Angående beredande av fri flyttning från Boden för vissa där tjänstgörande militära befattningshavare m. fl
1937-02-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:118, Angående beredande av fri flyttning från Boden för vissa där tjänstgörande militära befattningshavare m. fl
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 118.
15
Nr 118.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande
av fri flyttning från Boden för vissa där
tjänstgörande militära befattningshavare m. fl.; given
Stockholms slott den 19 februari 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Janne Nilsson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 19 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,
Forslund.
Departementschefen, statsrådet Nilsson anmäler till behandling uppkommen
fråga angående beredande av fri flyttning från Boden för vissa där tjänstgörande
militära befattningshavare eller deras efterlevande och anför därvid:
I anslutning till vissa av 1925 års riksdag godkända grunder för säkerställandet
av rekryteringen av befälskårerna vid vissa i Boden förlagda truppförband
har Kungl. Maj:t genom beslut den 13 januari 1928 meddelat be
-
les 37
16
Kungl, Maj: ts proposition nr 118.
stämmelser angående passagesystem för vissa i Boden förlagda truppförband
m. m. Berörda bestämmelser hava till en början avseende å viss personal med
beställning vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens
artillerikår och innebära därvidlag i huvudsak, att ifrågavarande personal
äger att på därom gjord ansökning enligt i kommandoväg meddelade
närmare bestämmelser efter viss tids tjänst i Boden bliva föreslagen till
transport till motsvarande beställning vid annat truppförband. Vidare stadgas,
att subalternofficer eller sergeant med beställning vid utom Boden förlagt
infanteri- eller artilleritruppförband är skyldig att enligt av Kungl. Majit
meddelat förordnande bestrida beställning av motsvarande eller högre grad
vid något av de nämnda truppförbanden i Boden. Sålunda förordnad beställningshavare
må, efter det han fullgjort tre års tjänst i Boden, på därom gjord
ansökning vinna återtransport till sin på stat innehavande beställning. Vad
sålunda stadgats angående återtransport skall äga tillämpning jämväl för det
fall att kapten eller fanjunkare (styckjunkare) på egen ansökning erhåller förordnande
att uppehålla beställning vid omförmälda i Boden förlagda truppförband.
De nämnda bestämmelserna rörande passagesystem vid vissa Bodentruppförband
innehålla också vissa föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad.
Sålunda stadgas, bland annat, att därest beställningshavare vid i
Boden förlagt truppförband, å vilken bestämmelserna rörande passagesystem
äga tillämpning, icke begagnat sig av i samma bestämmelser åsyftad rätt till
transport från Boden utan vid pensionsålderns inträdande kvarstår vid truppförband
därstädes, må han för kostnaderna för flyttning, som han inom ett år
efter erhållet avsked på grund av uppnådd pensionsålder företager från Boden
till annan ort inom riket, åtnjuta ersättning enligt de i 9 kap. av tilläggsbestämmelserna
till de militära avlöningsreglementena angivna grunder. Vidare
stadgas, att därest beställningshavare, å vilken bestämmelserna rörande
passagesystem äga tillämpning, avlider under tid då han är anställd vid något
av de nämnda truppförbanden, må hans familjemedlemmar för kostnaderna
för flyttning, som de senast inom ett år efter dödsfallet företaga från Boden
till annan ort inom riket, åtnjuta ersättning enligt de grunder, som angivas i
9 kap. 2—4 §§ av berörda tilläggsbestämmelser.
I sitt på sin tid avgivna utlåtande över 1930 års försvarskommissions betänkande
anförde Svenska underofficersförbundet, bland annat, att de nyss
omnämnda bestämmelserna örn fri flyttning från Boden för viss personal vid
passagetruppförbanden därstädes efter uppnådd pensionsålder ävensom för
efterlevande till dylik personal borde utsträckas att gälla samtliga officerare
och underofficerare vid Bodens truppförband m. m.
Vid framläggandet av propositionen nr 225 till 1936 års riksdag, angående
försvarsväsendets ordnande, anförde föredragande departementschefen i förevarande
hänseende (s. 478), att han funne sig böra tillstyrka det av Svenska
underofficersförbundet framförda förslaget, att bestämmelserna beträffande
fri flyttning under vissa förutsättningar vid pensionsavgång för officerare och
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 118.
underofficerare, tillhörande de s. k. passagetruppförbanden i Boden, samt för
denna personals efterlevande skulle utsträckas att gälla jämväl officerare och
underofficerare vid övriga i Boden förlagda truppförband och staber m. m.
I särskilda utskottets utlåtande nr 1, i anledning av bland annat förenämnda
proposition, föranledde departementschefens anförande i berörda del icke
något yttrande från utskottets sida. Däremot hemställde utskottet, att en i
anledning av propositionen inom andra kammaren väckt motion, nr 766, vari
föreslagits, att de ifrågavarande bestämmelserna skulle utformas att gälla »för
officerare, underofficerare och vederlikar vid i Boden förlagda truppförband,
staber och anstalter», i den mån densamma icke kunde anses besvarad genom
utskottets hemställan i andra delar, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottets utlåtande i nämnda del blev sedermera av riksdagen godkänt.
I anledning av vad sålunda i förevarande hänseende förekommit är det min
avsikt att för Kungl. Majit framlägga förslag till bestämmelser om den utvidgning
av rätten till fri flyttning från Boden, som i försvarspropositionen till
förra årets riksdag avsågs, därvid möjligheten att tillerkänna dylik förmån
jämväl åt officerares och underofficerares vederlikar icke lärer böra vara utesluten.
Innan så sker vill jag emellertid få upptaga ytterligare ett spörsmål
av liknande innebörd, vilket icke var föremål för prövning i samband med
försvarspropositionen.
I skrivelse till Kungl. Majit den 5 november 1936 har militärbefälhavaren
för övre Norrland hemställt, bland annat, att föreskrifterna rörande fri flyttning
för befattningshavare vid vissa i Boden förlagda truppförband måtte
utvidgas till att gälla även för befattningshavare, vilka förordnats till och i
minst fem år upprätthållit arvodesbefattning vid i Boden förlagda truppförband,
staber och anstalter. Militärbefälhavaren har såsom skäl därför anfört,
att avsaknaden av dylik rätt till fri flyttning medfört, att de svårigheter, som
säkerligen alltid komme att finnas för att besätta s. k. arvodesbefattningar i
Boden, sedan till övergångsstat tvångsvis överförda icke längre funnes att
tillgå härför, ytterligare ökats. Sålunda saknades för närvarande sökande till
två dylika arvodesbefattningar i Boden, vilka fördenskull måste upprätthållas
genom underofficerare på stat. För att öka möjligheten att besätta arvcdesbefattningarna
syntes det vara synnerligen angeläget att söka göra dessa befattningar
begärliga genom att tillerkänna rätt till flyttning vid avgång från
dylik tjänst. Sådan ersättning syntes dock böra utgå endast till sådana, vilka
i minst fem år uppehållit dylik befattning.
Aimé förvaltningens civila departement har i utlåtande i ärendet den 11
december 1936 anfört, bland annat:
De förhållanden, som i allmänhet motiverat ett tillerkännande av flyttnmgsersättning
åt beställningshavare vid passagetruppförbanden vid flyttning
från Boden, kunde även i viss mån anses gälla för befattningshavare, vilka
förordnats å arvodesbefattning vid i Boden förlagda truppförband, staber och
anstalter. Ifrågavarande befattningshavare kunde visserligen allenast efter
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 115—120. isa 37 2
18
Kungl. Majlis proposition nr 118.
Departements
chefen.
frivilligt åtagande förordnas i befattningarna.. Viss betydelse torde dock
böra tillmätas den omständigheten, att förordnande å sådan befattning jämlikt
bestämmelse i generalorder den 22 oktober 1927, nr 2091, finge utfärdas
allenast till den 1 oktober det kalenderår, varunder vederbörande uppnår
60 levnadsår, medan däremot förordnande för värnpliktsområdesbefäl enligt
generalorder den 26 november 1926, nr 2156, kunde meddelas till den 1 oktober
det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 65 år. Nu anförda omständighet
i förening med det förhållandet, att de befattningshavare, varom
nu vore fråga, icke kunde påräkna att efter upphört förordnande i arvodesbefattning
erhålla fri flyttning från Boden, torde bidraga till de svårigheter
att besätta befattningarna, vilka i framställningen framhållits. Det syntes
departementet som örn dessa svårigheter skulle kunna i någon mån undanröjas,
därest befattningshavaren, då han tillträdde befattningen, erhölle
garanti för att sedermera vid avgång från densamma komma i åtnjutande av
fri flyttning från Boden. Departementet ansåge därför såväl med hänsyn till
statsnyttan som ur billighetssynpunkt skäl tala för att åtgärder vidtoges för
att det med framställningen avsedda syftet måtte tillgodoses. Mot de av mili
tärbefälhavaren föreslagna villkoren för åtnjutande av ersättningen i fråga
hade departementet intet att erinra.
På sätt arméförvaltningens civila departement anfört tala åtskilliga skäl
för att den rätt till fri flyttning vid avgång från tjänst, som för närvarande
tillkommer vissa befattningshavare vid de s. k. passagetruppförbanden i
Boden, utsträckes till att omfatta jämväl arvodister i Boden, vilka innehaft
sina befattningar en viss minimitid. Detta framstår ur personalens synpunkt
desto mera berättigat i och med att den ifrågavarande rätten enligt fjolårets
riksdagsbeslut utsträckes till att gälla för officerare och underofficerare m. fl.
vid samtliga i Boden förlagda truppförband, staber och anstalter. Men jämväl
ur statens synpunkt lärer en dylik anordning vara lämplig, i det anledning
förefinnes till antagande, att de nuvarande svårigheterna att besätta arvodesbefattningarna
därigenom skulle i icke ringa grad lättas.
Vid ett utsträckande av rätten till fri flyttning till att omfatta jämväl de
ifrågavarande befattningshavarna — därvid på sätt myndigheterna anfört såsom
villkor lärer böra uppställas, att vederbörande innehaft befattningen i
minst fem år — synes mig jämväl skäligt, att efterlevande familjemedlemmar
till innehavare av arvodesbefattning i Boden, vilken avlidit innan förordnandet
upphört, erhålla samma rätt till flyttningsersättning som efterlevande
till avlidna officerare och underofficerare i Boden.
. Såsom jag förut i dag anfört har jag däremot icke funnit skäl tillstyrka
en föreliggande framställning örn utsträckande av rätten till s. k. rekreationsresor
för vissa beställningshavare i Boden till att gälla även innehavare av
arvodesbefattningar.
Till ett utsträckande av rätten till fri flyttning på sätt jag i det föregående
föreslagit lärer böra inhämtas riksdagens medgivande.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen medgiva,
att rätt till ersättning för flyttning från Boden till annan ort
inom riket må enligt av Kungl. Majit närmare angivna bestämmelser
kunna tillkomma — förutom officerare och underoffice
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 118.
19
rare jämte vederlikar vid i Boden förlagda truppförband, staber
och anstalter eller efterlevande familjemedlemmar till sådana
beställningshavare — jämväl innehavare av å stat upptagen
arvodesbefattning vid samma truppförband, staber eller anstalter,
vilken efter att i minst fem år hava uppehållit befattningen
avgår från densamma, ävensom efterlevande familjemed
lemmar till avliden innehavare av dylik befattning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1937:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av fri flyttning från Boden för vissa där tjänstgörande militära befattningshavare m. fl. s. 1 i texten