Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen

1936-02-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:98, Med förslag till ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen; given

Stockholms slott den 28 februari 1936.

Under åberopande av bifogade i statsrådet hållna protokoll vill Kungl.

Maj :t härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga

härvid fogat förslag till ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen.

Under Hans Maj:ts

Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang lill riksdagens protokoll WHO.

t sami.

Nr 98.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl■ Muj:ts proposition nr 98.

Försl a g

till

ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen.

§ 20.

Mål, vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven

ordning, skola, där de dragas under Konungens prövning, uti högsta domstolen

företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner av högre grad, dem

Konungen härtill utser och förordnar, böra, där ej Konungen och riksdagen,

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar, annorlunda besluta, med domare jäv och

ansvar, och utan särskilt arvode, sådana mål i högsta domstolen övervara

och däröver rösta; dock må domarenas antal icke överstiga åtta.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt

redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman och den andre såsom

militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud, efter den instruktion

riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad, militieombudsmannen i vad de skola tillämpas i mål,

vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven ordning,

samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet

anslagna medel och justitieombudsmannen i vad de eljest skola vid domstolarna

samt av ämbets- och tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning

nu är sagd vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala deni,

som uti sina ämbetens utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon

olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all måtto underkastade samma ansvar och

plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

§ ioi.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av egennytta,

vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot

tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat

eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten

eller en eller flere av dess ledamöter funnes hava vid prövning av besvärsmål

låtit sådant förhållande komma sig till last, vare justitieombudsmannen

eller, om målet är behandlat i särskild i kriminallag för krigsmakten

föreskriven ordning, militieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,

den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag

befordra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Cheien för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga örn

vissa ändringar i regeringsformen. Föredraganden anför:

»I vissa grundlagsparagrafer meddelas bestämmelser vilka ha avseende

å den militära jurisdiktionen. Enligt § 20 regeringsformen skola mål som

från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning företagas och avgöras

i högsta domstolen. I andra punkten av samma paragraf är stadgat,

att tvenne militärpersoner av högre grad, dem Konungen härtill utser och

förordnar, böra med domare jäv och ansvar, och utan särskilt arvode, sådana

mål i högsta domstolen övervara och däröver rösta. Enligt § 96 regeringsformen

skall militieombudsmannen hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad i vad de skola tillämpas vid krigsdomstolarna. I

§ 101 regeringsformen omnämnes riksrättsåtal mot ledamot av högsta domstolen

för fel i domarämbetets utövning med avseende å mål som från krigsdomstol

kommit under högsta domstolens prövning. I § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen

är stadgat, att åtal jämlikt § 4 mom. 14 mot någon

som lyder under strafflagen för krigsmakten skall tillhöra krigsdomstols

upptagande.

Sedan 1932 års riksdag i skrivelse till Kungl. Majit anhållit örn utredning

och förslag rörande överflyttning å de allmänna domstolarna av mål som

höra till krigsdomstolarnas upptagande, gjordes denna fråga till föremål

för utredning inom justitiedepartementet, och lagförslag i ämnet förelädes

liksdagen år 1933 genom proposition (nr 223). Frågan förföll emellertid, sedan

riksdagens kamrar stannat i olika beslut vid propositionens behandling.

Samtidigt med nämnda förslag framlades genom proposition (nr 226) förslag

till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen. I denna paragraf skulle

enligt förslaget allenast kvarstå bestämmelsen att mål som från krigsdomstolarna

dragas under Konungens prövning skola uti högsta domstolen företagas

och avgöras, medan däremot bestämmelsen om militära ledamöter i

högsta domstolen helt skulle utgå ur paragrafen. Även denna fråga förföll

i följd av skiljaktiga beslut i kamrarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 9S.

Under beredningen och riksdagsbehandlingen av propositionen angående

krigsdomstolarna gjordes skilda meningar gällande rörande innebörden av

de grundlagsparagrafer i vilka krigsdomstolarna omnämnas. Medan propositionen

byggde på den uppfattningen att krigsdomstolarna icke genom de

ifrågavarande grundlagsstadgandena erhållit en sådan konstitutionell ställning

att deras avskaffande förutsatte ändring i dessa stadganden, hävdades

en motsatt mening bland annat i vissa från myndigheterna inkomna remissyttranden

samt i en i första kammaren väckt motion (nr 311). Beträffande

dessa spörsmål torde här kunna hänvisas till de särskilda undersökningar

som finnas återgivna i bilagor till 1933 års proposition och den nämnda motionen.

Även ur en annan synpunkt väckte förslaget gensagor, grundade på förhållandet

till de ifrågavarande grundlagsstadgandena. Förslaget begagnade termen

krigsdomstol såsom en beteckning icke blott för de särskilda domstolai

som enligt förslaget skulle bibehållas (särskild krigsrätt och fältkrigsrätter),

utan även för allmänna domstolar när dessa hade att enligt förslaget handlägga

militära mål. Lagrådet fann vid granskning av förslaget denna anordning

vara ägnad att föranleda tveksamhet i fråga örn innebörden aA

de grundlagsstadganden i vilka uttrycket krigsdomstol jämväl förekomme.

Meningen vore, yttrade lagrådet, att den nya terminologien skulle återverka

på grundlagens tolkning sålunda att med uttrycket krigsdomstol i grundlagen

skulle vara att förstå domstol av vad slag som helst, allmän eller särskild,

såframt och såvitt den utövade jurisdiktion i mal som tidigaie hört

under krigsdomstol. Huruvida detta förslagets syfte skulle genom dess lagfästande

förverkligas kunde emellertid enligt lagrådets mening pa goda grunder

vara tvivel underkastat.

Den 15 februari 1934 tillkallades sakkunniga — professorn C. A. Reuterskiöld,

talmannen i riksdagens andra kammare, ombudsmannen Aug. Sävström

och filosofie doktorn Sigurd Hansson — att inom justitiedepartementet

verkställa utredning av frågan örn sådana ändringar i grundlagarna att

spörsmålet örn krigsdomstolarnas avskaffande kunde lösas oberoende av bestämmelser

i grundlag örn jurisdiktionen i militära mål.

Till fullgörande av uppdraget avlämnade de sakkunniga med skrivelse den

25 maj 1934 förslag till ändrad lydelse av här förut angivna grundlagsparagrafer.

T skrivelsen anfördes bland annat: De sakkunniga hade icke anledning att

närmare utreda eller framlägga någon åsikt i den omtvistade grundlagstolkningsfrågan.

Deras uppgift vore att föreslå sådana ändringar i grundlagarna,

att en reform med avseende å den militära jurisdiktionen, även innefattande

krigsdomstolarnas avskaffande, skulle kunna ske utan att från något håll

grundlagsändring därför rimligen skulle kunna ifragasättas. De sakkunniga

ville i detta sammanhang endast uttala sin uppfattning, att dylika grundlagsändringar

icke kunde anses vara förenade med konstitutionella betänkligheter.

Det syntes tvärtom varken erforderligt eller lämpligt att regleringen

av den militära jurisdiktionen i de lägre instanserna skulle hava grundlags

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 98. 0

helgd; grundlagsstiftarna torde ej heller hava avsett en sådan reglering i

grundlagarna såsom något självändamål. — Enligt sitt begränsade uppdrag

hade de sakkunniga upprättat grundlagsändringsförslag, som icke på någon

punkt innebure materiell ändring i gällande rätt.

Förslaget innebär i fråga om samtliga de ifrågavarande paragraferna, att

termen krigsdomstol uteslutes samt ersättes med uttryck som hänföra sig till

det i § 87 regeringsformen förekommande begreppet kriminallag för krigsmakten,

vari såsom de sakkunniga anmärka även inbegripes processlagstiftningen

med avseende å mål som skola bedömas enligt sådan lag. Mal från

krigsdomstolarna lia sålunda betecknats såsom ''mål vilka behandlas i särskild

i kriminallag för krigsmakten föreskriven ordning’.

Bestämmelsen i § 20 regeringsformen om militära ledamöters medverkan

i högsta domstolen skall enligt de sakkunnigas förslag kvarstå, dock med

tillägg av innebörd att bestämmelsen skulle kunna upphävas, örn Konung

och riksdag så besluta i den i § 87 första stycket stadgade ordning. De sakkunniga

framliöllo att en viss analogi till vad sålunda föreslagits funnes i

§ 80 regeringsformen. Därjämte anfördes: 1 och med att begreppet krigsdomstolar

utginge ur § 20 skulle väl denna paragraf ej lägga hinder i vägen

för krigsdomstolarnas avskaffande eller det militära inslagets borttagande

från desamma, även örn de militära ledamöterna i högsta domstolen bibehölles.

Men de sakkunniga hade förmodat det ingå i deras uppdrag att möjliggöra

att utan grundlagsändring avskaffa det militära inslaget i den militära

jurisdiktionen beträffande alla instanser samtidigt. En annan väg att

nå ifrågavarande syfte vore att i § 20 föreskrivna, att därest Konungen och

riksdagen så beslöte, militära ledamöter skulle finnas i högsta domstolen.

En sådan lösning kunde väl formellt synas vara att föredraga men medförde

olägenheten att för bibehållande av nuvarande ordning i materiellt hänseende

särskilda lagstiftningsåtgärder skulle behöva tillgripas.

Då de förutnämnda grundlagsstadgandena skrevos eller erhöllo sin nu- Departement»

. . , . , .- n___i2_ j ____ chefen.

varande lydelse, voro krigsdomstolarna en institution vars fortbestånd näppeligen

ifrågasattes. Detta förhållande kom att återspeglas i paragrafernas avfattning.

Vad i det föregående sagts visar, att krigsdomstolarnas omnämnande

i grundlagen innebär vissa svårigheter för genomförandet av en reform

på den militära jurisdiktionens område, även om reformen endast avser avskaffande

av vissa slag av krigsdomstolar. Dessa svårigheter kunna, såsom

av de sakkunnigas förslag framgår, undvikas genom sådan ändring i grundlagsstadgandena

att beteckningen lör militära mal i §§ 20, 9b och 101 legeringsformen

samt forumbestämmelsen i § 5 morn. 10 tryckfrihetsförordningen

anknytas till § 87 regeringsformen i stället för såsom nu till de processuella

anordningarna, krigsdomstolarna. Då en sådan åtgärd icke innebär

någon materiell ändring i gällande rätt, lärer binder icke möta mot dess

genomförande redan nu, ehuru förslag till revision av lagstiftningen rörande

det militära rättegångsväsendet icke samtidigt framlägges. Däremot skulle

genom grundlagsändringens antagande av innevarande och nästkommande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

års riksdagar den fördelen vinnas, att en reform av krigslagstiftningen kunde

genomföras så snart utredningen därom blivit slutförd.

De sakkunnigas förslag har, såvitt angår § 5 mom. 10 tryckfrihetsförordningen,

beaktats vid en inom justitiedepartementet verkställd utredning angående

tryckfrihetsprocessens ombildning, vid vilken utredning förslag utarbetats

till ändrad lydelse av, bland annat, § 5 tryckfrihetsförordningen.

Då jag har för avsikt att upptaga nämnda spörsmål till behandling i annat

sammanhang, torde jag nu få inskränka mig till de förut berörda paragraferna

i regeringsformen.

I viss mån fristående är frågan om ändring i andra punkten av § 20 regeringsformen

angående högsta domstolens sammansättning vid behandling

av militära mål. Det har tidigare ifrågasatts att borttaga denna bestämmelse

oberoende av en samtidig allmän reformering av det militära rättegångsväsendet.

Ett motionsvis väckt förslag i denna riktning vid 1920 års riksdag

tillstyrktes av konstitutionsutskottet (utlåtande nr 48) men avslogs av riksdagen.

För denna utgång torde sambandet med den vid samma riksdag till

utredning hänskjutna fragan örn krigsdomstolarnas avskaffande ha varit

avgörande. Uppfattningen att ifrågavarande organisationsändring bör ske

i samband med krigsdomstolsreformen har tydligen även varit bestämmande

vid behandlingen i riksdagen år 1933 av den förut nämnda propositionen

nr 226. Den utväg de sakkunniga nu föreslagit för att möjliggöra borttagande

av det militära inslaget samtidigt i högsta domstolen och i de lägre instanserna

synes ändamålsenlig.

På grund av vad jag sålunda anfört har jag låtit, i anslutning till de sakkunnigas

förslag, inom justitiedepartementet upprätta förslag till ändrad lydelse

av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen.»

Föredraganden hemställer, att ifrågavarande förslag måtte föreläggas riksdagen

till prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

360973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen. a1 i texten