Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till förbättring av förläggningsförhållamlena å Järvafaltet

1936-02-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:97, Angående anvisande av medel till förbättring av förläggningsförhållamlena å Järvafaltet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 97.

1

Nr 9T.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

av medel till förbättring av förläggningsförhållamlena

å Järvafaltet; given Stockholms slott den

21 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström:

Då beslut fattades vid 1905 års riksdag örn ordnande av ett nytt övningsfält

för de till Stockholm förlagda truppförbanden å Järvafältet, utgick man

ifrån, att frågan om överflyttandet till detta fält av arméns i huvudstaden

Bihang till riksdagens protokoll 1936. I sami. Nr 97.

516 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 97.

uppförda kaserner skrälle för lång tid framåt kunna undanskjutas, särskilt

som större delen av Ladugårdsgärdet fortfarande skulle bibehållas såsom

exercisfält. Genom sedermera vid 1918 och 1928 års riksdagar fattade beslut

örn överlåtande till Stockholms stad ävensom exploatering av vissa delar av

Norra ''Djurgården, däribland Ladugårdsgärdet, hava emellertid truppförbandens

möjligheter att använda sistnämnda område såsom exercisfält alltmera

kringskurits, och övningarna hava därför särskilt under de senare åren

i allt större utsträckning måst förläggas till Järvafältet. Då avståndet mellan

detta och kasernerna i Stockholm, åtminstone för infanteriet, omöjliggör

daglig förflyttning till Järvafältet, hava i avvaktan på uppförandet av nya

kaserner därstädes provisoriska anordningar måst vidtagas för beredande av

förläggningsmöjligheter för trupperna under vistelsen å sagda fält. Dessa

anordningar hava emellertid icke varit tillfyllest för åstadkommande av en

tillfredsställande förläggning, och vid upprepade tillfällen hava erinringar

gjorts mot de i förevarande avseende rådande förhållandena. Bland annat

Siva riksdagens år 1934 församlade revisorer i sin berättelse angående verkställd

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 påtalat de brister

och olägenheter, som vidlåda de nuvarande förläggningsanordningarna, och

därvid anfört i huvudsak följande.

Revisorerna hade avlagt besök å Järvafältet, där trupper ur Stockholms

garnison under övningar plägade vara förlagda. På olika ställen å övningsfältet

hade provisoriska och halvpermanenta anordningar vidtagits för att

under övningarna bereda förläggningsmöjligheter åt garnisonens trupper.

För detta ändamål disponerades enligt för varje år av Kungl. Majit fastställda

stater inkomstmedel från Järvafältet, vilka medel erhållits genom

försäljning av skog, grus m. m. För att emellertid garnisonens trupper,

som vore förlagda i Stockholm, och särskilt de truppförband, som haft sina

övningar å Ladugårdsgärdet, skulle kunna utnyttja de goda övningsmöjligheter,

som Järvafältet erbjöde, måste marscher dit företagas, vilka på grund

av avståndet för infanteriet i allmänhet krävde en dag för vardera utmarschen

och hemmarschen. Vederbörande myndigheter hade framhållit, att

härigenom en inskränkning skedde i de värnpliktigas utbildningstid. Därjämte

kunde det icke undgås, att manskapet och befälet vid Stockholmsregementena

komme i en avsevärt sämre ställning än motsvarande personal

vid andra truppförband, vilkas övningsfält i regel gränsade intill kasernerna.

Särskilt för manskapet vore tältförläggningen till Järvafältet, vilken ofta

omfattade större delen av veckan, under fuktig och kall väderlek ägnad att

medföra åtskilliga risker och framkalla missnöje. Det hade också framhållits

för revisorerna, att på det sätt, som förläggningen å Järvafältet under

rådande förhållanden måste ordnas, åtskilliga olägenheter ur hälsovårdssynpunkt

förefunnes, varjämte för såväl befäl som manskap vissa extra utgifter

vore ofrånkomliga. Härtill komme, att truppernas utrustning underkastades

slitning i högre grad än som behövde ifrågakomma vid förläggning i kasern.

Revisorerna ville beträffande frågan örn den nära nog ständiga förläggningen

under övningar av trupper från Stockholms garnison till Järvafältet

som sin mening framhålla, att det måste anses önskvärt, att därmed sammanhängande

frågor snarast möjligt upptoges till allvarligt övervägande.

Det kunde nämligen knappast anses rimligt, att fast anställd personal och

värnpliktiga, tillhörande dessa trupper, skulle intaga en avsevärt sämre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97. 3

ställning än vid övriga truppförband i landet. Särskilt torde därvid böra

beaktas, huruvida icke mera tillfredsställande och särskilt ur hälsovårdssynpunkt

fullt ändamålsenliga anordningar kunde utan större kostnader vidtagas

för att därigenom förbättra nuvarande förläggningsförhållanden. Då,

enligt vad revisorerna erfarit, flertalet arrendekontrakt beträffande olika områden

å Järvafältet inom några år utginge, torde tidpunkten vara inne att

söka lösa dessa frågor. Bevisorerna hade fäst sig vid, att, då elektrisk belysning

saknades å förläggningsplatserna, brandfaran vore synnerligen stor

vid förläggning i de befintliga provisoriska lokalerna, där manskapet finge

vila på halm och belysningen utgjordes av fotogenlyktor.

Då staten numera för exploatering disponerat en betydande del av Ladugårdsgärdet,

varigenom övningsmöjligheternä för Stockholm strupperna inskränkts,

torde det kunna ifrågasättas, örn icke någon del av de genom exploateringen

influtna försäljningsmedlen kunde tagas i anspråk för ordnandet

av förläggningen till Järvafältet och beredande av ersättning för den fördel,

som tillgången till Ladugårdsgärdet inneburit för särskilt gardesregementena.

För den händelse det icke ansåges möjligt att för ordnandet av nu senast

berörda angelägenheter taga i anspråk skattemedel, syntes nyssnämnda utväg,

vilken anlitats då det gällt att till Järvafältet utflytta artilleriets tygförråd

och laboratorier, kunna komma till användning.

Bevisorerna hade med det anförda velat fästa uppmärksamheten på de

mindre tillfredsställande förläggnings- och övningsförliållanden, som nu förefunnes

vid en del truppförband inom Stockholms garnison och vilka enligt

revisorernas mening måste anses innebära betydande olägenheter för såväl

de värnpliktiga som truppförbandens fast anställda personal.

I utlåtande i anledning av statsrevisorernas ifrågavarande berättelse anförde

statsutskottet (uti. nr 126/1935 punkt 3:o), att utskottet vore ense med

revisorerna därom, att förläggningsförhållandena för Stockholms garnison

vore långt ifrån tillfredsställande och att åtgärder för olägenheternas avhjälpande

vore erforderliga. Då emellertid frågan örn det definitiva ordnandet

av Stockholmsgarnisonens förläggning vore beroende på den blivande

försvarsorganisationen, syntes med vidtagandet av anstalter i förevarande

avseende lämpligen kunna anstå i avvaktan på försvarskommissionens utredning.

I enlighet med vad statsutskottet sålunda anfört föranledde statsrevisorernas

berättelse i denna del icke någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Sedan arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, delvis i samråd med ämbetsverkets

fortifikationsdepartement, i anledning av de av riksdagens revisorer

framställda erinringarna i skrivelse den 22 januari 1935 anmodat chefen för

östra arméfördelningen att införskaffa och till sjukvårdsstyrelsen inkomma

dels med utredning och uppgifter beträffande vissa i samband nied förläggningen

å Järvafältet stående förhållanden, dels ock med förslag angående

sådana åtgärder till förläggningens förbättrande, vilka icke erfordrade nybyggnader,

inkom arméfördelningschefen i skrivelse till sjukvårdsstyrelsen

den 9 april 1935 med sålunda begärda uppgifter och förslag och anförde

därvid sammanfattningsvis, att följande åtgiirder vore särskilt nödvändiga

och krävde skyndsamt utförande nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majas proposition nr 97.

Fördjupning och upptagning av brunnar till en beräknad

kostnad av............................................................................. kronor 7,500

Uppförande av bekvämlighetsinrättningar till en beräknad

kostnad av............................................................................... » 12,000

Elektrifiering av Järvafältet till en beräknad kostnad av » 109,000

Summa kronor 128,500

Härtill komme uppförandet av vissa byggnader m. m. beträffande vilka

byggnadsföretag dock erfordrades ytterligare utredning.

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement, likaledes den

9 april 1935, hemställde arméfördelningschefen, att framställning måtte göras

till Kungl. Maj:t, att av de genom exploateringen av Ladugårdsgärdet influtna

försäljningsmedlen ett belopp av 128,500 kronor måtte ställas till förfogande

för utförande av nyssnämnda arbeten å Järvafältet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni 1935 hava arméförvaltningens fortifikationsdepartement

och sjukvårdsstyrelse gjort framställning örn anvisande av

medel för de av chefen för östra arméfördelningen föreslagna arbetenas utförande

och därvid anfört, bland annat, följande.

Av handlingarna i ärendet ansåge fortifikationsdepartementet och sjukvårdsstyrelsen

klart framgå, att förläggningsförhållandena för Stockholms

garnison å Järvafältet vore otillfredsställande och att åtgärder för olägenheternas

avhjälpande vore erforderliga. Visserligen vore frågan örn det definitiva

ordnandet av Stockholmsgarnisonens förläggning för närvarande beroende

på den blivande försvarsorganisationen. Med hänsyn till de rådande

missförhållandena och jämväl därtill, att de av arméfördelningschefen föreslagna

arbetena icke avsåge nybyggnader utan endast utförande av sådana

åtgärder, som erfordrades för att förläggningen skulle kunna sägas tillfredsställa

skäliga krav, syntes det fortifikationsdepartementet och sjukvårdsstyrelsen,

att vidtagandet av nämnda åtgärder icke borde uppskjutas. Arbetenas

utförande syntes icke heller komma att föregripa försvarsorganisationens

ordnande, då det torde kunna tagas för visst, att trupp under alla omständigheter

komme att vara förlagd till Järvafältet. Enär Stockholmsgarnisonens

möjligheter att begagna Ladugårdsgärdet såsom övningsfält minskades

genom den pågående exploateringen av gärdet, syntes det fortifikationsdepartementet

och sjukvårdsstyrelsen billigt, att de genom exploateringen

influtna medlen i någon mån användes till nu ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med hänvisning i övrigt

till innehållet i de till ärendet hörande handlingarna hemstiillde fortifikationsdepartementet

och sjukvårdsstyrelsen, att Kungl. Majit måtte ställa till

fortifikationsdepartementets förfogande ett belopp av 128,500 kronor av de

genom exploateringen av Ladugårdsgärdet influtna försäljningsmedlen för

utförande av de av chefen för östra arméfördelningen angiva arbetena å

Järvafältet.

Statskontoret har i utlåtande den 6 augusti 1935 anfört följande.

Statskontoret ville erinra därom, att 1934 års statsrevisorer påvisat, att

de nuvarande förläggningsförhållandena å Järvafältet icke kunde anses vara

tillfredsställande. Sedermera hade statsutskottet framhållit, att utskottet vore

ense med revisorerna därom, att förläggningsförhållandena långt ifrån vore

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 97.

tillfredsställande, oell att åtgärder för olägenheternas avhjälpande vore erforderliga.

Då emellertid frågan om det definitiva ordnandet av Stockholmsgarnisouens

förläggning vore beroende på den blivande försvarsorganisationen,

syntes med vidtagandet av anstalter i förevarande avseende lämpligen

kunna anstå i avvaktan på försvarskommissionens utredning.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att åtgärder vore påkallade för att

förbättra förläggningsförhållandena å Järvafältet, vilket ytterligare bestyrktes

av den utredning i ärendet, som framlagts uti den nu gjorda framställningen

örn medel till avhjälpande av de mest framträdande bristerna. Av denna

framställning framginge vidare, att något längre uppskov med genomförandet

av de ifrågasatta förbättringarna knappast kunde anses vara försvarbart.

Härtill komme, att försvarskommissionens utredning inom den närmaste

tiden torde komma att föreligga, vadan det av statsutskottet uttalade önskemålet

kunde tillgodoses och förslag örn anvisande av medel för ifrågavarande

ändamål borde kunna föreläggas 1936 års riksdag.

Statskontoret vore av den uppfattningen, att, för den händelse icke skattemedel

kunde tagas i anspråk för ändamålet, hinder icke borde möta att —

såsom av statsrevisorerna ifrågasatts -— härför anlita någon del av de belopp,

som influtit genom tomtförsäljningen å Ladugårdsgärdet. Otvivelaktigt

hade nämligen genom den fortgående bebyggelsen därstädes övningsmöjligj

heterna för garnisonens trupper i hög grad inskränkts, varigenom man i

större utsträckning än tidigare måste för övningsändamål taga i anspråk

Jarvafältet. Statsrevisorerna hade påpekat, att försäljningsmedel från Ladugårdsgärdet

disponerats, för utflyttning till Järvafältet av artilleriets tygförråd

och laboratorier. Även en förbättring av förläggningsförhållandena å

Järvafältet nödvändiggjordes av Ladugårdsgärdets fortskridande exploatering,

och otvivelaktigt komme den framtida exploateringen att underlättas, därest

bättre övningsmöjligheter skapades å Järvafältet. Med hänsyn till det anförda

funne sig statskontoret kunna tillstyrka, att försäljningsmedel från

Ladugårdsgärdet disponerades för bestridande av de i föreliggande framställning

upptagna, till ett belopp av 128,500 kronor beräknade kostnaderna.

Ifrågavarande medelsanvisning, vartill erfordrades riksdagens medgivande,

torde böra ske från den i statskontorets räkenskaper upptagna diversemedelstiteln

»Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde», å vilken

titel, enligt vad statskontorets räkenskaper utvisade, den 30 juni 1935 förefunnes

en kontant behållning av i det närmaste 9,305,000 kronor.

Sedan regementsläkaren vid Svea livgarde i rapport den 27 september

1935 över en den 24 och 25 i samma månad förrättad inspektion av regementets

förläggningar å Järvafältet påtalat en del allvarliga missförhållanden

å vissa förläggningsplatser därstädes, samt domänofficeren och fördelningsläkaren

vid östra arméfördelningen däröver var för sig avgivit yttranden,

framställde chefen för nämnda fördelning i skrivelse till arméförvaltningens

fortifikationsdepartement den 11 december 1935 förslag rörande vissa ytterligare

arbeten å Järvafältet samt anförde därvid, bland annat, att, därest

det av honom tidigare begärda anslaget å 128,500 kronor till elektrifiering

av Järvafältet samt till brunnar och bekvämlighetsinrättningar bleve beviljat,

endast en del av de största olägenheterna i förläggningshänseende därigenom

kunde avhjälpas. Det närmaste och mest trängande behovet utgjordes dessutom

av följande anordningar, för vilka kostnaderna sammanfattningsvis beräknades

sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Mathallar, 4 större ä.....................................

...... kronor

12,000

—

5 mindre ä ..................................

...... »

9,000

— 93,000:-

Sjukkvarter, 2 st. ä.........................................

....... »

2,000

— 4,000: —

Kokvagnshus, 4 större st. ä.........................

...... »

3,400

—

8 mindre ä ............................

...... »

800

— 20,000: —

Proviantkällare, 2 större ä.............................

...... »

1,000

—

10 mindre ä..........................

....... »

700

~ 9,000: --

Övriga anordningar, golv vid Säby..............

»

2,000

—

marketenteristånd.......

...... »

5,400

— 7,400: —

Summa kronor 133,400: —

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse

Lava i skrivelse den 24 januari 1936 beträffande arméfördelningschefens

sistnämnda framställning anfört, bland annat, följande.

Då fortifikations- och intendentsdepartementen samt sjukvårdsstyrelsen,

som gemensamt Landlagt detta ärende, funne de av arméfördelningscliefen

föreslagna anordningarna vara nödvändiga ocL ägnade att tillgodose det

mest trängande beLovet av förbättrade förläggningsförbållanden vid övningar

på Järvafältet, finge departementen och styrelsen, med överlämnande av till

ärendet hörande handlingar, hemställa, att Kungl. Majit måtte ställa till

fortifikationsdepartementets förfogande, utöver i fortifikationsdepartementets

och sjukvårdsstyrelsens skrivelse den 17 juni 1935 äskat belopp av 128,500

kronor för utförande av vissa arbeten å Järvafältet, ytterligare ett belopp av

133,400 kronor av de genom exploateringen av Ladugårdsgärdet influtna försäljningsmedlen

för utförande av de i chefens för östra arméfördelningen

omförmälda skrivelse till fortifikationsdepartementet den 11 december 1935

angivna arbetena å samma övningsfält.

Statskontoret har i utlåtande den 3 februari 1936 över nu ifrågavarande

framställning anfört, bland annat, följande.

Under erinran örn sitt utlåtande den 6 augusti 1935 över den i förevarande

ärende omförmälda framställningen om anvisande av 128,500 kronor

för utförande av vissa brådskande arbeten till förbättrande av förläggningsförhållandena

å Järvafältet finge statskontoret framhålla, att, därest nu avsedda

arbeten ansåges böra komma till stånd, intet torde vara att erinra

emot att — för den händelse anslag för ändamålet ej funnes böra äskas å

riksstaten — försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärdet disponerades

även för täckande av de härav föranledda kostnaderna. Härför torde emellertid

riksdagens medgivande vara erforderligt.

Såsom redan framhållits, har den pågående exploateringen av Ladugårdsgärdet

medfört, att Stockholmstruppernas övningar i allt större utsträckning

måst förläggas till Järvafältet. Sålunda hava exempelvis vissa kompanier

vid Svea livgarde under de senare åren haft sina övningar förlagda dit under

40—50 % av den effektiva tjänstgöringstiden under s o m m a r r e k r y ts k o 1 o r n a

och under en ännu större del av repetitionsövningarna. Göta livgardes stridsvagnsbataljon

har under samma år varit förlagd till Järvafältet under 60—

70 % av den effektiva tjänstgöringstiden under vinterrepetionsövningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

För manskapets förläggning under vistelsen på övningsfältet finnas visserligen

uppförda ett mindre antal s. k. värmestugor, men dels fylla dessa

stugor med sina bristande hygieniska anordningar och sina på golvet ordnade

halmbäddar icke i någon mån de krav, som rimligen böra kunna ställas

på en mera permanent förläggning och dels är utrymmet i desamma begränsat.

Då större truppstyrkor samtidigt hava sina övningar på fältet,

måste därför tältförläggning tillgripas. Dylika förläggningsförhållanden måste,

särskilt då regn och kyla råda, innebära betydande olägenheter och obehag

för personalen och göra tjänsten onödigt tung. Vidare medföra bristen på

hygieniska anordningar och den på en del av förläggningsplatserna rådande

ringa tillgången på fullgott dricksvatten betydande sanitära vådor, vartill

kommer, att truppernas utrustning under nuvarande primitiva förhållanden

utsättes för ökad slitning till följd av svårigheterna att ägna densamma nödig

tillsyn och vård.

Då Ladugårdsgärdets användbarhet för militära övningar mer och mer

minskas, efter hand som exploateringen av detsamma fortskrider, måste

man räkna med, att Järvafältet under de närmaste åren i ökad omfattning

kommer att tagas i anspråk för Stockholmsgarnisonens övningar. Såsom de

militära myndigheterna vid upprepade tillfällen framhållit och 1934 års statsrevisorer

jämväl understrukit, torde det därför bliva nödvändigt att inom

kort upptaga frågan örn ordnandet av truppernas förläggning därstädes till

allvarligt övervägande. Uppenbart torde vara, att denna fråga icke kan

slutligt lösas utan upp förande av nya kasernetablissemang. Med ett ställningstagande

till detta spörsmål synes emellertid böra anstå, till dess statsmakternas

beslut i anledning av det av 1930 års försvarskommission framlagda

förslaget till arméns organisation föreligger. Uppförandet av kasernbyggnader

anser jag mig därför för närvarande icke böra ifrågasätta. Däremot

synes det vara nödvändigt att utan avvaktan på kasernbyggnadsfrågans

lösning vidtaga vissa åtgärder i syfte att åstadkomma en förbättring av de

nuvarande förläggningsförhållandena.

I sina förenämnda skrivelser den 17 juni 1935 och den 24 januari 1936

hava arméförvaltningens fortifikationsdepartement och sjukvårdsstyrelse respektive

arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement samt

sjukvårdsstyrelse i anslutning till av chefen för östra arméfördelningen

uppgjorda förslag i ämnet hemställt örn vidtagande av åtgärder i nyssnämnt

syfte samt anhållit, att medel — i runt tal 262,000 kronor — måtte anvisas

härför. Bland de sålunda ifrågasatta åtgärderna märkas elektrifiering av

Järvafältet samt uppförande av mathallar och kokvagnshus därstädes. Kostnaderna

härför hava beräknats till respektive 109,000, 93,000 och 20,000

kronor.

Då nyssnämnda åtgärder synas lämpliga och ägnade att väsentligt förbättra

de nuvarande, föga tillfredsställande förläggningsförhållandena utan

att därigenom ett blivande beslut i kasernbyggnadsfrågan föregripes, samt

de föreslagna anordningarna till övervägande del bliva erforderliga, även om

Stockholms garnison kommer att immanent kaserneras å Järvafältet, anser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

jag mig böra tillstyrka myndigheternas förslag i ämnet. Emot de för förbättringsarbetenas

utförande beräknade kostnaderna, 262,000 kronor, har jag

icke något att erinra. Med hänsyn till att åtgärderna i fråga främst föranledas

av den pågående exploateringen av Ladugårdsgärdet, finner jag i likhet

med statsrevisorerna och de i ärendet hörda myndigheterna skäligt, att

berörda kostnader bestridas av medel, som influtit genom försäljning av

tomter å Ladugårdsgärdet, d. v. s. från den i statskontorets räkenskaper

upptagna diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde»,

å vilken titel behållningen, enligt vad statskontoret meddelat, den

30 november 1935 utgjorde omkring 11,227,000 kronor. Härtill torde emellertid

riksdagens medgivande böra utverkas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till bestridande av kostnaderna för vissa arbeten för förbättrande

av förläggningsförhållandena å Järvafältet må tagas

i anspråk ett belopp av högst 262,000 kronor av medel, innestående

å den i statskontorets räkenskaper upptagna titeln

»Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde».

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Christianson.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till förbättring av förläggningsförhållandena å Järvafältet. a1 i texten
  2. SU 1936:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till förbättring av förläggnings förhållandena å Järn afältet. s. 1 i texten