Angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m
1936-02-14 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:96, Angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m
Dokumentets text
Kungl. Majds proposition nr 96.
1
Nr %.
Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag till förrådsbyggnad
i Älvsjö i Stockholm m. m.; given Stockholms
slott den 14 februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Leo anför:
I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 4, punkterna
7—10) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition,
för budgetåret 1936/1937 beräkna reservationsanslag till ändamål och med
belopp, som här angivas:
under punkt 7: till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm . . kronor 450,000,
under punkt 8: till telefonstationsbyggnad i Sundbyberg . . » 345,000,
under punkt 9: till inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Råsunda ................................ » 39 000
samt under punkt 10: till telefonstationsbyggnad i Tureberg » 125,000.
Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 96. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 96.
Då dessa ärenden numera äro i det skick, att de kunna upptagas till prövning,
torde jag få i ett sammanhang anmäla dem för framläggande av slutligt
förslag till riksdagen.
l:o.
Förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm.
I skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen hemställt om anslag
till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm.
Styrelsen Ilar därvid till en början beträffande de nuvarande förrådslokalerna
därstädes anfört:
Styrelsen förhyrde för sitt huvudförråds räkning ett invid järnvägsstationen
beläget, telegrafverkets pensionsfond tillhörigt område, varå vore uppförda
en varmbonad magasinsbyggnad, två kallmagasin med väggar av
korrugerad plåt, två provisoriska skjul samt ett bostadshus. I magasinsbyggnaden
förvarades materiel, som icke lämpligen kunde hysas i oeldade lokaler,
såsom papper och blanketter, beklädnadseffekter, kontorsinventarier,
finare verktyg, apparater, möbler m. m. I kallmagasinen och skjulen förvarades
materiel, som icke toge skada av att förvaras i oeldade lokaler, huvudsakligast
kablar och annan ledningsmateriel samt järn- och plåtmanufakturer.
Den varmbonade magasinsbyggnaden hade uppförts i två etapper,
åren 1922 och 1929. Kallmagasinen hade uppförts år 1910, det ena nybyggt
men det andra flyttat från Stockholm, där det då varit i användning ett
15-tal år. De provisoriska skjulen hade uppförts åren 1922 och 1923.
Nämnda skjul vore av enklaste beskaffenhet: stolpar nedsatta i jorden
och uppbärande ett tak av korrugerad plåt, det ena skjulet försett med väggar
av ett enkelt lag bräder, det andra saknande väggar. Skjulen hade endast
grusbelagda jordgolv, på vilka materielen lagrades med underlägg av
plank. De vore således inga förvaringslokaler i vanlig bemärkelse och hade
ursprungligen tillkommit för att provisoriskt bereda skydd för materiel, till
dess det bleve lämpligt att uppföra mera ändamålsenliga lokaler. Provisoriet
franninge än ytterligare därav, att båda skjulen läge på en sluttning från
lastkajen till järnvägsspåret. Den tunga materiel, varom här vore fråga,
måste därför transporteras upp och ned för denna sluttning, vilket i hög
grad tyngde och fördyrade arbetet. Byggnadsfrågan hade emellertid uppskjuta,
dels emedan det varit nödvändigt att i första hand tillgodose lokalbehovet
för den materiel, som måste lagras i uppvärmda lokaler, dels emedan
ett rationellt ordnande av lokalfrågorna för övrig materiel vore så pass kostsamt,
att styrelsen i det längsta velat uppskjuta saken. Under tiden hade
behovet av lagerutrymme starkt ökats. Såväl antalet lagerförda artiklar som
de in- och utgående kvantiteterna hade stegrats högst avsevärt. Sålunda
hade under 10-årsperioden 1925—1935 antalet lagerförda artiklar ökats med
75 °/o och de in- och utgående kvantiteterna, i vikt räknat, med cirka 100 °/o.
Någon nedgång i dessa materialkvantiteter väntades icke utan fastmer en
ytterligare stegring. Lagerutrymmena hade numera blivit alldeles för knappa,
och sedan flera år hade stora kvantiteter måst lagras under bar himmel.
Givetvis hade för utomhuslagringen valts materiel, som kunde tåla ett
sådant förvaringssätt under en kortare tid, men lossnings- och lastningsarbetet
försvårades högst avsevärt under vintermånaderna, då materielen bleve
översnöad. Materiel, som icke utan skada kunde lagras utomhus, hade måst
inläggas i det varmbonade magasinet, där den gjort intrång på utrymmena
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
3
för den mera ömtåliga materiel, för vilken detta magasin vore avsett, varför
även detta magasin nu vore överfyllt. Ett nyligen tillkommet större behov
av lagerutrymme i detta magasin kunde därför icke tillgodoses.
Provisorierna och trångboddheten hade nu nått den gräns, fortsätter styrelsen,
då ett ytterligare uppskjutande av lokalfrågans ordnande skulle äventyra
en del av den lagrade materielen samt omöjliggöra upprätthållande av
den ordning och reda, som vore villkoret för att ett förråd av denna omfattning,
med ett lagervärde av cirka 3 miljoner kronor och omfattande cirka
2,500 olika artiklar, skulle kunna rationellt skötas och fylla sin uppgift. För
att kunna täcka nuvarande behov av lagerutrymme, inberäknat ersättning
för de provisoriska skjulen, och även utökningsbehovet för en längre tid
framåt vore det nödvändigt att uppföra förrådslokaler med en sammanlagd
golvarea av minst 3,600 kvadratmeter. Härom anför telegrafstyrelsen vidare:
I avsikt att få de nya förrådslokalerna så belägna i förhållande till de redan
befintliga, att förrådsarbetet skulle kunna ordnas rationellt — även med tanke
på framtida tillbyggnader — och samtidigt kostnadsfrågan lösas på ett förmånligt
sätt, hade styrelsen låtit uppgöra och kostnadsberäkna olika alternativa
förslag. Styrelsen hade därvid funnit, att den ur nämnda synpunkter bästa
lösningen erhölles genom att inköpa en intill telegrafverkets område belägen
tomt samt att å denna och angränsande del av nuvarande förrådstomten uppföra
en byggnad i två våningar jämte rymlig vind. Vid detta alternativ kunde
kallmagasinen bibehållas och utnyttjas. Örn nämnda tomt icke inköptes,
måste det ena magasinet rivas och den nya byggnaden förstoras med motsvarande
utrymme. Härigenom skulle byggnadskostnaderna fördyras så mycket,
att de avsevärt överskrede den sammanlagda kostnaden för tomt och byggnad
1 det ifrågavarande alternativet.
Då byggnaden komme att uppbära mycket stora belastningar, syntes det
lämpligaste byggnadsmaterialet vara armerad betong. Med hänsyn till den
tjänstgörande personalen borde byggnaden även förses med värmeledning, så
dimensionerad att temperaturen vintertid kunde hållas 10° över nollpunkten.
Förslag till en sådan byggnad hade i september 1935 utarbetats av arkitekten
Y. Ahlbom. Bvggnadskostnaden, inklusive kostnader för värmeledning, vatten,
avlopp, belysning och erforderliga hissar mellan våningarna, uppginge
till 410,000 kronor.
Den till inköp ifrågasatta tomten, stadsägan Karlslugn, vore avstyckad från
2 1/4 mantal Älvsjö n:ris 1 och 2 och hade en areal av 1,927 kvadratmeter.
Den ägdes av greve G. Lagerbjelke i Älvsjö och salupriset uppginge till 40,000
kronor inklusive en å tomten befintlig bostadsbyggnad. Värdet av byggnaden
uppskattades till 15,000 kronor, varför värdet av själva tomten bleve 25,000
kronor, motsvarande ungefär 13 kronor per kvadratmeter, vilket syntes acceptabelt
för en i denna del av Älvsjö belägen tomt. Bostadsbyggnaden måste
rivas för att giva plats för ifrågavarande förrådsbyggnad.
Den sammanlagda kostnaden för tomt och nybyggnad skulle alltså, slutar
styrelsen, bliva 450,000 kronor.
Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
för uppförande av en förrådsbyggnad i Älvsjö för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
Stockholms stads byggnadsnämnd har i skrivelse lill telegrafstyrelsen den
30 oktober 1935, med åberopande av yttrande av stadsarkitekten och under
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
Departe
mentschefen.
i yttrandet angiven förutsättning, förklarat sig icke hava något att erinra mot
ifrågavarande byggnadsföretag.
I sitt yttrande har stadsarkitekten framhållit, att byggnaden i fråga komme
att huvudsakligen ligga å stadsägan nr 6,403 och till en mindre del å den till
inköp föreslagna stadsägan nr 6,403 A men att även efter tillägg av detta
område byggnaden upptoge väsentligt större del av tomtplatsen än som föreskreves
i § 80 mom. 2 byggnadsstadgan. En sammanläggning jämväl med
angränsande, av telegrafverket disponerade stadsägan nr 6,402 syntes därför
böra äga rum, helst byggnaden skulle komma att ligga närmare gränsen till
denna stadsäga än 6 meter.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen den 14 november 1935,
under förutsättning att sammanläggning av nämnda tre stadsägor komme
till stånd, förklarat sig icke hava något att erinra mot föreliggande ritningar
och kostnadsberäkning, varjämte styrelsen framhållit, att arbetet i fråga lämpligen
kunde utföras genom byggnadsstyrelsens försorg.
I utlåtande till Kungl. Maj:t den 21 november 1935 har byggnadsstyrelsen
förklarat sig icke hava något att erinra mot förvärvet av den till inköp föreslagna
stadsägan, då styrelsen med hänsyn till områdets centrala läge funnit
det begärda priset skäligt.
Genom beslut den 31 januari 1936 har Kungl. Majit, bland annat, medgivit,
att ifrågavarande stadsäga må, utan hinder av den fideikommissegenskap,
som kan vara fäst vid densamma, försäljas till telegrafstyrelsen för en köpeskilling
av 40,000 kronor.
Telegrafverkets förrådsbyggnader i Älvsjö bestå av ett varmmagasin, två
kallmagasin och två provisoriska skjul. Såsom telegrafstyrelsen framhållit,
har förrådsverksamheten i Älvsjö under senare år stegrats i sådan omfattning,
att lagerutrymmena blivit för knappa och att lagring av viss materiel
måste ske utomhus, en anordning som från olika synpunkter befunnits olämplig.
Ny förrådsbyggnad torde sålunda böra uppföras, och det av telegrafstyrelsen
härutinnan förordade förslaget torde utgöra den lämpligaste lösning
som står till buds. I likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter jag, att, innan
vidare åtgärder vidtagas av telegrafstyrelsen, sammanläggning av de ifrågavarande
stadsägorna kommer till stånd.
Köpeskillingen för tomtförvärvet, 40,000 kronor, synes godtagbar. Ej
heller har jag funnit anledning till erinran mot de för byggnadens uppförande
föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningarna, de senare slutande å
ett belopp av 410,000 kronor. Sålunda för ändamålet erforderliga medel, tillhopa
450,000 kronor, torde böra i sin helhet anvisas å riksstaten för nästa
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av .................................... kronor 450,000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 96. 5
2:o.
Telefonstatiombyggnad i Sundbyberg.
I sin skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen framlagt förslag
i fråga om fortsatt automatisering av telefonnätet inom Stockholms förortsområden.
Om de allmänna förutsättningarna för den fortsatta automatiseringen
har styrelsen därvid anfört:
Automatiseringen av Stockholms telefonnät hade under de senare åren utsträckts
att omfatta även närmast staden belägna växelstationer. Sålunda
hade år 1934 telefonnätet i Lidingö stad helt och hållet automatiserats, och
arbetet med automatisering av näten i Nockeby, Ulvsunda, Ålsten och Äppelviken
påginge. Automatisering av de manuella stationerna i Enskede och
Stureby vore omedelbart förestående, och för detta ändamål påginge uppförande
av nytt stationshus i Enskede.
De förortsområden, som enligt automatiseringsplanen nu närmast skulle
komma i fråga att erhålla automatisk telefonkoppling, betjänades av stationerna
i Sundbyberg, Bromma, Duvbo, Råsunda, Hagalund, Huvudsta och
Tureberg. Automatiseringen av dessa stationer vore avsedd att genomföras
på det sätt, att abonnenterna i Sundbyberg, Bromma och Du\ bo skulle betjänas
från en gemensam automatisk telefonstation, förlagd till Sundbyberg,
under det att abonnenterna i Råsunda, Hagalund och Huvudsta skulle sammanföras
till en automatstation i Råsunda och Turebergsabonnenterna ingå
till en automatstation i Tureberg.
För att erhålla en i möjligaste mån jämn årlig fördelning av utbyggnadsplanen
hade styrelsen vidtagit anstalter för att automatstationerna i Sundbyberg
och Tureberg skulle kunna vara färdiga att tagas i bruk i början av
år 1938 och stationen i Råsunda ett år senare. Sundbybergs- och Råsundastationernas
belägenhet måste dock avgöras i ett sammanhang och lokalfrågorna
ordnasj
Beträffande telefonstationen i Sundbyberg, vilken alltså efter automatisering
avsetts skola betjäna abonnenter i Sundbyberg, Bromma och Duvbo,
har styrelsen därefter anfört:
Sundbybergsstationen är för närvarande inrymd i förhyrd lokal mot en
årshyra av 3,000 kronor, och för stationerna i Bromma och Duvbo förhyras
lokaler för en årshyra av 600 respektive 800 kronor. Att inrymma den för
dessa tre stationer avsedda nya automatstationen i förhyrd lokal finner styrelsen
icke tillrådligt, utan bör härför en verket tillhörig byggnad uppföras.
Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande har därför kontrakt
upprättats om förvärv för telegrafverkets räkning av stadsägan nr 283 i
kvarteret Plåten med adress Vasagatan nr 2 och Bangatan nr 3 i Sundbybergs
stad för en köpeskilling av 55,000 kronor. Å den ifrågavarande stadsägan,
som har en areal av 1,749 kvadratmeter, finnes uppförd en trävilla och
ett verkstadsskjul, båda i dåligt skick, vilka skulle nedrivas. Fastighetens
belägenhet är med hänsyn till abonnentfördclningen och beräknad framtida
utveckling av bebyggelsen särdeles lämplig och det begärda priset skäligt.
Då även postverket vore i behov av nya lokaler i Sundbyberg, hade samråd
ägt rum med generalpoststyrelsen vid bestämmandet av den för en ny
automatstationsbyggnad behövliga tomtmarken. Generalpoststyrelsen hade
i anslutning härtill i skrivelse den 12 november 1935 anfört:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
För postkontoret förhyrde postverket för närvarande av enskild person i
fastigheten stadsägan 254—255 med adressnummer 64 vid landsvägen i
Sundbyberg lokal med en sammanlagd golvyta av 245 kvadratmeter i bottenvåningen,
vartill komme källarutrymme på omkring 50 kvadratmeter för
arkiv samt för förvaring av dragkärra, velocipeder m. m. Hyreskontraktet
gällde till och med den 30 september 1039 med ett års uppsägningstid.
Den nuvarande postlokalen hade disponerats sedan den 1 oktober 1928 och
vore i vissa avseenden mindre tillfredsställande, huvudsakligen beroende på
starka sättningar i grunden till byggnaden. Som en följd av sättningarna
hade stora sättsprickor uppstått i väggarna, varjämte bristfälligheter uppkommit
å fönster, dörrar och golv. Först efter upprepade framställningar
hade husägaren kunnat förmås att under år 1934 —- efter överenskommen
förlängning av hyrestiden —- söka avhjälpa de värsta felaktigheterna. Enligt
från fackmannahåll gjort uttalande hade man emellertid anledning befara,
att de vidtagna åtgärderna komme att visa sig icke vara tillfyllest. Lokalen
verkade mörk och dyster, särskilt i själva expeditionsrummet. Brevbärarrummet
hade en mindre lämplig form, och kapprum saknades för såväl kassasom
brevbärarpersonalen.
’ Posttrafiken i Sundbyberg visade tendens till ökning, och krav på utökade
lokalutrymmen syntes därför inom kort vara att emotse. Även om
lokalutrymmena kunde anses tillräckliga för närvarande och till hyrestidens
utgång, syntes det för tiden därefter bliva nödvändigt att söka erhålla utökad
och mera ändamålsenlig lokal. Någon möjlighet att genom utvidgning av
den nuvarande lokalen tillgodose detta behov funnes icke.
Anskaffandet av lämplig och välbelägen postkontorslokal i Sundbyberg
hade alltid varit förenat med avsevärda svårigheter. Då nu fråga uppstått
om förvärvande för telegrafverkets räkning av en centralt belägen tomt för
uppförande därå av en automatstation, ansåge generalpoststyrelsen det vara
synnerligen önskvärt, att postkontoret kunde inrymmas i den planerade nybyggnaden.
Den till inköp föreslagna tomten — belägen i omedelbar närhet
av torget — hade jämväl ett ur postal synpunkt fördelaktigare läge än
den fastighet, dit postkontoret nu vore förlagt. Av företedda preliminära
ritningar framginge att tillräckliga och fullt ändamålsenliga postlokaler skulle
kunna anordnas i nybyggnaden. Framtida behov av utökade postlokaler
syntes utan större svårighet kunna tillgodoses genom en mindre tillbyggnad.
Det för postverkets räkning nu behövliga utrymmet beräknade styrelsen till
omkring 350 kvadratmeter, varav 300 kvadratmeter i bottenvåningen och cirka
50 kvadratmeter i källarvåningen.
Telegrafstyrelsen anför vidare:
Utvecklingen av telegrafverkets rörelse vid stationerna i Sundbyberg,
Bromma och Duvbo under de sista tio åren framginge av efterföljande
tablåer:
ingången
av år
Antal
lokal-
ledningar
Sundbyberg.
Antal
huvud-
abonnemang
Antal
telefon-
apparater
1926 ........
............ 1,034
1,023
1,149
1930 ........
............ 1,196
1,184
1,343
1933 ........
............ 1,455
1,442
1,610
1934 ........
............ 1,496
1,483
1,668
1935 ........
............ 1,527
1,514
1,712
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
Vid ingången
Antal
Antal
Antal
lokal-
huvud-
telefon-
av år
ledningar
abonnemang
apparater
Bromma.
1926 ........
............ 170
168
177
1930 ........
............ 154
152
162
1933 ........
............ 193
189
206
1934 ........
............ 202
198
217
1935 ........
............ 212
208
229
Duvbo.
1926 ........
............ 242
241
247
1930 ........
............ 329
328
338
1933 ........
............ 364
362
374
1934 ........
............ 376
373
387
1935 ........
............ 381
378
390
Såsom förut sagts borde den nya automatstationen i Sundbyberg kunna
tagas i bruk i början av år 1938. Lokaler för stationen borde^ därför stå
färdiga omkring ett år tidigare och byggnadsarbetet påbörjas så snart ske
kunde under år 1936.
Enligt styrelsens uppdrag hade därför arkitekten Carl Åkerblad uppgjort ritningar
till nybyggnaden. Byggnaden skulle uppföras av tegel i tre våningar
jämte källarvåning och beräknades kosta 290,000 kronor. I denna summa
inginge kostnad för garage, rivning av å tomten befintlig bebyggelse, planering
av gårdsutrymmet samt stängsel till ett sammanlagt belopp av 25,000
kronor.
Bottenvåningen skulle inrymma lokaler för postverket. Våningarna en
och två trappor upp skulle inrymma telefonstationslokaler jämte tre lägenheter
om två rum och kök, avsedda för stations- och reparatörspersonal.
Till källaren komme att förläggas förrådslokaler för de båda verken, kapprum
för brevbärare, arkiv för postkontoret, tvättstuga, torkrum och hushållskällare
för bostädernas behov samt pannrum och kolförråd.
Generalpoststyrelsen hade godkänt planen för postverkets lokaler.
Sammanlagda kostnaden för inköp av tomt och uppförande av stationsbyggnaden
skulle alltså, slutar telegrafstyrelsen, uppgå till (55,000 + 290,000)
345,000 kronor.
Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att
för inköp av stadsägan nr 283 i kvarteret Plåten i Sundbybergs stad samt för
uppförande därstädes av en telefonstations- och postbyggnad för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 345,000 kronor.
I utlåtande den 21 november 1935 har byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen,
som funne det för ifrågavarande område begärda priset skäligt med
hänsyn till områdets centrala läge, icke hade något att erinra mot fastighetsköpet.
Med skrivelse den 7 februari 1936 har telegrafstyrelsen överlämnat, bland
annat, ritningar och kostnadsberäkning rörande ifrågavarande stationsbyggnad
ävensom yttranden av byggnadsstyrelsen och vederbörande byggnadsnämnd.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 96.
Ritningarna hava upprättats av arkitekten C. Åkerblad och innefatta viss
omarbetning med hänsyn till av byggnadsnämnden framställda anmärkningar
i fråga örn byggnadens utformning. Kostnaderna för byggnaden hava beräknats
till 290,000 kronor, däri inberäknat ett belopp av 12,000 kronor för
särskild garagebyggnad.
Byggnadsnämnden i Sundbyberg har den 30 sistlidne januari förklarat sig
icke hava något att erinra mot en nybyggnad med föreslaget utförande.
Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande, dagtecknat den 31 januari 1936, tillstyrkt
att nu föreliggande förslag i huvudsak lägges till grund för byggnadens
uppförande. I fråga om de beräknade kostnaderna har styrelsen icke
något att erinra.
mCTiUcfusfén. bil en början angår frågan om fortsatt automatisering av förortsom
rådena
norr om Stockholm har jag icke funnit anledning till erinran mot den
av telegrafstyrelsen härutinnan framlagda planen, enligt vilken för abonnenterna
i Sundbyberg, Bromma och Duvbo skulle inrättas en gemensam station
i Sundbyberg, under det att för abonnenterna i Råsunda, Hagalund och Huvudsta
skulle inrättas en station i Råsunda och för abonnenterna i Tureberg
en station därstädes.
Till frågan örn de nu erforderliga åtgärderna beträffande Råsunda och Tureberg
återkommer jag i det följande.
Förslaget rörande den till Sundbyberg förlagda automatstationen är motiverat
jämväl av att för postkontoret i staden erfordras större och mera ändamålsenliga
lokaler än de som nu förhyras för kontorets räkning. Enligt
nämnda förslag skulle för en köpeskilling av 55,000 kronor inköpas en fastighet
i hörnet av Vasa- och Bangatorna och, efter rivning av därå befintliga
byggnader — en trävilla och ett verkstadsskjul — å densamma uppföras
en nybyggnad jämte ett fristående garage. Då jag i likhet med byggnadsstyrelsen
icke funnit anledning till erinran mot nämnda köpeskilling eller i
fråga örn de föreliggande ritningarna och de beräknade byggnadskostnaderna,
290,000 kronor, och då förslaget i sin helhet synes innebära en lämplig
lösning av såväl telegrafverkets som postverkets lokalfrågor, vill jag tillstyrka,
att anslag för ändamålet äskas av riksdagen. Det erforderliga anslagsbeloppet,
345,000 kronor, torde med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört
om tiden för stationens färdigställande böra i sin helhet anvisas för nästa
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till telefonstationsbyggnad i Sundbyberg för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av ................................ kronor 345,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
9
3:o.
Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Råsunda.
I anslutning till vad telegrafstyrelsen, såsom under föregående punkt återgivits,
anfört i fråga om de allmänna förutsättningarna för fortsatt automatisering
av telefonnätet inom Stockholms förortsområden, har styrelsen i sin
skrivelse den 12 november 1935 föreslagit inköp av fastighet i Råsunda för
ny telefonstationsbyggnad.
Härom har telegrafstyrelsen anfört:
Såsom styrelsen förut anfört måste vid planläggningen av stationerna för
de nordväst om Stockholm liggande förortssamhällena stationernas belägenhet
i förhållande till varandra fastslås i ett sammanhang. Frågan om förläggningen
av automatstationen för Råsundakomplexet (Råsunda, Hagalund
och Huvudsta) måste därför avgöras samtidigt med att den för Sundbybergsområdet
avsedda stationens läge bestämmes.
För den nuvarande stationen i Råsunda förhyrdes lokal mot en årshyra
av 1,800 kronor. Stationen i Huvudsta vore inrymd i lokal, som telegrafverket
hyrde för en årlig hyra av 700 kronor. Hagalundsstationen däremot vore
förlagd till en telegrafverket tillhörig mindre byggnad, som verket erhållit
vid inköpet år 1918 av aktiebolaget Stockholmstelefons nät. Byggnaden vore
icke tillräcklig för inrymmande av en automatstation av den storleksordning,
varom här vore fråga, och för övrigt kunde fastigheten på grund av
sin belägenhet — i utkanten av Råsundastationens abonnentområde — icke
komma i fråga att användas för Råsundakomplexets automatstation. Styrelsen
hade därför för avsikt att för stationen i fråga uppföra en särskild
fastighet.
Av de tomter, vilka skulle kunna komma till användning för en stationsbyggnad,
hade styrelsen funnit en av Råsunda förstadsaktiebolag erbjuden
tomt i kvarteret Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle lämpligast
såväl till läge som storlek. Mot priset, 20 kronor per kvadratmeter, hade
styrelsen icke funnit anledning till erinran. Styrelsen hade därför upprättat
preliminärt kontrakt angående inköp för telegrafverkets räkning av förenämnda
tomt. Den innehölle 1,500 kvadratmeter, och priset uppginge alltså
till 30,000 kronor.
Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för inköp av en tomt i kvarteret Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 30,000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 21 november 1935 anfört, att styrelsen,
som funne det för ifrågavarande tomt begärda priset skäligt med hänsyn
till områdets centrala läge, icke hade något att erinra mot det föreslagna
tomtförvärvet.
Då ett genomförande av telegrafstyrelsens förevarande förslag till tomtförvärv
skulle möjliggöra en lämplig förläggning av den blivande stationsbyggnaden,
och då det begärda priset, 20 kronor för kvadratmeter, synes godtagbart,
vill jag tillstyrka, att det för ändamålet erforderliga anslaget å 30,000
kronor nu äskas av riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 96 2
Departe
mentschefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 96.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i
Råsunda för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av.......... kronor 30,000.
4:o.
Telefonstationsbyggnad i Tureberg.
I sin förberörda skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen i
enlighet med planen för automatisering av telefonnätet inom Stockholms
förorter jämväl hemställt örn anslag till en telefonstationsbyggnad i Tureberg.
Styrelsen erinrar till en början om att Kungl. Majit den 16 augusti 1934
bemyndigat styrelsen att för en köpeskilling av högst 4,645 kronor 20 öre förvärva
fastigheterna Edsbergs egnahem nr 724 och 725 i Tureberg. Styrelsen
hade i sin framställning härom anfört bland annat:
Antalet huvudabonnemang vid Turebergs växelstation hade den 1 januari
1934 utgjort 1,180. Under de senaste fem åren hade ökningen uppgått till i
medeltal 130 abonnemang per år, och, så vitt då kunde bedömas, måste man
även under de närmaste åren räkna med en i stort sett oförändrad abonnenttillströmning.
Enär stationen icke kunde utbyggas mer än till 2,000 nummer,
bleve en ny station alltså erforderlig inom fyra å fem år. Den nuvarande stationslokalen
kunde därvid icke komma till användning, dels därför att den
vore otillräcklig för ändamålet, dels därför att den med tanke på nätets ekonomiska
ordnande vore olämpligt belägen inom samhället. Enär det därjämte
ansetts mindre välbetänkt att nybygga en telefonstation av den storleksordning,
varom här bleve fråga, i en förhyrd lokal, hade styrelsen för
avsikt att för stationen uppföra en särskild fastighet, som därjämte skulle
inrymma garage och förrådsutrvmmen för den telegrafverkets linje- och
stationsmateriel, som måste finnas å platsen.
Med hänsyn till att tomterna inom de centrala delarna av samhället i det
närmaste vore slutsålda hade det visat sig nödvändigt att med det snaraste
inköpa behövlig mark, särskilt som priset ännu vore relativt lågt.
I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen vidare:
Under år 1934 har abonnentantalet vid Turebergs station ytterligare ökats
och uppgick vid ingången av år 1935 till 1,309 eller 129 abonnemang mera
än vid närmast föregående årsskifte.
Såsom telegrafstyrelsen i sin motivering för stationsbyggnaden i Sundbyberg
anfört, bör automatisk telefonstation i Tureberg vara färdig att tagas i bruk
i början av år 1938 och bör av denna anledning lokal för stationen finnas
tillgänglig under 1937 års första hälft. Vid denna tidpunkt bör därför den
planerade nya stationsbyggnaden vara uppförd. Telegrafstyrelsen har med
anledning härav låtit arkitekten Carl Åkerblad uppgöra ritningar till ifrågavarande
byggnad. Denna skulle uppföras av tegel i två våningar jämte källarvåning
och beräknas kosta 125,000 kronor, vari ingår kostnaden för planering
av tomten, delvis stensättning av densamma samt stängsel med tillhopa
10,000 kronor.
Bottenvåningen och våningen en trappa upp skulle tagas i anspråk för
stationslokaler, varjämte i bottenvåningen skulle inrymmas en reparatörs
-
Kungl. Majlis proposition nr 96.
11
bostad om två rum och kök. Till källarvåningen skulle förläggas förråd,
garage, kol- och pannrum samt för bostadslägenheten erforderliga utrymmen.
Vid överläggning med generalpoststyrelsen angående eventuell flyttning av
Turebergs poststation till den planerade nya automatstationsbyggnaden har
det konstaterats, att det ur alla synpunkter är fördelaktigast, att poststationen,
som nu är inrymd i statens .järnvägars stationshus på platsen, bibehålies
i järnvägens omedelbara närhet.
Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en automatstationsbyggnad
i Tureberg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
125,000 kronor.
Med förut under punkt 2 omförmälda skrivelse den 7 februari 1936 har telegrafstyrelsen
överlämnat ritningar och kostnadsberäkning rörande förevarande
stationsbyggnad ävensom yttranden av byggnadsstyrelsen och vederbörande
byggnadsnämnd.
Ritningarna äro upprättade av arkitekten C. Åkerblad och innefatta en
i anslutning till önskemål, som uttalats av byggnadsnämnden, ändrad förläggning
av byggnaden å tomten. Kostnadsberäkningen slutar å ett belopp av
125,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot ritningarna och kostnadsberäkningen.
Då behovet av ny telefonstation i Tureberg nu synes aktuellt, torde frågan
härom böra upptagas till slutlig prövning. Tomt för ändamålet har förvärvats
jämlikt av Kungl. Maj:t den 16 augusti 1934 givet bemyndigande.
Mot de av arkitekten C. Åkerblad uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningen,
slutande å 125,000 kronor, har jag i likhet med byggnadsstyrelsen
icke funnit anledning till erinran. På grund härav och då stationsbyggnaden,
enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, bör vara uppförd under förra hälften
av år 1937, tillstyrker jag, att för ändamålet erforderligt anslag anvisas å riksstaten
för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till telefonstationsbyggnad i Tureberg för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av ................................ kronor 125,000.
Till vad departementschefen under punkterna l:o—4:o
hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Departe
mentschefen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m. s. 13 i texten
- SU 1936:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m. s. 7 i texten