Sök i Ratio Lex

Angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m

1936-02-14 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:96, Angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 96.

1

Nr %.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag till förrådsbyggnad

i Älvsjö i Stockholm m. m.; given Stockholms

slott den 14 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 4, punkterna

7—10) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition,

för budgetåret 1936/1937 beräkna reservationsanslag till ändamål och med

belopp, som här angivas:

under punkt 7: till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm . . kronor 450,000,

under punkt 8: till telefonstationsbyggnad i Sundbyberg . . » 345,000,

under punkt 9: till inköp för telegrafverkets räkning av

fastighet i Råsunda ................................ » 39 000

samt under punkt 10: till telefonstationsbyggnad i Tureberg » 125,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 96. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Då dessa ärenden numera äro i det skick, att de kunna upptagas till prövning,

torde jag få i ett sammanhang anmäla dem för framläggande av slutligt

förslag till riksdagen.

l:o.

Förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm.

I skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen hemställt om anslag

till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm.

Styrelsen Ilar därvid till en början beträffande de nuvarande förrådslokalerna

därstädes anfört:

Styrelsen förhyrde för sitt huvudförråds räkning ett invid järnvägsstationen

beläget, telegrafverkets pensionsfond tillhörigt område, varå vore uppförda

en varmbonad magasinsbyggnad, två kallmagasin med väggar av

korrugerad plåt, två provisoriska skjul samt ett bostadshus. I magasinsbyggnaden

förvarades materiel, som icke lämpligen kunde hysas i oeldade lokaler,

såsom papper och blanketter, beklädnadseffekter, kontorsinventarier,

finare verktyg, apparater, möbler m. m. I kallmagasinen och skjulen förvarades

materiel, som icke toge skada av att förvaras i oeldade lokaler, huvudsakligast

kablar och annan ledningsmateriel samt järn- och plåtmanufakturer.

Den varmbonade magasinsbyggnaden hade uppförts i två etapper,

åren 1922 och 1929. Kallmagasinen hade uppförts år 1910, det ena nybyggt

men det andra flyttat från Stockholm, där det då varit i användning ett

15-tal år. De provisoriska skjulen hade uppförts åren 1922 och 1923.

Nämnda skjul vore av enklaste beskaffenhet: stolpar nedsatta i jorden

och uppbärande ett tak av korrugerad plåt, det ena skjulet försett med väggar

av ett enkelt lag bräder, det andra saknande väggar. Skjulen hade endast

grusbelagda jordgolv, på vilka materielen lagrades med underlägg av

plank. De vore således inga förvaringslokaler i vanlig bemärkelse och hade

ursprungligen tillkommit för att provisoriskt bereda skydd för materiel, till

dess det bleve lämpligt att uppföra mera ändamålsenliga lokaler. Provisoriet

franninge än ytterligare därav, att båda skjulen läge på en sluttning från

lastkajen till järnvägsspåret. Den tunga materiel, varom här vore fråga,

måste därför transporteras upp och ned för denna sluttning, vilket i hög

grad tyngde och fördyrade arbetet. Byggnadsfrågan hade emellertid uppskjuta,

dels emedan det varit nödvändigt att i första hand tillgodose lokalbehovet

för den materiel, som måste lagras i uppvärmda lokaler, dels emedan

ett rationellt ordnande av lokalfrågorna för övrig materiel vore så pass kostsamt,

att styrelsen i det längsta velat uppskjuta saken. Under tiden hade

behovet av lagerutrymme starkt ökats. Såväl antalet lagerförda artiklar som

de in- och utgående kvantiteterna hade stegrats högst avsevärt. Sålunda

hade under 10-årsperioden 1925—1935 antalet lagerförda artiklar ökats med

75 °/o och de in- och utgående kvantiteterna, i vikt räknat, med cirka 100 °/o.

Någon nedgång i dessa materialkvantiteter väntades icke utan fastmer en

ytterligare stegring. Lagerutrymmena hade numera blivit alldeles för knappa,

och sedan flera år hade stora kvantiteter måst lagras under bar himmel.

Givetvis hade för utomhuslagringen valts materiel, som kunde tåla ett

sådant förvaringssätt under en kortare tid, men lossnings- och lastningsarbetet

försvårades högst avsevärt under vintermånaderna, då materielen bleve

översnöad. Materiel, som icke utan skada kunde lagras utomhus, hade måst

inläggas i det varmbonade magasinet, där den gjort intrång på utrymmena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

3

för den mera ömtåliga materiel, för vilken detta magasin vore avsett, varför

även detta magasin nu vore överfyllt. Ett nyligen tillkommet större behov

av lagerutrymme i detta magasin kunde därför icke tillgodoses.

Provisorierna och trångboddheten hade nu nått den gräns, fortsätter styrelsen,

då ett ytterligare uppskjutande av lokalfrågans ordnande skulle äventyra

en del av den lagrade materielen samt omöjliggöra upprätthållande av

den ordning och reda, som vore villkoret för att ett förråd av denna omfattning,

med ett lagervärde av cirka 3 miljoner kronor och omfattande cirka

2,500 olika artiklar, skulle kunna rationellt skötas och fylla sin uppgift. För

att kunna täcka nuvarande behov av lagerutrymme, inberäknat ersättning

för de provisoriska skjulen, och även utökningsbehovet för en längre tid

framåt vore det nödvändigt att uppföra förrådslokaler med en sammanlagd

golvarea av minst 3,600 kvadratmeter. Härom anför telegrafstyrelsen vidare:

I avsikt att få de nya förrådslokalerna så belägna i förhållande till de redan

befintliga, att förrådsarbetet skulle kunna ordnas rationellt — även med tanke

på framtida tillbyggnader — och samtidigt kostnadsfrågan lösas på ett förmånligt

sätt, hade styrelsen låtit uppgöra och kostnadsberäkna olika alternativa

förslag. Styrelsen hade därvid funnit, att den ur nämnda synpunkter bästa

lösningen erhölles genom att inköpa en intill telegrafverkets område belägen

tomt samt att å denna och angränsande del av nuvarande förrådstomten uppföra

en byggnad i två våningar jämte rymlig vind. Vid detta alternativ kunde

kallmagasinen bibehållas och utnyttjas. Örn nämnda tomt icke inköptes,

måste det ena magasinet rivas och den nya byggnaden förstoras med motsvarande

utrymme. Härigenom skulle byggnadskostnaderna fördyras så mycket,

att de avsevärt överskrede den sammanlagda kostnaden för tomt och byggnad

1 det ifrågavarande alternativet.

Då byggnaden komme att uppbära mycket stora belastningar, syntes det

lämpligaste byggnadsmaterialet vara armerad betong. Med hänsyn till den

tjänstgörande personalen borde byggnaden även förses med värmeledning, så

dimensionerad att temperaturen vintertid kunde hållas 10° över nollpunkten.

Förslag till en sådan byggnad hade i september 1935 utarbetats av arkitekten

Y. Ahlbom. Bvggnadskostnaden, inklusive kostnader för värmeledning, vatten,

avlopp, belysning och erforderliga hissar mellan våningarna, uppginge

till 410,000 kronor.

Den till inköp ifrågasatta tomten, stadsägan Karlslugn, vore avstyckad från

2 1/4 mantal Älvsjö n:ris 1 och 2 och hade en areal av 1,927 kvadratmeter.

Den ägdes av greve G. Lagerbjelke i Älvsjö och salupriset uppginge till 40,000

kronor inklusive en å tomten befintlig bostadsbyggnad. Värdet av byggnaden

uppskattades till 15,000 kronor, varför värdet av själva tomten bleve 25,000

kronor, motsvarande ungefär 13 kronor per kvadratmeter, vilket syntes acceptabelt

för en i denna del av Älvsjö belägen tomt. Bostadsbyggnaden måste

rivas för att giva plats för ifrågavarande förrådsbyggnad.

Den sammanlagda kostnaden för tomt och nybyggnad skulle alltså, slutar

styrelsen, bliva 450,000 kronor.

Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

för uppförande av en förrådsbyggnad i Älvsjö för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

Stockholms stads byggnadsnämnd har i skrivelse lill telegrafstyrelsen den

30 oktober 1935, med åberopande av yttrande av stadsarkitekten och under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Departe
mentschefen.

i yttrandet angiven förutsättning, förklarat sig icke hava något att erinra mot

ifrågavarande byggnadsföretag.

I sitt yttrande har stadsarkitekten framhållit, att byggnaden i fråga komme

att huvudsakligen ligga å stadsägan nr 6,403 och till en mindre del å den till

inköp föreslagna stadsägan nr 6,403 A men att även efter tillägg av detta

område byggnaden upptoge väsentligt större del av tomtplatsen än som föreskreves

i § 80 mom. 2 byggnadsstadgan. En sammanläggning jämväl med

angränsande, av telegrafverket disponerade stadsägan nr 6,402 syntes därför

böra äga rum, helst byggnaden skulle komma att ligga närmare gränsen till

denna stadsäga än 6 meter.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen den 14 november 1935,

under förutsättning att sammanläggning av nämnda tre stadsägor komme

till stånd, förklarat sig icke hava något att erinra mot föreliggande ritningar

och kostnadsberäkning, varjämte styrelsen framhållit, att arbetet i fråga lämpligen

kunde utföras genom byggnadsstyrelsens försorg.

I utlåtande till Kungl. Maj:t den 21 november 1935 har byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att erinra mot förvärvet av den till inköp föreslagna

stadsägan, då styrelsen med hänsyn till områdets centrala läge funnit

det begärda priset skäligt.

Genom beslut den 31 januari 1936 har Kungl. Majit, bland annat, medgivit,

att ifrågavarande stadsäga må, utan hinder av den fideikommissegenskap,

som kan vara fäst vid densamma, försäljas till telegrafstyrelsen för en köpeskilling

av 40,000 kronor.

Telegrafverkets förrådsbyggnader i Älvsjö bestå av ett varmmagasin, två

kallmagasin och två provisoriska skjul. Såsom telegrafstyrelsen framhållit,

har förrådsverksamheten i Älvsjö under senare år stegrats i sådan omfattning,

att lagerutrymmena blivit för knappa och att lagring av viss materiel

måste ske utomhus, en anordning som från olika synpunkter befunnits olämplig.

Ny förrådsbyggnad torde sålunda böra uppföras, och det av telegrafstyrelsen

härutinnan förordade förslaget torde utgöra den lämpligaste lösning

som står till buds. I likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter jag, att, innan

vidare åtgärder vidtagas av telegrafstyrelsen, sammanläggning av de ifrågavarande

stadsägorna kommer till stånd.

Köpeskillingen för tomtförvärvet, 40,000 kronor, synes godtagbar. Ej

heller har jag funnit anledning till erinran mot de för byggnadens uppförande

föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningarna, de senare slutande å

ett belopp av 410,000 kronor. Sålunda för ändamålet erforderliga medel, tillhopa

450,000 kronor, torde böra i sin helhet anvisas å riksstaten för nästa

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av .................................... kronor 450,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96. 5

2:o.

Telefonstatiombyggnad i Sundbyberg.

I sin skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen framlagt förslag

i fråga om fortsatt automatisering av telefonnätet inom Stockholms förortsområden.

Om de allmänna förutsättningarna för den fortsatta automatiseringen

har styrelsen därvid anfört:

Automatiseringen av Stockholms telefonnät hade under de senare åren utsträckts

att omfatta även närmast staden belägna växelstationer. Sålunda

hade år 1934 telefonnätet i Lidingö stad helt och hållet automatiserats, och

arbetet med automatisering av näten i Nockeby, Ulvsunda, Ålsten och Äppelviken

påginge. Automatisering av de manuella stationerna i Enskede och

Stureby vore omedelbart förestående, och för detta ändamål påginge uppförande

av nytt stationshus i Enskede.

De förortsområden, som enligt automatiseringsplanen nu närmast skulle

komma i fråga att erhålla automatisk telefonkoppling, betjänades av stationerna

i Sundbyberg, Bromma, Duvbo, Råsunda, Hagalund, Huvudsta och

Tureberg. Automatiseringen av dessa stationer vore avsedd att genomföras

på det sätt, att abonnenterna i Sundbyberg, Bromma och Du\ bo skulle betjänas

från en gemensam automatisk telefonstation, förlagd till Sundbyberg,

under det att abonnenterna i Råsunda, Hagalund och Huvudsta skulle sammanföras

till en automatstation i Råsunda och Turebergsabonnenterna ingå

till en automatstation i Tureberg.

För att erhålla en i möjligaste mån jämn årlig fördelning av utbyggnadsplanen

hade styrelsen vidtagit anstalter för att automatstationerna i Sundbyberg

och Tureberg skulle kunna vara färdiga att tagas i bruk i början av

år 1938 och stationen i Råsunda ett år senare. Sundbybergs- och Råsundastationernas

belägenhet måste dock avgöras i ett sammanhang och lokalfrågorna

ordnasj

Beträffande telefonstationen i Sundbyberg, vilken alltså efter automatisering

avsetts skola betjäna abonnenter i Sundbyberg, Bromma och Duvbo,

har styrelsen därefter anfört:

Sundbybergsstationen är för närvarande inrymd i förhyrd lokal mot en

årshyra av 3,000 kronor, och för stationerna i Bromma och Duvbo förhyras

lokaler för en årshyra av 600 respektive 800 kronor. Att inrymma den för

dessa tre stationer avsedda nya automatstationen i förhyrd lokal finner styrelsen

icke tillrådligt, utan bör härför en verket tillhörig byggnad uppföras.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande har därför kontrakt

upprättats om förvärv för telegrafverkets räkning av stadsägan nr 283 i

kvarteret Plåten med adress Vasagatan nr 2 och Bangatan nr 3 i Sundbybergs

stad för en köpeskilling av 55,000 kronor. Å den ifrågavarande stadsägan,

som har en areal av 1,749 kvadratmeter, finnes uppförd en trävilla och

ett verkstadsskjul, båda i dåligt skick, vilka skulle nedrivas. Fastighetens

belägenhet är med hänsyn till abonnentfördclningen och beräknad framtida

utveckling av bebyggelsen särdeles lämplig och det begärda priset skäligt.

Då även postverket vore i behov av nya lokaler i Sundbyberg, hade samråd

ägt rum med generalpoststyrelsen vid bestämmandet av den för en ny

automatstationsbyggnad behövliga tomtmarken. Generalpoststyrelsen hade

i anslutning härtill i skrivelse den 12 november 1935 anfört:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

För postkontoret förhyrde postverket för närvarande av enskild person i

fastigheten stadsägan 254—255 med adressnummer 64 vid landsvägen i

Sundbyberg lokal med en sammanlagd golvyta av 245 kvadratmeter i bottenvåningen,

vartill komme källarutrymme på omkring 50 kvadratmeter för

arkiv samt för förvaring av dragkärra, velocipeder m. m. Hyreskontraktet

gällde till och med den 30 september 1039 med ett års uppsägningstid.

Den nuvarande postlokalen hade disponerats sedan den 1 oktober 1928 och

vore i vissa avseenden mindre tillfredsställande, huvudsakligen beroende på

starka sättningar i grunden till byggnaden. Som en följd av sättningarna

hade stora sättsprickor uppstått i väggarna, varjämte bristfälligheter uppkommit

å fönster, dörrar och golv. Först efter upprepade framställningar

hade husägaren kunnat förmås att under år 1934 —- efter överenskommen

förlängning av hyrestiden —- söka avhjälpa de värsta felaktigheterna. Enligt

från fackmannahåll gjort uttalande hade man emellertid anledning befara,

att de vidtagna åtgärderna komme att visa sig icke vara tillfyllest. Lokalen

verkade mörk och dyster, särskilt i själva expeditionsrummet. Brevbärarrummet

hade en mindre lämplig form, och kapprum saknades för såväl kassasom

brevbärarpersonalen.

’ Posttrafiken i Sundbyberg visade tendens till ökning, och krav på utökade

lokalutrymmen syntes därför inom kort vara att emotse. Även om

lokalutrymmena kunde anses tillräckliga för närvarande och till hyrestidens

utgång, syntes det för tiden därefter bliva nödvändigt att söka erhålla utökad

och mera ändamålsenlig lokal. Någon möjlighet att genom utvidgning av

den nuvarande lokalen tillgodose detta behov funnes icke.

Anskaffandet av lämplig och välbelägen postkontorslokal i Sundbyberg

hade alltid varit förenat med avsevärda svårigheter. Då nu fråga uppstått

om förvärvande för telegrafverkets räkning av en centralt belägen tomt för

uppförande därå av en automatstation, ansåge generalpoststyrelsen det vara

synnerligen önskvärt, att postkontoret kunde inrymmas i den planerade nybyggnaden.

Den till inköp föreslagna tomten — belägen i omedelbar närhet

av torget — hade jämväl ett ur postal synpunkt fördelaktigare läge än

den fastighet, dit postkontoret nu vore förlagt. Av företedda preliminära

ritningar framginge att tillräckliga och fullt ändamålsenliga postlokaler skulle

kunna anordnas i nybyggnaden. Framtida behov av utökade postlokaler

syntes utan större svårighet kunna tillgodoses genom en mindre tillbyggnad.

Det för postverkets räkning nu behövliga utrymmet beräknade styrelsen till

omkring 350 kvadratmeter, varav 300 kvadratmeter i bottenvåningen och cirka

50 kvadratmeter i källarvåningen.

Telegrafstyrelsen anför vidare:

Utvecklingen av telegrafverkets rörelse vid stationerna i Sundbyberg,

Bromma och Duvbo under de sista tio åren framginge av efterföljande

tablåer:

ingången

av år

Antal

lokal-

ledningar

Sundbyberg.

Antal

huvud-

abonnemang

Antal

telefon-

apparater

1926 ........

............ 1,034

1,023

1,149

1930 ........

............ 1,196

1,184

1,343

1933 ........

............ 1,455

1,442

1,610

1934 ........

............ 1,496

1,483

1,668

1935 ........

............ 1,527

1,514

1,712

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Vid ingången

Antal

Antal

Antal

lokal-

huvud-

telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

Bromma.

1926 ........

............ 170

168

177

1930 ........

............ 154

152

162

1933 ........

............ 193

189

206

1934 ........

............ 202

198

217

1935 ........

............ 212

208

229

Duvbo.

1926 ........

............ 242

241

247

1930 ........

............ 329

328

338

1933 ........

............ 364

362

374

1934 ........

............ 376

373

387

1935 ........

............ 381

378

390

Såsom förut sagts borde den nya automatstationen i Sundbyberg kunna

tagas i bruk i början av år 1938. Lokaler för stationen borde^ därför stå

färdiga omkring ett år tidigare och byggnadsarbetet påbörjas så snart ske

kunde under år 1936.

Enligt styrelsens uppdrag hade därför arkitekten Carl Åkerblad uppgjort ritningar

till nybyggnaden. Byggnaden skulle uppföras av tegel i tre våningar

jämte källarvåning och beräknades kosta 290,000 kronor. I denna summa

inginge kostnad för garage, rivning av å tomten befintlig bebyggelse, planering

av gårdsutrymmet samt stängsel till ett sammanlagt belopp av 25,000

kronor.

Bottenvåningen skulle inrymma lokaler för postverket. Våningarna en

och två trappor upp skulle inrymma telefonstationslokaler jämte tre lägenheter

om två rum och kök, avsedda för stations- och reparatörspersonal.

Till källaren komme att förläggas förrådslokaler för de båda verken, kapprum

för brevbärare, arkiv för postkontoret, tvättstuga, torkrum och hushållskällare

för bostädernas behov samt pannrum och kolförråd.

Generalpoststyrelsen hade godkänt planen för postverkets lokaler.

Sammanlagda kostnaden för inköp av tomt och uppförande av stationsbyggnaden

skulle alltså, slutar telegrafstyrelsen, uppgå till (55,000 + 290,000)

345,000 kronor.

Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att

för inköp av stadsägan nr 283 i kvarteret Plåten i Sundbybergs stad samt för

uppförande därstädes av en telefonstations- och postbyggnad för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 345,000 kronor.

I utlåtande den 21 november 1935 har byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen,

som funne det för ifrågavarande område begärda priset skäligt med

hänsyn till områdets centrala läge, icke hade något att erinra mot fastighetsköpet.

Med skrivelse den 7 februari 1936 har telegrafstyrelsen överlämnat, bland

annat, ritningar och kostnadsberäkning rörande ifrågavarande stationsbyggnad

ävensom yttranden av byggnadsstyrelsen och vederbörande byggnadsnämnd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 96.

Ritningarna hava upprättats av arkitekten C. Åkerblad och innefatta viss

omarbetning med hänsyn till av byggnadsnämnden framställda anmärkningar

i fråga örn byggnadens utformning. Kostnaderna för byggnaden hava beräknats

till 290,000 kronor, däri inberäknat ett belopp av 12,000 kronor för

särskild garagebyggnad.

Byggnadsnämnden i Sundbyberg har den 30 sistlidne januari förklarat sig

icke hava något att erinra mot en nybyggnad med föreslaget utförande.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande, dagtecknat den 31 januari 1936, tillstyrkt

att nu föreliggande förslag i huvudsak lägges till grund för byggnadens

uppförande. I fråga om de beräknade kostnaderna har styrelsen icke

något att erinra.

mCTiUcfusfén. bil en början angår frågan om fortsatt automatisering av förortsom
rådena

norr om Stockholm har jag icke funnit anledning till erinran mot den

av telegrafstyrelsen härutinnan framlagda planen, enligt vilken för abonnenterna

i Sundbyberg, Bromma och Duvbo skulle inrättas en gemensam station

i Sundbyberg, under det att för abonnenterna i Råsunda, Hagalund och Huvudsta

skulle inrättas en station i Råsunda och för abonnenterna i Tureberg

en station därstädes.

Till frågan örn de nu erforderliga åtgärderna beträffande Råsunda och Tureberg

återkommer jag i det följande.

Förslaget rörande den till Sundbyberg förlagda automatstationen är motiverat

jämväl av att för postkontoret i staden erfordras större och mera ändamålsenliga

lokaler än de som nu förhyras för kontorets räkning. Enligt

nämnda förslag skulle för en köpeskilling av 55,000 kronor inköpas en fastighet

i hörnet av Vasa- och Bangatorna och, efter rivning av därå befintliga

byggnader — en trävilla och ett verkstadsskjul — å densamma uppföras

en nybyggnad jämte ett fristående garage. Då jag i likhet med byggnadsstyrelsen

icke funnit anledning till erinran mot nämnda köpeskilling eller i

fråga örn de föreliggande ritningarna och de beräknade byggnadskostnaderna,

290,000 kronor, och då förslaget i sin helhet synes innebära en lämplig

lösning av såväl telegrafverkets som postverkets lokalfrågor, vill jag tillstyrka,

att anslag för ändamålet äskas av riksdagen. Det erforderliga anslagsbeloppet,

345,000 kronor, torde med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört

om tiden för stationens färdigställande böra i sin helhet anvisas för nästa

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till telefonstationsbyggnad i Sundbyberg för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av ................................ kronor 345,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

9

3:o.

Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Råsunda.

I anslutning till vad telegrafstyrelsen, såsom under föregående punkt återgivits,

anfört i fråga om de allmänna förutsättningarna för fortsatt automatisering

av telefonnätet inom Stockholms förortsområden, har styrelsen i sin

skrivelse den 12 november 1935 föreslagit inköp av fastighet i Råsunda för

ny telefonstationsbyggnad.

Härom har telegrafstyrelsen anfört:

Såsom styrelsen förut anfört måste vid planläggningen av stationerna för

de nordväst om Stockholm liggande förortssamhällena stationernas belägenhet

i förhållande till varandra fastslås i ett sammanhang. Frågan om förläggningen

av automatstationen för Råsundakomplexet (Råsunda, Hagalund

och Huvudsta) måste därför avgöras samtidigt med att den för Sundbybergsområdet

avsedda stationens läge bestämmes.

För den nuvarande stationen i Råsunda förhyrdes lokal mot en årshyra

av 1,800 kronor. Stationen i Huvudsta vore inrymd i lokal, som telegrafverket

hyrde för en årlig hyra av 700 kronor. Hagalundsstationen däremot vore

förlagd till en telegrafverket tillhörig mindre byggnad, som verket erhållit

vid inköpet år 1918 av aktiebolaget Stockholmstelefons nät. Byggnaden vore

icke tillräcklig för inrymmande av en automatstation av den storleksordning,

varom här vore fråga, och för övrigt kunde fastigheten på grund av

sin belägenhet — i utkanten av Råsundastationens abonnentområde — icke

komma i fråga att användas för Råsundakomplexets automatstation. Styrelsen

hade därför för avsikt att för stationen i fråga uppföra en särskild

fastighet.

Av de tomter, vilka skulle kunna komma till användning för en stationsbyggnad,

hade styrelsen funnit en av Råsunda förstadsaktiebolag erbjuden

tomt i kvarteret Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle lämpligast

såväl till läge som storlek. Mot priset, 20 kronor per kvadratmeter, hade

styrelsen icke funnit anledning till erinran. Styrelsen hade därför upprättat

preliminärt kontrakt angående inköp för telegrafverkets räkning av förenämnda

tomt. Den innehölle 1,500 kvadratmeter, och priset uppginge alltså

till 30,000 kronor.

Telegrafstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för inköp av en tomt i kvarteret Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 30,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 21 november 1935 anfört, att styrelsen,

som funne det för ifrågavarande tomt begärda priset skäligt med hänsyn

till områdets centrala läge, icke hade något att erinra mot det föreslagna

tomtförvärvet.

Då ett genomförande av telegrafstyrelsens förevarande förslag till tomtförvärv

skulle möjliggöra en lämplig förläggning av den blivande stationsbyggnaden,

och då det begärda priset, 20 kronor för kvadratmeter, synes godtagbart,

vill jag tillstyrka, att det för ändamålet erforderliga anslaget å 30,000

kronor nu äskas av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 96 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i

Råsunda för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av.......... kronor 30,000.

4:o.

Telefonstationsbyggnad i Tureberg.

I sin förberörda skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen i

enlighet med planen för automatisering av telefonnätet inom Stockholms

förorter jämväl hemställt örn anslag till en telefonstationsbyggnad i Tureberg.

Styrelsen erinrar till en början om att Kungl. Majit den 16 augusti 1934

bemyndigat styrelsen att för en köpeskilling av högst 4,645 kronor 20 öre förvärva

fastigheterna Edsbergs egnahem nr 724 och 725 i Tureberg. Styrelsen

hade i sin framställning härom anfört bland annat:

Antalet huvudabonnemang vid Turebergs växelstation hade den 1 januari

1934 utgjort 1,180. Under de senaste fem åren hade ökningen uppgått till i

medeltal 130 abonnemang per år, och, så vitt då kunde bedömas, måste man

även under de närmaste åren räkna med en i stort sett oförändrad abonnenttillströmning.

Enär stationen icke kunde utbyggas mer än till 2,000 nummer,

bleve en ny station alltså erforderlig inom fyra å fem år. Den nuvarande stationslokalen

kunde därvid icke komma till användning, dels därför att den

vore otillräcklig för ändamålet, dels därför att den med tanke på nätets ekonomiska

ordnande vore olämpligt belägen inom samhället. Enär det därjämte

ansetts mindre välbetänkt att nybygga en telefonstation av den storleksordning,

varom här bleve fråga, i en förhyrd lokal, hade styrelsen för

avsikt att för stationen uppföra en särskild fastighet, som därjämte skulle

inrymma garage och förrådsutrvmmen för den telegrafverkets linje- och

stationsmateriel, som måste finnas å platsen.

Med hänsyn till att tomterna inom de centrala delarna av samhället i det

närmaste vore slutsålda hade det visat sig nödvändigt att med det snaraste

inköpa behövlig mark, särskilt som priset ännu vore relativt lågt.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen vidare:

Under år 1934 har abonnentantalet vid Turebergs station ytterligare ökats

och uppgick vid ingången av år 1935 till 1,309 eller 129 abonnemang mera

än vid närmast föregående årsskifte.

Såsom telegrafstyrelsen i sin motivering för stationsbyggnaden i Sundbyberg

anfört, bör automatisk telefonstation i Tureberg vara färdig att tagas i bruk

i början av år 1938 och bör av denna anledning lokal för stationen finnas

tillgänglig under 1937 års första hälft. Vid denna tidpunkt bör därför den

planerade nya stationsbyggnaden vara uppförd. Telegrafstyrelsen har med

anledning härav låtit arkitekten Carl Åkerblad uppgöra ritningar till ifrågavarande

byggnad. Denna skulle uppföras av tegel i två våningar jämte källarvåning

och beräknas kosta 125,000 kronor, vari ingår kostnaden för planering

av tomten, delvis stensättning av densamma samt stängsel med tillhopa

10,000 kronor.

Bottenvåningen och våningen en trappa upp skulle tagas i anspråk för

stationslokaler, varjämte i bottenvåningen skulle inrymmas en reparatörs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 96.

11

bostad om två rum och kök. Till källarvåningen skulle förläggas förråd,

garage, kol- och pannrum samt för bostadslägenheten erforderliga utrymmen.

Vid överläggning med generalpoststyrelsen angående eventuell flyttning av

Turebergs poststation till den planerade nya automatstationsbyggnaden har

det konstaterats, att det ur alla synpunkter är fördelaktigast, att poststationen,

som nu är inrymd i statens .järnvägars stationshus på platsen, bibehålies

i järnvägens omedelbara närhet.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en automatstationsbyggnad

i Tureberg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

125,000 kronor.

Med förut under punkt 2 omförmälda skrivelse den 7 februari 1936 har telegrafstyrelsen

överlämnat ritningar och kostnadsberäkning rörande förevarande

stationsbyggnad ävensom yttranden av byggnadsstyrelsen och vederbörande

byggnadsnämnd.

Ritningarna äro upprättade av arkitekten C. Åkerblad och innefatta en

i anslutning till önskemål, som uttalats av byggnadsnämnden, ändrad förläggning

av byggnaden å tomten. Kostnadsberäkningen slutar å ett belopp av

125,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot ritningarna och kostnadsberäkningen.

Då behovet av ny telefonstation i Tureberg nu synes aktuellt, torde frågan

härom böra upptagas till slutlig prövning. Tomt för ändamålet har förvärvats

jämlikt av Kungl. Maj:t den 16 augusti 1934 givet bemyndigande.

Mot de av arkitekten C. Åkerblad uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningen,

slutande å 125,000 kronor, har jag i likhet med byggnadsstyrelsen

icke funnit anledning till erinran. På grund härav och då stationsbyggnaden,

enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, bör vara uppförd under förra hälften

av år 1937, tillstyrker jag, att för ändamålet erforderligt anslag anvisas å riksstaten

för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till telefonstationsbyggnad i Tureberg för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av ................................ kronor 125,000.

Till vad departementschefen under punkterna l:o—4:o

hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Departe
mentschefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m. s. 13 i texten
  2. SU 1936:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm m. m. s. 7 i texten