Sök i Ratio Lex

Angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m

18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:78, Angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av

fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m.;

given Stockholms slott den lJf februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den ljf februari 1936.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Under bilagan 6 av Utgifter för kapitalökning, punkten 6, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda, riksdagen förelagd, till Inköp av fastigheten nr 3 i

kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de

statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet i Lund för

budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 182,000 kronor.

Sedan utredningen i ämnet avslutats, tillåter jag mig ånyo anmäla

detsamma för Kungl. Majit.

I skrivelse den 30 mars 1935 till kanslern för rikets universitet hemställde

större akademiska konsistoriet i Lund om utverkande av dels

Bihang till riksdagens ‘protokoll 1986. 1 sami. Nr 78.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts ''proposition Nr 78.

160,500 kronor för inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Eispen i Lund

och fastighetens omändring till lokaler för universitetets statistiska och

matematiska institutioner, dels ock, under förutsättning att detta köp

skedde, 17,200 kronor till inköp av inventarier, 5,000 kronor såsom engångsanslag

till instrumentell utrustning och slutligen 6,000 kronor för

institutionsbyggnadens drift under budgetåret 1935/1936.

Av de vid konsistoriets skrivelse fogade handlingarna, vilka också

innehålla kartor och ritningar, inhämtas följande:

I skrivelse till filosofiska fakulteten hade professorerna M. Riesz, S. D.

Wicksell och N. Zeilon anfört följande rörande behovet av nya lokaler

för ovannämnda institutioner:

Vid upprepade tillfällen under de senaste åren hade statsmakternas

representanter kunnat konstatera, att lokalförhållandena vid flera av

universitetets institutioner vore otillräckliga eller otidsenliga och i vissa

fall rent av hälsovådliga. Sedan medel till uppförande av ny kemisk

institution beviljats, komme i första rummet äskande örn tillbyggnad

av den fysiska institutionen, om vissa moderniseringar av den botaniska

institutionen, om tidsenliga lokaler för den statistiska institutionen,

för landsmålsarkivet, för folkminnesforskningen,, för psykologiska institutionen,

för limnologiska institutionen samt för den matematiska

institutionen.

Universitetet hade för täckande av vissa lokalbehov såsom en möjlighet

räknat med, att den gamla kemiska institutionen skulle kunna användas.

Visade sig detta vara möjligt, måste huset i varje fall först

undergå en genomgripande och säkerligen dyrbar ombyggnad. Ovissheten

om och i vilken utsträckning den i sitt nuvarande skick utdömda

institutionen kunde restaureras och utnyttjas för andra ändamål än de,

som den byggts för, samt vissheten örn, att den under inga omständigheter

kunde tagas i bruk inom de närmaste åren hade gjort, att universitetsmyndigheterna

måst söka provisoriska lösningar. Tyvärr hade

det dock i regel varit så, att när någon lättnad vunnits på ett håll

hade trångboddheten och svårigheterna ökats på andra håll.

Det vore i medvetandet om dessa förhållanden likaväl som under

trycket av de olägenheter, som vidlådde de statistiska och matematiska

institutionerna, som framställningen, i anledning av en oförmodat inträffad

situation, gjordes.

Till förslagsställarnas kännedom hade kommit, att byggnaden för förutvarande

småskoleseminariet i Lund, fastigheten nr 3, kvarteret Bispen,

av sin nuvarande ägare, professorn Böök, för närvarande utbjudes till

försäljning. Med hänsyn dels till fastighetens utmärkta läge i närheten

av universitetsbiblioteket och ett flertal andra universitetsinstitutioner,

dels till det pris som begärdes, syntes det, som örn här förelåge ett tillfälle

för universitetet att förvärva en byggnad, som efter jämförelsevis

ringa ändring skulle kunna inrymma lokaler för de matematiska och

statistiska institutionerna.

Vidkommande de lokaler, som nu stöde till förfogande för de matematiska

och statistiska institutionerna, framhölles följande.

Matematiska institutionen vore nu inrymd i vindsvåningen å gamla

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

biblioteksbyggnaden. De till buds stående lokalerna utgjordes i huvudsak

av en föreläsningssal, en biblioteks- och studiesal samt ett för

professorerna gemensamt arbetsrum. Samtliga dessa lokaler vore belägna

under byggnadens tak och erhölle, utom professorernas arbetsrum, belysning

genom takfönster.

Redan vid lokalernas inredning 1923 framhölls av dåvarande departementschefen,

att genom inredningen institutionens lokalfråga icke kunde

anses annat än provisoriskt löst. Uppenbart vore också, att lokalerna

i och för sig vore föga lämpliga för sitt ändamål. På grund av det

stigande studentantalet hade de därtill numera visat sig alltmera otillräckliga.

Föreläsningssalens utrymme vore i själva verket otillräckligt

för alla elementära föreläsningar eller för sådana, som vände sig till ett

.större auditorium. Ventilationen vore mycket bristfällig, vilket medförde

stora olägenheter dels när föreläsningssalen vore fullsatt och dels

när solbestrålningen vore stark; försök att förbättra ventilationen hade

strandat på de oproportionerliga kostnaderna.

Det vore av nu nämnda skäl ofrånkomligt, att mom en nära framtid

andra lokaler ställdes till förfogande.

Då humanistiska sektionens seminariebibliotek, respektive folkminnesarkivet

och landsmålsarkivet, vilka voro inrymda i samma hus, helt säkert

hade stort behov av ökade lokaler, torde institutionens avflyttning vara

önskvärd även med hänsyn därtill.

Statistiska institutionen inrymdes för närvarande i två mindre salar

i själva universitetshuset. Tillfälligt begagnade institutionen dessutom

för föreläsningar och övningar en större föreläsningssal och för specialarbeten

ett rum i universitetshusets bottenvåning. Lokalerna vore otillräckliga

för sitt nuvarande ändamål. Behövliga lokalökningar inom

universitetshuset syntes uteslutna och användningen av en allmän föreläsningssal

för de praktiska övningarna medförde betydande olägenheter

på grund av olämplig möblering och övrig inredning, inskränkningar i

tiderna m. m.

Användningen av omskrivna lokaler för statistiska institutionens räkning

torde vidare icke oväsentligt bidraga till den brist på föreläsningssalar,

som i viss män gjorde sig kännbar.

Genom universitetets förvärv av omskrivna fastighet skulle de matematiska

och statistiska institutionernas lokalfråga för en längre tid

framåt lösas på ett synnerligen lyckligt sätt och för kostnader, som

måste anses mycket rimliga. Samtidigt skulle ovan omtalade lättnader

för vissa andra ämnen uppnäs.

Därest det i framtiden skulle visa sig förmånligt att vid lösandet av

vissa andra av universitetets byggnadsfrågor, endera matematiska eller

statistiska institutionen eller båda överflyttades till andra lokaler kunde

den till inköp föreslagna byggnaden utan vidare tagas i bruk för andra

ändamål. Den inredning av lokalerna, som kunde komma ifråga Anderas

användning för matematik och statistik vore icke av sådan speciell

art, att den behövde försvåra ett utbyte av ämnen.

Till fastigheten hörde en med den sammanbyggd, stor och väl inredd

gymnastiksal. Denna torde, även örn den ej komme att användas för

sitt ursprungliga ändamål, dock vara av stort viirde för universitetet

exempelvis såsom samlingssal, såsom museilokal, såsom arkiv- och arbetslokal

eller såsom annex till det närbelägna universitetsbiblioteket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket P. Wilner hade anfört

följande rörande behovet av utrymme för universitetsbibliotekets tidningssamling:
Vid

planerandet av bibliotekets nu pågående bygge måste av ekonomiska

skäl det hårt tillträngda behovet av lokaler för bibliotekets hastigt

växande tidningssamling i huvudsak skjutas åt sidan till förmån

för ökade utrymmen åt bokmagasin och läslokaler. Biblioteket stöde

därför med det snaraste inför den absoluta nödvändigheten att någonstädes

finna plats dels för den årliga tidningsaccessionen (årligen cirka

700 tidningsvolymer, d. v. s. cirka 16 kvadratmeter 2 meter höga staplar),

dels för en del för närvarande på bibliotekets vind under synnerligen

olämpliga förhållanden magasinerade tidningar. För biblioteket

måste det betraktas som ett fullständigt unikt och ovanligt lyckligt tillfälle,

om den utvidgningsfråga, det här rörde sig om, kunde lösas genom

förvärvet av den å tomten nr 3 varande gymnastikbyggnaden. Av praktiska

och ekonomiska skäl vore det givetvis önskvärt att, när biblioteket

nödgades utanför sin egen byggnad magasinera en del av samlingarna,

detta skedde i en så nära biblioteket som möjligt belägen lokal.

Så inringat som biblioteket under de senaste åren blivit av lasarettsoch

institutionsbyggnader, funnes överhuvud inom det närmaste grannskapet

icke någon annan lokal att tillgå än den nämnda byggnaden.

Dess storlek syntes också för bibliotekets behov synnerligen lämplig, i

det att här tidningsaccessionen under cirka 10 år kunde beredas rum

och, örn tvenne golv inlades, en accession för ytterligare 15 år. Ett

förvärv av byggnaden i fråga med ovannämnda användning för bibliotekets

räkning vöre en mycket lycklig lösning av en utrymmesfråga för

biblioteket, som i alla händelser måste med det snaraste i någon form

lösas och som utan tvivel skulle under andra omständigheter betinga

avsevärt högre kostnader än dem, det här kunde vara fråga om.

Docenten Elof Gertz, som ifrågasatt att ovannämnda gymnastiksal

skulle inredas till psykologisk institution, hade rörande den psykologiska

institutionens lokalförhållanden meddelat följande:

I zoologiska institutionen disponerade psykologiska laboratoriet från

början sju rum. Detta lokalbestånd hade under åren reducerats så, att

för närvarande endast två rum stöde till förfogande.

Varje läsår hade under höstterminen pågått laborationer för två betyg.

Då antalet laboranter varit i genomsnitt 14, hade specialundersökningar

av vad slag som helst på grund av lokalbrist icke kunnat utföras

under laborationsterminen. På grund av de till den obligatoriska

kursen i pedagogik hörande demonstrationerna vilka ägt rum under vårterminen,

stöde sålunda för specialundersökningar lokalerna endast under

en del av denna termin till förfogande. Kunde en specialundersökning

icke slutföras under denna termin, som vore fri från laborationer och

demonstrationer, måste den avbrytas för omkring 9 månader framåt,

såvida icke ferierna foges i anspråk. Praktisk taget kunde specialundersökningar

icke komma till stånd med nuvarande minimala lokaltillgång.

Beträffande de här ovan nämnda demonstrationerna i den obligatoriska

kursen i pedagogik framhölles såsom en ytterst ogynnsam omständighet,

att beskrivningar och redogörelser för experimentalpsykologiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

uppgifter måst lämnas på ett forum medan dessa uppgifter demonstrerats

med tillhjälp av apparater på ett annat forum, ofta långt efter kursföreläsningarnas

slut. Att kunna demonstrera en experimentell uppgift

samtidigt som frågeställningen framlades och beskreves, vore en kardinalfordran,

som måste tillgodoses för att ett verkligt utbyte av undervisningen

skulle kunna vinnas. En hörsal, rymmande omkring 150 personer,

borde sålunda stå till förfogande i närmast möjliga anslutning till

institutionens apparatsamling.

För laborationsövningarna i experimentell psykologi vore de nu disponibla

lokalerna alldeles otillräckliga. Trots det, att zoologiska institutionens

föreläsningssal disponerats vid dessa arbeten, hade laboranterna

måst i stor utsträckning hänvisas till såväl oeldade som fullständigt

olämpliga utrymmen i källaren (exempelvis en skrubb, som förut

använts till potatisupplag, samt destinations- och verkstadslokaler) samt

till korridorerna. Vid experimenten inom synsinnet hade bristen på särskilda

mörkrum gjort sig i hög grad kännbar, och vid de akustiska experimenten

hade avsaknaden av tillräckligt antal smärre arbetsrum

mången gång fullständigt omöjliggjort dessa experiment.

Undervisningen i experimentell psykologi kunde helt enkelt icke behörigen

uppehållas, utan att nya och lämpliga lokaler ställdes till förfogande.

Av filosofiska fakultetens protokoll för den 16 mars 1935 inhämtas

bland annat, att inom fakulteten framhållits, att genom det föreslagna

fastighetsförvärvet de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga

kunde på ett lyckligt sätt lösas samt att den psykologiska institutionens

behov av lokaler skulle kunna tillgodoses genom inredning

av omskrivna gymnastiksal. En preliminär utredning visade, att kostnaderna

för nämnda inredning kunde beräknas uppgå till omkring 40,000

kronor. Vidare hade framhållits, att de lokaler, som i en framtid bleve

lediga i nuvarande byggnaden för kemiska institutionen, helt säkert

vore erforderliga för fyllande av universitetets övriga behov av utökade

lokaler.

Bland handlingarna i ärendet, återfinnes följande beskrivning av fastigheten

:

Byggnaden vore uppförd år 1921 av Malmöhus läns landsting. Den

utgjordes av en tegelbyggnad under tegeltak, uppförd i två våningar

samt med fullt utbyggd källare och vindsvåning. Med huvudbyggnaden

sammanhängde en från denna väl isolerad något äldre gymnastikbyggnad.

Byggnaden hade fritt läge i skärningen mellan Sölvegatan och

Finngatan och till desamma hörde en obebyggd tomt, förutvarande

skolplan.

Huvudbyggnaden hade en längd av omkring 20 meter, en bredd av

11 meter. Källarvåningen innehölle utom goda magasinsutrymmen,

lämpliga som pannrum och koksrum, även toiletter samt en stor ljussal

(6 X 9‘/a meter), använd som övningsrum. Bottenvåningen innehölle,

utom kapprum och trapputrymmen, tre rum respektive fix 9 Vä meter,

6Vs+ 9 meter samt4Va x 6 meter. Våningens höjd vore 3.4:. meter. Vå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

ningen 1 trappa lipp vore av samma storlek och hade samma uppdelning

i tre rum. Våningens höjd vore 3.45 meter. Vindsvåningen, vilken

tjänstgjort som tjänstebostad åt seminariets rektor, bestode av

fyra rum och kök jämte diverse utrymmen.

Trappuppgångarna vore vida och ljusa, trapporna av konststen. Kapprummen,

korridorerna och övningsrummet i källaren hade golvbeläggning

av plattor, lärosalar och övriga rum i bottenvåningen och våningen

1 trappa upp hade golven belagda med linoleummattor av god kvalitet.

Fönstren vore stora och moderna.

Följande värdering sutlåtande hade avgivits:

Undertecknade, av vilka Göransson anmodats av professorn Sven Wicksell,

Persson av professorn Fredrik Böök och Wennström av Göransson

och Persson gemensamt, som erhållit i uppdrag att värdera det fastighetskomplex

i kvarteret Bispen i Lund, söm tidigare av Malmöhus läns

landsting disponerats för småskoleseminariet i Lund och som nu äges

av professorn Fredrik Böök, få härmed till fullföljande av uppdraget

avgiva följande

Värderings utlåtande.

Området ifråga har intagits i stadens planlagda område genom Kungl.

Maj:ts beslut den 31 juli 1885. Viss ändring i stadsplanen har fastställts

av Kungl. Maj:t den 24 april 1931. Enligt denna ändring skall

viss del av Finngatan tilläggas kvarteret Bispen, och genom tomtindelning

fastställd av länsstyrelsen i Malmö den 29 augusti 1934 har bestämts,

att ifrågavarande gatumarksområde skall tilläggas de nu ifrågavarande

av professor Böök ägda tomterna sålunda, att 181,8 kvadratmeter

tillägges tomten nr 2 och 180,6 kvadratmeter tillägges tomten nr

3. Denna ändring i tomtindelningen är ännu icke rättsligen genomförd.

Gatumarksområdena ifråga ägas fortfarande av Lunds stad och hävdas

icke tillsammans med tomtmarken. Värderingen kommer med anledning

härav att omfatta endast den markareal, som motsvara de gamla

rättsligen bestående tomterna nr 2 och nr 3 i kvarteret Bispen.

Tomterna ifråga utgöra i areal tillsammans 3,244.2 kvadratmeter och

äro i fastiglietstaxeringslängden tillsammans med därå vid taxeringens

verkställande befintliga åbyggnader upptagna till ett sammanlagt värde

av 229,000 kronor, varav i den skattefria längden 191,000 kronor och i

skattelängden 38,000 kronor. Av detta senare belopp angives 13,000

kronor såsom markvärde och 25,000 kronor såsom byggnadsvärde.

Sedan sistförflutna fastighetstaxering hava åbyggnaderna å tomten nr

2 nedrivits. Övriga byggnader kvarstå oförändrade.

Byggnaderna å tomten nr 3 utgöras av dels en i början av 1890-talet

uppförd gymnastikbyggnad med vaktmästarbostad och en uthusbyggnad

längs södra långsidan och dels en byggnad för skoländamål, uppförd

år 1921 och innehållande i huvudsak fyra lärosalar, rektorsexpedition

och lärarrum samt å övre (3:dje) våningen en fyrarumsbostadslägenhet

med tillhörande bekvämligheter, vilket allt närmare framgår

av härtill fogade ritningskopior och kartor.

För tomtområdena ifråga gälla särskilda av Kungl. Majit den 24 april

1931 fastställda byggnadsbestämmelser enligt vilka bebyggelse får ske i

slutet byggnadssätt och med högst tre våningar.

Undertecknad Göransson, som uppfört förutnämnda nybyggnad år

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 78.

1921, har till värderingsmännens förfogande ställt sina kostnadskalkyler

från uppförandet och har nu verkställt en jämförande beräkning med

utgångspunkt från nu gällande prisförhållanden. Med utgångspunkt

bland annat härifrån och med hänsyn tagen till vad byggnaderna på

grund av sin ålder kunna anses hava minskat i värde hava värderingsmännen

enats örn följande värdering:

Tomtmark....................kronor 27,300

Åbyggnader............ 118,000

Summa kronor 145,300

Denna summa fördelas å de särskilda fastigheterna på följande sätt:

Fastigheten tomten nr 2 i kvarteret Bispen. . .kronor 15,300

» > 3 » » » ... » 130,000

Lund den 9 mars 1935.

E. Göransson. P. Persson. Magnus Wennström.

I skrivelse den 11 mars 1935 har professorn Böök erbjudit universitetet

omförmälda fastighet nr 3 för en köpesumma av 125,000 kronor,

vilken summa avsåge omedelbart tillträde; per den 30 juni 193o beräknades

köpesumman till 126,017 kronor 62 öre.

Av handlingarna framgår, att sistberörda belopp framkommit genom

sammanräkning av Bööks utgifter för fastighetsköpet enligt följande

bland handlingarna befintliga tablå:

Köpesumman..................-.............kronor

Lagfartskostnader................ .......... !>

Inteckningskostnader..........................

Inteckningsfastställelse ......................... *

Taxeringsbevis................................. *

Ränta till landstinget......................... *

Mätning av tomterna (47: 95 + 42: 55) ...............*

Kommunalskatt för år 1934 ................ *

Renhållning av gård och gata till och med 3% ..... »

Räntor i Gamla sparbanken å kronor 112,000: — (in
teckningslånen)

till och med 30/6.............. • *

Vatten och värme; vattenavstängning m. m........ »

Renhållningsverket: tömning till och med 3%>...... *

Kommunal- och kronoskatter för år 1935 till och med

3% cirka................................. *

Ränta å 25,000 kronor, som lånats i Gamla sparbanken

vid köpets avslutande till och med 30/6.......... *

Brandförsäkringsavgifter till och med 3%...........

Summa kronor

137,000: —

2,333: 75

448: —

17: 25

2: —

609: 77

90: 50

198: 63

150: —

1,344: —

12:10

30: 50

125: —

437:50

68: 62

142,867: 62

Härifrån avgår dels

tomten nr 2 enligt värdering......kronor 15,300: —

och dels en kontant summa, som betalats

för rivning av byggnader å

tomten nr 2................. '' 1,550: » 16,850: —

Summa kronor 126,017:62

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.

Kostnaderna för ändringsarbeten, jast inredning och reparationer hava

beräknats på följande sätt:

Byggnadsarbeten . . . ...........................kronor 5,000

Värmeledning och sanitära anläggningar............ » 8,000

Målning m. m. . . ............................. » 5,660

Golvbeläggning i vindsvåningen.................. » 1,107

Summa kronor 19,767

Övriga kostnader:

tomtens iordningställande och inhägnad kronor 3,000: —

fast inredning (katedrar, bokhyllor etc.) » 5,233: —

ändringar i elektriska nätet....... » 1,500: —

smärre ändringsarbeten och oförutsedda

utgifter..................... » 4,482: 38kronor 14,215: 38

Summa kronor 33,982: 38

Ovanstående kostnadskalkyl avser, nied undantag för vaktmästarbostaden,

icke ändringar eller reparationer i gymnastikbyggnaden. Enligt

preliminär beräkning skulle kostnaderna för ändring av sistnämnda

byggnad till arbetslokaler för psykologisk institution uppgå till 42,700

kronor.

Vid ärendets behandling i drätselnämnden anförde universitetets rektor,

professorn Moberg, bland annat följande:

o Lokalförhållandena vore i en del fall sådana, att de måste betecknas

såsom outhärdliga. Att universitetsmyndigheterna icke under de senaste

åren framlagt bestämt förslag till avhjälpande av denna lokalbrist berodde

på att man hyst förhoppning om att i en snar framtid kunna

avhjälpa densamma genom anlitande av den nuvarande kemiska institutionsbyggnaden.

Den nybyggnad för de kemiska institutionerna, som

nu vore under förberedelse, beräknades kunna tagas i bruk under senare

delen av år 1937, och dessa institutioners nuvarande byggnad skulle

då stå till förfogande. Denna gamla och nu mycket bristfälliga byggnad

innehölle inemot 60 större och mindre rum i två våningar med en

sammanlagd golvyta på omkring 2,000 kvadratmeter, trappor, korridorer,

kapprum m. m. däri inberäknade. Örn den kunde för skälig kostnad

iordningställas och inredas, skulle den kunna lämna utrymme för ett

flertal av de mindre institutioner, laboratorier och dylikt, som nu vore

hänvisade till provisoriskt anordnade och otillfredsställande lokaler och

detta likväl till förfång för den undervisning, för vilken dessa lokaler

egentligen vore avsedda.

Den till inköp föreslagna fastigheten motsvarade på intet sätt universitetets

här berörda samlade lokalbehov. Och den erbjöde, om den tillhörande

gymnastiklokalen ej medräknades, endast lU av den gamla

kemiska institutionens golvyta. Och det borde tilläggas, att hur otillräckliga

och, ifråga örn matematiken, också hygieniskt otillfredsställande

de utrymmen än vore, som nu vore upplåtna åt matematik och statistik,

andra ämnen, exempelvis psykologi, folkminnesforskning och landsmålsarbetet

vore ännu sämre ställda i lokalavseende. Och dessa skulle icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.

heller kunna tillgodogöras de utrymmen, som vid bifall till inköpsförslaget

skulle lämnas av matematiken och statistiken. Dessa lokaler

måste då tagas i bruk för sina egentliga uppgifter. De vore dels allmänna

föreläsningssalar i universitetshuset och dels tillhörde de den

humanistiska sektionens seminarier.

Genom bifall till inköpsförslaget vore sålunda den angelägna frågan

om beredande av ökade utrymmen för universitetet ingalunda slutgiltigt

löst. Det riktiga skulle tvärtom hava varit att just i sammanhang

med den utredning, som detta inköpsförslag påfordrat, också en undersökning

skulle kunnat företagas angående de tekniska möjligheterna och

kostnaderna för den gamla kemiska institutionsbyggnadens iordningställande.

Man hade därigenom satts i tillfälle att mera bestämt bedöma

i vad mån denna byggnad skulle kunna tillgodose universitetets övriga

här antydda rumsbehov. Tyvärr hade universitetet icke för närvarande

haft till förfogande några medel för att på egen hand låta företaga en

sådan utredning. Men det kunde i varje fall sägas, att om den gamla

institutionsbyggnaden visade sig användbar, dess utrymmen bleve väl

behövliga för universitetet, även örn den till inköp föreslagna fastigheten

ställdes till förfogande till matematik och statistik.

Drätselnämnden, som tillstyrkt det föreliggande förslaget, har i ärendet

yttrat följande:

Det vore påtagligt, att icke alla de nu aktuella behoven skulle kunna

tillgodoses i den kemiska institutionens gamla byggnad. De institutioner,

som återstode, örn de av filosofiska fakulteten angivna skulle beredas plats

i den till inköp föreslagna byggnaden, vore den redan i den nuvarande

kemiska institutionsbyggnaden inrymda limnologiska institutionen, institutionen

för folkminnesforskning (Hyltén-Cavallius’ stiftelsen) och landsmålsarkivet.

Det kunde beräknas, att örn dessa tre institutioner bereddes

behövliga och även för framtiden tillräckliga lokaler i den nuvarande

kemiska institutionen och därtill antingen den psykologiska institutionens

eller universitetsbibliotekets, av överbibliotekarien anmälda

utrymmesbehov medtoges, detta skulle fylla hela den gamla byggnaden.

För tillgodoseendet av de matematiska och statistiska institutionernas

samt även alternativt den psykologiska institutionens eller universitetsbibliotekets

här omnämnda utrymmesbehov skulle jämväl en nybyggnad

kunna påtänkas. Tomtplats härför skulle givetvis kunna beredas

på det område inom den s. k. Helgonagården, som universitetet

redan disponerade i och för framtida uppförande av institutionsbyggnader.

En byggnad med samma kubikinnehåll som den nu till

inköp föreslagna (5,050 m3) borde — då det gällde en jämförelsevis enkel

byggnadstyp — kunna med nuvarande byggnadspriser uppföras för en

kostnad av 40 kronor per m3 eller omkring 200,000 kronor.

Vad den till inköp tilltänkta byggnaden beträffade, så vore den, jämlikt

utlåtande av stadsingeniören, synnerligen omsorgsfullt byggd och

väl underhällen. Det framginge vidare, att den förut till seminarium

använda byggnaden kunde på ett enkelt sätt omändras för sitt nu tilltänkta

ändamål. I»ä enahanda sätt befunnes gymnastiksalen genom sin

areal och sin höjd ägnad att bilda stomme till en institutionsbyggnad

i tvä våningar av tillbörlig höjd utan att takstolen behövde rubbas.

Genom dessa omändringar skulle i den gamla seminariebyggnaden er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Xr 78.

hållas en nyttig golvyta av 550 nr, med en rymd av 1,800 m3; motsvarande

siffror skulle för den nuvarande gymnastiksalens vidkommande

bliva 490 nr och 1,600 nr. Utrymmet i dess helhet i byggnaderna vore

respektive 2,800 och 2,250 m3, alltså — såsom förut nämnts — tillhopa

5,050 lii3.

De nyttighetsvärden, som universitetet härmed skulle erhålla, skulle

betinga följande kostnader. Köpeskillingen, beräknad med tillträde den

80 juni 1935, skulle utgöra 126,017 kronor 62 öre. Omändringen i den

gamla seminariebyggnaden kunde, enligt infordrade anbud, beräknas till

33,982 kronor 38 öre. Det belopp, som sammanlagt skulle erfordras

och som av filosofiska fakulteten äskats, bleve alltså 160,000 kronor.

Till detta skulle komma det belopp, som skulle behövas för omändringen

av gymnastiklokalen. Filosofiska fakultetens förslag, som räknade med

(Jess omändring till psykologisk institution, vore i denna del endast preliminärt—

då professuren i psykologi och pedagogik för närvarande

vore ledigförklarad — och hade karaktär av principprogram; därest fastigheten

skulle inköpas, hade fakulteten givetvis för avsikt att senare i

, vanlig ordning inkomma med petitum angående omändringen av gymnastiksalen.

För att likväl redan nu kunna approximativt överblicka

den kostnad, som omändringen till psykologisk institution skulle betinga,

förelåge även här ett införskaffat anbud; detta uppginge till 42,700

kronor.

Då drätselnämnden jämförde med varandra de båda, sålunda angivna

möjligheterna — inköp av den ifrågavarande fastigheten eller motsvarande

nybyggnad — kunde å ena sidan sägas, att en äldre fastighet,

även med ändamålsenlig förändring och nyinredning, icke kunde bliva

fullt lika värdefull som en nybyggnad och att salupriset sålunda snarast

finge betecknas såsom liggande i överkant; detta även med hänsyn till

det pris, som denna fastighet skulle kunna betinga, örn den utbjödes i

öppna marknaden. Men ä andra sidan erhölles genom inköpet av den

nu salubjudna fastigheten vissa bestämda fördelar. Drätselnämnden

ville här framhålla, att enligt professorerna Wicksells, Riesz’ och Zeilons

förmenande »de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga

för en längre tid framåt skulle lösas på ett synnerligen lyckligt sätt»

genom den nu tilltänkta anordningen, och att enligt såväl överbibliotekariens

som docenten Gertz’ åsikt gymnastiklokalen skulle komma att

erhålla en nyttig användning. De ifrågavarande institutionerna skulle

också med denna placering komma i omedelbar närhet av vissa andra

institutioner av betydelse för deras verksamhet. Härutöver tillkomme,

att nämnda institutioner skulle genom detta inköp på kortaste tid erhålla

sin väl motiverade önskan örn ökat utrymme uppfylld. På dessa

grunder skulle detta fastighetsförvärv otvivelaktigt innebära en värdefull

tillgång för universitetet. Mot föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar

hade drätselnämnden ej heller något att erinra.

Drätselnämnden kunde vidare framhålla, att den tomtmark, som innefattades

i det tilltänkta köpet, vore 1,235,7 nr och lämnade möjlighet

för viss tillbyggnad, örn så skulle framdeles erfordras. Detta hindrade

likväl ej, att det — för tillgodoseendet av ytterligare behov av utvidgning—

skulle vara önskvärt, örn universitetet kunde förvärva jämväl

den i handlingarna som tomten nr 2 benämnda, västra delen av detta

fastighetskomplex.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Då efter företaget inköp av fastigheten driften i denna institutionsbyggnad

kunde påräknas taga sin början redan under första delen a\

höstterminen 1935, ville drätselnämnden framhålla vikten av, att ett

anslag å 6,000 kronor för bestridande av driftkostnaderna ställdes till

förfogande för budgetåret 1935 1936, ifall köpet komme till stand.

Slutligen ville nämnden påpeka, att tvenne ytterligare utgiftsposter

kunde ifrågakomma, nämligen dels framtida, eventuellt uppkommande

kostnad för inköp av gatumark, varom nämnts i ett vid handlingarna

fogat utlåtande av stadsingeniören Wennström, och dels viss skatt. Den

förra posten kunde, efter ett tomtpris av 10 kronor per m2, beräknas

till 1,800 kronor. Den senare posten, nämligen universitetets andel i

den nuvarande ägaren för innevarande ar paförda skatten, kunde beräknas

till 500 kronor, på grund varav det omedelbara anslagsbehovet

borde ökas med detta belopp.

Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 11 april 1935 anfört

följande:

I likhet med universitetets rektor ville kanslern understryka det starka

behovet av ökade och bättre lokaler för undervisningen i vissa ämnen,

vilka icke kunde vara betjänta enbart med tillgång till de allmänna

föreläsningssalarna, ävensom erinra örn att universitetet örn ett pär ar

kunde förfoga över de utrymmen, som för närvarande disponerades av

den kemiska institutionen. Det förefölle under sådana omständigheter

mest rationellt att, innan åtgärder vidtoges för anskaffande av lokaler

på annat håll, undersöka, huruvida utrymmena i den gamla kemiska

institutionsbvggnaden vore tillräckliga för tillgodoseendet av de nu aktuella

lokalbehoven, samt huruvida sagda byggnad befunne sig i sadant

skick, att den för en rimlig kostnad kunde iordningställas for sm nya

uppgift

Vad den till inköp föreslagna fastigheten beträffar, hade denna obestridligen

ett från universitetets synpunkt förmånligt läge. De till inköp

av inventarier och till instrumentell utrustning begärda beloppen

syntes skäliga. Ej heller hade kanslern något att erinra mot beräkningen

av de årliga kostnaderna för fastighetens uppvärmning och belysning

lii. m.

Kanslern hemställde, att Kungl. Majit — därest Kungl. Majit skulle

finna här ifrågavarande ärende icke böra framläggas för 1935 års riksdag

_ vine ställa nödiga medel, förslagsvis 3,000 kronor, till universitetets

förfogande för verkställande av utredning, dels huruvida det behov

av ökade och bättre lokaler för vissa undervisningsändamål, som

för närvarande gjorde sig starkt gällande, kunde tillgodoses genom användande

av de utrymmen, vilka bleve disponibla i den gamla kemiska

institutionsbyggnaden, dels ock angående kostnaden för sagda byggnads

iordningställande för sin nya uppgift.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 2 maj 1935 följande.

Den byggnad, som för närvarande användes för kemiska institutionen,

vöre ganska stor och torde, sedan det för anordnande av korridorer,

kapprum och tollette!'' samt vaktmästarbostäder erforderliga utrymmet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Mnräknats, kunna rymma en nyttig golvyta av sammanlagt 1,100 a

1,200 kvadratmeter. Statens organisationsnämnd hade rörande byggnaden

framhållit, att genom dess apterande för andra ändamål åtskilliga

för universitetet angelägna lokalbehov skulle kunna tillgodoses. Enligt

universitetets drätselnämnds beräkning skulle för limnologiska institutionen,

institutionen för folkminnesforskning, landsmålsarkivet samt antingen

psykologiska institutionen eller universitetsbibliotekets tidningssamling

tillsammans erfordras allt det utrymme, som kunde utvinnas

ur byggnaden ifråga. T oförändrat skick kunde emellertid byggnaden

ej så utnyttjas, detta på grund av såväl att den nuvarande rumsindelningen

sannolikt måste i större eller mindre grad ändras som att byggnaden

befunne sig i ett synnerligen dåligt skick. Kostnaderna för byggnadens

apterande för andra ändamål än det, vartill den nu användes,

måste alltså bliva betydande.

En fullt tillförlitlig beräkning av dessa kostnader kunde ej verkställas

annat än i samband med en sådan utredning, universitetskanslern förordat,

då kostnaderna givetvis bleve beroende på huru omfattande ändringarna

i byggnaden måste bliva för att tillgodose lokalbehovet för de

olika institutioner, som skulle inrymmas i den. För att utröna om ett

iståndsättande över huvud taget kunde anses böra ifrågakomma, hade

byggnadsstyrelsen emellertid låtit besiktiga byggnaden och uppgjort en

ungefärlig beräkning av kostnaderna för en fullständig reparation, genomförande

av korridorsystem samt installation av erforderliga värme- och

sanitära anläggningar. Denna beräkning hade givit vid handen, att

dessa arbeten skulle draga en kostnad av omkring 250,000 kronor. Härvid

förutsattes, att några större ingrepp i byggnadsstommen ej behövde

göras och att laboratorieinredningar eller dylikt icke skulle ifrågakomma.

Kostnaderna för ett iordningställande av kemiska institutionens nuvarande

byggnad syntes alltså bliva avsevärda. Först efter en ingående

utredning kunde avgöras, huruvida de lokaler, som därvid erhölles, kunde

Wiva så lämpliga för respektive ändamål, att det icke vore mer tillrådligt

att uppföra en helt ny, rationellt planlagd byggnad.

Under sådana förhållanden och då, såsom universitetets drätselnämnd

framhållit, det torde vara påtagligt, att icke samtliga de institutioner,

vilkas lokalbehov vore aktuella, kunde beredas plats inom den nuvarande

kemibyggnaden, syntes det tillfälle, som nu erbjöde sig att förvärva

fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen, böra beaktas.

Härtill korinne, att den till inköp föreslagna fastigheten hade ett sådant

läge i förhållande till andra universitetsinstitutioner, i all synnerhet

bibliotekets byggnader, att ett förvärv av fastigheten redan ur denna

synpunkt måste betecknas såsom mycket önskvärt. I likhet med drätselnämnden

funne styrelsen det vara förmånligt, om universitetet kunde

förvärva jämväl den angränsande tomten nr 2, varigenom skulle erhållas

ett avrundat fastighetskomplex, erbjudande stora möjligheter till

framtida tillbygnader.

Det ifrågasätta inköpspriset, 126,017 kronor 27 öre, funne byggnadsstyrelsen

icke särskilt lagt men det kunde å andra sidan icke anses

oskäligt. Detsamma torde, i all synnerhet med hänsyn till fastighetens

ovanberörda lämpliga läge i förhållande till universitetets andra markområden,

kunna godtagas.

I fråga örn de till 33,982 kronor 38 öre beräknade kostnaderna för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

byggnadens iordningställande torde detta belopp få anses så knappt,

att det kunde tänkas förslå endast under förutsättning att utförandet

bleve enkelt, att icke större krav ställdes på lokalerna än som tillämpades

på klassrum i en vanlig skola och att största möjliga sparsamhet i

övrigt iakttoges.

Byggnadsstyrelsen funne det således vara förenat med god förtänksamhet,

att fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund förvärvades för

nu ifrågakomna ändamål, och styrelsen tillstyrkte därför avlåtande av

proposition örn anvisande av ett belopp av 160,500 kronor för fastighetens

inköp och dess omändring till lokal för Lunds universitets statistiska

och matematiska institutioner m. m. Beträffande det till 17,200

kronor angivna beloppet för inköp av inventarier hade byggnadsstyrelsen

icke något att erinra.

Emellertid ville byggnadsstyrelsen framhålla angelägenheten av att

den av universitetskanslern förordade utredningen rörande den framtida

användningen av den kemiska institutionens nuvarande byggnad verkställdes

snarast möjligt. Genom en sådan utredning skulle nämligen

vinnas en god överblick över universitetets föreliggande lokalbehov och

riktlinjerna kunde uppdragas för en planmässig lösning av desamma.

Enligt byggnadsstyrelsens mening torde denna utredning lämpligen böra

verkställas av byggnadsstyrelsen och universitetet gemensamt, varför

styrelsen, som icke disponerade för ändamålet erforderliga medel, hemställde,

att det av universitetskanslern föreslagna beloppet å 3,000 kronor

måtte ställas till styrelsens förfogande.

Med skrivelse den 12 juni 1935 har kanslern därefter överlämnat en

skrivelse från det större konsistoriet med därtill hörande bilagor, varav

framgår, att Böök förklarat sig beredd att dels, för den händelse statsmakterna

beslutade att inköpa fastigheten nr 3, överlämna denna fastighet

för det tidigare erbjudna priset av 126,017 kronor 27 öre med tillägg

av ränteutgifter, löpande på denna summa från den 1 juli 1935 till den

dato, då köpet skedde, dels ock till universitetet försälja fastigheterna

nr 2 och 3 för självkostnadspris, 141,317 kronor 62 öre, under förutsättning

att köpet avslutades före den 30 juni 1935.

Konsistoriet har i berörda skrivelse erinrat, att önskvärdheten av att

även tomten nr 2 förvärvades antytts redan i drätselnämndens ovanberörda

yttrande, samt uttryckt sin livliga förhoppning, att en utvägmåtte

kunna finnas att i enlighet med Bööks anbud för universitetets

räkning förvärva hela området i fråga, d. v. s. såväl nr 2 som nr 3 i

kvarteret Bispen.

Efter anmodan från ecklesiastikdepartementet har Böök sedermera

avgivit följande alternativa anbud, som avse köp med tillträde och likvidering

den 30 juni 1936:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Alternativ A. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader erbjuder

sig Böök att försälja mot ett pris av 132,000 kronor.

Alternativ B. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader jämte

fastigheten nr 2 erbjuder sig Böök att försälja mot ett pris av 148,193

kronor, vilken summa utgjorde Bööks eget självkostnadspris enligt föl
-

jande specifikation:

Enligt tidigare lämnad avskrift av värdering per den

30 juni 1935 ............................kronor 142,867: 62

Härifrån avgår ersättning för rivning av det gamla

huset å tomt nr 2......................... » 1,550: —

Återstår alltså per den 30 juni 1935............. > 141,317: 62

3 Vs procent ränta härå från 30 juni 1935—30 juni

^ 1936 ........................... » 4,946: 12

Ersättning till de 3 värderingsmännen med 50 kronor

per man (även till den av universitetet utsedde). . » 150: —

Renhållning av gård och gata 30 juni 1935—30 juni

1936 ................... » 180: —

Trädgårdsarbete (grävning och beskärning)........ 195: —

Kommunalskatt, som skall betalas 1936 .......... » 530: 88

Kommunalskatt, som skall betalas 1937 .......... » c:a 530: 88

Landstingsskatt, som skall betalas 1935 .......... » 171: 25

Landstingsskatt, som skall betalas 1936 ......... . » c:a 171:25

Summa kronor 148,193: —

Vidare har i ärendet av universitetets rektor, professorn A. Moberg

upplysts, att i Lund igångsatts en preliminär undersökning rörande

möjligheterna att utnyttja den gamla kemiska institutionsbyggnaden för

tillgodoseende av universitetsinstitutionernas utrymmesbehov. Denna

undersökning har enligt lämnad uppgift visat, att nämnda byggnad

skulle kunna iordningställas till fullt tillfredsställande arbetslokaler med

tillräckligt utrymme för det limnologiska laboratoriet och någorlunda

tillräckligt utrymme för institutionen för experimentell psykologi samt

för folkminnesforskning och för landsmålsarkivet jämte biutrymmen.

Att i densamma därjämte inrymma lokaler för de matematiska och statistiska

institutionerna och för universitetsbibliotekets tidningssamling

har befunnits otänkbart. I samband med undersökningen verkställda

preliminära kostnadskalkyler utvisa, att byggnaden skulle kunna iordningställas

för förstnämnda ändamål för en kostnad av högst 270,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har den 11 januari 1936 avgivit förnyat utlåtande

i ärendet och därvid anfört följande:

Den utredning beträffande gamla kemiska institutionens användning,

som tidigare påyrkats av större akademiska konsistoriet och universitetskanslern,

påginge för närvarande och omhänderhades av arkitekten C.

A. Stoltz i samråd med vederbörande universitetsmyndigheter och byggnadsstyrelsen.

Styrelsen kunde för sin del vitsorda riktigheten av vad

professorn A. Moberg senast anfört beträffande ifrågavarande institut

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

tionsbyggnad och omöjligheten att däri inrymma de statistiska och matematiska

institutionerna.

Styrelsens ovanberörda utlåtande den 2 maj 1935 hade avsett inköp

av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund. Det sedermera ifrågasatta

förvärvet jämväl av fastigheten nr 2 i samma kvarter ansåge byggnadsstyrelsen

vara av stor betydelse, då möjlighet härigenom bereddes

till framtida utvidgningar för de institutioner, som komme att förläggas

till fastigheten nr 3. Överhuvud taget skulle ett förvärv av fastigheten

vara förenligt med klok omtanke beträffande framtiden med hänsyn till

tomtens goda läge i förhållande till universitetets övriga markinnehav.

Mot den av herrar Göransson, Wennström och Persson gjorda värderingen

av de båda fastigheterna, slutande å en summa av 145,300

kronor, syntes enligt styrelsens förmenande ingen erinran kunna göras.

Däremot funne styrelsen de av fastigheternas ägare använda grunderna

för beräkning av köpeskillingen, enligt vilka denna bland annat

skulle stiga med ränta å det ursprungliga anbudsbeloppet, icke kunna

godtagas. Detta sätt att angiva försäljningspriset torde i varje fall

vara ovanligt och icke överensstämma med gängse förfaringssätt vid

fastighetsaffärer.

Föreliggande förslag framfördes för sent för att kunna framläggas för

1935 års riksdag.

Såsom av det ovanstående framgår, vänta vid universitetet i Lund

åtskilliga lokalfrågor på sin lösning. Sålunda erfordras enligt universitetsmyndigheternas

mening utvidgade och förbättrade lokaler för institutionen

för folkminnesforskning, landsmålsarkivet, psykologiska institutionen,

universitetsbibliotekets tidningssamling, limnologiska institutionen,

statistiska institutionen och matematiska institutionen. Det

har beräknats, att en stor del av detta utrymmesbehov skulle kunna

tillgodoses genom omändring av den byggnad, som nu disponeras av

kemiska institutionen och som blir ledig för andra ändamål i samband

med att denna institution inflyttar i sina nya lokaler, vilket väntas

kunna ske under loppet av år 1937. Med hänsyn härtill har kanslern

ifrågasatt, huruvida det icke vore mest rationellt att, innan åtgärder

vidtoges för anskaffande av lokaler på annat håll, undersöka, om icke

utrymmena i den gamla kemiska institutionsbyggnaden skulle vara tillräckliga

för att tillgodose de nu aktuella lokalbehoven samt örn denna

byggnad befunne sig i sådant skick, att den för en rimlig kostnad skulle

kunna iordningställas för sin nya uppgift. Sedermera har en sådan

undersökning igångsatts. Enligt denna undersökning skulle i nyssnämnda

institutionsbyggnad kunna beredas tillfredsställande arbetslokaler

för alla de nyssnämnda universitetsinstitutionerna med undantag

för de statistiska och matematiska institutionerna och för universitetsbibliotekets

tidningssamling. Det må här inskjutas den anmärkningen,

att den gamla kemiska institutionsbyggnaden befinner sig i ett synnerligen

dåligt skick, och att det först efter slutförandet av den pågående

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

undersökningen kail bedömas, om överhuvud dess iståndsättande för

andra ändamål är rationell ekonomi. liniversitetsmyndigheterna i Lund

och byggnadsstyrelsen hava ansett det vara lämpligt att utnyttja det

tillfälle, som erbjudit sig att förvärva ovannämnda fastighet nr 3 i kvarteret

Bispen, till att bereda erforderliga utrymmen för dem av ovanberörda

institutioner, som ej kunna erhålla plats i den gamla kemiska

institutionsbyggnaden, alltså för de matematiska och statistiska institutionerna

samt dessutom antingen för] universitetsbibliotekets tidningssamling

eller för den psykologiska institutionen. Vidare har det ansetts

välbetänkt att, med tanke på eventuellt i framtiden uppstående utrymmesbehov,

samtidigt förskaffa universitetet förfoganderätt över den

ovannämnda obebyggda fastigheten nr 2, som gränsar till fastigheten nr 3.

Drätselnämndens utlåtande ger vid handen, att en nybyggnad, som

skulle tillgodose det utrymmesbehov, vilket efter vissa omändringar kan

utvinnas ur den till inköp föreslagna fastigheten nr 3, beräknas draga

en kostnad av ungefär samma storleksordning som kostnaderna för inköp

och omändring av sistberörda fastighet. För egen del vill jag framhålla,

att jag anser den föreliggande utredningen hava klart ådagalagt,

att de statistiska och matematiska institutionerna hava behov av tidsenligare

och bättre lokaler än de trånga och i övrigt mycket otillfredsställande

utrymmen, varöver de nu förfoga. Den salubjudna fastigheten

nr 3 har ett ur universitetets synpunkt mycket fördelaktigt läge och

befinner sig i gott skick. Efter relativt obetydliga ändringar kan den

därå befintliga huvudbyggnaden göras användbar för det avsedda ändamålet

och lokalbehovet för de matematiska och statistiska institutionerna

på detta sätt tillgodoses vida snabbare än genom uppförande

av en ny byggnad. Jag anser mig med hänsyn till nu anförda

förhållanden böra tillstyrka, att medel anvisas för inköp av berörda

fastighet och för dess omändring till lokal för de statistiska och matematiska

institutionerna. Frågan, huruvida i densamma lokaler jämväl

böra beredas för universitetsbibliotekets tidningssamling eller för den

psykologiska institutionen, torde senare få upptagas till närmare övervägande.

Beträffande den bredvidliggande tomten, fastigheten nr 2,

föreligger väl ingen plan för dess omedelbara begagnande. Värdet av

fastighetsförvärvet skulle dock otvivelaktigt i väsentlig grad ökas, örn

denna fastighet samtidigt kunde förvärvas. Genom en framtida nybyggnad

å denna synnerligen välbelägna plats skulle möjlighet erbjudas att

i ej obetydlig omfattning tillgodose det ökade utrymmesbehov, som vid

universitetet förvisso är att för framtiden emotse. Jag tillstyrker därför,

att medel anvisas jämväl för inköp av fastigheten nr 2.

Kostnaderna för nyssberörda båda fastighetsförvärv och för omändring

av fastigheten nr 3 skulle enligt Bööks senaste anbud, respektive

universitetets beräkningar uppgå till följande belopp:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Inköp av fastigheterna nris 2 och 3.............kronor 148,193: —

Omändring av fastigheten nr 3................. »_33,982: 38

Kronor 182,175: 38.

Mot det för omändring av fastigheten nr 3 beräknade beloppet har

jag icke något att erinra. Vad angår köpeskillingen må följande framhållas.

Såsom av det föregående framgår, utgör värderingssumman för bägge

fastigheterna 145,300 kronor. Den av säljaren begärda köpeskillingen

uppgår till 148,193 kronor och överstiger alltså värderingssumman med

(148,193 — 145,300 =) 2,893 kronor. Byggnadsstyrelsen har i sitt senaste

utlåtande i ärendet anmärkt på de av säljaren använda grunderna för

beräkning av köpeskillingen, vilka enligt styrelsens förmenande icke

överensstämma med gängse förfaringssätt vid fastighetsaffärer. Det

överskjutande beloppet är ju emellertid jämförelsevis obetydligt. Framhållas

må ock, att frågans avgörande uppskjutits åtminstone ett år utöver

vad säljaren synes hava beräknat, men att denne det oaktat hållit

möjligheten öppen för universitetet att förvärva ej blott den först salubjudna

fastigheten utan jämväl den bredvidliggande, ursprungligen av

försäljningsanbudet ej omfattade tomten, samt slutligen att fastigheterna

äro för universitetet särskilt värdefulla på grund av sin lämpliga belägenhet.

Med hänsyn till dessa särskilda omständigheter anser jag den

fordrade köpeskillingen böra godtagas. Vid uppgörande av ett blivande

köpekontrakt bör givetvis beaktas, att säljaren tillförbindes att svara

för erläggandet av de skatteumgälder, som, på sätt av det föregående

inhämtas, inräknats i köpeskillingen.

På grund av vad sålunda anförts förordar jag, att för ändamålet

för nästa budgetår under Utgifter för kapitalökning och Statens allmänna

fastighetsfond anvisas ett reservationsanslag av i runt tal 182,000

kronor.

Till inköp av inventarier för de statistiska och matematiska institutionerna

har beräknats ett belopp av 17,200 kronor, till instrumentell

utrustning 5,000 kronor samt till driftkostnader 6,000 kronor. Jag saknar

anledning att här taga ställning till frågan om anvisande av medel

till förevarande ändamål, vilka utgifter icke böra bestridas av statens

allmänna fastighetsfond. Även om de nya lokalerna hinna omändras

redan under loppet av nästa budgetår, torde det icke vara behövligt

att i år anvisa särskilda statsanslag till nämnda utrustningsändamål

m. m. Det för ögonblicket mest angelägna synes vara, att fastighetsköpet

kan avslutas samt omändringsarbetena igångsättas och under

nästa budgetår avslutas.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 78.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen

i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de statistiska

och matematiska institutionerna vid universitetet

i Lund för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för kapitalökning,

Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett

reservationsanslag av.............. kronor 182,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Stockholm 1936, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

360344

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.