Angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m
18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:78, Angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av
fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m.;
given Stockholms slott den lJf februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majits,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den ljf februari 1936.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Under bilagan 6 av Utgifter för kapitalökning, punkten 6, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda, riksdagen förelagd, till Inköp av fastigheten nr 3 i
kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de
statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet i Lund för
budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 182,000 kronor.
Sedan utredningen i ämnet avslutats, tillåter jag mig ånyo anmäla
detsamma för Kungl. Majit.
I skrivelse den 30 mars 1935 till kanslern för rikets universitet hemställde
större akademiska konsistoriet i Lund om utverkande av dels
Bihang till riksdagens ‘protokoll 1986. 1 sami. Nr 78.
1
2
Kungl. May.ts ''proposition Nr 78.
160,500 kronor för inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Eispen i Lund
och fastighetens omändring till lokaler för universitetets statistiska och
matematiska institutioner, dels ock, under förutsättning att detta köp
skedde, 17,200 kronor till inköp av inventarier, 5,000 kronor såsom engångsanslag
till instrumentell utrustning och slutligen 6,000 kronor för
institutionsbyggnadens drift under budgetåret 1935/1936.
Av de vid konsistoriets skrivelse fogade handlingarna, vilka också
innehålla kartor och ritningar, inhämtas följande:
I skrivelse till filosofiska fakulteten hade professorerna M. Riesz, S. D.
Wicksell och N. Zeilon anfört följande rörande behovet av nya lokaler
för ovannämnda institutioner:
Vid upprepade tillfällen under de senaste åren hade statsmakternas
representanter kunnat konstatera, att lokalförhållandena vid flera av
universitetets institutioner vore otillräckliga eller otidsenliga och i vissa
fall rent av hälsovådliga. Sedan medel till uppförande av ny kemisk
institution beviljats, komme i första rummet äskande örn tillbyggnad
av den fysiska institutionen, om vissa moderniseringar av den botaniska
institutionen, om tidsenliga lokaler för den statistiska institutionen,
för landsmålsarkivet, för folkminnesforskningen,, för psykologiska institutionen,
för limnologiska institutionen samt för den matematiska
institutionen.
Universitetet hade för täckande av vissa lokalbehov såsom en möjlighet
räknat med, att den gamla kemiska institutionen skulle kunna användas.
Visade sig detta vara möjligt, måste huset i varje fall först
undergå en genomgripande och säkerligen dyrbar ombyggnad. Ovissheten
om och i vilken utsträckning den i sitt nuvarande skick utdömda
institutionen kunde restaureras och utnyttjas för andra ändamål än de,
som den byggts för, samt vissheten örn, att den under inga omständigheter
kunde tagas i bruk inom de närmaste åren hade gjort, att universitetsmyndigheterna
måst söka provisoriska lösningar. Tyvärr hade
det dock i regel varit så, att när någon lättnad vunnits på ett håll
hade trångboddheten och svårigheterna ökats på andra håll.
Det vore i medvetandet om dessa förhållanden likaväl som under
trycket av de olägenheter, som vidlådde de statistiska och matematiska
institutionerna, som framställningen, i anledning av en oförmodat inträffad
situation, gjordes.
Till förslagsställarnas kännedom hade kommit, att byggnaden för förutvarande
småskoleseminariet i Lund, fastigheten nr 3, kvarteret Bispen,
av sin nuvarande ägare, professorn Böök, för närvarande utbjudes till
försäljning. Med hänsyn dels till fastighetens utmärkta läge i närheten
av universitetsbiblioteket och ett flertal andra universitetsinstitutioner,
dels till det pris som begärdes, syntes det, som örn här förelåge ett tillfälle
för universitetet att förvärva en byggnad, som efter jämförelsevis
ringa ändring skulle kunna inrymma lokaler för de matematiska och
statistiska institutionerna.
Vidkommande de lokaler, som nu stöde till förfogande för de matematiska
och statistiska institutionerna, framhölles följande.
Matematiska institutionen vore nu inrymd i vindsvåningen å gamla
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
biblioteksbyggnaden. De till buds stående lokalerna utgjordes i huvudsak
av en föreläsningssal, en biblioteks- och studiesal samt ett för
professorerna gemensamt arbetsrum. Samtliga dessa lokaler vore belägna
under byggnadens tak och erhölle, utom professorernas arbetsrum, belysning
genom takfönster.
Redan vid lokalernas inredning 1923 framhölls av dåvarande departementschefen,
att genom inredningen institutionens lokalfråga icke kunde
anses annat än provisoriskt löst. Uppenbart vore också, att lokalerna
i och för sig vore föga lämpliga för sitt ändamål. På grund av det
stigande studentantalet hade de därtill numera visat sig alltmera otillräckliga.
Föreläsningssalens utrymme vore i själva verket otillräckligt
för alla elementära föreläsningar eller för sådana, som vände sig till ett
.större auditorium. Ventilationen vore mycket bristfällig, vilket medförde
stora olägenheter dels när föreläsningssalen vore fullsatt och dels
när solbestrålningen vore stark; försök att förbättra ventilationen hade
strandat på de oproportionerliga kostnaderna.
Det vore av nu nämnda skäl ofrånkomligt, att mom en nära framtid
andra lokaler ställdes till förfogande.
Då humanistiska sektionens seminariebibliotek, respektive folkminnesarkivet
och landsmålsarkivet, vilka voro inrymda i samma hus, helt säkert
hade stort behov av ökade lokaler, torde institutionens avflyttning vara
önskvärd även med hänsyn därtill.
Statistiska institutionen inrymdes för närvarande i två mindre salar
i själva universitetshuset. Tillfälligt begagnade institutionen dessutom
för föreläsningar och övningar en större föreläsningssal och för specialarbeten
ett rum i universitetshusets bottenvåning. Lokalerna vore otillräckliga
för sitt nuvarande ändamål. Behövliga lokalökningar inom
universitetshuset syntes uteslutna och användningen av en allmän föreläsningssal
för de praktiska övningarna medförde betydande olägenheter
på grund av olämplig möblering och övrig inredning, inskränkningar i
tiderna m. m.
Användningen av omskrivna lokaler för statistiska institutionens räkning
torde vidare icke oväsentligt bidraga till den brist på föreläsningssalar,
som i viss män gjorde sig kännbar.
Genom universitetets förvärv av omskrivna fastighet skulle de matematiska
och statistiska institutionernas lokalfråga för en längre tid
framåt lösas på ett synnerligen lyckligt sätt och för kostnader, som
måste anses mycket rimliga. Samtidigt skulle ovan omtalade lättnader
för vissa andra ämnen uppnäs.
Därest det i framtiden skulle visa sig förmånligt att vid lösandet av
vissa andra av universitetets byggnadsfrågor, endera matematiska eller
statistiska institutionen eller båda överflyttades till andra lokaler kunde
den till inköp föreslagna byggnaden utan vidare tagas i bruk för andra
ändamål. Den inredning av lokalerna, som kunde komma ifråga Anderas
användning för matematik och statistik vore icke av sådan speciell
art, att den behövde försvåra ett utbyte av ämnen.
Till fastigheten hörde en med den sammanbyggd, stor och väl inredd
gymnastiksal. Denna torde, även örn den ej komme att användas för
sitt ursprungliga ändamål, dock vara av stort viirde för universitetet
exempelvis såsom samlingssal, såsom museilokal, såsom arkiv- och arbetslokal
eller såsom annex till det närbelägna universitetsbiblioteket.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket P. Wilner hade anfört
följande rörande behovet av utrymme för universitetsbibliotekets tidningssamling:
Vid
planerandet av bibliotekets nu pågående bygge måste av ekonomiska
skäl det hårt tillträngda behovet av lokaler för bibliotekets hastigt
växande tidningssamling i huvudsak skjutas åt sidan till förmån
för ökade utrymmen åt bokmagasin och läslokaler. Biblioteket stöde
därför med det snaraste inför den absoluta nödvändigheten att någonstädes
finna plats dels för den årliga tidningsaccessionen (årligen cirka
700 tidningsvolymer, d. v. s. cirka 16 kvadratmeter 2 meter höga staplar),
dels för en del för närvarande på bibliotekets vind under synnerligen
olämpliga förhållanden magasinerade tidningar. För biblioteket
måste det betraktas som ett fullständigt unikt och ovanligt lyckligt tillfälle,
om den utvidgningsfråga, det här rörde sig om, kunde lösas genom
förvärvet av den å tomten nr 3 varande gymnastikbyggnaden. Av praktiska
och ekonomiska skäl vore det givetvis önskvärt att, när biblioteket
nödgades utanför sin egen byggnad magasinera en del av samlingarna,
detta skedde i en så nära biblioteket som möjligt belägen lokal.
Så inringat som biblioteket under de senaste åren blivit av lasarettsoch
institutionsbyggnader, funnes överhuvud inom det närmaste grannskapet
icke någon annan lokal att tillgå än den nämnda byggnaden.
Dess storlek syntes också för bibliotekets behov synnerligen lämplig, i
det att här tidningsaccessionen under cirka 10 år kunde beredas rum
och, örn tvenne golv inlades, en accession för ytterligare 15 år. Ett
förvärv av byggnaden i fråga med ovannämnda användning för bibliotekets
räkning vöre en mycket lycklig lösning av en utrymmesfråga för
biblioteket, som i alla händelser måste med det snaraste i någon form
lösas och som utan tvivel skulle under andra omständigheter betinga
avsevärt högre kostnader än dem, det här kunde vara fråga om.
Docenten Elof Gertz, som ifrågasatt att ovannämnda gymnastiksal
skulle inredas till psykologisk institution, hade rörande den psykologiska
institutionens lokalförhållanden meddelat följande:
I zoologiska institutionen disponerade psykologiska laboratoriet från
början sju rum. Detta lokalbestånd hade under åren reducerats så, att
för närvarande endast två rum stöde till förfogande.
Varje läsår hade under höstterminen pågått laborationer för två betyg.
Då antalet laboranter varit i genomsnitt 14, hade specialundersökningar
av vad slag som helst på grund av lokalbrist icke kunnat utföras
under laborationsterminen. På grund av de till den obligatoriska
kursen i pedagogik hörande demonstrationerna vilka ägt rum under vårterminen,
stöde sålunda för specialundersökningar lokalerna endast under
en del av denna termin till förfogande. Kunde en specialundersökning
icke slutföras under denna termin, som vore fri från laborationer och
demonstrationer, måste den avbrytas för omkring 9 månader framåt,
såvida icke ferierna foges i anspråk. Praktisk taget kunde specialundersökningar
icke komma till stånd med nuvarande minimala lokaltillgång.
Beträffande de här ovan nämnda demonstrationerna i den obligatoriska
kursen i pedagogik framhölles såsom en ytterst ogynnsam omständighet,
att beskrivningar och redogörelser för experimentalpsykologiska
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
uppgifter måst lämnas på ett forum medan dessa uppgifter demonstrerats
med tillhjälp av apparater på ett annat forum, ofta långt efter kursföreläsningarnas
slut. Att kunna demonstrera en experimentell uppgift
samtidigt som frågeställningen framlades och beskreves, vore en kardinalfordran,
som måste tillgodoses för att ett verkligt utbyte av undervisningen
skulle kunna vinnas. En hörsal, rymmande omkring 150 personer,
borde sålunda stå till förfogande i närmast möjliga anslutning till
institutionens apparatsamling.
För laborationsövningarna i experimentell psykologi vore de nu disponibla
lokalerna alldeles otillräckliga. Trots det, att zoologiska institutionens
föreläsningssal disponerats vid dessa arbeten, hade laboranterna
måst i stor utsträckning hänvisas till såväl oeldade som fullständigt
olämpliga utrymmen i källaren (exempelvis en skrubb, som förut
använts till potatisupplag, samt destinations- och verkstadslokaler) samt
till korridorerna. Vid experimenten inom synsinnet hade bristen på särskilda
mörkrum gjort sig i hög grad kännbar, och vid de akustiska experimenten
hade avsaknaden av tillräckligt antal smärre arbetsrum
mången gång fullständigt omöjliggjort dessa experiment.
Undervisningen i experimentell psykologi kunde helt enkelt icke behörigen
uppehållas, utan att nya och lämpliga lokaler ställdes till förfogande.
Av filosofiska fakultetens protokoll för den 16 mars 1935 inhämtas
bland annat, att inom fakulteten framhållits, att genom det föreslagna
fastighetsförvärvet de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga
kunde på ett lyckligt sätt lösas samt att den psykologiska institutionens
behov av lokaler skulle kunna tillgodoses genom inredning
av omskrivna gymnastiksal. En preliminär utredning visade, att kostnaderna
för nämnda inredning kunde beräknas uppgå till omkring 40,000
kronor. Vidare hade framhållits, att de lokaler, som i en framtid bleve
lediga i nuvarande byggnaden för kemiska institutionen, helt säkert
vore erforderliga för fyllande av universitetets övriga behov av utökade
lokaler.
Bland handlingarna i ärendet, återfinnes följande beskrivning av fastigheten
:
Byggnaden vore uppförd år 1921 av Malmöhus läns landsting. Den
utgjordes av en tegelbyggnad under tegeltak, uppförd i två våningar
samt med fullt utbyggd källare och vindsvåning. Med huvudbyggnaden
sammanhängde en från denna väl isolerad något äldre gymnastikbyggnad.
Byggnaden hade fritt läge i skärningen mellan Sölvegatan och
Finngatan och till desamma hörde en obebyggd tomt, förutvarande
skolplan.
Huvudbyggnaden hade en längd av omkring 20 meter, en bredd av
11 meter. Källarvåningen innehölle utom goda magasinsutrymmen,
lämpliga som pannrum och koksrum, även toiletter samt en stor ljussal
(6 X 9‘/a meter), använd som övningsrum. Bottenvåningen innehölle,
utom kapprum och trapputrymmen, tre rum respektive fix 9 Vä meter,
6Vs+ 9 meter samt4Va x 6 meter. Våningens höjd vore 3.4:. meter. Vå
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
ningen 1 trappa lipp vore av samma storlek och hade samma uppdelning
i tre rum. Våningens höjd vore 3.45 meter. Vindsvåningen, vilken
tjänstgjort som tjänstebostad åt seminariets rektor, bestode av
fyra rum och kök jämte diverse utrymmen.
Trappuppgångarna vore vida och ljusa, trapporna av konststen. Kapprummen,
korridorerna och övningsrummet i källaren hade golvbeläggning
av plattor, lärosalar och övriga rum i bottenvåningen och våningen
1 trappa upp hade golven belagda med linoleummattor av god kvalitet.
Fönstren vore stora och moderna.
Följande värdering sutlåtande hade avgivits:
Undertecknade, av vilka Göransson anmodats av professorn Sven Wicksell,
Persson av professorn Fredrik Böök och Wennström av Göransson
och Persson gemensamt, som erhållit i uppdrag att värdera det fastighetskomplex
i kvarteret Bispen i Lund, söm tidigare av Malmöhus läns
landsting disponerats för småskoleseminariet i Lund och som nu äges
av professorn Fredrik Böök, få härmed till fullföljande av uppdraget
avgiva följande
Värderings utlåtande.
Området ifråga har intagits i stadens planlagda område genom Kungl.
Maj:ts beslut den 31 juli 1885. Viss ändring i stadsplanen har fastställts
av Kungl. Maj:t den 24 april 1931. Enligt denna ändring skall
viss del av Finngatan tilläggas kvarteret Bispen, och genom tomtindelning
fastställd av länsstyrelsen i Malmö den 29 augusti 1934 har bestämts,
att ifrågavarande gatumarksområde skall tilläggas de nu ifrågavarande
av professor Böök ägda tomterna sålunda, att 181,8 kvadratmeter
tillägges tomten nr 2 och 180,6 kvadratmeter tillägges tomten nr
3. Denna ändring i tomtindelningen är ännu icke rättsligen genomförd.
Gatumarksområdena ifråga ägas fortfarande av Lunds stad och hävdas
icke tillsammans med tomtmarken. Värderingen kommer med anledning
härav att omfatta endast den markareal, som motsvara de gamla
rättsligen bestående tomterna nr 2 och nr 3 i kvarteret Bispen.
Tomterna ifråga utgöra i areal tillsammans 3,244.2 kvadratmeter och
äro i fastiglietstaxeringslängden tillsammans med därå vid taxeringens
verkställande befintliga åbyggnader upptagna till ett sammanlagt värde
av 229,000 kronor, varav i den skattefria längden 191,000 kronor och i
skattelängden 38,000 kronor. Av detta senare belopp angives 13,000
kronor såsom markvärde och 25,000 kronor såsom byggnadsvärde.
Sedan sistförflutna fastighetstaxering hava åbyggnaderna å tomten nr
2 nedrivits. Övriga byggnader kvarstå oförändrade.
Byggnaderna å tomten nr 3 utgöras av dels en i början av 1890-talet
uppförd gymnastikbyggnad med vaktmästarbostad och en uthusbyggnad
längs södra långsidan och dels en byggnad för skoländamål, uppförd
år 1921 och innehållande i huvudsak fyra lärosalar, rektorsexpedition
och lärarrum samt å övre (3:dje) våningen en fyrarumsbostadslägenhet
med tillhörande bekvämligheter, vilket allt närmare framgår
av härtill fogade ritningskopior och kartor.
För tomtområdena ifråga gälla särskilda av Kungl. Majit den 24 april
1931 fastställda byggnadsbestämmelser enligt vilka bebyggelse får ske i
slutet byggnadssätt och med högst tre våningar.
Undertecknad Göransson, som uppfört förutnämnda nybyggnad år
7
Kungl. Maj.ts proposition Nr 78.
1921, har till värderingsmännens förfogande ställt sina kostnadskalkyler
från uppförandet och har nu verkställt en jämförande beräkning med
utgångspunkt från nu gällande prisförhållanden. Med utgångspunkt
bland annat härifrån och med hänsyn tagen till vad byggnaderna på
grund av sin ålder kunna anses hava minskat i värde hava värderingsmännen
enats örn följande värdering:
Tomtmark....................kronor 27,300
Åbyggnader............ 118,000
Summa kronor 145,300
Denna summa fördelas å de särskilda fastigheterna på följande sätt:
Fastigheten tomten nr 2 i kvarteret Bispen. . .kronor 15,300
» > 3 » » » ... » 130,000
Lund den 9 mars 1935.
E. Göransson. P. Persson. Magnus Wennström.
I skrivelse den 11 mars 1935 har professorn Böök erbjudit universitetet
omförmälda fastighet nr 3 för en köpesumma av 125,000 kronor,
vilken summa avsåge omedelbart tillträde; per den 30 juni 193o beräknades
köpesumman till 126,017 kronor 62 öre.
Av handlingarna framgår, att sistberörda belopp framkommit genom
sammanräkning av Bööks utgifter för fastighetsköpet enligt följande
bland handlingarna befintliga tablå:
Köpesumman..................-.............kronor
Lagfartskostnader................ .......... !>
Inteckningskostnader..........................
Inteckningsfastställelse ......................... *
Taxeringsbevis................................. *
Ränta till landstinget......................... *
Mätning av tomterna (47: 95 + 42: 55) ...............*
Kommunalskatt för år 1934 ................ *
Renhållning av gård och gata till och med 3% ..... »
Räntor i Gamla sparbanken å kronor 112,000: — (in
teckningslånen)
till och med 30/6.............. • *
Vatten och värme; vattenavstängning m. m........ »
Renhållningsverket: tömning till och med 3%>...... *
Kommunal- och kronoskatter för år 1935 till och med
3% cirka................................. *
Ränta å 25,000 kronor, som lånats i Gamla sparbanken
vid köpets avslutande till och med 30/6.......... *
Brandförsäkringsavgifter till och med 3%...........
Summa kronor
137,000: —
2,333: 75
448: —
17: 25
2: —
609: 77
90: 50
198: 63
150: —
1,344: —
12:10
30: 50
125: —
437:50
68: 62
142,867: 62
Härifrån avgår dels
tomten nr 2 enligt värdering......kronor 15,300: —
och dels en kontant summa, som betalats
för rivning av byggnader å
tomten nr 2................. '' 1,550: » 16,850: —
Summa kronor 126,017:62
8
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.
Kostnaderna för ändringsarbeten, jast inredning och reparationer hava
beräknats på följande sätt:
Byggnadsarbeten . . . ...........................kronor 5,000
Värmeledning och sanitära anläggningar............ » 8,000
Målning m. m. . . ............................. » 5,660
Golvbeläggning i vindsvåningen.................. » 1,107
Summa kronor 19,767
Övriga kostnader:
tomtens iordningställande och inhägnad kronor 3,000: —
fast inredning (katedrar, bokhyllor etc.) » 5,233: —
ändringar i elektriska nätet....... » 1,500: —
smärre ändringsarbeten och oförutsedda
utgifter..................... » 4,482: 38kronor 14,215: 38
Summa kronor 33,982: 38
Ovanstående kostnadskalkyl avser, nied undantag för vaktmästarbostaden,
icke ändringar eller reparationer i gymnastikbyggnaden. Enligt
preliminär beräkning skulle kostnaderna för ändring av sistnämnda
byggnad till arbetslokaler för psykologisk institution uppgå till 42,700
kronor.
Vid ärendets behandling i drätselnämnden anförde universitetets rektor,
professorn Moberg, bland annat följande:
o Lokalförhållandena vore i en del fall sådana, att de måste betecknas
såsom outhärdliga. Att universitetsmyndigheterna icke under de senaste
åren framlagt bestämt förslag till avhjälpande av denna lokalbrist berodde
på att man hyst förhoppning om att i en snar framtid kunna
avhjälpa densamma genom anlitande av den nuvarande kemiska institutionsbyggnaden.
Den nybyggnad för de kemiska institutionerna, som
nu vore under förberedelse, beräknades kunna tagas i bruk under senare
delen av år 1937, och dessa institutioners nuvarande byggnad skulle
då stå till förfogande. Denna gamla och nu mycket bristfälliga byggnad
innehölle inemot 60 större och mindre rum i två våningar med en
sammanlagd golvyta på omkring 2,000 kvadratmeter, trappor, korridorer,
kapprum m. m. däri inberäknade. Örn den kunde för skälig kostnad
iordningställas och inredas, skulle den kunna lämna utrymme för ett
flertal av de mindre institutioner, laboratorier och dylikt, som nu vore
hänvisade till provisoriskt anordnade och otillfredsställande lokaler och
detta likväl till förfång för den undervisning, för vilken dessa lokaler
egentligen vore avsedda.
Den till inköp föreslagna fastigheten motsvarade på intet sätt universitetets
här berörda samlade lokalbehov. Och den erbjöde, om den tillhörande
gymnastiklokalen ej medräknades, endast lU av den gamla
kemiska institutionens golvyta. Och det borde tilläggas, att hur otillräckliga
och, ifråga örn matematiken, också hygieniskt otillfredsställande
de utrymmen än vore, som nu vore upplåtna åt matematik och statistik,
andra ämnen, exempelvis psykologi, folkminnesforskning och landsmålsarbetet
vore ännu sämre ställda i lokalavseende. Och dessa skulle icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
!)
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.
heller kunna tillgodogöras de utrymmen, som vid bifall till inköpsförslaget
skulle lämnas av matematiken och statistiken. Dessa lokaler
måste då tagas i bruk för sina egentliga uppgifter. De vore dels allmänna
föreläsningssalar i universitetshuset och dels tillhörde de den
humanistiska sektionens seminarier.
Genom bifall till inköpsförslaget vore sålunda den angelägna frågan
om beredande av ökade utrymmen för universitetet ingalunda slutgiltigt
löst. Det riktiga skulle tvärtom hava varit att just i sammanhang
med den utredning, som detta inköpsförslag påfordrat, också en undersökning
skulle kunnat företagas angående de tekniska möjligheterna och
kostnaderna för den gamla kemiska institutionsbyggnadens iordningställande.
Man hade därigenom satts i tillfälle att mera bestämt bedöma
i vad mån denna byggnad skulle kunna tillgodose universitetets övriga
här antydda rumsbehov. Tyvärr hade universitetet icke för närvarande
haft till förfogande några medel för att på egen hand låta företaga en
sådan utredning. Men det kunde i varje fall sägas, att om den gamla
institutionsbyggnaden visade sig användbar, dess utrymmen bleve väl
behövliga för universitetet, även örn den till inköp föreslagna fastigheten
ställdes till förfogande till matematik och statistik.
Drätselnämnden, som tillstyrkt det föreliggande förslaget, har i ärendet
yttrat följande:
Det vore påtagligt, att icke alla de nu aktuella behoven skulle kunna
tillgodoses i den kemiska institutionens gamla byggnad. De institutioner,
som återstode, örn de av filosofiska fakulteten angivna skulle beredas plats
i den till inköp föreslagna byggnaden, vore den redan i den nuvarande
kemiska institutionsbyggnaden inrymda limnologiska institutionen, institutionen
för folkminnesforskning (Hyltén-Cavallius’ stiftelsen) och landsmålsarkivet.
Det kunde beräknas, att örn dessa tre institutioner bereddes
behövliga och även för framtiden tillräckliga lokaler i den nuvarande
kemiska institutionen och därtill antingen den psykologiska institutionens
eller universitetsbibliotekets, av överbibliotekarien anmälda
utrymmesbehov medtoges, detta skulle fylla hela den gamla byggnaden.
För tillgodoseendet av de matematiska och statistiska institutionernas
samt även alternativt den psykologiska institutionens eller universitetsbibliotekets
här omnämnda utrymmesbehov skulle jämväl en nybyggnad
kunna påtänkas. Tomtplats härför skulle givetvis kunna beredas
på det område inom den s. k. Helgonagården, som universitetet
redan disponerade i och för framtida uppförande av institutionsbyggnader.
En byggnad med samma kubikinnehåll som den nu till
inköp föreslagna (5,050 m3) borde — då det gällde en jämförelsevis enkel
byggnadstyp — kunna med nuvarande byggnadspriser uppföras för en
kostnad av 40 kronor per m3 eller omkring 200,000 kronor.
Vad den till inköp tilltänkta byggnaden beträffade, så vore den, jämlikt
utlåtande av stadsingeniören, synnerligen omsorgsfullt byggd och
väl underhällen. Det framginge vidare, att den förut till seminarium
använda byggnaden kunde på ett enkelt sätt omändras för sitt nu tilltänkta
ändamål. I»ä enahanda sätt befunnes gymnastiksalen genom sin
areal och sin höjd ägnad att bilda stomme till en institutionsbyggnad
i tvä våningar av tillbörlig höjd utan att takstolen behövde rubbas.
Genom dessa omändringar skulle i den gamla seminariebyggnaden er
-
10
Kungl. Maj.ts proposition Xr 78.
hållas en nyttig golvyta av 550 nr, med en rymd av 1,800 m3; motsvarande
siffror skulle för den nuvarande gymnastiksalens vidkommande
bliva 490 nr och 1,600 nr. Utrymmet i dess helhet i byggnaderna vore
respektive 2,800 och 2,250 m3, alltså — såsom förut nämnts — tillhopa
5,050 lii3.
De nyttighetsvärden, som universitetet härmed skulle erhålla, skulle
betinga följande kostnader. Köpeskillingen, beräknad med tillträde den
80 juni 1935, skulle utgöra 126,017 kronor 62 öre. Omändringen i den
gamla seminariebyggnaden kunde, enligt infordrade anbud, beräknas till
33,982 kronor 38 öre. Det belopp, som sammanlagt skulle erfordras
och som av filosofiska fakulteten äskats, bleve alltså 160,000 kronor.
Till detta skulle komma det belopp, som skulle behövas för omändringen
av gymnastiklokalen. Filosofiska fakultetens förslag, som räknade med
(Jess omändring till psykologisk institution, vore i denna del endast preliminärt—
då professuren i psykologi och pedagogik för närvarande
vore ledigförklarad — och hade karaktär av principprogram; därest fastigheten
skulle inköpas, hade fakulteten givetvis för avsikt att senare i
, vanlig ordning inkomma med petitum angående omändringen av gymnastiksalen.
För att likväl redan nu kunna approximativt överblicka
den kostnad, som omändringen till psykologisk institution skulle betinga,
förelåge även här ett införskaffat anbud; detta uppginge till 42,700
kronor.
Då drätselnämnden jämförde med varandra de båda, sålunda angivna
möjligheterna — inköp av den ifrågavarande fastigheten eller motsvarande
nybyggnad — kunde å ena sidan sägas, att en äldre fastighet,
även med ändamålsenlig förändring och nyinredning, icke kunde bliva
fullt lika värdefull som en nybyggnad och att salupriset sålunda snarast
finge betecknas såsom liggande i överkant; detta även med hänsyn till
det pris, som denna fastighet skulle kunna betinga, örn den utbjödes i
öppna marknaden. Men ä andra sidan erhölles genom inköpet av den
nu salubjudna fastigheten vissa bestämda fördelar. Drätselnämnden
ville här framhålla, att enligt professorerna Wicksells, Riesz’ och Zeilons
förmenande »de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga
för en längre tid framåt skulle lösas på ett synnerligen lyckligt sätt»
genom den nu tilltänkta anordningen, och att enligt såväl överbibliotekariens
som docenten Gertz’ åsikt gymnastiklokalen skulle komma att
erhålla en nyttig användning. De ifrågavarande institutionerna skulle
också med denna placering komma i omedelbar närhet av vissa andra
institutioner av betydelse för deras verksamhet. Härutöver tillkomme,
att nämnda institutioner skulle genom detta inköp på kortaste tid erhålla
sin väl motiverade önskan örn ökat utrymme uppfylld. På dessa
grunder skulle detta fastighetsförvärv otvivelaktigt innebära en värdefull
tillgång för universitetet. Mot föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar
hade drätselnämnden ej heller något att erinra.
Drätselnämnden kunde vidare framhålla, att den tomtmark, som innefattades
i det tilltänkta köpet, vore 1,235,7 nr och lämnade möjlighet
för viss tillbyggnad, örn så skulle framdeles erfordras. Detta hindrade
likväl ej, att det — för tillgodoseendet av ytterligare behov av utvidgning—
skulle vara önskvärt, örn universitetet kunde förvärva jämväl
den i handlingarna som tomten nr 2 benämnda, västra delen av detta
fastighetskomplex.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Då efter företaget inköp av fastigheten driften i denna institutionsbyggnad
kunde påräknas taga sin början redan under första delen a\
höstterminen 1935, ville drätselnämnden framhålla vikten av, att ett
anslag å 6,000 kronor för bestridande av driftkostnaderna ställdes till
förfogande för budgetåret 1935 1936, ifall köpet komme till stand.
Slutligen ville nämnden påpeka, att tvenne ytterligare utgiftsposter
kunde ifrågakomma, nämligen dels framtida, eventuellt uppkommande
kostnad för inköp av gatumark, varom nämnts i ett vid handlingarna
fogat utlåtande av stadsingeniören Wennström, och dels viss skatt. Den
förra posten kunde, efter ett tomtpris av 10 kronor per m2, beräknas
till 1,800 kronor. Den senare posten, nämligen universitetets andel i
den nuvarande ägaren för innevarande ar paförda skatten, kunde beräknas
till 500 kronor, på grund varav det omedelbara anslagsbehovet
borde ökas med detta belopp.
Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 11 april 1935 anfört
följande:
I likhet med universitetets rektor ville kanslern understryka det starka
behovet av ökade och bättre lokaler för undervisningen i vissa ämnen,
vilka icke kunde vara betjänta enbart med tillgång till de allmänna
föreläsningssalarna, ävensom erinra örn att universitetet örn ett pär ar
kunde förfoga över de utrymmen, som för närvarande disponerades av
den kemiska institutionen. Det förefölle under sådana omständigheter
mest rationellt att, innan åtgärder vidtoges för anskaffande av lokaler
på annat håll, undersöka, huruvida utrymmena i den gamla kemiska
institutionsbvggnaden vore tillräckliga för tillgodoseendet av de nu aktuella
lokalbehoven, samt huruvida sagda byggnad befunne sig i sadant
skick, att den för en rimlig kostnad kunde iordningställas for sm nya
uppgift
Vad den till inköp föreslagna fastigheten beträffar, hade denna obestridligen
ett från universitetets synpunkt förmånligt läge. De till inköp
av inventarier och till instrumentell utrustning begärda beloppen
syntes skäliga. Ej heller hade kanslern något att erinra mot beräkningen
av de årliga kostnaderna för fastighetens uppvärmning och belysning
lii. m.
Kanslern hemställde, att Kungl. Majit — därest Kungl. Majit skulle
finna här ifrågavarande ärende icke böra framläggas för 1935 års riksdag
_ vine ställa nödiga medel, förslagsvis 3,000 kronor, till universitetets
förfogande för verkställande av utredning, dels huruvida det behov
av ökade och bättre lokaler för vissa undervisningsändamål, som
för närvarande gjorde sig starkt gällande, kunde tillgodoses genom användande
av de utrymmen, vilka bleve disponibla i den gamla kemiska
institutionsbyggnaden, dels ock angående kostnaden för sagda byggnads
iordningställande för sin nya uppgift.
Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 2 maj 1935 följande.
Den byggnad, som för närvarande användes för kemiska institutionen,
vöre ganska stor och torde, sedan det för anordnande av korridorer,
kapprum och tollette!'' samt vaktmästarbostäder erforderliga utrymmet
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Mnräknats, kunna rymma en nyttig golvyta av sammanlagt 1,100 a
1,200 kvadratmeter. Statens organisationsnämnd hade rörande byggnaden
framhållit, att genom dess apterande för andra ändamål åtskilliga
för universitetet angelägna lokalbehov skulle kunna tillgodoses. Enligt
universitetets drätselnämnds beräkning skulle för limnologiska institutionen,
institutionen för folkminnesforskning, landsmålsarkivet samt antingen
psykologiska institutionen eller universitetsbibliotekets tidningssamling
tillsammans erfordras allt det utrymme, som kunde utvinnas
ur byggnaden ifråga. T oförändrat skick kunde emellertid byggnaden
ej så utnyttjas, detta på grund av såväl att den nuvarande rumsindelningen
sannolikt måste i större eller mindre grad ändras som att byggnaden
befunne sig i ett synnerligen dåligt skick. Kostnaderna för byggnadens
apterande för andra ändamål än det, vartill den nu användes,
måste alltså bliva betydande.
En fullt tillförlitlig beräkning av dessa kostnader kunde ej verkställas
annat än i samband med en sådan utredning, universitetskanslern förordat,
då kostnaderna givetvis bleve beroende på huru omfattande ändringarna
i byggnaden måste bliva för att tillgodose lokalbehovet för de
olika institutioner, som skulle inrymmas i den. För att utröna om ett
iståndsättande över huvud taget kunde anses böra ifrågakomma, hade
byggnadsstyrelsen emellertid låtit besiktiga byggnaden och uppgjort en
ungefärlig beräkning av kostnaderna för en fullständig reparation, genomförande
av korridorsystem samt installation av erforderliga värme- och
sanitära anläggningar. Denna beräkning hade givit vid handen, att
dessa arbeten skulle draga en kostnad av omkring 250,000 kronor. Härvid
förutsattes, att några större ingrepp i byggnadsstommen ej behövde
göras och att laboratorieinredningar eller dylikt icke skulle ifrågakomma.
Kostnaderna för ett iordningställande av kemiska institutionens nuvarande
byggnad syntes alltså bliva avsevärda. Först efter en ingående
utredning kunde avgöras, huruvida de lokaler, som därvid erhölles, kunde
Wiva så lämpliga för respektive ändamål, att det icke vore mer tillrådligt
att uppföra en helt ny, rationellt planlagd byggnad.
Under sådana förhållanden och då, såsom universitetets drätselnämnd
framhållit, det torde vara påtagligt, att icke samtliga de institutioner,
vilkas lokalbehov vore aktuella, kunde beredas plats inom den nuvarande
kemibyggnaden, syntes det tillfälle, som nu erbjöde sig att förvärva
fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen, böra beaktas.
Härtill korinne, att den till inköp föreslagna fastigheten hade ett sådant
läge i förhållande till andra universitetsinstitutioner, i all synnerhet
bibliotekets byggnader, att ett förvärv av fastigheten redan ur denna
synpunkt måste betecknas såsom mycket önskvärt. I likhet med drätselnämnden
funne styrelsen det vara förmånligt, om universitetet kunde
förvärva jämväl den angränsande tomten nr 2, varigenom skulle erhållas
ett avrundat fastighetskomplex, erbjudande stora möjligheter till
framtida tillbygnader.
Det ifrågasätta inköpspriset, 126,017 kronor 27 öre, funne byggnadsstyrelsen
icke särskilt lagt men det kunde å andra sidan icke anses
oskäligt. Detsamma torde, i all synnerhet med hänsyn till fastighetens
ovanberörda lämpliga läge i förhållande till universitetets andra markområden,
kunna godtagas.
I fråga örn de till 33,982 kronor 38 öre beräknade kostnaderna för
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
byggnadens iordningställande torde detta belopp få anses så knappt,
att det kunde tänkas förslå endast under förutsättning att utförandet
bleve enkelt, att icke större krav ställdes på lokalerna än som tillämpades
på klassrum i en vanlig skola och att största möjliga sparsamhet i
övrigt iakttoges.
Byggnadsstyrelsen funne det således vara förenat med god förtänksamhet,
att fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund förvärvades för
nu ifrågakomna ändamål, och styrelsen tillstyrkte därför avlåtande av
proposition örn anvisande av ett belopp av 160,500 kronor för fastighetens
inköp och dess omändring till lokal för Lunds universitets statistiska
och matematiska institutioner m. m. Beträffande det till 17,200
kronor angivna beloppet för inköp av inventarier hade byggnadsstyrelsen
icke något att erinra.
Emellertid ville byggnadsstyrelsen framhålla angelägenheten av att
den av universitetskanslern förordade utredningen rörande den framtida
användningen av den kemiska institutionens nuvarande byggnad verkställdes
snarast möjligt. Genom en sådan utredning skulle nämligen
vinnas en god överblick över universitetets föreliggande lokalbehov och
riktlinjerna kunde uppdragas för en planmässig lösning av desamma.
Enligt byggnadsstyrelsens mening torde denna utredning lämpligen böra
verkställas av byggnadsstyrelsen och universitetet gemensamt, varför
styrelsen, som icke disponerade för ändamålet erforderliga medel, hemställde,
att det av universitetskanslern föreslagna beloppet å 3,000 kronor
måtte ställas till styrelsens förfogande.
Med skrivelse den 12 juni 1935 har kanslern därefter överlämnat en
skrivelse från det större konsistoriet med därtill hörande bilagor, varav
framgår, att Böök förklarat sig beredd att dels, för den händelse statsmakterna
beslutade att inköpa fastigheten nr 3, överlämna denna fastighet
för det tidigare erbjudna priset av 126,017 kronor 27 öre med tillägg
av ränteutgifter, löpande på denna summa från den 1 juli 1935 till den
dato, då köpet skedde, dels ock till universitetet försälja fastigheterna
nr 2 och 3 för självkostnadspris, 141,317 kronor 62 öre, under förutsättning
att köpet avslutades före den 30 juni 1935.
Konsistoriet har i berörda skrivelse erinrat, att önskvärdheten av att
även tomten nr 2 förvärvades antytts redan i drätselnämndens ovanberörda
yttrande, samt uttryckt sin livliga förhoppning, att en utvägmåtte
kunna finnas att i enlighet med Bööks anbud för universitetets
räkning förvärva hela området i fråga, d. v. s. såväl nr 2 som nr 3 i
kvarteret Bispen.
Efter anmodan från ecklesiastikdepartementet har Böök sedermera
avgivit följande alternativa anbud, som avse köp med tillträde och likvidering
den 30 juni 1936:
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Alternativ A. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader erbjuder
sig Böök att försälja mot ett pris av 132,000 kronor.
Alternativ B. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader jämte
fastigheten nr 2 erbjuder sig Böök att försälja mot ett pris av 148,193
kronor, vilken summa utgjorde Bööks eget självkostnadspris enligt föl
-
jande specifikation:
Enligt tidigare lämnad avskrift av värdering per den
30 juni 1935 ............................kronor 142,867: 62
Härifrån avgår ersättning för rivning av det gamla
huset å tomt nr 2......................... » 1,550: —
Återstår alltså per den 30 juni 1935............. > 141,317: 62
3 Vs procent ränta härå från 30 juni 1935—30 juni
^ 1936 ........................... » 4,946: 12
Ersättning till de 3 värderingsmännen med 50 kronor
per man (även till den av universitetet utsedde). . » 150: —
Renhållning av gård och gata 30 juni 1935—30 juni
1936 ................... » 180: —
Trädgårdsarbete (grävning och beskärning)........ 195: —
Kommunalskatt, som skall betalas 1936 .......... » 530: 88
Kommunalskatt, som skall betalas 1937 .......... » c:a 530: 88
Landstingsskatt, som skall betalas 1935 .......... » 171: 25
Landstingsskatt, som skall betalas 1936 ......... . » c:a 171:25
Summa kronor 148,193: —
Vidare har i ärendet av universitetets rektor, professorn A. Moberg
upplysts, att i Lund igångsatts en preliminär undersökning rörande
möjligheterna att utnyttja den gamla kemiska institutionsbyggnaden för
tillgodoseende av universitetsinstitutionernas utrymmesbehov. Denna
undersökning har enligt lämnad uppgift visat, att nämnda byggnad
skulle kunna iordningställas till fullt tillfredsställande arbetslokaler med
tillräckligt utrymme för det limnologiska laboratoriet och någorlunda
tillräckligt utrymme för institutionen för experimentell psykologi samt
för folkminnesforskning och för landsmålsarkivet jämte biutrymmen.
Att i densamma därjämte inrymma lokaler för de matematiska och statistiska
institutionerna och för universitetsbibliotekets tidningssamling
har befunnits otänkbart. I samband med undersökningen verkställda
preliminära kostnadskalkyler utvisa, att byggnaden skulle kunna iordningställas
för förstnämnda ändamål för en kostnad av högst 270,000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har den 11 januari 1936 avgivit förnyat utlåtande
i ärendet och därvid anfört följande:
Den utredning beträffande gamla kemiska institutionens användning,
som tidigare påyrkats av större akademiska konsistoriet och universitetskanslern,
påginge för närvarande och omhänderhades av arkitekten C.
A. Stoltz i samråd med vederbörande universitetsmyndigheter och byggnadsstyrelsen.
Styrelsen kunde för sin del vitsorda riktigheten av vad
professorn A. Moberg senast anfört beträffande ifrågavarande institut
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
tionsbyggnad och omöjligheten att däri inrymma de statistiska och matematiska
institutionerna.
Styrelsens ovanberörda utlåtande den 2 maj 1935 hade avsett inköp
av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund. Det sedermera ifrågasatta
förvärvet jämväl av fastigheten nr 2 i samma kvarter ansåge byggnadsstyrelsen
vara av stor betydelse, då möjlighet härigenom bereddes
till framtida utvidgningar för de institutioner, som komme att förläggas
till fastigheten nr 3. Överhuvud taget skulle ett förvärv av fastigheten
vara förenligt med klok omtanke beträffande framtiden med hänsyn till
tomtens goda läge i förhållande till universitetets övriga markinnehav.
Mot den av herrar Göransson, Wennström och Persson gjorda värderingen
av de båda fastigheterna, slutande å en summa av 145,300
kronor, syntes enligt styrelsens förmenande ingen erinran kunna göras.
Däremot funne styrelsen de av fastigheternas ägare använda grunderna
för beräkning av köpeskillingen, enligt vilka denna bland annat
skulle stiga med ränta å det ursprungliga anbudsbeloppet, icke kunna
godtagas. Detta sätt att angiva försäljningspriset torde i varje fall
vara ovanligt och icke överensstämma med gängse förfaringssätt vid
fastighetsaffärer.
Föreliggande förslag framfördes för sent för att kunna framläggas för
1935 års riksdag.
Såsom av det ovanstående framgår, vänta vid universitetet i Lund
åtskilliga lokalfrågor på sin lösning. Sålunda erfordras enligt universitetsmyndigheternas
mening utvidgade och förbättrade lokaler för institutionen
för folkminnesforskning, landsmålsarkivet, psykologiska institutionen,
universitetsbibliotekets tidningssamling, limnologiska institutionen,
statistiska institutionen och matematiska institutionen. Det
har beräknats, att en stor del av detta utrymmesbehov skulle kunna
tillgodoses genom omändring av den byggnad, som nu disponeras av
kemiska institutionen och som blir ledig för andra ändamål i samband
med att denna institution inflyttar i sina nya lokaler, vilket väntas
kunna ske under loppet av år 1937. Med hänsyn härtill har kanslern
ifrågasatt, huruvida det icke vore mest rationellt att, innan åtgärder
vidtoges för anskaffande av lokaler på annat håll, undersöka, om icke
utrymmena i den gamla kemiska institutionsbyggnaden skulle vara tillräckliga
för att tillgodose de nu aktuella lokalbehoven samt örn denna
byggnad befunne sig i sådant skick, att den för en rimlig kostnad skulle
kunna iordningställas för sin nya uppgift. Sedermera har en sådan
undersökning igångsatts. Enligt denna undersökning skulle i nyssnämnda
institutionsbyggnad kunna beredas tillfredsställande arbetslokaler
för alla de nyssnämnda universitetsinstitutionerna med undantag
för de statistiska och matematiska institutionerna och för universitetsbibliotekets
tidningssamling. Det må här inskjutas den anmärkningen,
att den gamla kemiska institutionsbyggnaden befinner sig i ett synnerligen
dåligt skick, och att det först efter slutförandet av den pågående
Departe
mentschefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
undersökningen kail bedömas, om överhuvud dess iståndsättande för
andra ändamål är rationell ekonomi. liniversitetsmyndigheterna i Lund
och byggnadsstyrelsen hava ansett det vara lämpligt att utnyttja det
tillfälle, som erbjudit sig att förvärva ovannämnda fastighet nr 3 i kvarteret
Bispen, till att bereda erforderliga utrymmen för dem av ovanberörda
institutioner, som ej kunna erhålla plats i den gamla kemiska
institutionsbyggnaden, alltså för de matematiska och statistiska institutionerna
samt dessutom antingen för] universitetsbibliotekets tidningssamling
eller för den psykologiska institutionen. Vidare har det ansetts
välbetänkt att, med tanke på eventuellt i framtiden uppstående utrymmesbehov,
samtidigt förskaffa universitetet förfoganderätt över den
ovannämnda obebyggda fastigheten nr 2, som gränsar till fastigheten nr 3.
Drätselnämndens utlåtande ger vid handen, att en nybyggnad, som
skulle tillgodose det utrymmesbehov, vilket efter vissa omändringar kan
utvinnas ur den till inköp föreslagna fastigheten nr 3, beräknas draga
en kostnad av ungefär samma storleksordning som kostnaderna för inköp
och omändring av sistberörda fastighet. För egen del vill jag framhålla,
att jag anser den föreliggande utredningen hava klart ådagalagt,
att de statistiska och matematiska institutionerna hava behov av tidsenligare
och bättre lokaler än de trånga och i övrigt mycket otillfredsställande
utrymmen, varöver de nu förfoga. Den salubjudna fastigheten
nr 3 har ett ur universitetets synpunkt mycket fördelaktigt läge och
befinner sig i gott skick. Efter relativt obetydliga ändringar kan den
därå befintliga huvudbyggnaden göras användbar för det avsedda ändamålet
och lokalbehovet för de matematiska och statistiska institutionerna
på detta sätt tillgodoses vida snabbare än genom uppförande
av en ny byggnad. Jag anser mig med hänsyn till nu anförda
förhållanden böra tillstyrka, att medel anvisas för inköp av berörda
fastighet och för dess omändring till lokal för de statistiska och matematiska
institutionerna. Frågan, huruvida i densamma lokaler jämväl
böra beredas för universitetsbibliotekets tidningssamling eller för den
psykologiska institutionen, torde senare få upptagas till närmare övervägande.
Beträffande den bredvidliggande tomten, fastigheten nr 2,
föreligger väl ingen plan för dess omedelbara begagnande. Värdet av
fastighetsförvärvet skulle dock otvivelaktigt i väsentlig grad ökas, örn
denna fastighet samtidigt kunde förvärvas. Genom en framtida nybyggnad
å denna synnerligen välbelägna plats skulle möjlighet erbjudas att
i ej obetydlig omfattning tillgodose det ökade utrymmesbehov, som vid
universitetet förvisso är att för framtiden emotse. Jag tillstyrker därför,
att medel anvisas jämväl för inköp av fastigheten nr 2.
Kostnaderna för nyssberörda båda fastighetsförvärv och för omändring
av fastigheten nr 3 skulle enligt Bööks senaste anbud, respektive
universitetets beräkningar uppgå till följande belopp:
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Inköp av fastigheterna nris 2 och 3.............kronor 148,193: —
Omändring av fastigheten nr 3................. »_33,982: 38
Kronor 182,175: 38.
Mot det för omändring av fastigheten nr 3 beräknade beloppet har
jag icke något att erinra. Vad angår köpeskillingen må följande framhållas.
Såsom av det föregående framgår, utgör värderingssumman för bägge
fastigheterna 145,300 kronor. Den av säljaren begärda köpeskillingen
uppgår till 148,193 kronor och överstiger alltså värderingssumman med
(148,193 — 145,300 =) 2,893 kronor. Byggnadsstyrelsen har i sitt senaste
utlåtande i ärendet anmärkt på de av säljaren använda grunderna för
beräkning av köpeskillingen, vilka enligt styrelsens förmenande icke
överensstämma med gängse förfaringssätt vid fastighetsaffärer. Det
överskjutande beloppet är ju emellertid jämförelsevis obetydligt. Framhållas
må ock, att frågans avgörande uppskjutits åtminstone ett år utöver
vad säljaren synes hava beräknat, men att denne det oaktat hållit
möjligheten öppen för universitetet att förvärva ej blott den först salubjudna
fastigheten utan jämväl den bredvidliggande, ursprungligen av
försäljningsanbudet ej omfattade tomten, samt slutligen att fastigheterna
äro för universitetet särskilt värdefulla på grund av sin lämpliga belägenhet.
Med hänsyn till dessa särskilda omständigheter anser jag den
fordrade köpeskillingen böra godtagas. Vid uppgörande av ett blivande
köpekontrakt bör givetvis beaktas, att säljaren tillförbindes att svara
för erläggandet av de skatteumgälder, som, på sätt av det föregående
inhämtas, inräknats i köpeskillingen.
På grund av vad sålunda anförts förordar jag, att för ändamålet
för nästa budgetår under Utgifter för kapitalökning och Statens allmänna
fastighetsfond anvisas ett reservationsanslag av i runt tal 182,000
kronor.
Till inköp av inventarier för de statistiska och matematiska institutionerna
har beräknats ett belopp av 17,200 kronor, till instrumentell
utrustning 5,000 kronor samt till driftkostnader 6,000 kronor. Jag saknar
anledning att här taga ställning till frågan om anvisande av medel
till förevarande ändamål, vilka utgifter icke böra bestridas av statens
allmänna fastighetsfond. Även om de nya lokalerna hinna omändras
redan under loppet av nästa budgetår, torde det icke vara behövligt
att i år anvisa särskilda statsanslag till nämnda utrustningsändamål
m. m. Det för ögonblicket mest angelägna synes vara, att fastighetsköpet
kan avslutas samt omändringsarbetena igångsättas och under
nästa budgetår avslutas.
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 78.
18
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 78.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen
i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de statistiska
och matematiska institutionerna vid universitetet
i Lund för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för kapitalökning,
Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett
reservationsanslag av.............. kronor 182,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Sandberg.
Stockholm 1936, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
360344
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.