Sök i Ratio Lex

Angående rätt för kaptenen N. E. Bouveng samt löjtnanterna A. W. Thorburn och G. V. Heuman att tillgodoräkna sig viss tid för placering i löneklass

1937-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:117, Angående rätt för kaptenen N. E. Bouveng samt löjtnanterna A. W. Thorburn och G. V. Heuman att tillgodoräkna sig viss tid för placering i löneklass

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 117.

11

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för

kaptenen N. E. Bouveng samt löjtnanterna A. W.

Thorburn och G. V. Heuman att tillgodoräkna sig

viss tid för placering i löneklass; given Stockholms

slott den 19 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

d Stockholms slott den 19 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför:

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t hava kaptenen vid generalstaben

N. E. Bouveng, löjtnanten vid Bohusläns regemente A. W. Thorburn samt

löjtnanten vid Karlsborgs artilleriregemente G. Y. Heuman, såvitt nu är i

fråga, anhållit att såsom tjänstetid för uppfattning i löneklass få tillgodoräkna

sig dels tiden den 1 december 1934—den 7 oktober 1935, varunder de

435 37

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 117.

åtnjutit tjänstledighet från då innehavande beställningar inom armén för

tjänstgöring såsom instruktörer vid etiopiska officersskolan, dels ock viss tid

därefter, då de efter erhållet avsked från sina beställningar inom svenska

armén fullgjort tjänstgöring inom etiopiska armén.

Bouveng, Thorburn och Heuman hava från och med den 1 juli 1936 vunnit

återinträde å beställningar inom svenska armén, Bouveng såsom kapten vid

generalstaben, Thorburn såsom löjtnant vid Bohusläns regemente och Heuman

såsom löjtnant vid Karlsborgs artilleriregemente.

Chefen för generalstaben har i yttrande den 22 september 1936 över den av

Bouveng gjorda ansökningen anfört, bland annat, att det syntes skäligt, att

den tid, varunder Bouveng åtnjutit tjänstledighet för tjänstgöring eller förberedelse

till tjänstgöring inom etiopiska armén finge räknas honom tillgodo

för placering i löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente. I fråga örn

den tid, varunder Bouveng innehaft anställning i etiopisk krigstjänst, syntes

jämväl rätt och billighet tala för att han — med hänsyn till dels de särskilda

omständigheter, som framtvingat anställningen i fråga, och dels de erfarenheter,

som genom denna anställning komme svenska armén tillgodo — finge

tillgodoräkna sig nämnda anställningstid för uppflyttning i löneklass.

Arméförvaltningens civila departement har i särskilda utlåtanden den 9

oktober 1936 över de gjorda ansökningarna erinrat örn, att Kungl. Majit tidigare,

efter av riksdagen lämnade medgivanden, i några fall medgivit militära

beställningshavare att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig tid, varunder

de, för fullgörande av uppdrag utom riket såsom lönlösa kvarstått i

respektive regementen och kårer, respektive åtnjutit tjänstledighet. Sålunda

hade Kungl. Majit senast genom beslut den 30 april 1936 (riksdagens skrivelse

nr 161/1936) medgivit, att löjtnanten vid fortifikationen A. Nyblom finge

för uppflyttning i löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente tillgodoräknas

tid, varunder han åtnjutit tjänstledighet från innehavande beställning

vid krigsmakten för tjänstgöring eller förberedelse till tjänstgöring vid etiopiska

försvarsväsendet. I anslutning därtill ansåge departementet skäligt, att

framställning gjordes till riksdagen örn medgivande, att för sökandenas uppflyttning

i löneklass finge såsom tjänstetid tillgodoräknas dem den tid, varunder

de åtnjutit tjänstledighet, respektive haft avsked från sina beställningar

vid krigsmakten för tjänstgöring inom etiopiska armén.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande i ärendet den 18 december

1936 anfört:

Kungl. Majt har tidigare i enlighet med beslut av riksdagen i flera fall

medgivit, att militära beställningshavare finge för uppflyttning i löneklass

tillgodoräkna tidsperioder, varunder de åtnjutit tjänstledighet för anställning

i utländsk krigstjänst. Senast hava sådana medgivanden lämnats genom nådiga

beslut den 20 mars 1936 (riksdagens skrivelse nr 70/1936) och den 30 april

1936 (riksdagens skrivelse nr 161/1936) i anledning av ansökningar av kaptenen

B. E. G. Rudling och löjtnanten A. Nyblom i fråga om vissa tider, varunder

de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar mot avstående av

samtliga löneförmåner för tjänstgöring vid respektive iranska försvarsväsendet

och etiopiska armén.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 117.

Då tjänstgöringen för nu ifrågavarande officerare, i vad den avser tidsperioden

den 1 december 1934—den 7 oktober 1935, synes vara fullt jämförlig

med tjänstgöring, som enligt tidigare medgivanden fått tillgodoräknas för

uppflyttning i löneklass, har lönenämnden — i likhet med chefen för generalstaben

och arméförvaltningens civila departement — intet att erinra mot att

framställning avlåtes till riksdagen örn medgivande till tillgodoräknande av

sagda tid.

Vad åter angår tidsperioden den 8 oktober 1935—den 30 juni 1936, varunder

sökandena haft avsked från sina beställningar vid den svenska krigsmakten,

har såväl chefen för generalstaben som arméförvaltningens civila

departement tillstyrkt bifall till framställningarna även i denna del. Lönenämnden,

som icke vill förneka, att de erfarenheter sökandena vunnit under

sagda tid kunna vara av värde för deras tjänstgöring i nu innehavande beställningar,

anser sig emellertid av principiella skäl och med hänsyn till de konsekvenser

av mindre önskvärd art, som härav kunna tänkas bliva en följd, icke

kunna tillstyrka, att ifrågavarande tid må tillgodoräknas vederbörande för

löneklassplacering.

Tre ledamöter av lönenämnden hava i ärendet varit av skiljaktig mening.

Av dessa har en uttalat, att han icke ansett sig kunna till någon del tillstyrka

bifall till framställningarna, medan de två övriga ansett, att bärande skäl icke

kunde förebringas för att i förevarande fall göra åtskillnad mellan tiden för

tjänstledighet och tiden för avsked — jämväl med hänsyn till att ifrågavarande

officerare sedermera medgivits återinträde på aktiv stat — varför de, med instämmande

i vad chefen för generalstaben och arméförvaltningen anfört, velat

tillstyrka bifall till framställningen.

I 7 § 5 mom. gällande officersavlöningsreglemente stadgas, att beställningshavare

må under vissa förutsättningar efter prövning av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall för placering i löneklass tillgodoräknas tid, varunder han utfört

arbete utom statens tjänst. Denna bestämmelse har dock icke avseende å

sådan tjänstgöring, som åsyftas i förevarande ansökningar.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har emellertid

riksdagen tidigare i vissa fall medgivit militära beställningshavare att

för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig tid, varunder de, med avstående

av samtliga löneförmåner, åtnjutit tjänstledighet från innehavande statstjänst

för fullgörande av uppdrag utom riket. Under åberopande härav anser jag

mig böra biträda myndigheternas förslag, att den tid, varunder Bouveng, Thorburn

och Heuman åtnjutit tjänstledighet för tjänstgöring eller förberedelse

till tjänstgöring inom etiopiska armén, må räknas dem tillgodo för placering

i löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente.

I likhet med lönenämnden finner jag mig däremot icke kunna tillstyrka,

att jämväl den tid, varunder ifrågavarande officerare efter erhållet avsked

från av dem tidigare innehavda beställningar vid svenska krigsmakten tjänstgjort

inom etiopiska armén, räknas dem tillgodo för löneklassplacering.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kaptenen vid generalstaben N. E. Bouveng, löjtnanten vid

Bohusläns regemente A. W. Thorburn och löjtnanten vid Karls
-

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

borgs artilleriregemente G. V. Heuman må för uppfattning i

löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente tillgodoräknas

tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från av dem före den 8

oktober 1935 innehavda beställningar vid svenska krigsmakten

för fullgörande av tjänstgöring vid etiopiska försvarsväsendet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående förstärkning av anslaget till vissa arbeten å mobiliseringsverket. s. 1 i texten
  2. SU 1937:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för kaptenen N. E. Bouveng samt löjtnanterna A. W. Thorburn och G. V. Heuman att tillgodoräkna s. 20 i texten