Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tullverket för budgetåret 193611937

1936-02-21 · 77 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:95, Angående anslag till tullverket för budgetåret 193611937

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket

för budgetåret 193611937; given Stockholms

slott den 21 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

För tullverket äro i gällande riksstat uppförda fyra anslag å tillhopa

16,383,800 kronor, nämligen ett förslagsanslag till avlöningar till befattningshavare

hos generaltullstyrelsen å 698,500 kronor, ett förslagsanslag till avlöningar

till befattningshavare å tullstaten å 12,975,000 kronor, ett förslagsan

slag till omkostnader å 1,735,300 kronor samt ett reservationsanslag till särskilda

åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. å

D75,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

I årets statsverksproposition hava nämnda anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen

har därvid beräknats till 730,000 kronor, anslaget till avlöningar

till befattningshavare å tullstaten till 13,400.000 kronor, anslaget till

omkostnader till 1,735,000 kronor samt anslaget till särskilda åtgärder för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m, till 1,100,000 kronor.

För ifrågavarande fyra anslag hava alltså i riksstatsförslaget beräknats belopp

å sammanlagt 16,965,000 kronor.

Jag anhåller att nu få förelägga Kungl. Majit slutligt förslag angående

äskande av anslag till tullverket för budgetåret 1936/1937.

Utredningar.

I 1935 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln sid. 54) omnämndes

vissa utredningar rörande organisations- och arbetsförhållandena inom tullverket,

vilka då pågingo eller nyligen avslutats. De åsyftade utredningarna

voro dels den undersökning i fråga örn minskad användning av överkvalificerad

arbetskraft, vilken utförts av vissa av generaltullstyrelsen enligt Kungl

Majits bemyndigande den 16 september 1932 tillkallade sakkunniga (överkvalifikationssakkunniga),

dels en å styrelsens kanslibyrå verkställd utredning

rörande vissa förändringar med avseende å kustbevakningens organisation

m. m., dels en å styrelsens personalbyrå igångsatt utredning angående

arbetsförhållandena vid kustbevakningen, dels ock den åt särskilda inom finansdepartementet

tillkallade sakkunniga anförtrodda utredningen rörande

organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m.

Den åt överkvalifikationssakkunniga anförtrodda undersökningen har slutförts

genom att de sakkunniga avlämnat ett den 19 oktober 1934 dagtecknat

betänkande angående arbetsfördelning m. m. för tulltaxerings- och kontorsgöromål

vid tullverket (stat. offentl. utredn. 1934:38). Med skrivelse den 8

juni 1935 har generaltullstyrelsen till Kungl. Majit överlämnat nämnda betänkande

jämte vissa därvid fogade handlingar ävensom över betänkandet

avgivna yttranden, varefter allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 19

december 1935 avgivit infordrat utlåtande i ämnet.

Beträffande den å generaltullstyrelsens kanslibyrå verkställda utredningen

om vissa förändringar med avseende å kustbevakningens organisation föreligger

en den 12 juni 1934 dagtecknad promemoria i ämnet. Denna promemoria

jämte ett däröver av kustbevakningsinspektören avgivet yttrande har

av generaltullstyrelsen med dess i det följande omförmälda skrivelse den D

oktober 1935 överlämnats till Kungl. Majit.

För resultatet av verkställd utredning angående arbetsförhållandena vid

kustbevakningen har generaltullstyrelsen redogjort i skrivelse till Kungl.

Majit den 6 april 1935. Styrelsen har därvid anmält, att det enligt styrelsens

mening icke vore möjligt att enbart på grundval av de dittills framkomna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

3

utredningsresultaten intaga någon bestämd ståndpunkt till frågan angående

arbetstidsförhållandena vid kustbevakningen utan att en ytterligare utredning

av denna fråga syntes böra vidtagas, innan densamma kunde upptagas

till avgörande. Då emellertid frågans lösning på det närmaste vore beroende

av det sätt, på vilket tullverkets kustbevakning organiserades och förarbeten

då påginge för omorganisation av denna gren av tullverket, hade styrelsen

för avsikt att återupptaga och slutföra utredningen först sedan omorganisation

av kustbevakningen blivit genomförd och någon tid prövad.

Vidkommande slutligen den åt särskilda sakkunniga anförtrodda utredningen

rörande organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. har denna avslutats genom att de

sakkunniga avlämnat ett den 14 juni 1935 dagtecknat betänkande (stat.

offentl. utredn. 1935: 24). I betänkandet hava förslag framlagts bland annat

angående inrättande av tullpolis och omorganisation av tullverkets kustbevakning.

över sistnämnda betänkande hava yttranden avgivits av ett stort antal

myndigheter och sammanslutningar, däribland av generaltullstyrelsen den 31

augusti 1935.

Ansi agsåskand en.

Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag omförmälts,

har generaltullstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1935 framlagt förslag till

reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937. Anslagsbeloppen

hava därvid av styrelsen beräknats på följande sätt, nämligen till avlöningar

till befattningshavare hos generaltullstyrelsen 794,000 kronor, till

avlöningar till befattningshavare å tullstaten 13,558,000 kronor, till tullverkets

omkostnader 1,735,000 kronor samt till särskilda åtgärder för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. 2,150,000 kronor eller sammanlagt

till 18,237,000 kronor.

Över vissa av generaltullstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framlagda förslag

har allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrat sig i förenämnda utlåtande

den 19 december 1935. Dessutom hava utlåtanden beträffande vissa

i skrivelsen berörda särskilda frågor avgivits av kommerskollegium den 31

oktober 1935 samt av justitiekanslersämbetet den 14 november 1935. Vidare

hava skrifter inkommit från Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening

och styrelsen för svenska tullmannaförbundet, varjämte styrelsen för Sveriges

allmänna tulltjänstemannaförening överlämnat en promemoria. Den av

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ingivna skriften har av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd tagits i övervägande vid avgivande av utlåtandet

den 19 december 1935.

Det av särskilda sakkunniga i betänkande den 14 juni 1935 framlagda för- Departementsslaget

angående inrättande av tullpolis innebär i huvudsak, att den för när- «*«/««- varande från anslag under femte huvudtiteln bekostade spritpolisorganisationen

skulle avvecklas samt att i stället skulle inrättas en tullpolisorganisation

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

under tullverkets ledning, uppbyggd efter mönster av statspolisorganisationen.

Sålunda skulle kriminalpolismän i erforderligt antal av vissa städer

ställas till tullverkets förfogande för spanings- och annan undersökningsverksamhet,

i första hand för uppdagande av brott mot smugglingslagstiftningen.

Mot de sakkunnigas förslag i denna del hava erinringar framförts i ett

betydande antal av de över betänkandet avgivna yttrandena. För min del

har jag med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, som sålunda yppats rörande

den lämpligaste lösningen av detta organisationsspörsmål, funnit erforderligt

att, innan slutlig ståndpunkt fattas i frågan, densamma underkastas

viss ytterligare utredning. Denna utredning bör bedrivas så, att förslag

i ämnet kan föreläggas nästkommmande års riksdag. I överensstämmelse

med den ståndpunkt, jag sålunda intagit, har chefen för socialdepartementet

i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln sid. 309) ansett sig böra räkna

med att den nuvarande spritpolisorganisationen komme att kvarstå oförändrad

under nästa budgetår samt förordat, att det för närvarande under

femte huvudtiteln för ändamålet uppförda anslaget måtte i riksstatsförslaget

upptagas med oförändrat belopp.

Då frågan angående omorganisation av tullverkets kustbevakning lämpligen

synes böra lösas i samband med nyssberörda spörsmål, bör enligt min

mening ändring för nästkommande budgetår icke vidtagas i fråga om den

nuvarande personalorganisationen vid kustbevakningen.

På frågan örn användningen av överkvalificerad arbetskraft inom tullverket

får jag tillfälle att ingå vid behandling i det följande av generaltullstyrelsens

förslag beträffande anslagsmedel till lokaltullförvaltningen.

Avlöningsstaten för generaltullstyrelsen.

Kungl. Majit har den 31 maj 1935 fastställt följande personalförteckning

för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet---- —

5 byråchefer ................................................ B 30

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

.................................................... —

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium B 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen .......... B 26

2 sekreterare................................................ B 26

5 byråinspektörer............................................ B 21

2 förste revisorer............................................ B 24

1 kamrerare ................................................ B 24

3 aktuarier.................................................. B 21

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

5

Befattning Lönegrad

3 notarier .................................................. B 21

10 revisorer.................................................. B 21

3 tullkontrollörer ............................................. B 21

11 kammarskrivare .......................................... B 16

1 materialförvaltare.......................................... B 15

1 registrator ................................................ B 14

1 kansliskrivare ............................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ...................................... B 7

14 kanslibiträden ............................................ B 7

7 expeditions vak ter .......................................... B 5

19 kontorsbiträden............................................ B 4

7 skrivbiträden.............................................. B 2

Tjänsteman å extra stat:

1 byråinspektör ............................................ B 24.

Enligt anmärkning till personalförteckningen skall en av de å ordinarie

stat uppförda tullkontrollörstjänsterna hållas vakant, så länge en byråinspektör

finnes uppförd å extra stat.

Samtidigt med personalförteckningens fastställande har Kungl. Maj:t fastställt

följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att lända till efterrättelse

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis......

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ..................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........... kronor 117,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., för
slagsvis

...................... s 2,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ..........................

kronor

548,800

8,300

2,000

119,000

20,400

Summa kronor 698,500.

Kungl. Maj:t har tillika förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten

till arvode skall tills vidare från och med budgetåret 1935/1936

disponeras till arvode åt tullverkets ombudsman.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag

till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937, under åberopande

av en i skrivelsen framlagd sammanställning av antalet å styrelsens

byråer slutligt handlagda ärenden under åren 1927—1934, framhållit att under

berörda tidsperiod en fortgående stegring av arbetet hos styrelsen ägt

rum. Under samma lid har — enligt vad styrelsen samtidigt påpekat — antalet

ordinarie befattningar bos styrelsen endast undergått obetydlig föränd
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

ring, medan antalet icke-ordinarie befattningshavare minskats på grund av

en år 1933 företagen omläggning av det handelsstatistiska arbetet. I samband

härmed har styrelsen anfört, att för undvikande av större arbetsbalans

dels övertidsarbete måst även inom de lägre tjänstegraderna förekomma i stor

utsträckning, dels arbete, som bort utföras av ordinarie personal, i stället

måst överlämnas till icke-ordinarie personal, dels ock åt vissa ordinarie

tjänstemän i jämförelsevis låga tjänsteställningar måst anförtros göromål,

som rätteligen bort utföras av tjänstemän i högre lönegrad. Härefter har

generaltullstyrelsen framlagt förslag örn vissa förändringar i fråga örn personalorganisationen.

Jag övergår nu till dessa förslag i den ordning de av

styrelsen berörts, dock att jag kommer att för sig i ett sammanhang behandla

vissa av de i styrelsens skrivelse ifrågasatta ändringarna beträffande antalet

tjänstemän i biträdesgraderna.

Kanslibyrån.

Den ordinarie personalen å kanslibyrån utgöres jämte byråchefen av t

sekreterare (B 26), 1 notarie (B 21), 1 registrator (B 14), 1 kanslibiträde (B 7)

och 2 kontorsbiträden (B 4). Å byrån äro vidare placerade tullverkets ombudsman,

2 amanuenser med heltidstjänstgöring, 1 amanuens med halvtidstjänstgöring

samt 1 extra ordinarie skrivbiträde.

Generaltullstyrelsen hemställer, att sekreterartjänsten utbytes mot en byrådirektörs-

och ombudsmanstjänst (B 28), att den nuvarande ombudsmansbefattningen

indrages samt att en av kontorsbiträdestjänsterna (B 4) utbytes

mot en kanslibiträdestjänst (B 7).

För bedömande av förslagen om utbyte av sekreterartjänsten mot en byrådirektörs-

och ombudsmanstjänst samt örn indragning av den nuvarande

ombudsmanstjänsten må till en början lämnas följande upplysningar.

Tullverkets ombudsman har till åliggande, förutom bestyret med fullföljande

av talan i tullrättegångsmål, jämväl att företräda styrelsen i civila rättegångar,

brottmål, där styrelsen är målsägande, samt konkurser m. m. Vidare

förekommer det, att styrelsen uppdrager åt ombudsmannen att vid

domstol utföra åtal mot tulltjänsteman för tjänstefel. Slutligen inhämtas före

föredragningen av vissa ärenden ombudsmannens yttrande.

Sedan åtskilliga år har ombudsmansbefattningen varit förenad med tullfiskalstjänsten

i Stockholm, vars innehavare har till huvudsaklig uppgift

alt tjänstgöra såsom åklagare i tullmål vid Stockholms rådhusrätt. Nämnda

tullfiskalstjänst har från och med år 1923 varit uppförd å indragningsstat.

Sedan den å indragningsstat uppförde tullfiskalen efter uppnådd pensionsålder

erhållit avsked med utgången av augusti månad 1935 och i sammanhang

därmed entledigats från ombudsmansbefattningen, har generaltullstyrelsen

bestämt, att den nye innehavaren av tullfiskalstjänsten skall uppbära

arvode med 5,000 kronor örn året. Denne uppehåller för närvarande även

befattningen såsom tullverkets ombudsman mot åtnjutande av det för denna

befattning beräknade arvodet.

Generaltullstyrelsen har framhållit, att med styrelsens nu ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

7

förslag skulle vinnas icke blott, att den tjänsteman, som finge sig ålagt att

förrätta ombudsmansgöromålen, under hela dagen vore tillgänglig å tjänsterummet,

utan även att åtskilliga tullmålsutslag, vilka vederbörande tullåklagare

ansett sig icke böra överklaga men som vid prövning inom styrelsen ansåges

böra göras till föremål för besvär, kunde direkt överklagas av byrådirektören

och ombudsmannen i stället för att, såsom för närvarande skedde,

överklagas av ombudsmannen efter prövning och uppdrag av sekreteraren

å kanslibyrån. Härigenom skulle dubbelarbete undvikas. Då sekreteraren

å kanslibyrån hade att granska alla till styrelsen inkomna utslag i tullrättegångsmål,

erliölle han kännedom om samtliga domstolars praxis i dylika mål,

vilken erfarenhet givetvis vore av betydelse vid anförande av besvär över

utslagen. Enligt generaltullstyrelsens förslag skulle någon av de amanuenser,

vilka redan nu biträda sekreteraren med vissa göromål, eller annan tjänsteman

å kanslibyrån kunna i vissa fall befullmäktigas att föra styrelsens

talan vid underdomstolar, där handläggningen av målen kräver, att tullverkets

ombud under en stor del av dagen är närvarande. Någon olägenhet

för fullgörandet av övriga med den nuvarande sekreterartjänsten förenade

göromål behövde således ej föranledas av ombudsmansgöromålens överflyttande

till den omorganiserade sekreterartjänsten.

Beträffande tullfiskalstjänsten i Stockholm, vilken tillhör tullstaten, har

generaltullstyrelsen på anförda skäl föreslagit, att innehavaren av nämnda

tjänst skulle såsom extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta avlöning enligt

24 :e lönegraden.

Allmänna civilförvaltningens lönenömnd har i denna fråga anfört huvudsakligen

följande:

Det synes visserligen vara en framkomlig väg att, på sätt generaltullstyrelsen

föreslagit, överflytta ombudsmansgöromålen på sekreteraren. Emellertid

vill det förefalla lönenämnden vara förenat med vissa olägenheter att

ålägga sekreteraren alt — förutom de löpande göromålen — handlägga även

till ombudsmansgöromål hänförliga ärenden och därav föranledda utredningar

samt fullgöra tjänsteresor och inställelser vid domstol. Med hänsyn

härtill har lönenämnden ansett sig böra taga under övervägande, huruvida

icke även annan utväg till frågans lösande står till buds.

Lönenämnden får därvid erinra, att generaltullstyrelsen föreslagit, att befattningen

som tullfiskal i Stockholm måtte ombildas till en extra ordinarie

tjänst i 24:e lönegraden. Därest tullfiskalstjänsten i enlighet med detta förslag

omändras till heltidstjänst, synes det ligga närmast till hands, att befattningen

som tullverkets ombudsman sammanslås med den föreslagna, förändrade

tullfiskalstjänsten. Även örn innehavaren av sistnämnda befattning

enligt förslaget skulle erhålla något ökade arbetsuppgifter i förhållande till

vad som hittills åvilat tullfiskalcn, lärer det bliva möjligt att förena både

tullfiskal- och ombudsmansgöromålen. Framhållas må nämligen, att antalet

tullmai under de senaste tre åren väsentligt understigit antalet dylika

mål under tidigare år.

Under förutsättning, att även ombudsmansgöromålen överflyttas till den

föreslagna nya tullfiskalsbefatlningen i lönegrad B 24, torde befattningen i

fråga lämpligen böra uppföras å extra stat.

.Skulle emellertid ombudsmansgöromålen komma att anförtros åt annan

befattningshavare, kan tvekan råda, huruvida tillräcklig anledning foretin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 95■

Dejnrtements
chefen.

nes att enbart för tullfiskalsgöromålen inrätta en heltidsbefattning i den föreslagna

löneställningen.

Slutligen får lönenämnden såsom sin mening framhålla, att därest — på

sätt generaltullstyrelsen ifrågasatt — ombudsmansgöromålen skulle komma

att överflyttas till sekreteraren å styrelsens kanslibyrå, tillräckliga skäl

det oaktat icke föreligga för alt uppflytta berörda sekreter ar tjänst lill byrådirektörsbefattning

i 28:e lönegraden.

Justitiekanslersämbetet har förklarat sig intet hava att erinra mot vad

generaltullstyrelsen föreslagit i ifrågavarande hänseenden.

Vidkommande det föreslagna utbytet av en av kontorsbiträdestjänsterna

mot en kanslibiträdestjänst har generaltullstyrelsen anfört följande:

Ett av de å kanslibyrån placerade kontorsbiträdena har till huvudsaklig

uppgift att under sekreterarens överinseende förteckna till styrelsen inkomna

rapporter och utslag angående tullförbrytelser, biträda sekreteraren med

utslagens befordran till verkställighet samt föra register över personer, som

lagförts för sådana förbrytelser. Sistnämnda register började upprättas

under år 1924 med anledning av då genomförd skärpning av straff för upprepad

smuggling av spritdrycker och har sedermera fått ökad betydelse på

grund av en år 1928 vidtagen lagändring, varigenom straffskärpning stadgats

även vid upprepad olovlig befattning med spritdrycker, som olovligen

införts. Med ledning av registret utfärdas enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 september 1926 å kanslibyrån bevis om ådömda bestraffningar,

vilka bevis tillställas vederbörande åklagare. Antalet sådana bevis har

under åren 1929—1934 utgjort respektive 712, 854, 1,046, 855, 881 och 905.

Undersökningen, huruvida en person, som enligt till styrelsen inkommen

rapport gjort sig skyldig till brott, som kan medföra straffskärpning, tidigare

begått tullförbrytelse, verkställes av kontorsbiträdet, vilket arbete på

grund av i utslagen ganska ofta förekommande skiljaktiga uppgifter om

namn, födelsetid och födelseort fordrar stor noggrannhet och erfarenhet. Då

det arbete, som utföres av ifrågavarande kontorsbiträde, är fullt jämförligt

med de göromål, för vilka kanslibiträdesgraden avsetts, hemställer styrelsen,

att nämnda kontorsbiträdestjänst (B 4) utbytes mot en kanslibiträdestjänst

(B 7).

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har icke funnit anledning till

erinran mot generaltullstyrelsens nu berörda förslag.

Ä tullfiskalstjänsten i Stockholm är från och med den 1 september 1935

förordnad en hos generaltullstyrelsen anställd amanuens, vilken härför, mot

avstående av avlöningsförmånerna å amanuensbefattningen, uppbär ett arvode

av 5,000 kronor för år. Denne tjänsteman har från samma tidpunkt

tillika förordnats att tills vidare bestrida befattningen såsom ombudsman

vid tullverket mot åtnjutande av det för denna befattning i staten beräknade

arvodet av 2,000 kronor för år. Å nämnda arvoden utgår dyrtidstillägg.

I fråga om befattningen såsom tullverkets ombudsman hava såväl generaltullstyrelsen

som lönenämnden föreslagit, att denna befattning skulle indragas

från och med nästa budgetår. Emellertid skilja sig myndigheternas

förslag beträffande ombudsmansgöromålens fortsatta handläggning såtillvida

från varandra, att generaltullstyrelsen ansett dessa göromål böra övertagas

av den å kanslibyrån tjänstgörande sekreteraren, medan enligt lönenämndens

förslag ombudsmansärendena skulle överflyttas till en för tull
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

9

fiskalsgöromålen föreslagen ny icke-ordinarie tjänst, vilken enligt lönenämndens

förslag skulle, om ombudsmannens åligganden dit överfördes, uppföras

å extra stat i lönegraden B 24. Båda förslagen synas utgöra framkomliga

vägar till en lösning av denna fråga. Det av generaltullstyrelsen framställda

förslaget skulle visserligen, såsom lönenämnden påpekat, kunna föranleda

vissa olägenheter i fall, då för ombudsmansgöromålens fullgörande erfordras

tjänsteresor eller inställelse vid domstol. Enär å kanslibyrån finnas

vissa sekreteraren underställda befattningshavare med juridisk utbildning,

torde dock dessa olägenheter knappast vara av sådan art, att de böra tillmätas

avgörande betydelse. Å andra sidan skulle generaltullstyrelsens förslag,

enligt vilket ombudsmannen i regel bleve tillgänglig å tjänsterummet

hela dagen, onekligen medföra vissa fördelar bland annat vid handläggningen

av frågor örn överklagande av tullmålsutslag. För min del har jag funnit

fördelarna överväga olägenheterna med styrelsens förslag, och jag har fördenskull

ansett mig böra giva min anslutning till delta förslag. I motsats till lönenämnden

hyser jag därvid den uppfattningen att, därest ombudsmansgöromålen

sålunda överflyttas till sekreterar t jönsten å kanslibyrån och sekreteraren

alltså får sig ålagt, förutom att fullfölja talan i tullrättegångsmål, även

att företräda tullverket i civila rättegångar m. m., sekreterartjänsten bör med

hänsyn till göromålens omfattning och art ändras till en byrådirektörs- och

ombudsmanstjänst i 28:e lönegraden. En dylik högre lönegradsplacering

skulle för övrigt vara önskvärd även av annan anledning. Ur rekryteringssynpunkt

framstår det nämligen såsom värdefullt, att inom styrelsen finnes

inrättad en tjänst med placering i lönehänseende mellan lönegraden B 26 och

lönegraden B 30.

Vad härefter angår tullfiskalstjänsten i Stockholm, lärer vid bedömandet

av föreliggande förslag till omändring av nämnda tjänst böra beaktas, att

en omläggning av åklagarväsendet i Stockholm sedan någon tid varit föremål

för övervägande. Vissa riktlinjer för en reform härutinnan hava av

Kungl. Majit på chefens för justitiedepartementet föredragning blivit fastställda

genom beslut den 29 november 1935. Den för reformen erforderliga

omorganisationen av åklagarbefattningarna har dock ännu icke kunnat genomföras.

Då det kan förväntas, att i detta större sammanhang även spörsmålet

örn åtals utförande i tullmål i Stockholm kommer att inom en nära

framtid upptagas till prövning, synes avgörandet av den av generaltullstyrelsen

väckta frågan örn tullfiskalstjänstens ombildning till heltidstjänst

böra något anstå. Jag vill därför förorda, att tullfiskalstjänsten även för

nästa budgetår bibehålies såsom arvodestjänst. Vid bifall till vad jag i det

föregående föreslagit beträffande ombudsmansbefattningen torde, därest å

tullfiskalstjänsten även för nästa budgetår förordnas en hos generaltullstyrelsen

anställd amanuens, denne kunna, med i erforderlig mån begränsad

tjänstgöringsskyldighet å amanuenstjänsten, förena göromålen å sistnämnda

tjänst med de åligganden, som ankomma på tullfiskalen.

Lika med allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrker jag, att en

av kontorsbiträdestjänsterna å kanslibyrån utbytes mot en kanslibiträdcstjänst.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Deparkmenls
chefen.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 9ö.

Personalbyrån.

Å personalbyrån tjänstgöra jämte byråchefen följande ordinarie tjänstemän,

nämligen 1 byråinspektör (B 24), 2 kammarskrivare (B 16), 1 kanslibiträde

(B 7) och 1 skrivbiträde (B 2). Därjämte användas 3 icke-ordinarie

skrivbiträden i stadigvarande tjänstgöring å byrån.

Generaltullstyrelsen hemställer, att å byrån måtte nyinrättas en tullkontrollörstjänst

(B 21) samt anför till stöd härför följande:

Efter år 1925 hava vissa grupper av ärenden överflyttats till personalbyrån

från andra byråer, såsom ärenden angående tillämpningen av gällande

bestämmelser örn tjänstgöringstid för viss tullpersonal samt anordnande av

utbildningskurser av olika slag. Vidare hava ärenden rörande anställande

av extra tjänstemän vid lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen,

i vilka ärenden de lokala tullmyndigheterna tidigare i allmänhet haft

beslutanderätt, numera överförts till handläggning å personalbyrån, ökning

av ärendenas antal har inträtt jämväl på grund därav, att byrån tilllagts nya

arbetsuppgifter särskilt i syfte att ernå en ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande

användning av tullverkets personal.

För att byrån skolat kunna fullgöra de sålunda ökade arbetsuppgifterna

bär den till byråns förfogande ställda personalen måst till det yttersta utnyttjas.

Övertidstjänstgöring har sålunda måst förekomma i betydande omfattning.

Vidare har semesterledighet i allmänhet kunnat beviljas endast för

kortare perioder i sänder. På grund härav och tack vare den omständigheten,

att vissa befattningshavare tillhört byrån alltifrån dess tillkomst samt därvid

förskaffat sig en ingående kännedom om arbetet å byrån, har denna varit i

stånd att utan alltför stor tidsutdräkt handlägga de löpande ärendena. Däremot

har det icke varit möjligt att i erforderlig omfattning utöva den inspekterande

verksamhet från byråns sida, som vid dess inrättande angavs såsom

en av byråns viktigaste arbetsuppgifter och som skulle hava till syfte bland

annat att bibringa såväl byråchefen som byråinspektören kännedom örn arbetsförhållandena

å de särskilda tjänstgöringsorterna samt örn personalbehovet

å varje ort och där stationerad personals lämplighet för göromålen.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter är en ökning av byråns personal

oundgängligen påkallad. För ändamålet fordras i första rummet, att en

tullkontrollörstjänst inrättas å byrån. Innehavaren av denna tjänst skulle

bland annat hava till uppgift att bereda sådana större ärenden, som hittills

icke kunnat medhinnas vid sidan av de löpande göromålen och vilka därför

så gott som uteslutande måst handläggas å övertid. Denne tjänsteman skulle

vidare hava att under de tider, då byråchefen eller byråinspektören på grund

av inspektionsresor eller av annan anledning vore frånvarande, på förordnande

uppehålla byråinspektörstjänsten. Därest inspektionsverksamheten

erhåller den omfattning, som vid byråns tillkomst förutsattes, skulle dessa

förordnanden komma att omfatta en icke oväsentlig del av året.

Generaltullstyrelsens ifrågavarande förslag har tillstyrkts av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

Arbetsbördan å personalbyrån bär under senare år undergått en icke oväsentlig

stegring. Enligt vad generaltullstyrelsen framhållit har detta medfört,

att övertidstjänstgöring måst förekomma i betydande omfattning. Till belysning

av de ökade arbetsuppgifternas omfattning må nämnas, att antalet å

byrån slutligt handlagda ärenden utgjorde 2,226 år 1927 men 3,491 åi 1934,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

11

innebärande en ökning av över 50 procent. På grund härav och då det synes

önskvärt, att byråns inspekterande verksamhet kan uppehållas på tillfredsställande

sätt, har jag ansett mig böra tillstyrka en förstärkning av byråns

arbetskrafter. Emellertid synes det för detta ändamål knappast vara erforderligt

att tillskapa en ny tullkontrollörstjänst, utan det med förstärkningen

avsedda syftet torde kunna vinnas lika väl genom att på byrån inrättas en

ny kammarskrivarbefattning. Jag vill därför förorda, att personalen å byrån

utökas med en ordinarie kammarskrivare.

Kameralbyrån.

Ä kameralbyrån tjänstgöra jämte byråchefen följande ordinarie tjänstemän,

nämligen 1 förste revisor (B 24), 1 kamrerare (B 24), 1 notarie (B 21),

3 revisorer (B 21), 4 kammarskrivare (B 16), 1 materialförvaltare (B 15), 3

kanslibiträden (B 7), 1 kontorsbiträde (B 4) samt 1 skrivbiträde (B 2). Å

byrån äro vidare placerade 2 ickc-ordinarie kammarskrivare och 4 icke-ordinarie

skrivbiträden.

Generaltullstyrelsen hemställer örn nyinrättande å byrån av 2 revisorsijänster

(B 21) och 2 kansliskrivartjänster.

Beträffande revisorstjänsterna har styrelsen anfört i huvudsak följande:

För revisionen av lokalmyndigheternas månatliga huvudräkenskaper, vilken

måste för vissa rapporters avgivande vara fullbordad inom viss kortare

tid varje månad, hava hittills avdelats två revisorer och en kammarskrivare,

vilka envar tilldelats ungefär lika antal myndigheters redovisningar för

granskning. Med hänsyn till arbetets vikt kan det icke anses lämpligt, att dylik

revision utföres av tjänsteman i lägre tjänsteställning än revisor. Ännu

en revisor bör därför anställas å byrån.

Upphandlingen av vid tullverket erforderliga förbrukningsartiklar och annan

tjänstemateriel har numera i mycket stor utsträckning centraliserats,

varigenom betydande utgiftsbesparingar kunnat ernås. Från det att centralupphandlingen

tidigare avsett huvudsakligen vissa beklädnadseffekter, blanketter,

papper och kuvert samt förseglingsmateriel, omfattar densamma numera

över 250 olika slag av varor. Distribueringen av dessa varor samt lagringen

av åtskilliga av desamma med därav följande bokföring omhänderhaves

av tullverkets centralförråd. Frågorna örn inköp och om viktigare leveranser

av varorna hava däremot funnits böra handläggas å annan avdelning

av byrån. Dylika frågor avgöras i styrelsen eller å dess vägnar av kameralbyråchefen,

som för förberedande behandling av dessa haft en ordinarie

kammarskrivare lill sitt förfogande. 1 vissa fall har denne sistnämnde tjänsteman

biträtts av en icke-ordinarie befattningshavare. Ifrågavarande kammarskrivare

har således haft att beträffande mångahanda slag av upphandlingar

göra förundersökningar örn leverantörer och till inköp föreliggande

varor, infordra offerter, förberedelsevis granska beskaffenheten av erbjudna

artiklar ävensom, i fall där upphandling skolat prövas i styrelsen, upprätta

skriftliga anbudsinfordringar och sammanställningar av inkomna anbud. Vid

sidan härav har han måst ägna uppmärksamhet åt bland annat, huruvida

blanketter till tjänstehandlingar behöva undergå jämkningar till följd av

författningsändringar eller av annan anledning. Samme kammarskrivare

har slutligen haft att taga mycket stor del i arbetet med uppläggning av tullverkets

huvudbok. Det kan tydligen icke vara tillfredsställande, att den, vilken

omhänderhar sådana viktiga bestyr som de här nämnda, ej innehar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

högre tjänsteställning än kammarskrivares. En revisorsbefattning bör därför

inrättas närmast för bestridande av dessa göromål.

Innehavaren av en annan av de för byrån avsedda kammarskrivartjänsterna

har sig ålagt bland annat att jämsides med den tredje å byrån anställde

revisorn bereda ärenden, som angå fastställandet av ingångsavlöningar och

löneklassuppflyttningar av tullverkets tjänstemän, ny- eller ombyggnader

samt underhåll av tullverkets egna och städernas åt tullverket upplåtna fastigheter

samt anvisande av tjänstebostäder, ävensom utförande av granskning

av vissa löpande ärenden, verkställande av utredningar samt förrättande

av vissa kassainventeringar. Vad angår ärendena om löneklassplaceringar,

kan antalet tjänstemän, vilkas löneställning skall fastställas, för närvarande

uppskattas till i medeltal ej mindre än bortåt 1,000 stycken örn året,

ett antal som, sedan enligt nytillkomna avlöningsbestämmelser löneklassplaceringar

måste företagas jämväl för de extra tjänstemännen, kommer att

icke oväsentligt ökas. Uppenbart är, att handläggningen av dessa ärenden

förorsakar ett betydande arbete och förutsätter ingående kännedom örn gällande

avlöningsförfattningars innebörd. Betydelsen för såväl statsverket som

tullpersonalen av att de ej sällan svårbestämda löneklassplaceringarna äro

fullt riktiga har nödvändiggjort, att de med dessa placeringar sysselsatta

båda tjänstemännen, av vilka revisorn erhållit uppdrag att i styrelsen föredraga

dylika ärenden, i detalj granska varandras arbete; därigenom har jämväl

vunnits, att en på området erfaren ställföreträdare för nämnda föredragande

vid behov stått till förfogande. Arbetet med byggnadsfrågorna har

under årens lopp blivit alltmer krävande. Antalet av tullverket ägda fastigheter

uppgår för närvarande lill 53, av vilkas åbyggnader de flesta äro av

den ålder, att deras underhåll förutsätter tätt påkommande arbeten. Uppförande

av nybyggnader med därav härrörande bestyr förekommer därjämte

i viss omfattning. Tillsynen å huru vederbörande städer fullgöra sina skyldigheter

att tillhandahålla tjänstelokaler åt tullverket har under de senare

åren ansenligt skärpts, varav jämväl följt ökning i arbetet med beredningen

av byggnadsfrågorna. De göromål, som sålunda bestridas av en kammarskrivare,

äro sådana, som rätteligen böra tillkomma tjänsteman i revisors

tjänsteställning. Då tillgång till dylik arbetskraft för ifrågavarande göromål

icke för närvarande förefinnes å kameralbyrån, bör fördenskull en ny revisorsbefattning

inrättas därstädes.

I enlighet med vad ovan anförts föreligger sålunda behov av 3 nya revisorstjänster

å kameralbyrån. För närvarande har emellertid styrelsen ansett

sig böra begränsa sin hemställan om ökning av revisorernas antal till

inrättande av 2 nya revisorstjänster.

Generaltullstyrelsen har härefter framhållit att, därest av de göromål, som

hittills ålegat de å byrån tjänstgörande 6 kammarskrivarna i ordinarie eller

icke-ordinarie tjänsteställning, en del överfördes på de till nyinrättande föreslagna

2 revisorstjänsterna, av dessa göromål skulle återstå arbete för åtminstone

4 tjänstemän. Styrelsen, som i annat sammanhang uttalat, att den

allmänna ökningen av göromålen å byrån påkallar att den ordinarie personalstyrkan

utökas, har ansett att de 4 ordinarie kammarskrivartjänsterna

borde bibehållas. Härutöver bomme enligt styrelsens mening användning

av ett mindre antal icke-ordinarie kammarskrivare att påkallas för genomförande

av ökad räkenskapskontroll i vissa avseenden, för nedbringande av

övertidsarbetet för kammarskrivare, för vikariat o. s. v.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

13

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har beträffande generaltullstyrelsens

nu ifrågavarande förslag anfört huvudsakligen följande:

Lönenämnden hyser för sin del den uppfattningen, att fullt tillräckliga skäl

icke kunna anses hava blivit förebragta för inrättande av två revisorstjänster.

Det vill nämligen synas, som om åtskilliga av de arbetsuppgifter, vilka

hava samband med upphandlingen av förbrukningsartiklar och annan tjänstemateriel,

skulle kunna omhänderhavas av materialförvaltaren. I varje

fall torde för fullgörande av dessa göromål icke erfordras befattningshavare

i högre tjänsteställning än kammarskrivares. Emellertid vill det förefalla

nämnden, som om de mera kvalificerade göromålcn å byrån motiverade uppfattning

av en kammarskrivarbefattning till revisorstjänst i 21 :a lönegraden.

Lönenämnden vill därför såtillvida förorda generaltullstyrelsens föreliggande

förslag, att å kameralbyrån måtte inrättas ytterligare en revisorstjänst.

I avseende å förslaget örn inrättande av två kansliskrivartjänster å kameralbyrån

har generaltullstyrelsen anfört följande:

Av de å byrån tjänstgörande kanslibiträdena hava sedan många år tillbaka

två varit beständigt sysselsatta med sådana göromål, som eljest ankomma

på befattningshavare i minst kansliskrivargraden. Det ena av biträdena

har sålunda haft till åliggande att å generaltullslyrelsens kassakontor

närmast under dess föreståndare svara för de löpande göromålen å kontoret,

uppgöra avlöningslistorna för styrelsens personal, upprätta kassakontorets

månadsredovisningar, medelsrekvisitioner och förskottsredogörelser

m. m. Det andra kanslibiträdet bär handhaft samtliga med registratorsgöromål

å byrån förbundna göromål, deltagit i förandet av generaltullstyrelsens

bankoböcker och utfört åtskilliga andra för tullverkets huvudkassa erforderliga

göromål, upprättat föredragningslistor, verkställt vissa tillfälliga utredningar

m. m. Av dessa båda kanslibiträden har således det förra alt bestrida

göromål, som närmast motsvara åliggandena för tullkassör vid tulldirektörsexpedilionens

kassakontor, medan det senare utför arbeten, som

överenstämma med göromålen för en å tulldirektörsexpeditionens i Stockholm

kansli anställd kansliskrivare eller i vissa delar äro mera krävande än dessa.

Inrättande av 2 kansliskrivartjänster för byråns behov måste därför anses

vara väl befogat.

Styrelsen framhåller vidare, att tillkomsten av sistnämnda båda tjänster

icke borde medföra, att de kanslibiträdestjänster, vilka motsvara de nya

tjänsterna, indragas. Genom deras bibehållande skulle nämligen vinnas, att

rådande missförhållande med anlitande av ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

i lägsta biträdesgraden bleve åtminstone till en del undanröjt. Däremot

skulle givetvis minskad användning å byrån av icke-ordinarie skrivbiträden

kunna påräknas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ansett de göromål, som åligga

det av generaltullstyrelsen först avsedda kanslibiträdet, vara av den kvalificerade

art, att de motivera en uppfattning av ifrågavarande befattning till

kansliskrivargraden. Vad däremot angår det sistnämnda kanslibiträdet har

lönenämnden ansett detsamma visserligen icke handlägga göromål, som eljest

pläga utföras av kansliskrivare, men dock hava sig ålagda mera maktpåliggande

och ansvarsfyllda arbetsuppgifter, än som i allmänhet anseus böra pavila

befattningshavare i kanslibiträdes grad. I anledning härav har lönenämnden

ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke denna tjänst lämpligen borde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

uppflyttas till lönegraden B 9. Innehavaren av befattningen borde i så fall

benämnas kontorist. En av lönenämndens ledamöter har i stället förordat

benämningen kontorsskrivare.

Departements- Av vad generaltullstyrelsen anfört ävensom av i övrigt inhämtade uppgifchefen.

ter framgår) att arbetsbördan för den nuvarande personalstyrkan å kameralbyrån

är mycket betydande. Denna byrå utvisar också den såväl absolut som

relativt sett största ökningen sedan år 1927 av antalet årligen handlagda ärenden.

År 1927 utgjorde sagda antal 3,102; år 1934 hade antalet stigit till

7,223. Också förekommer inom kameralbyrån regelbundet övertidsarbete i

mycket stor utsträckning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att personalen

förstärkes. Emellertid synes mig denna förstärkning böra, såvitt angår ordinarie

personal, för nästa budgetår begränsas till inrättandet av en ny revisorstjänst

å byrån. Jag anser mig sålunda icke böra för närvarande tillstyrka

förslagen om inrättande av ytterligare en ny revisorstjänst samt örn

höjd löneställning för två av byråns kanslibiträdesbefattningar. Till lönenämndens

förslag om inrättande inom tullverket av en ny befattningstyp för

biträdesgöromål behöver jag vid sådant förhållande ej taga ställning.

Revisionsbyrån.

Sveriges kvinnliga fullt jämte mannaförening har hemställt, att å revisionsbyrån

skulle inrättas en kansliskrivarbefattning för diariefÖring och registrering

av till byrån inkommande handlingar ävensom förande av föredragningslista.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ansett befogat, att den föreslagna

befattningen placerades i samma lönegrad, som av lönenämnden ifrågasatts

för det kanslibiträde å kameralbyrån, som handhar registratorsgöromålen

å nämnda byrå, eller således i lönegraden B 9.

Bepartements- I anslutning till den ståndpunkt, jag i det föregående intagit beträffande

•helen. jedrad lönegradsplacering för den befattningshavare, som å kameralbyrån

handhar registratorsgöromäl, anser jag mig icke böra för närvarande tillstyrka

nu ifrågavarande förslag.

T ullbehandlingsbyrån.

Bland de för tullbehandlingsbyrån avsedda ordinarie befattningarna är i

personalförteckningen upptagen 1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets

huvudlaboratorium (B 26). Ä laboratoriet tjänstgöra dessutom dels

såsom assistenter 3 å lokaltullförvaltningens stat uppförda kammarskrivare,

dels ock viss annan personal i lägre tjänsteställning.

I sitt den 26 september 1927 avgivna förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater

för budgetåret 1928/1929 anförde generaltullstyrelsen, att det måste

anses vara av betydelse för arbetet å huvudlaboratoriet, att med åtminstone

en av assistentbefattningarna vore förenade sådana avlöningsförmåner,

att å ena sidan tillgången till kompetenta assistenter såvitt möjligt säkerställdes

och å andra sidan tjänstens innehavare kunde finna sig åtminstone i viss

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

15

mån vara oberoende av den vanliga befordringsordningen. Detta ändamål

skulle enligt styrelsens mening säkrast vinnas genom att för laboratoriets behov

inrättades en tjänst i högre lönegrad än kammarskrivares, exempelvis en

tjänst i kontrollörs tjänstegrad, men även upptagande i staten av ett särskilt

arvode till en assistent å huvudlaboratoriet kunde vara av betydelse. Styrelsen

föreslog därför, att i staten måtte uppföras ett särskilt arvode å högst

1,000 kronor till ifrågavarande laboratorieassistent. Enligt vad som framgår

av 1928 års statsverksproposition fann chefen för finansdepartementet vissa

skäl tala för den av styrelsen ifrågasatta åtgärden, men departementschefen

ansåg sig dock icke böra tillstyrka förslaget.

Sedermera upptog generaltullstyrelsen i skrivelse den 1 september 1934

med förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1935/1935

frågan om inrättande av en tullkontrollörstjänst för huvudlaboratoriet och

anförde därvid följande:

Iluvudlaboratoriets verksamhet rör sig numera inom synnerligen vida gränser,

i det att densamma omfattar undersökningar av varor inom snart sagt

samtliga grupper av tulltaxan, och kravet på dess prestationer i de särskilda

fallen lärer kunna ställas lika högt som i fråga om laboratorier med mera

speciell inriktning. Härtill kommer, att huvudlaboratoriet vid sina undersökningar

ofta får sig förelagda uppgifter, som icke förekomma å laboratorier

i allmänhet, och därvid har att utan ledning av allmänt tillgängliga erfarenheter

söka självt utfinna lämpliga undersökningsförfaranden; förhållandet

förutsätter givetvis, att vederbörande personal å huvudlaboratoriet besitter

särskilt god allmän teoretisk laboratorieutbildning. Slutligen bör beaktas,

att huvudlaboratoriets analysresultat merendels måste bliva utslagsgivande

vid avgörande hos lokal myndighet eller styrelsen av sådana tulltaxeringsärenden,

som påkalla laboratorieundersökning, varvid huvudlaboratoriets

ståndpunkt i de förhandenvarande fallen icke sällan får stor ekonomisk

räckvidd. Det lärer icke kunna bestridas, att de anförda förhållandena äro

av den betydenhet, att särskilda åtgärder böra vidtagas i ändamål att mera

varaktigt vid huvudlaboratoriet binda i tullaboratoriegöromål såväl teoretiskt

som praktiskt förfarna och tillika i tulltaxans tillämpning kunniga personer.

En sådan åtgärd är att tillse, att den å huvudlaboratoriet tjänstgörande

kammarskrivarpersonalen icke helt uteslutes från möjligheten att inom

detsamma ernå den närmast högre tjänsteställning, som utom huvudlaboratoriet

står den icke laboratorieutbildade kammarskrivaren till buds. Frågan

örn inrättande för huvudlaboratoriets räkning av åtminstone en tullkontrollörstjänst,

vars innehavare jämväl skulle hava att vid förfall för föreståndaren

företräda denne, är således enligt styrelsens mening väl förtjänt av beaktande.

Emellertid ansåg styrelsen, att förslag örn inrättande, av en dylik tjänst

borde upptagas först i samband med de hemställanden, som kunde antagas

bliva en följd av förut omnämnda mera allmänna utredningar angående organisations-

och arbetsförhållandena inom olika grenar av tullverket.

Generaltullstyrelsen har i sin nu föreliggande skrivelse den 9 oktober 1935

i denna fråga anfört huvudsakligen följande:

De skäl, vilka styrelsen tidigare åberopat för inrättande av en tullkontrollörstjänst

å tullverkets huvudlaboratorium, göra sig alltjämt och i ökad

grad gällande. I detta avseende må omnämnas, att antalet å laboratoriet verk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

ställda undersökningar under första halvåret 1935 uppgått till 1,746 mot

1,497 under samma tid år 1934. Styrelsen föreslår alltså, att för huvudlaboratoriets

räkning inrättas en ny tullkontrollörstjänst å styrelsens stat. Därigenom

skulle en av de kammarskrivare, som tjänstgöra å huvudlaboratoriet,

bliva disponibel för tulltaxeringsgöromål vid lokaltullförvaltningen. Någon

anledning att överflytta de återstående å laboratoriet tjänstgörande två kammarskrivarna

från lokaltullförvaltningens till styrelsens stat föreligger ej,

enär å laboratoriet i stor utsträckning utföres arbete för lokalförvaltningens

räkning.

Allmänna civilförvaltningens lönenåmnd har med hänsyn till vad generaltullstyrelsen

meddelat ansett sig kunna förorda bifall till styrelsens framställning

i denna del.

Departements- Generaltullstyrelsens ifrågavarande förslag är, såsom framgår av det anchefen.

förda, väsentligen framställt med hänsyn till önskemålet att bereda viss möjlighet

till befordran inom huvudlaboratoriet för den vid laboratoriet tjänstgörande

kammarskrivarpersonalen. På grund av den speciella art av tjänstgöring

ifrågavarande personal fullgör och då det är angeläget att densamma

mera varaktigt kan bindas vid laboratoriet, har jag ansett mig böra tillstyrka

förslaget. Vid bifall till detsamma skulle antalet tullkontrollörstjänster å

styrelsens stat ökas med 1, medan å andra sidan antalet kammar skrivarbefattningar

å tullstaten skulle minskas med 1.

Kustbevakningsinspektörens expedition.

Å kustbevakningsinspektörens expedition tjänstgör, jämte kustbevakningsinspektören,

för närvarande endast en ordinarie befattningshavare, nämligen

1 kontorsbiträde (B 4). Såsom förut nämnts, hålles en för nämnda expedition

avsedd tullkontrollörstjänst vakant, så länge en byråinspektörstjänst

finnes uppförd å extra stat.

Enligt i betänkandet den 14 juni 1935 framställda, av generaltullstyrelsen

i utlåtande den 31 augusti 1935 biträdda förslag skulle befattningen såsom

kustbevakningsinspektör, med vilken är förenat ett arvode av 10,000 kronor,

utbytas mot en befattning såsom kustbevakningsdirektör, till vilken enligt

styrelsens förslag ett arvode av 12,000 kronor skulle utgå. Vidare skulle en

ny skrivbiträdestjänst inrättas för kustbevakningsdirektörens expedition samt

den vakanta tullkontrollörstjänsten indragas. Härjämte har styrelsen i sagda

utlåtande föreslagit utbyte av förenämnda kontorsbiträdestjänst mot en

kanslibiträdestjänst.

Vidare har generaltullstyrelsen i nyssnämnda utlåtande föreslagit, att å

extra stat skulle hos styrelsen upptagas följande nya befattningar å kustbevakningsdirektörens

expedition, nämligen 1 byråingenjör (B 26), 1 tullpolisintendent

(B 26) samt 1 notarie (B 21).

Departement- Såsom inledningsvis framhållits, bör enligt min mening ändring för nästeUfen-

kommande budgetår icke vidtagas i fråga om den nuvarande personalorganisationen

för kustbevakningen. I anslutning härtill förordar jag, att generaltullstyrelsens

förslag beträffande personaluppsättningen å kustbevakningsinspektörens

expedition icke för närvarande föranleda någon åtgärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 95.

17

Tjänstemän i biträdesgraderna.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en å kanslibyrån placerad kontorsbiträdestjänst,

avsedd för göromål som sammanhänga med det å nämnda byrå

förda registret över personer, vilka lagförts för tullförbrytelser, utbytes mot

en kanslibiträdestjänst. Vidare har jag uttalat mig för att framställda förslag

om förhöjd löneställning för två kanslibiträdesbefattningar å kameralbyrån

samt om utbyte av en kontorsbiträdestjänst mot en kanslibiträdestjänst och

örn nyinrättande av en skrivbiträdestjänst å kustbevakningsinspektörens

expedition för närvarande icke skulle föranleda någon åtgärd.

Utöver de förslag, till vilka jag sålunda redan tagit ståndpunkt, har generaltullstyrelsen

framställt förslag om uppförande å ordinarie stat av 6 nya kontorsbiträdestjänster.

Styrelsens förslag har för varje befattning motiverats med

antingen att antalet icke-ordinarie skrivbiträden å vederbörande byrå icke

stöde i rimlig proportion till antalet ordinarie biträdestjänster, att personalförstärkning

erfordrades med hänsyn till ökade göromål å byrån eller att

uppflyttning av viss skrivbiträdestjänst ansetts böra ske på grund av arten

av de med tjänsten förbundna göromålen.

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har hemställt, att i stället för

vissa av de av generaltullstyrelsen till nyinrättande föreslagna kontorsbiträdestjänsterna

måtte inrättas kanslibiträdestjänster samt att även därutöver

antalet kanslibiträdestjänster måtte ökas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har funnit anledning till erinran

mot generaltullstyrelsens nyssnämnda förslag allenast beträffande en av styrelsen

föreslagen, för tullbehandlingsbyrån avsedd kontorsbiträdesbefattning,

som lönenämnden med hänsyn till göromålens kvalificerade beskaffenhet ansett

böra ersättas med en extra ordinarie kanslibiträdestjänst. En av lönenämndens

ledamöter har ifrågasatt, att ytterligare ett antal nya kanslibiträdesoch

kontorsbiträdestjänster skulle nyinrättas vid generaltullstyrelsen.

Antalet ordinarie kansli-, kontors- och skrivbilrädestjänster hos general- Departementstullstyrelsen

utgör, örn revisionsbyråns statistiska avdelning undantages, för cAe/e».

närvarande 16. Enligt vad jag inhämtat tjänstgöra dessutom hos styrelsen,

fortfarande med undantag för nyssnämnda avdelning och jämväl med frånräknande

av tillfälligt anställd extra personal, 12 extra ordinarie och 6 extra

eller tillhopa 18 icke-ordinarie skrivbiträden. Med hänsyn till denna proportion

mellan den ordinarie och icke-ordinarie personalen och då på grund av

göromålens omfattning behov av någon förstärkning av antalet tjänstemän i

biträdesgraderna synes förefinnas, vill jag förorda, att från och med nästa

budgetår å ordinarie stat upptagas 2 nya kontorsbiträdestjänster. 1 övrigt

synas de nu berörda förslagen beträffande biträdespersonalen icke för närvarande

böra föranleda någon åtgärd.

Anslagsberäkning.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, för närvarande upptagen till 548,800 kronor, har av generaltullsty
Bihang

lill riksdagens protokoll WIIG. 1 sami. Nr 95.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

reisen i anslutning till de av styrelsen framlagda förslagen om förändringar

i fråga om den ordinarie personalen uppförts med ett belopp av 609,600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra stat,

nu 8,300 kronor, beräknas av styrelsen till 33,800 kronor.

Då den nuvarande ombudsmansbefattningen föreslagits skola indragas, har

i styrelsens förslag till avlöningsstat anslagsposten till arvode, bestämt

av Kungl. Majit, nu upptagen med 2,000 kronor, uteslutits.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig ick e-o r d inarie

personal anför generaltullstyrelsen huvudsakligen följande:

Anslagsposten är i gällande avlöningsstat upptagen med ett belopp av 119,000

kronor, därav grundavlöningar m. m. 117,000 kronor och avlöningsförhöjningar

m. m. förslagsvis 2,000 kronor. Belastningen under budgetåret 1934/

1935 å motsvarande anslagspost, som då icke var uppdelad, utgjorde omkring

119,400 kronor, vari emellertid ingår beräknad avlöning till en byråinspektör

å extra stat med 7,200 kronor. Därest i staten i enlighet med styrelsens förslag

uppföras ytterligare 2 nya revisorstjänster och 2 kansliskrivartjänster,

skulle såsom förut nämnts något minskat behov av icke-ordinarie personal å

kameralbyrån vara att påräkna. Tillsättande å ordinarie stat av 2 kanslibiträdestjänster,

4 kontorsbiträdestjänster och 1 skrivbiträdestjänst skulle

jämväl föranleda minskning i antalet icke-ordinarie tjänstemän. Å andra

sidan kommer ökad användning av icke-ordinarie personal att krävas under

budgetåret 1936/1937 för fortsatt arbete med uppläggning av den i 9 § civila

tjänstepensionsreglementet föreskrivna tjänstematrikeln. Vidare kan det icke

påräknas, att amanuenser och icke-ordinarie tjänstemän i så stor utsträckning

som under det sistförflutna budgetåret varit fallet förordnas att bestrida

ordinarie tjänster, varvid avlöningarna till dem icke belastat förevarande anslagspost

utan anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Slutligen infordras av andra statsmyndigheter och kommittéer tid efter annan

uppgifter i olika avseenden, särskilt från styrelsens statistiska avdelning och

kameralbyrån, vilka uppgifters utarbetande ofta i stor omfattning kräva

arbete å övertid. Även om, såsom styrelsen vill hålla för troligt, på grund

av inrättandet av nya tjänster å ordinarie stat de grundavlöningar och övriga

kostnader, som skola bestridas från anslagsposten, kunna under budgetåret

1936/1937 nedbringas till omkring 100,000 kronor, har styrelsen likväl,

då utgifterna från anslagsposten för nämnda budgetår icke nu kunna med

någon större säkerhet beräknas och anslagspostens belopp icke får överskridas,

ansett sig böra minska det för innevarande budgetår anvisade beloppet

till grundavlöningar m. m. å 117,000 kronor allenast med avlöningen

till förutnämnda byråinspektör å extra stat, vilken avlöning efter minskning

med pensionsavdrag utgör omkring 7,000 kronor. För avlöningsförhöjningar

m. m. har styrelsen med utgångspunkt från belastningen under juli 1935 och

med hänsyn till den minskning i avlöningsförhöjningarna för extra ordinarie

tjänstemän, som kan förväntas genom inrättande av nya tjänster å ordinarie

stat, beräknat ett belopp av 5,000 kronor. Anslagsposten har av styrelsen

sålunda uppförts med 115,000 kronor, varav 110,000 kronor till grundavlöningar

m. m. samt förslagsvis 5,000 kronor till avlöningsförhöjningar m. m.

Vad slutligen angår anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och ick e-o rdinarie tjänstemän har styrelsen,

med ledning av belastningen under juli och augusti 1935 och med tagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

19

hänsyn till den ökning av de provisoriska dyrortstilläggen, som komme att

inträda genom inrättande av nya tjänster å ordinarie stat, beräknat densamma

till ett belopp av 35,600 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag å avlöningsstaten

för styrelsen anvisas (609,600 + 33,800 + 115,000 + 35,600=) 794,000

kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt, att hos generaltullstyrelsen skulle från Departementsoch

med nästa budgetår inrättas följande nya ordinarie tjänster, nämligen 1 cA«/*n
revisorstjänst

(B 21), 1 tullkontrollörstjänst (B 21), 1 kammarskrivartjänst

(B 16) och 2 kontorsbiträdestjänster (B 4). Vidare har jag förordat, att 1 sekreterartjänst

(B 26) utbytes mot 1 byrådirektörs- och ombudsmanstjänst (B 28)

samt att 1 kontorsbiträdestjänst (B 4) utbytes mot 1 kanslibiträdestjänst

(B 7). Vid bifall till dessa förslag bör anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat ökas med i avrundat tal 27,800

kronor till 576,600 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöning till tjänsteman å

extra stat ifrågasätter jag icke ändring av nuvarande belopp, 8,300

kronor.

Liksom styrelsen har jag föreslagit indragning av den nuvarande ombudsmansbefattningen.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl.

Majit, bör därför uteslutas ur staten.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har generaltullstyrelsen, med hänsyn främst till belastningen å

motsvarande anslagspost under sistförflutna budgetår, föreslagit skola sänkas

från 119,000 kronor till 115,000 kronor. Visserligen har styrelsen härvid

jämväl räknat med att tillsättandet av de av styrelsen föreslagna tjänsterna

å ordinarie stat skulle föranleda minskning av antalet icke-ordinarie tjänstemän.

Då emellertid, enligt vad styrelsen samtidigt framhållit, det beräknade

beloppet innesluter en säkerhetsmarginal av omkring 10,000 kronor, har

jag, oaktat jag allenast i viss begränsad utsträckning tillstyrkt styrelsens förslag

om inrättande av nya ordinarie tjänster, funnit mig böra upptaga anslagsposten

med samma belopp, som styrelsen ifrågasatt, eller alltså med

115,000 kronor. Härav böra 110,000 kronor avses för grundavlöningar m. m.

och förslagsvis 5,000 kronor för avlöningsförhöjningar m. m.

Belastningen under löpande budgetår å anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och ick e-o rdinarie tjänstemän

kan approximativt beräknas till 32,500 kronor. Tages hänsyn till

de provisoriska dyrortstillägg, som böra utgå till innehavarna av de ifrågasatta

nya tjänsterna å ordinarie stat samt till extra tjänstemän, bör sistnämnda

belopp ökas med i runt tal 1,500 kronor till 34,000 kronor. Med detta

belopp torde ifrågavarande anslagspost böra upptagas i staten för nästa budgetår.

j

I enlighet med vad sålunda anförts skulle den nu ifrågavarande avlöningsstatens

slutsumma för budgetåret 1936/1937 uppgå till ett belopp av (576,600

-t 8,300 + 115,000 + 34,000 =) 733,900 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Avlöningsstaten för tullstaten.

Kungl. Maj :t har den 31 maj 1935 fastställt följande personalförteckning

för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................................ B 29

3 tullöverinspektörer ...................................... B 27

3 tullbevakningschefer ...................................... B 26

3 tulldirektörsassistenter .................................... B 26

6 tullförvaltare av klass 1 A.................................. B 26

3 tullkommissarier .......................................... B 26

7 tullförvaltare av klass 1 B ................................ B 24

21 tullöverkontrollörer ...................................... B 24

17 förste tullkontrollörer ..................................... B 22

17 tullförvaltare av klass 2 .................................. B 22

20 tullförvaltare av klass 3 B 21

lil tullkontrollörer .......................................... B 21

5 tullförvaltare av klass 4 B 18

15 tullkassörer ............................................. B 18

385 kammarskrivare ......................................... B 16

22 tullmästare .............................................. B 15

98 tullkontorister ........................................... B 12

124 tullöveruppsyningsman .................................... B 12

1 kansliskrivare ........................................... B 11

472 tulluppsyningsman ....................................... B 8

16 kanslibiträden .......................................... B 7

825 tillsyningsman ........................................... B 6

109 tullvakter ............................................... B 5

35 kontorsbiträden .......................................... B 4

30 skrivbiträden ............................................ B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän .................................. B 12

55 kustuppsyningsman ...................................... B 8

53 förste kustvakter ......................................... B 7

165 kustvakter ............................................... B 6

55 kustbevakningsbiträden ................................... B 5

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 95. 21

Befattning Lönegrad

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ...................................... B 22

1 kammarskrivare .......................................... B 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................................. B 12

187 gränsuppsyningsmän ...................................... B 8

Tjänstemän å övergångsstat:

1 gränsöveruppsyningsmän .................................. B 12

1 gränsuppsyningsmän ...................................... B 8

Enligt anmärkningar till personalförteckningen skola dels en av de å

ordinarie stat upptagna kustvakttjänsterna hållas vakant, så länge den å

övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen kvarstår i tjänst, dels ock

en av de å ordinarie stat upptagna gränsuppsyningsmanstjänsterna hållas

vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen

kvarstår i tjänst.

Samtidigt med personalförteckningens fastställande har Kungl. Majit fastställt

följande avlöningsstat för tullstaten, att lända till efterrättelse tills vidare

från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.......................................... kronor 11,041,500

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags
vis

.......................................... 8 7,600

3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat, förslags
vis

.......................................... » 900

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................ » 1,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

.......................................... 8 1,818,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis .................. 8 105,500

Summa kronor 12,975,000.

Kungl. Maj:t har tillika föreskrivit, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maid,

skall tills vidare från och med budgetåret 1935/1936 disponeras på följande

sätt:

1 laboratorieföreståndare i Göteborg högst ................ kronor 1,000

1 laboratorieföreståndare i Malmö, högst.................. 8 500

Summa kronor 1,500.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Vidare har Kungl. Majit föreskrivit, att anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal icke må utan Kungl. Marits medgivande överskridas

samt att av nämnda anslagspost må under budgetåret 1935/1936 för

härefter angivna ändamål tagas i anspråk följande förslagsvis beräknade

belopp, nämligen:

Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare, förslagsvis

............................................ kronor 18,000

Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal, förslagsvis » 1,000

Läkarvård jämte läkemedel samt begravningshjälp, förslagsvis

................................................ » 2,000

övertidsersättning, förslagsvis .......................... » 60,000

Summa kronor 81,000.

Återstoden av sistberörda anslagspost må enligt Kungl. Maj:ts beslut den

16 augusti 1935 disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med en av generaltullstyrelsen

framlagd plan, upptagande under tullstaten 2 extra tullfiskaler,

29 extra ordinarie kammarskrivare, 1 extra kammarskrivare, 21 kammarskrivarelever,

2 extra tullkontorister, 60 extra ordinarie skrivbiträden, 30

extra skrivbiträden, 260 extra ordinarie tullvakter, 150 extra tullvakter, 18

kontorsvakter, 105 extra ordinarie kustbevakningsbiträden, 62 extra kustbevakningsbiträden,

8 extra ordinarie gränsuppsyningsmän samt 22 extra gränsuppsyningsmän.

Dessutom hava i planen upptagits ytterligare en extra tullfiskal

under 10 månader av året samt ytterligare 23 extra kammarskrivare

under 3 månader av året.

I sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag till reglering av tullverkets

utgiftsstater för budgetåret 1936/1937 har generaltullstyrelsen ifrågasatt betydande

förändringar i tullstatens nuvarande personalorganisation. Styrelsens

förslag är delvis grundat på de principer, som styrelsen i utlåtanden över

överkvalifikationssakkunnigas betänkande samt över betänkandet rörande

ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig

införsel av spritdrycker m. m. utvecklat, och de förslag, vilka styrelsen

i anslutning härtill framlagt i nämnda utlåtanden. Därjämte har styrelsen

emellertid nu till behandling upptagit vissa andra frågor rörande personalstaterna

för lokaltullförvaltningen och gränsbevakningen.

Lokaltullförvaltningen.

Innan jag redogör för de framlagda förslagen angående ändringar i lokaltullförvaltningens

nuvarande personalorganisation, torde jag få upptaga till

närmare behandling dels frågan örn användande av överkvalificerad arbetskraft

inom tullverket, dels ock ett av generaltullstyrelsen i nyssnämnda skrivelse

den 9 oktober 1935 avgivet förslag örn inrättande av en tullanstalt i

Köping.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 23

Frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket.

I skrivelse den 6 maj 1930, nr 7 A, erinrade riksdagen om den av 1914 års

tullkommission uppställda grundsatsen, att användande inom tullverket av

överkvalificerad arbetskraft borde i största möjliga mån undvikas, samt uttalade

i anslutning härtill bland annat önskvärdheten av att genom generaltullstyrelsens

försorg ytterligare undersökning verkställdes, huruvida icke genom

en mera rationell arbetsfördelning denna princip kunde fullföljas i

större grad än dittills varit fallet.

Sedan Kungl. Majit den 16 maj 1930 anbefallt generaltullstyrelsen att avgiva

utlåtande i anledning av vad riksdagen sålunda anfört samt viss förberedande

utredning i ämnet utförts av styrelsen, beslöt Kungl. Majit den 16

september 1932, på därom gjord framställning, bemyndiga styrelsen att för

slutförande av ifrågavarande utredning tillkalla högst fem sakkunniga personer.

På grund härav tillkallade styrelsen genom beslut den 21 januari

1933 såsom sakkunniga vice ordföranden i Stockholms handelskammare,

f. d. kaptenen J. O. Wallenberg, tulldirektören i Malmö K. J. Rydberg, tullkontrollören

vid tullbehandlingsinspektionen i Stockholm F. R. S. Rasmusson,

tullkontoristen vid centraltullkammaren i Stockholm C. O. W. Aastrup och

tillsyningsmannen vid centraltullkammaren i Göteborg G. L. Johansson.

Enligt de av styrelsen meddelade direktiven för utredningen skulle de sakkunnigas

undersökningar avse uteslutande den vid tullverkets lokalförvaltning

anställda personalen. De sakkunniga skulle särskilt utröna möjligheterna

såväl av ett utbyte av kammarskrivarutbildad personal -—- varmed i

detta sammanhang närmast skulle avses tullkontrollörer, tullkassörer och

kammarskrivare — mot tullkontorister samt tjänstemän i kansliskrivar- och

biträdesgraderna som även av ett ersättande av tullkontoristutbildad personal

med lägre kvalificerad arbetskraft. Det skulle därvid jämväl ankomma

på de sakkunniga att utarbeta en allmän plan till fördelning av förefintliga

arbetsuppgifter på olika slag av befattningshavare. Däremot skulle de

sakkunniga icke hava att taga under övervägande frågorna om inskränkning

i eller utvidgning av de olika slagen av tjänstebefattningar vid tullverket

eller om ändrad lönegradsplacering av dessa befattningar.

Såsom inledningsvis framhållits hava de sakkunniga den 19 oktober 1934

avgivit betänkande angående arbetsfördelning m. m. för tulltaxerings- och

kontorsgöromål vid tullverket (stat. offentl. utredn. 1934: 38). Betänkandet

är icke enhälligt, i det två av de sakkunniga — herrar Aastrup och Johansson

— avgivit särskilt yttrande.

över betänkandet har generaltullstyrelsen infordrat yttranden från samtliga

centraltullkammare samt från styrelserna för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening,

svenska tullmannaförbundet, de tullanställdas samorganisation

och Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening.

Med skrivelse den 8 juni 1935 har generaltullstyrelsen härefter — såsom i

det föregående angivits — till Kungl. Majit överlämnat överkvalifikationssakkunnigas

betänkande jämte vissa därvid fogade handlingar ävensom över

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

betänkandet avgivna yttranden. I nämnda skrivelse har generaltullstyrelsen

angivit de synpunkter, som styrelsen ansett böra vara vägledande i fråga om

fördelningen av de i betänkandet avsedda göromålen mellan befattningshavare

inom olika tjänstegrader.

Över generaltullstyrelsens skrivelse har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

avgivit infordrat utlåtande, däri nämnden i huvudsak tillstyrkt generaltullstyrelsens

förslag angående fördelningen av arbetsuppgifter på olika

grupper av befattningshavare.

Mot generaltullstyrelsens förslag har Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening

framställt vissa erinringar.

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de förslag beträffande

arbetsfördelningen inom lokaltullförvaltningen, som sålunda nu föreligga.

För förslagens närmare innehåll liksom för innebörden av de olika göromålsbeteckningarna

nödgas jag hänvisa till handlingarna. Då jag i det följande

talar om »överkvalifikationssakkunniga» eller »de sakkunniga», avser

jag med dessa uttryck, i de fall då de sakkunniga ej varit enhälliga, överkvalifikationssakkunnigas

majoritet, f. d. kaptenen Wallenberg, tulldirektören

Rydberg samt tullkontrollören Rasmusson, medan uttrycket »reservanterna»

åsyftar tullkontoristen Aastrup och tillsyningsmannen Johansson. De olika

frågorna torde få upptagas till behandling i den ordning, de förekomma i

nämnda betänkande.

Personal för tulltaxeringsarbete av olika svårighetsgrader.

De sakkunniga indela de olika slagen av gods i fyra grupper, nämligen

sorteringsgods, värdevaror, hallgods och utevägningsgods. Med sorteringsgods

avses varor, som i och för tulltaxeringen helt eller delvis måste

uppackas ur sitt emballage samt undergå viss sortering och undersökning

i för ändamålet avsedda uppackningslokaler. Till värdevaror räknas maskiner,

apparater och instrument ävensom alla andra varor, som äro underkastade

värdefull. Till hallgods hänföres mera lättulltaxerat gods, vilket i

och för tulltaxeringen icke behöver införas i uppackningslokaler utan förvaras

i varuhallar och varuskjul samt lämpligen tulltaxeras där. Med utevägningsgods

avses sådant tullbart eller tullfritt gods, vanligen i större partier,

som antingen tulltaxeras i omedelbart sammanhang med lossningen eller

upplägges å kaj, där tulltaxeringen också lämpligen äger rum.

Tulltaxering av sorteringsgods och värdegods skulle enligt de sakkunnigas

förslag verkställas av kammarskrivare, under det att tulltaxeringen av

hall- och utevägningsgods i regel skulle handhavas av tullkontorist eller —

vid tillfälligt behov — av tullkontoristutbildad bevaknings- och biträdespersonal.

Dock skulle kammarskrivarutbildad personal få, då tillfälle därtill

gåves för andra göromåls behöriga gång, såsom utfyllnadsarbete förrätta

jämväl tulltaxering av hall- och utevägningsgods, varjämte dylik personal

alltid skulle tjänstgöra vid sådana hall- och utevägningsexpeditioner, där

mera kvalificerad tulltaxering förekommer eller där vederbörlig kontroll ej

kan anordnas och arbetet icke blott avser vägning. De sakkunniga föreslå

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 95-

25

vidare, att nyutbildade extra eller extra ordinarie kammarskrivare skulle i

början av sin tjänstgöring under för utbildnings och erfarenhets vinnande

fullt tillräcklig tid sysselsättas med tulltaxering av hall- och utevägningsgods

samt att även ordinarie kammarskrivare skulle beredas tillfälle att tjänstgöra

å såväl hall- som utevägningsexpeditionerna såsom tulltaxeringsförrättande

tjänstemän, innan förordnande å tullkontrollörstjänst tilldelades dem

eller befordran till sådan tjänst ägde rum. Slutligen förorda de sakkunniga,

att för laboratorier och provsamlingar skulle avses uteslutande kammarskrivarutbildad

personal.

Reservanterna föreslå, att jämväl tullkontoristutbildad personal skulle få

handlägga tulltaxering av sorteringsgods och värdevaror. Såsom en följd

härav borde enligt reservanterna icke endast kammarskrivarna utan även

tullkontoristerna i utbildningssyfte cirkulera mellan de olika tulltaxeringsexpeditionerna.

Till underlättande av en dylik utvidgning av tullkontoristernas

arbetsfält förorda reservanterna förlängning av tullkontoristkurserna

i syfte att undervisningen i ämnet varukännedom skulle omfatta hela tulltaxan

med undantag av vissa delar av den kemiska gruppen och vissa slag

av värdevaror.

Generaltullstyrelsen anser lämpligt, att inga andra regler uppställas för

fördelningen av tulltaxeringsarbetet än att mera krävande tulltaxering bör

anförtros åt kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan mindre krävande

tulltaxering må kunna uppdragas jämväl åt tullkontoristutbildad personal.

Avgörandet beträffande tulltaxeringsarbetets svårighetsgrad bör, anför styrelsen,

ankomma på den tjänsteman, som har att utöva kontrollen över tulltaxeringen.

I samband med enklare tulltaxering förekommande vägning borde

kunna uppdragas åt ordinarie bevakningstjänsteman utan tullkontoristutbildning.

För laboratorier och provsamlingar borde avses uteslutande kammarskrivarutbildad

personal. Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen icke

kunnat biträda reservanternas förslag om utvidgning av undervisningen i

tullkontoristkurserna i syfte att tjänstemän, som genomgått dessa kurser,

skulle kunna användas jämväl för verkställande av mera krävande tulltaxering.

Deltagarna i tullkontoristkurserna kunde nämligen enligt styrelsens

uppfattning förutsättas i regel icke äga tillräckliga förkunskaper för att i erforderlig

mån kunna tillgodogöra sig en sålunda utvidgad undervisning.

Emellertid anser styrelsen lämpligt, att den i tullkontoristkurserna bedrivna

undervisningen i ämnet varukännedom jämte tulltaxans tillämpning i viss

mån fördjupas och utökas, och vidare har styrelsen ansett skäligt, att tulltjänsteman,

som med vissa högre betyg godkänts i tullkontoristkurs, utan

hinder av eljest gällande kompetenskrav må kunna vinna inträde i kammarskrivarkurs.

T ulllaxeringskontrollen.

De sakkunniga föreslå, att fortlöpande kontroll å tulltaxeringen tillämpas

beträffande hall- och utevägningsgods, värdevaror samt tullfria varor. Stickprovskontroll

åter borde tillgripas endast för sorteringsgods samt allenast i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

de fall, då tullbeloppen fastställas efter viktbestämningar och då tillämpning

av tulltaxeförordningen icke kommer ifråga. Tillfällig kontroll borde anordnas

allenast då annan kontroll icke kunde åstadkommas. Kontrollen

borde enligt de sakkunniga utövas av tjänsteman i tullkontrollörs tjänstegrad

eller, i förekommande fall, av tullanstalts föreståndare eller av tullöverkontrollör

eller förste tullkontrollör. Vid tillfällen av större godsanhopning

borde även för ändamålet lämpliga kammarskrivare kunna förordnas att

verkställa tulltaxeringskontroll. De kontrollerande tjänstemännen borde, då

fråga vore om sorteringsgods, i regel icke hava att övervaka flera än tre

vågexpeditioner.

Reservanterna anse, att stickprovskontroll och fortlöpande kontroll i praktiken

komma att sammanfalla med varandra. I övrigt förorda reservanterna,

att även äldre och erfarna kammarskrivare anlitas för utövande av tulltaxeringskontroll.

Generaltullstyrelsen har framhållit, att tulltaxeringskontroll bör verkställas

i så stor utsträckning, som tillgången till för ändamålet lämplig personal medgiver,

samt att kontrollen, så långt ske kan, bör utövas under själva tulltaxeringsförrättningen

och omfatta förrättningen i dess helhet.

T ullbevakningsärenden.

De sakkunniga, föreslå, att de göromål, som äro förenade med in- och utklarering

av fartyg, utföras av tullkontorister, dock endast under förutsättning

att av dem verkställda expeditioner underkastas kontroll av kammarskrivarutbildad

tjänsteman. Granskningen av utgående varuanmälningar bör

enligt de sakkunniga handhavas uteslutande av kammarskrivarutbildad personal.

Vidare förorda de sakkunniga, att den med klareringen av fartyg och

granskning av utgående varuanmälningar förbundna journalföringen omhänderhaves

av kontors- eller skrivbiträden, därest den icke kan verkställas av

samma personal, som utfört klareringen. Jämväl arbetstidsbokföringen borde

omhänderhavas av kontors- eller skrivbiLaden.

Reservanterna anse onödigt, att av tullkontorist verkställd klarering underkastas

kontroll av kammarskrivarutbildad tjänsteman, samt förorda, att utgående

varuanmälningar omhänderhavas av tullkontorister. För arbetstidsbokföringen

bör enligt reservanterna användas tullkontorister eller tullöveruppsyningsmän

eller, om arbetet är av mindre omfattning, tulluppsyningsman,

tillsyningsman eller tullvakter.

Generaltullstyrelsen har anfört, att, enligt vad erfarenheten visat, vid vissa

tullanstalter in- och utklareringsgöromålen kunnat på ett tillfredsställande

sätt handläggas av tullkontorister. I enklare fall hade, upplyser styrelsen,

ifrågavarande arbete av dem verkställts fullt självständigt, medan i andra,

mera komplicerade fall detsamma utförts i samråd med eller under kontroll

av kammarskrivarutbildade tjänstemän. Styrelsen anser denna praxis böra

ytterligare utvecklas. Granskningen av utgående varuanmälningar anser styrelsen

böra handhavas av kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan arbetstidsbokföringen

borde, allt efter omständigheterna, verkställas av bevak
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

27

ningstjänstemän eller biträdespersonal. Vad slutligen angår den med tullbevakningsärenden

förenade journalföringen har styrelsen ansett denna i

regel böra utföras av kontors- och skrivbiträden.

Varuanmälning av inkommet utrikes gods.

De sakkunniga föreslå, att ärenden rörande varuanmälningar för fartygsgods

uppdragas åt i bevakningstjänst erfarna tullkontorister. Ärenden rörande

anmälningar för järnvägsgods böra, anse de sakkunniga, kunna handläggas

av kanslibiträden, som genomgått en av de sakkunniga föreslagen särskild

kortare kurs i författningskunskap för kansliskrivare och kanslibiträden.

Slutligen skulle enligt de sakkunnigas förslag för mottagande av varuanmälningar

rörande postgods användas kontorsbiträden.

Reservanterna, som avstyrkt införandet av utbildningskurser för biträdespersonal,

påyrka, att jämväl sådana varuanmälningsärenden, som avse järnvägsgods,

få handläggas av i bevakningstjänst erfarna tullkontorister, samt

förorda, att tullkontorister i fall, då så är erforderligt, anlitas även för anmälningsärenden

rörande postgods.

Generaltullstyrelsen, som ej heller funnit påkallat att anordna särskilda

utbildningskurser för kansliskrivare och kanslibiträden, anser lämpligt, att

varuanmälningsärenden beträffande såväl fartygs- som järnvägsgods handläggas

av tullkontorister under förutsättning att ärendena ifråga äro av den

omfattning, att de antingen i och för sig eller med utfyllnad av andra för

tullkontorister lämpade göromål helt och hållet sysselsätta en eller flera

tjänstemän. Då erfarenhet i tullbevakningstjänst icke syntes behöva krävas,

borde även kvinnlig tullkontorist, där så ansåges lämpligt, kunna anlitas för

göromålen i fråga. Med nyssnämnda anmälningsärenden syntes vid sådana

tullanstalter, som icke vore uppdelade på avdelningar, vanligen kunna kombineras

anmälningsärenden rörande postgods, i vilket fall jämväl sistnämnda

ärenden lämpligen kunde handhavas av tullkontorist. Vad åter beträffade

tullanstalter, som vore uppdelade på avdelningar och vid vilka anmälningsärendena

beträffande postgods vore av den omfattning, att de helt och hållet

sysselsatte en eller flera tjänstemän, borde enligt styrelsen ärendena ifråga

allt efter omständigheterna kunna anförtros antingen åt tullkontorister eller

åt tjänstemän i biträdesgraderna.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren

Berta Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett

sådana varuanmälningar, om vilka här är fråga, böra handläggas av kansliskrivare.

Transitering.

De sakkunniga förorda, att de med transitering av gods förbundna göromålen

i regel skulle handläggas av tullkontorister eller, örn göromålen vore

av mindre omfattning, av kanslibiträden, som genomgått den av sakkunniga

föreslagna särskilda utbildningskursen för kansliskrivare och kanslibiträden.

Generaltullstyrelsen framhåller, att därest transiteringsgöromålen enbart

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

eller i förening med andra för tullkontorist lämpade arbetsuppgifter helt

och hållet sysselsätta en eller flera tjänstemän, desamma lämpligen böra

uppdragas åt tullkontoristutbildad personal. Vore göromålen ifråga av

mindre omfattning, syntes desamma kunna såsom utfvllnadsarbete anförtros

åt kansli- eller kontorsbiträden.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren

Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett

transiteringsgöromålen böra skötas av kansliskrivare.

Debitering skontroll.

De sakkunniga föreslå, att debiteringskontrollen — omfattande förutom

sifferkontroll o. d. även dokumentskontroll, d. v. s. granskning av konossement,

fraktbrev, fakturor, deklarationer och andra handlingar — anordnas

å tullanstalternas kamerala avdelningar men utövas av kammarskrivarutbildad

personal, som äger praktisk erfarenhet av tulltaxeringsarbetet.

Reservanterna anse debiteringskontrollen kunna utföras icke endast av

kammarskrivare utan även av tullkontorister.

Generaltullstyrelsen har funnit nödvändigt, att debiteringskontrollen handhaves

av kammarskrivarutbildad personal, som, i den mån arbetet avser

jämväl dokumentskontroll, bör äga praktisk erfarenhet av tulltaxeringsarbetet.

Dokumentskontrollen bör enligt styrelsens mening anställas redan

före tullklareringsattestens överlämnande till kameral avdelning och sålunda

handhavas av vid tulltaxeringsavdelningen anställd tjänsteman. 1 regel,

och särskilt för den händelse dokumentskontroll icke kunnat verkställas under

själva tulltaxeringsförrättningen, borde kontrollen ifråga utövas av tullkontrollör

eller annan kontrolltjänsteman.

Efterkontroll.

De sakkunniga föreslå, att efterkontroll av tullklareringsattesterna verkställes

av kammarskrivarutbildad personal, dock beträffande ren sifferkontroll

med hjälp av lämplig biträdespersonal.

Reservanterna avstyrka de sakkunnigas förslag i denna del.

Generaltullstyrelsen anser, att efterkontrollen har en viktig uppgift att

fylla bland annat ur den synpunkten, att detta slag av kontroll i olikhet

mot debiteringskontrollen icke behöver verkställas under ett ofta brådskande

expeditionsarbete utan kan uppskjutas till perioder med lugnare arbetsförhållanden.

Styrelsen förutsätter att efterkontrollen anförtros åt tjänstemän,

som visat sig besitta erforderlig kompetens och lämplighet i övrigt för utförande

av granskningsarbetet.

Journalisering jämte räkningsutskrivning.

De sakkunniga anse, att för journalisering och räkningsutskrivning böra

användas antingen kontorsbiträden eller skrivbiträden.

Generaltullstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

29

Godsredovisning.

De sakkunniga föreslå, att godsredovisningen i regel anförtros åt kontorseller

skrivbiträden men att beträffande fartygsgods redovisningen må, när

så anses erforderligt, överlämnas till i bevakningstjänst erfaren tullkontorist.

Generaltullstyrelsen framhåller att, då erfarenhet i bevakningstjänst icke

kan anses oundgängligen nödvändig för handhavandet av godsredovisning,

jämväl kvinnlig tullkontorist bör kunna tagas i anspråk för ändamålet. I

övrigt biträder styrelsen de sakkunnigas förslag.

U ppbördsärenden.

De sakkunniga föreslå i stället för det nuvarande systemet med fasta tullkassörstjänster

för uppbördstjänstens handhavande den anordningen, att vederbörande

tullanstalts föreståndare hos generaltullstyrelsen skulle hava att

föreslå viss person till erhållande av förordnande såsom uppbördsman. Tjänsteman,

som förordnats till uppbördsman vid kassa, där penningbelopp och

uppbördsbestyr vore av större omfattning, borde förutom felräkningspenningar

tilldelas ett månatligt arvode, förslagsvis 50 kronor. Vid kassor, där

uppbördstjänsten icke toge en persons arbetskraft helt i anspråk, borde kassagöromålen

sammanföras med andra göromål till en lämplig kombination,

varvid det skulle bero på de i kombinationen ingående övriga arbetsuppgifterna,

från vilken personalgrupp uppbördsmannen borde tagas. För införande

i kassajournalerna av inbetalda avgiftsbelopp — s. k. kassakontrollgöromål

—- borde åtminstone å de större platserna avses tjänstemän i kanslibiträdesgraden.

Reservanterna anse, att för uppbördsgöromålen borde finnas två olika tullkassörsgrader,

en i 18:e och en i löre lönegraden. För befordran till dessa

tjänster borde enligt reservanterna uppställas krav på genomgången tullkontoristutbildning.

Generaltullstyrelsen har i denna fråga anfört huvudsakligen följande:

Genom beslut av 1922 års riksdag nyinrättades i tullverket 15 tullkassörstjänster,

vilka placerades huvudsakligen vid kassor, där uppbördsbestyren

visat sig vara av sådan omfattning, att de togo tjänstemannens hela arbetstid

i anspråk. För innehavarna av dessa tjänster skulle, möjligen med undantag

för kassörerna å tulldirektörsexpeditionernas kassakontor, icke erfordras

kammarskrivarkompetens.

Nämnda beslut hade föregåtts av omfattande utredningar, vilka ådagalagt

lämpligheten av att vid de större tullkassorna funnes tjänstemän, som specialiserat

sig på kassa- och uppbördsgöromål och på grund härav kunde förväntas

äga den vana och färdighet, som erfordrades för ett snabbt och riktigt

utförande av dylika göromål.

Enligt styrelsens mening hava inga omständigheter inträffat, som tala för

en indragning av ifrågavarande tjänster. Erfarenheten har fastmera ådagalagt

lämpligheten av att systemet med särskilda tjänstemän för uppbördens

handhavande ytterligare utvecklas. Det måste ock anses såsom en naturlig

sak, att inom ett uppbördsverk av tullverkets storlek ett visst antal tjänster

reserveras för det ändamål, varom här är fråga.

På grund av anförda omständigheter kan styrelsen icke biträda de sak
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mcij:ts proposition nr 95-

kunnigas förslag, i vad detsamma avser att tullkassörstjänsterna skulle indragas

och uppbörden vid de kassor, där tjänsterna ifråga äro placerade, i

stället anförtros åt tjänstemän, som skulle av styrelsen förordnas till uppbördsmän

efter förslag av vederbörande tullanstaltsföreståndare. Styrelsen

anser för sin del, att 12 tullkassörstjänster böra med hänsyn till den egentliga

arten av ifrågavarande göromål, nämligen endast uppbörd av avgifter,

bibehållas under förändrad benämning av tjänstinnehavarna, t. ex. tulluppbördsmän.

De 3 återstående tjänsterna, vilka äro avsedda för tulldirektörsexpeditionernas

kassakontor och vilkas innehavare sysselsättas med såväl

uppbörd som i väsentlig mån utbetalning och till mera krävande räkenskapsföring

hörande göromål, synas däremot böra bibehållas under nuvarande be-,

nämning, tullkassörstjänster. Såsom av de sakkunniga framhållits, äro med

dessa senare tjänster förenade göromål, för vilka ovillkorligen erfordras

kammarskri varbildning, varför tjänsterna ifråga böra förbehållas befattningshavare

med sådan utbildning.

Vid åtskilliga större tullkassör förrättas uppbördsgöromålen av kammarskrivare

eller tullkontorister, som av styrelsen förordnats till uppbördsman

och till vilka utgå felräkningspenningar med olika belopp alltefter kassarörelsens

omfattning. Enligt styrelsens mening böra de kammarskrivar- och tullkontoristtjänster,

vilkas innehavare helt och hållet eller i mera avsevärd

omfattning sysselsättas med dylika göromål, utbytas mot tulluppbördsmanstjänster.

Kammarskrivar- och tullkontoristbefattningar av dylikt slag finnas

dels vid cenlraltullkamrarna, dels vid tullkamrarna av klass 1 A och

1 B. Antalet av befattningarna ifråga kan beräknas uppgå till sammanlagt

14, av vilka 9 äro kammarskrivartjänster och 5 tullkontoristtjänster. Vid

ett utbyte av berörda tjänster mot tulluppbördsmanstjänster skulle sålunda,

under förutsättning att 12 av de nuvarande 15 tullkassörstjänsterna bibehölles

såsom tulluppbördsmanstjänster, hela antalet sådana tjänster komma att

utgöra 26.

Då de nuvarande tullkassörstjänsterna inrättades, blevo desamma placerade

i lönegrad B 18, d. v. s. två lönegrader högre än kammarskrivartjänsterna.

Enär för innehavare av tullkassörstjänster i allmänhet för närvarande

icke kräves kammarskrivarkompetens, kan lämpligheten av en dylik löneställning

redan på formella grunder ifrågasättas. Av större betydelse är

dock att, bortsett från de tre tullkassörstjänsterna vid tulldirektörsexpeditionernas

kassakontor, nämnda lönegradsplacering numera sakligt sett knappast

torde kunna försvaras. Av en jämförelse mellan löneförhållandena för

å ena sidan här ifrågavarande tullkassörstjänster och å andra sidan vissa för

uppbördsgöromål avsedda tjänster inom andra statens verk, såsom t. ex.

postverket, framgår nämligen, att tullkassörerna i lönehänseende intaga en

avsevärt gynnad ställning framför flertalet andra statstjänstemän med i det

hela taget likartade arbetsuppgifter och i stort sett enahanda penningansvar.

Vid övervägande av frågan örn en lämpligare lönegradsplacering för de

mot flertalet tullkassörstjänster svarande tulluppbördsmanstjänsterna har

styrelsen kommit till den uppfattningen, att tjänsterna ifråga böra, såsom

ock av olika tullmyndigheter och personalorganisationer föreslagits, placeras

i lönegrad B 15, d. v. s. en lönegrad lägre än kammarskrivartjänsterna. Med

hänsyn till det ekonomiska ansvar, som är förenat med tulluppbördsmanst.

jänsterna, synes en lägre lönegradsplacering än den sålunda föreslagna icke

tillrådlig. Tullkassörstjänsterna vid tulldirektörsexpeditionernas kassakontor

torde böra bibehållas i 18:e lönegraden i betraktande av den mera omfattande

förutbildning och det betydande penningansvar, som påkallas för

tjänstgöringen vid dessa kassor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

31

Vid flera av de kammarskrivar- och tullkontoristtjänster, som enligt styrelsens

förslag skulle indragas och utbytas mot tulluppbördsmanstjänster,

förekomma jämte uppbördsgöromålen vissa andra arbetsuppgifter, vilka i

regel torde vara av sådant slag, att för deras riktiga handhavande kräves

tullkontoristutbildning. Då dessa arbetsuppgifter självfallet böra överflyttas

på de genom berörda utbyte nytillkomna tulluppbördsmanstjänsterna,

bör tullkontoristutbildning, såsom även av reservanterna samt svenska tullmannaförbundet

föreslagits, göras obligatorisk för erhållande av tulluppbördsmanstjänst.

Det må i detta sammanhang erinras örn att jämväl kvinnliga

tjänstemän äga tillträde till tullkontoristkurserna.

Vad slutligen beträffar frågan om personalanvändningen för kassakontrollgöromål

finner styrelsen lämpligt, att sagda göromål alltefter deras omfattning

bestridas antingen av kanslibiträden eller av kontorsbiträden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har uttalat, att nämnden i likhet

med generaltullstyrelsen icke kunnat finna, att några omständigheter inträffat,

som motivera ett frångående av systemet med särskilda tjänster för uppbördens

handhavande å de större tullplatserna. Emellertid har lönenämnden

icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en inplacering av kassörstjänsterna

vid tulldirektörsexpeditionernas kassakontor i högre lönegrad än vad

styrelsen föreslagit för övriga här avsedda befattningar. Vidare har lönenämnden

ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke några av befattningarna

ifråga kunde placeras i en lägre lönegrad än den 15:e. I fråga om tjänsternas

benämning har lönenämnden ansett, att vid ett bifall till vad nämnden

sålunda förordat den nuvarande benämningen tullkassör skulle kunna komma

till användning beträffande de i 15:e lönegraden placerade uppbördsmännen.

En av Iönenämndens ledamöter, tullkontoristen J. A. Reinwall har framhållit,

att det ekonomiska ansvaret för tullkassörerna, som helt och hållet

eller till övervägande del skulle sysselsättas med kassagöromål, bleve så stort,

att det icke vore försvarligt att placera dem i lägre lönegrad än B 15.

Vidare har Iönenämndens ledamot, kansliskrivaren Köersner förklarat

sig ej kunna biträda generaltullstyrelsens förslag att reservera tullkassörs-

och uppbördsmanstjänsterna för tullkontoristutbildad personal utan ansett

nämnda tjänster böra stå öppna för såväl tullkontorister som andra befattningshavare,

som visat sig hava för tjänstens skötande erforderliga kvalifikationer.

Medelsredovisning.

De sakkunniga föreslå, att månadsredovisning uppgöres av kammarskrivarutbildad

personal samt att balanslista i regel upprättas av kontorsbiträde

och kontrolleras av vederbörande överordnad, som handlägger månadsredovisningen.

Beträffande den dagliga avprickningen av räkningskuponger

hava de sakkunniga föreslagit, att densamma skulle utföras av lämplig personal.

Reservanterna anse, att månadsredovisningen bör uppgöras av personal

med tullkontoristutbildning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Generaltullstyrelsen har framhållit, att de med månadsredovisningen sammanhängade

göromålen, bortsett från den dagliga avprickningen av räkningskupongerna,

i stort sett äro koncentrerade till en kortare tidsperiod omkring

månadsskiftena. På grund härav kunde enligt styrelsens mening särskild

personal icke avdelas för dessa göromål, utan måste självfallet de för det

löpande arbetet avsedda tjänstemännen i erforderlig utsträckning biträda

med göromålen ifråga.

T ullagerärenden.

De sakkunniga förorda, att tullagerärendena under ledning av kammarskrivarutbildad

personal handhavas av tjänstemän i kansliskrivar- eller

kanslibiträdesgrad, vilka genomgått den av de sakkunniga föreslagna särskilda

utbildningskursen för kanslibiträden. Kontrollen över debiteringen och

säkerhetsbokföringen borde enligt de sakkunniga utövas av kammarskrivarutbildad

personal.

Reservanterna hava förordat, att för bestridande av tullagerärenden skulle

avses tjänstemän i kansli- och kontorsbiträdesgraderna.

Generaltullstyrelsen har framhållit att för ett riktigt handhavande av tulllagerärendena

krävdes viss fackutbildning, samt att göromålen i fråga därför

borde utföras av tullkontorister med hjälp av lämplig biträdespersonal.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren

Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett

kansliskrivare lämplig att förestå tullagerexpedition.

Säkerhetsbokf öring.

De sakkunniga föreslå, att arbetet med säkerhetsbokföringen anförtros åt

kansli- eller kontorsbiträden, i erforderliga fall under ledning och kontroll

av kammarskrivarutbildad personal.

Generaltullstyrelsen har funnit lämpligt, att det ansvarsfulla arbetet med

säkerhetsbokföringen anförtros åt tullkontorist, där detsamma är tillräckligt

omfattande för att helt och hållet sysselsätta en eller flera tjänstemän. I

annat fall anser styrelsen arbetet kunna anförtros åt lämplig biträdespersonal.

Styrelsen framhåller, att själva prövningen av att säkerhetshandlingarna

äro för tullverket fullt betryggande självfallet bör åligga tullanstaltens

eller tullförvaltningsavdelningens föreståndare, som även bör övervaka, att

säkerhetsbokföringen handhaves med all nödig omsorg och noggrannhet.

Kansliärenden.

De sakkunniga förorda, att restitutionsärenden anförtros åt kammarskrivarutbildad

personal samt konfiskationsärenden åt tullförvaltare eller förste

tullkontrollör, biträdd av dels kammarskrivarutbildad personal, dels tullkontorist

eller kanslibiträde. Avlönings- och pensionslistor borde uträknas

och utskrivas av kanslibiträden samt kontrolleras av kammarskrivarutbildad

personal. De sakkunniga hava vidare uttalat sig för lämpligheten av att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

33

sammanställandet av åtminstone enklare statistiska uppgifter, upprättandet

av rekvisitioner samt vården av arkiv- och blankettförråd ombesörjas av

kontors- och skrivbiträden. Jämväl vissa andra kansliärenden hava gjorts

till föremål för de sakkunnigas behandling utan att dock direkta förslag beträffande

fördelningen av dessa skiftande ärenden på olika personalgrupper

framlagts. Slutligen hava de sakkunniga förordat, att enklare skrivoch

räknegöromål, vartill även räknas kollationeringar och s. k. nålning

av attester och varuanmälningar, skulle utföras av skrivbiträden.

Reservanterna anse konfiskationsärenden kunna handläggas av tullkontoristutbildad

personal med hjälp av tjänstemän i biträdesgraderna samt under

överinseende och ledning av tullförvaltare eller förste tullkontrollör. Enahanda

regler borde gälla beträffande personalanvändningen för avlönings-,

pensions- och beklädnadsärenden. övriga slag av kansliärenden borde i regel

handhavas av kammarskrivar- eller tullkontoristutbildade tjänstemän, i

vissa fall även av personal i biträdesgraderna.

Generaltullstyrelsen har anfört, att då de olika slag av göromål, som av

de sakkunniga sammanförts under benämningen kansliärenden, vore så

mångskiftande, att det i regel icke läte sig göra att uppdraga några mera bestämda

gränser för deras fördelning på olika slag av befattningshavare, styrelsen

ansåge sig icke böra ingå på någon närmare behandling av de sakkunnigas

förslag örn personalanvändningen för kansliarbetet.

Uppassningsgöromål.

De sakkunniga föreslå, att budskickningar, som avse befordran av penningar,

värdeförsändelser eller värdehandlingar, anförtros åt lämpliga ordinarie

befattningshavare bland bevakningspersonalen men att för övriga slag

av uppassningsgöromål anlitas kontorsvakter. Bland de göromål, som alltså

skulle uppdragas åt kontorsvakter, hava sakkunniga räknat jämväl registrering

och turfördelning av varuanmälningar samt sortering och framtagning

av adresskort till postgods.

Reservanterna anse, att för registrering och turfördelning av varuanmälningar

samt sortering och framtagning av adresskort till postgods borde avses

befattningshavare i tulluppsyningsmans-, tillsyningsmans- och tullvaktsgraderna.

Generaltullstyrelsen har anfört, att vid det fåtal tullanstalter, där arbetet

med registrering och turfördelning av varuanmälningar vore av den omfattning

att detsamma sysselsatte en eller flera tjänstemän, syntes lämpligt, att

arbetsuppgifterna ifråga fullgjordes av tullbevakningspersonal i ordinarie

tjänsteställning. I andra fall syntes nämnda slag av göromål kunna såsom

utfyllnadsarbete handhavas antingen av ordinarie bevakningstjänstemän eller

av tjänstemän i biträdesgraderna. I övrigt har styrelsen anslutit sig till

det av sakkunniga framlagda förslaget rörande personalanvändningen för

uppassningsgöromål.

Bihang till riksdagens protokoll I9.''I6. 1 sami. Nr 95.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Departements- I syfte att åstadkomma en mera rationel] och ekonomisk arbetsfördelning

chefen. har jnom tullverket under senare år gång efter annan ägt rum en överflyttning

av arbete från högre till lägre kvalificerad arbetskraft. I sådant

hänseende må erinras, att 1922 års riksdag, sedan 1914 års tullkommission

avgivit förslag i syfte att bland annat motverka användandet av överkvalificerad

arbetskraft, beslöt viss beskärning av antalet sådana tjänster, för vilka

krävdes kammarskrivarkompetens, men i stället nyinrättade tjänster, för vilka

icke fordrades dylik kompetens, däribland åtskilliga tjänster i den då tillskapade

tullkontoristgraden. Vid 1925 års riksdag beslöts ytterligare inskränkning

i antalet kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan den icke kammarskrivarutbildade

personalen utökades. Även vid 1930 års riksdag vidtogos

vissa mera betydande ändringar i tjänstebefattningarna. Siffermässigt

uttryckt hava, enligt vad generaltullstyrelsen framhållit, de för tulltaxeringsoch

kontorsgöromål använda kammarskrivarutbildade tjänstemännen under

åren 1923—1931 minskats från 624 till 579, medan den för dylika ändamål

anlitade icke kammarskrivarutbildade personalen ökats från 130 till 271.

Sedan år 1931 har antalet ordinarie tjänstemän i de grupper, som berörts av

överkvalifikationssakkunnigas utredning, icke underkastats någon ändring.

Emellertid har generaltullstyrelsen framhållit, att under de senaste åren vidtagits

vissa andra åtgärder, genom vilka den icke kammarskrivarutbildade

personalen kommit till större användning än vad förut varit fallet. Sålunda

hava i samband med den inträffade trafikstegringen tullkontoristutbildade

tjänstemän i ökad utsträckning tagits i anspråk särskilt för tulltaxeringsarbete

av mindre krävande art, varigenom kammarskrivarutbildad personal

kunnat i motsvarande mån lösgöras från dylikt arbete. Samtidigt därmed

hava till biträdespersonal överflyttats åtskilliga arbetsuppgifter, som förut

handhafts av tullkontorister. Slutligen hava till biträdespersonal jämväl

överlämnats vissa göromål, som tidigare varit anförtrodda åt bevakningstjänstemän.

De nu föreliggande förslagen angående ändrad fördelning av göromålen

vid lokaltullförvaltningen mellan befattningshavare inom olika tjänstegrader

åsyfta alltså endast ett fullföljande av ett sedan länge pågående utbyte av

högre kvalificerad arbetskraft mot lägre kvalificerad sådan. Om önskvärdheten

av ett dylikt fortsatt utbyte råder i princip ingen meningsskiljaktighet.

De olika föreliggande förslagen skilja sig från varandra endast i fråga om den

utsträckning, i vilken dylikt utbyte ansetts böra ske.

Då det gäller att taga ställning i förevarande fråga, vill jag till en början

framhålla att, även örn det ur statsverkets synpunkt givetvis är av stor betydelse

att tjänstemannakåren utnyttjas på ett ekonomiskt riktigt sätt och att

fördenskull användning av överkvalificerad arbetskraft så långt möjligt undvikes,

det likväl å andra sidan måste tillses, att statens och allmänhetens intressen

ej äventyras genom anlitande av otillräckligt skolad arbetskraft. Vidare

måste understrykas, att det icke är möjligt eller lämpligt att uppdraga

några skarpa gränser för olika göromåls fördelning på skilda personalgrupper

och att alltså de regler, som i detta avseende uppställas, icke få betraktas

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

35

såsom ensamt normgivande. Det måste nämligen enligt min mening alltid

lämnas ett jämförelsevis stort utrymme för avvikelser, som kunna anses påkallade

av lokala förhållanden, växlingar i arbetets omfattning, befattningshavarnas

olika personliga kvalifikationer samt andra omständigheter i de

särskilda fallen. Slutligen må framhållas, att givetvis även i framtiden, sedan

den nu ifrågavarande göromålsfördelningen genomförts, vunnen erfarenhet

bör utnyttjas till ytterligare minskning i användningen av mera kvalificerad

arbetskraft, där så prövas kunna ske, eller till korrigeringar i motsatt riktning

i de fall, där den mindre kvalificerade arbetskraften icke befinnes

skickad för uppgifterna.

Vid bedömandet av ifrågavarande förslag från nyss antydda utgångspunkter

har jag ansett mig böra giva min anslutning till de av generaltullstyrelsen

framlagda riktlinjerna för arbetsfördelningen. Dessa innebära i

stora drag — därest man bortser från förslaget om uppbördsgöromålens handhavande

— ett överflyttande dels av vissa tulltaxeringsgöromål till tullkontorister

framför allt från kammarskrivare men även från bevakningspersonal,

dels av vissa kontorsgöromål från bevakningspersonal till tullkontorister och

biträdespersonal, dels ock av vissa uppassningsgöromål från bevakningspersonal

till kontorsvakter. Det förefaller mig, som örn styrelsen vid sitt ståndpunktstagande

beträffande de olika göromålsgrupperna på ett i stort sett

lyckligt sätt angivit den arbetsfördelning, som såvitt nu kan bedömas bör i

allmänhet tillämpas.

I fråga om uppbördsgöromålens handhavande innebära de framlagda förslagen

förändringar i nuvarande organisation. För egen del har jag även på

denna punkt ansett mig böra biträda vad generaltullstyrelsen förordat. I motsats

till lönenämnden anser jag de något mera kvalificerade göromål, som

torde vara förenade med tullkassörstjänst vid tulldirektörsexpeditionernas

kassakontor, böra föranleda att dessa tjänster bibehållas i 18 :e lönegraden.

Att placera vissa av uppbördsmansbefattningarna i lägre lönegrad

än den 15:e synes icke påkallat eller tillrådligt. I den mån kassagoromålen

icke hava sådan omfattning, att de helt och hållet eller till övervägande del

sysselsätta en befattningshavare, bör någon särskild uppbördsmanstjänst icke

inrättas.

överkvalifikationssakkunniga hava i sitt betänkande även berört frågorna

örn den kammarskrivarutbildade personalens rekrytering samt örn tullpersonalens

utbildning. Det har icke synts mig påkallat att här närmare redogöra

för de förslag, som i dessa spörsmål framlagts av de sakkunniga och reservanterna

samt i de yttranden, vilka avgivits i anledning av sakkunnigbetänkandet.

I ett par hänseenden torde jag dock böra angiva min ståndpunkt.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, hava reservanterna förordat,

att tullkontoristkurserna skulle utvidgas till att omfatta hela tulltaxan med

undantag av vissa delar av den kemiska gruppen och vissa slag av värdevaror.

Då jag biträtt generaltullstyrelsens förslag att förbehålla den mera krävande

tulltaxeringen åt kammarskrivarutbildade tjänstemän, anser jag liksom styrelsen,

att en dylik utvidgning av tullkontoristkurserna icke bör vidtagas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag, att den i tullkontoristkurserna bedrivna

undervisningen i ämnet varukännedom jämte tulltaxans tillämpning

fördjupas och utvidgas till att omfatta även andra varuslag, som kunna anses

mindre krävande att tulltaxera men som ännu icke blivit föremål för

undervisning i nämnda kurser. I detta sammanhang vill jag framhålla, att

det synes även mig önskvärt, att tulltjänsteman, som med vissa högre betyg

genomgått tullkontoristkurs, må utan hinder av eljest gällande kompetenskrav

kunna vinna inträde i kammarskrivarkurs. Vad slutligen angår de sakkunnigas

förslag örn anordnande av en kortare kurs i författningskunskap

för utbildning av kansliskrivare och kanslibiträden, har detta förslag framför

allt motiverats därmed, att sådana tjänstemän skulle användas för handläggning

av tullagerärenden m.fl. göromål. Emellertid skulle enligt generaltullstyrelsens

förslag, till vilket jag anslutit mig, tullagergöromålen utföras av

tullkontorister med hjälp av lämplig biträdespersonal. Det synes mig vid

sådant förhållande saknas tillräcklig anledning att inrätta dylika kurser.

Tullanstalt i Köping.

Beträffande den i det föregående omförmälda frågan om inrättande av

tullanstalt i Köping torde jag härefter få lämna följande redogörelse.

I en till generaltullstyrelsen ställd skrift har hamnstyrelsen i Köping gjort

framställning örn anordnande av tullkammare i sagda stad. Hamnstyrelsen

har därvid framhållit, bland annat, att, efter det stadens nyanlagda djuphamn

öppnats för trafik den 1 juli 1932, rörelsen i hamnen snabbt utvecklats. Sålunda

hade år 1933 lossats 44,356 ton, varav 43,400 ton från utrikes ort,

samt lastats 37,881 ton. Under år 1934 hade i hamnen lossats 71,911 ton,

varav 62,456 ton från utrikes ort, samt lastats 114,759 ton. Importen hade

till största delen utgjorts av kol och koks, nämligen 32,429 ton år 1933 och

49,545 ton år 1934. I övrigt hade importerats kraftfoder, lera och skrot samt

tack- och valsjärn. Exporten till utrikes ort hade utgjorts huvudsakligen av

malm och slig, fältspat, papper, hö och halm, maskiner m. m. samt tackjärn.

Härav hade exporterats 29,597 ton under år 1933 och 88,215 ton under år

1934. Under sistnämnda år hade vidare exporterats 11,671 kbm sågat virke.

Tullbevakningskostnaderna för det till Köping direkt importerade godset

bleve mycket höga. Dessa kostnader skulle genom tullkammares inrättande

i staden nedbringas till förmån för trafikanterna och för hamnens utveckling.

I en till generaltullstyrelsen senare inkommen skrift har hamnstyrelsen

hemställt om beviljande av tullagerrätt vid den ifrågasatta tullkammaren i

Köping.

På generaltullstyrelsens anmodan hava länsstyrelsen i Västmanlands län,

tullkammaren i Västerås samt handelskammaren för Örebro och Västmanlands

län avgivit yttranden över hamnstyrelsens framställning. Vidare har

Kohlsva jernverks aktiebolag i en till generaltullstyrelsen inkommen skrivelse

utvecklat vissa synpunkter på frågan. Sedan generaltullstyrelsen upptagit

spörsmålet till behandling i sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag

till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937, har

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95• 37

slutligen kommerskollegium den 31 oktober 1935 i ärendet avgivit infordrat

utlåtande.

Länsstyrelsen i Västmanlands lån har förordat inrättande av en tullstation

i Köping. Då kolonialvaror icke fördes över Köpings hamn, ansåge länsstyrelsen

nämligen de praktiska förutsättningarna saknas för inrättande av

tullkammare med tullagerrätt.

Tullkammaren i Västerås har bland annat framhållit, att det från tullbevakningssynpunkt

skulle vara till avsevärt gagn, om stadigvarande tillsyn

över trafiken inom Köpings vidsträckta hamnområde jämte närgränsande

vatten upprättades. Huruvida tillräcklig trafik av sådan beskaffenhet, som

kunde motivera kravet på anordnade av tullkammare i Köping, vöre att

påräkna, undandroge sig dock säkert bedömande. I Köping och kringliggande

bygd funnes visserligen en livlig industri, men denna hade icke i

någon högre grad begagnat sig vare sig av möjligheten att erhålla restitution

av tull för varor, som använts vid framställning av exportvaror, eller

av möjligheten att direkt importera utländska varor. Någon grosshandelsfirma,

som kunde tänkas hava behov av tullnederlagsrätt, funnes icke i

Köping.

Tullkammaren har ifrågasatt, att endast tullstation skulle inrättas i Köping,

därvid kammaren emellertid tillstyrkt transitupplags- och tullnederlagsrätt

för denna anstalt.

Handelskammaren för örebro och Västmanlands län har tillstyrkt hamnstyrelsens

framställning. Likaså har Kohlsva jernverks aktiebolag understött

densamma.

För egen del har generaltullstyrelsen anfört följande:

Den förebragta utredningen finner styrelsen giva vid handen, att utrikestrafiken

i Köping efter djuphamnens tillkomst nått en sådan utveckling, att

inrättande av en tullanstalt i Köping skulle vara till verkligt gagn för staden

och dess uppland. Trafiken i Köpings hamn synes även vara av den

omfattning, att stadigvarande uppsikt från tullverkets sida över hamnen och

angränsande vatten är behövlig. Den utrikes fartygstrafiken i Köping är

till sin omfattning fullt jämförlig med motsvarande trafik vid flertalet fasta

tullstationer och några av de minsta tullkamrarna. Däremot är godstrafiken

från utrikes ort till Köping, såvitt framgår av de i ärendet meddelade

uppgifterna, för närvarande icke av beskaffenhet att påkalla inrättande av

tullkammare i staden. I vad mån inrättande av en tullkammare med transitupplags-

och tullnederlagsrätt skulle leda till, att tullpliktigt gods, som nu

tullklareras å andra platser, skulle i stället antingen direkt importeras till

Köping eller efter omlastning vid annan tullplats transiteras till Köping

och där tullklareras. undandrager sig ett säkert bedömande. Tullstationernas

befogenhet i fråga örn tullklarering skiljer sig emellertid numera icke

så väsentligt från tullkamrarnas och, därest transitupplags- och tullnederlagsrätt

jämlikt 171 § tullstadgan bevibas för tullstation, blir skillnaden med avseende

ä befogenheten ännu mindre. Enligt av generaltullstyrelsen med stöd

av 37 § tullstadgan meddelad föreskrift i 4 § tullordningen må nämligen vid

tullstation lossning eller annat avlämnande för tullklarering av från utlandet

inkommande gods äga rum, såvida icke distrikttullanstalten, i förevarande

fall tullkammaren i Västerås, förklarar godset vara av beskaffenhet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

att ej utan vidtagande av särskilda anordningar kunna betryggande tullklareras

annorstädes än vid tullkammaren. Enligt tullordningen må emellertid

efter särskilt tillstånd lossning eller annat avlämnande för tullklarering

ske vid tullstation i större utsträckning än nu sagts. I dylikt fall plägar

tjänsteman från tullkammaren beordras avresa till tullstationen och där

verkställa tullklareringen. Kostnaden för sådan resa har varuemottagaren

att vidkännas. På grund av berörda bestämmelser samt de i 180 § tullstadgan

meddelade föreskrifterna om transitering, skulle gods, som för närvarande

tullklareras i Trälleberg, Göteborg eller andra tullplatser och därefter

med bantåg och fartyg försändas till Köping eller trakten däromkring,

kunna i stället direkt försändas till Köping och där tullklareras, även om

endast tullstation inrättades i staden. I vad mån det skulle bliva erforderligt,

att tullklarering vid en blivande tullstation i Köping verkställdes av

vid tullkammaren i Västerås anställd tjänsteman med kammarskrivarutbildning,

beror på vilka varuslag, som skulle förekomma till tullklarering vid

stationen. Tullklarering av postpaket skulle däremot icke komma att äga

rum i Köping, för den händelse endast tullstation anordnades därstädes, utan

skulle sådana paket, adresserade till Köping, fortfarande tullklareras i

gränsort, en omständighet som emellertid får anses vara av ringa betydelse

vid bedömande av frågan, huruvida en tullkammare i staden behöves eller

icke.

Genom anordnande i Köping av en tullstation med transitupplags- och

tullnederlagsrätt skulle, sedan tullstationen under någon tid varit i verksamhet,

erfarenhet kunna vinnas örn de slag av gods, för vilka Köping vore den

naturliga importorten, och mera fasta hållpunkter erhållas för bedömande

av behovet av tullkammare därstädes. Styrelsen anser sig därför för närvarande

kunna förorda, att allenast tullstation med transitupplags- och tullnederlagsrätt

anordnas i Köping. Såsom villkor för inrättande av tullstation

i staden torde, på sätt tidigare skett i liknande fall, böra föreskrivas,

att staden tillhandahåller tullverket erforderliga lokaler jämte behövliga

möbler och inventarier.

Generaltullstyrelsen har vidare framhållit, att beslut örn anställande av

för stationen erforderlig personal, förslagsvis en föreståndare i tullmästares

tjänstegrad samt två tullvakter, borde meddelas först sedan det visat sig,

att de för stationens inrättande bestämda villkoren blivit av staden fullgjorda.

Styrelsen föreslår, att avlöningarna till nämnda personal tills vidare

skola utgå av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

För ändamålet kunde 1 extra ordinarie tullvakt överflyttas från tullkammaren

i Västerås och nyanställningen alltså begränsas till 1 extra ordinarie

tullmästare och 1 extra ordinarie tullvakt.

Slutligen har kommerskollegium anfört följande:

Såsom närmare framgår av den av generaltullstyrelsen förebragta utredningen

har utrikestrafiken i Köping undergått en betydande ökning, sedan

den nuvarande djuphamnen öppnades för trafik. Det är givetvis en stor

nackdel för denna trafik att icke hava tillgång till en tullanstalt på platsen.

Ur synpunkten av de intressen, kollegium har att företräda, vill kollegium

därför tillstyrka, att en sådan anstalt inrättas. Vad beträffar valet mellan

tullkammare och tullstation synes det såsom generaltullstyrelsen framhållit

vara lämpligt, att till en början en tullstation med transitupplags- och tullnederlagsrätt

anordnas och att sålunda med prövningen av frågan om in
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

39

rättande av en tullkammare på platsen får anstå, tills större erfarenhet vunnits

rörande behovet av en sådan tullanstalt.

För min del biträder jag generaltullstyrelsens i ämnet framställda, av kommerskollegium

tillstyrkta förslag. Jag förordar alltså, att en tullstation med

transitupplags- och tullnederlagsrätt må från och med den 1 juli 1936 tillsvidare,

intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, vara inrättad i Köping.

Såsom villkor för inrättandet av ifrågavarande tullstation bör föreskrivas,

att Köpings stad enligt av generaltullstyrelsen meddelade närmare bestämmelser

kostnadsfritt tillhandahåller tullverket för tullstationen erforderliga

expeditions- och vaktlokaler samt möbler och inventarier ävensom behövliga

varumagasin. Mot styrelsens beräkningar av för stationen erforderlig

personal har jag ej funnit anledning till erinran. Sedan riksdagen fattat

beslut i anslagsfrågan, torde jag få underställa Kungl. Majit slutligt förslag

till beslut i ämnet.

Förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens personalorganisation.

Jag övergår nu till föreliggande förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens

nuvarande personalorganisation och torde därvid inledningsvis få

återgiva vissa av generaltullstyrelsen gjorda uttalanden angående trafikens

nuvarande storlek samt omfattningen av tullverkets arbete. Generaltullstyrelsen

har framlagt sifferuppgifter för vart och ett av åren 1929—1934

rörande utrikes fartygs- och godstrafiken, tulltaxeringsarbetet och vissa viktigare

kamerala göromål ävensom uppbörden vid centraltullkamrarna och

tullkamrarna. Under åberopande av dessa uppgifter — beträffande vilka

jag hänvisar till handlingarna — har styrelsen framhållit, att trafiken under

år 1934 ganska väsentligt ökats vid jämförelse med åren 1932 och 1933.

Däremot hade densamma, yttrar styrelsen, beträffande vissa viktigare grenar

av tullverkets arbete vid jämförelse med åren 1929—1931 icke obetydligt

minskats. Då trafikens omfattning år 1934 vid jämförelse med år 1929 sålunda

i väsentliga avseenden visade minskning eller endast obetydlig ökning,

syntes den ganska avsevärda trafikstegring, som otvivelaktigt inträtt under

år 1934 vid jämförelse med några av de närmast föregående åren, icke i och

för sig motivera inrättande av något större antal nya tjänster å ordinarie

stat. Däremot hade efter år 1929 flera omständigheter tillkommit, vilka

medfört, att tullverkets arbete ökats. Sålunda hade på grund av under senare

år till jordbruksnäringens stödjande genomförd beskattning av vissa

tullfria varor tullklareringen av dessa blivit betydligt mera arbetskrävande

än förut. Tulltaxeringsgöromålen toge även mera tid i anspråk genom åtskilliga

under senare tid vidtagna åtgärder med avseende å varuinförseln,

såsom clearingen samt den obligatoriska märkningen av vissa varor. Jämväl

i fråga örn bevakningstjänsten hade ytterligare tjänsteuppgifter tillkommit

genom regleringsåtgärder av olika slag med avseende å importen och

exporten. De i vissa städer betydligt utvidgade hamnområdena hade krävt

ökad bevakningspersonal och ökad tillsyn över denna från befälets sida.

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Nu berörda förhållanden framginge i viss mån därav att, ehuru trafiken vid

jämförelse med år 1929 i stort sett minskats, antalet befattningshavare vid

lokaltullförvaltningen varit något större år 1934 än år 1929. Ändock hade

på de större tullplatserna trafiken icke saknat anledning till klagomål över

alltför lång väntetid vid behandlingen av inkommande gods.

Beträffande generaltullstyrelsens förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens

personaluppsättning må härefter anföras följande.

Tullkontrollörer.

överkvalifikationssakkunniga hava i sitt förberörda betänkande föreslagit,

att 6 tullkontrollörstjänster skulle ersättas med tjänster i lägre lönegrad, att

3 tullkassörstjänster skulle utbytas mot tullkontrollörstjänster samt att 15 tullkontrollörstjänster

skulle nyinrättas för att åstadkomma en av de sakkunniga

ifrågasatt skärpning av tulltaxeringskontrollen. Antalet tullkontrollörstjänster

skulle härigenom ökas från nuvarande antal lil till 123.

Generaltullstyrelsen har icke biträtt de sakkunnigas förslag om utbyte av

3 tullkassörstjänster mot 3 tullkontrollörstjänster men har däremot i likhet

med de sakkunniga funnit nödvändigt, att tulltaxeringskontrollen skärpes.

Den ståndpunkt, som styrelsen i sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas

betänkande intagit i fråga örn kontrollgöromålens fördelning och

anordnande, skulle medföra behov av större antal tullkontrollörstjänster än

vad de sakkunniga ifrågasatt. För ändamålet anser styrelsen ytterligare

16 kontrollörer krävas utöver det antal av 15, som av de sakkunniga föreslagits.

Antalet tullkontrollörstjänster skulle härigenom ökas till 136. Innan

en ändrad organisation av tulltaxeringsarbetet i enlighet med de sakkunnigas

förslag med av styrelsen föreslagna jämkningar helt kunde överblickas,

har styrelsen emellertid ansett sig böra stanna vid att föreslå en ökning av

det nuvarande antalet kontrollörer med 18. Härjämte har styrelsen funnit

erforderligt, att i enlighet med ett av tulldirektören i Slockholm avgivet förslag

en ny tullkontrollörstjänst inrättas vid tullförvaltningen i Stockholms

frihamn. Innehavaren av denna tjänst skulle hava att närmast under tullförvaltaren

i frihamnen utöva befäl över tullbevakningspersonalen därstädes.

För närvarande utövas, framhåller styrelsen, detta befäl av en kammarskrivare.

Med hänsyn till att rörelsen i frihamnen vore stadd i snabb tillväxt

och då det vore av synnerlig vikt, att bevakningsanordningarna i frihamnen

fungerade effektivt, har styrelsen ansett, att befälet över bevakningspersonalen

i frihamnen och tillsynen över bevakningsanordningarna därstädes borde

utövas av en tjänsteman i tullkontrollörs grad.

Antalet tullkontrollörstjänster skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag

ökas med 19 till 130.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har på anförda skäl avstyrkt

ökning av antalet tullkontrollörstjänster utöver vad överkvalifikationssakkunniga

tänkt sig.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i anledning av vad generaltullstyrelsen

föreslagit i avseende å ökad kontroll av tulltaxeringsarbetet och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

41

därav föranledd ökning av antalet kontrollörsbefattningar icke funnit anledning

till annan erinran, än att nämnden ansett sig böra ifrågasätta, om icke

en del av de med kontrollen förenade arbetsuppgifterna vore av beskaffenhet

att utan olägenhet kunna överlåtas på befattningshavare i något lägre

lönegrad än B 21. Lönenämnden har emellertid i frågans nuvarande läge

icke ansett sig böra påyrka ändring i generaltullstyrelsens förslag.

Slutligen har styrelsen för Sveriges allmänna tillit jänstemannaf förening

framhållit, att den av generaltullstyrelsen för ernående av förstärkt kontroll

begärda ökningen med 18 tullkontrollörer måste anses vara ett absolut minimum.

Med hänsyn såväl till statens fiskaliska intressen som till angelägenheten Departementsur

allmänhetens synpunkt av en rättvis och riktig beskattning är det otvi- chefen
velaktigt

av stor betydelse, att tillräckligt antal tjänstemän står till buds för

kontroll av tulltaxeringsarbetet. I särskilt hög grad gäller detta vid det nu i

regel tillämpade tulltaxeringssystemet, enligt vilket tulltaxeringen vid varje

expedition verkställes av en enda, självständigt arbetande tjänsteman. I betraktande

härav torde den nuvarande ordningen icke kunna anses ur kontrollsynpunkt

tillfredsställande. Bådande brist på personal har nämligen

medfört, att den kontrollerande tjänstemannen i vissa fall måst övervaka

ett så stort antal expeditioner, att kontrollens effektivitet blivit otillräcklig.

För andra expeditioner har icke någon kontrollör kunnat placeras, och

i vissa fall hava kontrolltjänstemännen själva måst omhänderhava tulltaxeringsarbetet.

Enligt vad som meddelats från generaltullstyrelsen saknas ej

heller exempel på felaktiga tulltaxeringar, vilka i avsevärd utsträckning

torde vara att tillskriva bristande kontroll. Med hänsyn härtill har jag ansett

mig böra tillstyrka en utökning av personalen inom kontrollörsgraden

i den omfattning generaltullstyrelsen för kontrollens skärpning föreslagit,

d. v. s. med 18 tjänstemän. Däremot synes mig förslaget om inrättande av

ny tullkontrollörstjänst vid Stockholms frihamn icke böra för närvarande

föranleda åtgärd.

Enligt vad jag sålunda förordat skulle antalet tullkontrollörer bestämmas

till 129.

Lönenämndens uttalande örn möjligheten att för viss del av kontrollarbetet

anlita befattningshavare i lägre lönegrad än B 21 synes icke i detta sammanhang

böra föranleda åtgärd.

T ullkassörer.

Antalet tullkassörstjänster å ordinarie stat har generaltullstyrelsen, i överensstämmelse

med sitt yttrande över överkvalifikationssakkunnigas betänkande,

upptagit lill 3. Återstående 12 tullkassörstjänster skulle enligt styrelsens

förslag ersättas med tulluppbördsmanstjänster i lönegraden B 15.

Då emellertid icke någon av de nuvarande tullkassörerna kunde med säkerhet

beräknas avgå från tjänsten före den 1 juli 1936, har styrelsen upptagit

12 tullkassörer i lönegraden B 18 å övergångsstat.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements- Med åberopande av vad jag i det föregående yttrat vid behandlingen av

chefen. frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket tillstyrker jag bifall

till styrelsens nu ifrågavarande förslag.

Kammarskrivare.

överkvalifikationssakkunniga hava ifrågasatt indragning av 47 å ordinarie

stat upptagna kammarskrivartjänster och alltså beräknat antalet ordinarie

kammarskrivare till (385 — 47 =) 338. De sakkunniga hava vidare framhållit,

att — med utgångspunkt från att fyra års effektiv tjänstgöring efter genomgången

kurs borde föregå utnämning till befattning såsom ordinarie

kammarskrivare samt under förutsättning av en årlig avgång från kammarskrivargruppen

av omkring 20 man — teoretiskt sett borde finnas 75 å 80 ickeordinarie

kammarskrivare. Under de närmaste 12—15 åren borde dock antalet

icke-ordinarie kammarskrivare beräknas till omkring 60 man.

Reservanterna föreslå, att 186 kammarskrivartjänster successivt utbytas

mot tjänster i lägre grader.

Generaltullstyrelsen har anfort, att enligt styrelsens mening möjlighet till

en ännu längre gående minskning av antalet kammarskrivartjänster än överkvalifikationssakkunniga

ifrågasatt förelåge genom utbyte av dylika befattningar

mot tullkontoristtjänster. Inom styrelsen hade därför verkställts undersökning

rörande det antal, varmed de ordinarie kammarskrivartjänsterna

med tillämpning av de i styrelsens yttrande över överkvalifikationssakkunnigas

betänkande angivna grunderna för arbetsfördelningen skulle kunna minskas.

Denna undersökning hade givit till resultat att, under förutsättning

att den vid behandlingen av styrelsens avlöningsstat föreslagna, för tullverkets

huvudlaboratorium avsedda tullkontrollörstjänsten inrättades, 68 kammarskrivartjänster

men i annat fall 67 dylika tjänster skulle kunna indragas.

Antalet ordinarie kammarskrivare har med hänsyn härtill av styrelsen beräknats

till (385 — 68 =) 317. Av de till indragning föreslagna 68 kammarskrivartjänsterna

beräknar styrelsen 30 vara vakanta vid utgången av juni

månad 1936. På grund härav har styrelsen upptagit endast återstående 38

tjänster pa övergångsstat. Beträffande icke-ordinarie kammarskrivare har

styrelsen framhållit, att nyanställning av sådan personal borde ske uteslutande

med hänsyn till det föreliggande personalbehovet. För nästa budgetår beräknar

styrelsen antalet extra ordinarie kammarskrivare till 31 samt antalet

extra kammarskrivare till 49, varav emellertid 24 skulle vara anställda under

allenast 10 månader av samma budgetår. Då planen för användningen av

icke-ordinarie personal under innevarande budgetår upptager 29 extra ordinarie

kammarskrivare och 1 extra kammarskrivare under hela budgetåret

samt 23 extra kammarskrivare under 3 månader av året, innebär styrelsens

förslag, att för budgetåret 1936/1937 avlöningsmedel böra beräknas

för, utöver i sagda plan angivna antal, dels 2 extra ordinarie kammarskrivare

och 24 extra kammarskrivare under hela budgetåret, dels ock 1 extra kammarskrivare

under 10 månader och 23 extra kammarskrivare under 7 månader

av budgetåret.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

43

Styrelsen för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har uttalat betänkligheter

mot en så omfattande indragning av ordinarie kammarskrivartjänster

som den generaltullstyrelsen förordat, samt framhållit, att en ökning

av den icke-ordinarie kammarskrivarkåren jämsides med en minskning av

antalet ordinarie kammarskrivare kunde medföra ett återförande av den

icke-ordinarie kårens befordringsmöjligheter till de synnerligen svåra förhållanden,

som tidigare rått härutinnan. Styrelsen har dock icke motsatt sig

den föreslagna indragningen.

Antalet ordinarie kammarskrivare vid lokaltullförvaltningen utgör för när- Departementsvarande

385, medan antalet icke-ordinarie kammarskrivare vid utgången av chefen.

innevarande budgetår synes kunna beräknas till 56.

Enligt de sakkunnigas förslag borde antalet ordinarie kammarskrivare bestämmas

till 338 och antalet icke-ordinarie kammarskrivare, såvitt angår den

närmare framtiden, till omkring 60. Sammanlagda antalet ordinarie och

icke-ordinarie kammarskrivare borde alltså enligt de sakkunniga för nästa

budgetår bestämmas till i runt tal 400.

Generaltullstyrelsen har föreslagit å ena sidan minskning av den ordinarie

kammarskrivarpersonalen med 68 till 317 men å andra sidan ökning av

icke-ordinarie kammarskrivarnas antal vid utgången av löpande budgetår

med 24 till 80. Sammanlagda antalet kammarskrivare borde alltså även enligt

generaltullstyrelsen bestämmas till omkring 400. Anmärkas må, att den

av generaltullstyrelsen ifrågasatta ökningen av antalet icke-ordinarie kammarskrivare

sammanhänger därmed att en nu pågående kammarskrivarkurs

avslutas i augusti innevarande år.

Såsom framgår av vad sålunda anförts har generaltullstyrelsen, oaktat

styrelsens förslag till arbetsfördelning borde föranleda en längre gående

minskning av antalet kammarskrivartjänster än det av de sakkunniga framlagda

förslaget, likväl för nästa budgetår räknat med i stort sett samma antal

kammarskrivare som de sakkunniga. Vid bedömandet av styrelsens ståndpunkt

härutinnan bör emellertid beaktas dels vad nyss anförts angående

avslutandet inom kort av en pågående kammarskrivarkurs, dels ock att de

icke-ordinarie kammarskrivarnas antal kommer att under de närmaste åren

successivt nedgå högst väsentligt på grund av befordringar till ledigblivande

ordinarie tjänster. Sålunda skulle, därest icke nyantagning under tiden äger

runi, sagda antal vid utgången av budgetåret 1937/1938 enligt verkställda beräkningar

hava minskats till omkring 40. Vid sådant förhållande bar jag

ansett mig böra biträda styrelsens förslag, vad angår den icke-ordinarie

kammarskrivarpersonalens storlek under nästa budgetår.

Vidkommande de ordinarie kammarskrivarna förordar jag — under erinran

att jag i det föregående tillstyrkt styrelsens förslag örn inrättande av en

ny tullkontrollörstjänst vid huvudlaboratoriet — att dessas antal minskas

med 68 till 317. Generaltullstyrelsen har beräknat att 30 av de av styrelsen

till indragning föreslagna 68 kammarskrivartjänsterna skulle vara vakanta

vid utgången av juni månad 1936 och på grund härav uppfört återstående 38

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

Departementschefen
-

Departements
chefen.

tjänster på övergångsstat. Enligt numera vunnen erfarenhet kan, vid bifall

till vad jag i det föregående förordat angående inrättandet av nya tullkontrollörstjänster,

antalet vid ingången av nästkommande budgetär vakanta

kammarskrivartjänster beräknas väsentligt högre. Vid verkställd undersökning

har befunnits, att med hänsyn härtill antalet tjänster å övergångsstat

kan, utan åsidosättande av nödvändig försiktighet, begränsas till 25. Av vad

tidigare anförts framgår, att denna övergångsstat kan inom kort avvecklas.

Tulluppbördsman.

I enlighet med vad generaltullstyrelsen anfört i yttrandet över överkvalifikationssakkunnigas

betänkande har styrelsen å ordinarie stat upptagit 26

tulluppbördsmanstjänster. Av dessa skulle 12 få tillsättas endast i den mån

motsvarande antal tullkassörer å övergångsstat avginge från sina befattningar.

Återstående 14 tulluppbördsman skulle få tillsättas endast i den mån

motsvarande antal kammarskrivare å övergångsstat avginge från sina befattningar.

För nästa budgetår borde med hänsyn härtill icke beräknas medel

till avlöning av tulluppbördsman.

Under åberopande av vad jag i det föregående yttrat vid behandlingen av

frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket tillstyrker jag bifall

till styrelsens nu ifrågavarande förslag.

Tullkontorister.

Antalet ordinarie tullkontoristtjänster utgör för närvarande 98.

överkvalifikationssakkunniga hava föreslagit en ökning av dessa tjänsters

antal med 14 till 112.

Enligt reservanternas förslag skulle 137 nya tullkontoristtjänster inrättas.

Generaltullstyrelsen har, enligt vad den föregående redogörelsen utvisar,

ansett att vissa göromål, vilka nu utföras och enligt överkvalifikationssakkunnigas

förslag fortfarande skulle förrättas av kammarskrivare eller till

vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle användas bevakningspersonal eller

befattningshavare i biträdesgraderna, i stället böra fullgöras av tullkontorister.

I anslutning härtill har styrelsen föreslagit att, utöver vad de sakkunniga

förutsatt, ytterligare 40 tullkontoristtjänster skulle inrättas. Av

dessa borde 24 hållas vakanta, så länge motsvarande antal kammarskrivare

kvarstode å övergångsstat, varför för nästa budgetår medel borde beräknas

för endast 30 nya tullkontoristtjänster.

För min del biträder jag styrelsens förslag örn uppförande å ordinarie stat

av ytterligare (14 + 40) 54 tullkontoristtjänster. Totala antalet dylika tjänster

skulle alltså utgöra 152. Av dessa lära, med den ståndpunkt jag intagit

beträffande antalet kammarskrivare å övergångsstat, allenast 11 behöva hållas

vakanta i avbidan på avgång av kammarskrivarpersonal från övergångsstat.

Å avlöningsstaten för nästa budgetår böra i enlighet härmed medel beräknas

för 43 nya tullkontoristtjänster.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

45

Bevcikningspersonal.

I fråga örn tjänstemän avsedda för den egentliga bevakningstjänsten å

tullplatserna innebär, såsom i det föregående angivits, generaltullstyrelsens

förslag till arbetsfördelning ett överflyttande från nämnda personal dels av

vissa tulltaxeringsgöromål till tullkontorister, dels av vissa kontorsgöromål

till tullkontorister och biträdespersonal, dels ock av vissa uppassningsgöromål

till kontorsvakter. I sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas

betänkande, däri ifrågasatts indragning av 25 tulluppsyningsman-, 29 tillsyningsman-

samt 9 ordinarie och 6 icke-ordinarie tullvakttjänster, har

styrelsen framhållit, att den omständigheten att ett visst antal bevakningstjänstemän

sålunda skulle ersättas med annan personal icke skäligen borde

medföra någon minskning i antalet ordinarie bevakningstjänster, särskilt

som den otillfredsställande proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

bevakningstjänstemän borde utjämnas. Genom att ett visst antal ordinarie

tjänstemän, som hittills sysselsatts nied tulltaxeringsarbete, kontors- eller

uppassningsgöromål, lösgjordes för bevakningstjänst, borde emellertid, anför

styrelsen vidare i nyssnämnda sammanhang, antalet icke-ordinarie tjänstemän

kunna i motsvarande mån minskas.

I sitt förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för nästkommande

budgetår har generaltullstyrelsen i enlighet härmed icke ifrågasatt minskning

i antalet ordinarie bevakningstjänstemän. Däremot har styrelsen föreslagit,

att de nuvarande tillsyningsmanstjänsterna skulle utbytas mot tulluppsyningsmanstjänster

samt att 200 av de nuvarande icke-ordinarie tullvakterna

skulle uppföras på ordinarie stat. Jag återkommer strax till dessa

båda förslag. Beträffande den icke-ordinarie bevakningspersonalen har generaltullstyrelsen

ansett försiktigheten bjuda att för nästkommande budgetår

räkna med en minskning av endast 212 tjänster, motsvarande dels de 200 å

ordinarie stat nvuppförda tullvakterna och dels 12 nyinrättade icke-ordinarie

kontorsvaktbefattningar.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har mot styrelsens förslag

anfört, att den ifrågasatta stora ökningen av antalet tullkontorister skäligen

borde föranleda viss indragning av bevakningspersonal.

Vad angår förslaget örn utbyte av de nuvarande tillsyningsmanstjänsterna

mot tullu ppsyningsmanstj anst

e r, till vilket jag nu övergår, har generaltullstyrelsen — efter en närmare

redogörelse för tidigare vidtagna anordningar och framkomna förslag

beträffande bevakningsgöromålens fördelning på olika grader av bevakningspersonal

— framhållit, att erfarenheten bekräftat, att bevakningsgöromålen

icke kunde så uppdelas, att tre tjänstegrader, envar avsedd huvudsakligen

för en särskild grupp av göromål, vore erforderliga. De uttalanden

i fråga örn uppdelning av bevakningsgöromålen i mera eller mindre

kvalificerade sådana, som tidigare gjorts och på vilka beräkningen av antalet

tjänstemän i de olika graderna grundats, måste också till följd av sedermera

inträdda förhållanden anses hava väsentligen förlorat sin giltighet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Smugglingens ökade omfattning med därav föranledd skärpt lagstiftning

mot olovlig varuinförsel och mot olovlig befattning med spritdrycker och

vin hade medfört, att bevakningen av kajer och fartyg samt visitationsförrättningar

av olika slag numera måste tillmätas större betydelse och ställa

betydligt ökade krav på personalens duglighet än förut. Även borde framhållas

den fara för liv och lem, för vilken den till sådan tjänstgöring beordrade

personalen icke sällan vore utsatt. De befogenheter att på eget ansvar

verkställa beslag, anhålla personer och förrätta kroppsvisitation samt i särskilda

fall även husrannsakan, vilka enligt den nya lagstiftningen tillkomme

bevakningspersonalen även i den lägsta tjänstegraden, vore vidare av sådan

art, att motsvarighet härtill helt visst icke förefunnes beträffande personal

i samma lönegrader vid andra med tullverket jämförliga verk.

Styrelsen anser med hänsyn till vad sålunda anförts samt jämväl av vissa

lönetekniska skäl en minskning av antalet tjänstegrader för bevakningstjänsten

vara starkt motiverad. Lämpligast borde enligt styrelsens mening minskningen

genomföras genom sammanslagning av tillsyningsmansgraden (B 6)

med tulluppsyningsmansgraden (B 8).

övergången från tillsyningsmans- till tulluppsyningsmanstjänst har styrelsen

tänkt sig skola ske i den ordning, att det stora flertalet tillsyningsman

utan föregående anslag och ansökning konstitueras till tulluppsyningsman.

Det återstående antalet, förslagsvis beräknat till 60, utgörande tillsyningsman

som av olika anledningar icke böra ifrågakomma till uppfattning

i den högre lönegraden, skulle antingen kunna av styrelsen förflyttas till

tullvakttjänster med bibehållande av avlöningsförmåner och tjänstetitel eller

ock uppföras å övergångsstat, varvid ett motsvarande antal tullvakttjänster

skulle hållas vakanta. Av dessa alternativ har styrelsen funnit sig böra

förorda det senare.

Styrelsen har slutligen hemställt om meddelande av särskilda bestämmelser

i fråga örn rätt för tillsyningsman, som konstitueras att vara tulluppsyningsman,

att i och för placering i löneklass tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöringstid.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har ansett, att i avbidan

på en rationalisering av bevakningstjänsten den av styrelsen förslagna ändrade

fördelningen av tjänstegraderna borde tills vidare anstå.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har beträffande generaltullstyrelsens

ifrågavarande förslag anfört följande:

Enligt lönenämndens mening kunna tillräckliga- skäl icke anses föreligga

för den föreslagna åtgärden att ersätta samtliga tillsyningsmanstjänster med

tulluppsyningsmansbefattningar. Även om vissa av de arbetsuppgifter, som

för närvarande ankomma på tillsyningsmän, på sätt generaltullstyrelsen framhållit,

kunna anses vara mera kvalificerade än tidigare, lärer denna omständighet

icke kunna åberopas som stöd för en uppflyttning av samtliga tillsyningsmansbefattningar

till 8:e lönegraden som tulluppsyningsman. Den

övervägande delen av tillsyningsmännens åligganden kan nämligen enligt

lönenämndens mening icke anses vara av den kvalificerade beskaffenhet, att

en allmän uppflyttning av dessa tjänster i högre lönegrad är påkallad. Ej

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

47

heller kan lönenämnden finna det vara rimligt att av lönetekniska skäl vidtaga

det ifrågasatta utbytet av tillsyningsmän mot tulluppsyningsman.

Lönenämnden anser sig därjämte böra uttala, att ett genomförande av den

sålunda föreslagna uppflyttningen i 8:e lönegraden av tillsyningsmanstjänsterna

säkerligen skulle komma att medföra liknande krav på förbättrad löneställning

för andra personalgrupper i motsvarande löneställning, t. ex. inom

kommunikationsverken.

Därest emellertid generaltullstyrelsens föreliggande förslag skulle, helt eller

delvis, vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall, anser sig lönenämnden

böra uttala, att tillräckliga skäl icke synas föreligga för medgivande av en

särskild lönetursrätt.

Ledamoten av lönenämnden, tullkontoristen Reinman, har ansett generaltullstyrelsens

förslag örn tillsyningsmansgradens avveckling väl befogat och

förtjänt av genomförande.

Ifrågavarande förslag har jämväl tillstyrkts av svenska tullmannaförbundets

styrelse.

Antalet ordinarie tulluppsyningsman, tillsyningsmän och tullvakter uppgår

för närvarande till 1,406, medan antalet icke-ordinarie tullvakter enligt

den av generaltullstyrelsen framlagda, av Kungl. Majit godkända planen

för dispositionen under innevarande budgetår av anslagsposten till grundavlöningar

till icke-ordinarie personal skall utgöra omkring 410. Såsom

förut angivits, har generaltullstyrelsen förordat en ändrad proportion mellan

antalet ordinarie och icke-ordinarie bevakningstjänstemän genom inrättande

av 200 nya ordinarie tullvakttjänster. Till stöd

härför anför styrelsen:

Den ogynnsamma proportionen mellan den ordinarie och den icke-ordinarie

personalens antal har medfört, att tjänstgöringstiden vid befordran till

tullvakt för närvarande är oskäligt lång eller omkring 11 år. En jämförelse

med motsvarande förhållanden vid ett annat statens verk, nämligen postverket,

utvisar betydligt bättre proportion mellan den ordinarie och den ickeordinarie

personalen. Enligt från postverket inhämtad upplysning utgör antalet

icke-ordinarie brevbärare och brevbäraraspiranter 50Ö—600. Antalet

ordinarie brevbärare och expeditionsvakter vid postanstalterna samt tjänster

till och med 8:e lönegraden, till vilka dessa kunna erhålla befordran, utgör

3,490. Den icke-ordinarie personalens antal inom brevbärargraden utgör sålunda

endast omkring 14.3—17.2 procent av den ordinarie personalens antal.

Den effektiva tjänstgöringstiden före befordran till brevbärare utgör

för närvarande omkring 5 år. Genom inrättande av 200 nya tullvakttjänster

å ordinarie stat skulle tjänstgöringstiden för de icke-ordinarie tullvakterna

vid befordran till första ordinarie tjänst nedbringas från cirka 11 till omkring

7 år. Då vid befordran från extra ordinarie till ordinarie tullvakt

uppflyttning i allmänhet sker i närmast högre löneklass och skillnaden mellan

två ifrågakommande löneklasser inom den såsom genomsnittlig ansedda

ortsgruppen F utgör 150 kronor, skulle, frånsett den obetydliga skillnaden

i pensionsavdrag för ordinarie och extra ordinarie tullvakter, kostnaden för

berörda ökning av antalet ordinarie tullvakter uppgå till omkring 30,000

kronor.

I anslutning till förslaget örn avveckling av tillsyningsmansgraden föreslår

styrelsen, att 60 av de nya tullvakttjänsterna skulle få tillsättas endast i den

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements
chefen.

man motsvarande antal tillsyningsman å övergångsstat avginge från sina

befattningar. För nästkommande budgetår behövde medel därför beräknas

till endast 140 av de 200 nya tullvakttjänsterna.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har mot styrelsens förevarande

förslag beträffande bevakningspersonalen framhållit, bland annat,

att i avbidan på lösningen av frågan om en rationalisering av bevakningstjänsten

antalet ordinarie tjänster borde hållas nere.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i fråga örn antalet tullvakttjänster

uttalat, att anställningstiden för icke-ordinarie tullvakt före befordran

till första ordinarie tjänst syntes vara alltför lång och att det vore önskvärt,

om genom inrättande av ytterligare befattningar i tullvaktsgraden denna tid

kunde nedbringas.

Liksom generaltullstyrelsen anser jag anledning icke förefinnas att nu

vidtaga minskning i den ordinarie bevakningspersonalens sammanlagda antal.

Det synes mig i stället önskvärt, att ytterligare ett antal ordinarie tullvaktstjänster

nu inrättas i syfte att nedbringa den för närvarande alltför

långa tjänstgöringstiden före befordran till ordinarie tullvakttjänst. Mot det

av styrelsen föreslagna antalet —- 200 nya ordinarie tullvakttjänster — har

jag icke funnit anledning till erinran. Sammanlagda antalet ordinarie tullvakttjänster

skulle vid bifall härtill utgöra 309.

Däremot kan man hysa tvekan, om ej den överflyttning av göromål från

bevakningspersonal till andra personalgrupper, som enligt de av mig tillstyrkta

riktlinjerna för arbetsfördelningen skulle ske och som föranlett förslag

örn en icke oväsentlig ökning av antalet tullkontoristtjänster, rimligen

borde, såsom generaltullstyrelsen ifrågasatt i sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas

betänkande, medföra en minskning i det återstående antalet

icke-ordinarie tullvakter. Det må framhållas, att enligt en inom generaltullstyrelsen

verkställd, på förhållandena under år 1933 grundad beräkning

den av styrelsen tillstyrkta arbetsfördelningen borde föranleda minskning

av bevakningstjänstemännens antal med sammanlagt 43 samt användande

av ytterligare 12 kontorsvakter med icke-ordinarie anställning. Emellertid

kan, såsom ock av styrelsen framhållits, genomförandet av den ändrade arbetsfördelningen

endast ske successivt. Och vidare har, enligt vad styrelsen

upplyst, antalet icke-ordinarie tullvakter under sistförflutna budgetår på

grund av arbetsmängden måst icke oväsentligt överstiga det i planen för innevarande

budgetår beräknade antalet. Örn jag med hänsyn härtill icke vill

motsätta mig, att anslagsberäkningen för nästa budgetår grundas på en antagen

minskning av antalet icke-ordinarie tullvakter endast i den begränsade

omfattning generaltullstyrelsen föreslagit, anser jag mig dock samtidigt böra

understryka angelägenheten av att antalet icke-ordinarie tullvakler minskas

i görlig mån, allteftersom den ändrade arbetsfördelningen genomföres,

och alt alltså dylik personal icke kommer till användning i större utsträckning

än förhållandena påkalla.

Vidkommande slutligen generaltullstyrelsens förslag om utbyte av de nu
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

49

varande tillsyningsmanstjänsterna mot samma antal tulluppsyningsmanstjänster,

har jag ansett mig böra föreslå, att denna fråga ej nu upptages till

prövning av statsmakterna. Såsom framgår av vad allmänna civilförvaltningens

lönenämnd anfört, kan ett bifall till ifrågavarande förslag komma att

påverka löneställningen för andra personalgrupper inom statsförvaltningen.

Frågan synes med hänsyn härtill böra behandlas först i samband med en

allmän översyn av avlöningsbestämmelserna och lönegradsplaceringen för

statens befattningshavare. Jag har för avsikt att inom kort anmäla frågan

örn igångsättande av en dylik översyn. Även om jag alltså icke biträder förslaget

örn avveckling av tillsyningsmansgraden, har jag dock ansett påkallat,

att en uppfattning i viss begränsad omfattning av tillsyningsmanstjänster

till tulluppsyningsmanstjänster nu vidtages. Jag föreslår sålunda, att 100

tillsyningsman uppflyttas till tulluppsyningsman. Enligt inom generaltullstyrelsen

verkställd beräkning kan kostnaden härför uppskattas till 34,800

kronor för nästa budgetår. De nya tulluppsyningsmanstjänsterna böra placeras

å orter, där proportionen mellan tulluppsyningsman och tillsyningsman

är särskilt otillfredsställande eller där eljest särskilda skäl tala för inrättande

av tulluppsyningsmanstjänster.

Vid bifall till vad jag här förordat bör antalet tulluppsyningsman i personalförteckningen

för nästa budgetår upptagas till 572 och antalet tillsyningsman

till 725.

Någon vakanssättning av vissa tull vakttjänster behöver med den ståndpunkt

jag intagit icke ske.

Kansliskrivare.

Personalförteckningen för tullstaten upptager för närvarande endast en

kansliskrivarbefattning, vilken är placerad å tulldirektörsexpeditionens i

Stockholm kansli.

överkvalifikationssakkunniga föreslå uppförande på ordinarie stat av 7

nya kansliskrivartjänster.

Reservanterna avstyrka de sakkunnigas förslag i denna del.

Generaltullstyrelsen har förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas

förslag i dess helhet men förordar en ökning av antalet kansliskrivartjänster

med 3. Dessa nya tjänster avses för tulldirektörsexpeditionerna i Göteborg

och Malmö samt för tullkammaren i Hälsingborg. Innehavarna av

tjänsterna skulle, enligt vad styrelsen framhåller, liksom kansliskrivaren å

tulldirektörsexpeditionen i Stockholm, fullgöra förekommande kansligöromål,

vilka delvis vore av liknande slag som de, vilka ankomma på registratorn

hos generaltullstyrelsen. Nyinrättandet av dessa tjänster borde föranleda

motsvarande minskning av antalet icke-ordinarie skrivbiträden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har förordat, att å tullverkets

stat uppföras 3 befattningar i lönegraden B 9 i stället för de av styrelsen

föreslagna kansliskrivartjänsterna. Ledamoten av lönenämnden, kansliskrivaren

Köersner, har i särskilt yttrande framhållit, att därest de av lönenämnden

föreslagna befattningarna i lönegraden B 9 komme att införas

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 95. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements

chefen.

i tullverket, sådana med hänsyn till det ansvar och den risk, som handhavandet

av penningar medförde, borde inrättas även för kassagöromål i

förening med andra kamerala göromål vid vissa medelstora tullkammare.

Då jag icke blivit övertygad örn att tillräckliga skäl föreligga för uppförande

å tullstaten av nya kansliskrivar- eller andra därmed jämförliga befattningar,

har jag ansett mig icke böra biträda vare sig generaltullstyrelsens eller lönenämndens

förslag i nu förevarande del.

Tjänstemän i biträdesgraderna.

Antalet ordinarie kansli-, kontors- och skrivbiträdestjänster utgör för närvarande

respektive 16, 35 och 30 eller således sammanlagt 81 befattningar.

Dessutom användas omkring 90 icke-ordinarie skrivbiträden i tjänstgöring.

Några kanslibiträden eller kontorsbiträden med icke-ordinarie anställning

finnas icke i tullverket.

överkvalifikationssakkunniga hava föreslagit, att 34 nya kanslibiträdestjänster

och 46 nya kontorsbiträdestjänster skulle uppföras å ordinarie stat.

Däremot hava de sakkunniga icke ifrågasatt ökning av antalet ordinarie

skrivbiträden. De sakkunniga föreslå vidare, att antalet icke-ordinarie skrivbiträden

skulle minskas med 13.

Generaltullstyrelsen har i sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande

ansett sig icke kunna förorda, att biträdespersonal komme till användning

i så stor utsträckning, som av de sakkunniga förordats. Sedan yttrandet

avgivits, hava inom styrelsen verkställts beräkningar över det antal biträden

av olika grader, som skulle hava erfordrats, därest styrelsens förslag

i fråga om arbetsfördelningen mellan den för tulltaxerings- och kontorsgöromål

avsedda personalen varit genomfört. Dessa beräkningar hava givit till

resultat, att antalet ordinarie kanslibiträden borde ökas med 20 och att

antalet ordinarie kontorsbiträden borde ökas med 11. Beräkningarna äro,

liksom de sakkunnigas beräkningar, grundade på förhållandena under år

1933. I sitt förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för nästa budgetår

har styrelsen emellertid icke ifrågasatt någon ökning av biträdespersonalens

sammanlagda antal. Däremot har styrelsen, under framhållande

att proportionen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie biträden i tullverket

vöre synnerligen ogynnsam, föreslagit, att 59 icke-ordinarie skrivbiträden

vid lokal tullförvaltningen skulle uppflyttas å ordinarie stat. Då

dessa uteslutande eller huvudsakligen skulle förrätta sådana göromål, för

vilka skrivbiträdesgraden vid dess inrättande icke avsetts och som före 1923

till större delen utfördes av kammarskrivare, har styrelsen ansett, att av de

föreslagna nya tjänsterna 24 borde placeras i kanslibiträdesgraden och 35 i

kontorsbiträdesgraden. Styrelsen har till stöd för sitt förslag framhållit, att

den icke-ordinarie biträdespersonalen, innan ordinarie anställning uppnåtts,

hittills haft en oskälig lång tjänstetid, som med säkerhet komme att avsevärt

ökas, därest nya tjänster å ordinarie stat icke inrättades. Ett 60-tal

av de nuvarande extra ordinarie skrivbiträdena skulle sålunda vid utgången

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

51

av juni 1936 kunna räkna en effektiv tjänstgöringstid i tullverket av omkring

7 år eller mera, ända upp till nära 11 år.

Allmänna civilförvaltningens löncnämnd har anfört, att lönenämnden

funne önskvärt, att ett bättre förhållande mellan antalet ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän i biträdesgraderna åvägabringades genom att antalet

ordinarie tjänster ökades. Lönenämnden har dock ansett det av generaltullstyrelsen

begärda antalet befattningar böra i någon mån begränsas.

Häremot har ledamoten i lönenämnden, kansliskrivaren Köersner, i särskilt

yttrande anfört följande:

Generaltullstyrelsens förslag till överflyttning av icke-ordinarie biträdestjänster

till ordinarie i lönegraderna B 7 och B 4 finner jag väl avvägt och

motiverat. Skulle emellertid lönenämndens förslag att minska antalet ordinarie

befattningar vinna bifall, får jag hemställa, att någon minskning av

det föreslagna antalet befattningar i lönegraderna B 7 och B 4 ej måtte vidtagas

utan i stället indragning ske av tjänster i lönegraden B 2. Det föreslagna

antalet kanslibiträdesbefattningar torde knappast räcka till för fullgörandet

av de arbetsuppgifter, som av överkvalifikationssakkunniga avsetts

skola utföras av lägst kanslibiträden.

Jämväl en annan av lönenämndens ledamöter, nämligen tullkontoristen

Reinman, har i fråga om antalet ordinarie tjänster i kansli-, kontors- och

skrivbiträdesgraderna rid lokaltullförvaltningen anslutit sig till generaltullstyrelsens

förslag.

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har framhållit, att generaltullstyrelsens

förevarande förslag vore en ringa gärd av rättvisa åt biträdespersonalen,

som måst under många år och så gott som uteslutande i ansträngande

expeditionstjänst förrätta arbeten, som tidigare varit anförtrodda åt

kammarskrivare eller personal i än högre grader och som fortfarande vore

av den vikt, att den därför utgående avlöningen måste sägas vara orimligt låg.

Även jag finner mig böra tillstyrka, att en förbättrad proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie biträdespersonal åstadkommes genom överflyttning

av en del extra ordinarie skrivbiträdestjänster till ordinarie stat. Lika

med lönenämndens majoritet anser jag dock, att denna överflyttning bör

begränsas att avse ett mindre antal befattningar än vad generaltullstyrelsen

föreslagit. Jag förordar, att detta antal bestämmes till 35. Av de nya tjänsterna

torde 15 böra placeras i kanslibiträdesgraden och 20 i kontorsbiträdesgraden.

Vid bifall härtill böra i personalförteckningen för nästa budgetår

kanslibiträdenas antal bestämmas till 31 och kontorsbiträdenas till 55.

Såsom i det föregående berörts skulle enligt av generaltullstyrelsen verkställda

beräkningar genomförandet av styrelsens förslag i fråga om arbetsfördelningen

medföra en viss ökning av biträdespersonalens antal. Att dylik

ökning icke nu ifrågasatts, torde sammanhänga med det vid behandling

av bevakningstjänsterna berörda förhållandet, att den nya arbetsfördelningen

endast successivt kan genomföras. Återhållande lära härvid för nästa

budgetår verka dels det relativt betydande antal icke-ordinarie kammarskrivare,

som, vid bifall till vad i det föregående förordats, under en kortare

Departementt

chefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Departement

chefen.

övergångstid kommer att tjänstgöra vid lokaltullförvaltningen, dels ock den

omständigheten att under nästa budgetår bevakningspersonalens numerär

skulle minskas endast obetydligt. Vid sådana förhållanden torde, såsom generaltullstyrelsen

förutsatt, icke förefinnas tillräcklig anledning att redan

nu öka biträdespersonalens antal.

Kustbevakningen.

Generaltullstyrelsens förslag beträffande personalstaten för kustbevakningen

är grundat på det betänkande, som avgivits av förenämnda sakkunniga

för utredning rörande organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m., dock med vissa jämkningar,

som styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet angivit. Styrelsen har

i enlighet härmed i sitt förslag till personalförteckning för budgetåret 1936/

1937 dels uteslutit 53 förste kustvakter, därav dock 8 uppförts å övergångsstat,

och 55 kustbevakningsbiträden, dels ökat antalet kustöveruppsyningsmän,

kustuppsyningsman och kustvakter med respektive 8, 36 och 50, dels ock

uppfört 4 kammarskrivare och 4 kontorsbiträden. Av de nya kustvakttjänsterna

skulle enligt styrelsens förslag 8 hållas vakanta, så länge de å övergångsstat

uppförda förste kustvakterna kvarstode i tjänst. För nästa budgetår

behövde därför medel beräknas till avlöning åt allenast 42 nya kustvakter.

Nyinrättandet av 4 kontorsbiträdestjänster borde föranleda motsvarande

minskning av antalet icke-ordinarie skrivbiträden. Vidare borde omorganisationen

av kustbevakningen för nästkommande budgetår medföra minskning

av antalet extra ordinarie kustbevakningsbiträden med 50.

Dessutom har styrelsen framlagt förslag om anställande av 4 kustchefer,

som skulle åtnjuta arvode, en med 8,500 kronor och envar av de övriga med

8,000 kronor.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört beträffande den ifrågasatta

omorganisationen av tullverkets kustbevakning, förordar jag, att generaltullstyrelsens

ifrågavarande förslag icke för närvarande föranleder någon

statsmakternas åtgärd.

Gränsbevakningen.

Generaltullstyrelsen har beträffande personalstaten för gränsbevakningen

ansett sig böra återupptaga en tidigare väckt fråga, nämligen huruvida icke

en del gränsuppsyningsmanstjänster, vilka tjänster för närvarande tillhöra

lönegraden B 8, lämpligen borde placeras i lägre lönegrad. Styrelsen har

därvid funnit sig böra förorda, att en ny tjänstegrad under benämningen

gränsvakt, med placering i lönegraden B 6, inrättas vid gränsbevakningen.

Styrelsen föreslår, att till denna nya tjänstegrad överflyttas 62 av de nuvarande

gränsuppsyningsmanstjänsterna, dock att antalet gränsvakttjänster

skulle slutligt fastställas först efter speciella undersökningar rörande tjänstgöringsförhållandena

vid vissa posteringar. Då av sistnämnda 62 tjänster 8

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

kunde förväntas bliva vakanta före den 1 juli 1936, föreslår styrelsen, att 54

gränsuppsyningsmän upptagas på övergångsstat. Så länge dessa kvarstå på

övergångsstat, skulle motsvarande antal gränsvakttjänster hållas vakanta.

För nästa budgetår borde därför medel beräknas för 8 gränsvakttjänster.

Till stöd för förslaget om inrättande av en lägre tjänstegrad vid gränsbevakningen

har styrelsen anfört huvudsakligen följande:

Framför allt genom den tilltagande motorfordonstrafiken har vid vissa

gränstullstationer och även vid vissa posteringar vakthållning dygnet om

på senare tid anordnats. Till följd härav bestrida gränsuppsyningsmännen

turvis icke blott vakthållningen på platsen utan även patrulleringen, vilken

sistnämnda således icke — såsom tidigare varit fallet — fullgöres av envar

gränsuppsyningsmän inom honom särskilt anvisat område. Tjänstgöringsförhållandena

vid sådana gränstullstationer och gränsposteringar böra därför

föranleda, att vid gränstullstationerna föreståndaren och vid övriga posteringar,

där tjänstgöring i skift förekommer, en av personalen för tjänstgöringens

ordnande innehar befälsrätt över de andra tjänstemännen vid

posteringen. Vidare hava vid patrulleringarna, vilka tidigare i stor utsträckning

skett till häst eller med användande av cykel, numera motorcyklar och

automobiler kommit till användning i ganska stor omfattning.. För Haparanda

gränsdistrikt disponeras sålunda fyra automobiler, med vilka patrulleringar

verkställas inom större områden. I varje sådan patrullering deltaga

i regel två befattningshavare. Då båda dessa tillhöra gränsuppsyningsmansgraden,

har sålunda den ene icke befälsrätt över den andre. Som förhållandena

numera utvecklat sig, torde därför en uppdelning av personalen på

olika lönegrader vara väl befogad.

Även med hänsyn till gränsuppsyningsmanstjänsternas rekrytering föreligga

skäl för inrättande vid gränsbevakningen av tjänster i lägre lönegrad

än B 8. Till följd av de speciella förutsättningar, som erfordras för tjänstgöring

vid gränsbevakningen, är det nämligen angeläget, att gränsuppsyningsmanstjänsterna

i regel besättas med tjänstemän, som tidigare helt och

hållet eller så gott som uteslutande ägnat sig åt sådan tjänstgöring. Det har

emellertid icke sällan visat sig, att ordinarie tjänstemän vid lokaltullförvaltningen

för att ernå befordran söka gränsuppsyningsmanstjänster, och generaltullstyrelsen

har också vid några tillfällen till sådana tjänster konstituerat

befattningshavare vid lokaltullförvaltningen. Styrelsen är emellertid

övertygad om att förflyttning av tjänstemän från lokaltullförvaltningen till

gränsbevakningen i allmänhet icke är en ur tjänstesynpunkt ändamålsenlig

åtgärd. Då styrelsen sökt ali i möjligaste mån besätta gränsuppsyningsmanstjänsterna

med befattningshavare, vilka förut huvudsakligen tjänstgjort

vid gränsbevakningen, har detta å andra sidan haft till följd, att ickeordinarie

befattningshavare blivit, ofta efter en jämförelsevis kort tjänstetid,

direkt befordrad till tjänst, motsvarande tulluppsyningsman eller kustuppsyningsman.

För en lämplig befordringsgång skulle det av nu anförda skäl

vara till fördel, därest vid gränsbevakningen funnes en lägre ordinarie tjänstegrad,

från vilken befordran kunde ske till gränsuppsyningsmanstjänst.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd bar i betraktande av vad generaltullstyrelsen

anfört som stöd för ifrågavarande förslag ansett sig icke

hava anledning göra någon erinran mot detsamma. En av lönenämndens

ledamöter, tullkontoristen Reinman, har emellertid avstyrkt förslaget under

framhållande att enligt hans mening en uppdelning av gränsuppsy
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departement,

chefen.

Kungl. Mattts proposition nr 95-

ningsmanskåren icke kunde bliva till gagn vare sig för statsverket eller för

personalen.

Svenska tullmannaförbundets styrelse har hemställt, att den av generaltullstyrelsen

föreslagna uppdelningen av gränsbevakningspersonalen på två

lönegrader icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Generaltullstyrelsen har vadare föreslagit inrättande av ytterligare

en gränsvakttjänst från och med nästa budgetår. Härom anför

styrelsen följande:

Inom Östersunds gränsdistrikt äro för närvarande inrättade 5 gränsposteringar,

vilka utgöras av 4 gränsuppsyningsmän och 1 å övergångsstat uppförd

gränsöveruppsyningsman. Den sistnämnde är placerad i Vågen med

skyldighet att tjänstgöra även såsom gränsuppsyningsmän. Vid 1932 års

riksdag beslöts, att nämnda gränsöveruppsyningsmanstjänst skulle vid innehavarens

avgång utbytas mot en gränsuppsyningsmanstjänst. Posteringen

Vågens bevakningsområde sträcker sig från riksröset nummer 194 i söder

till riksröset nummer 204 i norr. Över nämnda bevakningsområde leder en

automobilväg från Kveli i Norge, vilken väg vid Skogen i Norge förbindes

med det norska vägnätet. Nyssnämnda väg är numera genom en automobilväg,

som inom den närmaste tiden blir fullt färdig, på den svenska sidan

å Kvarnbergsvattnets norra och östra strand över Linnevadsälven (Brännälven)

och Havdalsälven ansluten till det svenska vägnätet Strömsund—

Gäddede—Jorm. På grund av ifrågavarande nya väganläggning har generaltullstyrelsen

den 30 juli 1935, efter inhämtande av yttrande från länsstyrelsen

i Jämtlands län, beslutit inrättande av en tullstation i Vågen från och

med den 1 september 1935. Enär den i Vågen placerade gränsöveruppsyningsmannen

icke kan medhinna att såväl ombesörja göromålen vid stationen

och övervaka trafiken i dess närmaste omgivning som verkställa patrulleringen

inom posteringen Vågens hela bevakningsområde i övrigt, erfordras

numera två tjänstemän vid nämnda postering. Då behovet därav är stadigvarande,

bör å ordinarie stat uppföras ytterligare en befattningshavare, vilken

bör placeras i den föreslagna gränsvaktgraden eller B 6.

Slutligen har styrelsen anmält, att den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen

enligt civila tjänstepensionsreglementet vore skyldig att

avgå från tjänsten med utgången av oktober månad 1936. I sammanhang

härmed borde enligt styrelsen en gränsvakttjänst tillsättas, för vilken avlöningsmedel

borde beräknas under 8 månader av nästa budgetår.

Enligt min mening bör frågan om inrättande av en ny tjänstegrad vid

gränsbevakningen upptagas till behandling först i samband med den allmänna

översyn av avlöningsbestämmelserna för de statliga befattningshavarna,

som enligt vad förut framhållits inom kort torde böra igångsättas. Generaltullstyrelsens

förslag i denna del synes därför för närvarande icke böra

föranleda någon åtgärd.

På grund av vad styrelsen anfört vill jag emellertid förorda, att en ny

tjänst inrättas vid gränsbevakningen, avsedd för tullstationen i Vågen. Med

hänsyn till vad nyss anförts torde tjänsten böra placeras i gränsuppsyningsmansgraden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

55

Vidare följer av den ståndpunkt, jag här intagit, att i enlighet nied anmärkning

till gällande personalförteckning en av de å ordinarie stat upptagna

gränsuppsyningsmanstjänsterna bör besättas, sedan den å övergångsstat uppförde

gränsöveruppsyningsmannen avgått från sin tjänst. För ifrågavarande

gränsuppsyningsmanstjänst böra avlöningsmedel beräknas för 8 månader

under nästa budgetår.

Anslagsberäkning.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, för närvarande upptagen till 11,041,500 kronor, har av generaltullstyrelsen

beräknats på följande sätt (inom parentes angivas de sidor, där generaltullstvrelsens

förslag beträffande befattningarna ifråga återfinnes i denna

proposition):

Nuvarande belopp................................kronor 11,041,500

Härtill kommer:

H dels kostnad för utbyte av 825 tillsyningsmanstjänster mot

825 tulluppsyningsmanstjänster (s. 45).................. »

~ dels avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

19 tullkontrollörer (s. 40) .............. kronor 137,313

30 tullkontorister (s. 44)............... » 109,800

3 kansliskrivare (s. 49)................ » 11,628

24 kanslibiträden (s. 50)................ » 67,752

140 tullvakter (s. 48)................... » 375,480

35 kontorsbiträden (s. 50).............. » 88,725

4 kammarskrivare (s. 52).............. » 22,836

8 kustöveruppsyningsmän (s. 52)........ » 31,056

36 kustuppsyningsman (s. 52)........... » 110,916

42 kustvakter (s. 52).................. » 116,298

4 kontorsbiträden (s. 52).............. » 10,140

9 gränsvakter (s. 53—54) ............. » 26,001

1 gränsvakt för 8 månader (s. 54) ...... » 1,926 kronor

190,000

1,109,871

kronor 12,341,371

Härifrån avgå avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 41) .................kronor 77,112

68 kammarskrivare (s. 42).............. » 388,212

53 förste kustvakter (s. 52)............. » 155,025

55 kustbevakningsbiträden (s. 52)........ » 145,200

62 gränsuppsyningsmän (s. 52)....... . . ■ » 199,206 » 964,755

kronor 11,376,616.

Sistnämnda belopp bar styrelsen avrundat till 11,376,600 kronor.

Avlöningarna vid såväl de nya tjänsterna å personalförteckningen som de

därifrån avförda befattningarna har styrelsen beräknat efter avlöningarna i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

följande såsom genomsnittliga ansedda dyrortsgrupper, nämligen för tjänstemän

vid lokaltullförvaltningen ävensom kammarskrivare och kontorsbiträden

vid kustbevakningen grupp F, för övriga tjänstemän vid kustbevakningen

grupp C och för tjänstemän vid gränsbevakningen grupp D. I fråga

örn löneklass har styrelsen räknat med högsta löneklassen utom för tullkontorister,

kanslibiträden, tullvakter och kontorsbiträden. Då nämligen

avlöningarna, beräknade efter högsta löneklassen, för nämnda fyra tjänstemannagrupper

skulle avsevärt överstiga de verkliga kostnaderna, hava avlöningarna

för dem i stället beräknats efter de högsta löneklasser, i vilka dessa

befattningshavare kunna antagas komma att i genomsnitt vara placerade

under nästa budgetår, nämligen för tullkontorister 13:e, för kanslibiträden

8:e, för tullvakter 7:e och för kontorsbiträden 6:e löneklassen.

Styrelsen har vidare framhållit, att de föreslagna förändringarna i personalstaten

kunde beräknas medföra en oväsentlig ökning av kostnaderna för

kallortstillägg och kallortstraktamenten, läkarvård jämte läkemedel m. m.,

felräkningspenningar samt begravningshjälp. Då nu berörda utgifter äro

ganska växlande år från år, anser styrelsen dock uppräkning av anslagspostens

belopp med hänsyn till dessa kostnader icke vara erforderlig.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

har av generaltullstyrelsen beräknats på följande sätt:

Nuvarande belopp ...................................... kronor 7,600

Härtill komma avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 41)..................... kronor 77,112

38 kammarskrivare (s. 42)................. » 203,262

60 tillsyningsman (s. 46).................. » 187,740

8 förste kustvakter (s. 52)................ » 23,400

54 gruvuppsyningsman (s. 53)............. » 164,430

kronor 663,544

Härifrån avgår avlöning, minskad med pensionsavdrag, till:

1 gränsöveruppsyningsman för 8 månader (s. 54).......... » 2,700

kronor 660,844.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 660,800 kronor.

Anslagsposten till avlöning till tjänsteman å indragningss

t a t har generaltullstyrelsen uteslutit ur staten, sedan den ende å indragningsstat

upptagna befattningshavaren, nämligen tullfiskalen i Stockholm, numera

avgått ur tullverkets tjänst.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, har av styrelsen för nästa budgetår

uppförts med oförändrat belopp eller 1,500 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-or
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 57

dinarie personal, nu 1,818,000 kronor, har styrelsen till en början anfört

följande:

Från motsvarande anslagspost för budgetåret 1934/1935, vilken var uppförd

med 1,770,000 kronor, hava bestritts utgifter till ett sammanlagt belopp

av omkring 1,916,850 kronor. Till gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,

vilka utgifter under innevarande år skola avföras å förevarande anslagspost

men under budgetåret 1934/1935 utgingo från omkostnadsstaten, utbetaltes

under sistnämnda budgetår 448 kronor. Anslagspostens nuvarande

belopp, 1,818,000 kronor, har fastställts efter minskning med pensionsavdrag,

beräknade till 13,200 kronor för samtliga extra ordinarie tjänstemän vid tullstaten,

vilka avdrag icke förekommo under budgetåret 1934/1935. Under

budgetåret 1934/1935 hava alltså utgifter, som under innevarande budgetår

skola avföras å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

efter minskning med förenämnda för pensionsavdrag beräknade belopp

överstigit anslagspostens nuvarande belopp med omkring 86,000 kronor. Denna

utgiftsstegring beror huvudsakligen därpå, att det varit nödvändigt att dels

öka antalet extra tullvakter och extra skrivbiträden, dels ock i större utsträckning

än tidigare utföra vissa göromål å övertid.

För nästkommande budgetår har styrelsen därefter beräknat medelsbehovet

å anslagsposten på sätt framgår av följande uppställning:

Nuvarande belopp................................... kronor 1,818,000

Härtill kommer för:

2 extra ordinarie kammarskrivare (s. 42). . kronor 8,000

24 extra kammarskrivare under hela budgetåret,

23 extra kammarskrivare under 7

månader och 1 extra kammarskrivare

under 10 månader (s. 42)............

12 kontorsvakter (s. 45)................

1 extra ordinarie tullmästare och 1 extra

ordinarie tullvakt (s. 38).............

1 tullfiskal (avlöningsförbättring) (s. 7) . .

4 kustchefer (s. 52)...................

Arvoden åt tullstations- och tullexpeditions
föreståndare

.......................

Avlöningsförhöjningar till extra tjänstemän.

kronor 2,042,690

Härifrån avgår för:

212 extra ordinarie tullvakter (s. 45),

50 » » skrivbiträden (s. 49, 50, 52),

16 extra skrivbiträden (s. 49, 50, 52),

50 extra ordinarie kustbevakningsbiträden (s. 52) och

21 kammarskrivarelever under 4 månader, sammanlagt . . kronor 733,000

kronor 1,309,690.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 1,310,000 kronor.

Avlöningarna till den icke-ordinarie personalen hava av styrelsen beräknats

efter avlöningsbeloppen i följande ortsgrupper och löneklasser, nämligen för

> 143,400

» 13,500

» 5,900

» 2,390

» 32,500

» 4,000

» 15,000 » 224,690

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

extra ordinarie kammarskrivare F 15, för extra kammarskrivare F 13, för

extra ordinarie tullmästare D 15, för extra ordinarie tullvakt G 4 (dock för

e. o. tullvakten vid tullstationen i Köping D 4), för tullfiskalen G 22, för

extra ordinarie tullvakter G 4, för extra ordinarie skrivbiträden G 1, för

extra skrivbiträden Ga, för extra ordinarie kustbevakningsbiträden C 4 samt

för kammarskrivarelever G 7. Avlöningarna till kontorsvakterna äro beräknade

efter ett genomsnittligt belopp av 1,125 kronor till envar, medan

arvodena till kustcheferna, såsom redan tidigare nämnts, föreslagits till 8,500

kronor till en kustchef och 8,000 kronor till envar av de övriga.

Härutöver torde jag beträffande styrelsens förberörda beräkningar av medelsbehovet

å ifrågavarande anslagspost under nästa budgetår — under åberopande

i övrigt av vad jag förut i skilda sammanhang anfört beträffande

styrelsens förslag om förändringar i fråga om den icke-ordinarie personalens

antal m. m. — allenast behöva framhålla följande.

Till arvoden åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare är för närvarande

beräknat ett belopp av 18,000 kronor. Då styrelsen för nästa budgetår

föreslagit ökning av detta belopp med 4,000 kronor, har förslaget motiverats

därmed att ifrågavarande arvoden numera uppgå till sammanlagt omkring

20.000 kronor samt att genom vägväsendets utveckling behov av inrättande

av nya tullstationer i gränstrakterna kunde uppkomma i en nära framtid.

Enligt kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

äro numera extra tjänstemän berättigade till en avlöningsförhöjning

efter tre års tjänstgöring. Med hänsyn härtill har styrelsen upptagit

förenämnda belopp å 15,000 kronor till avlöningsförhöjningar till extra

tjänstemän. .^fj

Till kammarskrivarelever, som antagits för genomgående av en av styrelsen

ifrågasatt ny kammarskrivarkurs, böra enligt styrelsens förslag avlöningar

beräknas för allenast 8 månader, under det att för innevarande budgetår

avlöningar till kammarskrivarelever beräknats för hela året. Medelsbehovet

minskas därför med avlöningar till kammarskrivarelever under 4 månader.

I samband med framläggandet av de beräkningar, för vilka nu redogjorts,

har generaltullstyrelsen framhållit följande:

Beräkningen av anslagsposten har verkställts under den förutsättningen,

att de båda delposter, av vilka anslagsposten skall bestå, fastställas förslagsvis.

Därest allenast delposten till avlöningsförhöjningar m. m. skulle uppföras

med förslagsvis beräknat belopp, torde det bliva nödvändigt att ganska

avsevärt höja det av styrelsen nyss beräknade beloppet. På grund av

trafikens växlande omfattning och de ökade arbetsuppgifter, som tid efter

annan genom nya författningsbestämmelser med avseende å importen och

exporten åläggas tullverket, måste nämligen för att tullverket skall kunna

behörigen fullgöra sina uppgifter möjlighet förefinnas att inom en viss marginal

anställa extra personal. Därest till grundavlöningar åt icke-ordinarie

personal vid tullstaten skulle anvisas ett bestämt belopp, som icke skulle

kunna överskridas, finner styrelsen sig därför föranlåten föreslå, att det av

styrelsen beräknade totalbeloppet, 1,310,000 kronor, höjes med åtminstone

90.000 kronor eller till 1,400,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

59

Anslagspostens uppdelning på två poster måste för nästkommande budgetår

grundas på en mycket approximativ beräkning, enär vissa av de utgifter,

som enligt numera gällande bestämmelser skola avföras från delpost

till avlöningsförhöjningar m. m., icke i tullverkets räkenskaper för budgetåret

1934/1935 redovisats särskilt för sig. Under förutsättning att de av

generaltullstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna å tullstaten bliva

inrättade, hava de kostnader, som skola bestridas från delpost till avlöningsförhöjningar

m. m., beräknats uppgå till omkring 70,000 kronor, med vilket

belopp sagda delpost alltså förslagsvis uppförts i styrelsens statförslag.

Återstoden av ovanberörda belopp, 1,310,000 kronor, har i statförslaget upptagits

såsom delpost till grundavlöningar m. m. med likaledes förslagsvis beräknat

belopp av 1,240,000 kronor.

Därest delposten till grundavlöningar anses böra uppföras med bestämt

belopp, får styrelsen hemställa, att hela anslagsposten uppföres med

1,400,000 kronor, varav till grundavlöningar m. m. 1,325,000 kronor och till

avlöningsförhöjningar m. m. 75,000 kronor.

Vidkommande slutligen anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän har

styrelsen med ledning av belastningen å posten under juli 1935 beräknat

densamma till ett belopp av 209,100 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag å avlöningsstaten

för tullstaten anvisas (11,376,600 + 660,800 + 1,500 + 1,310,000 +

209,100 =) 13,558,000 kronor.

I enlighet med mina i det föregående framställda förslag och med tillämpning

av samma beräkningsgrunder, som generaltullstyrelsen i syfte att träffa

den sannolika anslagsbelastningen använt, bör anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat för nästa budgetår

beräknas på följande sätt:

Nuvarande belopp..................................

Härtill kommer:

dels kostnad för utbyte av 100 tillsyningsmanstjänster mot

100 tulluppsyningsmanstjänster (s. 49) ..............

dels avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

18 tullkonlrollörer (s. 41) ............ kronor 130,086

43 tullkontorister (s. 44),............. t» 157,380

15 kanslibiträden (s. 51).............. » 42,345

200 tullvakter (s. 48)................. » 536,400

20 kontorsbiträden (s. 51)............ » 50,700

1 gränsuppsyningsman (s. 54)........ » 3,213

1 » för 8 månader (s. 55) » 2,142

kronor 11,041,500

» 34,800

» 922,266

kronor 11,998,566

Härifrån avgå avlöningar, minskade med pensionsavdrag

till:

12 tullkassörer (s. 42)............... kronor 77,112

68 kammarskrivare (s. 43)........... » 388,212 kronor 465,324

kronor 11,533,242.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Sistnämnda belopp torde avrundas till 11,530,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

bör vid bifall till vad jag i det föregående förordat beräknas

sålunda:

Nuvarande belopp....................................kronor 7,600

Härtill komma avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 42)..................kronor 77,112

25 kammarskrivare (s. 44)............... » 142,725 » 219,837

kronor 227,437

Härifrån avgår avlöning, minskad med pensionsavdrag, till

1 gränsöveruppsyningsman under 8 månader (s. 55)...... kronor 2,692

kronor 224,745.

Detta belopp bör avrundas till 225,000 kronor.

Beträffande anslagsposterna till avlöning till tjänsteman å indragningsstat

samt till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, biträder jag styrelsens förslag.

Förstnämnda anslagspost bör alltså uteslutas ur staten, medan den senare

bör upptagas med 1,500 kronor.

Generaltullstyrelsens förslag örn ökning av det för närvarande till arvoden

åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare beräknade beloppet med

4,000 kronor anser jag mig böra tillstyrka. Jag har icke heller funnit anledning

till erinran mot det av styrelsen till avlöningsförhöjningar åt extra tjänstemän

ifrågasatta beloppet å 15,000 kronor. Till den av styrelsen berörda frågan

om anordnande av en ny kammarskrivarkurs återkommer jag i det följande

vid behandlingen av omkostnadsstaten. I detta sammanhang anser

jag mig emellertid böra beräkna medelsbehovet för avlöningar till kammarskrivarelever

under nästa budgetår på det sätt, styrelsen föreslagit. Med åberopande

i övrigt av vad förut anförts föreslår, jag, att anslagsposten till a vlöningar

till övrig i c k e-o r d i n a r ie personal för nästa budgetår

beräknas enligt följande uppställning:

Nuvarande belopp ......................................

Härtill kommer för:

2 extra ordinarie kammarskrivare (s. 43).. kronor 8,142

24 extra kammarskrivare under hela budgetåret,

23 extra kammarskrivare under 7

månader samt 1 extra kammarskrivare

under 10 månader (s. 43).............. » 143,437

12 kontorsvakter (s. 48).................. » 13,500

1 extra ordinarie tullmästare och 1 extra

ordinarie tullvakt (s. 39) .............. » 5,853

Arvoden åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare

.......................... » 4,000

Avlöningsförhöjningar till extra tjänstemän » 15,000

kronor 1,818,000

189,932

kronor 2,007,932

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

61

Härifrån avgår för:

212 extra ordinarie tullvakter (s. 48) .... kronor 491,628

35 extra ordinarie skrivbiträden (s. 51) .. » 65,100

21 kammarskrivarelever under 4 månader » 19,800 kronor 576,528

kronor 1,431,404.

Sistnämnda belopp bör avrundas till 1,431,500 kronor. Härav torde förslagsvis

70,000 kronor böra avses till avlöningsförhöjningar m. m. samt återstoden,

1,361,500 kronor, till grundavlöningar m. m. Båda delposterna böra

uppföras med förslagsvis beräknade belopp.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän synes böra beräknas på sätt styrelsen

föreslagit och alltså upptagas med i runt tal 209,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt mitt förslag å avlöningsstaten för tullstaten

anvisas (11,530,000 + 225,000 + 1,500 + 1,431,500 + 209,000 =)

13,397,000 kronor.

Omkostnadsstaten för tullverket.

1935 års riksdag har godkänt följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ...................... kronor 250,000

2. Expenser, förslagsvis ............................ » 705,000

3. Publikationstryck, förslagsvis .................... » 16,800

4. Hemliga utgifter ................................ » 2,000

5. övriga utgifter, förslagsvis ........................ »_761,500

Summa kronor 1,735,300.

_____ ___ .aa

Genom brev den 15 juni 1935 har sedermera Kungl. Maj:t fastställt en

mera specificerad omkostnadsstat. I denna stat har anslagsposten till övriga

utgifter uppdelats på följande delposter:

a. Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsvis......kronor 35,000

b. Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis.......... » 100,000

c. Drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel, för
slagsvis

....................................... * 80,000

d. Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ........ » 170,000

e. Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis.................. » 91,500

f. Beklädnad och beväpning, förslagsvis .............. » 20,000

g. Beslagarandelar m. m., förslagsvis .................. » 130,000

h. Diverse utgifter, förslagsvis ...................... • •_ » _135,000

Summa kronor 761,500.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Samtidigt har Kungl. Majit föreskrivit, med tillämpning tills vidare under

budgetåret 1935/1936,

att anslagsposterna till reseersättningar och publikationstryck icke finge

utan Kungl. Majits medgivande överskridas,

att av anslagsposten till expenser finge tagas i anspråk för bränsle, lyse

och vatten förslagsvis 185,000 kronor samt för övriga expenser högst 520,000

kronor,

samt att de under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposterna

till dels byggnader, hyror och tomtören, dels drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel,

dels legor för fortskaffningsmateriel, dels utbildning i

tulltjänsten, dels ock beklädnad och beväpning icke finge utan Kungl. Majits

medgivande överskridas.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen

uppfört anslagsposten till reseersättningar med

oförändrat belopp.

Anslagsposten till expenser föreslår styrelsen skola höjas med 30,000

kronor till 735,000 kronor. Till stöd härför anför styrelsen följande:

Från anslagsposten bestridas, bland annat, kostnader för förhyrning av de

maskiner, vilka å generaltullstyrelsens statistiska avdelning användas i anledning

av vid 1932 års riksdag beslutad övergång till maskinell arbetsmetod

vid avdelningens arbete med den officiella handelsstatistiken. Med avseende

å anskaffningen av sagda maskiner har Kungl. Majit genom brev den 7 oktober

1932 medgivit, att 10 stycken helautomatiska stansningsmaskiner, 2

stycken horisontala sorteringsmaskiner och 2 stycken tabulatorer med räkneverk,

samtliga av Power-Samas modell, finge från och med ingången av år

1933 tills vidare, intill dess annorlunda kunde bliva bestämt, förhyras för användning

å nämnda avdelning. Tillika medgav Kungl. Majit, att ett av firma

Kontrollmaskiner avgivet anbud å leverans för ändamålet av ifrågavarande

antal och slag av maskiner finge av generaltullstyrelsen antagas samt

att kontrakt på grundval av samma anbud finge av styrelsen avslutas.

På grund av det sålunda lämnade medgivandet har generaltullstyrelsen

enligt beslut den 11 oktober 1932 med förenämnda firma avslutat kontrakt

om förhyrning av berörda uppsättning statistikmaskiner med rätt för styrelsen

att sedermera inköpa desamma. Enligt kontraktet, som flera gånger förlängts

och gäller till den 1 juli 1936, utgör hyran för maskinerna £ 2,040 för

år. Inköpspriset för maskinerna efter förhyrning under längre tid än tolv

månader utgör enligt kontraktet £ 8,200 med avdrag av 40 procent av den intill

tiden för inköpet erlagda totala hyresersättningen. Vidare gäller enligt

kontraktet att, därest maskinerna av generaltullstyrelsen inköpas, säljaren

skall låta rengöra och justera maskinerna mot en ersättning av 1,200 kronor

för år. Jämlikt kontraktet har till styrelsen avlämnats garanti från PowerSamas

Accounting Machines Ltd i London för maskinernas klanderfria funktion

under en tid av sju år efter leveransen. Enligt ett den 17 mars 1933

överenskommet tillägg till kontraktet förhyr generaltullstyrelsen dessutom

10 stycken räkneverk, som för räkning av antalet kort påmonterats stansni

ngsmaskinerna, mot en hyra av 4 shilling 6 pence per månad för varje

räkneverk eller sålunda £ 27 för år räknat för samtliga räkneverk med rätt

för styrelsen att i samband med köp av stansningsmaskinerna inköpa även

räkneverken, vilkas pris utgjorde £ 10 per styck. Sammanlagda hyran för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

63

maskinerna och räkneverken utgör sålunda £ 2,067, motsvarande efter en

kurs av 19.40 40,100 kronor.

I en till generaltullstyrelsen ingiven, den 1 augusti 1935 dagtecknad skrift

har förenämnda firma erbjudit sig att till styrelsen försälja samtliga förut

omförmälda statistikmaskiner jämte räkneverk för ett belopp av £ 8,300 med

avdrag av 662/a procent i stället för avtalade 40 procent å erlagda hyresersättningar.

För ifrågavarande stansnings- och sorteringsmaskiner och tabulatorer,

vilka samtliga varit förhyrda från och med den 20 januari 1933, ävensom

för de å stansningsmaskinerna anbragta räkneverken, vilka sistnämnda tagits

i bruk någon tid därefter, utgör sammanlagda hyran till och med juni

1936 £ 7,121.6.2, varå 662/s procent utgör £ 4,747.10.9. Generaltullstyrelsen är

alltså berättigad att den 1 juli 1936 inköpa maskinerna för £ 3,552.9.3 motsvarande

efter en kurs av 19.40 ett belopp av 68,918 kronor. Därest maskinerna

jämte räkneverk inköptes nyssnämnda dag, skulle för den återstående

garantitiden, nämligen 37a år, endast tillkomma kostnad för rengöring och

justering, utgörande enligt kontraktet sammanlagt 4,200 kronor. Totalkostnaden

för den återstående garantitiden bleve sålunda (68,918 + 4,200=)

73,118 kronor eller omkring 20,890 kronor för år räknat, under det att årshyran

utgör 40,100 kronor. På grund härav och då maskinerna den tid,

varunder de använts, fungerat tillfredsställande, torde det ifrågavarande av

firman Kontrollmaskiner avgivna anbudet böra antagas.

Inköp av maskinerna föranleder för nästkommande budgetår ett ökat medelsbehov

av omkring (68,900+ 1,200 — 40,100=) 30,000 kronor.

Anslagsposterna till publikation stryck och hemliga utgifter

har generaltullstyrelsen uppfört med oförändrade belopp.

Vad slutligen angår anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen

föreslagit, att densamma skulle minskas med 30,300 kronor till 731,200 kronor.

Härvid har styrelsen beräknat, att medelsanvisningen dels till byggnader,

hyror och tomtören höjes med 40,000 kronor till 140,000 kronor, dels

till drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel sänkes med 15,000 kronor

till 65,000 kronor, dels till legor för fortskaffningsmateriel sänkes med

20,000 kronor till 150,000 kronor, dels ock till utbildning i tulltjänsten sänkes

med 35,300 kronor till 56,200 kronor.

Medelsbehovet för utgifter till byggnader, hyror och tomtören har av sty
-

relsen närmare beräknats på följande sätt:

Kostnader för reparationer ............................ kronor 34,000

Nybyggnad för tullstationen i Kroksätra ................ » 32,000

Nybyggnad för tullstationen i Falltorp .................. » 18,000

Nu utgående hyror för av tullverket förhyrda lokaler .... » 35,651

Förhyrning av lokaler för fyra kustchefsexpeditioner .... » 10,000

Oförutsedda utgifter ................................ » 10,000

Summa kronor 139, 651.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 140,000 kronor.

Sänkningen av de till drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel

samt till legor för fortskaffningsmateriel beräknade medlen till 65,000, respektive

150,000 kronor motiveras av styrelsen därmed, att för dylika utgif
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

ter under sistförflutna budgetår utgivits allenast omkring 48,900, respektive

133,670 kronor.

Vad slutligen angår förslaget att för nästa budgetår beräkna kostnaderna

för utbildning i tulltjänsten till 56,200 kronor, har styrelsen till stöd för detsamma

anfört följande:

Av de båda kammarskrivarkurser, vilka anordnats jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 31 maj 1934, kommer den ena att avslutas under innevarande

budgetår, under det att den andra kursen beräknas kunna avslutas

omkring den 25 augusti 1936. De kostnader för sistnämnda kurs, vilka belöpa

å budgetåret 1936/1937, hava beräknats till omkring 13,000 kronor.

Emellertid torde det bliva erforderligt, att en ny kammarskrivarkurs påbörjas

vid ingången av sistnämnda budgetår. En dylik kurs tager i anspråk

en tid av nära två år och kan sålunda icke avslutas förrän omkring mitten

av år 1938. Visserligen skulle vid ett genomförande av styrelsens förslag om

indragning av ett visst antal ordinarie kammarskrivartjänster avgången bland

de icke-ordinarie kammarskrivarna på grund av befordran till ordinarie

tjänster under en tid framåt bliva avsevärt mindre än under normala förhållanden.

Emellertid kommer å andra sidan det nya civila tjänstepensionsreglementet

under de närmaste åren att medföra en betydande minskning av

den kammarskrivarutbildade personalen. På grund härav kan förväntas, att

redan år 1938 en icke obetydlig brist på sådan personal kommer^ att föreligga.

Kostnaderna för den kurs, som med anledning härav bör igångsättas,

kunna för budgetåret 1936/1937 beräknas uppgå till 9,100 kronor.

Under förutsättning att i fråga om tulltaxerings- och kontorsgöromålen

ändrad arbetsfördelning kommer till stånd i enlighet med vad styrelsen förordat,

är det vidare nödvändigt att anordna en ny tullkontoristkurs med början

omkring den 1 november 1936. De beräknade kostnaderna för sistnämnda

kurs utgöra 20,800 kronor.

För korrespondenskurser har beräknats samma belopp som för innevarande

budgetår eller 3,100 kronor. Hyror för undervisningsanstaltens lokaler

jämte städningskostnader samt diverse utgifter uppgå till omkring 10,200

kronor. „

I enlighet med det anförda utgöra de beräknade kostnaderna för utbildning

i tulltjänsten under budgetåret 1936/1937 omkring 56,200 kronor.

Till frågan, huruvida en ny kammarskrivarkurs bör anordnas under nästa

budgetår, torde bestämd ståndpunkt icke nu kunna tagas. Denna fråga lärer

böra av Kungl. Majit avgöras först efter den särskilda framställning i ämnet,

som framdeles kan förväntas från generaltullstyrelsen. Försiktigheten

synes emellertid bjuda, att enligt styrelsens förslag medel nu beräknas för

ändamålet.

Vid godkännande av min i det föregående angivna uppfattning, att frågan

angående omorganisation av tullverkets kustbevakning icke nu bör upptagas

till prövning, böra medel icke beräknas till förhyrning av lokaler för

fyra kustchefsexpeditioner. Vidare har jag med stöd av föreliggande belastningssiffror

för de senast förflutna budgetaren ansett medelsbehovet till legor

för fortskaffningsmateriel kunna för nästa budgetår beräknas 10.000 kronor

lägre än vad generaltullstyrelsen föreslagit eller alltså till 140.000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet härmed kunna sän
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

kas med ytterligare 20,000 kronor utöver vad generaltullstyrelsen ifrågasatt

eller alltså till 711,200 kronor.

Vad generaltullstyrelsen i övrigt föreslagit i fråga om omkostnadsstaten

har icke givit mig anledning till erinran.

Omkostnadsstatens slutsumma skulle, vid bifall till mitt föreliggande förslag,

utgöra 1,715,000 kronor.

Liksom för innevarande budgetår torde omkostnadsstat för tullverket,

upptagande allenast de särskilda anslagsposterna, böra underställas riksdagens

godkännande, medan specificerad omkostnadsstat därefter torde få

fastställas av Kungl. Majit.

Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m.

Till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. är för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 975,000

kronor. För budgetåret 1934/1935 utgjorde motsvarande anslagsbelopp

750,000 kronor.

För bekämpande av olovlig varuinförsel förfogar generaltullstyrelsen även

över medel, som jämlikt bestämmelserna i 19 § lagen den 8 juni 1923 (nr

147) örn straff för olovlig varuinförsel samt 23 § lagen den 20 juni 1924 (nr

225) med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker

och vin stå till styrelsens förfogande för uppmuntran av tulltjänstemän

och polismän, vilka ådagalagt synnerligt nit vid beivrande av olovlig varuinförsel,

eller för särskilda åtgärder till motverkande av sådan införsel. Användningen

av de intill utgången av budgetåret 1934/1935 influtna beloppen av

dessa medel framgår av följande av generaltullstyrelsen meddelade översikt:

Gratifikationer åt tull-, polis- och lotstjänstemän .... kronor 302,318: 26

Anskaffning av båtmateriel ...................... » 227,549:94

Anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ...... » 68,337: 18

Kostnader för detektiver samt tulltjänstemäns utbildning

i detektivtjänst .......................... » 58,247:95

Avlöningar till tekniska biträden åt kustbevaknings
inspektören

.................................. * 39,623:54

Anslag åt tullmyndigheter till särskilda åtgärder för

bekämpande av olovlig varuinförsel .............. » 80,513: 30

Diverse ....................................... * 95,166: 82

Behållning den 30 juni 1935 ...................... » 131,673: 83

Summa kronor 1,003,430: 82.

Å det för budgetåret 1934/1935 till särskilda åtgärder för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. anvisade reservationsanslaget å

750,000 kronor jämte reservation från motsvarande anslag för budgetåret

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1933/1934, vilken uppgick till 343,711 kronor 90 öre, sålunda sammanlagt

1,093,711 kronor 90 öre, hava, enligt vad generaltullstyrelsen meddelat, av
-

förts 859,085 kronor 78 öre, fördelade sålunda:

Anskaffning av båtmateriel ........................ kronor 126,722: 91

Anskaffning av annan fortskaffningsmateriel.......... » 59,552: 32

Bemanning och drift av:

kustbevakningsångaren Triton .................... * 98,337:40

» Ocean .................... > 30,014:45

» Poseidon .................. » 3,207:89

två i tulltjänst använda torpedbåtar .............. » 126,955: 57

en vedettbåt ................................... » 11,683:35

Förhyrning av fortskaffningsmateriel ................ > 24,272: 40

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel ........ » 197,980: 67

Ersättning för i tulltjänst använda velocipeder........ > 4,859: 06

Vissa traktamentsersättningar ...................... » 134,733:65

Anskaffning av maskindelar och inventarier till viss

fortskaffningsmateriel samt andra diverse kostnader.. » 40,766: 11

Summa kronor 859,085: 78.

Vid utgången av budgetåret 1934/1935 uppgick reservationen å anslaget

till 234,626 kronor 12 öre. Enligt vad generaltullstyrelsen framhållit i sin

förberörda skrivelse den 9 oktober 1935 torde denna reservation komma att

i sin helhet åtgå för betalning av återstående anskaffningskostnader för en

större och två mindre tullkryssare. På grund härav torde icke någon del av

reservationen kunna tagas i anspråk för annat med anslaget avsett ändamål

än anskaffningen av nämnda båtmateriel.

Anslaget för innevarande budgetår, 975,000 kronor, har i 1935 års statsverksproposition

beräknats sålunda:

Förbättrings- och utrustningsarbeten å fartyget Skagerak .. kronor 40,000

Bemanning och drift av samma fartyg.................. > 65,000

Nybyggnad av ett större fartyg ........................ » 185,000

Utsjöbevakningen i övrigt ............................ » 230,000

Anskaffning av motorfordonsmateriel .................. » 20,000

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel............ » 235,000

Vissa traktamenten .................................. , 135 qqq

Diverse utgifter ................. » 65^000

Summa kronor 975,000.

Generaltullstyrelsen har i skrivelsen den 9 oktober 1935, i anslutning till

förslag framställda av kustbevakningsinspektören i en av honom till styrelsen

ingiven promemoria, framlagt beräkningar angående medelsbehovet å

ifrågavarande anslag under budgetåret 1936/1937. Av vad styrelsen därvid

anfört framgår huvudsakligen följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

67

Utsjöbevakningen.

För utsjöbevakningen förfogade tullverket vid ingången av budgetåret

1935/1936 över kustbevakningsångaren Triton, som fortfarande dels användes

för bevakning i Södra Kvarken och Ålands hav i samarbete med finska

sjöbevakningen, dels ock tages i anspråk för uppsökande och bevakning av

i Östersjön förefintliga spritdepåfartyg. Sedan Kungl. Majit den 3 maj 1935

förordnat, att statens undersöknings- och bevakningsfartyg Skagerak skulle

ställas till generaltullstyrelsens förfogande för användning i tullverkets bevakningstjänst,

har vidare detta fartyg — vilket, sedan det övertagits av tullverket,

erhållit namnet Poseidon — iordningställts och insatts i bevakningstjänst

under hösten 1935. Slutligen har av anslaget för innevarande budgetår

ett belopp av 185,000 kronor beräknats för anskaffning av ytterligare ett

större fartyg för bevakningstjänsten. Kostnaderna för bemanning och drift

av ifrågavarande tre fartyg beräknas av styrelsen till 85,000 kronor för varje

fartyg eller sålunda till sammanlagt 255,000 kronor.

Bemanning och drift av en torpedbåt och en vedettbåt.

Av de två torpedbåtar, nr 7 och nr 8, vilka ställts till tullverkets förfogande,

har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1935 den ena, nr 7, ersatts med

vedettbåten nr 34. Styrelsen har hemställt, att medel för bemanning och drift

av ifrågavarande två båtar anvisas under förevarande anslag. Kostnaderna

härför beräknas av styrelsen till 75,000 kronor för vardera båten eller tillhopa

150,000 kronor.

Nybyggnad av fartyg.

Båtmaterielen i övrigt för kustbevakningen skulle enligt förslag, som i betänkandet

den 14 juni 1935 framlagts av de sakkunniga för utredning rörande

organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. och som av styrelsen i princip biträtts, bestå av 3

tullkryssare av typ I, 5 tullkryssare av typ II, 12 tullkryssare av typ III och 6

tullracerbåtar. Av sådana båtar förfogar tullverket för närvarande över

1 tullkryssare av typ I, 3 tullkryssare av typ II, 6 tullkryssare av typ III och

3 tullracerbåtar. För genomförande av de sakkunnigas förslag skulle alltså

erfordras nyanskaffning av 2 tullkryssare av typ I, 2 tullkryssare av typ II,

6 tullkryssare av typ III och 3 tullracerbåtar eller sålunda 13 båtar. Då

för tullverkets bevakning användes ett jämförelsevis stort antal äldre och

för sitt ändamål föga lämpade båtar, vilka på grund av sin ålder draga höga

underhållskostnader, anser generaltullstyrelsen ett starkt behov föreligga av

att de föreslagna ytterligare 13 båtarna så snart som möjligt anskaffas. Emellertid

synes, anför styrelsen, de två tullkryssarna av typ I icke böra byggas,

förrän större erfarenhet vunnits beträffande den redan anskaffade kryssaren

av nyssnämnda typ, vilken levererats under år 1935. Styrelsen har därför

ansett sig böra begränsa anslagsäskandet för budgetåret 1936/1937 till

att omfatta medel för nybyggnad av 2 tullkryssare av typ II, 3 tullkryssare

av typ III och 1 tullracerbåt. Anskaffningskostnaderna för denna båtmateriel

beräknas sålunda:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

2 tullkryssare av typ II å kr. 100,000.................... kronor 200,000

3 tullkryssare av typ III å kr. 70,000.................... » 210,000

1 tullracerbåt ........................................ » 50,000

Summa kronor 460,000.

Anskaffning och drift av flygplan.

Generaltullstyrelsen föreslår, att två flygplan anskaffas för tullverket. Dessa

flygplan förutsättas komma till användning för spaningsarbete vartdera under

omkring 600 timmar om året. Kostnaderna för flygplanens anskaffning

samt för deras bemanning, underhåll och drift under budgetåret 1936/1937

beräknas sålunda:

2 flygplan .......................................... kronor 260,000

1 reservmotor ....................................... » 42,000

2 ställ reservflottörer.................................. » 32,000

Drivmedel ........... » 48,000

Underhåll ........................................... * 108,000

Avlöningar till förare, spanare och radiotelegrafister...... » 27,000

Summa kronor 517,000.

Vid denna beräkning har förutsatts, att flygplanen få utan kostnad förvaras

i flygvapnets hangarer samt att sådana erforderliga reparations- och

översynsarbeten, som ej kunna utföras av flygplanens besättningar, verkställas

å flygvapnets verkstäder.

Automobiler m. m.

Enligt den av förenämnda sakkunniga upprättade posteringsplanen, som

generaltullstyrelsen i princip biträtt, skulle för kustbevakningen erfordras 34

automobiler. För närvarande förfogar kustbevakningen över 25 automobiler,

varför ytterligare 9 automobiler skulle behöva anskaffas. Enär det vore

angeläget, att kustbevakningens automobilpark snarast möjligt uppbringades

till det av de sakkunniga beräknade antalet samt nyanskaffning av automobiler,

utöver vad som erfordrades för förnyelse av försliten materiel, icke

kunde ske med anlitande av de anslagsmedel, som under återstoden av innevarande

budgetår stöde till generaltullstyrelsens förfogande, har styrelsen

hemställt, att för nästkommande budgetår medel anvisas för nyanskaffning

av 9 automobiler. Kostnaden härför beräknas efter ett genomsnittligt pris

av 5,000 kronor för varje automobil till 45,000 kronor.

För underhåll och förnyelse av motorfordonsmateriel har generaltullstyrelsen

dessutom upptagit ett belopp av 28,000 kronor.

Radioutrustning.

Beträffande radioutrustning hava förberörda sakkunniga föreslagit anskaffande

till en början av fyra fartygsstationer och en landstation, för vilka

kostnaderna av de sakkunniga beräknats till 30,000 kronor. Styrelsen, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 95■

biträtt berörda förslag, har i enlighet härmed under anslaget för nästkommande

budgetår beräknat nämnda belopp.

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel.

Utgifterna för underhåll och drift av tullkryssare, tullracerbåtar och automobiler

hava i betänkandet den 14 juni 1935 beräknats till 323,000 kronor

enligt följande specifikation:

1 tullkryssare av typ I

5 » » » II

12 » » » III

6 tullracerbåtar ........

34 automobiler ..........

kronor 15,000

» 60,000

» 120,000

» 60,000

» 68,000

Summa kronor 323,000

Av nämnda fartygsmateriel äro emellertid 2 tullkryssare av typ II, 6 tullkryssare

av typ III och 3 tullracerbåtar avsedda att nybyggas. Icke någon av

dessa kan bliva färdig att tagas i bruk före utgången av nästkommande budgetår,

på grund varav medelsbehovet för samma budgetår minskas med

114.000 kronor. För underhåll och drift av 11 bevakningsbåtar, som utöver

förutnämnda tullkryssare och tullracerbåtar för närvarande tillhandahållas

av tullverket, har styrelsen beräknat kostnaderna till omkring 40,000 kronor.

Medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål under budgetåret

1936/1937 skulle sålunda utgöra (323,000—114,000 + 40,000 = ) 249,000 kronor

eller i avjämnat tal 250,000 kronor.

Tullpolis.

Årskostnaderna för ersättning till städerna för tillhandahallande av den

till inrättande föreslagna tullpolisen beräknar generaltullstyrelsen till 164,100

kronor, vilket belopp styrelsen upptagit under förevarande anslag.

Vissa traktamenten.

Till vissa traktamenten är under anslaget för innevarande budgetår beräknat

ett belopp av 135,000 kronor. Under budgetåret 1934/1935 utbetaltes

från motsvarande anslag traktamentsersättningar med sammanlagt omkring

134,700 kronor. Då generaltullstyrelsen till traktamentsersättningar åt såsom

tullpolis tjänstgörande polismän beräknat ett belopp av 25,000 kronor,

har styrelsen till vissa traktamenten för nästa budgetar upptagit (135,000 +

25.000 = ) 160,000 kronor.

Arvoden till befälhavare och motorskötare å tullkryssare och tullracerbåtar.

Enligt de sakkunnigas förslag i betänkandet den 14 juni 1935 skulle befattningshavare,

som tjänstgjorde såsom befälhavare och motorskötare å tullkryssare

och tullracerbåtar, tillerkännas särskilda arvoden till belopp av 400,

respektive 200 kronor för år. Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över betänkandet

anslutit sig till berörda förslag. Enär tullverket under nästkom
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

mande budgetår förfogar över 10 tullkryssare och 3 tullracerbåtar, skulle

således de föreslagna arvodena för samma budgetår uppgå till 7,800 kronor.

Då ifrågavarande arvoden i likhet med traktamentena lämpligen syntes böra

bestridas från förevarande anslag, har styrelsen under detsamma för ändamålet

beräknat ett avjämnat belopp av 8,000 kronor.

Försäkring av motorfordon.

Med biträdande av i betänkandet den 14 juni 1935 framställt förslag har

generaltullstyrelsen i sitt utlåtande över betänkandet hemställt om bemyndigande

att låta taga s. k. fullständig försäkring å tullverkets motorfordon.

Kostnaden härför anser styrelsen böra bestridas från förevarande anslag

och upptagas till det av de sakkunniga beräknade beloppet, 11,500 kronor.

Diverse utgifter.

Till diverse utgifter, däribland kostnader för inköp av maskindelar och

inventarier till fortskaffningsmateriel, samt av andra effekter för bevakningstjänsten,

förhyrning av fortskaffningsmateriel samt anskaffning eller förhyrning

av garage har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av

65,000 kronor. För motsvarande ändamål har generaltullstyrelsen för budgetaret

1936/1937 upptagit ett belopp av 71,400 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår å förevarande anslag har i enlighet med

det anförda av generaltullstyrelsen beräknats sålunda:

Utsjöbevakning .................................... kronor

Bemanning och drift av en torpedbåt och en vedettbåt .. »

Nybyggnad av 2 tullkryssare av typ II, 3 tullkryssare

av typ III och 1 tullracerbåt........................ »

Anskaffning av 2 flygplan jämte reservmotor och 2 ställ

reservflottörer ................................... „

Bemanning, underhåll och drift av 2 flygplan.......... »

Anskaffning av 9 automobiler........................ »

Förnyelse och underhåll av motorfordonsmateriel ...... »

Radioutrustning .................................... „

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel.......... »

Tullpolis ...................................... ,

Vissa traktamenten ................................. »

Arvoden till befälhavare och motorskötare å tullkryssare

och tullracerbåtar ................................ »

Försäkring av motorfordon .......................... »

Diverse utgifter .................................... »

Summa kronor 2,150,000.

255.000

150.000

460.000

334.000

183.000

45.000

28.000

30,000

250.000

164,100

160.000

8,000

11,500

71,400

I det för innevarande budgetår anvisade anslaget till särskilda åtgärder

för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. ingår, såsom av

det föregående framgar, ett belopp av 185,000 kronor, avsett för anskaffning

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

71

av ytterligare ett fartyg för utsjöbevakningen. Inom generaltullstyrelsen

hava i och för anskaffning av lämpligt sådant fartyg bedrivits vissa undersökningar,

vilka dock ännu ej helt slutförts. Enligt vad jag inhämtat, har

styrelsen härvid funnit lämpligt att för ändamålet förvärvas ett större och

mera snabbgående fartyg än tidigare avsetts. För möjliggörande härav erfordras

enligt inom styrelsen numera verkställda beräkningar dels ökade medel

för underhåll och drift av fartyget i förhållande till vad styrelsen beräknat

i skrivelsen den 9 oktober 1935, dels ock att ytterligare medel, utöver

nyssnämnda belopp å 185,000 kronor, anvisas för anskaffningskostnaderna.

Sammanlagt beräknas kostnadsökningen för nästa budgetår belöpa sig till

omkring 85,000 kronor, med vilket belopp alltså medelsanvisningen till utsjöbevakningen

borde höjas. För min del har jag funnit goda skäl tala för att ett

större och mera snabbgående utsjöbevakningsfartyg anskaffas, och jag har

med hänsyn härtill ansett mig böra beräkna kostnaderna för utsjöbevakningen

under nästa budgetår till (255,000 + 85,000 =) 340,000 kronor.

Den torpedbåt och den vedettbåt, vilka ställts till tullverkets förfogande,

hava visat sig i olika hänseenden icke fullt lämpade för bevakningstjänsten.

Torpedbåten har också numera återlämnats till flottan. Sedan nyssberörda

större utsjöbevakningsfartyg anskaffats, bör även vedettbåten återställas. På

grund härav har jag ansett mig icke böra räkna med kostnader för bemanning

och drift av nämnda fartyg under nästa budgetår.

Generaltullstyrelsen har föreslagit, att medel för nästkommande budgetår

skulle anvisas med sammanlagt 460,000 kronor för nybyggnad av 2 tullkryssare

av typ II, 3 tullkryssare av typ III och 1 tullracerbåt. Jag vill härutinnan

förorda den begränsningen, att under förevarande anslag medel beräknas för

nybyggnad av endast 2 tullkryssare av typ II och 1 tullracerbåt. Kostnaderna

härför kunna beräknas till 250,000 kronor.

Beträffande styrelsens förslag om anvisande av medel för tillhandahållande

åt kustbevakningen av flygplan må erinras, att motsvarande förslag var

föremål för övervägande i 1935 års statsverksproposition. Jag anförde därvid

bland annat, att det syntes vara riktigast att, innan frågan örn dylika åtgärder

upptoges till avgörande, resultatet av den då pågående utredningen om

organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. avvaktades. I det numera avgivna betänkandet

i denna organisationsfråga har även spörsmålet örn tillhandahållande av

flygplan åt kustbevakningen upptagits till behandling. De sakkunniga hava

emellertid förordat, att frågan örn anskaffning av särskilda flygplan för kustbevakningens

räkning skulle få anstå i avvaktan på resultatet av de åtgärder,

som i anledning av de sakkunnigas förslag kunde bliva vidtagna. Med

hänsyn till vad sålunda förekommit torde generaltullstyrelsens ifrågavarande

förslag icke böra föranleda någon åtgärd.

I anslutning till den ståndpunkt, jag tidigare intagit till frågan örn omorganisation

av tullverkets kustbevakning, har jag vidare ansett mig icke böra

biträda styrelsens förslag örn anvisande av medel för anskaffning av nya

automobiler.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Till kostnader för förnyelse och underhåll av motorfordonsmateriel har

styrelsen i skrivelse den 9 oktober 1935 upptagit ett belopp av 28,000 kronor.

Sedermera hava inom styrelsen, med ledning av erfarenheterna under

senare halvåret 1935, verkställts nya beräkningar, enligt vilka för ändamålet

skulle avses ett belopp av 40,000 kronor. Jag har emellertid icke ansett

tillräckliga skäl föreligga att frångå styrelsens förstberörda förslag.

Styrelsens förslag örn beräknande under ifrågavarande anslag av medel

å 30,000 kronor till radioutrustning har jag funnit mig böra biträda.

Vad angår kostnaderna för underhåll och drift av fortskaffningsmateriel,

beräknades dessa i skrivelsen den 9 oktober 1935 för nästkommande budgetår

till 250,000 kronor. Av numera inom styrelsen verkställda beräkningar

synes emellertid framgå, att detta belopp bör något höjas. Jag

har i enlighet med nämnda beräkningar för ändamålet upptagit ett belopp

av 260,000 kronor.

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört torde medel till bestridande

av ersättning till städer för tillhandahållande av tullpolis icke böra

beräknas för nästkommande budgetår.

Av det till vissa traktamenten av generaltullstyrelsen beräknade beloppet,

160,000 kronor, avses ett belopp av 25,000 kronor till traktamentsersättningar

åt såsom tullpolis tjänstgörande polismän. Frånräknas sistnämnda belopp,

återstå till bestridande av kostnaderna för övriga traktamentsersättningar

135,000 kronor. Då emellertid enligt numera vunnen erfarenhet även

dessa kostnader torde böra beräknas något högre än styrelsen sålunda ifrågasatt,

har jag i anslutning till inom styrelsen verkställda nya beräkningar

för ändamålet upptagit ett belopp av 145,000 kronor.

Styrelsens förslag om anvisande av medel till arvoden till befälhavare och

motorskötare å tullkryssare och tullracerbåtar samt till försäkring av motorfordon

anser jag icke böra nu föranleda någon åtgärd. Dessa frågor synas

nämligen böra upptagas till prövning först i samband med föreliggande

förslag angående omorganisation av kustbevakningen.

Slutligen får jag föreslå, att till diverse utgifter beräknas något lägre belopp

än styrelsen ifrågasatt, förslagsvis 67,000 kronor. I förhållande till det

för ändamålet i innevarande budgetårs anslag beräknade beloppet skulle

detta innebära en ökning med 2,000 kronor.

I enlighet med det sålunda anförda synes medelsbehovet å förevarande

anslag under nästkommande budgetår böra beräknas sålunda:

Utsjöbevakningen .................................. kronor 340,000

Nybyggnad av fartyg ................................ » 250,000

Underhåll och förnyelse av motorfordonsmateriel........ » 28,000

Radioutrustning .................................... * 30,000

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel .......... » 260,000

Vissa traktamenten .................................. * 145,000

Diverse utgifter ................ *_67,000

Summa kronor 1,120,000.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

73

Sammanfattning och hemställan.

Enligt vad jag här förordat böra anslagen till tullverket i riksstaten för budgetåret

1936/1937 upptagas med följande belopp, nämligen: anslaget till avlöningar

till befattningshavare hos generaltullstyrelsen med 733,900 kronor,

anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten med 13,397,000 kronor,

anslaget till omkostnader med 1,715,000 kronor samt anslaget till särskilda

åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m.

med 1,120,000 kronor eller tillhopa med 16,965,900 kronor. I statsverkspropositionen

beräknades samma anslag till sammanlagt 16,965,000 kronor

eller 900 kronor lägre.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda sammanhang anfört

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
-

reglementet .............................. —

5 byråchefer .................................. B 30

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet

.......................... —

1 byrådirektör och ombudsman ................ B 28

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium

.......................... B 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen B 26

1 sekreterare .................................. B 26

5 byråinspektörer .............................. B 24

2 förste revisorer .............................. B 24

1 kamrerare .................................. B 24

3 aktuarier .................................... B 21

3 notarier .................................... B 21

11 revisorer .................................... B 21

4 tullkontrollörer .............................. B 21

12 kammarskrivare.............................. B 16

1 materialförvaltare ............................ B 15

1 registrator .................................. B 14

1 kansliskrivare ................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

15 kanslibiträden................................ B 7

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Befattning Lönegrad

7 expeditionsvakter ............................ B 5

20 kontorsbiträdet! .............................. B 4

7 skrivbiträden ................................ B 2

Tjänsteman å extra stat:

1 byråinspektör ................................ B 24.

Anm. Så länge 1 byråinspektör finnes uppförd é extra stat, skall 1 av de

å ordinarie stat uppförda tullkontrollörstjänstema hållas vakant;

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 576,600

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis ........................ » 8,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m.........kronor 110,000

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis.

....... > _5,000 » 115,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis » 34,000

Summa kronor 733,900:

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett för
-

slagsanslag av..........................kronor 733,900;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................... B 29

3 tullöverinspektörer ......................... B 27

3 tullbevakningschefer ........................ B 26

3 tulldirektörsassistenter ....................... B 26

6 tullförvaltare av klass 1 A.................... B 26

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 75

Befattning Lönegrad

3 tullkommissarier ............................ B 26

7 tullförvaltare av klass 1 B .................... B 24

21 tullöverkontrollörer ........................ B 24

17 förste tullkontrollörer ........................ B 22

17 tullförvaltare av klass 2 ...................... B 22

20 tullförvaltare av klass 3...................... B 21

129 tullkontrollörer ............................. B 21

5 tullförvaltare av klass 4 ...................... B 18

3 tullkassörer ................................ B 18

317 kammarskrivare ............................ B 16

22 tullmästare ................................ B 15

26 tulluppbördsmän ............................ B 15

152 tullkontorister .............................. B 12

124 tullöveruppsyningsman ...................... B 12

1 kansliskrivare .............................. B 11

572 tulluppsyningsman .......................... B 8

31 kanslibiträden .............................. B 7

725 tillsyningsman .............................. B 6

309 tullvakter .................................. B 5

55 kontorsbiträden ............................ B 4

30 skrivbiträden ............................... B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän ...................... B 12

55 kustuppsyningsman ......................... B 8

53 förste kustvakter ... ......................... B 7

165 kustvakter ................................. B 6

55 kustbevakningsbiträden ...................... B 5

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ........................ B 22

1 kammarskrivare ............................ B 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12

188 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Tjänstemän å övergångsstat:

12 tullkassörer ................................ B 18

25 kammarskrivare ............................ B 16

1 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12

1 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Anin.: 1. 12 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 12 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

2. 14 tulluppbördsmanstjänster och 11 tullkontoristtjänster å ordinarie

stat må tillsättas endast i den mån 25 kammarskrivare å övergångsstat

avgå från sina befattningar. Härvid iakttages, att tullkontoristtjänstema

tillsättas i första hand.

3. En av de å ordinarie stat upptagna kustvakttjänstema skall hållas

vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen

kvarstår i tjänst.

4. En av de å ordinarie stat upptagna gränsuppsyningsmanstjänstema

skall hållas vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen

kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ..........

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ......

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis

.......... kronor 1,361,500

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

...... » 70,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................

kronor 11,530,000

» 225,000

» 1,500

» 1,431,500

» 209,000

Summa kronor 13,397,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å

tullstaten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 13,397,000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ........ kronor 250,000

2. Expenser, förslagsvis .............. » 735,000

3. Publikationstryck, förslagsvis........ » 16,800

4. Hemliga utgifter .................. » 2,000

5. övriga utgifter, förslagsvis.......... » 711,200

Summa kronor 1,715,000;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95- 77

dels till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av ............kronor 1,715,000;

dels ock till Tullverket: Särskilda åtgärder för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 1,120,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

Innehållsförteckning.

Sid

Inledning ............................................................ 1

Avlöningsstaten för generaltullstyrelsen.................................... 4

Avlöningsstaten för tullstaten............................................ 20

Lokaltullförvaltningen................................................ 22

Frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket s. 23; Tullanstalt i Köping s. 36;

Förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens personalorganisation s. 39.

Kustbevakningen.................................................... 52

Gränsbevakningen.................................................... 52

Anslagsberäkning.................................................... 55

Omkostnadsstaten för tullverket ........................................ 61

Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. .. 65

Sammanfattning och hemställan ........................................ 73

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1936:7 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936,11937 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 12 i texten