kunna bedrivas. Ur den synpunkten vore denna mark för regementet

oersättlig.

Chefen för arméns underofficersskola har i skrivelse den 22 januari 1936

framhållit, att alla underofficersskolan berörande synpunkter talade för alternativ

I, ehuru även vid dettas utförande vissa önskemål beträffande detaljer

komme att från skolchefens sida framföras.

Länsstyrelsen har vidare med sin förutnämnda skrivelse överlämnat ett av

drätselkammaren i Uppsala den 20 januari 1936 avgivet yttrande. I detta

meddelar drätselkammaren, att, mod anledning av medicinska fakultetens

yrkande om uppförande av ett staket, som avskärmade klinikområdet från spårvägslinjen

i dåvarande Sjukhusvägen, Uppsala spårvägs aktiebolag förklarat

sig villigt bekosta ifrågavarande staket.

Yad därefter angår anläggningskostnaderna för kliniken

har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 23 januari 1936 överlämnat en i detta

avseende verkställd utredning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

Inledningsvis meddelar styrelsen, att de tidigare utförda, förberedande

markundersökningarna kompletterats genom ytterligare provborrningar oell

genom upptagande av provgropar. Därvid hade resultatet av de tidigare markundersökningarna

bekräftats och förekomsten av vattenförande lerlager och

deras läge närmare bestämts. Med hänsyn till vad sålunda framkommit syntes

det byggnadsstyrelsen, att den i byggnadsförslaget angivna platsen för sjukhusbyggnaden

vore den lämpligaste. Däremot syntes bostadshusen erhålla

bättre grundförhållanden och alltså enklare grundläggning, örn de förlädes till

områdets södra del.

Byggnadsstyrelsen anför vidare, att styrelsen uppdragit åt arkitekten G.

Birch-Lindgren att, i samråd med professorn i psykiatri vid Uppsala universitet

B. J. Jacobowsky, verkställa en utredning rörande möjligheterna att nedbringa

själva byggnadskostnaderna för kliniken. Birch-Lindgren hade med

anledning därav i oktober 1935 framlagt ett förslag, vilket styrelsen betecknade

förslag I. Beträffande detta förslag yttrar styrelsen följande.

Laboratorieutrymmena inom sjukhusbyggnadens bottenvåning skulle enligt

förslag I något inskränkas samt även delvis förläggas till källarvåningen, varigenom

vissa personalbostäder skulle kunna inrymmas i denna byggnads bottenvåning.

Vidare hade övriga bostäder sammanförts i en byggnad i stället

för att enligt 1934 års förslag förläggas till två byggnader. Genom de i förslag

I sålunda avsedda ändringarna i byggnadsplanen skulle enligt en av

Birch-Lindgren verkställd beräkning byggnadskostnaderna nedbringas med

65.000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle emellertid dessa

ändringar i och för sig icke vara ägnade att minska kostnaderna med mera än

50.000 kronor, vilken besparing dock i verkligheten icke syntes vara att påräkna

till följd av inträffade prishöjningar å rörledningsarbeten m. m.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 21 november 1935 hade medicinska

fakidteten avgivit yttrande över förslag I och därvid framhållit vissa med detta

förslag förenade olägenheter. Särskilt hade fakulteten påpekat det olämpliga

och oekonomiska i att lägga bostäder för städerskor i sjukhusbyggnadens 3.3

meter höga bottenvåning. Fakulteten hade därjämte förklarat sig biträda av

Jacobowsky uttalad uppfattning, att någon principiell beskärning av det tidigare

framlagda lokalprogrammet för anläggningen icke kunde, i och för nedbringande

av kostnaderna, komma ifråga.

Byggnadsstyrelsen biträdde fakultetens uppfattning, att det icke kunde

anses ekonomiskt lämpligt att förlägga städerskebostäder till de dyrbara utrymmena

i sjukhusbyggnadens bottenvåning. Därtill bomme att det överhuvudtaget

icke kunde anses önskvärt att inrymma personalbostäder, liksom

ej heller undervisningslokaler och laboratorier, omedelbart under vårdavdelningar.

Risk för störningar mellan lokalerna skulle givetvis uppkomma, och i

varje fall skulle krävas vidtagandet av särskilda, med ökade kostnader förenade,

ljudisolerande anordningar i bjälklagen.

Medicinska fakulteten fastliölle, framhåller byggnadsstyrelsen, vid kravet

på att de allmänna vårdavdelningarna borde förläggas i två våningsplan, det

ena för män och det andra för kvinnor. Byggnadens planyta vore därför bunden

vid sina givna mått. Såsom den verkställda utredningen givit vid handen

behövde bottenvåningen, med den storlek denna alltså skulle erhålla, icke i

sin helhet utnyttjas för sjukhusändamål. Under sådana förhållanden hade

byggnadsstyrelsen funnit det lämpligast, örn de lokaler, som enligt förslag I

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68.

15

skulle inrymmas i sjukhusbyggnadens bottenvåning, i sin helhet därifrån utflyttades,

samt poliklinik, undervisningslokaler samt laboratorier i stället förlädes

till en väster örn sjukhusbyggnaden förlagd, med denna sammanbyggd

tvåvånings flygelbyggnad, under det att bostäderna, i likhet med vad som

avsåges i 1934 års förslag, skulle inrymmas i två bostadshus. Genom denna

anordning skulle sjukhusbyggnaden kunna minskas från 4 till 3 våningars

höjd, vilket med hänsyn till grundförhållandena å det för kliniken avsedda området

måste anses lämpligt, i det att byggnadens lägre höjd givetvis medförde

en minskad belastning av marken. Då sjukhusbyggnaden till följd av förekomsten

av en stor lerkörtel inom området icke kunde förläggas längre öster

ut än vad som tidigare föreslagits, skulle emellertid flygelbyggnaden komma

att något skjuta in på en del av området, som tills vidare skulle få disponeras

av arméns underofficersskola. Med hänsyn därtill och för erhållande av tillräckligt

utrymme för anordnande av lämplig tillfart till flygelbyggnaden måste

en mindre del av sistnämnda mark redan tagas i anspråk för kliniken. På därom

framställd förfrågan hade arméförvaltningens fortifikationsdepartementet meddelat,

att departementet icke hade något att däremot erinra.

Byggnadsstyrelsen hade, anför styrelsen vidare, låtit Birch-Lindgren i samråd

med Jacobowsky utarbeta ett förslag till lösning av den psykiatriska klinikens

lokalfråga enligt nämnda riktlinjer. Detta förslag, som styrelsen betecknade

förslag II, skulle enligt följande, av byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå

upprättade kostnadsberäkning draga samma kostnader som förslag I.

Kronor Kronor

Klinikbyggnaden.

Byggnadsarbeten ......................................................... 733,000

Ledningsarbeten ......................................................... 271,900

Linoleummattor............................................................ 16,800 ^ 700

Bostadshus för assistentsköterskor, elever och städerskor.

Byggnadsarbeten ........................................

................. 100,000

Ledningsarbeten ........................................

................. 39,600

Linoleummattor ...........................................

................. 3,000

142,600

Bostadshus för över sköter skor.

Byggnadsarbeten ........................................

................. 50,000

Ledningsarbeten ........................................

................. 19,600

Linoleummattor...........................................

................. 2,000

_ 71,600

Huvudledningar (för värme, gas, kall- och varmvatten samt

avlopp) .................................................

................. 8,000

Schaktning (för utvändiga ledningar) .............

................. 3,000

11,000

Iiulvert (gångbar) ......................................

72,000

Rörlculvert till bostadshusen ..........................

3,000

Vägar, planering, plantering och stängsel ........

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter .....

27,000

108,100

Summa kronor

1,457,000

Kostnader för andel i akademiska sjukhusets köks- och tvättinrättning och

därmed sammanhängande anläggningar ej medräknade i ifrågavarande belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 68.

Yttranden hade avgivits, upplyser byggnadsstyrelsen, av medicinalstyrelsen

den 21 januari 1936 rörande förslag I och II samt av medicinska fakulteten

samma dag rörande förslag II, och hade nämnda myndigheter förordat

ett genomförande av förslag II.

Den av byggnadsstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen och medicinska

fakulteten sålunda verkställda utredningen gåve vid handen, framhåller

byggnadsstyrelsen, att någon nämnvärd minskning av kostnaderna för

byggnadsarbetena icke kunde vinnas, därest icke det tidigare framlagda lokalprogrammet

beskures, vilket, såsom förut nämnts, medicinska fakulteten icke

funné sig kunna biträda, och skulle, såsom även nämnts, den kostnadsminskning,

som förslag I och II vore ägnade att medföra, i verkligheten icke vara

att påräkna med hänsyn till inträdda prishöjningar å rörledningsarbeten

m. m.

Byggnadsstyrelsen går därefter att behandla frågan örn kostnaderna för

klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler.

Styrelsen hade från direktionen för akademiska sjukhuset, anför styrelsen,

införskaffat ett yttrande av den 4 november 1935. Däri hade direktionen

lämnat en närmare redogörelse för de principer, som tillämpats vid bestämmandet

av kliniken påförd del av kostnaderna för den planerade utvidgningeD

av akademiska sjukhusets värmecentral samt köks- och tvättanläggningar,

och hade direktionen i anslutning därtill meddelat, att den för sin del funne

den kostnad, som påförts kliniken, icke kunna nedbringas.

Byggnadsstyrelsen hade, fortsätter styrelsen, under hand tagit del av de

utredningar, som legat till grund för beräknandet av totalkostnaderna för utvidgningen

av akademiska sjukhusets ekonomicentraler, vilka kostnader uppginge

till 90,000 kronor för värmecentralen samt 410,000 kronor för köks- och

tvättanläggningarna, och hade styrelsen, såvitt styrelsen utan ingående besiktning

på platsen kunde bedöma, funnit dessa belopp vara förhållandevis

lågt beräknade. Yad beträffar kliniken påförd andel av dessa kostnader eller

140,000 kronor, framhåller styrelsen följande.

Vid den av direktionen gjorda beräkningen syntes hänsyn icke i tillräcklig

grad hava tagits till att den avsedda utvidgningen och moderniseringen av

köks- och tvättavdelningarna komme icke endast kliniken utan även hela akademiska

sjukhuset till godo, samtidigt som någon ersättning icke syntes hava

beräknats för att redan befintliga ekonomilokaler jämte tillhörande personalbostäder

även komme att utnyttjas för klinikens räkning. Enligt styrelsens

mening syntes det emellertid icke vara möjligt att exakt bedöma, med vilka

belopp värdet av nämnda fördelar skulle fördelas mellan sjukhuset och kliniken.

På grund därav syntes det byggnadsstyrelsen vara mest rationellt att

vid en uppskattning av den andel av kostnaderna, som skäligen borde påföras

kliniken, utgå ifrån förhållandet mellan totala antalet vårdplatser inom sjukhuset

och antalet vårdplatser inom kliniken samt i proportion därtill fördela

värdet av de i hela sjukhusanläggningen ingående ekonomicentralerna. Detta

värde, inklusive ombyggnadskostnaderna, hade av byggnadsstyrelsen approximativt

beräknats till omkring 1,500,000 kronor. Då kliniken inginge med omkring

13 procent av det totala antalet vårdplatser, borde kliniken alltså för

anslutningen till akademiska sjukhusets ekonomicentraler påföras ett belopp

av omkring 200,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68.

17

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner byggnadsstyrelsen, att det beräknade

beloppet å 140,000 kronor för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets

ekonomicentraler i och för sig vore fullt skäligt och att detta belopp

rättvisligen icke kunde minskas. Styrelsen anser sig i detta sammanhang

böra framhålla, att, därest kliniken skulle förses med egen panncentral och

egna ekonomilokaler jämte bostäder för till desamma knuten personal, detta

skulle komma att draga en kostnad av mellan 300,000 och 400,000 kronor.

Under åberopande av den av byggnadsstyrelsen sålunda verkställda utredningen

förklarar byggnadsstyrelsen, att de i propositionen till 1,597,000

kronor upptagna kostnaderna för uppförandet av kliniken icke kunde nedbringas

utan att lokalernas storlek och omfattning reducerades, vilket ej vore

möjligt med det fixerade patientantalet. Samtidigt tillstyrker byggnadsstyrelsen,

att förutnämnda förslag II måtte läggas till grund för utförandet av byggnadsföretaget.

Styrelsen anhåller slutligen, att för företaget måtte för nästa

budgetår anvisas 600,000 kronor.

Uppsala läns landsting har den 5 september 1935 avgivit yttrande över

förutnämnda grunder för anordnande och upprätthållande

av kliniken såsom avdelning av akademiska

sjukhuset, vilka äro av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.

Landstinget anför följande.

Enligt de framlagda riktlinjerna för klinikens upprättande och anslutning

till akademiska sjukhuset samt drift skulle kostnaderna för byggnadernas

uppförande och utrustning bestridas av staten samt akademiska sjukhusets

samtliga kostnader för klinikens drift till fullo täckas genom en driftkostnadsersättning

från statsverket. Emot denna grundprincip, enligt vilken inga

kostnader av någotdera slaget skulle belasta sjukhuset och därmed eventuellt

kunna drabba landstinget, hade landstinget givetvis intet att erinra.

Formen för driftkostnadsersättningens beräknande syntes för det dåvarande

vara för landstinget betryggande, men huruvida detta framdeles under alla förhållanden

kunde bliva fallet, vore däremot vanskligare att avgöra. Landstinget

funne därför, att den i 12 § intagna föreskriften örn möjlighet till förhandlingar

under avtalstiden hade betydelse särskilt för det fall, att de förordade

reglerna för driftkostnadsersättningens bestämmande skulle anses leda till ett

icke avsett resultat, och förutsatte, att en motsvarande möjlighet till rättelse,

om anledning därtill skulle givas, komme att hållas öppen genom de av Kungl.

Majit utfärdade bestämmelserna.

Under denna förutsättning hade landstinget ej heller något att erinra mot

de föreslagna grunderna för driftkostnadsersättningens beräknande.

Då fjolårets riksdag beslöt upprätta en psykiatrisk klinik vid akademiska Departcmentssjukhuset

i Uppsala, skedde detta under den uttryckliga förutsättningen, att chefensådan

omläggning av södra infartsvägen till Uppsala beslutades, att det för

kliniken avsedda området ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets

område, samt att Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen

till dess kliniken voro färdig att tagas i bruk. Riksdagen uttalade

tillika, att den nämnda vägfrågan borde före arbetenas påbörjande

genom avtal så ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 68.

21I 30 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

Med hänsyn härtill har jag låtit mig angeläget vara att söka från staden

uppnå bindande utfästelser i angivna avseenden. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, hava dessa strävanden endast delvis lett till resultat. Från

Uppsala stad föreligger visserligen ett avtalsförslag, som innebär utfästelse

från stadens sida att omlägga vägen enligt ett av två angivna alternativ, mot

vilka ur nu förevarande synpunkter inga befogade erinringar kunna göras.

Emellertid föreligger icke ännu visshet, att frågan skall kunna lösas enligt

nämnda alternativ. Förberedelserna hava icke fortskridit så långt, att man

härutinnan kan bilda sig något fullt säkert omdöme. Och därtill kommer,

att från stadens sida till utfästelsen knutits vissa förbehåll av delvis rätt

obestämd karaktär. Jag bortser härvid från kravet på att spårvägen under

»ytterligare några år» skall få kvarligga i nuvarande sträckning. Därest

sagda villkor, såsom synes hava varit avsett, innebär, att fristen skulle utlöpa

år 1942, torde ingen allvarligare erinran däremot kunna framställas. Men

staden har därjämte påfordrat, bland annat, att kronan utan vederlag skall

avstå för vägomläggningen erforderlig mark samt att särskilt bidrag av

automobilskattemedel skall tillförsäkras staden för vägomläggningen. Till

dessa villkor synes mig slutlig ståndpunkt kunna tagas först då frågan örn

vägens sträckning i laga ordning prövats.

Till det nu sagda har jag vidare att foga den erinran, att riksdagen velat

begränsa kostnadssumman för kliniken till 1,450,000 kronor, därvid »det förefallit

riksdagen antagligt, att kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets

ekonomicentraler skulle kunna icke obetydligt reduceras». Den i dessa

avseenden verkställda ytterligare utredningen har, såsom jag förut framhållit,

givit negativt resultat. Kliniken med tillhörande personalbostäder kan

icke utan en ur driftsynpunkt oekonomisk reduktion av vårdplatsernas antal

uppföras för en kostnad understigande 1,457,000 kronor. Och vad anslutningsavgiften

beträffar, har någon reduktion av densamma icke stått att utverka.

Under dessa omständigheter nödgas jag vidhålla min i fjol uttalade uppfattning,

att för kliniken bör beräknas den av myndigheterna angivna kostnadssumman

1,597,000 kronor.

På grund av det läge, vari vägfrågan, enligt vad jag förut anfört, befinner

sig, synes man tyvärr icke kunna ställa i utsikt, att byggnadsarbetena skola

kunna påbörjas förrän tidigast under senare delen av nästa budgetår. Vid

sådant förhållande torde det få anses tillfyllest att beräkna ett belopp av

275,000 kronor för ändamålet under budgetåret 1936/1937. Emellertid ligger

det i sakens natur, att beräkningarna rörande såväl tidpunkten för byggnadsarbetenas

påbörjande som medelsbehovet under föreliggande omständigheter

måste bliva ganska osäkra. Enär avsikten är att såväl kliniken som de arbeten,

jag i det följande går att föreslå vid Ulleråkers sjukhus, i likhet med andra

större dylika byggnadsföretag, skola utföras i byggnadsstyrelsens egen regi,

åsyftar jag att med stöd av det allmänna bemyndigande, som i sådant avseende

plägat lämnas Kungl. Majit, hemställa örn den jämkning i fördelningen

av de för nämnda båda företag beräknade medlen, som ur praktisk

synpunkt må befinnas påkallad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

19

Renovering av Ulleråkers sjukhus vid Uppsala.

I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag s. 60—61 anmälde jag, att medicinalstyrelsen

med skrivelse den 12 februari 1935 överlämnat utredning angående

renovering av Ulleråkers sjukhus vid Uppsala för en beräknad totalkostnad

av 5,850,000 kronor samt hemställt, att medel för renoveringens påbörjande

måtte äskas hos riksdagen. Jag framhöll dock tillika, att jag förvissat

mig örn att ett uppskov på något år med renoveringsplanens förverkligande

icke skulle medföra alltför stora olägenheter, och i enlighet med mitt

förslag framlades icke planen för 1935 års riksdag. Visserligen kommer jag

nu att ingå i närmare prövning av allenast viss del av utredningen, nämligen i

vad den avser i sjukhusets kraftcentral och vattenverk jämte vissa personalbostäder,

men jag har funnit det önskvärt att i ett sammanhang framlägga

huvuddragen av medicinalstyrelsens utredning i dess helhet.

I skrivelsen den 12 februari 1935 lämnar medicinalstyrelsen inledningsvis

en redogörelse för de nuvarande sjukhusbyggnaderna,

vilken är av i huvudsak följande innehåll.

Ulleråkers sjukhus (förutvarande Uppsala hospital och asyl) bestode av

två skilda byggnadskomplex, norra sjukhuset (förutvarande hospitalet) och

södra sjukhuset (förutvarande asylen).

Norra sjukhuset omfattade av sjukvårdsbyggnader dels en kvinnoavdelning,

inrymd i tre byggnader, nämligen huvudbyggnaden, uppförd, respektive

tillbyggd i tre perioder under åren 1835—1864 och omändrad år

1900, använd för lugna och halvoroliga sjuka, (98 platser), paviljongen för

oroliga, uppförd år 1876 och ombyggd år 1910, (42 platser), samt länspaviljongen,

en förut länet tillhörig upptagningsanstalt, sedermera övertagen

av staten, använd för lugna och halvoroliga sjuka, uppförd år 1905, (34

platser), dels ock mansavdelningen, en stor, år 1882 uppförd byggnad med

underavdelningar för alla kategorier av sjuka, även en avdelning för högre

betalande rumspatienter, (272 platser).

I sistnämnda byggnad läge dessutom en panncentral, bageri, kyrksal, föreläsningssal,

apoteks- och laboratorielokaler, vissa familjebostäder m. m.

Av övriga byggnader kunde nämnas administrationsbyggnaden — förutvarande

kronobränneri, som år 1806 ombyggts till lasarett — år 1855 påbyggd

och inrättad för administrationsändamål, med expeditionslokaler, bostadslägenheter

för en överläkare, syssloman m. m., samt nyare och äldre bostadshus

samt byggnader för trädgården och jordbruket.

Södra sjukhuset, som tagits i bruk år 1900, omfattade sex stora sjukvårdsbyggnader,

tre för vartdera könet, nämligen A-paviljongerna, för lugna,

(126 + 126 platser), B-payiljongerna, för halvoroliga, (180 + 180 platser), samt

C-paviljongerna, för oroliga, (94 + 94 platser), vilka bildade yttergrupperna i

komplexet. I mittlinjen läge adminisrationsbyggnaden, med expeditioner,

apoteks- och operationslokaler, bostäder för läkare och uppsyningspersonal,

festsal m. m., vidare panncentral och tvättbyggnad, centralkok, snickarverkstad

med bostadslägenheter, målarverkstad, m. fl. smärre byggnader (bostadshus).

Längst söderut läge ett antal bostadshus för gift personal.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 68.

Styrelsen erinrar i fortsättningen om att styrelsen i skrivelse den 13 juni

1930 anhållit -om bemyndigande att verkställa utredning angående

sjukhusets renovering samt därvid framhållit i huvudsak följande.

Åtskilliga större moderniseringsarbeten hade visat sig särskilt behövliga.

Detta gällde i främsta rummet omläggning av sjukhusets värmeledning och

i samband därmed centralisering av ångpanneanläggningen. Den örn- och tillbyggnad,

som därför skulle erfordras vid södra sjukhusets central, därest

denna skulle tillgodose hela sjukhuset, bleve mycket omfattande och försvårades

genom att byggnaden med kolgård och kolkross läge inklämd mellan

sjukvårdspaviljonger och köksbyggnad till stor otrevnad för närmaste sjukavdelningar.

Uppförandet på annan plats av ny ångcentral med kolgård

borde därför tagas i övervägande. Den skulle kunna förläggas invid Fyrisån,

så att kostnaden för koltransporterna till anstalten nedbringades. — Sjukhusets

bageri hade i mansavdelningsbyggnaden vid norra sjukhuset synnerligen

trånga och otidsenliga lokaler. Bakugnen vore 30 år gammal. Utvidgning

å dåvarande plats kunde icke ske. Anläggandet av nytt modernt

bageri vore därför mycket behövligt. Som lokal därför ifrågasattes dittillsvarande

snickarverkstaden, som kunde erhålla erforderligt ökat utrymme

i södra panncentralens lokaler. Det gamla bageriets lokaler kunde användas

för behövliga personalmatsalar. — Expeditionslokalerna i den låga

souterrainvåningen av norra sjukhusets administrationsbyggnad vore otillfredsställande,

mörka och ohygieniska samt därtill otillräckliga. Deras excentriska

belägenhet i ena ändan av det vidsträckta sjukhusområdet vore ävenledes

mindre lämpligt. Inredandet av administrationslokaler kunde lämpligen ske

i den mera centralt belägna mansavdelningsbyggnaden, där det utrymme,

sorn upptoges av föreläsningssalen och en för sitt ändamål synnerligen obekväm

bostadslägenhet för förste läkaren, borde därför utnyttjas. En ny läkarbostad

för förste läkaren vore sålunda behövlig. I nybyggnad för detta ändamål

borde inredas familjebostad jämväl för en gift andre läkare, som bebodde

tre rum utan kök i administrationsbyggnaden. — Av dåvarande överläkaren,

professorn Alfred Petrén hade jämväl ifrågasatts dels uppförande vid norra

sjukhuset av en ny paviljong för oroliga kvinnor, med ett 30-tal platser, motiverad

av det lägre antalet kvinnoplatser i jämförelse med mansplatserna vid

sjukhuset (den dåvarande paviljongen för oroliga kvinnor skulle apteras för

halvoroliga), dels uppförandet av bostadshus för sköterskor i samband med

användandet för sjukvårdens behov av flertalet inom avdelningarna belägna

mindre lämpliga personalrum.

Sedan Kungl. Majit den 25 juli 1930 lämnat bemyndigande till utredningen,

yttrar styrelsen vidare, hade styrelsen verkställt densamma under medverkan

av Petrén — och efter dennes avgång efterträdaren professorn B. Jacobowsky

— sysslomannen T. Nordsjö samt arkitekten C. Westman och — till en början

som Westmans medhjälpare och därefter i egenskap av styrelsens arkitekt —

arkitekten Hakon Ahlberg, vilken uppgjort ritningar och förslag i avseende

å byggnadsarbeten. Vidare hade styrelsen anlitat ingenjören Hugo Theorell

beträffande uppvärmnings- och ventilationsanordningar, ingenjören John Bergström

beträffande vattenverk, vatten- och avloppsledningar samt reningsverk

för spillvatten och sanitära anläggningar ävensom Elektriska prövningsanstalten

beträffande elektriska anläggningar. Därjämte hade vid planläggning

av tvättinrättningen sysslomannen A. Nordfeldt och vid planläggning av

snickarverkstaden arkitekten V. Rieger konsulterats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

21

Utredningen hade, fortsätter styrelsen, följt de i styrelsens omförmälda

framställning den 13 juni 1930 angivna riktlinjerna, om ock i vissa avseenden

avvikelser från desamma föreslagits. Sedan 1929 års riksdag beviljat 234,500

kronor för införande av w. c.-system å sjukhuset, hade Kungl. Majit den

26 juni 1931 föreskrivit, att med anordnandet därav skulle anstå i avvaktan

på utredningen angående renovering av sjukhuset samt att det för

ändamålet beviljade beloppet icke skulle utgå. Denna w. c.-anläggning inginge

i förslaget, modifierad med hänsyn till föreslagna byggnadsarbeten.

Likaså omfattade förslaget av styrelsen tidigare ifrågasatt anordnande av

vatten- och avloppsledningar för de söder örn sjukhuset belägna bostadshusen.

För avloppsledningsanläggningen föresloges reningsverk för spillvatten.

Vattenverket föresloges skola renoveras, utvidgas och kompletteras med avhärdningsanordning.

I samband med de genomgripande omläggningarna av

nämnda lednings- och andra tekniska anordningar hade det ansetts riktigt att

även inom byggnader, som icke berörts i styrelsens tidigare framställning,

föreslå sådana ändringsarbeten, vilka med hänsyn till det gamla sjukhusets i

många avseenden otidsenliga skick synts ändamålsenliga. Därigenom hade

förslaget kommit att omfatta en genomgående renovering, efter vilken sjukhuset

enligt styrelsens mening komme att bliva örn icke likvärdigt med en nyanläggning

så dock att nära motsvara de anspråk, som kunde ställas på ett

nutida sinnessjukhus.

Beträffande renoveringsförslaget, i vad det avser byggnadsarbeten,

hänvisar styrelsen till en av Ahlberg upprättad redogörelse. I

denna anföres huvudsakligen följande.

De byggnadsarbeten, vilka upptagits i förslaget, kunde uppdelas i huvudgrupperna

A—E.

A. Byggnadsarbeten, som erfordrades för genomförande av ny värmeledning,

av vatten- och avloppsledningar med tillhörande installationer samt av

elektriska anläggningar.

Arbeten under denna grupp vore i huvudsak följande: nytt ångpannehus,

kolgård, kulvertgångar för huvudledningar, håltagningar och efterlagningar

för rörledningar inom befintliga byggnader, flyttning av väggar och andra

byggnadsarbeten, som erfordrades för inredande av \v. c.-rum, inredande av

\v. c.-rum i befintliga bostäder för gift personal samt transformatorrum, rum

för varmvattenberedare etc.

Då samtliga dessa arbeten direkt betingades av det nya systemet för uppvärmning

samt av införandet av förbättrade sanitära och elektriska anläggningar,

syntes de i detta sammanhang icke behöva särskilt motiveras. Beträffande

ångpannehusets placering borde dock anmärkas, att densamma föi’- anletts av önskemålet att kunna direkt från pråm i Fyrisån avlasta kol till

kolgården, varigenom transportkostnaderna komme att väsentligt nedbringas.

Ehuru ett mera centralt läge för ångpannehuset skulle medföra minskade anläggningskostnader

och även i någon mån minskade driftkostnader, hade en

av Hugo Theorell ingenjörsbyrå utförd utredning visat, att dessa fördelar

skulle motvägas av de ökade transportkostnader, som därvid skulle uppkomma.

Från sjukvårdshygienisk synpunkt vore det också ett trängande

önskemål, att såväl ångpannehuset med sina maskiner och verkstäder som ock

framför allt kolgården och transportvägarna för kolet komme på ett tillräckligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

avstånd från vårdbyggnaderna. Grundförhållandena vore på den föreslagna

platsen för ångpannehuset goda, och markens lutning hade utnyttjats °för

erhållande av direkt tillgång utifrån till lokaler i olika plan. Byggnaden föresloges

utförd av armerad klinkerbetong med tak av plåt och träpanel.

Kostnader för transportbana till kolgården samt för cisterner etc. till

reningsverket vore upptagna bland kostnader för värmeledning, respektive

vatten- och avloppsledningar.

Den sammanlagda kostnaden för byggnadsarbeten inom denna grupp, inklusive

den del av kostnader för oförutsedda utgifter, arvoden etc., som tillhörde

densamma, beräknades approximativt till 628,000 kronor.

B- Byggnadsarbeten, som betingades genom önskvärda utvidgningar och förbättringar

av ekonomi-, verkstads- och administrationslokaler, patienternas

och personalens samlingsrum, etc.

För tillgodoseende av dessa önskemål hade bland annat använts de lokaler,

som vid utrymmande av de gamla panncentralerna för södra sjukhuset och

för norra sjukhusets mansavdelning bleve lediga.

Tvättinrättningen, vilken vöre sammanbyggd med pannhuset, hade trånga

och ur driftsynpunkt olämpligt disponerade lokaler i två våningar. Genom

panncentralens förflyttning bleve det möjligt att förlägga tvättinrättningen i

en våning, med ur driftsynpunkt rationell uppställning av maskiner. Dessutom

hade ökat utrymme erhållits för bostadsrum åt tvättinrättningens och

bageriets personal.

Bageriet, som vore beläget inom norra sjukhusets mansavdelning, vore

synnerligen föråldrat, ohygieniskt och tungskött. Genom anlitande av en

del av det gamla pannrummet samt genom tillbyggnad hade utrymme vunnits

för ett rationellt anordnat bageri med elektrisk kedjeugn.

Snickarverkstaden, vilken vore inrymd i bottenvåningen av en byggnad

inom södra sjukhusets område, vore alldeles otillräcklig och otidsenligt

anordnad. För densamma föresloges en nybyggnad i trä i samband med den

befintliga nya målarverkstaden. Dåvarande snickarverkstaden inreddes till

bostadshus för gift personal, varav behov förefunnes. övre våningarna i

samma byggnad vore redan förut inrättade för samma ändamål.

Administrationslokalerna, av vilka flertalet vore förlagda i en av sjukhusets

äldsta byggnader, belägen vid sjukhusområdets nordgräns, borde

med hänsyn till det stora avståndet till de å områdets södra del belägna

ekonomicentralerna och stora sjukvårdskomplexen hava ett mera centralt läge.

De vöre dessutom i och för sig otillräckliga och otidsenliga. Nya lokaler för

administration föresloges därför inredda inom mittpartiet av sjukhusets norra

mansavdelning, varvid bland annat en äldre synnerligen olämpligt anordnad

läkarbostad, en kasinosal, vilken under senaste decenniet därjämte fungerat

såsom föreläsningssal, m. m., foges i anspråk. De utrymda lokalerna inom dåvarande

administrationsbyggnaden skulle användas dels fortfarande såsom

direktionsrum, dels till patientbibliotek, förestånderskeexpedition och bostad

etc.

Samlingssalen inom södra sjukhusets administrationsbyggnad och kyrksalen

i norra sjukhusets mansavdelning underkastades en synnerligen välbehövlig

uppsnyggning.

Matsalar för personalen inom norra sjukhuset, vilka för det dåvarande vore

utspridda på tre skilda ställen samt av olämplig beskaffenhet, inreddes inom

den del av norra mansavdelningens mittparti, som förut varit upptagen av

bageri och delvis av pannrum. I samband därmed anordnades även ett par

sällskapsrum för personal. Vidare inreddes där en mindre föreläsningssal och

telefonväxel med tillhörande utrymmen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68. 23

I undre delen av förutvarande panncentral för norra sjukhuset inreddes en

badavdelning för personal, som icke hade annan tillgång till bad.

Byggnadsarbeten tillhörande denna grupp, inklusive oförutsedda utgifter,

arvoden etc., beräknades approximativt till 389,000 kronor.

C. Byggnadsarbeten, som avsåge att bereda den ogifta personalen bostäder

inom särskilda bostadshus, ersättande av familjebostäder inom vårdavdelningarna

med friliggande bostadshus, etc.

Den ogifta personalens bostadsrum vore i huvudsak utspridda inom vårdavdelningarna.

Dessa rum föresloges tagna i anspråk för välbehövlig utvidgning

av respektive vårdavdelningar. För personalen uppfördes särskilda

bostadshus i trä i två våningar. För att lättare inpassa dessa bostadshus i

den befintliga skogsvegetationen samt för att undvika karaktären av kasern,

hade bostadshusen uppdelats i mindre enheter, varigenom även ett enklare

och billigare byggnadssätt kunnat användas.

De föreslagna nya bostadshusen, som erhölle ett centralt läge mellan norra

och södra sjukhuset, vore följande: ett bostadshus för skötare, tre bostadshus

för sköterskor, ett bostadshus för översköterskor samt ett bostadshus för två

eller tre läkare.

Bostadshusen för skötare och sköterskor vore inrättade dels såsom enkelrum

örn cirka 10 kvm golvyta, dels såsom dubbelrum örn cirka 15 kvm golvyta.

Samtliga rum hade tvättställ med rinnande vatten och fasta garderober. I

varje våning funnes två w. c. samt ett badrum och ett tekök. På vinden vore

dessutom i varje byggnad inrymda fyra rum, vartdera avsett för två semestervikarier.

Tillsammans inrymde byggnaderna plats för 84 sköterskor och 24

kvinnliga semestervikarier samt 24 skötare och 8 manliga semestervikarier.

Bostadshuset för översköterskor innehölle rum med sovalkov, mindre

tambur och garderob. Den sammanlagda ytan av ett sådant rum med biutrymmen

vore cirka 20 kvm. "Varje rum vore försett med tvättställ med rinnande

vatten. I varje våning vore inrättat gemensamt w. c. och i byggnaden

ett gemensamt badrum och ett tekök. Byggnaden innehölle rum för 13 översköterskor.

Dessutom funnes två extra rum, vartdera örn cirka 10 kvm för

elever eller dylika.

Såsom ersättning för två äldre olämpligt inrättade och belägna läkarbostäder

inom norra sjukhusets mansavdelning och södra sjukhusets manspa

vil jong A hade upptagits ett bostadshus för läkare, innehållande tvenne

familjebostäder, vardera örn fem rum, jungfrukammare och kök. Den ena av

dessa vore så inrättad, att den eventuellt kunde uppdelas i en lägenhet om tre

rum, jungfrukammare och kök samt en dubblett.

Förutom dessa nybyggnader hade i förutvarande snickarverkstaden inretts

två familjebostäder, vardera om två rum och kök. övriga bostäder inom

denna byggnad hade upprustats och försetts med w. c. En överläkarbostad

samt en sysslomansbostad i förutvarande norra administrationsbyggnaden hade

renoverats och ett par bostadsrum (dubbletter och enkelrum) för personal

hade inretts därstädes. •

Byggnadsarbeten tillhörande denna grupp beräknades, inklusive kostnader

för oförutsedda utgifter, ritningar och administration, approximativt betinga

en kostnad av 611,000 kronor.

D. Byggnadsarbeten, som avsåge beredande av ökat antal vårdplatser, otidsenliga

vårdavdelningars allmänna förbättring, underlättande av personalens

arbete etc.

Arbeten inom denna grupp berörde i större eller mindre grad alla sjukvårdsbyggnader,

vilka samtliga vore gamla och delvis mycket otillfreds
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 68.

ställande. Enär norra sjukhusets byggnader i regel vore äldre och av sämre

beskaffenhet än södra sjukhusets, vore de föreslagna renoveringarna iner omfattande

i de förra än i de senare.

Mest omfattande vore de föreslagna åtgärderna i två av norra sjukhusets

frenne kvinnopaviljonger, nämligen paviljongen för oroliga kvinnor, uppförd

år 1876 och ombyggd år 1910, samt länspaviljongén, uppförd år 1905, för lugna

och halvoroliga kvinnor.

o Genom påbyggnad av dessa bägge paviljonger, som i huvudsak hade en

vånings höjd, till fulla två våningar, hade väsentligast utvunnits den platsvinst,

som varit erforderlig för fyllande av behovet av ökat antal kvinnliga

vårdplatser. Paviljongen för oroliga kvinnor, som med normal beläggning inrymde

42 sängar, hade genom påbyggnaden erhållit tillsammans 67 sängar: för

länspavil jongén vore motsvarande siffror 34 och 63 sängar. I samband nied

ombyggnaden hade genomförts diverse förbättringar inom avdelningarna, såsom

ändamålsenligare övervakningsavdelningar, förbättrade entréförhållanden,

kapprum m. m., rymligare och bättre belägna badrum, större dagutrymmen

m. m. Genom ombyggnaderna skulle även vinnas en lugnare och ur underhållssynpunkt

ändamålsenligare utformning av byggnadernas yttre.

Inom den byggnad, som mrymde återstående delen av norra sjukhusets

kvinnliga patienter (avdelningarna 1—5), vore de föreslagna förändringarna

av mindre omfattning och avsåge väsentligast en allmän förbättring av de

synnerligen föråldrade vårdavdelningarnas disposition med avseende på behandlingsmöjligheter,

övervakning och hygien. Ett antal delvis under jorden

belägna och ur hygienisk synpunkt odugliga enkelrum för patienter hade

apterats till förråd, matsalarna för personal hade inrättats till arbets- och matsalar

för patienter, vårdavdelningarna hade försetts med behövliga dagrum,

snyggningsrum, expeditionsrum, skölj- och torkrum etc. Genom förändringarna

hade även vunnits någon ökning av antalet vårdplatser.

De förändringar, som berörde norra sjukhusets manspaviljong vore likaledes

av relativt liten omfattning. Denna stora byggnad, som tagits i bruk år

1882, vore emellertid i behov av en allmän upprustning, för vilken skulle

närmare redogöras under punkt E. De föreslagna förändringarna inom vårdavdelningarna

avsåge väsentligast en allmän modernisering med bättre övervakningsmöjligheter,

ändamålsenligare disposition av avdelningarna, samt inrättande

av nödvändiga skölj- och torkrum, snyggningsrum, förråds- och expeditionsrum,

kapprum m. m., välbehövliga större dagutrymmen, bättre belysning

i Vissa korridorer etc., erforderliga utrymmen för arbetsterapi samt en allmän

förbättring av hygieniska förhållanden. Genom ombyggnad av en trappa hade

beretts särskild tillgång till avdelning 10 (rumspatienter). Avdelning 13 hade

försetts med en veranda för friluftsarbete sommartid. I jordvåningen av den

norra flygeln hade inrättats ett laboratorium.

Kravet på ökade utrymmen för diverse ändamål inom vårdavdelningarna

hade omöjliggjort någon nämnvärd ökning av antalet vårdplatser inom denna

byggnad.

Södra sjukhusets byggnader hade tagits i bruk år 1900 och vore sålunda av

betydligt senare datum än den nyssnämnda byggnaden inom norra sjukhuset

samt befunne sig i bättre skick. Avdelningarna inom desamma vore emellertid

från början avsedda endast för kroniska fall och i många avseenden, såsom

beträffande möjligheter till olika patientkategoriers särskiljande, lokalernas

inbördes placering, tillgång på biutrymmen etc., olämpliga med hänsyn till

sjukhusets användning såsom huvudavdelning under egen sjukvårdsläkare,

för alla sjukdomsfall, även akuta.

Paviljongerna vore på vardera könssidan tre, betecknade med A för lugna,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 68.

B för halvoroliga samt C för oroliga patienter. De med samma bokstav betecknade

paviljongerna vore sinsemellan i huvudsak lika och de föreslagna

förändringarna därför också i stort sett analoga, ehuru vissa modifikationer

företagits med hänsyn till olikartade förhållanden inom de olika könsavdelningarna.

Inom A-paviljongerna hade ökat utrymme vunnits bland annat genom borttagande

av en familjebostad med tillhörande trappa på manssidan, varjämte,

utan ökning av avdelningarnas antal, bättre möjligheter till patienternas särskiljande

åstadkommits genom inrättande av flera smärre underavdelningar,

avsedda för övervakning. En mindre ökning av platsantalet hade utvunnits.

Mot söder hade utbyggts en liggveranda för tuberkulösa patienter.

Inom B-paviljongerna vore de föreslagna förändringarna av större omfattning.

Dessa bägge byggnader, avsedda för halvoroliga, delvis dementa och

orenliga patienter, inrymde för det dåvarande vardera två mycket stora avdelningar

(cirka 80 platser i varje avdelning), förlagda vertikalt i var sin

halva av byggnaden. Då byggnaden hade en höjd av tre våningar jämte för

patienterna använd källare, med matsalar, och vind, med arbetssalar, vore dessa

avdelningar synnerligen tungskötta och obekväma såväl för personal som

patienter. Det hade därför och även med hänsyn till det heterogena patientmaterialet

ansetts särdeles angeläget att genom en annan disposition av byggnaden

öka avdelningarnas antal, undgå deras uppdelning på flera våningar

och samtidigt erhålla bättre kommunikationer i vertikalled. Enligt förslaget

skulle varje byggnad uppdelas i tre avdelningar, en i vardera våningen. För

bättre vertikalförbindelse föresloges anordnande av en rymlig hiss, förlagd i

särskild utbyggnad från ena flygeln, då det visat sig praktiskt taget omöjligt

och även ur ekonomisk synpunkt olämpligt att förlägga densamma inom dåvarande

byggnadskropp, rörläggning av hissarna i byggnadens mittparti hade

även undersökts men hade med hänsyn till avdelningarnas disposition icke

befunnits tillfredsställande.

Förändringen av avdelningarna hade givetvis nödvändiggjort en del omläggningar

i lokalernas användning, varjämte behovet av flera och ändamålsenligare

biutrymmen tillgodosetts. Utökade lokaler för arbetsterapi samt förrådsrum

hade även föreslagits.

Förändringarna i C-paviljongerna vore åter av relativt mindre omfattning.

De avsåge bland annat inredande av snyggningsrum och kapprum samt av ett

antal enkelrum med förbindelse till övervakningssalarna. Dessutom föresloges

en del övriga åtgärder för avdelningarnas förbättring, såsom inrättande av ett

par badrum etc.

Genom förändringarna i södra sjukhusets byggnader hade även utvunnits

en ökning av antalet patientplatser med 22.

Den vid renoveringen uppkommande totala ökningen av antalet platser för

patienter inom hela sjukhuset beräknades till 141, varav 99 för kvinnor

och 42 för män.

Den totala kostnaden för byggnadsarbeten tillhörande avhandlade grupp

D. beräknades, inklusive kostnader för oförutsedda utgifter, ritningar och

administration, till approximativt 1,104,000 kronor.

E. Inre och yttre reparationer i allmänhet, vilka borde företagas i samband

med sjukhusets renovering.

Dessa arbeten folie till större delen på norra sjukhusets byggnad för manliga

patienter. Där hade det bland annat ansetts nödvändigt att räkna med

ett utbyte av samtliga fönster inom vårdavdelningarna mot nya, då de gamla

fönstren vore av mycket föråldrad konstruktion och dessutom särdeles brist
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 68.

fälliga. Vidare vore fasaderna i behov av uppsnyggning, stängsel till promenadgårdarna

vid norra delen av sjukhuset måste förnyas etc.

De arbeten, som i övrigt tillhörde denna grupp, vore samtliga av mindre

omfattning men fördelade sig på ett stort antal byggnader. I detta sammanhang

borde erinras därom, att de årliga reparationerna vid sjukhuset redan

länge inskränkts till det minsta möjliga med hänsyn till nödvändigheten av

en snart förestående, fullständig renovering.

Det sammanlagda beloppet av byggnadskostnader under denna post beräknades,

inklusive kostnader för oförutsedda utgifter, ritningar och administration,

till approximativt 318,000 kronor.

Byggnadskostnaderna, inklusive kostnader för oförutsedda utgifter,

ritningar och administration, fördela sig sålunda enligt Ählbergs beräkningar

på olika arbeten såsom framgår av följande sammanställning:

A. Byggnadsarbeten, som direkt betingas av nytt system för värmeledning,

vatten- och avloppsledningar samt elektriska anläggningar

B. Byggnadsarbeten, som avse utvidgning och förbättring av eko
nomi-,

verkstads-, administrations- och samlingslokaler, personalmatsalar

etc......................................................................

C. Uppförande av nya bostäder för personal ..............................

D. Yårdavdelningarnas utvidgning och förbättring .....................

E. Reparationsarbeten i allmänhet ..........................................

Kronor

628,000

389.000

611.000

1,104,000

318.000

Summa kronor 3,050,000

Ahlberg framhåller i anslutning till denna sammanställning, att det knappast

behövde anmärkas, att sifferuppdelningen icke vore exakt, enär i många fall

arbeten tillhörande flera av de olika kategorierna förekomme inom samma

byggnad. Emellertid syntes de i sammanställningen återgivna siffrorna

komma tillräckligt nära verkliga förhållanden för att giva en föreställning

örn, huru tillfredsställandet av olikartade behov i fråga örn sjukhusets renovering

inverkat på byggnadskostnaderna. Inräknades i kostnaden för tekniska

anläggningar, framhåller Ahlberg, även den under A. angivna byggnadskostnaden,

vilket givetvis vore riktigt för att bedöma vilken del av hela kostnaden,

som dessa anläggningar i själva verket betingade, erhölles en sammanlagd

summa för de tekniska anläggningarna av 3,535,000 kronor.

Då totalkostnaden beräknades till 5,957,000 kronor, utgjorde alltså 2,422,000

kronor den egentliga byggnadskostnaden för sjukhusets allmänna renovering

i avseende på vårdavdelningarnas anordning, ekonomi-, verkstads- och administrationslokaler,

bostäder för personal, reparation av yttre och inre brister

samt vårdplatsernas utökning med 141 platser.

Vidkommande uppvärmnings- och ventilationsanordningarna

åberopar medicinalstyrelsen en av Theorell upprättad redogörelse.

I denna yttras huvudsakligen följande.

Inom södra sjukhuset funnes för det dåvarande en för de olika byggnaderna

gemensam äng- och värmecentral, vilken skulle täcka alla värmebehov

för uppvärmning, kökets och tvättinrättningens ångbehov samt även alstra

erforderlig elektrisk energi. Uppvärmningen inom de till denna värmecentral

anslutna paviljongerna skedde huvudsakligen genom varmluft, uppvärmd i s. k.

varmkammare i respektive byggnaders källare medelst avloppsånga eller redu
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 68.

cerad färskånga från den gemensamma värmecentralen. Administrations- och

köksbyggnaderna hade dock i gott skick varande och relativt nya varmvattensystem,

där värmen alstrades medelst ånga i ångvattenvärmare, s. k. motströmsapparater.

övriga befintliga byggnader hade separata uppvärmningssystem

med egna pannor eller värmdes medelst lokala eldstäder, såsom kakelugnar

eller kaminer.

Av norra sjukhusets sjukpaviljonger vore kvinnopaviljongerna försedda

med lågtrycksångsystem i kombination med varmkammarsystem. Manspaviljongen

däremot vore försedd med ett mycket gammalmodigt ångvärmesystem,

bestående dels av ett grovt, oisolerat ångrör, förlagt vid yttervägg över

fönstren och löpande från sal till sal, dels ock på vissa ställen av s. k. Wimankaminer.

I administrationsbyggnaden, chefläkarbostaden samt bostadshus

för bokhållare funnes varmvattenvärmeledningssystem med egna pannor installerade.

övriga befintliga byggnader värmdes medelst lokala eldstäder, såsom

kakelugnar eller kaminer.

De gamla ångvärmesystemen, såväl varmkammarsystemen som den nämnda

ålderdomliga värmeledningen i norra sjukhusets manspaviljong, arbetade

oekonomiskt och gåve ett mindre tillfredsställande uppvärmningsresultat. De

vore svåra att reglera och tarvade mycken arbetskraft för eldning och skötsel.

Dessutom vore samtliga ångvärmeledningar mycket gamla och på grund därav

i dåligt skick, varför de under alla omständigheter inom den närmaste tiden

syntes komma att kräva en grundlig reparation.

Vid den omfattande örn- och tillbyggnad av sjukhuset, som skulle företagas,

vore det därför lämpligt, att alla anordningar för uppvärmning moderniserades

för att bliva ändamålsenligare samt mera lättskötta och ekonomiska i

drift än de gamla. För detta ändamål borde värmeproduktionen i möjligaste

mån koncentreras till en större gemensam värmecentral. Genom anslutning

av de byggnader, som redan hade separata pannor eller lokala eldstäder, och

av de nytillkomna byggnaderna bleve värmebehovet för den gemensamma

centralen så stort, att den inom södra sjukhuset befintliga ångcentralen icke

tillnärmelsevis vore tillräcklig därför. Pannanläggningen måste således ombyggas

och avsevärt utökas. Inom det befintliga ångpannehuset funnes ingen

plats för nya eller större pannor. Ej ens en omfattande till- och ombyggnad

skulle medföra en ur alla synpunkter tillfredsställande värmecentral. Även

örn så skulle hava varit fallet, vore ångpannehusets läge, instängt mellan de

båda största sjukpaviljongerna och i omedelbar närhet av dessa, så olämpligt,

att det under inga förhållanden borde komma ifråga.

En lämplig plats för en helt nybyggd kraft- och värmecentral funnes tillgänglig

inom sjukhusområdets sydöstra del, nära Fyrisån, det s. k. Sandvikområdet.

Detta område läge på fullt betryggande avstånd från sjukhuset och

vore synnerligen lämpligt på grund därav, att det möjliggjorde en tillfredsställande

lösning av koltransportfrågan. En kolgård tillräcklig för årsbehovet

kunde nämligen lätt anordnas nere vid ån, där avlastning från pråmar skedde.

Från kolgården kunde bränslet genom mekaniska transportanordningar föras

direkt till kolfickorna över pannorna, varvid besvärliga transporter och mellanlagringar

undvekes. Visserligen bleve de erforderliga rörledningarna för

värmets transport längre vid denna förläggning av panncentralen än vid andra

tänkbara lägen, men en utförd beräkning hade visat, att den besparing, som

erhölles genom avsevärt billigare koltransport amorterade den högre kostnaden

för rörledningar. ,

Den nya kraft- och värmecentralen vore avsedd att tillgodose sjukhusets

alla behov av ånga för elektrisk kraftalstring, för ångkök, ångtvättanläggning,

desinfektion, uppvärmning av varmt förbrukningsvatten för bad otc., samt att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

lämna all värme för de anslutna byggnadernas uppvärmning och ventilation.

Alla dessa äng- och värmebehov, av vilka den senare gruppen ensam krävde

den större delen av de årliga bränslekostnaderna, kunde täckas medelst ånga,

varvid således även det värme, som erfordrades för uppvärmning av det i

värmeledningssystemet cirkulerande varmvattnet, alstrades medelst ånga i

därför avsedda ångvattenvärmare. Vid sjukhusanläggningar hade det i allmänhet

visat sig ekonomiskt förmånligast att alstra detta värme direkt i därför

avsedda varmvattenpannor, men då i detta fall den erforderliga produktionen

av elektrisk energi vore mycket stor, och stora mängder avloppsånga

därför alltid funnes tillgängliga, vore det fördelaktigast att utföra alla pannorna

såsom ångpannor. Dessa utfördes såsom vattenrörpannor av modern

typ och med relativt högt tryck med hänsyn till den elektriska energialstringen.

Av de i den gamla panncentralen befintliga pannorna kunde endast

den nyaste — insatt år 1927 — användas, och beräknades flyttad till den

nya centralen. De övriga befintliga pannorna vore samtliga av så hög ålder,

att en flyttning icke borde ifrågakomma, samt vore konstruerade för lägre

tryck än som framdeles erfordrades.

Den nya centralen bleve på grund därav utrustad med 3 nya ångpannor örn

180, 180 och 150 kvm eldyta respektive samt med en befintlig, flyttad panna

örn 150 kvm. Pannorna utfördes för 18 at. övertryck och försåges med mekaniska

eldningsapparater. En ändamålsenlig koltransportanordning ombesörjde

bränslets transport från den vid Fyrisån belägna kolgården, som utrustades

med moderna lossnings- och transportanordningar. Från ångpannorna leddes

högtrycksångan dels till ångmaskiner eller -turbiner för drift av elektriska

generatorer eller pumpar, dels med reducerat tryck eller i form av avloppsånga

till köks- och tvättanläggningarna inom södra sjukhuset och till inom

värmecentralen belägna ångvattenvärmare, s. k. motströmsapparater, för värmning

av det i värmeledningssystemet cirkulerande vattnet.

Värmesystemet borde anordnas som pumpvarmvattensystern, vilket innebure,

att det varma vattnet medelst i värmecentralen uppställda cirkulationspumpar

kringdreves genom värmesystemet. Av cirkulationspumparna utfördes

den ena lämpligen för ångturbindrift och den andra för elektrisk drift.

En av pumparna vore alltid tillräcklig för värmebehovet, medan den andra

stöde i reserv. För det mindre behovet under den varmare årstiden uppställdes

en mindre cirkulationspump.

Från centralen droges ledningarna utomhus mellan byggnaderna i underjordiska

kulvertar, som utfördes något olika, beroende på storlek och antal av

i desamma framdragna ledningar. De största kulvertarna utfördes gångbara,

mindre kulvertar utfördes icke gångbara, men så, att ledningarna kunde ligga

fritt och åtkomliga genom avtäckning av kulvertarnas lösa lock. Huvudledningarna

för värme utfördes såsom ett s. k. 3-ledaresystem, vilket vid en anläggning

som denna, där ett stort antal byggnader av olika karaktär skulle

förenas, medförde stora fördelar. Genom att i en av de båda huvudledningarna

hölles en högre vattentemperatur kunde inom varje byggnad genom

blandning en effektiv temperaturreglering ske, liksom högre temperaturer för

speciella behov erhållas, såsom för ventilationsaggregat och varmvattenberedning.

Inom byggnaderna förgrenade sig rörledningarna på vanligt sätt till de

olika värmarna. Alla rum erhölle direkta värmare, bestående av radiatorer

eller rörslingor, i allmänhet placerade under fönstren. I rum för oroliga

patienter försåges radiatorerna med skyddande mantlar av plåt eller utfördes

de med slät framsida, infällda i vägg. Inom de äldre byggnaderna bibehölles

befintliga rörledningar och radiatorer i största möjliga utsträckning, men

måste dock en del omplaceringar utföras ävensom utbyte av bristfälliga rörledningar

och värmare. Alla horisontella kondensledningar kunde befaras

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

vara anfrätta av rost och skulle utbytas. I nybyggda delar av sjukhuset och i de

lokaler, som förut icke vore försedda med värmeledning, utfördes helt ny sådan.

De byggnader, som förut vore försedda med varmvattenvärmeledning,

anslötes direkt till centrala systemet.

För ventilation av vissa lokaler, såsom dagrum, badrum och större sovsalar

inom befintliga byggnader kunde de i källarna utförda varmkamrarna

med där monterade kararör i mångå fall användas. Från varmkamrarna leddes

den uppvärmda friskluften som förut genom vertikala kanaler till lokalerna

ifråga. Utsugning av förbrukad luft skedde genom befintliga kanaler. För

töilettrum, badrum, tekök och dylika utrymmen utsöges luften medelst å vinden

placerade fläktar. Inom nybyggnaderna utfördes ventilationen på analogt

sätt. Ventilation av tvättinrättningen anordnades medelst fläktar såväl för

inpressande av frisk, förvärmd luft som för utsugning av den förbrukade.

För beredning av vannt förbndcningsvatten uppställdes dels i källaren

under byggnad för tvätt och bageri vid södra sjukhuset samt dels i källaren

under norra sjukhusets manspaviljong tvenne varmvattenberedare. Värmning

av vattnet skedde vid de förstnämnda medelst ånga eller värmeledningsvatten

och vid de senare medelst värmeledningsvatten, varvid de inkopplades till

hetvattenledningen. Automatiskt verkande ventiler reglerade värmetillförseln

till beredarna. För åstadkommande av cirkulation av varmvattnet insattes

erforderliga cirkulationspumpar.

Tvättinrättningen utrustades med erforderligt antal moderna maskiner och

hade därvid räknats med att befintliga ångmangel och stenskivemangel efter

flyttning skulle kunna användas. Ytterligare en ångmangel anskaffades för

att den ökade tvättgodsmängden skulle kunna avverkas.

Inom ångpannehuset uppställdes dels en desinfelctionsugn, avsedd för

ånga och formalin, dels även en ugn för förbränning av sopor och avfall.

För ett antal befintliga bostadshus, vilka för det dåvarande värmdes medelst

kakelugnar, hade kostnaden för införande av värmeledning ej beräknats, men

hade möjligheten av framtida anslutning till det centrala värmesystemet förutsetts

och huvudrörledningarna dimensionerats därför.

Y ad angår vattenverkets utvidgning, reningsverk för

spillvatten, vatten- och avloppsledningar m. m. hänvisar

medicinalstyrelsen till en av Bergström upprättad redogörelse, av vilken här

må återgivas följande.

Vattenförbrukningen inom sjukhuset, som stigit från 217,657 klmr år 1921

till 241,450 kbm år 1933, beräknades för år 1934 komma att uppgå till cirka

240,000 kbm. Under perioden 1921—1933 hade vattenförbrukningen sålunda

ökats med 10.9 procent. Med de föreslagna nybyggnaderna och ett allmänt inrättande

av vattenklosetter komme att följa en ytterligare ökning, som syntes

kunna beräknas uppgå till minst 20 procent av den för år 1934 beräknade förbrukningen.

Vattentäkten för sjukhusets vattenverk utgjordes av grundvatten, som

med självtryck framrunne ur en källa strax öster om administrationsbyggnaden.

Avrinningen hade dittills varit så riklig, att vattenförbrukningen utan

svårighet kunnat tillgodoses och hade av överloppsvatten bildats en större

damm, från vilken överflödigt vatten avrunne till Fyrisån.

Mellan dammen och Fyrisån läge pumphuset med de för vattenuppfordringen

till sjukhusets olika delar behövliga pumpverken. Från källan leddes

vattnet medelst tre i dammen förlagda ledningar till en pumpbrunn under

golvet i pumphuset. För vattenuppfordringen funnes uppställda två pumpverk

nämligen en elcktromotordriven centrifugalpump och ett ångpumpverk.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 68.

Största pumpade vattenmängden under ett dygn hade dittills uppgått till

81.0 kbm och hade det visat sig, att man därmed påtagligen nått gränsen för

möjligheten att pumpa direkt ur källan såsom för det dåvarande skedde. För

att kunna tillgodose den större vattenförbrukning, som vore att räkna med,

måste därför sådana anordningar vidtagas, att även det vatten kunde tillvaratagas,

som bortrunne under den tid, då pumpning icke ägde rum. Därför erfordrades

en större lågreservoar, i vilken det från källan ständigt rinnande

vattnet uppsamlades, och från vilken pumpades i stället för från den nuvarande

pumpbrunnen, vars rymd, 2 kbm, vore allt för liten. I det föreliggande

förslaget hade därför upptagits en lågreservoar av armerad betong rymmande

cirka 300 kbm.

Under de gångna åren hade i samband med sjukhusets utökning och den

därmed följande större vattenförbrukningen en sänkning av grundvattenståndet

ägt rum, varjämte det visat sig, att förorenat dagvatten kunde nedtränga

i den befintliga brunnen. En fördjupning och ombyggnad av brunnen vore

därför nödvändig.

Såsom förut nämnts funnes för vattenuppfordringen dels ett ångpumpverk,

vars kapacitet vore 14—18 liter per sekund, dels ett elektromotordrivet pumpverk

med en kapacitet av 25 liter per sekund. För drivandet av det förstnämnda

pumpverket, som uppställdes år 1900, funnes i pumphuset en mindre

ångpanneanläggning omfattande två ångpannor. I den dagliga driften användes

det elektromotordrivna pumpverket, under det att ångpumpverket endast

utgjorde reserv i händelse fel skulle uppkomma å det andra pumpverket

eller avbrott i den elektriska strömmen. Ångpannorna hölles därför icke uppeldade,

men skulle ångpumpverket behöva tagas i bruk beräknades minst 3 å

4 timmar vara erforderliga för att erhålla behövligt ångtryck. Med den storlek

sjukhuset hade, borde man på reservpumpverket kunna ställa den fordran,

att anordningarna vore sådana, att pumpverket inom högst 15 å 20 minuter

kunde tågås i bruk. Detta kunde icke åstadkommas för det dåvarande på

annat sätt, än att ångpannorna alltid hölles uppeldade, vilket med hänsyn till

kostnaderna för bränsle och skötsel icke lämpligen borde ifrågakomma. Ån^- pumpverkets uppfordringsförmåga vore därjämte för liten, särskilt om eldsvåda

skulle uppkomma samtidigt som det elektromotordrivna pumpverket av

någon anledning vore ur bruk. Det vore därför nödvändigt att utbyta ångpumpverket

och syntes därvid med hänsyn tagen till startningstiden vara

lämpligast att ersätta detsamma med ett råioljemotordrivet pumpverk vars

kapacitet borde vara minst 30 liter per sekund.

Inom sjukhuset användes likström för belysning och elektrisk kraft, och

vöre det elektromotordrivna pumpverket anordnat därför. Enligt renoveringsförslaget

vore avsett att övergå från likström till växelström, varför det elektromotordrivna

pumpverket i så fall måste utbytas. Med hänsyn till den blivande

ökningen av vattenförbrukningen borde två elektromotordrivna pumpverk

uppställas örn 25, respektive 15 liter per sekund.

Vättnet från källan vore kalkhaltigt och hade en hårdhetsgrad av 15.5° å

16 (tyska). Ett vatten av denna hårdhetsgrad medförde i flera avseenden

stora olägenheter. Det kunde sålunda icke användas till matarevatten för ångpannorna

utan särskild behandling till förhindrande av pannstensbildning. I

varmvattenberedarna avsatte sig kalk i avsevärd grad och även i varmvattenledningarna,

så att dessa vore i stor utsträckning betydligt igensatta. I köket

förorsakade hårdheten olägenheter vid matlagning och diskning. I tvätten

medförde vattnets kalkhalt en avsevärd förbrukning av tvättmedel. Olägenheterna

vöre av samma slag och omfattning som motiverat anordnandet av

avhardning av vattenledningsvattnet vid S:ta Maria, S:t Lars, Mariebergs och

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Sundby sjukhus. En avhärdningsanläggning vore även i detta fall fullt motiverad.

Den vattenmängd, som borde avhärdas, beräknades uppgå till i medeltal

cirka 250 kbm per dygn och erfordrades därför tre avhärdningsfilter, av vilka

två vore avsedda att placeras inom det södra sjukhuset i tvätt- och bageribyggnaden

och ett inom norra sjukhuset i stora manspaviljongen. Denna uppdelning

föranleddes av det stora avståndet mellan sjukhusen, vilket även

medfört en uppdelning av varmvattenberedningen.

Sjukhusets avloppsledningar vore anordnade enligt det kombinerade systemet,

d. v. s. spillvatten och regnvatten avleddes genom samma ledningar till

Fyrisån. Under de senare åren hade Fyrisåns vatten nedanför Uppsala stad

blivit i hög grad förorenat, sedan staden genom att ombygga sitt avloppssystem

möjliggjort ett allmänt inrättande av vattenklosetter. Det syntes därför endast

vara en tidsfråga, när staden bleve nödsakad att på något sätt rena sitt avloppsvatten.

I samband med den omfattande ombyggnad av sjukhuset, som

avsåges, vore det därför ofrånkomligt, att anordningar vidtoges för rening av

dess spillvatten. För att därför erforderlig reningsanläggning icke

skulle erhålla för stora dimensioner, vore det nödvändigt, att utvändiga

avloppsledningar utfördes enligt det separata systemet, d. v. s. med

skilda ledningar för regnvatten och spillvatten. De befintliga ledningarna

bomme därvid att huvudsakligen användas för regnvatten, som därigenom på

kortaste vägen avleddes till Fyrisån. För spillvattnets avledande vöre nya avloppsledningar

beräknade att komma till utförande med undantag för en del

sträckor, där de dåvarande ledningarna kunde bibehållas. För nybyggnaderna

anordnades de utvändiga avloppsledningarna såsom separata ledningar.

En grupp byggnader tillhörande norra sjukhuset, nämligen ett pumphus

med bostad för en eldare, ett bostadshus med fyra lägenheter, ett bostadshus

med sju lägenheter samt ett bostadshus med två lägenheter vore så lågt

belägna, att förbindelse med spillvattensystemet icke kunde erhållas utan

pumpning. Då detta skulle komma att medföra för stora kostnader för ledningar

och övriga därför erforderliga anordningar, hade för förstnämnda

bostadshus de nyligen reparerade torrklosetterna bibehållits, särskilt som

denna byggnad vore av sådan beskaffenhet, att det endast vore en tidsfraga,

när den icke längre bomme att användas för bostadsändamål. För de övriga

tre byggnaderna vore med hänsyn till det fåtal vattenklosetter, som funnes

inom desamma, avsett att användas s. k. hoffmannbrunnar för avskiljandet

av de fasta partiklarna, varefter spillvattnet avleddes genom de befintliga avloppsledningarna

direkt till Fyrisån.

Mängden spillvatten, som skulle renas, motsvarades i huvudsak av vattenförbrukningen

med tillägg av det genom ledningarna avrinnande dräneringsvattnet

från grunder och källare, och beräknades att efter vattenklosetters inrättande

skulle till reningsverket avledas i medeltal cirka 750 kbm per dygn.

Maximiavrinningen beräknades bliva cirka 1,000 kbm exklusive dräneringsvatten,

som uppskattades till cirka 200 kbm per dygn.

Reningsverket vore avsett att i huvudsak anordnas på samma sätt som

motsvarande anläggningar vid S:t Sigfrids och Säters sjukhus. Avloppsvattnet

avleddes sålunda till två sammanbyggda, slamsamlingsbrunnar (s. k.

emscherbrunnar) för slammcts avskiljande. Därifrån avrunne avloppsvattnet

till en utjämningsbehållare, varifrån det medelst automatiskt drivna pumpverk

uppfordrades till biologiska filter. Från filtren finge det renade vattnet

avrinna direkt till Fyrisån. Det avsatta slammet uppumpades till ett slamtorkningsplan.

Reningsverket vore förlagt i närheten av Fyrisån, nordost om det nya ångpannehuset.

Anläggningen erhöllo där ett från sjukhusets övriga byggnader

avskilt läge och kunde omgivas med busk- och trädplanteringar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

I förslaget inginge omläggning och komplettering av vatten- och avloppsledningarna

inom de befintliga byggnaderna i den utsträckning,

som erfordrades för vattenklosetters inrättande. I stor omfattning hade toalettrum,

sköljrum, badrum m. m. omflyttats eller nya tillkommit, för vilka nya

vatten- och avloppsledningar måste utföras. Där så erfordrats hade personalklosetter

anordnats.

Varmvattenberedningen vore för det dåvarande för det södra sjukhuset förlagd

inom ångpannehuset och för det norra sjukhuset inom stora paviljongen

för män, länspaviljongen, paviljongen för oroliga kvinnor, stora paviljongen

för kvinnor, administrationsbyggnaden och chefsläkareboataden. Genom att

det föreslagna nya ångpannehuset komme att förläggas på stort avstånd från

det södra sjukhuset hade det befunnits lämpligt att bibehålla varmvattenberedningen

för detta inom det för tvätt och bageri ombyggda ångpannehuset.

För norra sjukhuset centraliserades varmvattenberedningen i stora manspaviljongen.

I båda fallen komme nya beredare med ändrad förläggning inom

byggnaderna att uppsättas. Varmvattenledningarna vore i stor omfattning,

såsom förut omnämnts, igensatta genom kalkavlagringar, så att utbyte måste

äga rum. Därtill komme att dimensionerna i vissa fall måste utökas. Mellan

de olika byggnaderna förlädes varmvattenledningarna med cirkulationsledningar

i samma kulvertar som värmeledningarna. I ledningskulverten från

ångpannehuset till södra sjukhuset förlädes även kallvattenledningen till ångpannehuset.

Nybyggnaderna omfattade bostadshus för läkare, fyra bostadshus för sköterskor

och ett för manlig ogift personal, ångpannehus och snickarverkstad.

I samtliga bostadshus vore badrum och toalettrum med vattenklosetter beräknade.

Badrum anordnades även i ångpannehuset samt vattenklosetter,

tvättställ m. m. i såväl denna byggnad som i snickarverkstaden.

Medicinalstyrelsen hade vid ett par tidigare tillfällen hemställt, att Kungl.

Majit mätte föreslå riksdagen, att vatten- och avloppsledningar måtte få utföras

för nio bostadshus för personal, vilka vore belägna sydost örn södra

sjukhuset. Frågan hade emellertid blivit uppskjuten med anledning av den

mera omfattande utredning rörande eventuella omändringsarbeten vid sjukhuset,

som befunnits erforderlig.

I föreliggande förslag hade upptagits vatten- och avloppsledningar för de

ifrågavarande byggnaderna, och hade det genom anordnandet av en mindre

septisk tank med pumpverk för den längst bort belägna byggnaden varit möjligt

att erhålla sådant fallförhållande å avloppsledningen för de övriga byggnaderna,

att vattenklosetter kunde inrättas med direkt avledning till sjukhusets

huvudavlopp.

Beträffande de elektriska anläggningarna lämnar medicinalstyrelsen

i huvudsak följande sammanfattning av en av Elektriska prövningsanstalten

i ämnet upprättad redogörelse.

Sjukhusets dåvarande behov av elektrisk energi täcktes med dels eget

ångkraftmaskineri, dels köpt kraft från Älvkarleby kraftverk, som levererade

3-fas växelström 3,000 volt, 50 perioder. För nedtransformering av den högspända

växelströmmen till lämplig förbrukningsspänning funnes en transformator

örn 150 kVA. Dessutom vore två roterande växelströms-likströms-omformare

örn vardera 40 kW uppställda, avsedda för växelströmmens omformning

till likström. För energidistributionen inom sjukhuset användes två

system, dels likström 3-ledaresystem 2 X 110 volt, dels 3-fas växelström 3 X

220 volt, 50 perioder. Till likströmssystemet vore ansluten all belysning och

kraft med undantag av motorer och stekugnar m. m. i stora köksbyggnaden,

vilka dreves med växelström.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr 68.

De utvändiga matarkablarna vore till övervägande delen utförda med jordkabel.

Luftledning förekomme i mycket liten utsträckning. Förutom matarkabeln

till stora köket, som vore avsedd för växelström, vore jordkabelsystemet

på några få undantag när utfört med enkelledarekablar. Förbindelsekablarna

mellan gamla maskinhuset och norra området vore redan i knappaste

laget, vilket gåve sig till känna i onormalt stort spänningsfall vid de längst

bort från maskinhuset belägna belastningspunkterna. Kabeln tålde därför ej

någon nämnvärd merbelastning. Ringkabeln mellan paviljongerna å södra området

bestode av oskyddade enkelledarekablar upplagda å porslinsknopp.

Denna kabel vore bristfällig och dessutom fullbelastad, varför ytterligare anslutning

där ej kunde tillåtas utan omläggning av kabeln.

Med undantag av stora köksbyggnaden, där nyinstallation företagits för

några år sedan, vore installationerna merendels mycket gamla. I den mån

reparationer vidtagits, hade dock de äldre installationerna genom sjukhusets

försorg omlagts och moderniserats på ett förtjänstfullt sätt. Ledningar i trälist

och s. k. glansgarnsledningar förekomme dock ännu i tämligen stor utsträckning.

Huvudledningar inomhus vore merendels utförda som enkelledare

i rör.

Vad anginge beräknade antalet lampor, motorer, hissar etc. åberopade anstalten

särskilda tablåer beträffande nybyggnader samt örn- och tillbyggnader.

Installationerna omfattade även en elektrisk bakugn (kontinuerlig, ackumulerande

tunnelugn. Vid beräkning av kostnaderna för erforderliga installationer

inom befintliga byggnader hade förutsatts, att de kvarliggande ledningarna i

trälist, respektive glansgarnsledningarna inom de byggnader, som överhuvudtaget

berördes av ombyggnaden, skulle omläggas även i rum, där enligt Ählbergs

förslag byggnadsarbeten icke skulle förekomma.

De på grund av utvidgningen tillkommande lokaltelefonanknytningarna

hade i samråd med sjukhusledningen beräknats till 12 stycken. Den dåvarande

växeln, som vore utbyggd för 70 anknytningar, vore överbelastad, i det

att dubbelapparater förekomme på 11 nummer, vilket självfallet medförde

viss olägenhet. Vid underhandlingar med leverantören av anläggningen, L. M.

Ericsson, hade uppgivits, att växelbordet, som vore av mycket gammal konstruktion,

endast med svårighet kunde utbyggas. Anstalten hade därför i den

föreliggande kostnadsberäkningen förutsatt en helt ny växel utförd med centralbatteri.

Därigenom undvekes de befintliga torrbatterierna vid varje telefonapparat,

och underhållet bleve alltså enklare. Vid centralbatterisystem

kunde de dittillsvarande telefonapparaterna icke användas, varför anstalten

räknat med helt utbyte av desamma. Kostnader för telefonväxelns förflyttning

från norra administrationsbyggnaden till norra manspaviljongens mittparti

hade medräknats.

Den totala energiförbrukningen, som för det dåvarande uppskattades till

ungefär 500 kilowattimmar per år, beräknades av anstalten komma att efter

utbyggnaden uppgå till 700 kilowattimmar per år.

Anstalten redogjorde vidare för möjligheterna till generering av ångkraften

och olika sätt att ordna den elektriska kraftdistributionen. Under hänsyntagande

till befintliga anläggningar hade anstalten i detalj undersökt fyra

olika alternativ för don elektriska kraftdistributionens anordnande, nämligen

alternativ I, 2 X 110 volt likström, vissa byggnader på växelström; alternativ

II, 2 X 220 volt likström, vissa byggnader på växelström; alternativ III,

likriktare, vissa byggnader på växelström samt alternativ IV, fullständig övergång

till växelström. Det hade därvid visat sig, att frågan om elektrisk energidistribution

inom sjukhuset kunde lösas med ungefär samma årliga kostnader,

vare sig likriktare uppsattes för partiell likströmsdrift eller hela distributio
llihang

till riksdagens protokoll W36. 1 sami. Nr 68. 241 80 .''i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majda proposition nr 68.

nen skedde medelst växelström. Under sådana omständigheter förordade anstalten

av praktiska skäl det sistnämnda sättet.

För erforderligt nytt ångmotordrivet aggregat föresloges ångmaskin i

stället för ångturbin trots den därigenom ökade anläggningskostnaden av

10,000 kronor. Utredningen hade nämligen givit vid handen, att denna merkostnad

vore motiverad på grund av de vid ångmaskindrift i detta fall billigare

driftkostnaderna.

Det för den elektriska kraft- och distributionsanläggningen erforderliga anslaget

borde upptagas till 438,000 kronor.

Innan medicinalstyrelsen därefter går att lämna en sammanfattning av

kostnaderna för renoveringsförslagets genomförande, uppehåller sig styrelsen

något vid den ökning av antalet vårdplatser, som förslaget

innebär.

Styrelsen åberopar följande sammanställning beträffande antalet vårdplatser

vid sjukhuset enligt förslaget.

Mans- Kvinno
avdelningen

avdelningen

Norra sjukhuset ......... 274 + 30 (rumsplatser) 261

Södra sjukhuset ......... 410 412

Summa 714 673 1,387

Summa

565

822

Angående ökningen i jämförelse med dittills fastställt platsantal hänvisar

styrelsen till följande sammanställning.

Mans- Kvinno- Q

avdelningen avdelningen Summa

Norra sjukhuset ......... 32 87 119

Södra sjukhuset ......... 10 12 22

Summa 42 99 141

Styrelsen framhåller, att i det föreslagna platsantalet icke upptagits några

reservplatser. Beräknades antalet dylika till 3 procent av det angivna platsantalet,

begränsades den platsökning, som motsvarade normal beläggning, till

omkring 100. Den rubbning i 1928 års plan för anskaffandet av nya platser

vid statens sinnessjukhus, som nämnda ökning innebure, anser styrelsen icke

vara av större betydelse, enär en del av platsökningen kunde anses ingå i den

i planen upptagna kategorien nya platser vid hospitalen, beräknade till 150,

och enär, såsom styrelsen vid flera tillfällen i skrivelser angående det tilltänkta

sinnessjukhuset i nedre Norrland framhållit, åtskilliga andra moment

vore ägnade att föranleda ändringar i nämnda plan. Den väsentligaste platsökningen

härrörde av förslaget örn påbyggnad å två paviljonger vid norra

sjukhusets kvinnoavdelning. Därigenom ernåddes dels den förut berörda, av

Petrén föreslagna utjämningen mellan antalet mans- och kvinnoplatser vid

sjukhuset, dels ock en synnerligen önskvärd ändring av plananordningen inom

dessa paviljonger, vilken i allt fall behövt genomföras, även om i stället för

påbyggnaderna en ny paviljong föreslagits.

I fråga om totalkostnaderna för renoveringen åberopar

medicinalstyrelsen följande sammanställning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68. 35

Kronor

Byggnadsarbeten jämte oförutsedda utgifter, administration och

kontroll (enligt Signér) ......................................................... 3,050,000

Värmeledning, maskinutrustning för ångpannehus och tvätt etc.

(enligt Theorell) .................................................................. 1,269,000

Vatten- och avloppsledningar med sanitära installationer, reningsverk,

pumpverk etc. (enligt Bergström) .................................... 1,200,000

Elektriska anläggningar och maskiner (enligt Elektriska prövningsanstalten)

........................................................................... 438,000

Summa kronor 5,957,000

Därjämte hänvisar styrelsen till en av Ahlberg upprättad och å s. 36 intagen

sammanställning, utvisande fördelningen av renoveringskostnaderna å

olika byggnader m. m. Örn totalkostnaden fördelades på sjukhusets hela antal

patientplatser efter renoveringen, 1,387, skulle den, enligt Ählbergs av styrelsen

åberopade beräkning utgöra omkring 4,295 kronor per säng och sålunda

bliva ungefär hälften av den normala kostnaden för nya anläggningar.

Styrelsen lämnar i fortsättningen en kalkyl av anslagsbehovet för första

renoveringsåret, enligt vilken skulle erfordras 1,558,000 kronor.

över förslaget har sjukhusdirektionen den 4 december 1934 och byggnadsstyrelsen

den 13 i samma månad avgivit yttranden till medicinalstyrelsen.

Sjukhusdirektionen anför huvudsakligen följande.

Förslaget syntes lämna rum för nämnvärda anmärkningar endast beträffande

de delar av detsamma, där medicinalstyrelsen av kostnadsskäl icke ansett sig

kunna tillmötesgå sjukhusledningens önskemål.

Beträffande södra sjukhusets B-paviljonger hade från sjukhusledningen

föreslagits, att vardera paviljongen, som för det dåvarande inrymde två stora

avdelningar, uppdelades i fyra avdelningar, vilket med hänsyn till patientmaterialets

differentiering och avdelningarnas karaktär av upptagningsavdelningar

vore ett trängande önskemål. Då det föreliggande förslaget av kostnadsskäl

stannat vid en indelning av B-paviljongema i endast tre avdelningar, ville

direktionen icke underlåta framhålla, att båda sjukvårdsläkarna vid södra sjukhuset

givit uttryck åt den uppfattningen, att styrelsens förslag icke vore ägnat

att undanröja de väsentliga brister, som vidlådde B-paviljongernas vårdavdelningar.

Det hade ifrågasatts, huruvida icke en uppdelning i fyra avdelningar

vore möjlig, även örn av kostnadsskäl endast en hiss kunde anordnas.

Förestånderskornas expedition i A-paviljongen för kvinnor vore för liten

och borde utökas med det befintliga angränsande enkelrummet (= uppsyningsmannens

expedition i A-paviljongen för män). Platsantalet i bredvidliggande

sjuksal bleve därigenom minskat med 2 (från föreslagna 9 till 7).

Sysslomannen hade erinrat om tidigare uttalat önskemål, att i anslutning

till det nya snickarverkstadshuset måtte anordnas arbets- och förrådslokaler

för sjukhusets murare samt om angelägenheten av att det befintliga

bostadshuset för sköterskor vid södra sjukhuset försåges med värmeledning.

Dessa erinringar syntes direktionen förtjäna beaktande.

Yad anginge förslaget i övrigt, förutsatte direktionen, att smärre ändringar

i utförandet, vilka under arbetets gång kunde visa sig ändamålsenliga och som

icke inverkade på den beräknade platssiffran, kunde företagas inom ramen av

anvisade anslag.

Byggnadsstyrelsen yttrar, att styrelsen ur plansynpunkt i stort sett intet

hade att erinra mot de föreslagna ändrings- och tillbyggnadsarbetena. I vissa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Majus proposition nr 68.

Renoveringskostnadernas fördelning å olika byggnader m. m.

Byggnadens benämning

Byggnader

(enligt

Rignér)

Kronor

Värme

m. m.

(enligt

Theorell)

Kronor

Vatten

och avlopp

m. m.

(enligt

Bergström)

Kronor

Elektriska

anläggnin

gar (enligt

Elektriska

prövnings- anstalten)

Kronor

Summa

Kronor

Norra administrations byggn aden ........

52.500

1,900

11,400

3,000

68,800

Norra sjukhusets paviljong för män ..

609,900

179.000

113,400

29,000

931,300

Paviljongerna 1—5 för kvinnor...........

94,000

35,500

30,200

11,000

170,700

Paviljongen för oroliga kvinnor ..

207,000

34,000

18,800

4,200

264,000

Länspaviljongen.....................

168,000

33,500

15,650

2,700

219.850

Södra administrationsbyggnaden .........

35.900

1,200

2,900

3,000

43,000

Södra sjukhusets A-paviljong för män

44,000

30,500

38.200

8,400

121,100

w » B- » » »

70,000

40,700

40,700

18,400

169,800

n » C- » »> »

55,000

35,500

27,400

3,400

121,300

Södra sjukhusets A-paviljong för kvinnor

45,000

30,500

31,750

8,400

115.650

» » B- » » »

70,000

40,700

33.800

21,100

165,600

» » C- u » »

55,300

35,500

27,400

3.000

121,200

Bageri och tvätt ..........................

150,000

106.500 >)

13.200

29,000

298,700

Gamla snickarverkstaden...............

39,000

9,300

5,050

1,400

54,750

Ny skötarb ostad...............................

59,000

7,000

6,100

4.20U

76,300

Ny sköterskebostad ...........................

70,000

7,750

8,750

4,700

91,200

»» »

70,000

7,750

8,750

4,700

91,200

» »

70.000

7,750

8.750

4,700

91,200

Ny översköterskebostad ...............

67,000

7.250

7,350

4,700

86.300

Ny läkarbostad ...........................

89,000

9.000

5,850

3,500

107,350

Ny snickarverkstad ..........................

44,000

7,000

2,400

4,500

57,900

Nytt ångpannehus..............................

268,000

428,000s)

6,850

7,000

709,850

Införande av w. c.-anläggning och värme- ledningens anknytning till stora värme- ledningssystemet i vissa av övriga

byggnader vid sjukhuset samt anord- nande av transformatorrum i pump-

huset .............................

12,250

21.200

26,150

1,000

60.600

Kolgård och kaj.........................

55,000

50,000

__

2,000

107,000

Kulvertar och huvudledningar förvärme,

vatten och avlopp samt grävning för

elektriska kablar.............................

155,000

102,000

378,900

—

635,900

Planering kring nybyggnaderna ......

11,150

_

__

11,150

Grundvattenbrunn, reservoarer, pump- verk och filter för vattenlednings- verket samt reningsverk för avlopps-

vatten .........................

—

—

330,300

1,000

331,300

Maskinell utrustning för elektriska an-

läggningen, kabelledningar m. m......

—

—

—

250,000

250,000

Oförutsedda utgifter, ritningar, admini-

stration, kontroll m. m...................

384,000

—

—

—

384,000

Summa kronor

3,050,000

1,269,000

1,200,000

438,000

5,957,000

punkter hade styrelsen emellertid icke med stöd av föreliggande material

kunnat bilda sig en bestämd uppfattning rörande förslagets lämplighet, varför

styrelsen förbehölle sig att framdeles efter ytterligare utredning få påkalla de

ändringar i förslaget, som kunde visa sig ändamålsenliga utan att medföra

l) 48,500 kronor för värmeinstallation ock 58,000 kronor för tvättens maskinella utrustning,

tillsammans 106,500 kronor.

*) 420,000 kronor för ångpannor, värmecentral och byggnadens uppvärmning samt 8,000

kronor för desinfektions anläggningen, tillsammans 428,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majus proposition nr 68.

ökning av kostnaderna. Inom styrelsen verkställda utredningar hade givit vid

handen, att kostnaderna för själva ombyggnads- och reparationsarbetena ävensom

för de provisoriska arbetena beräknats lågt, att kostnaderna för de sanitetstekniska

arbetena med hänsyn till gällande priser vore väl högt beräknade och

att kostnaden för den elektriska installationen icke föranledde någon erinran

från styrelsens sida. Byggnadsstyrelsen holle för sin del för sannolikt, att den

totala kostnadssumman kunde nedbringas till omkring 5,850,000 kronor.

I anledning av byggnadsstyrelsens och sjukhusdirektionens uttalanden

anför medicinalstyrelsen, att styrelsen givetvis tänkt sig, att ändringar rörande

förslagets utformning i ena eller andra hänseendet vid arbetets utförande

kunde visa sig önskvärda inom ramen för de beräknade kostnaderna. Vad

särskilt anginge det av direktionen uttalade önskemålet örn uppdelande av

B-paviljongerna vid södra sjukhuset i fyra i stället för i tre avdelningar, eventuellt

med inrättande av ytterligare en hiss i vardera paviljongen, ville medicinalstyrelsen

ingalunda motsätta sig en dylik anordning — som jämväl av

styrelsen ansetts önskvärd men frångåtts av kostnadsskäl — därest densamma

genom besparingar å andra områden av det stora renoveringsarbetet och, utan

att ändamålsenligheten därigenom på viktigare punkter äventyrades, visade sig

möjlig att genomföra. Även med den föreslagna tredelningen anser styrelsen

emellertid, att sjukvården inom paviljongerna läte sig på tillfredsställande sätt

ordna.

Mot den av byggnadsstyrelsen ifrågasatta minskningen i den beräknade

totalkostnaden med 107,000 kronor finner sig medicinalstyrelsen, då någon

inskränkning i de föreslagna arbetena icke vore avsedd, icke hava något att

erinra.

Medicinalstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att renovering av sjukhuset finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med det av styrelsen framlagda förslaget för en beräknad kostnad

av 5,850,000 kronor, dels för ändamålet bevilja för första renoveringsåret ett

belopp av 1,558,000 kronor.

På anmodan av mig har medicinalstyrelsen sedermera med skrivelse

den 31 oktober 1935 överlämnat förslag till en första etapp av

renoveringen, avseende sjukhusets kraftcentral och

vattenverk. Förslaget, som uppgjorts av Ahlberg, ansluter sig till vid detsamma

fogade promemorior i ämnet av Bergström och Elektriska prövningsanstalten.

Ahlberg framhåller, att det erbjudit vissa svårigheter att avgöra, var lämpligen

gränsen för detta första utbyggnadsstadium i sjukhusets renovering

borde dragas. Å ena sidan hade eftersträvats att icke göra det mera omfattande

än vad som vore absolut nödvändigt, men å andra sidan måste hänsyn

tagas därtill, att driftekonomiska synpunkter även under övergångstiden

någorlunda tillgodosåges och att utbyggnaden redan i första stadiet kunde

utnyttjas i största möjliga utsträckning.

Med anläggande av angivna synpunkter har Ahlberg föreslagit, att första

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Majus proposition nr 68.

renoveringsstadiets omfattning skulle bestämmas på sätt framgår av följande

sammanställning.

1. Ny byggnad för panncentralen med tillhörande kolgård, kajplats och

transportbana uppfördes.

2. Den nya pannanläggningen utfördes komplett med undantag av en panna,

som enligt tidigare utredning skulle förflyttas från gamla södra panncentralen.

Denna förflyttning ansåges för det dåvarande ej nödvändig men inginge i en

kommande etapp.

3. Den nya centralen anslötes med gångbar kulvert till befintlig panncentral

för södra sjukhuset, vars uppvärmning därefter övertoges av den nya

centralen.

4. Vattenledning infördes till nya panncentralen med anordning för avhärdning

av vattnet, vilken anordning förlädes till gamla panncentralen för

södra sjukhuset. Erforderliga vatten- och avloppsledningar inom panncentralen

samt avloppsledningar från denna utfördes.

5. Genom ledning för högtrycksånga — vilken ledning i varje fall vore erforderlig

— matades befintliga ångmotordrivna elektriska generatorer inom

södra pannhuset från nya panncentralen och finge sålunda under övergångstiden

fortfarande tjänstgöra. Ny transformator uppsattes i nya centralen; erforderliga

matarkablar etc. utfördes liksom erforderlig elektrisk installation

för pannhus och kolgård.

6. Vattenledningsverket vore i starkt behov av ombyggnad och det ifrågasattes

därför, att vattenledningsverket med tillhörande pumpar och elektriska

installationer borde medtagas redan i första utbyggnadsstadiet.

Beträffande kostnaderna för de arbeten, som sålunda föresloges ingå

i renoveringens första etapp, har Ahlberg upprättat följande sammanställning.

Ångpannehuset

Byggnadskostnad

Kronor

Kronor Kronor

byggnadsstommen ...................................................

kolgård och kajplats .............................................

planering kring byggnaden ....................................

268,000

55,000

5,000

328,000

Kostnad för värme m. m. (Theorell)

pannanläggning och värmecentral ........................

koltransportanläggning..............;..............................

380,000

50,000

430,000

Kostnad för vatten och avlopp (Bergström)

in- och utvändiga vatten- och avloppsledningar .

30,000

Kostnad för elektriska anläggningar

(Elektriska prövningsanstalten)

maskinell utrustning i ångpannehuset..................

ledningsinstallationer inom ångpannehus och kol- gård samt kulvert..............................................

matarkabel från ångpannehus till kolgård............

8,500

9.000

2.000

19,500 807.500

Huvudkilivert med ledningar, avhärdnings- anläggning för vatten och vissa elektriska kablar

Byggnadskostnad

kulvertar och expansionskamrar ...........................

anordnande av rum för avhärdningsanläggning...

grävning och återfyllning för elektriska kablar...

75,500

10,000

1,500

87,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 68.

39

Kronor Kronor

Kostnad för värme m. m. (Theorell)

rörledningar i huvudkulverten till södra sjukhuset ........ 57,000

Kostnad för vatten och avlopp (Bergström)

avhärdningsanläggningen...................................................... 16,000

Kostnad för elektriska anläggningar

(Elektriska prövningsanstalten)

3,000 volts kabel till södra sjukhuset................................. 7,000 167,000

Oförutsedda utgifter, ritningar, administration och kontroll

för byggnadsarbeten .......................................................... 27,000

» elektriska anläggningen ................................... 4,500 31,500

Summa kronor 1,006,000

Ombyggnader för vattenledningsverket

Byggnadskostnad

anordnande av transformatorrum inom pumpstationen ... 1,000

Kostnad för vatten och avlopp (Bergström)

pumpverk, ledningsarbeten m. ....................................... 65,000

Kostnad för elektriska anläggningar

(Elektriska prövningsanstalten)

jordkabel m. ..................................................................... 13,000

Oförutsett och diverse ................................................. 3,000 82,000

Summa kronor 1,088,000

I samband med överlämnandet av förevarande förslag till renoveringens

första etapp har från medicinalstyrelsen upplysts, att hela det beräknade beloppet

av 1,088,000 kronor syntes komma till användning under budgetåret

1936/1937, örn arbetena omedelbart efter budgetårets ingång kunde påbörjas.

Tillika har framhållits, att, på grund av det skick, i vilket sjukhusets kraftcentral

och vattenverk numera befunne sig, det vore av största vikt, att denna

del av renoveringen forcerades.

Den verkställda utredningen torde till fullo ådagalägga, att stora delar av

Ulleråkers sjukhus uppvika så avsevärda brister, att snara åtgärder för deras

avhjälpande lära få anses allvarligt påkallade. Hedan tidigare hava medel i

detta syfte anvisats av riksdagen, ehuru desamma icke ansetts böra tagas i

anspråk i avvaktan på mera omfattande åtgärders vidtagande. För egen del har

jag vid besök å sjukhuset kunnat övertyga mig örn, att lokalförhållandena och

anordningarna i övrigt äro i åtskilliga hänseenden otidsenliga och särdeles

otillfredsställande. De omfattande renoveringsarbeten, som ingå i den föreliggande

planen, hava ock synts mig nödvändiga, för den händelse sjukhuset

skall i fråga om yttre utrustning icke bliva alltför underlägset de nyare sinnessjukhusen.

Planen torde sålunda i huvudsak få anses väl ägnad att läggas till

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majus proposition nr 68.

grund för renoveringsåtgärderna. Emellertid framgick det tillika, att vissa av

de förefintliga renoveringsbehoven göra sig gällande med väsentligt större

styrka än andia. Och då de mest angelägna kraven, enligt min uppfattning,

hänföra sig till nybyggnad för sjukhusets kraft- och värmecentral samt örn^-)3''88na<l

för vattenverket, har jag ansett det böra särskilt undersökas, huruvida

icke dessa mycket trängande arbeten kunde komma till utförande såsom

en första etapp vid renoveringen. På min anmodan har medicinalstyrelsen

ur den större planen utbrutit arbetena i fråga och vad med dem äger

omedelbart sammanhang.

Till en början synes mig alltså denna del av planen kunna ujiptagas till närmare

provning. Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig böra taga

slutlig ståndpunkt till byggnadsprogrammet i dess helhet i vidare mån än

att jag är benägen förorda en renovering efter de allmänna linjer, som förslaget

angiver, utan att därmed detsamma i detalj får vara bindande.

I avseende på de åtgärder, som ifrågasatts till omedelbart vidtagande i första

hand, vill jag erinra, att behovet av en ny central för tillgodoseende av sjukhusets

uppvärmning, såsom framgår av utredningen, är synnerligen trängande.

Sjukhusets uppvärmningsanordningar äro i sin helhet föråldrade och ur driftsynpunkt

mycket oekonomiska. Även behovet av ombyggnad och utvidgning

av vattenverket har länge gjort sig kännbart och förhållandena äro numera

sådana, att dessa arbeten snarast möjligt böra komma till utförande. Vid förslagets

utarbetande har hänsyn tagits därtill, att de driftekonomiska synpunkterna

även under övergångstiden till den fullständigare renoveringens

genomförande skola komma till sin rätt och att utbyggnaden redan i första

stadiet skall kunna utnyttjas i största möjliga utsträckning. Jag tillstyrker,

att detta förslag nu kommer till utförande.

Den föreliggande byggnadsplanen i övrigt, vars detaljer jag funnit mig

icke nu böra upptaga till slutlig prövning, synes böra först i ett senare sammanhang

underställas riksdagen. Emellertid har det framhållits vara till stor

fördel för ett rationellt genomförande av renoveringen, om vid sidan av redan

berörda byggnadsarbeten jämväl de föreslagna personalbostäderna kunde

komma till utförande i första etappen. Det har sålunda upplysts, att arbetena

med sjukhusbyggnadernas iståndsättande och modernisering icke låta sig utföra,

förrän ersättningslokaler anskaffats för de personalbostäder, som i samband

med renoveringen skola införlivas med vårdavdelningarna. De ifrågavarande

bostadshusen för skötare, sköterskor och översköterskor äro till antalet

5 och beräknas draga en kostnad av sammanlagt 436,200 kronor. Med hänsyn

till det vitsordade starkt kännbara behovet av att den ogifta personalen berudes

förbättrade bostadsförhållanden och då sagda arbeten utgöra en förutsättning

för renoveringens genomförande, har jag icke ansett mig kunna

underlåta att beräkna medel för även dessa byggnaders påbörjande under

budgetåret 1936/1937. Mot planläggningen och de beräknade kostnaderna för

bostadshusen ifråga har jag ingen väsentlig erinran att framställa.

Såsom jag redan framhållit, skulle de arbeten, beträffande vilka jag förordar,

att beslut nu må fattas av riksdagen, draga en kostnad i runt tal av samman
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majus proposition nr 68.

lagt (1,088,000 + 436,200) 1,524,000 kronor. Emellertid har jag inhämtat, att

de ifrågavarande byggnadsarbetena icke torde hinna fullbordas under loppet

av nästa budgetår, vadan endast en del av det nämnda beloppet då behöver

disponeras. För budgetåret 1936/1937 lär ett belopp av 1,000,000 kronor vara

tillräckligt, därvid jag dock hänvisar till vad jag i detta avseende anfört i

fråga örn anslagsmedlens fördelning mellan psykiatriska kliniken och nu förevarande

byggnadsföretag. Återstoden av kostnaderna skulle utgå under

budgetåret 1937/1938.

Renovering av köks- och tvättbyggnadeu vid Restads sjukhus

vid Vänersborg.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 170/1934 s. 8—9, statsutskottets

utlåtande nr 147/1934 s. 18 och riksdagens skrivelse nr 419/1934.

Den 30 juni 1933 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen nr 156 till 1933 års

riksdag förordat förslag dels uppföra ett bostadshus för personal vid Restads

sjukhus vid Vänersborg, dels ock utföra vissa ändringsarbeten beträffande

köks- och tvättbyggnaden vid sjukhuset, vilka beräknades draga en kostnad av

högst 103,600 kronor.

För ändringsarbetenas utförande har Kungl. Majit ställt det för desamma

beräknade beloppet till byggnadsstyrelsens förfogande.

Med skrivelse den 14 december 1935 har medicinalstyrelsen överlämnat nytt

förslag till renovering av köks- och tvättbyggnaden vid sjukhuset.

Styrelsen meddelar, att förslaget utarbetats av styrelsens arkitekt Hakon

Ahlberg under medverkan beträffande värme-, vatten- och avloppsledningar,

sanitär installation och tvättanläggning av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, beträffande

köksanläggningen av kaptenen E. G. Wersäll samt beträffande den

elektriska anläggningen av Elektriska prövningsanstalten. Kostnadsberäkningen

för byggnadsarbetena hade verkställts av byggnadschefen Aug. Carling.

Vad angår tillkomsten av det nu framlagda förslaget,

hänvisar medicinalstyrelsen till en redogörelse av Ahlberg i dennes skrivelse

till styrelsen med överlämnande av detsamma.

Ahlberg anför bland annat följande.

De ändringsarbeten, för vilka anslag beviljats, hade icke kunnat påbörjas,

så länge nyssnämnda personalbostadshus ej varit färdigställt, enär detsamma

vore behövligt för beredande av tillfälliga bostäder under ombyggnadstiden åt

den personal, som bebodde rummen i köks- och tvättbyggnadens övre våningar.

Under tiden hade emellertid förslaget, som år 1933 skyndsamt framlades, blivit

ytterligare diskuterat och bearbetat. Medicinalstyrelsen hade sålunda i skrivelse

den 20 oktober 1933 uppdragit åt sjukhusdirektionen att med anlitande

av biträde av Ahlberg m. fl. till styrelsen inkomma med fullständigt, av erforderliga

ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till renoveringsarbeten

inom sjukhusets köksavdelning samt utvidgning av utlämningsrummet

vid dess tvättavdelning, vilka icke upptagits bland de av Kungl. Majit den 30

juni 1933 anbefallda ändringsarbetena vid sjukhuset.

Vid ytterligare bearbetande av 1933 års förslag hade det allt mer framstått

såsom önskvärt, att renoveringen utsträcktes att omfatta en fullständigare

modernisering av köks- och tvättavdelningarna, varigenom dessa kunde för en

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

avsevärd framtid på ett tillfredsställande sätt fungera. Då så stort belopp som

det redan beviljade ändock skulle nedläggas på arbeten inom byggnaden, och

då därtill befintliga apparater vore i stor utsträckning förslitna samt driften

oekonomisk och do hygieniska förhållandena otillfredsställande, syntes det icke

försvarligt att stanna vid endast smärre förbättringar, varigenom ingen väsentlig

lättnad i driften och ingen varaktig förbättring för framtiden skulle beredas.

Medicinalstyrelsen yttrar i anslutning därtill, att frågan örn omfattningen

av de arbeten, som lämpligen borde komma till utförande, också muntligen vid

upprepade tillfällen diskuterats med byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå. I

skrivelse den 13 februari 1935 hade slutligen medicinalstyrelsen hos byggnadsstyrelsen

hemställt, att det måtte få anstå med påbörjandet av byggnadsarbetena

inom köks- och tvättbyggnaden, tills den utredning angående renoveringsarbetenas

omfattning, som styrelsen då bedreve, bleve slutförd.

Yad angår planen för de nu föreslagna renoveringsarbetena, vilka beräknas

draga en kostnad av 339,200 kronor, hänvisar medicinalstyrelsen fortsättningsvis

till Ählbergs förutnämnda skrivelse. I denna anföres därvidlag

bland annat följande.

Föreliggande förslag utgjorde en väsentlig utvidgning av det tidigare. Å

andra sidan hade eftersträvats att med minsta möjliga ombyggnader och kostnader

åstadkomma den behövliga moderniseringen. Att förslagets slutsumma

så väsentligt som med 235,600 kronor överstege kostnaden för 1933 års förslag

vore emellertid icke blott beroende därpå, att de senast föreslagna åtgärderna

hade större omfattning, utan därjämte på det förhållandet, att 1933

års förslag icke varit fullständigt, enär kökets elektrifiering och förseende med

ny maskinutrustning då ansetts böra upptagas såsom ett särskilt ärende. I det

föreliggande förslaget vore däremot såväl elektrifieringen som den maskinella

utrustningen fullständigt medräknad.

Då tvättavdelningens modernisering egentligen icke alls medtagits i det

tidigare förslaget syntes föreliggande förslag i detta avseende behöva särskilt

motiveras. Tvättavdelningen vore för det dåvarande förlagd inom två våningar,

med tvättsal och tillhörande utrymmen i bottenvåningen samt med en mindre

avdelning för strykning och handmangling i våningen 1 trappa upp. Kommunikationen

mellan dessa våningar förmedlades av en hiss, vilken emellertid

vore uttjänt och av hissinspektionen utdömd. Utlämningsrummet och även en

del övriga bilokaler hade länge ansetts otillfredsställande. För förbättring

av dessa förhållanden hade vid skilda tillfällen särskilt anslag begärts avdirektionen.

I stället för att sålunda nedlägga kostnader på nytt hissmaskineri

och på smärre förbättringar inom tvättavdelningen hade det ansetts synnerligen

önskvärt att i ett sammanhang söka rationalisera denna avdelning, framför

allt genom att till bottenvåningen nedflytta i våningen 1 trappa upp befintliga

arbetslokaler. För att möjliggöra detta hade det blivit nödvändigt att

bortflytta desinfektionsanläggningen från tvättavdelningen och föreslå dess

förläggande i samband med sjukhusets ångpannehus. Kostnaden för den nya

desinfektionsanläggningen vore medräknad i förslaget.

Beträffande den närmare utformningen av planen erinrar medicinalstyrelsen

följande.

Genom den föreslagna renoveringen komme källarvåningen under köket att

förses med fyra kylrum, avsedda för olika varor, varjämte flertalet befintliga

förvaringslokaler moderniserades och rationaliserades.

I bottenvåningen inrymdes köket, kring vilket grupperade sig inlämning,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68.

43

dagsförråd, arbetslokaler av olika slag, ytterligare två kylrum, disk, renseri

och utlämningsrum.

I våningen 1 trappa upp och omkring övre delen av köket lades, bland andra

utrymmen, tre matsalar för olika grupper av funktionärer samt ett tillbyggt

serveringsrum med disk, förlagt till den altan, som för det dåvarande förenade

köks- och tvättavdelningarna, och försett med hiss från utlämningslokalen å

nedre botten. Inom våningen 1 trappa upp i tvättavdelningen hade genom

stryk- och mangelrummens nedflyttning lokaler blivit lediga. Våningen skulle

enligt förslaget helt disponeras för ytterligare matsalar samt kasinolokaler

med erforderliga biutrymmen.

Våningarna 2 trappor upp inom både köks- och tvättavdelning vore helt

disponerade såsom bostäder med erforderliga toalettutrymmen, garderober och

tvättrum. En modernisering hade där synts styrelsen ofrånkomlig för att i

någon mån kunna tillgodose personalens berättigade krav på trevnad och

komfort.

Vad slutligen anginge tvätten ansåge sig styrelsen icke behöva tillägga

något utöver vad som anförts ur Ählbergs skrivelse.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna renoveringsarbetena beräknar

medicinalstyrelsen enligt följande av Ahlberg upprättade sammanställning.

Kronor

Byggnadsarbeten, inklusive arbetsledning, oförutsett och diverse

(enligt Carling 128,787 kronor, varifrån avgår för viss inredning,

som upptages av Wersäll, samt för en del förenklingar i arbetets

utförande ett belopp av 4,800 kronor) .......................................

Köksinredning, inklusive oförutsedda utgifter, besiktningar m. m.

samt provisoriska anordningar för köksdriften under byggnadstiden

(enligt Wersäll) ..................................................................•••

Värme-, vatten- och avloppsanläggning, äng- och kondensledningar för

ångkokapparater samt maskintvättanläggning, inklusive arvoden för

ritningar och kontroll (enligt Theorell) ............................•.......

Elektrisk anläggning, hissar och lokaltelefoner inom köksavdelningen,

inklusive kostnad för program, kontroll och diverse (enligt Elektriska

prövningsanstalten) ......................................................

Kylanläggning (maskinella anordningar) .......................................

Ritningar, administration och kontroll, cirka 10 procent av byggnads
kostnaden

..............................................................................

Summa kronor

123,987

58,450

79.000

47.000

18.000

12,763

339,200

Medicinalstyrelsen upplyser vidare, att sjulchusdirektionen i infordrat yttrande

över förslaget anfört, att direktionen funne detsamma väl planerat och

ändamålsenligt. Direktionen hade emellertid förklarat sig icke kunna underlåta

att uttrycka en farhåga för att de nya tvättlokalerna, vilkas totala golvyta

vore mindre än de dåvarande tvättlokalernas, tilltagits väl knappt, varjämte

direktionen sagt sig befara olägenheter av att strykrummet ej vore

avskilt från den i omedelbart grannskap liggande tvätten och ångmangeln.

Med anledning av direktionens erinringar framhåller medicinalstyrelsen

följande.

Den koncentrerade driften i ett plan krävde avsevärt mindre utrymme än

den förut använda omoderna anordningen med arbetslokaler i tvenne våningar.

Vid jämförelse med förhållandena vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, vars

ekonomilokaler planlagts för ett vårdplatsantal av 1,400, visade det sig även,

att de av styrelsen föreslagna tvättlokalerna vid Restads sjukhus icke med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Departements
chefen.

fulla 2 procent understege de vid S:ta Maria sjukhus befintliga, om hänsyn

foges till de olika vårdplatssiffrorna.

Yad vidare anginge de befarade olägenheterna av att strykrummet stöde i

öppen förbindelse med övriga tvättlokaler, hade denna anordning, som

ingående prövats vid ett stort antal moderna tvättanläggningar, icke visat

sig medföra några nackdelar, där ventilationsanordningarna varit fullt

effektiva, vilken detalj det föreliggande förslaget jämväl avsåge att lösa.

Medicinalstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att renoveringsarbeten inom köks- och tvättbyggnaden vid sjukhuset

finge utföras i enlighet med det av styrelsen överlämnade förslaget för

en kostnad av — utöver redan beviljade 103,600 kronor -— 235,600 kronor

eller för tillhopa 339,200 kronor, dels ock för budgetåret 1936/1937 för ändamålet

anvisa 50,000 kronor.

Med skrivelse den 21 december 1935 har medicinalstyrelsen sedermera

överlämnat ett av byggnadsstyrelsen den 12 i samma månad avgivet yttrande

i ärendet.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig icke hava något att erinra beträffande förslaget.

Styrelsen tillägger, att styrelsen, som icke verkställt besiktning på

platsen, icke kunnat i detalj granska de upprättade kostnadsberäkningarna,

men att de angivna kostnaderna syntes vara skäliga.

Den numera förebragta utredningen angående renovering av sjukhusets

köks- och tvättbyggnad synes giva vid handen, att en renovering icke bör begränsas

till de år 1933 beslutade arbetena utan bör utsträckas att avse en

fullständigare modernisering, varigenom köks- och tvättavdelningarna skulle

kunna för en avsevärd tid framåt fungera på ett tillfredsställande sätt. Det av

medicinalstyrelsen framlagda förslaget till en mer omfattande renovering,

vilket av byggnadsstyrelsen lämnats utan erinran, anser jag mig böra tillstyrka.

Kostnaderna för detta förslags genomförande beräknas till 339,200

kronor. Då emellertid för renovering av köks- och tvättbyggnaden tidigare

beviljats ett belopp av 103,600 kronor, vilket i första hand bör tagas i anspråk,

skulle för renoveringens utförande enligt föreliggande förslag behöva beviljas

(339,200 —103,600) 235,600 kronor. Av sistnämnda belopp torde för nästa

budgetår beräknas 50,000 kronor.

Utvidgning av vattenverket vid Restads sjukhus ni. m.

I skrivelse den 14 december 1935 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel för utvidgning av vattenverket vid Restads sjukhus

m. m.

Styrelsen upplyser till en början, att befintliga två långsamfilter vid vattenverket

på grund av ökad vattenåtgång och andra förhållanden måst ansträngas

därhän, att det levererade vattnet icke varit hygieniskt fullgott. Av denna

anledning hade sjukhusdirektionen i skrivelse den 15 oktober 1934 hos styrelsen

gjort framställning om byggande av ytterligare ett filter, vilken

fråga av styrelsen den 17 oktober 1934 för utredning remitterats till styrelsens

expert i vattenfrågor, ingenjören John Bergström. I skrivelse den 9 december

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majus proposition nr 68.

1935 hade Bergström framlagt förslag till byggande vid sjukhuset av ytterligare

ett långsamfilter samt givit anvisning på de åtgärder i övrigt, som

enligt hans förmenande vore nödvändiga för vattenverkets försättande i fullgott

skick.

Bergström hade, yttrar medicinalstyrelsen, i sin skrivelse beträffande det

nuvarande vattenverket och behovet av dess utvidgning

anfört bland annat följande.

Behovet av en utvidgning av sjukhusets vattenverk hade sedan flera år

gjort sig gällande på grund av dels betydligt ökad vattenförbrukning, dels

svårighet att filtrera det från Vänern erhållna råvattnet, som under de senare

åren blivit mera slamförande än tidigare varit fallet.

Vattenförbrukningen hade från år 1920 till och med ar 19o4 ökats med 21.5

procent. En ytterligare ökning av förbrukningen vore att förvänta bland annat

på grund av ett större antal nytillkomna personalbostäder. Medelförbrukningen

uppginge för det dåvarande till cirka 425 kbm per dygn eller cirka 394

liter per patient och dygn, vilket icke vore någon hög förbrukning, då medelförbrukningen

vid sinnessjukhusen ofta brukade uppgå till 400 å 450 liter per

patient och dygn.

Vattnet renades medelst långsamfiltrering genom sand, och tunnes darior

ett tvådelat filter med en filteryta av 2 X 120 kvm. Filtreringsresultatet kontrollerades

genom periodiskt återkommande bakteriologiska undersökningar,

och hade ofta erinringar varit att göra mot reningsresultatet. Sålunda hade

jäsningstitern, medelst vilken den sannolika närvaron av fekalbakterier påvisades,

icke varit tillfredsställande. Vanligen hade under de senare åren jäsning

erhållits på 100 kbcm och icke sällan på 10 kbcm, vilket endast i undantagsfall

borde få förekomma. Det dåliga resultatet i detta avseende vöre

huvudsakligen beroende på att filtren finge arbeta med för stor filterhastighet.

En utvidgning av filteranläggningen vore därför nödvändig och syntes

bäst ske genom filterareans utökning.

Vidkommande förslaget till åtgärder för för bättling

av vattenverket hade Bergström, såsom framgår av medicinalstyrelsens

skrivelse, lämnat i huvudsak följande redogörelse.

För erhållande av den erforderliga ökningen av filterarean — beräknad

efter maximiförbrukning av cirka 650 kbm per dygn — föresloges anläggandet

av ett nytt dubbelfilter, med en sammanlagd filteryta av 240 kvm, väster örn det

befintliga. I förslaget inginge samtidigt insättandet av regleringsventiler i

de befintliga filtren av annan och mera tillförlitlig typ än de dåvarande. Filterbassängerna

med tillhörande regleringskammare utfördes av armerad betong

och försåges med överbyggnad av trä. För det dåvarande tvättades all för påfyllning

erforderlig filtersand för hand, vilket vore oekonomiskt, och vore det

därjämte svårt att på detta sätt få sanden fullt ren. En sandtvättningsapparat

borde därför uppställas och ett betongplan anordnas för upplag av sand.

Den större vattenförbrukningen medförde, att pumpverksanläggningen, som

vore inrymd i ett särskilt pumphus, behövde utökas, vartill komme, att en

del ändringar av befintliga anordningar borde vidtagas för att underlätta och

säkerställa driften.

För råvattenuppfordringen borde ytterligare ett elektromotordnvet pumpverk

uppställas av samma storlek som det befintliga. Detta vöre anordnat

för likström, men borde det nya pumpverket anordnas för växelström, då det

ur säkerhetssynpunkt vore behövligt, att pumpverken dreves från två olika

kraftkällor. Vid sjukhuset funnes tillgång dels till växelström från statens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Majus proposition nr 68.

vattenfallsverk, dels till likström, som genererades inom sjukhusets ångcentral.

För renvattenuppfordringen funnes för det dåvarande uppställda två kolvpumpverk

för högtryck, vartdera med en kapacitet av 17 liter per sekund. Pumpverken

—- som vore remdrivna medelst likströmsmotorer, vore starkt förslitna

och borde utbytas mot två direktkopplade, elektromotordrivna centrifugalpumpverk,

med en kapacitet av 15 liter, respektive 20 liter per sekund. Av

samma anledning, som angivits för råvattenpumpverken, borde elektromotorerna

anordnas för växelström, respektive likström.

Såväl renvatten- som råvattenpumpverken skulle anordnas för manövrering

i pumphuset och från maskinhuset, varjämte renvattenpumpverken borde

kunna stoppas medelst flottöranordning i renvattenbehållaren.

Vidare behövdes en vattenståndsvisare i renvattenbehållaren med visartavla

i såväl pumphuset som ångpanne- och maskinhuset.

Beträffande kostnaderna för vattenverkets utvidgning och renovering

hade Bergström verkställt följande beräkning, vilken även innefattade kostnader

för ritningar, kontroll och diverse samt oförutsedda utgifter.

Kronor

Nytt dubbelfilter av armerad betong med överbyggnad av trä, invän
diga

rörledningar, ventiler, sand, singel, belysning m. m................ 73,000

Börledningar och ventiler utanför byggnaderna .............................. 6,000

Tre elektromotordrivna pumpverk, ett för uppfordring av råvatten och

två för uppfordring av renvatten, med instrumentering, erforderliga

rörledningar och elektriska ledningar, ventiler m. m................... 16,000

Vattenståndsvisare ...................................................................... 2,000

Sandtvättningsapparat med tillhörande vatten- och avloppsledningar,

ventiler m. m., plan av armerad betong för sandupplag .................. 7,500

Utbyte av regleringsanordningar i filteranläggningen ..................... 5,500

Summa kronor 110,000

Medicinalstyrelsen upplyser, att sjukhusdirektionen i avgivet yttrande över

förslaget förklarat sig icke hava något att erinra däremot.

Styrelsen yttrar vidare, att styrelsen i alla delar anslöte sig till vad Bergström

anfört och för egen del ville ytterligare framhålla, att frågan örn sjukhusets

förseende med fullgott vatten i tillräcklig mängd snarast måste vinna

sin lösning, enär sjukhusets vattenförsörjning redan vore så knapp, att renlighetsbaden

vid vissa tillfällen måst inskränkas och vissa delar av varmvattennätet

hållas avstängda.

Medicinalstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå 1936 års riksdag

att dels besluta, att vid sjukhuset finge i huvudsaklig överensstämmelse

med Bergströms förslag inrättas ett nytt dubbelfilter av betong ävensom vid

reningsverket för övrigt företagas vissa renoverings- och kompletteringsarbeten

till en sammanlagd kostnad av 110,000 kronor, dels ock för budgetåret

1936/1937 för ändamålet anvisa 55,000 kronor.

Med skrivelse den 17 december 1935 har medicinalstyrelsen sedermera överlämnat

ett av byggnadsstyrelsen den 12 i samma månad avgivet yttrande i

ärendet.

Byggnadsstyrelsen har icke något att erinra beträffande vare sig förslaget

eller den för detsammas genomförande beräknade kostnaden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Den av medicinalstyrelsen förordade utvidgningen av vattenverket vid

Restads sjukhus torde vara nödvändig och bör därför komma till utförande.

De förbättrings- och kompletteringsarbeten, som styrelsen förordar till vidtagande

i samband med utvidgningen, synas lämpligen böra samtidigt komma

till stånd. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna har jag icke något att

erinra. För nästa budgetår torde för ändamålet beräknas 55,000 kronor.

Vatten- och avloppsledninssarbeten vid Mariebergs sjukhus vid

Kristinehamn.

I skrivelse den 14 december 1935 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn medel för utförande av vissa vatten- och avloppsledningsarbeten vid

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Vad först angår vattenledningsarbeten a, erinrar styrelsen, att

styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 februari 1933 angående plan för

större renoveringsarbeten vid statens sinnessjukhus (propositionen nr 156/1933

s. 53—54) bland annat framhållit, att åtgärder för ökning av vattentillgången

vid sjukhuset, framför allt för sjukhusets förseende med vattenklosetter, vore

nödvändiga. Styrelsen hade därvid anfört, att ett användande i större utsträckning,

än vad då skedde, av vatten från Vänern skulle kräva omfattande

och dyrbara reningsanordningar. Grundvattnet i den ena av de vid sjukhuset

befintliga borrbrunnarna hade efter hand förändrats till sin beskaffenhet, så

att det icke vidare vore användbart, och vattentäkten från de två övriga borrbrunnarna

vore otillräcklig för det ökade behovet. För att utreda örn den erforderliga

vattenmängden kunde erhållas från Kristinehamns stads vattenledningsnät,

hade förhandlingar inletts örn vattenleverans från staden. Anläggningskostnaden

för en sådan anslutning hade styrelsen beräknat till omkring 50,000

kronor.

Med skrivelse den 14 december 1935 har medicinalstyrelsen överlämnat av

ingenjören John Bergström på uppdrag av styrelsen verkställd utredning

jämte förslag och kostnadsberäkning beträffande anordningar för sjukhusets

förseende med vatten.

Angående nuvarande anordningar anför Bergström inledningsvis

bland annat följande.

För tvätten och ångpanneanläggningen användes filtrerat sjövatten, under

det att brunnsvatten användes för den övriga förbrukningen. Hårdheten i

vattnet från de två i bruk varande brunnarna å sjukhusområdet kunde uppgå

till 14°, vilket medfört en stark avsättning av kalk i varmvattenberedaren och

varmvattenledningarna. Avhärdning hade därför anordnats för det vatten,

som åtginge för varmvattenberedningen. Järn- och manganhalten i brunnarna

uppginge till cirka 0.4, respektive 0.6 mg per liter, vilket vore till stor olägenhet

genom avsättningar i rörledningarna, varjämte avhärdningsfiltrets drift

därigenom försvårades. Åtgärder för vattnets rening vore därför erforderliga.

Samtidigt med vattnets försämring hade kvantiteten så minskats, att från brunnarna

icke kunde erhållas mera än cirka 160 kbm per dygn och under långvarig

torka hade kvantiteten nedgått till cirka 140 kbm. Under år 1934 hade från

brunnarna erhållits sammanlagt 58,500 kbm, vilket icke varit tillräckligt, utan

Departements
chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 68.

beräknades minst 6,0U0 kbm ytterligare hava varit erforderliga. Besvärande inskränkningar

i vattenförbrukningen hade måst vidtagas, och hade sålunda

bland annat badning icke kunnat försiggå i erforderlig omfattning. Försök

hade gjorts att genom borrandet av flera brunnar erhålla mera vatten, men

hade detta icke lyckats. Till tvätt och ångpannor erhölles visserligen sjövatten

i tillräcklig mängd, men vore detta vatten ur hygienisk-bakteriologisk synpunkt

icke av tillfredsställande beskaffenhet. Det vore icke lämpligt till användning i

tvättbyggnaden, där det lätt kunde bliva begagnat till dryck av arbetande

patienter.

I fråga örn möjligheterna till beredande av ökad vattentillgång

vid sjukhuset framhåller Bergström bland annat följande.

Det hade ifrågasatts att förlägga ett vattenintag vid Vänern. För erhållande

av fullgott vattenledningsvatten därifrån krävdes emellertid en komplicerad

reningsanläggning, vars anläggningskostnader skulle bliva betydande

och vars drift skulle fordra noggrann tillsyn. Denna utväg borde därför ifrågakomma

endast i det fall, att annan lösning av frågan icke lämpligen kunde

erhållas.

Enligt medicinalstyrelsens beslut hade underhandlingar inletts med Kristinehamns

stad angående leverans av vatten till sjukhuset. I oktober 1935 hade

staden erbjudit vattenleverans på de villkor, som framginge av ett Bergströms

utredning bilagt förslag till kontrakt. Dessa villkor vore att anse som fördelaktiga.

Staden påfordrade icke någon garanterad viss förbrukning utan endast

ett efter de i kontraktet angivna grunderna bestämt pris per kbm, som, då

vattenleveransen överstege 60,000 kbm per år utgjorde 20 öre per kbm. Denna

storlek komme vattenleveransen minst att uppgå till, sedan sjukhusets renovering

genomförts och vattenklosetter inrättats. Stadens vatten vore mjukt

och av god beskaffenhet.

Sjukhusets blivande vattenförbrukning beräknades i medeltal komma att

uppgå till cirka 360 kbm per dygn. Från de två bergbrunnar, vilkas vatten

lämpligen kunde göras fullt användbart, vore det att räkna med en vattenmängd

av i medeltal cirka 150 kbm per dygn. För erhållande av en behövlig

reserv borde denna vattentäkt bibehållas samt en anläggning för vattnets befriande

från järn och mangan utföras. Inberäknat ränta och amortering å anläggningskostnaden

för en reningsanläggning samt pumpnings- och övriga

driftkostnader beräknades priset per kbm för detta vatten komma att utgöra

cirka 12 öre, varför sålunda användningen av detsamma medförde en icke

oväsentlig besparing.

Det vore icke lämpligt att hava tre olika slag av vatten. Då det långsamfiltrerade,

i tvätten använda vattnet icke vore tillfredsställande, borde sjukhusets

förseende med vattenledningsvatten endast grundas på leverans från

staden och utnyttjande av det tillgängliga grundvattnet.

Enligt Bergströms förslag bör alltså upprättas ett reningsverk för

grundvattnet. Angående övriga erforderliga åtgärder

beträffande sjukhusets vattenledningsanläggning

yttrar Bergström huvudsakligen följande.

För uppfordringen av renvatten funnes i maskinhuset uppställda två ångpumpverk.

Det ena av dessa vore ett kolvpumpverk, som vore förslitet och behövde

ersättas. Det andra utgjordes av en ångturbindriven centrifugalpump

och stöde som reserv. För den dagliga driften föresloges uppställandet av

två för automatisk drift anordnade, elektromotordrivna centrifugalpumpar

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 49

med förbindelse till sjukhusets vattentorn och renvattenbehållaren vid reningsverket.

För tillgodogörande av stadens vatten erfordrades nedläggandet av en

200 nina ledning från den punkt vid sjukhusområdets gräns, till vilken stadens

ledning framdroges, samt fram till vattentornet. I närheten av gränsen anordnades

en för uppmätning av det från staden levererade vattnet erforderlig

vattenmätare. En befintlig 150 mm ledning från vattentornet vore för liten folden

blivande större förbrukningen, varför 200 mm ledningen föresloges framdragen

till ångpannehuset. Vid ledningens dimensionering hade hänsyn

tagits till behövlig vattentillgång i händelse av eldsvåda. För att förse tvätten

och ångpannorna med stadens mjuka vatten bibehölles 150 mm ledningen.

Reservoaren i vattentornet, som insatts i slutet av 1880-talet, vore så starkt

anfrätt av rost, att dess hållfasthet i hög grad minskats, varjämte otätheter förekomme

särskilt i skarvarna mellan de olika gjutjärnssegmenten, varav reservoaren

vore sammansatt. Ett utbyte av reservoaren vore därför nödvändigt. T

samband därmed borde vattentornet höjas för åstadkommande av bättre tryck,

särskilt i sjukhusbyggnadernas övre våningar, där vattnet under viss tid på

dagen tillrunne så sakta, att det medförde olägenheter. En höjning av tornet

med cirka 7 meter föresloges därför. Den nya reservoaren utfördes av armerad

betong och gjordes 20 kbm större än den dåvarande reservoaren, som rymde

96 kbm, vilket vore väl litet för utjämning av den blivande större vattenförbrukning,

med vilken kunde räknas.

Kostnaderna för de förslagna åtgärderna beräknas av Bergström

enligt följande sammanställning.

Reningsverk för grundvattnet.

Luftningsrum, reaktionsbassäng och snabbfilter av armerad

betong, omslutningsbyggnad av tegel........................

Regleringsapparat, avstängningsventiler, invändiga rörledningar,

filtersand, makadam till reaktionsbassängen, belysning

m. m............................................................................

Ett elektromotordrivet pumpverk för renvatten och ett

för spolvatten, med instrumentering, elektriska ledningar,

belysning, rörledningar och avstängningsventiler ...............

Uthändiga rörledningar för vatten och avlopp med avstängningsventiler,

avloppsbrunnar m. m. ..........................

Befintligt sandfilter ändrat till renvattenbehållare .........

Nya renvattenpumpverJc.

Två elektromotordrivna centrifugalpumpar för automatisk

drift med tillhörande instrumentering, avstängningsventiler,

rörledningar m. m...................................................................

Ledningar m. m. för tillgodogörande av stadens vatten.

635 meter 200 mm vattenledning av asfalterat gjutjärnsrör

från förbindelsen med stadens vattenledning, med avgrening

till vattentornet och framdragen till ångpannehuset;

tillhörande rördelar, avstängningsventiler, brandposter,

schaktning, bergsprängning, återfyIlning m. m.......

Kammare för vattenmätare med tillhörande rördelar och

avstängningsventiler m. m.....................................................

Kronor

21,500

8.500

3.500

4.500

3.000

42,800

3,200

Kronor

41,000

8,000

46,000

Bihang till riksdagens protokoll Wriö. 1 sand. Nr 68.

241 30 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majus proposition nr 68.

Kronor Kronor

Ny reservoar och i samband därmed höjning av vattentornet.

Beservoar av armerad betong, rymd cirka 120 kbm, höjning

av tornbyggnaden, rörledningar, avstängningsventiler,

självstängande tlottörventil m. m........................................... — 27,500

Vattenstån dsmätare.

Två vattenståndsmätare med givarapparater i vattentornet

och renvattenbehållare samt visarapparater i maskinhuset

med elektriska ledningar ............................................ — 3,500

Summa kronor 126,000

I de beräknade kostnaderna ingå ritningar, kontroll, diverse och oförutsedda

utgifter.

Medicinalstyrelsen förklarar sig i alla delar biträda Bergströms förslag.

Då förslaget förutsatte, att avtal träffades med Kristinehamns stad örn anslutning

till stadens vattenledning, anser sig styrelsen böra hemställa örn

bemyndigande att med staden träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med förutnämnda, av Bergström överlämnade avtalsförslag. Styrelsen erinrar

vidare, att enligt den framlagda beräkningen kostnaderna för utförande

av de förslagna vattenledningsarbetena skulle uppgå till 126,000 kronor, vilken

summa med 76,000 kronor överstege det i styrelsens skrivelse den 13 februari

1933 beräknade beloppet av omkring 50,000 kronor. Denna ökning av kostnaderna

betingades av, framhåller styrelsen, att det föreliggande förslaget

jämväl avsåge reningsverk för det vid sjukhuset tillvaratagna grundvattnet,

ny reservoar och i samband därmed höjning av vattentornet jämte åtskilliga

smärre förbättringar av anläggningens olika delar.

Aven beträffande avloppsledningsarbetena erinrar medicinalstyrelsen

till en början örn skrivelsen den 13 februari 1933. Styrelsen hade i denna

anfört, att vattenklosettanläggning vid sjukhuset måste förbindas med omfattande

omläggning av yttre avloppsledningar och utdragande av huvudavloppet

i Vänern till betydligt avstånd från stranden samt att anläggningen

överslagsvis beräknades komma att draga en kostnad av 650,000 kronor. Arbetet

borde företagas i samband med en omläggning av dispositionen av kvinnoavdelningens

sjuklokaler, innebärande bland annat användandet av ett antal

dåvarande personalrum för patienter. Denna omläggning kunde dock först

ske sedan ett planlagt personalbostadshus vid sjukhuset blivit färdigt och

taget i bruk. Sedan detta skett hösten 1935, hade, upplyser styrelsen, en

utflyttning av viss inom sjukavdelningarna boende sjukvårdspersonal kunnat

verkställas.

Med skrivelsen den 14 december 1935 har styrelsen överlämnat av Bergström

på styrelsens uppdrag verkställd utredning jämte förslag och kostnadsberäkning

för utförande vid sjukhuset av nytt huvudavloppssystem, avsett

att vara ett första utbyggnadsstadium av ny avloppsledning, ävensom reningsanläggning

för viss del av avloppsvattnet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

51

Angående nuvarande avloppsförhållanden oell erforderliga åtgärder

anför Bergström huvudsakligen följande.

Sjukhusets avloppsledningar vore anordnade enligt det kombinerade systemet,

så att spillvatten och nederbördsvatten avleddes genom samma

ledningar. Huvudledningarna utgjordes på flera längre sträckor av kulvertar

av råhuggen sten och hela systemet sammanfördes i en större sådan

kulvert, som utmynnade i strandkanten av Yarnumsviken nedanför tvättbyggnaden.

Stranden vore där mycket långgrund, så att vid lågvatten kloakutloppet

finge karaktären av ett större avloppsdike, från vilket sommartiden

en obehaglig lukt sprede sig. Det hade därför tidigare varit ifrågasatt att

från stenkulverten utdraga en ledning så långt ut i viken, att nämnda olägenhet

skulle bortfalla. Då emellertid inrättandet av vattenklosetter länge

varit ifrågasatt, och de nämnda stenkulvertarna icke lämpligen kunde användas

för avledandet av spillvatten från dylika, hade vidtagandet av åtgärder

fått anstå, till dess frågan örn vattenklosetters inrättande blivit närmare

bestämd. Den verkställda utredningen avsåge förslag till sådan ändring

av avloppssystemet, att vattenklosetter kunde allmänt inrättas.

Yarnumsviken förorenades redan avsevärt av avloppsvatten från såväl

Kristinehamns stad som från sjukhuset. Ett allmänt inrättande av vattenklosetter

inom sjukhuset komme att medföra en ökad förorening, varför

sjukhusets spillvatten efter vattenklosetters inrättande icke lämpligen borde

utsläppas i sjön utan att underkastas något slag av rening. Fullständig

rening syntes åtminstone till en början icke vara erforderlig, utan borde

slamrening vara tillräcklig. För att en blivande reningsanläggning icke

skulle erhålla för stora dimensioner, borde mängden avloppsvatten, som

avleddes till densamma, begränsas så mycket som möjligt. Det hade

därför föreslagits, att den erforderliga ombyggnaden och kompletteringen av

avloppssystemet utfördes på sådant sätt, att separata ledningar för spillvatten

och regnvatten erhölles. Därvid komme de befintliga ledningarna

och kulvertarna att till huvudsaklig del utnyttjas för regnvatten samt de

stora mängder dagvatten, som avleddes genom sjukhusområdet från områden

öster örn detsamma.

I fråga om den föreslagna slamreningsanläggningen och omläggningen

av avloppssystemet till separata ledningar yttrar Bergström

följande.

Den erforderliga slamreningen skedde lämpligast i avsättningsbassänger

och föresloges två sammanbyggda sådana, utförda av armerad betong och

nedsänkta i marken samt med överbyggnad av trä. Innan spillvattnet inleddes

i bassängerna, finge det passera ett sandfång och silrum, varest avloppsvattnet

medföljande sand avsatte sig och grövre partiklar kvarhölles av

en silanordning. Denna vore försedd med en maskindriven rensningsanordning,

som uppsamlade det, som fastnade på gallret. Det avloppsvatten,

som avrunne från slamsamlingsbassängerna, vore befriat från synliga föroreningar.

Höjdförhållandena vore sådana, att avloppsvattnet i allmänhet

kunde avrinna direkt till sjön. Vid högvatten måste dock avloppsvattnet

pumpas från bassängerna, varför ett elektromotordrivet pumpverk föresloges

skola uppställas i en därför avsedd mindre byggnad av tegel. Medelst en

cirka 200 meter lång utloppsledning av stålrör avleddes avloppsvattnet så

långt ut i viken, att minsta möjliga olägenhet förorsakades av detsamma.

Det i bassängerna avsatta slammet måste med vissa tidsmellanrum uppfordras,

varvid det avleddes till ett slamtorkningsplan. Någon lukt eller

något obehag i övrigt medförde icke slammet, sedan anläggningen blivit in
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

52

arbetad. För slamuppfordringen föresloges ett elektromotordrivet slampumpverk

uppställt i en mindre byggnad av tegel.

Anläggningen förlädes å ett därför lämpligt område mellan växthusen och

sjöstranden. Anordningarna vore så planerade, att anläggningen sedermera,

om så skulle bliva nödvändigt, kunde utbyggas för fullständig rening av avloppsvattnet.

Såsom förut nämnts vore det avsett att utnyttja huvudsakliga delen av

de befintliga avloppsledningarna för avledandet av dagvatten och regnvatten.

De föreslagna spillvattenledningarna vore så dimensionerade och anordnade,

att vattenklosetter kunde allmänt inrättas inom sjukhuset och avledas till

dessa ledningar. Därvid hade, med hänsyn till nödvändigheten att å ett

sinnessjukhus avloppsledningarna vore lätt tillgängliga för rensning, nedstignings-

och spolbrunnar i erforderligt antal föreslagits insatta i ledningarna.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna hava av Bergström beräknats

på sätt framgår av följande sammanställning.

Slamrenmgsanläggning. K ronor

Sandsamlare och gallerbrunn med mekanisk rensnings
anordning

................................................................................ 16,800

Två sammanbyggda slamavsättningsbassänger av armerad

betong, nerschaktade i marken; tillhörande rörledningar

m. m. samt överbyggnad av trä............................................ 58,500

Ett elektromotordrivet centrifugalpumpverk med vertikal

axel för uppfordring av slamrenat avloppsvatten, instrumentering,

elektriska ledningar, rörledningar, ventiler m. m.

samt pumphus av tegel ....................................................... 13,500

Ett elektromotordrivet pumpverk för uppfordring av

slam från slamavsättningsbassängerna, instrumentering,

rörledningar och ventiler m. m. samt pumphus av tegel .. 11,000

Rörledningar med tillhörande avstängningsventiler m. m.

mellan gallerbrunnen, slamavsättningsbassängerna och

pumpverken samt vattenledning............................................ 13,200

Slamtorkningsplan............................................................... 2.500

Omläggning av avloppsnätet till skilda system för spillvatten

och regnvatten.

60 meter 225 mm och 60 meter 150 mm avloppsrör av

asfalterat gjutjärn, 615 meter 300 mm, 1,110 meter 225 nini

och 1,500 meter 150 mm lergodsrör, med schaktning, spädning,

läggning, bergsprängning och återfyllning m. m....... 191,000

50 nedstigningsbrunnar, 7 inspektionsbrunnar och 30

spolbrunnar.............................................................................. 41,500

Omkoppling och ändring av befintliga ledningar, håltagningar

och efterlagningar för ledningarnas dragande

genom kulvertar m. m............................................................. 5,000

Iordningställande av vägar och planteringar .................. 8,000

Utloppsledning i Varnumsviken av 200 meter 225 mili

asfalterade och isolerade stålrör, upplagd på pålbockar;

muddring och bankfyllning m. m........................................... 32,000

Kronor

115,500

277,500

Summa kronor 393,000

I de beräknade kostnaderna ingå ritningar, kontroll, diverse och oförutsedda

utgifter.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 53

Medicinalstyrelsen förklarar sig i alla delar biträda vad Bergström föreslagit.

Över ifrågavarande båda förslag till vatten- och avloppsledningsarbeten

bär sjukhusdirektionen den 9 december 1935 avgivit yttrande till medicinalstyrelsen

samt därvid tillstyrkt desamma. Jämväl förslaget till kontrakt

med Kristinehamns stad angående vattenleverans har tillstyrkts av direktionen.

Medicinalstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå 1936 års

riksdag besluta, dels att vid sjukhuset finge vidtagas vissa anstalter för betryggande

av sjukhusets vattenförsörjning i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget för en beräknad kostnad av 126,000 kronor,

dels — för att möjliggöra inrättande av vattenklosetter och för undanröjande

av missförhållanden med avseende å det nuvarande avloppssystemet — att

i huvudsaklig överensstämmelse med förutnämnda förslag finge anläggas

nytt huvudavloppssystem med reningsanläggning för en beräknad kostnad

av 393,000 kronor, dels ock för budgetåret 1936/1937 för ändamålet bevilja

ett anslag av 175,000 kronor.

Med skrivelse den 17 december 1935 har medicinalstyrelsen överlämnat

av byggnadsstyrelsen den 12 i samma månad avgivet yttrande över förslagen.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig icke hava något att erinra beträffande vare

sig de båda förslagen eller de för desammas genomförande beräknade kostnaderna.

Den föreliggande utredningen giver vid handen, att åtgärder för ordnande

av sjukhusets vatten- och avloppsfråga äro synnerligen önskvärda och nu

lämpligen böra vidtagas.

Medicinalstyrelsens förslag, att för tillgodoseende av sjukhusets vattenbehov

avtal skall träffas med Kristinehamns stad angående leverans av

vatten från stadens vattenledning, tillstyrker jag. Avtalet torde böra slutas

i huvudsaklig enlighet med det upprättade förslaget. De föreslagna anordningarna

för anslutning till stadens vattenledning samt förbättringarna beträffande

sjukhusets vattenledningsanläggning vill jag förorda. Kostnaderna

torde i överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen utan erinran lämnade

beräkningen böra uppskattas till 126,000 kronor.

De föreslagna åtgärderna i fråga om avloppsanläggningen torde få anses

till fullo motiverade. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, utgöra de en

förutsättning för inrättande av vattenklosetter. De äro dessutom påkallade

för att avhjälpa rådande missförhållanden. Jag tillstyrker alltså, att de

komma till utförande. Beräkningen av kostnaderna till 393,000 kronor, vilken

icke föranlett erinran från byggnadsstyrelsen, anser jag mig böra godtaga.

För nästa budgetår torde för ifrågavarande vatten- och avloppsledningsarbeten

böra beräknas 175,000 kronor.

Departements
chefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 68.

Om- och tillbyggnad av Frösö sjukhus vid Östersund.

"Vid. anmälan den 3 januari 1936 av socialdepartementets ärenden angående

utgifter för kapitalökning under budgetåret 1936/1937 anförde jag vid

punkten 2, att medicinalstyrelsen hemställt, att för nämnda budgetår måtte

beräknas medel till ett flertal byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,

bland vilka även upptagits om- och tillbyggnad av Frösö sjukhus vid Östersund.

En preliminär granskning av handlingarna hade, anförde jag, bibragt

mig den uppfattningen, att de av styrelsen förordade byggnadsarbetena kunde

begränsas. Vid den närmare prövning av frågan, som jag numera verkställt,

har jag funnit, att de föreslagna arbetena vid Frösö sjukhus kunna

utan alltför stor olägenhet anstå något år.

Avloppsledningar vid Ryhovs sjukhus vid Jönköping.

I skrivelse den 30 december 1935 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn disponerande av besparade medel å de anslag, som anvisats för Ryhovs

sjukhus i Jönköping, till utförande av vissa avloppsledningar vid sjukhuset.

Byggnadsstyrelsen anför beträffande nuvarande avloppsförhållanden följande.

Enligt § 3 i den mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén

samt Jönköpings stad den 10 juli 1928 träffade överenskommelsen på grund

av Jönköpings regementes upphörande och den ändrade organisationen av

förutvarande Smålands artilleriregemente hade staden förbundit sig att för

den anstalt, som komme att förläggas till förutvarande Jönköpings regementes

kasernetablissement, städse hålla avloppsledning av sådan beskaffenhet,

att den på ett tillfredsställande sätt kunde fungera såsom avlopp såväl

för spillvatten som för orenlighet från vattenklosetter. Den befintliga, av

staden från kasernområdet till Rocksjön anlagda ledningen, vilken staden

hade att underhålla, skulle användas såsom avloppsledning för dagvatten.

Den 20 juni 1929 hade Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

låta omändra förenämnda kasernetablissement till en sinnessjukanstalt, Ryhovs

sjukhus.

Avloppsledningarna vid Ryhovs sjukhus vore till huvudsaklig del utförda

enligt separat system med skilda ''ledningar för spillvatten och dagvatten.

Ledningarna för dagvatten utmynnade i förutnämnda ledning från kasernområdet

till Rocksjön. Spillvattenledningarna från sjukhusets samtliga byggnader,

med undantag för sju bostadshus inom sydvästra delen av Ryhovs

område, vore sammanförda till en huvudledning, som stöde i förbindelse

med stadens kloaksystem, med utlopp genom stadens kloakpumpstation till

Vättern.

De nyss nämnda sju bostadshusen vore så belägna i höjdled, att spillvattenledningarna

från desamma icke kunnat förbindas med huvudavloppet

till stadens kloaksystem utan anordnande av pumpverk. Då förslaget till

kasernetablissementets ombyggnad till sjukhus på sin tid upprättats, hade

underhandlats med Jönköpings stads hälsovårdsnämnd rörande spillvattenavloppet

från dessa byggnader, och hade nämnden medgivit, att spillvattenledningarna

finge anslutas till omförmälda huvudavloppsledning för dagvatten

till Rocksjön, under villkor att för spillvattnets rening anlades s. k.

hoffmannbrunnar. För sex av dessa byggnader hade spill vattenledningar

anordnats på angivet sätt, under det att vid en av byggnaderna avloppet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 68.

oo

efter genomgång av en hoffmannbrunn utsläpptes i en avloppsledning, som

utdragits till ett kärr i förbindelse med Rocksjön.

Styrelsen redogör i fortsättningen för huru fråga uppkommit angående

omläggning av avloppet från förenämnda sju bostadshus. Styrelsen yttrar

därvid huvudsakligen följande.

I skrivelse till Jönköpings drätselkammare den 18 maj 1935 hade stadens

byggnadschef bland annat framhållit, att den rening av spillvattnet, som avsåges

att åstadkommas i förenämnda reningsbrunnar, icke blivit tillräckligt

effektiv, enär det visat sig, att avloppsvattnet i ledningen till Rocksjön icke vore

av sådan beskaffenhet, som man ur hälsovårdssynpunkt hade rätt att fordra.

Ifrågavarande avlopp vore det enda spillvattenavlopp, som funnes anordnat

till Rocksjön, vilken sjö hade ett i övrigt bakteriefritt samt för bad och isupptagning

lämpligt vatten. Till förhindrande av vattnets förorening hade

staden förbjudit spillvattens utsläppande bland annat i de diken och vattendrag,

som ledde till Rocksjön. Denna sjö hade av ålder av stadens befolkning

i stor utsträckning utnyttjats för friluftsbad och begagnades i sådant

avseende jämväl av manskap från Smålands arméartilleriregemente. FörRyliovs

sjukhus syntes Rocksjön även komma att användas för samma ändamål.

Is upptoges varje vinter ur Rocksjön för stadens, regementets och

sjukhusets behov. Intet hinder mötte att förbinda samlingsledning för avloppsvattnet

från de sju byggnaderna med huvudavloppsledningen från Ryhovs

sjukhus. För detta ändamål borde lämpligen anläggas en automatisk

pumpstation, som förbundes med huvudavloppsledningen genom tryckledning

för spillvatten.

Drätselkammaren hade i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 29 juni

1935 framhållit, att regeringsrätten genom utslag den 6 december 1923

ålagt Jönköpings stad att antingen vidtaga betryggande åtgärder till

undanröjande av de olägenheter, som vore förenade med utsläppande

av spillvatten från dåvarande Jönköpings regementes kasernetablissement

i Rocksjön, eller ock att avleda spillvatten åt annat håll. Avloppsförhållandena

för Ryhovs sjukhus hade på grund av nämnda åläggande på

stadens bekostnad ordnats på det sätt, att huvudavloppet för området förbundits

med stadens kloaksystem med utlopp genom kloakpumpstationen.

För sådant ändamål hade staden för en kostnad av 64,500 kronor låtit anlägga

en kulvertledning från Ryhov till pumpstationen. Avloppet för de

omförmälda sju byggnaderna inom sydvästra delen av Ryhovs område hade

därför redan från början av kronan bort ordnas genom anslutning till lmvudavloppsledningen

och icke genom anordnande av avlopp till Rocksjön.

Kostnaden för den ifrågasatta anläggningen till förhindrande av spillvattens

avledande till Rocksjön borde drabba kronan, på vars talan Jönköpings

stad ålagts att anordna huvudavloppsledning till kloakpumpstationen.

Förhållandet vore, anför byggnadsstyrelsen, att reningsbrunnarna i spillvattenledningarna

icke medfört avsedd verkan, vartill komme, att rensningen

av brunnarna förorsakat väsentliga obehag för omgivningen. Såväl badningen

som isupptagningen i Rocksjön, vilka fördelar kunde utnyttjas ej blott av

staden utan jämväl av regementet och sjukhuset, borde kunna ske under

bästa möjliga förhållanden, varför det syntes behövligt, att de påtalade olägenheterna

bleve avhjälpta. Det syntes likaledes vara skäligt, att statsverket

bekostade de därför erforderliga åtgärderna. Dessa beskriver styrelsen på

följande siitt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Spillvattnet från de sju omförmälda bostadshusen avleddes genom samlingsledning

till en uppsamlingsbrunn i förbindelse med uppfordringsanordning,

inrymd i en därför avsedd mindre nybyggnad. Avloppsvattnet avrunne

ifrån brunnen till en automatiskt arbetande pneumatisk tryckcistern, varifrån

vattnet uppfordrades till en nedstigningsbrunn i huvudledningen för sjukhusets

avlopp till stadens kloaksystem. Yattenuppfordringen skedde medelst

komprimerad luft, som erhölles från en elektromotordriven luftkompressor.

Såsom reserv för den pneumatiska uppfordringsanordningen uppställdes ett

mindre elektromotordrivet pumpverk, anordnat för automatisk drift. Byggnaden,

i vilken uppfordringsanordningarna inrymdes, utfördes av tegel och

armerad betong.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna och därmed sammanhörande arbetena

beräknar styrelsen uppgå till omkring 40,000 kronor. Av de för byggnadsföretaget

anvisade anslagsmedlen återstode odisponerat, upplyser styrelsen,

ett belopp av omkring 579,000 kronor, vartill komme vissa hyres- och arrendemedel.

Ifrågavarande kostnad av 40,000 kronor kunde alltså bestridas

av för byggnadsföretaget anvisade medel.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte bemyndiga styrelsen

att av de medel, som ställts till förfogande för iordningställande av Ryhovs

sjukhus i Jönköping, använda ett belopp av högst 40,000 kronor för utförande

av ledningar och uppfordringsanordning för spillvatten från sju bostadshus

vid sjukhuset till huvudavloppsledningen från sjukhuset till Jönköpings

stads kloaksystem.

Medicinalstyrelsen har förklarat sig till alla delar instämma i byggnadsstyrelsens

framställning.

Byggnadsstyrelsens hemställan synes mig förtjänt att vinna beaktande.

Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, kommer jag alltså att tillstyrka,

att Kungl. Majit bemyndigar styrelsen att av de medel, som ställts

till styrelsens förfogande för anordnande av Byhovs sjukhus, använda högst

40,000 kronor för de ifrågavarande avloppsledningsarbetena.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört skulle för nästa budgetår

medel behöva anvisas till arbeten vid följande anstalter med här angivna

belopp.

Kronor

S:t Olofs sjukhus.................................................................................... 411,000

S:t Sigfrids » 450,000

Vipeholms » 270,000

Salberga » 97,000

S:t Lars » 60,000

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala .................. 275,000

Ulleråkers sjukhus ................................................................................. 1,000,000

Restads sjukhus:

a) renovering av köks- och tvättbyggnaden................................... 50,000

b) utvidgning av vattenverket m. m................................................. 55,000

Mariebergs sjukhus............................................................................... 175,000

Summa kronor 2,843,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

57

Nämnda belopp av 2,843,000 kronor torde få utgå från ett under utgifter

för kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond, anvisat reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget torde få nämnas,

att den angivna beräkningen självfallet icke avser att vara i detalj bindande

för medlens disposition. I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas

bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för ett

visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages i de

anvisade medlen för ett annat ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) besluta, att vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala skola i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras

ny- och ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av

högst 1,524,000 kronor;

II) besluta, att vid Restads sjukhus vid Vänersborg skola i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras

renoveringsarbeten för en beräknad kostnad av högst

339,200 kronor;

III) besluta, att vid sistnämnda sjukhus skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras arbeten

för utvidgning av vattenverket m. m. för en beräknad kostnad

av högst 110,000 kronor;

IV) besluta, att vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn

skola i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat

förslag utföras vissa vattenledningsarbeten för en beräknad

kostnad av högst 126,000 kronor;

V) besluta, att vid sistnämnda sjukhus skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras vissa

avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 393,000

kronor samt

VI) bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens

allmänna fastighetsfond» till Vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,843,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Dagny Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 19U6. 1 sami. Nr 68.

241 lid 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten
  2. SU 1936:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten