Sök i Ratio Lex

Angående posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm

1936-01-10 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:83, Angående posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr 83.

1

Nr 83.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående posthusbyggnad

å Kungsholmen i Stockholm; given Stockholms

slott den 14 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten

i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari

1936.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 4, punkt 4)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad å Kungsholmen

i Stockholm för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor. Sedan utredningen i ärendet slutförts, torde jag nu ånyo

få anmäla detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 83.

437 3G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

Såsom i berörda sammanhang närmare omförmäldes meddelade generalpoststyrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1935 med anslagsäskanden för

nästkommande budgetår, att förhandlingar påginge med styrelsen för stiftelsen

Stockholms sjukhem örn förvärv för statens räkning av lämplig tomt för ifrågavarande

posthusbyggnad samt att fråga vore örn inrymmande i byggnaden av

lokaler för vissa polisinstitutioner.

T skrivelse den 7 februari 1936 har generalpoststyrelsen framlagt slutligt

förslag i förevarande ämne och därvid överlämnat ett med stiftelsen Stockholms

sjukhem under förbehåll örn Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande

träffat köpekontrakt rörande visst markområde i kvarteret Hemmet å Kungsholmen.

Detta kontrakt torde såsom bilaga få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Till en början har generalpoststyrelsen i fråga om behovet av ett särskilt

utdelningspostkontor å Kungsholmen anfört:

Inom Stockholms stads planlagda område skedde utdelning av post genom

brevbärare och värdebrevbärare, vilka utginge från fem utdelningspostkontor,

nämligen från postkontoret Stockholm 1 (centralpostkontoret) för de södra

och centrala delarna av Norrmalm samt för Kungsholmen, från postkontoret

Stockholm 2 för staden mellan broarna, från postkontoret Stockholm 4 för

Södermalm, från postkontoret Stockholm 5 för Östermalm samt från postkontoret

Stockholm 6 för Vasastaden och övre delen av Norrmalm.

Kungsholmen saknade alltså särskilt utdelningspostkontor, och utdelning

av post inom denna stadsdel skedde genom brevbärare från centralpostkontoret

vid Vasagatan. Under de senare åren hade emellertid behovet av ett

brevbärarpostkontor å Kungsholmen gjort sig allt starkare gällande. Såsom

styrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, hade de senaste årens livliga bebyggelse

å Kungsholmen — stadsdelen räknade numera en folkmängd av omkring

74,000 personer — medfört, att antalet brevbärare för utdelning av post

inom nämnda stadsdel måst avsevärt ökas. Härigenom hade de utrymmen

inom centralposthuset, vilka lämpligen kunde disponeras för brevbärarna,

redan under år 1933 blivit helt utnyttjade. Då byggnadsverksamheten å Kungsholmen

även efter år 1933 varit synnerligen livlig — särskilt inom stadsdelens

ytterområden — hade på grund av bristande utrymmen inom centralpostkontoret

provisoriska anordningar måst vidtagas för tillgodoseende, så långt

möjligt, av allmänhetens berättigade krav på snabb postutdelning. Sålunda

hade exempelvis post till det s. k. Fredhällsområdet frånsorterats övrig post

till Kungsholmen och dirigerats till postexpeditionen Stockholm 25 (Adlerbethsgatan

17) för att därifrån utsändas med brevbärare.

På grund av det stora avståndet mellan centralpostkontoret och åtskilliga

av brevbärardistrikten å Kungsholmen hade det blivit nödvändigt att förse

de brevbärare, vilka fullgjorde brevbäring bortom Pipersgatan, med spårvagnskort.

Kostnaden härför uppginge numera till över 12,000 kronor per år.

Trots dessa åtgärder hade det icke kunnat undvikas, att postutdelningen inom

nämnda distrikt bleve avsevärt försenad i förhållande till utdelningen inom

övriga delar av staden, vilket föranlett upprepade klagomål.

Även en annan omständighet talade för inrättandet av ett brevbärarpostkontor

å Kungsholmen. Posten till de södra och centrala delarna av Norrmalm

utdelades genom centralpostkontoret, under det att övre delen av sagda

stadsdel betjänades av postkontoret Stockholm 6, beläget i hörnet av Odenoch

Dalagatorna. Gränsen mellan dessa båda utdelningsområden ginge i

Kammakargatan. Korrespondenter, boende i området mellan Kammakar- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

Rådmansgatorna, hade tid efter annan beklagat sig över att de, som i regel

hade sin väg förbi centralpostkontoret, skulle vara nödsakade att för avhämtning

av aviserad post begiva sig till det längre bort belägna postkontoret

Stockholm 6. Denna olägenhet vore obestridlig och skulle kunna avhjälpas

därigenom, att brevbäringsdistrikten inom nämnda område överflyttades till

centralpostkontoret. En sådan överflyttning skulle vara välbehövlig jämväl

ur den synpunkten, att utrymmena för brevbärare vid postkontoret Stockholm

6 tenderade till att bliva otillräckliga. Då erforderligt utrymme icke

kunde, så länge brevbärarpostkontor å Kungsholmen saknades, beredas vid

centralpostkontoret, läte sig en dylik omläggning för närvarande icke genomföra.

Av vad sålunda anförts, fortsätter generalpoststyrelsen, syntes framgå, att

ett oavvisligt behov gjorde sig gällande att snarast möjligt få till stånd ett

brevbärarpostkontor å Kungsholmen samt att dit överflytta de vid central

postkontoret anställda brevbärare, vilka fullgjorde brevbäring inom sagda

stadsdel. Den ur alla synpunkter lämpligaste förläggningen för det nya postkontoret

ansåge styrelsen vara vid eller i närheten av Fridhemsplan. I denna

trakt funnes ett inlämningspostkontor — Stockholm 12 — för vilket lokaler

förhyrdes i fastigheten S:t Eriksgatan 23. För ett utdelningspostkontor

krävdes emellertid väsentligt större utrymmen än de sålunda förhyrda. Försök

att genom förhyrning erhålla för ändamålet lämplig lokal hade icke lett

till resultat. Styrelsen hade ock undersökt möjligheterna att i nämnda trakt

förvärva bebyggd fastighet av sådan beskaffenhet, att lämplig lokal skulle

kunna erhållas genom ombyggnad, men något förslag, som ur ekonomisk synpunkt

kunnat godtagas, hade icke framkommit. Styrelsen hade därför stannat

för den uppfattningen, att lokalfrågan för postkontoret måste lösas genom förvärvande

av särskild tomt och uppförande därå av nybyggnad.

För ändamålet lämpligt belägna obebyggda tomter ägdes, yttrar styrelsen

vidare, av Stockholms stad och stiftelsen Stockholms sjukhem. Av styrelsen

gjord framställning att få förvärva Stockholms stad tillhörig mark hade ansetts

icke kunna av staden bifallas. Däremot hade styrelsen med nämnda stiftelse

kunnat träffa ett preliminärt köpekontrakt örn förvärv av mark. Av markområdet,

som i styrelsens skrivelse den 30 augusti 1935 angivits till 2,300

kvadratmeter, skulle enligt nu föreliggande förslag till stadsplaneändring viss

del utläggas till gata, varför det till inköp föreslagna områdets areal utgjorde

1,974 kvadratmeter. Det överenskomna priset för sagda tomtområde uppginge

till 600,000 kronor. Detta pris, som motsvarade 304 kronor per kvadratmeter

och icke fullt 2,000 kronor per normaleldstad, funne generalpoststyrelsen

skäligt. Verkställd provborrning å området hade visat, att grundförhållandena

vore synnerligen gynnsamma.

Ritningar till byggnaden, fortsätter styrelsen, hade utarbetats av professorn

E. Lallerstedt, och av denne uppgjord kostnadsberäkning slutade å 1,475,000

kronor. De i förenämnda skrivelse den 30 augusti 1935 antydda förhandlingarna

mellan styrelsen och vederbörande polismyndigheter om förläggande

till byggnaden av lokaler för statspolisen, statens polisskola m. fl. institutioner

hade resulterat däri, att endast lokaler åt statens polisskola borde in

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

redas inom byggnaden. Enligt de ritningar, som således förelåge, skulle byggnaden

innehålla:

i källarvåningen: garage för postverkets motorfordon, pann- och bränslerum,

tvättstuga och torkrum ävensom hushållskällare för hyresgästerna;

i bottenvåningen: postkontorets kassaexpedition med avdelning för allmänheten,

tjänsterum för postmästare och redogörare, expedition för ankommande

och avgående poster, värdebrevbärarexpedition, arkiv- och förrådsrum,

frukostrum samt kapp- och toalettrum;

i våningen 1 trappa upp: lokaler för postkontorets brevbärarexpedition,

frukostrum samt kapp- och toalettrum;

i våningen 2 trappor upp: undervisningslokaler för statens polisskola;

i våningen 3 trappor upp: tjänstelokaler för polisskolans föreståndare och

expedition m. m. ävensom 10 bostadslägenheter; samt

i våningarna 4 och 5 trappor upp: sammanlagt 22 bostadslägenheter.

Generalpoststyrelsen meddelar i fortsättningen, att styrelsen i förevarande

ärende förhandlat med byggnadsstyrelsen, som i skrivelse den 10 januari 1936

anfört i huvudsak:

Tomtpriset syntes byggnadsstyrelsen visserligen förhållandevis något högt

men kunde med hänsyn till områdets goda läge och bristen på lämpliga tomter

inom de redan bebyggda delarna av Kungsholmen icke anses oskäligt. På

grund härav och då företedda räntabilitetskalkyler, mot vilka styrelsen icke

hade något att erinra, gåve vid handen, att en skälig förräntning skulle erhållas

å det kapital, som skulle nedläggas på fastighetsaffären i dess helhet,

ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka ett godkännande av den ifrågasatta köpeskillingen.

Mot det av professorn Lallerstedt upprättade förslaget till nybyggnad

hade byggnadsstyrelsen i huvudsak icke något att erinra. Styrelsen ville

endast framhålla, att en utredning påginge inom styrelsen, huruvida de utrymmen

inom byggnaden, som enligt förslaget skulle tagas i anspråk såsom

bostadslägenheter, helt eller delvis skulle kunna utnyttjas för något statligt

ändamål. Det angivna kostnadsbeloppet å sammanlagt 1,475,000 kronor syntes

vara för lågt, enär vid kostnadsberäkningen hänsyn icke syntes hava tagits

till inträdda prisstegringar å, bland annat, värme- och sanitetstekniska anläggningar.

Enligt en å styrelsens byggnadsbyrå verkställd beräkning syntes

kostnaderna böra höjas med 45,000 kronor till 1,520,000 kronor.

I anslutning härtill anför generalpoststyrelsen beträffande frågan örn inredande

av tjänstelokaler för statens ändamål i stället för vissa nu avsedda

bostäder, att byggnadens konstruktion medgåve, att ett dylikt inredande med

fördel läte sig göra och att möjlighet funnes att, örn så skulle erfordras, öka

takhöjden för envar av våningarna 3, 4 och 5 trappor med omkring en halv

meter. Såvitt generalpoststyrelsen av de med byggnadsstyrelsen i ärendet

förda förhandlingarna kunnat finna, kunde utredningen i berörda ämne förväntas

vara slutförd före den tidpunkt, då för byggnadsentreprenadens utbjudande

erforderliga handlingar skulle färdigställas.

I fråga örn den ekonomiska innebörden för postverket av föreliggande förslag

anför generalpoststyrelsen:

Kostnaderna för tomtförvärvet, 600,000 kronor, och för byggnaden, enligt

byggnadsstyrelsens beräkning 1,520,000 kronor, skulle komma att uppgå till

sammanlagt 2,120,000 kronor. Beräknades härå en bruttoavkastning av 7

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 83.

procent, vilket syntes var fullgod avkastning, erfordrades årliga hyresinkomster

om 148,400 kronor. .

Beträffande de för statens polisskola avsedda lokalerna kunde styrelsen

efter förhandlingar med vederbörande räkna med en årshyra av omkring

21,000 kronor. ,, .

Hyresinkomsterna för bostadslägenheterna uppskattades, enligt i skrivelsen

intagen specifikation, till 60,108 kronor efter ett pris per kvadratmeter av 21

För de till garage för postverkets räkning avsedda lokalerna i källarvåningen

— omkring 440 kvadratmeter — räknade styrelsen nied en hyra av

15 kronor per kvadratmeter och år eller samma belopp, som styrelsen betalade

för förhyrda garage i Stockholm. Hyran för garaget bleve således 6,600 kronoi.

På postkontoret skulle alltså falla en årshyra av 60,692 kronor. Då lokalerna

omfattade en golvyta av i bottenvåningen 950 kvadratmeter och i

våningen en trappa 960 kvadratmeter, motsvarade hyresbeloppet 31 kronor

78 öre per kvadratmeter och år. Medelhyran för i Stockholm förhyrda postkontorslokaler

utgjorde 43 kronor 11 öre per kvadratmeter och år. Lades sistnämnda

medeltal till grund för uppskattningen av hyran för nu ifrågavarande

postkontorslokal — vilket ej kunde anses oberättigat, då fråga har vore örn

en i alla avseenden förstklassig lokal — skulle avkastningen motsvara 8 procent

å nedlagt kapital.

Det preliminära köpekontraktet angående tomtförvärvet, anför generalpoststyrelsen

vidare, vore upprättat under bland annat den förutsättningen, att

ett av Stockholms stadsplanekontor upprättat förslag till ändring av stadsplan

bleve vederbörligen fastställt. Sådan fastställelse vore icke att vänta

förrän under senare halvåret 1936. Omedelbart därefter — då tomten skulle

tillträdas — vore det avsett att påbörja byggnadsarbetena. På grund av den

tid, som åtginge för arbetenas utförande, behövde riksstaten för budgetåret

1936/1937 icke belastas med mera än en del av kostnaderna för byggnadsföretaget,

och ett belopp av 500,000 kronor syntes tillfyllest för arbetenas bedrivande

intill den 1 juli 1937. Återstående för byggnadsföretaget erforderliga

medel skulle behöva anvisas först för budgetåret 1937/1938.

Generalpoststyrelsen hemställer, att för inköp av ifrågavarande tomtområde

å Kungsholmen och för påbörjande av en posthusbyggnad å nämnda tomtområde

måtte för budgetåret 1936/1937 anvisas ett reservationsanslag av

(600,000 + 500,000) 1,100,000 kronor.

Postutdelningen å Kungsholmen i Stockholm utgår, såsom den lämnade

redogörelsen visar, från centralpostkontoret vid Vasagatan. Inom nämnda

stadsdel har emellertid under de senaste åren invånarantalet, såsom en följd

av stark byggnadsverksamhet, betydligt ökats. Medan vid årsskiftet 1930—

1931 befolkningen å Kungsholmen utgjorde inemot 57,000 personer, uppgården,

såsom generalpoststyrelsen framhållit, numera till omkring 74,000 personer

Därtill kommer, att, då omförmälda byggnadsverksamhet varit särskilt

livlig i de yttre delarna av ifrågavarande stadsdel, brevbäringsdistrikten

därstädes delvis kommit att omfatta från centralpostkontoret jämförelsevis

avlägsna områden, med påföljd att olägenheter uppstått i form av försening

och fördyring av postutdelningen. Även örn förhållandena från allmänhetens

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Kungl. Majus proposition nr 88.

synpunkt i någon mån förbättrats genom vissa provisoriska anordningar,

synes dock tvekan ej kunna råda örn att den nuvarande ordningen medför så

betydande olägenheter av olika slag, att den redan tidigare väckta frågan om

särskilt utdelningspostkontor för Kungsholmen snarast bör vinna sin lösning.

Härtill kommer, att inrättandet av nämnda postkontor skulle möjliggöra en

från olika synpunkter önskvärd överflyttning av brevbäringsdistrikt inom

övre Norrmalm från postkontoret i hörnet av Oden- och Dalagatorna till

centralpostkontoret.

Enligt det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget till lösning av förevarande

spörsmål skulle för postverkets räkning förvärvas ett tomtområde,

beläget i kvarteret Hemmet vid Fridhemsgatans västra sida något söder örn

Fridhemsplan, å vilket område en nybyggnad skulle uppföras. I denna byggnad

avses att inrymmas lokaler, förutom för postkontoret, för statens polisskola

och i övrigt bostadslägenheter. Eventuellt skulle, därest så befinnes

lämpligt, i stället för bostadslägenheter anordnas lokaler för statliga ändamål,

varom utredning pågår inom byggnadsstyrelsen.

Det angivna läget för det planerade postkontoret torde få anses tillfredsställande.

Köpeskillingen, 600,000 kronor, för den till förvärvande ifrågasatta

tomten, innehållande en areal av 1,974 kvadratmeter, synes med hänsyn

till vad byggnadsstyrelsen anfört och i betraktande av de framlagda räntabilitetskalkylerna

kunna godtagas. Ej heller i övrigt har jag funnit anledning

till erinran mot det föreliggande köpekontraktet, varför jag vill tillstyrka, att

riksdagens medgivande till godkännande av detsamma inhämtas. Erinras må

emellertid, att kontraktet förutsätter viss reglering av kvarteret ifråga och

ändring av stadsplanen för detsamma. Det synes dock saknas skäl antaga,

att berörda förutsättningar icke skola kunna uppfyllas.

De av professorn Lallerstedt uppgjorda, den 23 januari 1936 dagtecknade

ritningarna till nybyggnaden synas icke giva anledning till erinran. Det slutliga

utformandet av ritningarna är emellertid beroende av frågan, huruvida de

nu för bostadslägenheter avsedda utrymmena skola disponeras för statliga

ändamål eller icke. Det torde på vanligt sätt få ankomma på Kungl. Maj:t att

härutinnan träffa avgörande.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen ansett böra beräknas

till 1,520,000 kronor. Då denna beräkning synes godtagbar, skulle

alltså hela kostnaden för ifrågavarande byggnad komma att belöpa sig till

(600,000 + 1,520,000) 2,120,000 kronor, eller 80,000 kronor mindre än generalpoststyrelsen

i sm skrivelse den 30 augusti 1935 räknade med. Därest, på sätt

nyss nämnts, i stället för bostadslägenheter inrättas lokaler för statliga ändamål,

torde enligt vad jag inhämtat från generalpoststyrelsen kostnaderna för

byggnadsföretaget bliva lägre än de nyss angivna.

Med avseende å sättet för beredande av erforderliga medel för ifrågavarande

ändamål ansluter jag mig till generalpoststyrelsens förslag, enligt

vilket för nästa budgetår skulle anvisas ett anslag av (600,000 + 500,000)

1,100,000 kronor, eller samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen,

medan återstoden, 1,020,000 kronor, skulle anvisas för budgetåret 1937/1938.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 7

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det såsom bilaga

till statsrådsprotokollet fogade köpekontraktet angående ifrågavarande

tomtområde å Kungsholmen i Stockholm;

dels ock till posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av ............................................. kronor 1,100,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 83.

Bilaga.

Under förutsättning dels att ett mellan Stiftelsen Stockholms Sjukhem och

Stockholms stads Fastighetskontor den 4 och 21 december 1935 träffat avtal

angående, bland annat, reglering av nuvarande kvarteret Hemmet å Kungsholmen

i Stockholm bliver av Stockholms stadsfullmäktige godkänt, dels och

att för nämnda kvarter ändring av stadsplanen varder vederbörligen fastställd

enligt det förslag, som finnes närmare angivet å bifogade av Stockholms stadsplanekontor

upprättade och med Pl. 1698 betecknade karta, är mellan Kungl.

Generalpoststyrelsen, här nedan kallad köparen — under förbehåll av Kungl.

Maj:ts och riksdagens medgivande — å ena, samt Stiftelsen Stockholms Sjukhem,

här nedan kallad säljaren, å andra sidan, upprättat detta

Köpekontrakt.

Säljaren försäljer det område inom nuvarande kvarteret Hemmet å Kungsholmen

här i staden, som å ovannämnda stadsplanekontorets karta är angivet

med en längd utefter Fridhemsgatan av 84 meter och en bredd av 23.5 meter,

och som å bifogade, av stadsingenjören O. Myrberg den 7 januari 1936 upprättade

karta är betecknat med röd kantfärg och bokstäverna d, f, g, h och d

för en köpeskilling av sexhundratusen (600,000) kronor samt på följande villkor

i övrigt.

l:o.

Tillträdet av det försålda området sker, så snart ändring av stadsplanen

fastställts enligt ovanberörda förslag, dock ej före den 1 juli 1936. Å tillträdesdagen

skall köpeskillingen kontant erläggas, mot det att säljaren till

köparen överlämnar köpebrev å det försålda området, för dess lagfarande

nödiga åtkomsthandlingar jämte bevis, att området ej är besvärat av inteckning.

2:o.

Köparen vidkännes ensam alla med lagfarten förenade kostnader.

3:o.

Alla onera och utskylder för det försålda området betalas av säljaren till

den del, de belöpa på tiden före tillträdesdagen, och av köparen till den del,

de belöpa på tiden därefter.

4:o.

Har detta kontrakt icke blivit före den 1 juli 1936 godkänt av Kungl. Majit

och riksdagen, skall detsamma anses hava till alla delar förfallit. Har kontraktet

blivit på angivet sätt godkänt, är detsamma för såväl köparen som säljaren

bindande till utgången av år 1936.

Av förestående kontrakt äro denna dag två lika lydande exemplar upprättade

och utväxlade. Stockholm den 10 januari 1936.

Stockholms Sjukhem. Kungl. Generalpoststyrelsen.

ERIK LINDQVIST. ANDERS ÖRNE.

Ebnst Högneb.

Bevittnas:

Olof Viklund. Uno Larsson.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. s. 5 i texten
  2. SU 1936:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. s. 1 i texten