Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

1937-02-12 · 61 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:124, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;

given Stockholms slott den 12 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Moller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson,

Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t bland utgifter för kapitalökning,

bilaga 4, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1937/1938 beräkna

ett reservationsanslag av 2,850,000 kronor.

Jag torde nu få upptaga dessa frågor till förnyad behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 124.

349 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition nr 124.

Inledning.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan

den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle

fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.

Enligt detta program skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus samt

vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital antalet vårdplatser

ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring 1,000 för sinnesslöa.

Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio år och medföra

en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor. Den sålunda framlagda

planen blev i sina huvuddrag godkänd av riksdagen (skrivelse nr 287).

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i

planen. Ändringarna, som närmare framgingo av en vid propositionen fogad

översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m.

under budgetåren 1928/1929—1937/1938, inneburo framförallt en ökning av

antalet vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av

totala kostnaderna till i runt tal 48,200,000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i 1928 års plan gjorde riksdagen icke någon

erinran. Ej heller föranledde den vid propositionen fogade översikten annan

anmärkning än den, som följde av riksdagens beslut, att den i översikten

upptagna sinnesslöanstalten i Lund skulle påbörjas tidigare än i propositionen

avsetts (skrivelse nr 361).

Alltsedan budgetåret 1928/1929 har riksdagen för fullföljande i huvudsak

av omförmälda plan årligen beviljat betydande anslag. De anslagsbelopp,

som sålunda anvisats, framgå av följande tablå.

Kronor

Kronor

1928/1929 .......................

....... 3,500,000 1933/1934 ............

.................. 7,187,800

1929/1930 .......................

....... 4,100,000 1934/1935 ............

.................. 2,905,500

1930/1931 .......................

....... 4,700,000 1935/1936 ............

.................. 3,302,250

1931/1932 .......................

....... 6,400,000 1936/1937 ............

.................. 2,843,000

1932/1933 .......................

....... 6,250,000

De för budgetåren

1928/1929—1932/1933 anvisade

beloppen hava be-

viljats under femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.

Av de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisade beloppen hava respektive

6,592,800, 2,660,500 och 3,223,250 kronor beviljats såsom reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, medan

595,000, 245,000 och 79,000 kronor anvisats såsom reservationsanslag till

inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen

hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte

huvudtiteln. Från och med budgetåret 1936/1937 har anslaget i dess helhet

upptagits bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna

fastiglietsfond».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 124.

3

Renoveriugsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 19—41, statsutskottets

utlåtande nr 131/1936 s. 8—12 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936

års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala utföra nyoch

ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 1,524,000 kronor,

därvid styrelsen hade att beakta vad i nämnda proposition anförts rörande

sättet för byggnadsföretagets utförande.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av nämnda arbeten till

byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de för arbetena beräknade

medlen eller (1,524,000 —1,000,000) 524,000 kronor.

För de ifrågavarande arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938

torde beräknas 524,000 kronor. Yad angår frågan örn renoveringsplanens

fullföljande, saknar jag anledning att nu ingå i närmare prövning av densamma.

Renovering av köks- och tvättbyggnaden vid Restads sjukhus.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 41—44,

statsutskottets utlåtande nr 131/1936 s. 12—13 och riksdagens skrivelse nr

318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit — med ändring därutinnan av

Kungl. Majits beslut den 30 juni 1933 — åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till

1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus vid Vänersborg utföra

renovering av köks- och tvättbyggnaden för en beräknad kostnad av högst

339,200 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för arbetenas påbörjande till byggnadsstyrelsens

förfogande — utöver den 30 juni 1933 och den 30 juni 1934 anvisade

belopp av tillhopa högst 103,600 kronor — ett belopp av högst 50,000

kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen — under förmälan

att arbetena beräknades komma att avslutas under budgetåret 1937/1938

— hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de för

byggnaderna beräknade medlen (339,200 — 103,600 — 50,000) 185,600 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas

185,600 kronor.

Departements
chefen.

Departoments
chofon.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 124.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Utvidgning av vattenverket vid Restads sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936, s. 44—47, statsutskottets

utlåtande nr 131/1936 s. 13—14 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till

1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus utföra arbeten för

utvidgning av vattenverket m. m. för en beräknad kostnad av högst 110,000

kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Maj:t för påbörjande av arbetena till byggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 55,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anmält, att arbetena

beräknades komma att bliva avslutade under budgetåret 1937/1938. På

grund härav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas

återstoden av den uppskattade totalkostnaden för arbetena eller (110,000 —

55,000) 55,000 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas

55,000 kronor.

Vatten- och avloppsledningsarbeten vid Mariebergs sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 47—53, statsutskottets

utlåtande nr 131/1936 s. 14—17 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936

års riksdag förordade förslag vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utföra

dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 126,000

kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av

högst 393,000 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av ifrågavarande vattenoch

avloppsledningsarbeten till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av

högst 175,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anmält, att arbetena

beräknades komma att fullbordas under budgetåret 1937/1938. På grund

därav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden

av de för arbetena beräknade medlen eller (126,000 + 393,000 — 175,000)

344,000 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas

344,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 124.

5

Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.

Frågan Ilar senast behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 6, statsutskottets

utlåtande nr 131/1936 s. 3 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 25 januari 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta

verkställa ombyggnad av den s. k. Lilla byggnaden vid S:t Sigfrids sjukhus

vid Växjö, vilken ombyggnad ingick i ett sedermera av mig i propositionen

nr 163 till 1935 års riksdag förordat förslag till renoveringsarbeten vid sjukhuset.

Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit vidare åt byggnadsstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag utföra jämväl

övriga däri ingående renoveringsarbeten, under iakttagande av att nämnda

ombyggnad jämte övriga arbeten finge draga en kostnad av högst 1,077,000

kronor.

För utförande av renoveringsarbetena har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande sammanlagt högst 900,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anfört, att av de för

berörda arbeten beräknade medlen återstode att anvisa (1,077,000 — 900,000)

177,000 kronor. Då arbetena beräknades bliva avslutade under budgetåret

1937/1938, har styrelsen hemställt, att sistnämnda belopp måtte anvisas för

nästa budgetår.

Av beskaffenhet att här böra anmälas är vidare en av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 18 januari 1937 gjord framställning, vald hemställes örn

Kungl. Majits medgivande, att vid sjukhuset finge anordnas en personaltvättinrättning.

Sedan däri inledningsvis erinrats, att i planen för de pågående

renoveringsarbetena vid sjukhuset jämväl inginge viss omändring

av den förutvarande länspaviljongen (byggnad nr 4) anför styrelsen i huvudsak

följande.

Enligt nämnda plan skulle i byggnadens källare till personaltvättstugor

anordnas två mindre lokaler av enkel beskaffenhet och med enligt nuvarande

förhållanden relativt otidsenlig inredning. Utvecklingen på det byggnadstekniska

området vad gäller tvättinrättningar hade emellertid under senare

år gått framåt med hastig takt. Tvättstugor i de moderna hyreshusen försåges

numera i allt större omfattning med maskinell utrustning till nedbringande

av kostnaderna för det manuella arbetet. Vid de stora sinnessjukhusanläggningar,

vilkas utförande anförtrotts styrelsen, hade med speciell

sakkunskap planlagda och med de modernaste maskiner utrustade centraltvättanläggningar

anordnats för sjukhusets och den ogifta personalens tvätt.

Det syntes styrelsen, att åtgärder hädanefter skäligen borde vidtagas för

att göra även tvättstugorna för den gifta personalen vid dessa sjukhus

rymligare, bättre planlagda och inredda med anordningar för maskinell drift

till underlättande av det relativt tunga arbete, som enbart handtvätt erfordrade.

Byggnadsstyrelsen hade förty efter samråd med medicinalstyrelsen och

med dess tillstyrkan ansett sig böra föreslå, att i källaren till byggnaden

nr 4 anordnades lokaler för en personaltvätt av större omfattning än tidigare

avsetts och försedd med viss maskinell utrustning. För ändamålet av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds proposition nr 124.

såge styrelsen att taga i anspråk två förrådslokaler med tillträde utifrån

utan passage genom delar av bottenvåningen. Dessa båda lokaler bildade

en rymlig tvättstuga, i vars ena rum borde uppställas två handtvättkoar, en

tvättmaskin för 23 kilograms fyllning, en centrifug med 500 millimeters diameter

samt fyra blötvagnar. Det andra rummet borde ordnas till tork- och

mangelrum och förses med en kallmangel, en torkanläggning med fläkt och

torkliästar m. m.

Merkostnaderna för en sålunda anordnad tvättstuga belöpte sig enligt

byggnadsstyrelsens uppskattning till 16,400 kronor. Då emellertid de för

ifrågavarande renoveriugsarbeten beräknade medlen kornme att lämna sådant

överskott, att jämväl detta belopp kunde rymmas inom detsamma, erfordrades

för detta ändamål, yttrar styrelsen, icke några ytterligare medel

utöver de för byggnadsföretaget ursprungligen beräknade.

Med stöd av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte medgiva anordnande av en personaltvättinrättning på sätt föreslagits

samt att byggnadsstyrelsen finge för ändamålet disponera ett belopp av

16,400 kronor av de för byggnadsföretaget anvisade och till styrelsens förfogande

ställda medlen.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra anmäla tvenne av byggnadsstyrelsen

till Kungl. Majit den 30 april och den 28 maj 1936 ingivna

framställningar, varom styrelsen i sin berörda skrivelse den 27 augusti 1936

jämväl erinrat. Innan jag ingår på en redogörelse för dessa framställningar,

vill jag emellertid framhålla följande.

Den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen

i propositionen nr 150 till 1930 års riksdag förordat förslag utföra ny- och

ombyggnadsarbeten vid ifrågavarande sjukhus — då benämnt Yasjö hospital

— för en beräknad kostnad av högst 3,807,600 kronor.

För verkställandet av dessa arbeten ställde Kungl. Majit till byggnadsstyrelsens

förfogande nämnda den 27 juni 1930 samt därefter den 26 juni

1931, den 17 juni 1932, den 30 juni 1933, den 30 juni 1934 och den 30 juni

1935 respektive högst följande belopp, nämligen 200,000 kronor, 850,000 kronor,

825,000 kronor, 1,300,000 kronor, 497,000 kronor och 254,750 kronor eller

tillhopa högst 3,926,750 kronor.

Enligt anmälan från byggnadsstyrelsen den 11 januari 1937 äro de berörda

ny- och ombyggnadsarbetena vid sjukhuset numera slutförda. De sammanlagda

utgifterna för byggnadsföretaget beräknades komma att uppgå till

i runt tal 3,630,400 kronor.

Då de anvisade medlen enligt vad här nämnts uppgingo till 3,926,750

kronor beräknade byggnadsstyrelsen en besparing därå av omkring 296,350

kronor. Av detta belopp hemställer styrelsen emellertid att tillsvidare få

disponera, i mån av behov, högst 45,000 kronor för bestridande av kostnaderna

för under åren 1937 och 1938 möjligen erforderliga kompletteringsoch

reparationsarbeten vid de av 1930 års byggnadsbeslut omfattade delarna

av sjukhuset.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition ur 124.

Jag övergår härefter till styrelsens framställningar den 30 april

och den 28 maj 1936.

I skrivelsen den 30 april 1936 har styrelsen framlagt ändrat förslag till

ombyggnaden av mittpartiet inom kriminalbyggnaden vid sjukhuset, vilket

ombyggnadsarbete tillhör planen för de under denna punkt ifrågavarande

renoveringsarbetena.

Till motivering av ändringsförslaget anför styrelsen i huvudsak följande.

Enligt det till utförande anbefallda förslaget till renoveringsarbeten vid

sjukhuset skulle i kriminalbyggnadens bottenvåning de av sysslomannen

tidigare disponerade tre rummen samt vidliggande personalkök inredas till

apotek, laboratorium, operations- och steriliseringsrum samt de två rum,

vilka förut begagnats som expeditionsrum för sjukhuschefen och kansliet,

omändras till läkare- och uppsyningsmannaexpeditioner. Vidare innebure

förslaget, att de båda matsalar, som funnes i byggnadens bottenvåning och

våning 1 trappa upp, den ena för närvarande avsedd för vårdpersonalen i

byggnaden och den andra för läkare och kontorspersonal, skulle anslutas

till respektive sjukavdelningar såsom dagrum och patientrum.

Emellertid hade direktionen för sjukhuset funnit det vara synnerligen

önskvärt, att apoteks- och laboratorieavdelningarna väsentligt utvidgades och

att lokaler bereddes för röntgenavdelning och tandklinik. Direktionen hade

därför låtit upprätta nya förslagsritningar för byggnadens omändring. Enligt

dessa skulle det förutvarande sysslomanskontoret och personalköket omändras

till undersöknings-, operations- och apoteksrum och laboratoriet förläggas

till den av vårdpersonalen disponerade matsalen i bottenvåningen.

Samtliga dessa nya lokaler skulle härigenom erhålla ganska väsentligt ökade

utrymmen. I sjukhuschefens förutvarande expeditionsrum och kansli skulle

vidare anordnas rum för tandklinik och röntgen. Matsalen i vaningen 1

trappa upp skulle reserveras för personalens räkning och tekök inredas i

ett motliggande av de för personalen avsedda rummen. Ett annat som

personalrum disponerat utrymme i våningen 1 trappa upp skulle anordnas

till uppsyningsmannaexpedition, och för läkarexpedition skulle tågås i anspråk

ett av rummen i uppsyningsinannens bostadslägenhet i våningen 1

trappa upp, vilken bostad sålunda skulle minskas från fyra till tre rum och

kök. I källarvåningen skulle förläggas röntgenavdelningens expeditionsrum,

maskinrum och arkiv med direkt förbindelse genom spiraltrappa till diagnostikrummet.

I skrivelse den 24 april 1936 till byggnadsstyrelsen har medicinalstyrelsen

förklarat sig finna förslaget böra komma till utförande, därest det läte

sig inpassas i den för ifrågavarande renoveringsarbeten i deras helhet angivna

kostnadsramen.

Medicinalrådet Björck har i särskild promemoria i ärendet anfört följande

synpunkter.

I ett fullt modernt sinnessjukhus måste ingå röntgenutrustning, ett hjälpmedel

som man numera icke kan undvara, framför allt för att så långt det

är görligt undanröja den fara för patienter och personal, som icke diagnosticerade

fall av tuberkulos bland patienterna alltid måste utgöra.

Ökat utrymme för laboratorier har även ansetts nödvändigt, varjämte ett

särskilt rum avsetts för en tandbehandlingsavdelning. Tandvårdens definitiva

ordnande är nämligen en fråga inom sinnessjukvården, som kräver sin

lösning och för närvarande är föremål för medicinalstyrelsens uppmärksamhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 124.

Förslaget innebär slutligen, att personalens önskemål att inom specialavdelningen

få bibehållen en matsal med därtill hörande serveringskök har

tillmötesgåtts.

Byggna(isstyrelsen har uppskattat merkostnaden för de sålunda föreslagna

ombyggnadsarbetena inom kriminalbyggnaden till 45,000 kronor, vari ingå,

bland annat, utgifter för en ny kabel för växelström från pannliuset till röntgenoch

steriliseringsavdelningarna med 4,500 kronor. Då det enligt styrelsens

mening vore uteslutet, att de för renoveringsarbetena vid sjukhuset beräknade

kostnaderna kunde bära denna ytterligare utgift, ville styrelsen ifrågasätta,

huruvida icke de kostnader, som föranleddes av det föreliggande ändringsförslaget,

vilket styrelsen funne böra komma till utförande, kunde bestridas

av den besparing, som uppstått å de för de förutnämnda ny- och

ombyggnadsarbetena vid sjukhuset beviljade anslagen.

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte

medgiva, att ombyggnaden av kriminalbyggnaden vid sjukhuset finge utföras

enligt vid framställningen bifogade förslagsritningar samt att styrelsen finge

för ändamålet disponera ett belopp av högst 45,000 kronor av de till vissa

ny- och ombyggnadsarbeten vid sjukhuset anvisade och till styrelsens förfogande

ställda medel.

I skrivelsen den 28 maj 1936 har styrelsen — sedan Kungl. Majit den

31 januari 1936 med anledning av en av svenska sinnessjukvårdspersonalens

förbund, avdelning 5, och statens sinnessjukhus ekonomipersonals förbund,

avdelning 9, gjord framställning uppdragit åt styrelsen att i samråd med

medicinalstyrelsen uppgöra förslag till inrättande vid sjukhuset av erforderligt

antal badrum, avsedda för de i bostadshusen vid sjukhuset boende

personalfamiljerna — avgivit förslag i det berörda avseendet.

Enligt detta förslag, mot vilket medicinalstyrelsen icke funnit något att

erinra, förordar byggnadsstyrelsen anordnande av en badavdelning inom

de utrymmen i byggnaden nr 21, vilka för närvarande disponeras såsom

maskinistbostad. Byggnadsstyrelsen erinrar, att maskinisten vid sjukhuset

jämlikt det av Kungl. Majit den 20 juni 1935 fastställda förslaget till renoveringsarbeten

skall beredas bostad inom ett under uppförande varande

bostadshus.

Kostnaderna för genomförande av förslaget beräknas av byggnadsstyrelsen

uppgå till 20,000 kronor.

Jämväl i detta fall har byggnadsstyrelsen framhållit, att de för renoveringsarbeten

vid sjukhuset anvisade anslagen icke lämnade tillgång till

kostnadernas bestridande. Styrelsen ville därför ifrågasätta, att de med

inrättandet av badavdelningen förenade kostnaderna finge bestridas av förut

omförmälda besparing å de tidigare anvisade medlen till vissa ny- och ombyggnadsarbeten

vid sjukhuset — på samma sätt som föreslagits i styrelsens

skrivelse den 30 april 1936 rörande kostnaden för ombyggnad av kriminalbyggnaden

vid sjukhuset.

Styrelsen har med stöd av det anförda hemställt, att Kungl. Majit täcktes

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 124.

9

medgiva, att badavdelningen finge anordnas enligt dess förslag samt att

för ändamålet finge disponeras högst 20,000 kronor av de till nämnda nyoch

ombyggnadsarbeten vid sjukhuset anvisade och till styrelsens förfogande

ställda medlen.

I sin skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen i sistberörda

avseenden slutligen hemställt, att, därest Kungl. Majit icke funne lämpligt

anvisa medel för ändamålet från besparingar å tidigare anslag Kungl. Majit

ville föreslå riksdagen att anvisa

dels för utförande av mittpartiet inom kriminalbyggnaden vid sjukhuset

enligt styrelsens den 30 april 1936 framlagda förslag ett belopp av 45,000

kronor,

dels ock. för inrättande vid sjukhuset av erforderligt antal badrum för personalfamiljer

enligt styrelsens den 28 maj 1936 avlämnade förslag ett belopp

av 20,000 kronor.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen därutinnan hemställt, finner jag DepartemenUtill

en början, att för avslutande av de vid sjukhuset pågående renoverings- chefen,

arbetena under nästa budgetår bör beräknas ett belopp av 177,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen föreslagna anordnandet av en enligt nutida

krav inrättad tvättinrättning synes mig innebära en välbetänkt jämkning av

den för renoveringsarbetenas bedrivande förutsatta planen, och förslaget bör

enligt min mening vinna beaktande. Under förutsättning att riksdagen ej

framställer någon erinran kommer jag därför att tillstyrka, att Kungl. Majit

bemyndigar byggnadsstyrelsen att av de för renoveringsarbetena beräknade

medlen, örn de därtill förslå, låta bekosta anordnandet av en personaltvättinrättning

vid sjukhuset på sätt av byggnadsstyrelsen föreslagits.

Yad härefter angår de av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 30 april

och den 28 maj 1936 föreslagna byggnadsarbetena, avseende dels viss

ändring i dispositionen av utrymmena inom sjukhusets kriminalavdelning,

dels ock anordnande av badrum för de i bostadshusen vid sjukhuset

boende, har jag jämväl blivit övertygad örn lämpligheten av att nämnda

förslag komma till utförande. Jag vill särskilt erinra örn vikten av att

tuberkulos bland sinnessjukhusens patienter i tid diagnosticeras, för vilket

syfte tillgång till röntgen är nödvändig. Och vad badavdelningen för

sjukvårdspersonalen beträffar, torde, vid ett sjukhus av det förevarandes

storleksordning, behovet av lokaler för ändamålet få anses väl vitsordat.

Beräkningen av de av jämkningen i byggnadsplanen föranledda merkostnaderna,

tillhopa 65,000 kronor, anser jag mig vidare kunna godtaga. För bestridande

av desamma synes, såsom av byggnadsstyrelsen jämväl föreslagits, uppkommen

besparing å de medel, som anvisats för utförandet av de vid 1930

års riksdag beslutade, numera slutförda ny- och ombyggnadsarbetena vid

sjukhuset kunna tagas i anspråk. Därest riksdagen ej har något att erinra

däremot, är jag alltså benägen tillstyrka, att Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen

att av nämnda medel disponera högst 65,000 kronor för de nu

föreslagna arbetenas utförande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majis proposition nr 124.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 68/1936, s. 8—18, statsutskottets

utlåtande nr 131/1936 s. 5—8 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

om upprättande av en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Såsom byggnadsplats föreslogs ett av lantförsvaret disponerat område

av stadsägorna 690 och 367, vilket är beläget sydost örn sjukhusområdet

och avskuret från detta genom den del av infartsvägen till staden söderifrån,

som kallas Sjukhusvägen. I samband med utredningen angående

klinikens upprättande hade förhandlingar förts örn anordnande av ny infartsväg

till staden söderifrån och Sjukhusvägens införlivande med sjukhusområdet.

En dylik omläggning av infartsvägen hade av vederbörande

myndigheter i allmänhet ansetts som en förutsättning för klinikens förläggning

till det föreslagna området. Jag framhöll i förevarande avseende, att

efter vad jag inhämtat det syntes kunna förväntas, att en tillfredsställande

lösning av vägfrågan utan alltför stort dröjsmål skulle kunna uppnås. Huvudsaken

vore uppenbarligen, att i denna sak ett avtal med staden kunde komma

till stånd, som garanterade, att vägomläggningen verkställts, då klinikbyggnaden

stöde färdig att tagas i bruk. Då denna förutsättning syntes föreligga,

ansåg jag anledning saknas att uppskjuta avgörandet i huvudfrågan. Jag utgick

därvid ifrån att åtgärder för byggnadsarbetenas påbörjande borde anstå,

tills de förhållanden, som sammanhängde med klinikens förläggning, på ett

betryggande sätt ordnats.

Förslaget angående kliniken omfattade även särskilda grunder för dess anordnande

och upprätthållande såsom avdelning av akademiska sjukhuset.

Detta äges av Uppsala universitet, men Uppsala läns landsting är i vissa avseenden

ekonomiskt ansvarigt för driftkostnaderna. Grunderna voro delvis

av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.

Anläggningskostnaderna för kliniken — vilka av särskilda delegerade för

avgivande av förslag angående klinikens upprättande beräknats till 1,497,000

kronor — uppskattades av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med beräkning

av byggnadsstyrelsen, till 1,597,000 kronor. I nämnda belopp ingick en

summa av 140,000 kronor för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler.

I skrivelse nr 259 anmälde riksdagen sitt beslut. Riksdagen yttrade därvid,

att det syntes riksdagen icke vara uteslutet, att kostnaderna för kliniken,

med iakttagande av största möjliga sparsamhet, skulle kunna nedbringas

jämväl under det av de delegerade beräknade beloppet. Det hade särskilt

förefallit riksdagen antagligt, att kostnaden för anslutning till akademiska

sjukhusets ekonomicentraler skulle kunna icke obetydligt reduceras. Riksdagen

hade sålunda funnit, att ett belopp av 1,450,000 kronor borde vara

tillfyllest för byggnadsarbetenas utförande. Vad den av mig berörda vägfrågan

anginge, hade riksdagen endast velat framhålla, att nämnda fråga

borde före arbetenas påbörjande genom avtal så ordnas, att särskilda kost
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

nader icke åsamkades statsverket. Yad jag i övrigt anfört i förevarande

ärende hade icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen hade alltså

beslutat, att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag upprättas en psykiatrisk klinik,

förlagd å det för densamma föreslagna området av stadsägorna 690 och 367,

dock under förutsättning att sådan omläggning av södra infartsvägen till

Uppsala beslutades, att det för kliniken avsedda området ej av nämnda väg

skildes från akademiska sjukhusets område, samt Uppsala stad förbunde

sig att hava fullbordat vägomläggningen till dess kliniken vore färdig att

tågås i bruk. Klinikens anslutning till akademiska sjukhuset och dess upprätthållande

såsom avdelning av sjukhuset skulle ske enligt av mig förordade

grunder. Byggnader för kliniken och till densamma hörande personalbostäder

skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

uppföras för en beräknad kostnad av högst 1,450,000 kronor. För budgetåret

1935/1936 beräknades 100,000 kronor.

Med anledning av riksdagens uttalande rörande kostnadsberäkningen uppdrog

Kungl. Majit den 5 juli 1935 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med

Uppsala universitet och medicinalstyrelsen verkställa utredning angående

föreliggande möjligheter att nedbringa de i propositionen till 1,597,000 kronor

beräknade anläggningskostnaderna för kliniken till det av riksdagen för ändamålet

såsom tillfyllest ansedda beloppet av 1,450,000 kronor. Yid denna

utredning skulle byggnadsstyrelsen särskilt undersöka, huruvida kostnaden

för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler kunde minskas.

Med skrivelse den 23 januari 1936 överlämnade byggnadsstyrelsen den

anbefallda utredningen. Styrelsen förklarade därvid, att utredningen givit

vid handen, att de i propositionen till 1,597,000 kronor upptagna kostnaderna

för klinikens uppförande icke kunde nedbringas utan att lokalernas storlek

och omfattning reducerades, vilket icke vore möjligt med det fixerade patientantalet.

Under dessa omständigheter ansåg jag mig vid frågans behandling vid

fjolårets riksdag icke kunna förorda någon jämkning av den tidigare angivna

kostnadssumman, 1,597,000 kronor.

Riksdagen godkände kostnadsberäkningen under uttalande dock, att all

den sparsamhet måtte iakttagas, som utan eftersättande av berättigade krav

vore möjlig.

Till belysning av den med förevarande byggnadsfråga förbundna vägfrågans

läge vill jag härefter anföra följande.

I samband med ovannämnda beslut den 5 juli 1935 uppdrog Kungl. Majit

åt byggnadsstyrelsen att träda i förhandlingar med Uppsala stad angående

föranstaltande, utan att särskilda kostnader åsamkades statsverket, av sådan

omläggning av södra infartsvägen till staden, att det för kliniken föreslagna

området av stadsägorna 690 och 367 ej av nämnda väg skildes från akademiska

sjukhusets i Uppsala område. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen

att så snart ske kunde till Kungl. Majit inkomma med redogörelse för resultatet

av nämnda förhandlingar och förslag till det avtal i ämnet, som vid

förhandlingarna befunnes kunna komma till stånd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 124.

Den 28 november 1935 överlämnade byggnadsstyrelsen utredning och avtalsförslag

i vägfrågan. Styrelsen anförde därvid till en början, att styrelsen

med anledning av Kungl. Majis uppdrag inlett förhandlingar med av stadsfullmäktige

i Uppsala utsedda delegerade rörande omläggning av södra infartsvägen

till staden. Vid dessa förhandlingar hade från stadens sida

framlagts tre olika alternativ i frågan, vilka samtliga avsåge anordnandet av

dels en ny huvudväg, dels ock en förbindelseväg för trafiken mellan de

västra stadsdelarna och Kungsängen.

Sedan förevarande fråga underställts stadsfullmäktiges prövning förklarade

dessa, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat, vid sammanträde den 15 november

1935, att staden under vissa angivna villkor vore villig att verkställa

omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig överensstämmelse

med alternativ I eller II. Därjämte bemyndigades drätselkammaren att,

bland annat, närmare utarbeta ett förslag till avtal i frågan och i övrigt träffa

de ytterligare bestämmelser i avtalet, som kunde befinnas erforderliga, samt

att å stadens vägnar underteckna detsamma. Efter förhandlingar mellan

byggnadsstyrelsen och drätselkammaren har vidare upprättats ett förslag

till avtal rörande omläggning av ifrågavarande väg, vilket förslag av drätselkammaren

undertecknats. Enligt detta avtal förbunde sig Uppsala stad, i

vad på staden ankomme, att till dess kliniken vore färdig att tagas i bruk

hava fullbordat omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig

överensstämmelse med och efter det staden tagit ställning till något av

alternativen I eller II. För fullgörande av omförmälda åtagande uppställde

staden följande villkor, nämligen

a) att spårvägslinjen utefter dåvarande Sjukhusvägen ytterligare några år

framåt finge kvarligga i sin dåvarande sträckning;

b) att hinder från vederbörande myndigheter för vägens omläggning enligt

något av dessa alternativ icke mötte;

c) att för ändamålet erforderlig mark tillhörande kronan upplätes utan

kostnad för staden; samt

d) att särskilt bidrag till omläggningen erhölles av automobilskattemedel.

Beträffande detta avtalsförslag hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

I vägomläggningsfrågan yttrade sig, bland andra, länsstyrelsen och domänintendenten

i Uppsala län samt cheferna för Upplands regemente och arméns

underofficersskola. Körande innehållet i dessa yttranden får jag hänvisa till

propositionen nr 68/1936 s. 11—13.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att förhandla

med Uppsala stad angående vidtagande av åtgärder för att förslag till omläggning

av södra infartsvägen till staden snarast möjligt bringades under

vederbörande myndighets prövning.

Med anledning av detta uppdrag har av byggnadsstyrelsen förts förnyade

förhandlingar med representanter för Uppsala stad, medicinska fakulteten

samt länsstyrelsen i Uppsala län, varjämte yttrande i ärendet avgivits av

arméförvaltningens fortifikationsdepartement. I skrivelse den 5 november

1936 anför byggnadsstyrelsen härom i huvudsak följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 124.

Alldenstund från länsstyrelsen oell arméförvaltningens fortifikationsdepartement

mött motstånd mot en omläggning av ifrågavarande väg enligt

alternativ I respektive alternativ II hade drätselkammaren i Uppsala med

ledning av ett av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt, inom

nämnda ämbetsverk skisserat förslag till omläggning av infartsvägen låtit

genom stadsingenjören Carl E. Hornson utarbeta ett såsom alternativ IV

betecknat förslag, avseende vägens sträckning från en punkt strax söder örn

korsningen mellan Stockholmsvägen och nuvarande sjukhusvägen över arméns

underofficersskolas område längs södra delen av grusgropen fram till Ulleråkersvägen

på den plats, där denna väg möter nuvarande sjukhusvägen.

Vägen skulle givas en bredd av 26 meter, medgivande dubbla spårvägsspår.

Visserligen hade drätselkammaren funnit alternativ IV ur trafikteknisk

synpunkt mindre tillfredsställande än de tidigare förslag, vilka varit under

omprövning. Drätselkammaren hade emellertid i frågans nuvarande läge,

särskilt som vägsträckningen med hänsyn till upprättandet av den psykiatriska

kliniken snarast möjligt måste bestämmas, icke velat fasthålla vid något

av de med alternativ I och alternativ II betecknade förslagen. På grund

därav och då anläggning av vägen enligt alternativ IV ekonomiskt skulle

ställa sig fördelaktigare hade drätselkammaren icke ansett sig böra motsätta

sig ett utförande av vägen i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda

alternativ, så mycket mera som detta förefölle vara det enda av de av drätselkammaren

i ärendet prövade förslagen, som nu syntes hava utsikter att

vinna fastställelse.

Vid sammanträde den 16 oktober 1936 hade stadsfullmäktige i Uppsala

för sin del godkänt en omläggning av vägen enligt alternativ IV samt beslutat

att underställa förslaget länsstyrelsen i länet för prövning och fastställelse

under de av Uppsala stad för omläggningens fullbordande uppställda

villkoren.

Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat den i alternativ IV avsedda

lösningen av förevarande vägfråga och därjämte representanter för

medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten under hand förklarat sig kunna

godtaga denna vägsträckning, funne likväl byggnadsstyrelsen för sin del

liksom drätselkammaren, att alternativ IV innebure en mindre tillfredsställande

lösning av förevarande vägfråga än tidigare framlagda alternativ.

Vägen skulle sålunda dels framföras i skarp kurva och dels komma alltför

nära psykiatriska klinikens område, varjämte den föreslagna vägsträckningen

skulle utgöra ett hinder för en ytterligare utökning av akademiska sjukhusets

område mot söder. Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida

hade emellertid under hand framhållits, att en verkställd utredning rörande

stadens utfartsvägar givit vid handen, att den nuvarande s. k. Stockholmsvägen

nedförd till stadens centrum icke för framtiden kunde väntas bliva en

huvudtrafikled utan endast en infartsväg av sekundär betydelse, sedan en

annan av länsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt infartsväg

från Stockholm blivit anordnad. Med hänsyn därtill och då vägsträckningen

enligt alternativ IV icke lade hinder i vägen för ett genomförande

av alternativ I och II, därest detta av stadsplane- och trafiktekniska

skäl i framtiden skulle visa sig erforderligt, samt då alternativ IV syntes

vara det enda förslag till vägens omläggning, örn vilket enighet kunnat

vinnas, funne sig byggnadsstyrelsen för sin del icke böra motsätta sig genomförandet

av detta alternativ.

Genom resolution den 1 december 1936 har länsstyrelsen i Uppsala län

förordnat, att omläggningen av Sjukhusvägen skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom alternativ IV betecknade förslaget, varvid har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14r Kungl. Majlis proposition nr 124.

förutsatts, att spårvägslinjen tills vidare och högst till 1942 års utgång får —

på villkor att spårvägsbolaget bekostade uppförandet av ett staket, som avskärmar

klinikområdet från spårvägslinjen — kvarligga i nuvarande sträckning å

motsvarande äldre vägdel, att för företaget erforderlig mark, tillhörig kronan,

upplåtes utan kostnad för staden samt att statsbidrag erhålles till kostnaderna

för vägomläggningen.

Enligt vad jag från länsstyrelsen inhämtat utgår tiden för besvärs fullföljande

mot detta beslut hos Kungl. Majit den 3 mars 1937.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetena

med uppförandet av kliniken icke kunde påräknas taga sin början förrän

under senare delen av innevarande budgetår. Byggnadstiden har styrelsen

uppskattat till omkring ett och ett halvt år, i följd varav företaget under

angiven förutsättning skulle kunna fullbordas under senare delen av år 1938.

Under erinran att 1935 och 1936 års riksdagar för ändamålet anvisat 100,000

respektive 275,000 kronor har styrelsen vidare anfört, att av den beräknade

totalkostnaden för företaget återstode att anvisa ett belopp av (1,597,000

— 100,000 — 275,000) 1,222,000 kronor, vilket enligt styrelsen lämpligen borde

fördelas med 850,000 kronor på budgetåret 1937/1938 och med 372,000 kronor

på budgetåret 1938/1939. I enlighet därmed har styrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte anvisas 850,000 kronor.

Då jag förlidet år hade att taga ställning till frågan örn fullföljandet av

det 1935 fattade beslutet rörande upprättandet av en psykiatrisk klinik vid

akademiska sjukhuset i Uppsala, framhöll jag, att strävandena att uppnå

bindande utfästelser från staden beträffande den förut berörda vägfrågans

ordnande då endast delvis lett till resultat. Tyvärr nödgas jag även i år

uttala, att frågan alltjämt icke är tillfredsställande ordnad. Såtillvida har den

dock förts närmare sin lösning, att sträckningen av den nya vägen numera

blivit fastställd, ehuru länsstyrelsens beslut i ärendet ännu icke vunnit laga

kraft. Kvar står ytterligare, att staden för sin medverkan till vägens omläggning

uppställt vissa villkor, till vilka från Kungl. Majits sida, med hänsyn

till vägfrågans läge, ståndpunkt hittills icke kunnat tagas. Efter samråd med

chefen för kommunikationsdepartementet anser jag mig dock kunna giva

uttryck åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel

och erforderlig mark för vägen skola kunna i skälig utsträckningtillmötesgås.

Jag förutsätter därvid, att riksdagens förut återgivna uttalande

i vägfrågan icke utgör hinder för att staten på sådant sätt medverkar till

sagda frågas lösande. Likaledes torde inga allvarligare betänkligheter kunna

anföras mot villkoret, att spårvägen skall få kvarligga i sin nuvarande sträckning

längst till utgången av år 1942.

Under dessa omständigheter synas mig utsikter förefinnas för att ett bindande

avtal skall komma till stånd mellan Uppsala stad och Kungl. Majit

och kronan under loppet av innevarande budgetår. Däremot är jag mera

tveksam om byggnadsarbetena skola hinna påbörjas före budgetårsskiftet.

Vid sådant förhållande och med hänsyn jämväl till den alltjämt kvarstående

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

ovissheten rörande den eventuella tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande,

lär medelsanvisningen för nästa budgetår kunna begränsas till ett

lägre belopp än det, varmed byggnadsstyrelsen ansett sig böra räkna. Jag

vill förorda ett belopp av 400,000 kronor. Tillsammans med förut anvisade

medel, 375,000 kronor, skulle då stå till förfogande ett belopp av 775,000

kronor. Enär, på sätt jag i fjol erinrade, avsikten är, att såväl kliniken som

arbetena vid Ulleråkers sjukhus skola jämsides utföras i byggnadsstyrelsens

egen regi, åsyftar jag att med stöd av det allmänna bemyndigande,

som i sådant avseende plägat lämnas Kungl. Maj:t, hemställa örn den jämkning

i fördelningen av de för nämnda båda företag beräknade medlen, som

ur praktisk synpunkt må befinnas påkallad.

Vissa om- och ^byggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.

I fråga örn Frösö sjukhus vid Östersund, som togs i bruk 1915 och sedan

1927, efter då genomförd nybyggnad av en paviljong för oroliga patienter, har

ett platsantal av 700 — därav 365 för män och 335 för kvinnor — har förslag

till örn- och nybyggnadsarbeten för avhjälpande av vissa vid inspektioner och

i övrigt påtalade bristfälligheter framkommit.

Med skrivelser den 3 december 1935 och den 31 december 1936 har medicinalstyrelsen

överlämnat förslag till utförande av erforderliga renoveringsarbeten

vid sjukhuset.

Jag torde här först få redogöra för styrelsens den 3 december 1935 framlagda

förslag, i det följande benämnt huvudförslaget.

Styrelsen meddelar, att detsamma av styrelsen utarbetats i samråd med

sjukhuschefen vid sjukhuset J. Agerberg och med anlitande av styrelsens

experter, arkitekten H. Ahlberg, ingenjörerna E. Lundström i elektriska prövningsanstalten,

H. Theorell och J. Bergström. Kostnadsberäkningen för

byggnadsarbetena hade verkställts av ingenjören A. D. Persson i Östersund.

Rörande innebörden av de olika i huvudförslaget ingående

arbetena har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

1. Nya verkstadslokaler.

Sjukhusets verkstäder vore för närvarande dels olämpligt placerade, dels

otillräckliga. Verkstäder för snickare, målare, plåtslagare och tapetserare läge

sålunda i en av sjukpaviljongernas källare, varigenom de bleve ohygieniska

och medförde ständiga störningar för ovanför liggande vårdavdelningar.

Smedjan däremot vore belägen i byggnaden för ångcentral men omedelbart

under maskinmästarens bostad. Lokaler för mekaniska reparationer saknades,

varför erforderliga arbeten av detta slag måste utföras i ångfördelningsrummet.

Det nu föreliggande förslaget avsåge att genom ny- och tillbyggnad

åstadkomma en tillfredsställande lösning av nyssnämnda missförhållanden.

Den föreslagna nybyggnaden, som placerats norr örn ångpannehuset,

vore avsedd för snickare-, målare- och tapetserareverkstad med erforderliga

biutrymmen. Tillbyggnaden, som placerats vid angpannehusets västra

gavel, inrymde —■ förutom nödiga toalettlokaler och förråd -— plåtslageri-,

smides- och reparationsverkstad. Den nuvarande smedjan vid byggnadens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts pr (/position nr 124.

östra gavel bleve därigenom disponibel och ändrades till kontor för maskinmästaren,

för vilken hittills sådant saknats.

I samband med dessa och andra i förslaget ingående utvidgningar måste

enligt ingenjören Theorell, de båda värmeledningspumparna inom ångpannehuset

utbytas mot större och kraftigare, varigenom vattencirkulationen genom

de längst bort befintliga delarna av systemet, nu otillfredsställande, komme

att bliva effektivare. — Likaså måste, då nuvarande varmvattenberedare visat

sig otillräckliga, ytterligare en dylik uppställas inom värmecentralen.

2. Nybyggnad för samlingssal.

Profan festsal saknades för närvarande, vilket medförde stora nackdelar.

Sålunda måste lokaler, som hade att fylla andra ändamål, tillfälligtvis utrymmas

för att tjäna som samlingslokal vid de sammankomster för patienternas

nöje och förströelse, som regelbundet återkomme på ett sinnessjukhus,

en anordning som icke medgåve, att hela det antal patienter, som annars

skulle kunna beredas tillfälle deltaga i dessa förströelser, nu kunde beredas

denna eftersträvade förmån.

Utredning hade visat, att det med hänsyn till utrymningsmöjligheter och

av utrymmesskäl icke varit möjligt att inom de befintliga byggnaderna bereda

plats för nämnda samlingssal, enär denna jämväl vore avsedd att tagas i

anspråk som lokal för biografföreställningar för patienterna. Med hänsyn

härtill hade styrelsen ansett sig böra för ändamålet föreslå en nybyggnad.

3. Modernisering av tvättinrättningen m. m.

Den befintliga tvättinrättningen vore omodern, oekonomisk i drift och

maskinerna helt eller delvis förslitna. Genom sjukhusets utvidgning och

andra förhållanden hade tvättgodsmängden så avsevärt ökats, att arbetet ej

längre kunde tillfredsställande medhinnas. På grund av ångmangelns ringa

kapacitet måste sålunda tvättkläderna återgå till avdelningarna i halvtorrt

skick och måste där understundom omedelbart tagas i bruk.

Det föreliggande förslaget avsåge driftens koncentration genom hela tvättprocedurens

fullgörande i samma våningsplan. Förslaget åsyftade vidare förslitna

maskiners ersättande med nya, medan ännu användbara sådana efter

reparation ånyo skulle installeras. — I de beräknade kostnaderna inginge

vidare — förutom byggnadsarbeten, elektriska installationer och förbättrad

värmeledning — jämväl nya anordningar för effektiv ventilation, vilken hitintills

icke funktionerat tillfredsställande.

4. Sällskapsrum för personalen.

De nu befintliga sällskapslokalerna läge i administrationsbyggnadens

källarvåning och vore även med hänsyn till sammanlagda golvytan (60 kvm.)

obetingat för små för att tillgodose en personal örn 250 personer. Genom

stryk- och mangelrummens nedflyttande i bottenvåningen bleve inom ekonomibyggnaden

lokaler lediga, vilka lämpligen borde användas för nu berörda

ändamål. Enligt förslaget skulle utrymmet disponeras till ett större och två

mindre samlingsrum med erforderliga bilokaler.

I denna del av förslaget inginge jämväl inredande av ytterligare personalrum

avsedda för kvinnlig ekonomipersonal, vilken hitintills, i den utsträckning

den kunnat beredas bostäder vid sjukhuset, varit allt för trångbodd.

Ifrågavarande rum vore avsedda att inredas över de nu föreslagna sällskapslokalerna

i ekonomibyggnadens tredje våning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

17

5. Arbetssalar för män.

Nuvarande vävsal, som vore kombinerad med bokbinderi och borstbinderi,

gåve med svårighet plats för 7 vävstolar. Enär vävning vore den mest lämpliga

sysselsättningen för ett stort antal manliga patienter, hade en provisorisk

vävsal för ytterligare 10 stolar måst anordnas i en avdelnings dagrum. Spolning

och bobining m. m. måste emellertid av utrymmesskäl med denna anordning

verkställas i ett angränsande sovrum.

Med hänsyn därtill hade kravet på ordnande av tillräckliga arbetslokaler för

män ansetts böra tillgodoses. Det föreliggande förslaget avsåge att av 4

personalrum och disponibelt vindsutrymme i paviljong Y åstadkomma arbetslokaler

med plats för bland annat 40 vävstolar.

6. Okat antal personalrum.

Genom de under punkt 5 anförda förändringarna inom paviljong V:s vindsvåning

minskades emellertid antalet bostadsrum för sjukvårdspersonal med

4 enheter. Ersättning därför avsåge förslaget att vinna genom inredning inom

paviljong I:s vindsvåning av 4 nya personalrum jämte erforderliga toalettutrymmen.

Förslaget avsåge att jämväl genom nyinredning av ytterligare

toalettrum m. m. i detta avseende bättre tillgodose därstädes redan befintliga

11 personalrum.

7. Utvidgning av sjukhusets rotfruktsodlare.

Den befintliga rotfruktskällaren, som uppfördes 1919, vore otillräcklig, varför

rotfrukter måste förvaras på olika ställen inom sjukhuset, delvis i källare

inom bostadshus av trä, vilket icke vore lämpligt.

Förslaget avsåge utökning med en ny sektion av den befintliga källaren på

därför från början avsett sätt.

8. Ny avloppsledning.

Enligt ingenjören J. Bergström hade det befunnits nödvändigt att med

anledning av den föreslagna nya verkstadsbyggnaden och maskinhusets tillbyggnad

omlägga den befintliga 229 mm. avloppsledningen till 300 mm. på

en sträcka av 300 meter till förhindrande av översvämningar i ångpannehusets

källare.

9. Ny lokaltelefonanläggning.

Yad slutligen anginge sjukhusets lokaltelefonanläggning befunne sig denna

i ett sådant skick, att den ej längre med fördel kunde repareras. Genom nu

föreslagna ny-, till- och ombyggnadsarbeten tillkomme dessutom kravet på

ett avsevärt ökat antal apparater. Den nu befintliga växeln vore avsedd för

35 linjer men måste genom dubbelkopplingar redan betjäna 47. Med hänsyn

därtill syntes det styrelsen erforderligt, att sjukhuset utrustades med ny lokaltelefonanläggning.

I ett över huvudförslaget den 28 november 1935 till medicinalstyrelsen

avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen lämnat förslaget utan erinran.

Vidare har sjukhusdirektionen på anmodan av medicinalstyrelsen avgivit

yttrande den 15 november 1935. Direktionen har däri förklarat sig kunna tillstyrka

förslagets utförande men i några detaljer påkallat ändringar av detsamma.

Sålunda har direktionen beträffande den föreslagna nybyggnaden för

samlingssal föreslagit annan förläggning inom sjukhusområdet av denna

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 124. 349 37 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

byggnad än vad som av medicinalstyrelsen förutsatts, varjämte av direktionen

på anförda skäl förordats vissa förändringar med avseende å byggnadens

anordning och utförande, vilka beräknades medföra en ökning av byggnadskostnaderna

med omkring 3,500 kronor. I fråga om moderniseringen av tvättinrättningen

ha därjämte påtalats brister i ventilationen inom köket och dess

bilokaler.

Beträffande direktionens yttrande i nu anmärkta avseenden har medicinalstyrelsen

i sin skrivelse den 3 december 1935 i skilda sammanhang anfört i

huvudsak följande.

Med avseende å vad direktionen anfört angående förläggningen av den

föreslagna byggnaden för samlingssal hade styrelsen intet att erinra mot att

i denna del tillmötesgå direktionens önskemål. Yad vidare anginge det närmare

utförandet av byggnaden, syntes det styrelsen, att direktionens synpunkter

därutinnan kunde i viss mån beaktas inom ramen av den för uppförandet

beräknade kostnaden. Beträffande slutligen direktionens anmärkningar

angående brister i ventilationen inom köket med dess bilokaler ansåge

styrelsen sig böra beakta desamma genom upptagande i kostnadsplanen av

ett för de berörda olägenheternas avhjälpande beräknat belopp.

Medicinalstyrelsen har funnit kostnaderna för de i huvudförslaget

ingående arbetena böra beräknas på följande sätt.

Nya verkstadslokaler:

Nybyggnad ...................................................... kronor 98,800

Tillbyggnad ...................................................... » 59,650

Nybyggnad för samlingssal .................................... » 75,900

Modernisering av tvättinrättningen m. m.:

Tvätten ............................................................ » 56,760

Kökets ventilation ............................................. » 2,500

Sällskapslokaler för personalen m. m...................... » 29,450

Arbetslokaler för män .......................................... » 11,150

ökat antal personalrum .......................................... » 23,550

Utvidgning av rotfruktskällaren .............................. » 21,000

Ny avloppsledning ................................................ • » 22,500

Ny lokaltelefonanläggning .................................... » 16,000 417 260

Ritningar, administration och kontroll samt diverse för

byggnadsarbeten ................................................ kronor 22,240

Program, kontroll, oförutsett och diverse för elektriska

anläggningen ................................................... » 2,500 24,740

Summa kronor 442,000

Jag övergår härefter till behandling av medicinalstyrelsens med skrivelse

den 31 december 1936 överlämnade tilläggsförslag.

Förslaget — vilket av arkitekten Ahlberg utarbetats i samråd med sjukhusledningen

och med biträde av ingenjören Persson i Östersund — avser

följande ändringsarbeten vid sjukhuset.

1. Utrymning av den nuvarande mansavdelningen i paviljong IX och anordnande

därstädes av en särskild avdelning för lugna kvinnliga patienter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 124. 19

2. Flyttning av promenadgården vid paviljong V (män) från paviljongens

västra till dess östra sida.

3. Förflyttning av de kvinnliga arbetslokalerna till paviljong VIII och

4. Ändring av de nuvarande arbetslokalerna för kvinnor inom paviljong

VI till avdelning för lugnare uppegående, kroniskt sjuka kvinnor, en avdelning

av likartad beskaffenhet med den inom paviljongens andra våning redan

befintliga.

Som motiv till dessa förändringar har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Vid sjukhuset funnes för närvarande 365 vårdplatser för män och 335 för

kvinnor. Sjukhuset hade emellertid, för att kunna tillmötesgå kravet från

upptagningsområdet, behov av ett procentuellt något ökat antal kvinnoplatser.

Samtidigt förelåge ett berättigat önskemål att till en särskild avdelning kunna

sammanföra lugna och känsliga kvinnliga patienter och konvalescenter. Båda

dessa krav tillgodosågos genom det föreslagna beläggandet av den inom sjukhusområdet

perifert belägna paviljong IX med kvinnor i stället för som nu

med män. Inom paviljongen krävdes för ändringens genomförande endast

smärre arbetens utförande.

Förändringen medförde en minskning av antalet vårdplatser inom paviljongen

från nu befintliga 35 till 31.

I sin nya egenskap av avdelning för lugna kvinnor skulle emellertid paviljong

IX ogynnsamt påverkas av grannskapet till den med oroligare patienter

belagda paviljong V:s promenadgård. Förslaget avsåge att råda bot på detta

förhållande genom promenadgårdens förflyttning från paviljongens västra till

dess östra sida.

Förflyttningen av arbetslokalerna för kvinnor till paviljong VIII avsåge

att få dessa utrymmen förlagda till ett särskilt hus, en förändring som bleve

till fördel både för lugnet och trevnaden inom den sjukvårdspaviljong, från

vilken de flyttades, och för det inom lokalerna bedrivna arbetet.

De nuvarande arbetslokalernas inom paviljong Yl förändring till en sjukvårdsavdelning

bleve en följd av vad nu föreslagits. I samband härmed föresloges

vissa smärre ändringsarbeten även inom den förut i denna paviljong

befintliga sjukavdelningen för att bättre tillgodose dagrumsutrymmet. De

ifrågasatta förändringarna medförde i och för sig en ökning av antalet vårdplatser

med 8.

Då emellertid tilläggsförslagets genomförande medförde en minskning inom

paviljong IX av antalet vårdplatser med 4, bleve den slutliga ökningen av

antalet vårdplatser endast 4.

Kostnaden för de föreslagna tilläggsarbetena skulle enligt medicinal
-

styrelsens beräkningar bliva följande.

Ändringsarbeten inom paviljong IX ................................. kronor 2,380

Flyttning av promenadgården vid paviljong Y ..................... » 3,360

Paviljong Villis förändring till arbetspaviljong för kvinnor... » 13,100

Ändringsarbeten inom paviljong Yl .................................... » 11,180

Summa kronor 30,020

över tilläggsförslaget har medicinalstyrelsen hört byggnadsstyrelsen och

sjukhusdireJdionen, vilka förklarat sig icke hava något att erinra däremot.

På grund av vad sålunda i förenämnda skrivelser anförts har medicinalstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, dels medgiva att

vid sjukhuset finge utföras vissa örn- och nybyggnadsarbeten i huvudsaklig

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

överensstämmelse med de förslag, för vilka redogörelse nu lämnats, för en

beräknad kostnad av i runt tal (442,000 + 30,000) 472,000 kronor, dels för

ändamålet bevilja för budgetåret 1937/1938 ett anslagsbelopp av 165,000

kronor.

Av vad i ärendet anförts synes mig framgå, att de lokala förhållandena vid

Frösö sjukhus i åtskilliga hänseenden äro bristfälliga och att därför sjukhuset

är i behov av modernisering och förbättring. Frågan örn ny- och ombyggnader

vid sjukhuset har också sedan länge stått på dagordningen och bör nu

enligt min mening bringas till en lösning. De båda förslag, som i sådant syfte

av medicinalstyrelsen framlagts, synas mig vara av beskaffenhet att kunna i

huvudsak godtagas. Jag förutsätter därvid, att i huvudförslaget komma

att vidtagas de smärre ändringar, vilka må föranledas av sjukhusdirektionens

i det föregående berörda uttalanden eller vilka eljest må visa sig ändamålsenliga

och kunna genomföras utan att totalkostnaden därigenom ökas. Mot

densamma sådan den för samtliga i de båda förslagen ingående arbetena beräknats

eller 472,000 kronor har jag icke någon erinran att framställa. För

påbörjande av arbetena torde i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens

förslag böra för nästa budgetår beräknas ett belopp av 172,000

kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.

Med skrivelse den 5 januari 1937 har medicinalstyrelsen överlämnat förslag

till örn-, till- och nybyggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik

samt hemställt örn anvisande av medel för ifrågavarande byggnadsarbetens

verkställande.

Nämnda förslag har på uppdrag av styrelsen utarbetats av styrelsens arkitekt

H. Ahlberg under medverkan såvitt avser värmeledning och ventilation

m. m. av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, beträffande vatten- och avloppsledningar

samt sanitära installationer av civilingenjören J. Bergström, beträffande

elektriska installationer av elektriska prövningsanstalten samt i fråga

örn köksinredning av kaptenen G. Wersäll. Kostnadsberäkningen för byggnadsarbetena

har verkställts av arkitekten J. Lund i Västervik.

Förslaget omfattar följande arbeten:

1. Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

2. Nybyggnad av samlingssal.

3. Nybyggnad av tvättstuga för personalen.

4. Inrättande av vattenklosetter i fyra personalbostadshus med tillhopa 16

lägenheter.

Med avseende å förslagets skilda delar anför styrelsen i huvudsak följande:

1. Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

Sedan sjukhusets tillkomst hade i stort sett endast nödvändigt underhållsarbete

utförts, under de senaste åren med hänsyn till den förestående fullständiga

renoveringen endast i mycket ringa omfattning. Under de senaste

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 124.

tjugofem åren hade kraven på ett kök, avsett att betjäna ett sjukhus av

den storlek, varom här vore fråga, med rätta i hög grad stegrats. Man fordrade

sålunda nu, att planlösningen på ett smidigt sätt skulle ansluta sig till

arbetsprocessens förlopp, att fullgod teknisk utrustning både vad inredning

av kök och erforderliga biutrymmen anginge skulle finnas. Att arbetsplatsen

i hygieniskt avseende jämväl skulle tillgodose personalens berättigade krav

vore av icke mindre vikt.

Det nu befintliga köket måste betecknas såsom i allo föråldrat och utrustningen

i huvudsak uttjänt. Utrymmet i själva köket vore för trångt, utlämningsanordningarna

synnerligen otillfredsställande, erforderliga biutrymmen

vore för små eller saknades helt. Kylanläggning funnes sålunda icke. Det

utarbetade förslaget avsåge ock att i möjligaste mån avhjälpa de sedan länge

i övrigt konstaterade bristfälligheterna.

Enligt förslaget skulle i källarvåningen inrymmas huvudsakligen förrådslokaler

av olika slag, delvis kylda, samt kylmaskineri.

I bottenvåningen hade på sidan örn inlämningsavdelningen förlagts speceriförråd

och tvenne kylrum. Den inkommande provianten passerade genom

ett renseri eller ett arbetsrum in i kökshallen, bearbetades och gick över till

utlämningsavdelningen, till vilken vore ansluten kallskänk och särskilt mjölkkylrum.

Distribueringen vore avsedd att som för närvarande försiggå genom

särskild för ändamålet anskaffad bil.

Bottenvåningens övriga del inrymde sjukhusets tvättanläggning. Dess renovering

vore avsedd att medföra hela arbetsprocedurens förläggande till ett

plan, en anordning som numera tillämpades vid alla nybyggnader och som

genom statsmakternas beviljande av medel jämväl kunnat införas vid ett

antal äldre sinnessjukhus.

Ekonomibyggnadens övre våning vore avsedd att efter renoveringens genomförande

inrymma samtliga personalmatsalar med erforderliga biutrymmen,

samlingslokaler för personalen samt ett mindre antal bostadsrum. Genom

denna anordning skulle ett nu befintligt, driften avsevärt försvårande missförhållande

definitivt röjas ur vägen. Personalmatsalarna vore nämligen för

närvarande förlagda till 4 olika ställen, delvis på avsevärt avstånd från köket

och i annan byggnad. Den utarbetade planen till matsalarnas förläggning

och inredning innebure en verklig rationalisering av problemet med all hänsyn

tagen till trevnaden för dem, som inom lokalerna skulle intaga sina måltider.

Förslagets genomförande innebure dessutom, att vissa för sjukvårdsändamål

ursprungligen uppförda lokaler med cirka 20 vårdplatser återfördes till

sitt ursprungliga ändamål.

Inom vindsvåningen, som inrymde huvudförråd och några personalrum,

vore endast smärre renoveringsarbeten avsedda att komma till utförande.

2. Nybyggnad av samlingssal.

Samlingssal saknades för närvarande vid sjukhuset, vilket vore en stor

nackdel med hänsyn till den stora roll som underhållningar av olika slag

spelade för patienter och personal. Sådan lokal funnes numera vid varje väl

utrustat sinnessjukhus. Med hänsyn härtill hade styrelsen ansett uppförandet

av en sådan böra ingå i föreliggande renoveringsförslag. Samlingssalen vore

avsedd att förses med installation för ljudfilm och vore beräknad för 270

sittplatser. Deli hade förslagsvis placerats invid byggnad för arbetssalar.

3. Nybyggnad av tvättstuga för personalen.

Tvättstuga för personal saknades. Sådan lokal brukade emellertid tillhandahållas

sjukhuspersonalens i anstaltens bostäder boende familjer. Stor
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 124.

leken vore beräknad motsvara det från sjukhuset uppgivna antalet befattningshavare,

som kunde förväntas komma att begagna sig av tvättstugan.

4. Inrättande av vattenldosetter i fyra personalbostadshus.

Styrelsen ansåge, att denna välmotiverade modernisering av ifrågavarande

personalbostäder icke läte sig längre uppskjutas.

Härutöver anmärker medicinalstyrelsen, att förslagets genomförande på

grund av det ökade värmebehovet krävde utförande av vissa arbeten å befintliga

kulvertledningar samt en ny värmeledningspump.

över förslaget hava yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den 22 december

1936 samt av sjukhusdirektionen den 25 november 1936.

Byggnadsstyrelsen har därvid i huvudsak endast funnit anledning att beträffande

kostnaderna för förslagets genomförande framställa vissa erinringar.

Till dessa torde jag få återkomma.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget.

Kostnaderna därför hava av arkitekten Ahlberg beräknats på föl
-

jande sätt.

Kronor Kronor

1. Köks- och tvättbyggnaden.

Byggnadskostnad ......................................................... 223,000

Vissa oförutsedda utgifter .......................................... 15,000

Värme- och ventilationsanordningar samt äng- och kondensledningar

för kok- och tvättapparater ........................ 38,000

Maskintvättanläggningen ............................................. 37,000

Vatten- och avloppsledningar med sanitära installationer... 40,300

Elektriska anläggningar samt hissar .............................. 51,000

Kökets tekniska utrustning .......................................... 85,000

Kylmaskineri............................................................... 15,000

Byggnadsarbeten för provisorisk anordning av köksdrift ... 5,662

D:o för tvättens drift ................................................... 6,000

Montering av apparater för provisorisk drift av tvätten...... 2,000

Ritningar, kontroll och diverse .................................... 28,020 545 932

2. Samlingssal.

Byggnadskostnad ......................................................... 60,743

Värme- och ventilationsanordningar .............................. 6,000

Vatten- och avloppsledningar ....................................... 9,900

Elektriska anläggningar ................................................ 5,000

Ljudfilmsinstallation ................................................... 10,000

Dekorering av samlingssal ............................................. 1,500

Ritningar, kontroll och diverse .................................... 8,276 101 419

3. Tvättstuga för personal.

Byggnadskostnad ......................................................... 19,232

Värme- och ventilationsanordningar .............................. 2,500

Vatten- och avloppsledningar ....................................... 6,200

Elektriska anläggningar ............................................. 1,800

Maskintvättanläggning ................................................ 5,000

Ritningar, kontroll och diverse ....................................... 2,768 37,500

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

4. Inrättande av w.-c. i 4 personalbostadshus.

Ritningar, kontroll och diverse

23

Kronor

Kronor

7,257

10,800

943

19,000

värme-

5,500

Summa kronor 709,401

I byggnadsstyrelsens förut omförmälda utlåtande göres beträffande denna

kostnadsberäkning i huvudsak följande uttalande.

I kostnadsberäkningen hade beträffande köksbyggnaden upptagits ett belopp

av 15,000 kronor för oförutsedda utgifter, vilket styrelsen ansåge böra

höjas till 30,000 kronor. Den angivna kostnaden för köksutrustningen 85,000

kronor syntes jämväl vara för knappt beräknad och borde höjas med 19,000

kronor. Det totala kostnadsbeloppet borde slutligen med hänsyn till nu rådande

tendens till ökade totala materialpriser och arbetslöner höjas med omkring 10

procent.

Ahlberg har därefter med beaktande av de av byggnadsstyrelsen sålunda

gjorda erinringarna verkställt en omräkning av kostnaderna för förslagets

genomförande på sätt framgår av följande uppställning.

Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

Förut beräknad kostnad ..........................................

Tillägg för oförutsett m. m........................................

Tillägg å köksutrustning ..........................................

Cirka 10 procent tillägg .............................................

Kronor

545.982

15.000

19.000

579.982

57,998

Kronor

637,980

Nybyggnad av samlingssal.

Förut beräknad kostnad .....

Cirka 10 procent tillägg ........

101,419

10,142 111,561

Tvättstuga för personal.

Förut beräknad kostnad

Cirka 10 procent tillägg ....

37,500

3,750 41,250

Inrättande av w.-c. i 4 personalbostadshus.

Förut beräknad kostnad ................................................ 19,000

Cirka 10 procent tillägg ................................................ 1,900 20,900

1 lculvertar befintliga ledningar vilka måste kompletteras m. m.

Förut beräknad kostnad ............................................. 5,500

Cirka 10 procent tillägg ...................................... 550 6,050

Summa kronor 817,741

Medicinalstyrelsen hemställer -—- med anslutning till den i''eviderade kostnadsberäkningen

— att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta att

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

vid sjukhuset finge utföras vissa om-, till- och nybyggnadsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget för en beräknad

kostnad i avrundat tal av 818,000 kronor, dels ock för budgetåret

1937/1938 för ändamålet anvisa 400,000 kronor.

Det föreliggande förslaget åsyftar att tillgodose ett sedan lång tid tillbaka

kännbart behov av förbättringar och moderniseringar vid sjukhuset. De förefintliga

bristerna i fråga örn köket och tvättinrättningen hava ock vitsordats

av riksdagens revisorer vid av dem år 1936 verkställd granskning. Då sagda

krav icke längre utan olägenhet för sjukhusets drift kunna avvisas samt tillfredsställande

anordningar i de avseenden, vilka beröras av förslaget, icke

torde kunna åstadkommas med åtgärder av mindre omfattning än de ifrågasatta,

får jag tillstyrka, att förslaget bringas till utförande.

Mot den gjorda kostnadsberäkningen har jag icke något att invända. Enligt

denna komma kostnaderna för de föreslagna arbetena att belöpa sig till i

runt tal 818,000 kronor. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att för

nästa budgetår bör beräknas ett belopp av 400,000 kronor.

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 september 1928 hemställde medicinalstyrelsen

om uppdrag att med biträde av överinspektören för sinnessjukvården

i riket, en av styrelsen utsedd hospitalsöverläkare och styrelsens

arkitekt föreslå lämplig byggnadsplats inom Gävleborgs län för ett statligt

sinnessjukhus för 800 sjuka och i samband därmed verkställa viss utredning.

Den 6 oktober 1928 uppdrog Kungl. Majit i enlighet med denna hemställan

åt medicinalstyrelsen att föreslå med hänsyn till områdets naturliga beskaffenhet,

terrängförhållanden, vattentillgång, närhet till något kommunikationscentrum

m. m. lämplig byggnadsplats inom Gävleborgs län för ett sinnessjukhus

för 800 sjuka ävensom låta utföra kartskisser utvisande det föreslagna

områdets belägenhet och det ungefärliga läget av de för anstaltens

behov nödiga byggnaderna, verkställa utredning av förhållandena beträffande

vattentillgång och avlopp, uppgöra beräkning av kostnaderna för förvärvande

av för anstaltens behov lämpade jordområden samt i övrigt meddela möjligen

erforderlig utredning av andra i samband med ovannämnda fråga stående

förhållanden.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 28 november 1930 anmält, att

vissa förhållanden inträtt, som ställt frågan örn antalet platser vid det nya

sinnessjukhuset i ett annat läge än då styrelsen erhöll berörda uppdrag.

Styrelsen anförde därvid, att frågan örn uppförande av upptagningspaviljonger

för lugna och ömtåliga sjuka vid de statliga sinnessjukhusen, vissa

personalbostäders vid sinnessjukhusen föreslagna omändring till sjukvårdslokaler,

nybyggnad av en paviljong för kvinnor vid Ulleråkers sjukhus samt

ett eventuellt nedläggande av Stockholms hospital, numera psykiatriska sjukhuset

i Stockholm, m. m. gjorde, att man för det dåvarande icke kunde beräkna

det erforderliga antalet platser vid det nya statliga sinnessjukhuset.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Med anledning därav anmälde styrelsen, att styrelsen hade för avsikt att låta

den redan upptagna utredningen tillsvidare anstå.

I yttrande, som av Kungl. Majit infordrats, över en av Gävleborgs läns

landsting gjord framställning, att det i generalplanen för sinnessjukvården

i dess helhet förutsatta förläggandet av ett statligt sinnessjukhus inom

Gävleborgs län måtte för slutgiltig lösning föreläggas 1934 års riksdag, anförde

medicinalstyrelsen den 6 juni 1934 bland annat, att den dåmera föreliggande

frågan om nedläggandet av det föråldrade och i drift oekonomiska

Gådeå sjukhus i Härnösand gjorde, att styrelsen icke för det dåvarande ansåge

sig böra taga definitiv ståndpunkt till uppförandet av ett sinnessjukhus

i Gävleborgs län. Medicinalstyrelsen hemställde samtidigt, med hänsyn till

att ett nedläggande av Gådeå sjukhus eller ett förändrande av detsamma till

ett sjukhus utan eget upptagningsområde skulle medföra en förskjutning åt

norr av det planerade Gävleborgssjukhusets upptagningsområde, örn Kungl.

Maj:ts bemyndigande att utsträcka det medicinalstyrelsen den 6 oktober 1928

anbefallda uppdraget att omfatta jämväl lämpligheten av det nya sinnessjukhusets

förläggande inom Västernorrlands län.

Den 7 december 1934 medgav Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen att — under

förutsättning att Västernorrlands läns landsting förklarade sig berett övertaga

Gådeå sjukhus — vid fullgörandet av utredningsuppdraget taga under övervägande

det nya sjukhusets förläggande jämväl till ort inom södra delen av

Västernorrlands län.

I skrivelse den 29 januari 1937 har medicinalstyrelsen till åtlydnad av de

nämnda utredningsuppdragen inkommit med visst förslag i ämnet. Rörande

innehållet i detta förslag vill jag anföra följande.

Styrelsen upptager inledningsvis till behandling frågan örn nedläggande

av Gådeå sjukhus. I detta avseende anmärker styrelsen,

att detta sjukhus, som under namn av Härnösands hospital togs i bruk år 1862

och för närvarande efter skedda utvidgningar hade 279 vårdplatser, sedan

länge befunnit sig i mindre gott skick. Härom yttrar styrelsen följande.

Riksdagens revisorer anförde år 1933 angående sitt besök vid

sjukhuset bland annat i huvudsak följande: Revisorerna hade vid sitt besök

funnit, att sjukhusets lokaler i flera olika hänseenden befunne sig i ett synnerligen

otillfredsställande skick. Då bristen på lämpliga, modernt utrustade

lokaler för sjukvårdsverksamheten vid ifrågavarande sjukhus kunde anses

inverka menligt å sjukvården och bidraga till att höja vårdkostnaderna, syntes

det revisorerna angeläget, att åtgärder vidtoges för sjukhusets försättande

i mera sjukvårdsmässigt skick. Enligt vad revisorerna erfarit förelåge också

i detta hänseende flera olika förslag. Vid prövningen av dessa förslag syntes

det enligt revisorernas mening önskvärt, att ett nedbringande av kostnaderna

för verksamheten vid sjukhuset eftersträvades.

I anledning av revisorernas ifrågavarande uttalande anförde medicina 1- styrelsen den 9 januari 1934 bland annat: Med anledning av det otidsenliga

skick, i vilket sjukhuset befunne sig (delvis trånga och olämpligt anordnade

sjukavdelningar, synnerligen otillfredsställande arbetslokaler för de sjuka,

avsaknad av sköljrum, mellan patientlokaler inklämda personalrum, dåligt

utrustade badrum, torrklosettsystem, föråldrat värmeledningssystem m. m.)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 124.

uppdrog styrelsen hösten 1930 åt dåvarande överläkaren S. Jarl att verkställa

utredning rörande möjligheterna för en restaurering av anstalten. I utlåtande

den 17 november 1930 uppdrog Jarl huvudlinjerna för omfattande renoveringsarbeten,

jämväl innebärande nyuppförandet av tvenne paviljonger örn

vardera 80 platser med ökning av sjukhusets totala platsantal till omkring

400. Jarl ansåg emellertid, att därmed trots betydande kostnader fullt tillfredsställande

vårdförhållanden icke skulle vinnas utan förordade sjukhusets

nedläggande och vårdplatsernas ersättande genom de nyplanerade

sinnessjukhusen, med hänsyn vartill en nordlig förläggning av det till uppförande

inom Gävleborgs län föreslagna sjukhuset borde planeras. Gådeå

sjukhus ansåg Jarl böra övertagas av fångvården för dess sinnessjukvård

eller, örn detta icke vore realiserbart, användas för straffriförklarade sinnessjuka.

Direktionen för Gådeå sjukhus hade närmast med hänsyn

till de olägenheter för befolkningen inom sjukhusets nuvarande område, som ett

nedläggande av detsamma skulle medföra, avstyrkt nedläggandet och i stället

förordat utvidgning och renovering.

överinspektören för sinnessjukvården hade i berättelse

över inspektion av sjukhuset den 12—13 juni 1933 ställt sig tveksam till lämpligheten

av utvidgningsplanernas realiserande och särskilt funnit det begränsade

tomtutrymmet lägga hinder i vägen för ett ändamålsenligt utbyggande

av sjukhuset.

Styrelsen fortsätter.

Under de sista åren hade med anledning därav endast det allra nödvändigaste

underhållsarbetet verkställts och sjukhuset vore därför i behov av en

fullständig renovering inom de närmaste åren, örn det skulle bibehållas för

någon form av statlig sinnessjukvård. Värmeledningsanläggningen måste sålunda

under sådan förutsättning ersättas med en ny, vattenklosetter införas,

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar så gott som fullständigt förnyas.

För att möjliggöra en mot moderna krav något så när svarande sinnessjukvård

måste, som ovan sagts, emellertid även själva sjukhusbyggnaderna radikalt

ombyggas och kompletteras med nybyggnader. Kostnaderna för sjukhusets

fullständiga renovering skulle för den skull bliva högst avsevärda och hade

uppskattats till minst en och en halv miljon kronor, varvid erforderliga nybyggnader

dock icke medräknats. Då det emellertid på grund av de lokala

förhållandena icke kunde bliva fråga om något mera avsevärt ökat platsantal,

måste ett sålunda renoverat sjukhus dock alltid bliva proportionsvis dyrt i

drift och kunde aldrig beräknas bliva fullt modernt.

Styrelsen framhåller vidare, att ett nedläggande av sjukhuset och där befintliga

vårdplatsers överflyttande till ett nytt statligt sinnessjukhus inom

Västernorrlands län icke kunde anses medföra så påtagliga olägenheter för befolkningen

inom dess nuvarande upptagningsområde, att hänsyn därtill enligt

styrelsens förmenande finge inverka på de åtgärder, som statsmakterna hade

att vidtaga för den rationellaste lösningen av sinnessjukvårdsfrågan i dess

helhet. Med hänsyn därtill föreslår styrelsen nedläggandet av Gådeå sjukhus.

Västernorrlands läns landsting hade, upplyser styrelsen i fortsättningen,

genom beslut den 5 september 1935 förklarat sig berett att, under villkor att

ett statens sinnessjukhus förlädes till Västernorrlands län, på de villkor,

varom överenskommelse kunde träffas, övertaga Gådeå sjukhus för inrättande

därstädes av ett vårdhem för sinnessjuka. Med anledning därav hade medi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

cinalstyrelsen ingående besiktigat ett stort antal inom södra delen av Västernorrlands

län till förfogande ställda byggnadsområden. Då det av denna

besiktning framgått, att fullt godtagbar, välbelägen byggnadstomt stod till

förfogande bland erbjudna områden, hade av medicinalstyrelsen, efter muntliga

förhandlingar mellan styrelsen och Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskotts

delegerade, följande förslag till avtal utarbetats.

»Under förutsättning att dels Kungl. Majit, å ena sidan, och Västernorrlands

läns landsting, å andra sidan, godkänner nedanstående avtal dels ock

Kungl. Majit meddelar beslut örn uppförande av ett statligt sinnessjukhus

inom Västernorrlands län har mellan medicinalstyrelsen och Västernorrlands

läns landstings förvaltningsutskott träffats följande avtal.

Till Västernorrlands läns landsting överlåter Kungl. Majit och Kronan

det område i Härnösands stad, som nu disponeras för Gådeå sjukhus därstädes,

jämte å området befintliga byggnader och till sjukhuset hörande fasta

inventarier.

I händelse ovan angivna förutsättningar inträffa, tillträdes fastigheten av

landstinget i befintligt skick vid ingången av året näst efter det år, under

vilket ett nyuppfört sinnessjukhus inom Västernorrlands län blir avsynat och

godkänt för ett antal av minst 300 där iordningställda vårdplatser.

Köpeskillingen fastställes till 450,000 kronor. Av detta belopp skall landstinget

å tillträdesdagen erlägga 400,000 kronor. Återstående köpeskilling

50.000 kronor skall erläggas vid utgången av det år, varunder Kungl. Majit

och riksdagen meddelat beslut om att statsbidrag skall utgå till driften av

sådana vårdhem för sinnessjuka, som anordnas av landsting, i huvudsaklig

överensstämmelse med det förslag, som statens sjukvårdskommitté framlagt

i sitt den 17 maj 1934 avgivna betänkande angående den slutna kroppssjukvården

i riket, dock tidigast å tillträdesdagen.

Till sjukhuset hörande lösa inventarier äger landstinget övertaga i den

omfattning, vartill landstinget finner anledning, mot ersättning, som, i händelse

annan överenskommelse ej träffas, bestämmes av skiljemän i den ordning

gällande lag örn skiljemän föreskriver.

Kostnaden för lagfart å fastigheten bestrides av landstinget.»

Den 11 september 1936 hade sedermera, enligt vad styrelsen anför, landstinget

beslutat:

Ilo) godkänna förestående förslag tili huvudgrunder för överenskommelse

med statsverket örn förvärv för landstingets räkning av Gådeå sjukhus;

2:o) uppdraga åt förvaltningsutskottet att fullfölja fastighetsförvärvet i

fråga;

3:o) bestämma att för ändamålet erforderliga medel intill ett belopp av

450.000 kronor i sinom tid skola tillhandahållas av lånemedel att amorteras

under 20 år; samt

4:o) uppdraga åt förvaltningsutskottet att vidtaga erforderliga åtgärder för

upptagande av ifrågavarande lån.

Yad härefter angår spörsmålet örn lämplig plats för förläggningen

av det ifrågasatta nya sinnessjukhuset, meddelar

styrelsen i sin förevarande skrivelse, att under den del av medicinalstyrelsens

utredningsarbete i föreliggande fråga, som till tiden läge före

Kungl. Majits utvidgade uppdrag till styrelsen av den 7 december 1934, mellan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

styrelsen och ett stort antal kommuner inom Gävleborgs län hade förts förhandlingar

angående olika av kommunerna föreslagna byggnadsplatser. Med

anledning av dessa överläggningar hade av styrelsens representanter besiktigats

bland annat vid Gävle, Söderhamn, Hudiksvall, Ljusdal och Bollnäs

erbjudna områden.

Ehuru, anmärker styrelsen, den för sinnessjukvården lämpligaste lösningen

av föreliggande fråga av styrelsen, som förut anförts, befunnits vara ett nedläggande

av Gådeå sjukhus och som följd därav ett förläggande av det nya

sjukhuset till Västernorrlands län, hade styrelsen dock ansett sig böra redogöra

för vissa av de av styrelsen besiktigade byggnadsplatserna inom Gävleborgs

län, vilka med hänsyn till kommunikationsförhållandena skulle kunna

ifrågakomma.

Innehållet i denna redogörelse är följande.

1. Bollnäs.

Området är beläget vid Björktjära invid Björkhamre och Bollnäs köpings - områden. Det har enligt uppgift en utsträckning av omkring 80 har och utgöres

av åker- och skogsmark med svagt kuperad terräng, i huvudsak södersluttning.

Företagna undersökningar lära hava visat, att marken är av lämplig

beskaffenhet såsom byggnadsgrund. Vattentillförsel lär enligt uppgift kunna

anordnas på ett tillfredsställande sätt och vad servisledningarna beträffar

utan kostnad för statsverket. Avlopp kan även med lätthet erhållas till

Ljusnan men torde förutsätta anläggande av reningsverk.

Området är vackert beläget och torde till sin beskaffenhet i huvudsak

vara lämpligt för här ifrågavarande ändamål.

2. Söderhamn.

Söderhamns stad har erbjudit tvenne områden, varav det ena beläget vid

Söderhamnsfjärden öster örn staden och det andra vid den s. k. Morängen

väster om Västra stadsberget. Det förra området, vilket tidigare besiktigats

av dåvarande medicinalrådet Lauritzen och styrelsens dåvarande arkitekt

C. Westman, uppgives vara utsatt för vindar från havet samt besväras därav,

att stranden är sumpig och bevuxen med vassar. Det andra området torde

vara tämligen väl skyddat för havsvindar men lutar olämpligt mot väster och

nordväst. Avrinningsförhållandena torde vara mindre goda, varigenom det

eventuellt bleve nödvändigt att anordna pumpverk för avloppsvattnet. Marken

utgöres enligt uppgift i huvudsak av lera, vilken som byggnadsgrund torde

vara mindre lämplig. Genom nu nämnda omständigheter och även därigenom

att området gränsar omedelbart intill stora landsvägen från Gävle och Bollnäs,

synes det icke heller vara väl lämpat såsom byggnadsplats för det avsedda

sinnessjukhuset.

3. Hudiksvall med omnejd.

Hudiksvalls stad och Hälsingtuna kommun erbjuda gemensamt ett område

beläget å den s. k. Måludden invid Hudiksvallsfjärden. Området är i huvudsak

plant, med någon lutning mot söder. Marken utgöres av grus och rullsten

och är bevuxen med tallskog. Utmed Hudiksvallsfjärden finnes god sandstrand.

Avlopp kan anordnas direkt till Hudiksvallsfjärden och vatten har

till ett pris av 10 öre per kbm erbjudits från stadens vattenledning. Området

synes ganska väl skyddat för vindar från norr och öster och torde med hän
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

syn till sin beskaffenhet vara för här ifrågavarande ändamål särdeles väl

lämpat. Odlad eller odlingsbar jord finnes i tillräcklig omfattning.

Beträffande de inom Gävleborgs län föreslagna byggnadsplats^-^ vore,

enligt styrelsens förmenande, Bollnäs och Hudiksvall de orter, till vilka under

förutsättning, att sjukhuset skulle uppföras inom detta län, ett förläggande

borde övervägas. För Bollnäs talade platsens geografiska belägenhet relativt

centralt inom det planerade upptagningsområdet och de goda järnvägsförbindelserna

åt olika håll. Mot Bollnäs talade däremot att byggnadsplatsen icke

vore så god som exempelvis den vid Hudiksvall föreslagna och att samhället

vore relativt litet, en omständighet som för personalens trevnad och med

avseende å möjligheterna att erhålla en god och stabil stam av funktionärer

av alla grader givetvis vore av stor vikt.

Den av Hudiksvalls stad erbjudna byggnadsplatsen måste däremot betecknas

såsom i allo god, såsom byggnadsplats i och för sig till och med idealisk.

Staden vore av medelstorlek och har fullständigt läroverk, en omständighet

av vikt. Järnvägsförbindelserna vore ej fullt så goda som vad Bollnäs anginge,

men denna omständighet måste numera, med den utveckling som landsvägstrafiken

tagit, endast tillmätas en underordnad betydelse. Både Bollnäs och

Hudiksvall hade länslasarett, en tillgång, som styrelsen numera måste anse

vara en förutsättning för förläggande till en ort av ett sinnessjukhus.

Enligt styrelsens förmenande måste emellertid ett nedläggande av Gådeå

sjukhus och en försäljning av detsamma till Västernorrlands läns landsting

och som följd därav en motsvarande ökning av storleken av nu ifrågavarande

nya sinnessjukhus och dettas förläggande till södra delen av Västernorrlands

län betecknas som den mest rationella och förmånligaste lösningen

av föreliggande fråga. Styrelsen övergår därför till att lämna följande redogörelse

för och beskrivning över samtliga de olika områden inom Västernorrlands

län, som av vederbörande erbjudits såsom byggnadsplats.

1. Njurunda socken, Medelpad.

S. k. Prästbolet.

Området utgöres av prästboställets ägor och omfattar cirka 94.6 9 har, varav

cirka 41 har odlad eller odlingsbar mark och cirka 53 har skogsmark. Åkerjorden

synes bördig och skogen är uppvuxen och välskött. Grundförhållandena

äro enligt uppgift goda; marken utgöres väsentligen av hård lera eller

s. k. »mjäla». Berg i dagen förekommer endast sparsamt.

Området är vackert beläget å den halvö, som bildas vid Ljungans utlopp.

Det har nära förbindelse med huvudkommunikationer (cirka 3 km till Njurunda

station, cirka 1 km till landsvägen Hudiksvall—Sundsvall) men är likväl

avskilt från dessa. Mot nordliga vindar skyddas området åtminstone till

sin norra och västra del av Nolbykullen. Det genomlöpes endast av ett par

mindre vägar, dels från Hvissle till prästgården samt vidare från denna ned

mot älven, dels från Västbo till älvbron i söder. Sistnämnda väg, som går

igenom skogen i områdets sydligaste del, lär emellertid vara föga trafikerad

och kan eventuellt helt avstängas.

Lutningsförhållandena å området äro emellertid icke helt gynnsamma. Den

plana åkermarken i dess norra del ligger nedsjunken mellan omgivande höjder

och synes även något sank, varför den knappast lämpar sig som byggnadstomt.

Nuvarande prästgårdsboställets mark är högre belägen och torde vara

lämplig såsom byggnadsgrund men besväras något av skuggningen från skogshöjden

i väster. Dessutom lutar marken här mot nordost och är ej så väl

skyddad för vindar från detta håll.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Områdets långsträckta form med relativt långa begränsningslinjer och en

bredd tvärs över av ned till endast 200—250 m kan ej heller anses fullt lämplig.

Vattentillförseln skulle enligt hösten 1935 lämnad uppgift lösas i samband

med ordnande av hela kommunens vattenfråga, för vilket ändamål en

vattencistern skulle uppföras å Nolbykullen med ledning från Ljungan (filtrering).

Avlopp kan anordnas direkt till Ljungan, varvid emellertid rening

av avloppsvattnet från en anläggning av ifrågavarande storlek torde bliva

erforderlig. Avloppsledningens längd bleve omkring 1,500 m och kostnaden

för densamma lär helt få bestridas av sjukhuset.

^Sedermera har till medicinalstyrelsen ingivits avskrift av kommunalfullmäktiges

beslut den 8 februari 1936 att inom kommunen anlägga kommunalt

vattenverk.

Avståndet till Njurunda järnvägsstation vid ostkustbanan är 3 km. På var

sin sida örn det föreslagna området ligga samhällena Kvitsleby och Kyrkmon

med respektive 2,000 och 700 invånare. Avståndet till båda platserna är 2 km.

— Förbindelserna med Sundsvall äro mycket goda. Särskild tillfartsväg utlovas,

därest området skulle komma att godkännas såsom byggnadsplats.

Indragning av ett stickspår uppgives låta sig lätt ordna. Avståndet till lastbrygga

är 5 km. Tillgången till naturaprodukter uppgives vara riklig. Området

har genom beslut av kommunalfullmäktige den 15 november 1934 kostnadsfritt

ställts till förfogande.

Ehuru området har flera stora företräden såsom vacker natur, avskilt läge,

delvis god byggnadsgrund och dessutom förhållandevis mycket goda kommunikationer,

torde det dock på grund av ovan framförda anmärkningar icke

kunna anses som en särdeles lämplig plats, även bortsett från det stora avståndet

till närmaste stad, Sundsvall (15 km).

Skulle området ifrågakomma, torde det i varje fall böra utökas genom en

skogbevuxen platå norr örn detsamma, vilken till synes erbjuder lämpligare

byggnadsmark än det nu hembjudna området. Sistnämnda skogsmark, som

tillhör Svartviks bolag, lär emellertid med lätthet kunna förvärvas, enligt av

representanter för kommunen vid besök på platsen lämnade uppgifter.

2. Sköns socken, Medelpad.

A. S. k. Prästbolet.

Området, utgörande 25—30 har huvudsakligen odlad jord, är beläget söder

örn Sköns kommuns försörjningshem samt avgränsas i norr av järnvägen

från Selånger till Gångviken (ostkustbanan) och i öster av landsvägen Sundsvall—Härnösand.

Tvärs genom området löper en landsväg från vägskälet

nedanför Sköns kyrka mot väster. Denna väg lär kunna förflyttas och förläggas

omedelbart intill järnvägslinjen, där den skulle bliva mindre besvärande.

Vatten och avlopp lata sig tämligen lätt ordna, det förra genom anslutning

till befintligt kommunalt verk. -—- Avlopp skulle kunna ordnas utmed Ljustabäcken

till det cirka 3 km avlägsna Alnösundet.

Området ligger tämligen lågt och kan överblickas både från järnvägen och

från den livligt trafikerade landsvägen, varför dessa bägge kommunikationsleder

torde bliva mycket besvärande för en sjukhusanläggning på denna plats.

Ehuru området är vindskyddat, kan det på grund av sitt nedsjunkna läge

mitt i ett tättbebyggt område och närheten till ovannämnda trafikleder knappast

anses lämpligt.

B. Valknytt.

Området, cirka 40 har tämligen starkt kuperad terräng, väsentligast åkerjord,

bildar en triangel söder örn landsvägen från Högom till Tunaby och befinner

sig nu helt i enskild ägo. Det genomkorsas av spårvägen från Sunds
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 124.

vall till Gångviken. För att det skall kunna ifrågakomma erfordras sålunda

både spårvägens förflyttning och bortrivande av ett flertal åbyggnader.

Ehuru området är väl vindskyddat och har lutning mot söder och väster,

kan det dock icke anses särskilt väl lämpat för ifrågavarande ändamål, bland

annat emedan det icke innehåller något plant område av tillräcklig utsträckning

för en anläggning av detta slag.

C. Korsta.

Området utgöres av Korsta egendom, enligt uppgift cirka 138 har, varav

cirka 36 har odlad mark, i enskild ägo, och erbjudes helt eller delvis efter

önskan. Endast en mindre del av området, cirka 10 har öppen jord med lutning

mot söder, torde kunna ifrågakomma såsom byggnadstomt. Vatten skulle

kunna erhållas antingen från Skönsbergs samhälles vattennät eller från Indalsälven

genom ledning, som planeras till Tunadals samhälle. Avlopp kan

anordnas till Alnösundet. Avståndet till Sundsvalls stad är cirka 3 km. Kommunikationer

till Sundsvall med buss eller med spårväg från Skönsbergs

samhälle.

Området är, liksom det närmast förut omnämnda, tämligen kuperat och

kan knappast anses utgöra någon fullt lämplig byggnadsplats för en anläggning

av här ifrågavarande storleksordning. En stor del av den odlade jorden

ligger i norrsluttning och även för de delar, vilka slutta mot söder, gäller,

att de icke hava något fullt tillfredsställande skydd mot nordliga vindar.

Beträffande samtliga inom Sköns kommun belägna områden må anföras

att kommunikationerna med Sundsvall äro mycket goda och att tillförseln

från den omkringliggande bygden kan förväntas bliva god.

Områdena hava erbjudits medicinalstyrelsen i skrivelser från kommunalfullmäktige

och särskilda kommitterade den 16 mars 1934, 23 oktober 1935

och 16 oktober 1936.

3. Alnö socken, Medelpad.

Stornäset.

Området är beläget i nordvästra delen av Alnön på udden mellan Stornäsets

försörjningshem och Altemäsets gård. Läget är vackert men utsatt för

vindar från norr och öster. Hur vattentillförseln skulle kunna ordnas är ej

närmare utrett, men torde lösningen av denna fråga bereda svårigheter.

Det som emellertid framför allt talar emot detta område är de dåliga kommunikationerna.

— Avståndet är nämligen cirka 15 km till Sundsvall med

färja över Alnösundet.

Detta område synes därför ej kunna komma ifråga.

4. Sundsvalls stad.

A. Sidsjöomr Ödet.

Området gränsar i norr intill stadens södra stadsplanegräns, i väster begränsas

det i huvudsak av Sidsjöbäcken och Sidsjön — en smal strandremsa

utmed Sidsjön (stadens vattentäkt) dock undantagen — samt i öster och

söder av skogsåsar. Det erbjudna området utgör enligt uppgift 52 har, men

kan det, örn det anses erforderligt, enligt uppgift ytterligare utökas. Marken

utgöres till c:a 22 har av odlad jord, vilken synes vara av god beskaffenhet,

samt i övrigt av skogsmark med ett väl uppvuxet skogsbestånd. Terrängen

är delvis starkt kuperad men med några planare partier av tillräcklig utsträckning

för att utgöra lämplig byggnadsmark för en mera koncentrerad

anläggning.

Läget är högt, väl skyddat, med lutning mot söder och väster, det är

avskilt och erbjuder en mycket vacker utsikt. Sundsvalls stads drätselkammare

har — under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande — i

skrivelser den 10 september och 3 oktober 1935 erbjudit sig att fritt upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majus proposition nr 124.

låta området samt att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp och elektricitet

till detsamma. Avloppsledningen skulle anslutas direkt till stadens

ledningsnät, varigenom reningsverk icke erfordras. I skrivelse den 5 januari

1937 hava sedermera stadens kommitterade erbjudit vattenleverans till ett

pris av 12 öre per kbm vid erforderligt tryck, gas till 10 öre per kbm och

elektrisk energi enligt specificerad taxa.

Området erbjuder mycket stora möjligheter för ifrågavarande sjukhusanläggning.

B. » CavallinsJca hagen.»

Området, c:a 22 har, är högt beläget norr örn staden, invid gränsen till

Sköns socken och omedelbart intill länssanatoriet. Det är i huvudsak plant

med någon sluttning mot sydost och upptages helt av sandig skogsmark

med ett tämligen dåligt skogsbestånd.

Läget torde vara mycket hälsosamt och är ganska väl skyddat för vindar

från norr och nordväst. Förbindelsen med stadens centrum besväras något

av branta backar.

Avsaknaden av odlingsmark torde vara en väsentlig olägenhet, varför

detta område synes avgjort underlägset Sidsjöområdet.

5. Selångers socken, Medelpad.

A. Prästbolet.

Området är beläget norr örn landsvägen från Selånger till Sättna vid

gården Lillliällom. Odlad mark c:a 16 har. Det är väl skyddat för nordliga

vindar av skogbevuxna höjder och sluttar mot söder samt har vacker utsikt

åt detta håll. Avrinning sker till Selångerån, till vilken även avlopp

ganska lätt torde kunna anordnas, varvid emellertid reningsverk blir erforderligt.

Vattenfrågan skulle eventuellt lösas i samband med Sköns kommuns

planerade vattenledning från Selångerån; ett annat alternativ är att

taga vatten från någon av skogssjöarna i omgivningen, t. ex. Segersjön, till

vilken avståndet emellertid är betydande (c:a 10 km).

Området är tämligen smalt. Avståndet mellan landsvägen i söder och

skogsåsen i norr torde vara endast omkring 250 m. Till skogsåsens kant

är lutningen måttlig och medgiver anordnande av en mera koncentrerad anläggning;

därefter är terrängen norrut alltför brant lutande för att lämpa

sig till bebyggelse av någon större omfattning.

Kommunikationerna med Sundsvalls stad äro goda och avståndet till

stadens centrum torde vara endast omkring 6 km.

På grund av sin relativt ringa bredd är emellertid området icke fullt

lämpligt för en anläggning av avsedd storlek; det besväras även något —

ehuru i mindre grad än de senare nämnda områdena i Selånger — av närheten

till Bergsåkers travbana.

B. Österro hg.

Området, c:a 35 har, väsentligast åkerjord, är beläget norr örn Bergsåkers

travbana och är från norr skyddat av skogsmark. Marken befinner sig i

enskild ägo och på densamma finnas uppförda flera gårdar, vilka måste

rivas, örn ett sjukhus skall anläggas.

Platsen är vackert belägen med goda lutningsförliållanden mot söder men

besväras i hög grad av Bergsåkers travbana, som ligger omedelbart nedanför

densamma. Den kan därför icke anses lämplig för ifrågavarande ändamål.

C. Granlo.

Området är beläget omedelbart intill Sundsvalls stadsgräns nordost örn

landsvägen mellan Selånger och Sundsvall. Sluttar mot söder och är liksom

övriga erbjudna platser i Selånger väl skyddat från norr. Marken be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

finner sig i enskild ägo och utgöres för närvarande av tvenne hemman,

varav åtminstone det ena icke med säkerhet kan förvärvas.

Marken är tämligen kuperad, men torde likväl ge plats för en koncentrerad

sjukhi

ifrågavarande slag; närheten till Bergsåkers travbana är besvärande. Det

synes därför mindre lämpligt.

6. Säbrå socken, Ångermanland.

Egendomen Lövudden.

Den av kommunalfullmäktige i skrivelse den 3 oktober 1935 erbjudna

egendomen omfattar 25 har byggnadsduglig mark och 30 har skogsmark,

ostnordost örn Gådeåns utlopp och c:a 2 km söder örn Gådeå sjukhus. Möjlighet

att jämväl få disponera en söder om Lövudden belägen, Härnösands

stad tillhörig fastighet har antytts.

Egendomen ligger vackert i sluttningen ned mot sundet söder örn staden,

men läget är starkt utsatt för nordostliga vindar och kan därför icke anses

godtagbart för ett sjukhus.

7. Härnösands stad.

A. Änget.

Platsen är belägen omedelbart norr örn bebyggt stadsområde på, fastlandet,

avgränsat i väster av landsvägen från Härnösand norrut mot Högsjö,

i norr av skog, i nordost av friluftsmuseets mark samt i öster av skog. Det

innehåller 24 har, varav något över 7 har odlad jord. I övrigt utgöres det

av sandmo och berg i dagen samt är bevuxet med ett tämligen magert skogsbestånd.

Marken är delvis myrlänt och plan men har till sin väsentligaste

del god lutning mot söder och väster.

Från området har man utsikt över staden och en del av Härnön. Genom

västra och södra delen flyter en mindre bäck, kommande från Godssjön;

denna uppgives dock icke hava större vattenmängd även vid vårflöde, än att

densamma kan avledas genom ett 10"—12” rör.

Området torde erbjuda ganska god byggnadsmark och är för bär ifrågavarande

ändamål ganska lämpligt; möjligen kan anmärkas, att odlingsmarken

har för liten utsträckning och ligger alltför tätt inpå bebyggda kvarter, ävensom

att området överhuvudtaget ej är tillräckligt avskilt.

B. Norra Brännan, Härnön.

Området utgöres i huvudsak av plan mark med någon lutning mot nordväst

i vacket läge med utsikt över vattnet och staden men utsatt för nordliga

och nordvästliga vindar. Större delen därav utgöres av åker. Genom

området går för närvarande en landsväg norrut mot Fridhem, vilken emellertid

lär kunna omläggas. Vatten lär kunna lätt erhållas från det närliggande

vattentornet, vars tryck emellertid knappast torde räcka för en högre byggnads

övre våningar.

På grund av sitt för vindar utsatta läge torde området vara mindre lämpligt

för ifrågavarande ändamål.

C. Egendomen Myran, Härnön.

Området innehåller c:a 27 har i stort sett plan åkerjord, omgiven av

skogsmark och väl skyddad, beläget enligt uppgift c:a 2.5 km. från stadens

centrum men för närvarande utan kommunikationer. Corps de logis med

uppvuxen park finnes. Avrinningsförhållandena torde med hänsyn till den

plana terrängen ej vara så goda.

På grund av sitt alltför avskilda läge torde området även vara mindre

lämpat för en sjukhusanläggning.

Enligt utdrag av stadsfullmäktiges protokoll för den 10 september 1935

Bihang till riksdagens protokoll 1931. / sami. Nr 124. 349 37 3

Området

linner emellertid val mvcnet

exponerat för en anläggning av

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 124.

ställer Härnösands stad samtliga tre byggnadsplatser kostnadsfritt till förfogande,

varjämte staden framdrager vatten-, avlopps- oell elektriska ledningar

samt anordnar erforderliga tillfartsvägar. Enligt skrivelse den 21

september 1935 från en av stadsfullmäktige tillsatt kommitté skulle staden

jämväl vara villig för all framtid tillhandahålla ett nytt statligt sinnessjukhus,

beläget inom staden, erforderligt vatten kostnadsfritt.

8. Sollefteå stad.

I skrivelse den 11 oktober 1935 hava stadsfullmäktige i Sollefteå meddelat,

att ett område öster om stadens planlagda område utmed Ångermanälven

kunde upplåtas såsom byggnadsplats. Till området vore staden villig framdraga

vatten-, avlopps- och elektrisk ledning.

Med hänsyn till Sollefteå stads perifera läge inom det upptagningsområde

sjukhuset kommer att betjäna, har emellertid medicinalstyrelsen icke

funnit skäl föreligga att besiktiga området ifråga.

Under samtidig erinran att representanter för styrelsen på platsen studerat

samtliga de byggnadsområden, för vilka i det föregående redogjorts,

ger styrelsen uttryck för uppfattningen, att det nya sjukhuset borde förläggas

i eller invid Sundsvall. För lämpligheten av denna förläggning talade

enligt styrelsen i huvudsak följande omständigheter.

Sundsvall läge centralt inom den allra tätast bebyggda delen av det upptagningsområde,

som sjukhuset skulle komma att få, och hade mycket goda

kommunikationsförhållanden, järnväg åt tre håll och ett synnerligen utvecklat

busstrafiknät å alla till staden ledande huvudvägar. I staden eller omedelbart

invid densamma funnes vidare centrallasarett med kirurgisk, medicinsk,

röntgenologisk, öron- och ögonavdelning samt länssanatorium, omständigheter

varvid styrelsen fäste den allra största vikt med hänsyn till sinnessjukvårdens

allt mera uttalade behov av konsultationsmöjligheter med olika

fackläkare med tillgång till modernt utrustade sjukavdelningar.

Den kringliggande landsbygden vore slutligen delvis av jordbruksnatur,

vilket underlättade sjukhusets provianteriDg.

Av de föreslagna byggnadsområdena i eller invid Sundsvall anser styrelsen,

att det av Sundsvalls stad erbjudna Sidsjöområdet måste givas bestämt

företräde. Till stöd för denna mening anför styrelsen i huvudsak följande.

I vissa avseenden kunde detta område betecknas som för ifrågavarande

ändamål idealiskt. Det läge direkt anslutet till stadens planlagda bebyggelse

och dock avskilt från densamma av en skogsridå. Läget vore högt och sunt,

och utsikten mot väster och sydväst vore vidsträckt och mycket anslående.

Skogklädda höjder gåve skydd mot nordliga och ostliga vindar utan att i

besvärande grad avskärma solljuset. Byggnadsgrunden syntes att döma av

företagna borrningar å de planare områdena vara i huvudsak god. Avloppsförhållandena

vore goda, ehuru någon sprängning för ledningar icke torde

kunna undvikas. Områdets ytbeskaffenhet, omväxlande öppen jord och skogklädda

låga höjder, medgåve en bebyggelse i olika funktionella grupper med

bostäderna helt skilda från sjukhusets huvudkomplex.

Kring Sidsjön, som vore stadens vattentäkt, ägdes all mark av staden,

varför en besvärande bebyggelse inpå det föreslagna byggnadsområdet vore

utesluten. Ehuru sjukhuset skulle komma att ligga helt avskilt, vore dock

avståndet till stadens centrum fågelvägen ej fullt en kilometer.

Sjukhusets belägenhet i omedelbar anslutning till stadens planlagda område

spelade för den talrika personalen en mycket stor roll både med hänsyn

till den allmänna trevnaden och till fördelen av att dess barn utan alla

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 124.

resekostnader finge tillgång till de läroanstalter av olika slag, som funnes

i Sundsvall, omständigheter som medicinalstyrelsen ansåge sig böra särskilt

framhålla, emedan de bidroge till att rekryteringen på alla poster bleve den

bästa möjliga. Personalens bostadsfråga läte sig vidare lättare lösas vid en

anstalt, som läge i omedelbar anslutning till en stad.

De av staden erbjudna förmånerna av anslutning till stadens vatten-, gasoch

avloppsledningar förbilligade avsevärt sjukhusets anläggningskostnader

och framtida drift.

Området genomkorsades dels av en högspänningsledning dels av telegrafverkets

riskabel. I den mån det för anläggningen kunde bliva nödvändigt

förflytta dessa ledningar, torde en sådan förflyttning dock icke erbjuda några

större svårigheter.

Beträffande de övriga i Sundsvalls närhet föreslagna byggnadsområdena

anser sig styrelsen böra i andra rummet sätta det inom Njurunda erbjudna.

Med hänsyn till avståndet från bygdens centrum, 15 kilometer, och de nackdelar,

som eljest, enligt vad styrelsen anfört, i olika avseenden vidlåda området,

anser sig styrelsen dock icke böra tillstyrka, att ett statligt sinnessjukhus

där uppföres.

Övriga i Sundsvallstrakten föreslagna områden finner styrelsen sig ej

heller kunna godtaga.

I Härnösand och Säbrå föreslagna byggnadsplatser kunna — uttalar styrelsen

slutligen — icke tillstyrkas, emedan det nya sinnessjukhuset då skulle

bliva förlagt i den allra nordligaste delen av sitt upptagningsområde.

Innan jag härefter övergår till styrelsens preliminära kostnadsberäkning

för det nya sjukhusets av styrelsen sålunda förordade förläggning

å Sidsjöområdet, vill jag förutskicka, att enligt styrelsens förmenande

det nya sjukhuset bör planeras som en anstalt med två överläkaravdelningar

och 800—900 vårdplatser. Till den motivering, som i sistnämnda

avseende av styrelsen lämnas, torde jag lämpligen få återkomma i den följande

framställningen.

I den förevarande kostnadsfrågan anmärker styrelsen, att endast preliminära

beräkningar för närvarande kunde göras med hänsyn, bland annat, till

de ovissa förhållandena å arbetsmarknaden och den allmänna tendensen till

uppgång i alla materialpriser. För belysning av denna fråga anför styrelsen

följande.

Umedalens sjukhus, vilket uppfördes under åren 1930—1934 och inrymmer

918 vårdplatser, betingade en kostnad av 7,270,000 kronor eller 7,920

kronor per vårdplats. Denna anläggning, vilken är den senaste bland nyuppförda

statliga sinnessjukhus, är planerad med största sparsamhet. Av

de under senare tid uppförda kommunala sinnessjukhusen betingade Beckomberga

sjukhus i Stockholm med utbyggda 1,004 vårdplatser en kostnad av

omkring 9,350 kronor per vårdplats, Lillhagens sjukhus vid Göteborg med

1,048 vårdplatser cirka 13,370 kronor per vårdplats och Malmö östra sjukhus

med 516 vårdplatser cirka 9,000 kronor per vårdplats, varvid emellertid beträffande

det sistnämnda bör bemärkas, dels att byggnadskostnaderna i

Skåne liro lägre jin i det (ivriga landet och dels att sistnämnda anläggning

icke har någon tviittinriittning och saknar kulvertförbindelser. S:t Olofs nya

sjukhus i Visby nied 226 vårdplatser är beräknat att med hänsyn till det

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 24.

förhållandevis ringa antalet vårdplatser, som givetvis medför högre byggnadskostnad

per vårdenhet, kosta cirka 10,000 kronor per vårdplats.

Vid en jämförelse mellan huru kostnaderna kunna väntas komma att

ställa sig för det planerade sinnessjukhuset för nedre Norrland i förhållande

till t. ex. Umedalens sjukhus bör hänsyn tagas därtill, att sistnämnda sjukhus

uppfördes under en period av relativt gynnsamma priser på byggnadsmarknaden.

Då materialpriserna för närvarande äro i stark stegring och

även arbetskostnaderna kunna förväntas efter nya avtals ingående bliva något

höjda, torde man böra räkna med en höjning av byggnadskostnaderna med

minst 10—15 procent. Då ifrågavarande sinnessjukhus även avses innehålla

en paviljong för mera svårskötta patienter, torde därjämte böra räknas med,

att en byggnad för ifrågavarande patientmaterial ställer sig förhållandevis

dyrare än en paviljong för vanliga sinnessjuka. I vissa avseenden, t. ex.

beträffande anordnande och utrustning av bostäder för personalen, hava även

anspråken stegrats sedan Umedalens sjukhus uppfördes.

Slutligen äro grundförhållandena å byggnadsområdet för Umedalens sjukhus

sådana, att all sprängning kunnat undvikas, medan detta trots de relativt

gynnsamma förhållandena icke kan bliva fallet å Sidsjöområdet i Sundsvall.

Med hänsyn till samtliga ovannämnda förhållanden men särskilt den

berörda stegringen av priserna å byggnadsmarknaden torde man icke böra.

räkna med en lägre anläggningskostnad per vårdplats för ifrågavarande

sinnessjukhus än lägst 9,000 kronor, vilken siffra för sjukhuset som helhet,

under förutsättning av att det inrymmer 900 vårdplatser, skulle medföra en

anläggningskostnad av 8,100,000 kronor. Det bör dock betonas, att därest

stegringen i byggnadskostnader fortsätter i samma tempo som för närvarande,

denna siffra torde vara i underkant.

Av platser inom Gäfleborgs län är endast det invid Hudiksvalls stad erbjudna

området å Måludden ur byggnadssynpunkt jämförligt med det ovannämnda

Sidsjöområdet. Med avseende på förutsättningarna för billiga anläggningskostnader

torde Hudiksvallsområdet till och med vara det av alla

undersökta platser förmånligaste, då grunden där synes i sin helhet utgöras

av en tillräckligt fast men lättschaktad rullstensås. Emellertid torde de

ekonomiska fördelar, som eventuellt kunna vinnas genom den bättre byggnadsgrunden

å Hudiksvallsområdet säkerligen icke vara av den storleksordning,

att de motväga de avsevärda driftsekonomiska olägenheter, som

skulle bliva följden, därest Gådeå sjukhus skulle drivas jämsides med den

nya anstalten, i vilket fall det, såsom ovan påpekats, även måste underkastas

en mycket genomgripande och dyrbar renovering.

Jag övergår till styrelsens preliminära beräkning av det nya sinnessjukhusets

storlek.

Härvid hänvisar styrelsen till den vid propositionen nr 150 till 1930 års

riksdag angående anslag till liospitalsbyggnader såsom bilaga fogade översikten

över beräknade kostnader för nyanskaffning av liospitalsplatser m. m.

under budgetåren 1928 1929—1937/1938. Enligt denna översikt skulle sammanlagt

5,048 vårdplatser för sinnessjuka nyanskaffas. Beträffande 4,230 av

dessa hade numera statsmakterna fattat beslut örn deras anskaffande eller

åtminstone beslutat vissa byggnadsarbetens påbörjande, vilkas fulla genomförande

komme att leda till ifrågavarande 4,230 vårdplatsers iordningställande.

Av de 818 återstående vore, erinrar styrelsen, 100 reserverade folden

nya psykiatriska kliniken i Stockholm. Av de därefter återstående 718

vårdplatserna hade 200 planerats i nya paviljonger vid S:ta Maria sjukhus.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majus proposition nr 124.

Emellertid anser sig styrelsen för närvarande icke böra taga ståndpunkt till

frågan om vid vilket sjukhus och under vilka former dessa sistnämnda 200

vårdplatser lämpligast borde nyanskaffas. Därmed återstode av de i nämnda

översikt upptagna vårdplatserna endast de 518 platser, som i översikten

reserverats för »nytt hospital i Gävleborgs län». Med hänsyn till att styrelsen

emellertid föreslagit Gådeå sjukhus nedläggande såsom statligt sinnessjukhus,

måste till nyssnämnda siffra läggas 279 platser. Minimistorleken

för det nya sjukhuset komme därigenom att stiga till 797.

I detta sammanhang upptager styrelsen till diskussion frågan örn behovet

inom den statliga sinnessjukvården av ytterligare vårdplatser

med särskild utrustning, s. k. specialavdelningar. Härutinnan anföres

följande.

I den statliga sinnessjukvårdens organisation ingår för närvarande två

s. k. fasta paviljonger örn vardera 32 vårdplatser, avsedda för omhändertagande

av särskilt farliga manliga patienter och med hänsyn härtill särskilt

utrustade i byggnadsavseende och försedda med talrikare personal än vad i

övrigt är fallet med oroliga avdelningar. Dessa båda paviljonger äro förlagda

till S:ta Gertruds sjukhus i Västervik och Säters sjukhus och togos

i bruk redan år 1914 respektive 1911, då antalet vårdplatser vid de statliga

sinnessjukhusen uppgick till 9,440. Inom styrelsen har behovet av ytterligare

vårdplatser av detta slag varit under omprövning och har det å statens

sinnessjukhus vårdade patientmaterialet inventerats ur denna synpunkt

sedan december 1935. Styrelsen är emellertid icke för närvarande beredd

att taga ståndpunkt till behovet av ytterligare en sådan säkerhetspaviljong.

Styrelsen ämnar emellertid upptaga denna fråga i samband med fullgörandet

av den av Kungl. Majit den 15 januari 1937 anbefallda utredningen rörande

behovet av vårdplatser å specialavdelning för farliga sinnessjuka vid statens

sinnessjukhus, som för närvarande kan beräknas föreligga för patienter av

ifrågavarande kategori, beträffande vilka vårdskyldigheten icke åvilar staten.

"Vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö finnes även en specialavdelning örn

100 platser men avsedd att bereda vård för ett annat patientmaterial, som

även det kräver särskilda vårdförhållanden. Denna paviljong, som från början

endast avsågs att omhändertaga kriminalpatienter, var under en tid före

öppnandet av specialavdelningarna för asociala imbecilla vid Källshagens

och Salberga sjukhus till stor del belagd med asociala imbecilla. Sedan

evakuering av denna kategori patienter numera skett till nyssnämnda sinnessjukhus,

är specialavdelningen vid S:t Sigfrids sjukhus huvudsakligen belagd

med straffriförklarade psykopater och straffriförklarade sinnessjuka,

vilkas vård kräver större säkerhetsåtgärder än som vid ett vanligt sinnessjukhus

stå till buds utan att dock behöva meddelas å s. k. fast paviljong.

Étt mindre antal icke straffriförklarade patienter av samma allmänna typ,

som nyss sagts, är ävenledes därstädes omhändertaget.

Med avseende å antalet straffriförklarade, som enligt 47 § sinnessjuklagen

för vård hänvisats till statligt sinnessjukhus under de senast förflutna fem

åren, hänvisas till följande sammanställning.

1932

1933

1934

1935

1936

Män

... 114

85

105

153

245

Kvinnor ...

... 18

13

27

23

48

Summa 132 98 132 170 293

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Medicinalstyrelsen vill nied bestämdhet hävda, att, ehuru det stora flertalet

av de manliga straffriförklarade sinnessjuka icke behöva annan vård

än den, som å varje statligt sinnessjukhus kan beredas dem, det dock

förefinnes ett ökat behov av sådana specialplatser, som de vid S:t Sigfrids

sjukhus nu befintliga. Styrelsen har i november 1935 inventerat patientmaterialet

å de statliga sinnessjukhusen jämväl från denna synpunkt, och

har det av denna utredning framgått, att uppförandet av en ny sådan paviljong

med c:a 100 vårdplatser för mera svårskötta och opålitliga manliga

patienter, straffriförklarade såväl som andra, avsevärt skulle förbättra de

statliga sinnessjukhusens vårdmöjligheter.

Styrelsen vill i detta sammanhang ytterligare anföra, att vid de statliga

anstalterna för manliga asociala imbecilla — specialavdelningarna vid

Källshagens sjukhus och Salberga sjukhus — ett starkt behov gjort sig

gällande, att till annat sjukhus med kraftigare säkerhetsåtgärder och mindre

avdelningar kunna evakuera ett antal av de intellektuellt mera högt stående

patienterna med tendens till intriger, uppvigling och rymning. — En sådan

paviljong måste vara utrustad med arbetssalar för de patienters sysselsättande,

vilka man med hänsyn till rymningsrisken icke lämpligen kan låta

arbeta i det fria.

På grund av vad sålunda anförts föreslår styrelsen, att i planen för det

nya sjukhuset må ingå uppförandet av en perifert belägen specialavdelning av

i huvudsak samma typ som den till S:t Sigfrids sjukhus förlagda örn c:a

100 platser för mera svårskötta manliga patienter och avsedd att beläggas

från norra delen av landet.

Det föreslagna sjukhusets storlek synes sålunda styrelsen ur dessa synpunkter

preliminärt böra fixeras till c:a 900.

I detta sammanhang framhåller styrelsen emellertid, att ett sjukhus av

denna storlek tangerar övre gränsen för det antal patienter, som lämpligen

kunna vårdas på två överläkaravdelningar. En minskning med ett hundratal

platser anser sig styrelsen därför böra överväga före framläggande av

det definitiva förslaget. Skulle en sådan minskning av antalet vårdplatser

visa sig förmånlig, bör frågan örn dessa platsers inrättande å annat håll

upptagas i samband med det ersättningsbygge, som, så vitt man nu kan

bedöma, torde komma att visa sig ofrånkomligt, när psykiatriska sjukhuset

i Stockholm kommer att nedläggas. Därvid bör enligt styrelsens förmenande

jämväl av statsmakterna till prövning upptagas frågan örn nedläggandet

av S:ta Annas sjukhus i Nyköping, som är i behov av en ingripande

och kostsam renovering. Denna fråga har, erinrar styrelsen, i skrivelser

till Kungl. Majit den 13 februari 1933 angående plan för större renoveringsarbeten

vid statens sinnessjukhus respektive den 13 mars 1936 angående

1935 års statsrevisorers uttalande om S:ta Annas sjukhus redan blivit av

styrelsen berörd.

Styrelsen övergår i detta sammanhang jämväl till en behandling av frågan

örn det totala behovet statliga vårdplatser å sinnessjukhus och

anför därvid följande.

Genom 1936 års riksdags beslut örn statliga byggnads- och driftbidrag

till av landsting eller stad, som icke deltager i landsting, inrättade och

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

drivna kommunala vårdhem för lättskötta sinnessjuka kommer, sedan den

ifrågavarande organisationen genomförts, helt visst en avsevärd lättnad i

platsbehovet att beredas den statliga sinne ssjukvården genom möjligheten

att till sådana vårdhem evakuera därför lämpliga patienter. Det totala antalet

vårdbehövande sinnessjuka i riket är emellertid så stort, att icke ens

efter genomförandet av 1930 års ^byggnadsplan alla fall, som kräva kvalificerad

vård å statligt sinnessjukhus, med säkerhet kunna beräknas bliva

emottagna. Med skapandet av ökade vårdmöjligheter hava alltjämt nya

vårdbehövande blivit bokförda.

För belysande av detta faktum må följande översikt anföras.

Befintliga vårdplatser

vid

statens sinnessjukhus
-

Exspektanter vid

statens sinnessjukhus
-

1 januari 1928........................... 11,818

» » 1929........................... 11,878

» » 1930........................... 12,048

» 1931.......................... 13,256

» » 1932............. 13,606

» » 1933........................... 13,613

1934........................... 13,613

» » 1935........................... 15,751

» » 1936 16,351

» » 1937.......................... 16,584

5,815

6,021

6,544

6,258

5,651

4,589

4,150

3,405

2,957

2,729

Ehuru sålunda under den angivna 10-årsperioden antalet vårdplatser å de

statliga sinnessjukhusen ökats med 4,766 och cirka 3,000 vårdplatser tillkommit

i Stockholm, Göteborg och Malmö, har antalet bokförda exspektanter

endast minskat med 3,086.

Sist anförda siffra å antalet vårdade, 16,584, måste emellertid för att angiva

antalet sinnessjuka salspatienter å statlig anstalt minskas med 1,759,

utgörande det sammanlagda antalet vårdplatser för rumspatienter (152),

specialavdelningsplatser för asociala imbecilla (1,007) och för svårskötta

obildbara sinnesslöa (600). Nettoantalet statliga platser för sinnessjuka salspatienter

uppgår sålunda för närvarande till 14,825, en siffra som under år

1937 emellertid kommer att ökas med cirka 300, utgörande den verkliga platsvinsten

vid det under uppförande varande nya S:t Olofs sjukhus i Visby

och, ännu icke färdigställda platser vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.

Å nämnda officiellt fastställda 14,825 platser vårdades — 1,563 försöksutskrivna

och 792 till kontrollerad familjevård överförda därvid icke medräknade

— vid 1937 års ingång sammanlagt 16,723 patienter, vilket innebär

en överbeläggning med 1,898 sjuka eller i genomsnitt för alla sjukhusen

något mera än 12,8 procent. En sådan överbeläggning möjliggör icke att

den meddelade vården fullt kan hållas på den standard, som måste fordras

och annars vore möjlig. Vid beräknandet av det antal vårdplatser, som den

statliga sinnessjukvården skall tillhandahålla, sedan den slutligt utbyggts,

måste därför hänsyn tagas till ätt den nu befintliga överbeläggningen avsevärt

bör nedbringas.

Yid 1936 års ingång var folkmängden i riket i runt tal 6,250,000, därav i

Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka städer genom särskilda avtal övertagit

hela sin sinnessjukvård, 934,000. Den del av rikets folkmängd, vars

behov av sinnessjukvårdsplatser skall tillgodoses av staten, var sålunda vid

nämnda tidpunkt cirka 5,300,000.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majus proposition nr 134.

Enligt medicinalstyrelsens förmenande torde det komma att dröja en

avsevärd tid, innan landstingen tillhandahålla ett antal vårdhemsplatser, som

överstiger 1 %o av sistnämnda del av landets befolkning, d. v. s. 5,300 vårdplatser.

Genom socialdepartementets försorg hava införskaffats uppgifter, i huvudsak

hänförande sig till förhållandena den 1 juli 1934, angående det antal

s. k. sinnesabnorma, som vid nämnda tidpunkt vårdades å ålderdomshem och

som borde erhålla annan vård. Deras antal uppgick till cirka 4,800, av

vilka 1,570 rubricerades såsom svårskötta och sålunda icke kunna förväntas

lämpa sig för omhändertagande å kommunala vårdhem. Av totalantalet

voro endast 1,276 exspektanter vid statliga sinnessjukhus, medan det totala

antalet exspektanter vid dessa sjukhus den 1 juli 1934 var 4,055.

I samband med öppnandet av Umedalens sjukhus hade totalantalet exspektanter

den 1 december 1935 nedgått till cirka 3,100. Enligt av medicinalstyrelsen

vid denna tidpunkt infordrade uppgifter voro härav 689 intagna

å olika kommunala sinnessjukhus, 749 vårdades i eget hem, 227 i främmande

hem och endast 531 voro intagna å ålderdomshem utan godkänd sinnessjukavdelning.

Därest här anförda siffror äro tillförlitliga, måste under det

närmast föregående året en betydlig evakuering från ålderdomshemmen,

sannolikt i huvudsak till de statliga sinnessjukhusen, hava ägt rum.

Vid inventering av det den 1 september 1936 å statens sinnessjukhus

befintliga patientmaterialet med hänsyn till antalet fall, som kunde beräknas

lämpliga för överförande till kommunala vårdhem, erhölls en preliminär

siffra av i runt tal 2,000, en siffra som emellertid enligt överinspektören för

sinnessjukvården, som vid sina inspektioner haft sin uppmärksamhet riktad

på detta spörsmål, torde böra reduceras. Styrelsen har dock här nedan

försiktigtvis endast reducerat detta antal med 10 % till c:a 1,800.

A kommunala sinnessjukhus, icke tillhöriga stad som övertagit hela sin

sinnessjukvård, vårdades den 31 december 1935, den senaste uppgift, som

stått medicinalstyrelsen till buds, c:a 2,400 patienter. Av dessa voro emellertid,

enligt vad nyss anförts, den 1 december 1935 eller en månad tidigare

endast 689 exspektanter vid statens sinnessjukhus. Av de återstående 1,700

å nyssnämnda kommunala sinnessjukhus omhändertagna hava av medicinalstyrelsen

c:a 50 % eller 850 beräknats komma att visa sig vara i behov av

vård å sluten anstalt, d. v. s. statligt sinnessjukhus, järnvä! sedan tillräckligt

antal kommunala vårdhemsplatser nyskapats.

Att av det nuvarande antalet exspektanter vid statens sinnessjukhus,

2,729, exakt angiva det antal sjuka, som icke äro i behov av vård å sinnessjukhus

utan lämpligen kunna vårdas å kommunalt sinnessjukhus, låter sig

icke göra utan undersökning av varje fall. Styrelsen har dock ansett sig

kunna uppskatta detta antal till c:a 25 % eller c:a 700.

Antalet vårdhemsfall i riket skulle sålunda överslagsvis kunna beräknas

till 4,800 — 1,576 + 1,800 + 850 4- 700 eller tillsammans c:a 6,300. — Ehuru

dessa siffror endast äro överslagsvis beräknade, anser sig styrelsen dock

kunna utgå ifrån, att ovannämnda såsom önskvärda betecknade 5,300 kommunala

vårdhemsplatser allt eftersom de bliva tillgängliga, omedelbart komma

att beläggas, detta så mycket mera som till ovannämnda antal av 6,300

vårdhemspatienter icke gjorts något tillägg för det säkerligen avsevärda antal

i egen eller främmande familj vårdade sinnessjuka, vilkas omhändertagande

på vårdhem kommer att påyrkas, sedan vårdhemsplatser väl blivit tillgängliga.

Då emellertid det nya sjukhusets tillkomst endast innebär en nyanskaffning

av 500 eller högst 600 platser kan enligt styrelsens förmenande detta

sjukhusbygge icke ens under förutsättningen att de ovannämnda 5,300 vård
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

hemsplatserna verkligen stöde till förfogande, definitivt väntas tillgodose

det statliga behovet av vårdplatser för sinnessjuka. Styrelsen vill i detta

sammanhang bringa i åtanke, att nyskapandet av vårdplatser inom den statliga

sinnessjukvården hitintills alltid medfört, att ett ökat antal ansökningar

örn vård ingivits, varför nettominskningen i antalet exspektanter alltid blivit

betydligt mindre än det nytillkomna antalet vårdplatser, detta oaktat indikationerna

för intagning på grund av platsbristen hitintills icke kunnat göras

så vida som önskvärt vore.

Till ytterligare belysning av detta förhållande hänvisar styrelsen till följande

tabell, angivande det beräknade antalet behövliga vårdplatser å statligt

sinnessjukhus och huru de av styrelsen i denna framställning berörda

åtgärderna kunna beräknas påverka detta vårdplatsbehov.

Behövliga platser:

För 75 % av exspektanterna

den Vn 1937 ..................... c:a 2,050

Som ersättning för Gådeå sjukhus

inkl. överbeläggning ...... 330

D:o betr. S:ta Annas sjukhus... 260

D:o betr. Psykiatriska sjukhuset 245

För överbeläggningens nedbringande

från 12.8 till c:a 5 %■■■ 1,100

För från kommunala sinnessjukhus

överförda enligt överinspektörens

beräkning ............ 850

Summa c:a 4,835

Åtgärder för platsbehovets tillgodo
-

seende:

Nytt sjukhus i Sundsvall (800—) 900

Till kommunalt vårdhem överföras

från statens sinnessjukhus

högst................................. 1,800

Under år 1937 färdigblivande

platser vid S:t Sigfrids och

S:t Olofs sjukhus .................. 300

Framdeles tillkommande platser

vid Ulleråkers m. fi. sjukhus

Summa c:a 3,150

Beräknat underskott c:a 1,700 vårdplatser.

Styrelsen håller emellertid före, att tidpunkten för ett försök att definitivt

bestämma antalet vårdplatser, som den statliga sinnessjukvården lämpligen

bör tillhandahålla, ännu icke är inne. Först sedan den kommunala vårdhemsverksamheten

åtminstone inom några mera avsevärda delar av landet

blivit fullt genomförd, kunna säkrare slutsatser dragas örn den lättnad denna

verksamhet verkligen kommer att innebära för den statliga sinnessjukvården.

Att den emellertid icke kommer att bliva utan inverkan på det patientmaterial,

som framdeles kommer att vårdas å de statliga sinnessjukhusen, i det

att detta delvis kommer att undergå en förskjutning mot mera svårskötta

än vad nu är fallet, torde vara att förutse, en omständighet, som kan beräknas

icke bliva utan inflytande på de statliga sinnessjukhusens inre organisation

och vårdkapacitet.

Med stöd av det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen besluta,

dels att Gådeå sjukhus i Härnösand må nedläggas och på av styrelsen

angivna villkor för en summa av 450,000 kronor överlåtas till Västernorrlands

läns landsting,

dels — under förutsättning att Sundsvalls stad på de villkor, som angivas

i det i det föregående nämnda erbjudandet, till Kungl. Majit och kronan överlåter

det s. k. Sidsjöområdet i Sundsvall — att ett nytt sinnessjukhus med

800 ä 900 vårdplatser må uppföras på nämnda område,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majds proposition nr 124.

dels ock att för budgetåret 1937/1938 anvisa medicinalstyrelsen ett belopp

av 100,000 kronor för fortsatt utredning och utarbetande genom styrelsens

försorg av fullständiga ritningar och arbetsbeskrivning till det nya sinnessjukhuset.

- 1)611 av riksdagen godtagna plan för den statliga sinnessjukvårdens ord
nande,

som legat till grund för de senaste årens systematiska utbyggande

av sjukhusorganisationen, upptog ett nytt sådant sjukhus, som preliminärt

tänktes förlagt till Gävleborgs län. Vid de tidigare övervägandena rörande

förläggningen av sagda sjukhus utgick man också från denna förutsättning.

Av olika skäl, för vilka jag i det föregående redogjort, fann sig emellertid

medicinalstyrelsen föranlåten påkalla Kungl. Maj.ts medverkan för att undersökningarna

rörande lämplig förläggningsplats måtte utsträckas att avse

jämväl Västernorrlands län. För egen del ansåg jag mig, med hänsyn till

framförallt de otillfredsställande vårdmöjligheter, som Gådeå sjukhus erbjöd,

böra tillstyrka styrelsens ifrågavarande hemställan i vad den gällde södra

delen av nämnda län. När utredningen rörande byggnadsplats numera slutförts,

har medicinalstyrelsen funnit sig böra föreslå sjukhusets förläggande

till Sundsvall, ehuru med vitsordande av att även Hudiksvall erbjöde goda

möjligheter, för den händelse man önskade fasthålla vid tanken på sjukhusets

placering inom Gävleborgs län.

Vid bedömandet av förläggningsfrågan, sådan den nu föreligger, måste i

första hand uppmärksammas spörsmålet örn bibehållande av Gådeå sjukhus

såsom statligt sinnessjukhus. Såsom jag förut antytt, äro vårdmöjligheterna

vid denna föråldrade sjukvårdsinrättning mycket otillfredsställande. Sjukhuset,

som togs i bruk redan år 1862, har för närvarande 279 vårdplatser.

För att detsamma över huvud skall kunna sättas i stånd, äro mycket betydande

om- och nybyggnadsarbeten oundgängliga. Redan sjukhusets fullständiga

renovering har angivits draga en kostnad av lågt räknat 1.6 miljoner

kronor; kostnader för erforderliga nybyggnadsarbeten hava därvid icke

tagits i beaktande. Emellertid är tomtutrymmet så begränsat, att någon

mera avsevärd ökning av platsantalet vid en ombyggnad icke kan uppnås.

Därav följer, att även ett renoverat sjukhus måste komma att ställa sig

mycket dyrbart i drift, och medicinalstyrelsen betonar härtill, att det ändock

aldrig kan beräknas bliva fullt modernt.

Redan nu angivna förhållanden äro efter min mening ägnade att ingiva

de största betänkligheter mot att bibehålla sjukhuset för dess nuvarande

ändamål. Och när därtill kommer, att Västernorrlands läns landsting förbundit

sig att för en kostnad av 450,000 kronor förvärva sjukhuset för att

efter dess ombyggnad utnyttja detsamma för vård av lättskötta sinnessjuka,

synes mig ingen tvekan kunna råda därom, att det vore mindre välbetänkt

att fasthålla vid tanken på sjukhusets bibehållande i statens ägo.

Det avtalade beloppet har, enligt vad jag inhämtat, bestämts med hänsyn

tagen till den totalkostnad, som för landstinget skulle uppstå för vårdhemmets

anordnande. Därvid har icke förutsatts, att landstinget skulle komma

i åtnjutande av platsbidrag av statsmedel, på sätt fjolårets riksdag principiellt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

fastslog och för vilka av Kungl. Majit föreslagits vissa grunder i årets statsverksproposition.

För min del håller jag före, att ersättningsbeloppet från

angivna utgångspunkt måste anses skäligt. Emellertid har onekligen frågan

genom riksdagens ställningstagande i berörda spörsmål kommit i ett något

förändrat läge, såtillvida att det icke kan uteslutas, att vårdhemmets anordnande

utan platsbidrag kan komma att ställa sig för landstinget ekonomiskt

mindre fördelaktigt än örn inlösningsbeloppet fastställdes högre och platsbidrag

utginge i den ordning, som kan komma att stadgas. Vid sådant förhållande

synes det mig billigt, att frågan i denna del icke nu slutligt avgöres

utan att på en senare prövning må bero, huruvida landstinget möjligen må

komma i åtnjutande av ett reducerat platsbidrag. Därvidlag bör hänsyn

främst tagas till de faktiska kostnaderna för vårdplats, och platsbidrag ifrågakomma,

allenast örn det skulle visa sig, att landstingets verkliga kostnader

för vårdhemmet skulle komma att överstiga de kostnader, som eljest vid anläggningar

av motsvarande storlek burits av vederbörande landsting. Med

detta förbehåll vill jag förorda, att riksdagens medgivande inhämtas till

ifrågavarande överlåtelse i enlighet med det föreliggande avtalsförslaget.

Vid ett nedläggande av Gådeå sjukhus torde det få anses uppenbart, att

frågan örn det nya sinnessjukhusets förläggning inträtt i ett väsentligt förändrat

läge. Såsom villkor för förvärvandet av förstnämnda sjukhus har

landstinget, på sätt redan erinrats, uppställt, att beslut fattas örn uppförande

av ett nytt sinnessjukhus inom Västernorrlands län. Oavsett sagda

villkor synes det mig, med avseende fäst vid sjukhusorganisationen i övrigt

inom dessa delar av landet, rimligt, att man vid val av plats för det

nya sjukhuset söker sig något längre norrut än som ursprungligen avsetts.

Olika landsdelar skulle därigenom otvivelaktigt bliva mera rättvist tillgodosedda.

De norra delarna av Gävleborgs län komma även med det nya sjukhusets

förläggning till ort inom sydliga Västernorrland att erhålla bekväm

tillgång till detsamma. Och från de södra delarna av förstnämnda län är

avståndet till Säter eller Uppsala ingalunda stort. Under dessa omständigheter

lära hinder icke möta för sjukhusets förläggning inom södra delen

av Västernorrlands län.

Medicinalstyrelsen har vid utredningen ingående undersökt ett ganska

stort antal förläggningsplatser inom Njurunda, Sköns, Alnö, Selånger och

Säbrå kommuner samt Sundsvall, Härnösand och Sollefteå. Jag har förut

närmare redogjort för resultatet av den företagna prövningen. Av olika

anledningar har därvid särskild uppmärksamhet ägnats åt föreslagna platser

inom Njurunda och Sundsvall, och har styrelsen givit bestämt förord at

det s. k. Sidsjöområdet inom nämnda stad, gränsande intill stadens södra

stadsplanegräns. Från'' stadens sida föreligger erbjudande att fritt upplåta

ett område av minst 52 hektar, därav 22 hektar odlad jord, samt

att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp och elektricitet till detsamma.

Avloppsledningen skulle anslutas direkt till stadens ledningsnät, varigenom

kostnader för anläggande av reningsverk undgås. Staden har tillika erbjudit

leverans av vatten, gas och elektricitet på förmånliga villkor. För

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

egen del har jag tagit närmare kännedom om dels de båda områden

inom Sundsvalls stad, som övervägts av medicinalstyrelsen, dels ock tvenne

ifrågasatta områden inom Sköns kommun. Jag kan vitsorda, att Sidsjöområdet

genom läge och beskaffenhet i övrigt synes väl lämpat för sjukhusanläggningen

och erbjuder mycket bestämda företräden framför de ifrågasatta

platserna i Skön, Korsta och Yalknytt.

På de av medicinalstyrelsen angivna skälen anser jag mig böra förorda,

att det nya sinnessjukhuset förlägges till Sundsvall och att därvid såsom

plats för detsamma bestämmes det ovannämnda Sidsjöområdet, detta dock

under förutsättning att avtal träffas i enlighet med föreslagna grunder.

Pör de fortsatta planläggningsarbetena är det vidare nödvändigt, att ståndpunkt

tages till frågan örn sjukhusets storlek. Medicinalstyrelsen har jämväl

i detta avseende förebragt närmare utredning och för sin del hävdat,

att sjukhuset bör planeras som en anstalt med två överläkaravdelningar och

800 ä 900 vårdplatser. Tillika har framhållits, att sjukhuset bör inrymma

en specialavdelning för mera svårskötta manliga patienter från norra delen

av landet.

Till grund för ifrågavarande beräkningar ligger en av styrelsen verkställd

preliminär undersökning rörande nuvarande platstillgång och platsbehov,

därvid hänsyn jämväl tagits till möjligheterna att tillgodose vårdbehovet

genom landstingsanstalter för lättskötta sinnessjuka. Såsom ett resultat av

undersökningen framhåller styrelsen, att icke ens under förutsättning att

5,300 lättskötta sjuka bereddes plats å vårdhem ett nytt sjukhus av angivna

storleksordning skulle definitivt tillgodose det statliga behovet av vårdplatser.

Styrelsen håller emellertid före, att tidpunkten för ett slutligt bestämmande

av det antal vårdplatser, som den statliga sinnessjukvården

lämpligen bör tillhandahålla, ännu icke är inne.

För egen del finner jag det icke möjligt, bland annat med hänsyn till

ovissheten örn tidpunkten för och omfattningen av vårdhemsorganisationens

utbyggande, att nu taga slutlig ställning till det eventuella behovet av ytterligare

sinnessjukhus. Men den verkställda undersökningen synes mig dock

giva vid handen, att anledning saknas att planlägga det nu föreslagna sjukhuset

för ett mindre antal än 900 patienter.

I avseende å kostnaderna för ett sjukhusbygge av denna omfattning,

uttalar medicinalstyrelsen, med ledning av erfarenheterna beträffande de

senast utförda anläggningarna av detta slag och med beaktande av förutsebar

stegring av byggnadskostnaderna, att man icke torde böra räkna med en

lägre anläggningskostnad per vårdplats än 9,000 kronor. Då Umedalens

sjukhus, vilket inrymmer 918 platser, dragit en kostnad av närmare 8,000

kronor per vardplats, lär styrelsen få anses hava goda skäl för sin ifrågavarande

uppskattning. Först sedan arbetsritningar kommit till utförande,

föreligga emellertid hållpunkter för mera exakta kostnadskalkyler. För närvarande

lär man Amra hänvisad att uppskattningsvis angiva de sannolika

kostnaderna till omkring 8 miljoner kronor, vilka lämpligen fördelas på 4

budgetår.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Under nästkommande budgetår avses förberedande utredningsarbeten

verkställda, i syfte att 1938 års riksdag må kunna taga slutlig ställning till

byggnadsplanen. För fortsatt utredning oell utarbetande av fullständiga

ritningar och arbetsbeskrivning till det nya sjukhuset beräknar medicinalstyrelsen

ett anslagsbehov av 100,000 kronor. Sagda beräkning föranleder

från min sida ingen erinran.

Psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Vid 1930 års riksdag beslöts, att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner

skulle uppföras å det av 1927 års riksdag för ändamålet upplåtna så

kallade Norrbackaområdet i Solna socken. Beslut rörande den första av de

tre etapper, vari sagda sjukhus beräknades skola uppföras, fattades av 1931

års riksdag.

Den 3 juli 1931 förordnade Kungl. Majit en särskild byggnadskommitté att

handhava uppförandet av sjukhuset. Instruktion för byggnadskommittén blev

av Kungl. Majit fastställd den 23 oktober samma år. Sistnämnda dag anbefallde

Kungl. Majit tillika kommittén att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma

med utredning och förslag beträffande uppförande av en psykiatrisk

klinik vid sjukhuset redan under den första byggnadsetappen. Med skrivelse

den 26 november 1932 överlämnade kommittén utredning och förslag i

ämnet.

Innan jag ingår på detta förslag, torde jag inledningsvis få erinra därom,

att i den i propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlagda planen för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården bland annat ingick

anordnandet av en psykiatrisk klinik med 100 platser för var och en av rikets

medicinska högskolor. I skrivelse den 1 juni 1928, nr 287, uttalade riksdagen,

att riksdagen, vad anginge grunddragen i det framlagda förslaget rörande

sättet för platsanskaffningen, såvitt då kunde bedömas, icke funnit anledning

till erinran.

Jag övergår härefter till byggnadskommitténs utredning och förslag.

Kommittén anför till en början följande.

Undervisning i psykiatri för studerande vid karolinska institutet hade alltsedan

1862 meddelats vid Stockholms hospital, numera psykiatriska sjukhuset

i Stockholm, överläkartjänsten vid sjukhuset vore förenad med professuren

i psykiatri vid institutet. Psykiatriska sjukhuset vore i sin helhet avsett för

245 salspatienter och 20 rumspatienter och inrymde sålunda tillhopa 265 vårdplatser.

Gällande bestämmelser angående anordnande av klinisk undervisning i

psykiatri vid sjukhuset innefattades i brevet den 23 januari 1931. Däri hade

stadgats, att av de vid psykiatriska sjukhuset inrättade vårdplatserna finge tillhopa

100 platser disponeras för en psykiatrisk klinik, som skulle vara upplåten

för den medicinska undervisningen vid institutet. Kliniken skulle vara

avsedd för undersökning, behandling och vård av alla former av sinnessjukdom,

och skulle å kliniken mottagas sjuka från hela riket oberoende av hem
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

orten. För att intagning å kliniken i visst fall skulle kunna medföra den särskilda

befogenhet, som avsåges i 4 § 1 mom. andra stycket sinnessjuklagen,

skulle kliniken vara sinnessjukhus. Intagning å kliniken skulle kunna ske

jämväl utan att medföra nämnda befogenhet och utan iakttagande av de former,

som i sinnessjuklagen funnes föreskrivna i fråga örn intagning å sinnessjukhus.

Kliniken skulle vidare, i dess egenskap av statens sinnessjukhus,

kunna anlitas för sådan observation och undersökning, som avsåges i 4 och

6 kap. sinnessjuklagen.

Kommittén övergår därefter till frågan om klinikens frigörande

från psykiatriska sjukhuset. Denna fråga, erinrar

kommittén, hade redan länge varit föremål för uppmärksamhet. Till belysning

därav lämnar kommittén i huvudsak följande redogörelse.

Redan 1919 framhöll medicinalstyrelsen (prop. nr 205/1928 s. 5) beträffande

den psykiatriska undervisningen vid rikets högskolor, att först genom

uppförande i samband med övriga kliniker av smärre paviljonger för sammanlagt

cirka 100 sinnessjuka med evakueringsrätt till andra sjukhus syntes

behovet för den psykiatriska undervisningen kunna bliva riktigt tillgodosett.

Sjukhusavdelningar för den klinisk-psykiatriska undervisningen borde enligt

styrelsens förmenande helt skiljas från de stora hospitalen.

Som ett led i den av Kungl. Majit 1928 godtagna 1 O-årsplanen för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården ingick jämväl nybyggnad

för kliniken. I sin skrivelse den 21 oktober 1927 med förslag i ämnet

(prop. nr 165/1928 s. 247) räknade medicinalstyrelsen med att vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet skulle inrättas psykiatriska

kliniker, vardera avsedd för 100 vårdplatser.

Vid anmälan av omförmälda plan framhöll chefen för socialdepartementet

i propositionen nr 165/1928 (s. 30), att han godkände medicinalstyrelsens förslag

att i planen upptaga universitetskliniker. Departementschefen betonade,

att dessa kliniker med hänsyn till den medicinska undervisningens behov av

studiematerial sannolikt delvis komme att vara upptagna av patienter, vilkas

sjukdom icke vore av det slag, att de folie inom ramen för vårdbehovets beräkning.

Vad anginge kliniken vid karolinska institutet syntes det med hänsyn

till då föreliggande plan till utbyggnad av karolinska sjukhuset, dit kliniken

borde förläggas, knappast vara troligt, att den komme till stånd under den

tioårsjoeriod, hospitalsbyggnadsplanen omfattade.

Under utredningsarbetet för karolinska sjukhuset hade vid flera tillfällen

framförts tanken att relativt snart till sjukhuset förlägga den kliniska undervisningen

i psykiatri vid karolinska institutet.

1926 års sjukhuskommission yttrade sålunda i sitt den 24 oktober 1928 avgivna

betänkande (statens off. utr. 1928:26, s. 52), att en psykiatrisk klinik

vid karolinska sjukhuset borde medtagas i en andra byggnadsetapp.

I ett över betänkandet avgivet utlåtande anförde medicinalstyrelsen (prop.

nr 232/1930 s. 53), att en dylik klinik bort ingå redan i första byggnadsskedet.

Styrelsen holle före, att sedan Stockholms stad själv övertagit och hunnit

organisera sin sinnessjukvård, det borde tagas i noggrant övervägande, örn

behov förelåge att uppehålla hospital i Stockholm. En förutsättning för dess

nedläggande vore emellertid, att en psykiatrisk klinik å annan plats inom

huvudstaden eller i dess omedelbara närhet komme till stånd. Någon lämpligare

anordning än att ansluta densamma till karolinska sjukhuset syntes

icke finnas. Styrelsen ansåge därför angeläget att, örn sjukhuset förverkligades

inom angiven tid, frågan om anslutandet av en psykiatrisk klinik till detsamma

redan under första byggnadsskedet toges under allvarligt övervägande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

I propositionen nr 232/1930 (s. 56) anförde chefen för ecklesiastikdepartementet

beträffande den ifrågasatta psykiatriska klinikens medtagande i

första etappen, att något beslut örn nedläggande av Stockholms hospital, där

kliniken vore inrymd, då ännu icke fattats, varför något omedelbart behov av

nya lokaler för denna klinik ej syntes föreligga, samt att kliniken — örn och

när sagda hospital nedlades och medel genom försäljning av detsamma och

dess värdefulla tomt förefunnes — lämpligen borde anslutas till karolinska

sjukhuset.

I sitt betänkande framhöll 1930 års sjukhuskommission (statens off. utr.

1930:34 s. 60), att frågan örn nedläggande av Stockholms hospital och den

psykiatriska klinikens förflyttning i samband därmed till karolinska sjukhuset

borde snarast möjligt göras till föremål för närmare utredning. De ekonomiska

fördelarna för staten av en dylik förändring vore utan vidare påtagliga. Härigenom

skulle nämligen det synnerligen värdefulla Konradsbergsområdet frigöras

och av staten kunna på annat sätt utnyttjas. Medicinalstyrelsen underströk

i sitt över betänkandet avgivna yttrande (prop. nr 132/1931 s. 37)

ånyo önskvärdheten av snar utredning av omförmälda spörsmål. Häri instämde

karolinska institutets lärarkollegium.

Departementschefen framhöll i propositionen nr 132/1931 s. 39), att en

utredning på denna punkt borde igångsättas. Skulle utredningen giva vid

handen, att jämväl den psykiatriska kliniken borde medtagas i första etappen,

syntes intet hinder föreligga, att riksdagen under byggnadstiden fattade beslut

därom.

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge — uttalar kommittén vidare

— hade frågan örn anordnande av den psykiatriska kliniken vid karolinska

institutet aktualiserats genom statsmakternas beslut örn uppförande av karolinska

sjukhuset och nya lokaler för institutets teoretiska institutioner. Sjukhuset

vore avsett att inrymma samtliga de sjukavdelningar, som erfordrades

för den medicinska undervisningens bedrivande, och sålunda även en för

psykiatri avsedd klinik. Den av statsmakterna dittills beslutade utbyggnaden

av sjukhuset innefattade emellertid icke, anmärker kommittén därefter, uppförande

av någon dylik klinik, som i stället tänkts tillhöra någon av de senare

etapperna.

Kommittén finner i detta sammanhang anledning till ett påpekande, att

psykiatriska sjukhuset, dit den nuvarande psykiatriska kliniken vore förlagd,

på grund av — såsom kommittén anför — sjukhusets otympliga storlek, dess

övervägande karaktär av sinnessjukhus och därav följande begränsning av

sjukmaterialet, dess ålderdomliga lokaler, dess brist på laboratorier, dess avsaknad

av poliklinik och dess från andra vetenskapliga institutioner isolelerade

läge vore synnerligen oändamålsenlig och otidsenlig för undervisningsändamål.

Det hade därför av kommittén ansetts vara av betydande intresse

för undervisningen vid institutet, att psykiatriska kliniken skyndsamt

kommo till uppförande vid karolinska sjukhuset.

Klinikens ifrågasatta uppförande vid nämnda sjukhus redan på ett tidigare

byggnadsstadium sammanhängde —■ uttalar kommittén fortsättningsvis — med

spörsmålet örn nedläggandet av psykiatriska sjukhuset.

Härom anför kommittén.

Eldigt det mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt Stockholms stad,

å andra sidan, den 19 oktober och den 18 december 1925 träffade avtalet an
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majus proposition nr 124.

gående stadens övertagande av hela dess sinnessjukvård skulle staden den

1 januari 1934 Lava övertagit vården av sina samtliga sinnessjuka med undantag

av vissa uppräknade kategorier, däribland patienter å psykiatrisk klinik.

Då enligt gällande indelning av upptagningsområdena för statens sinnessjukhus

psykiatriska sjukhuset — givetvis med undantag av de till den psykiatriska

kliniken upplåtna platserna — vore avsett endast för patienter från Stockholms

stad, så syntes obehövligt att efter nämnda tid vidare uppehålla ett

statligt sinnessjukhus i Stockholm. Det borde nämnas, att Stockholms län

utgjorde delar av upptagningsområdena för Ulleråkers sjukhus vid Uppsala,

S:ta Annas sjukhus i Nyköping och Sundby sjukhus vid Strängnäs. Kommittén

hade emellertid icke kunnat bedöma, huruvida den statliga sinnessjukvården

på grund av ett nedläggande av psykiatriska sjukhuset borde tillgodoföras

nya vårdplatser, som motsvarade dem, som vid nedläggandet av sjukhuset

komme att försvinna.

Konradsbergsområdet å Kungsholmen, dit psykiatriska sjukhuset vore förlagt,

representerade genom sin storlek och belägenhet ett betydande värde.

När området ej längre erfordrades för sitt nuvarande ändamål, finge statsverket

tillgång till ett värdefullt objekt väl ägnat för försäljning eller som

bytesmedel. Kommittén ansåge för sin del, att det värde, som området i

statens hand representerade, skulle — med avdrag för kostnaden för eventuell

ersättning för de nedlagda platserna vid sjukhuset — gottskrivas i första hand

psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset och i andra hand övriga anläggningar

vid detta sjukhus.

Ett ofrånkomligt villkor för att ett nedläggande av psykiatriska sjukhuset

skulle kunna äga rum vore, att den därstädes anordnade psykiatriska kliniken

förflyttades till annan plats inom Stockholm för att fylla sitt ändamål i den

medicinska undervisningens och forskningens tjänst. Att anordna kliniken å

annan plats än vid karolinska sjukhuset torde vara oförenligt med den grundsats,

som legat bakom statsmakternas beslut att där förena karolinska institutets

samtliga kliniska och teoretiska inrättningar.

Kommittén ingår härefter närmare på vissa nied den psykiatriska klinikens

förläggning till karolinska sjukhuset sammanhängande allmänna spörsmål. Inledningsvis

uttalas därvid, att kommittén beräknat, att kliniken skulle inrymma

102 vårdplatser, därav 94 på de allmänna avdelningarna och 8 på den

enskilda avdelningen. Därefter anför kommittén vidare.

Såsom förhållandet vore beträffande psykiatriska kliniken vid psykiatriska

sjukhuset syntes den nya kliniken böra stå öppen för undersökning, behandling

och vård av alla former av sinnessjukdom och därstädes kunna mottagas

sjuka från hela riket oberoende av hemorten. I avseende å intagning och utskrivning

från kliniken borde kliniken intaga samma ställning som statens

sinnessjukhus. Därigenom kunde tvångsintagning å kliniken komma till stånd

samt av myndighet påkallad psykiatrisk undersökning därstädes ske. För att

kunna fylla undervisningens behov av ett allsidigt sjukmaterial syntes intagning

å kliniken även böra kunna äga rum utan att medföra den särskilda befogenhet,

som avsåges i 4 § 1 mom. andra stycket sinnessjuklagen, och utan

iakttagande av de formaliteter, som enligt sagda lag gällde i fråga örn intagning

å statliga sinnessjukhus. Därigenom bleve det möjligt att intaga patienterna

omedelbart efter sjukdomens utbrott, liksom man därigenom finge

möjlighet att erhålla patienter, som visserligen lede av psykisk sjukdom, men

beträffande vilka intagning å sinnessjukhus icke erfordrades, d. v. s. fall, där

sjukdom på det själsliga området ännu icke tagit sig sådana uttryck, att fullt

utbildad sinnessjukdom kunde anses föreligga. De patienter, som sålunda

komme att intagas utan tvång, borde därför i allmänhet icke kunna tvångsvis

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

kvarhållas utan på framställning utskrivas. De borde även utskrivas från

kliniken, då de befunnes icke lida av sjukdom, som berättigade till vård därstädes.

För att kliniken skulle kunna fylla sitt ändamål vore det ett oeftergivligt

villkor, att patienterna icke där kvarlåge för länge utan att, då deras

sjukdom droge ut på längden eller antagit kronisk karaktär, de kunde överflyttas

till andra sinnessjukhus. Med hänsyn till landets indelning i upptagningsområden

för statens sinnessjukhus borde å desamma ett visst antal

platser ställas till förfogande för vård av sjuka från kliniken. Beslut därom

torde ankomma på medicinalstyrelsen.

I sin skrivelse den 26 november 1932 har kommittén härefter åberopat ett

av kommitténs arkitekt C. Westman på kommitténs uppdrag i samråd med

professorn Y. Wigert utarbetat och av kommittén godkänt förslag

rörande klinikens uppförande vid karolinska sjukhus

e t. Kommittén meddelar därvid att för utredningar och kostnadsberäkningar

av särskilda delar av byggnadsföretaget anlitats följande experter, nämligen

för kostnadsberäkning av byggnaden ingenjören E. Rignér, beträffande

gas-, värme-, vatten-, avlopps- och ventilationsanläggningar ingenjören W.

Andersson, beträffande elektriska anläggningar elektriska prövningsanstalten

samt vad anginge vägar, schaktningar och sprängningar civilingenjören G.

Nordström.

Rörande innebörden av förslaget hänvisar kommittén till en av

professorn Wigert utarbetad beskrivning av följande innehåll.

Kliniken tänkes förlagd till en särskild byggnad i den östligaste delen av

byggnadstomten. Uppförandet av en särskild byggnad för kliniken är motiverat

av dess speciella uppgift. Å ena sidan är det för psykiskt sjuka en

bestämd fördel att icke bliva störda genom den livliga rörelse, som måste

komma att äga rum i det stora sjukhusblocket, å andra sidan är det ett naturligt

önskemål att oroligare sjuka vårdas på en mera avskild plats. Härtill

kommer, att de speciella krav på byggnadsanordning, som böra ställas på en

psykiatrisk avdelning, svårligen kunna tillgodoses med den grundplan, som

måste givas åt avdelningarna i sjukhusblocket.

Kliniken erhåller på den föresiagna platsen ett från sjukhuset i övrigt något

avskilt läge, som väl tillgodoser ovan angivna önskemål. Den är emellertid ej

så avskild från de andra klinikerna, att det erforderliga samarbetet med dem

äventyras. Då den pediatriska kliniken är belägen helt nära den psykiatriska,

är möjligheten till samarbete beträffande psykopatiska barn mellan dessa

kliniker särskilt väl tillgodosedd.

Antalet sängplatser på kliniken är tänkt till 102. Härigenom erhåller

kliniken ett patientantal, som är tillräckligt för att kunna tillfredsställa undervisningens

krav, utan att vara så stort, att professorn icke kan följa den individuella

undersökningen och vården av de enskilda sjuka. Ytterligare ett skäl för

att hålla patientantalet så pass högt som tänkts, är att vardera könsavdelningen

av vårdtekniska skäl måste vara fördelad på tre vårdavdelningar, en för fullkomligt

lugna och stillsamma sjuka, en för mindre lugna och en för oroliga

och yrande sjuka. En sänkning av det totala sängplatsantalet skulle så minska

beläggningen på avdelningarna, att den därstädes tjänstgörande personalens

arbetskraft icke behörigen utnyttjades.

Kliniken är förlagd med sin längdaxel i ostvästlig riktning, med sjuksalar

och dagrum vettande åt söder. Åt nordsidan vetta huvudsakligen laboratorier

och diverse bilokaler.

Bihang till riksdagens protokoll lito!''. I sinni. Nr 124.

349 37 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majus proposition nr 124.

Kliniken består av ett mittparti och tvenne flygelpartier, vilka på grund av

terrängförhållandena fått bilda en viss vinkel med mittpartiets längdaxel.

Mittpartiet är uppbyggt i fyra våningar, flygelpartierna i tre. På norra sidan

tillkommer till följd av terrängens lutningsförhållanden under såväl mittpartiet

som under flyglarna en souterrängvåning.

De båda flygelpartierna äro varandra lika och innehålla vårdavdelningar,

den ena för män, den andra för kvinnor.

För ljudisoleringens skull har det ansetts lämpligt att förlägga den oroliga

avdelningen till nedre botten och avdelningen för de lugnaste sjuka två trappor

upp. För vård av sådana sjuka, som kunna vara störande, har bottenvåningen

i vardera ändan av huset försetts med en mindre tillbyggnad, där dessa sjuka

kunna vara helt avskilda och där de icke störa övriga patienter. Till de oroliga

avdelningarna finnes en särskild ingång.

Sjukavdelningarna äro i stort sett varandra lika, dock med smärre skillnader.

Sjuksalarna äro konstruerade för tresängsdjup. På varje avdelning

finnes en sal för sex patienter och två salar för tre patienter; dessutom finnas

tre, respektive fyra enkelrum. De oroliga avdelningarna rymma vardera 15

patienter, de övriga vardera 16. I våningen en trappa upp äro på varje könssida

två enkelrum avskilda till en mindre malariaavdelning, som möjliggör

nödig isolering av de sjuka, som undergå malariabehandling.

Avdelningarna äro utrustade med dagrum, vilket delats, så att jämväl ett

avskilt arbetsrum (för sysselsättningsterapi) erhållits. Till den lugna avdelningen

(2 tr. upp) är också anslutet ett i mittpartiet beläget mindre rum för

patienter, som äro sysselsatta med skrivarbete och studier och som därför behöva

stillhet. Avdelningarna äro givetvis också utrustade med erforderliga

serveringsrum, förråd, w. c., badrum, slaskrum samt ett mindre vaktrum. Små

vädringsbalkonger äro också inrättade. I anslutning till eller i nära förbindelse

med varje avdelning finnes ett bostadsrum för avdelningssköterskan,

försett med sovalkov och garderob.

För kommunikationen mellan avdelningarna finnas dels trappor i ändarna

av byggnaden, dels en trappa samt en sänghiss i mittpartiet.

I mittpartiet finnes på nedre botten ett rum för professorn, ett för underläkare

och amanuens och ett för den sociala kuratorn. Dessutom finnas två

mindre väntrum samt ett rum för vakt och telefonist. Slutligen finnes ett

kapprum (bestämt för föreläsningarnas åhörare). En trappa upp finnes föreläsningssal

för 25 åhörare, ett väntrum för patienter, vilka skola demonstreras,

rum för föreläsningsmaterial, biblioteksrum och arkivrum. Våningen två

trappor upp är upptagen av ovannämnda skrivrum för patienterna, rum för

jourhavande läkare, rum för de båda avdelningssköterskorna på de i flyglarna

belägna avdelningarna samt rum för avdelningssköterskan å den i våningen

tre trappor upp belägna privatavdelningen. Vidare finnas här två undersökningsrum,

ett för manliga och ett för kvinnliga patienter, samt två smärre

reservrum.

Våningen tre trappor upp innehåller en privatavdelning för 8 patienter,

varav 4 i enkelrum och 4 i halvenskilt rum. Den är försedd med dagrum, ett

mindre arbetsrum och nödiga bilokaler.

För att bereda sängliggande och eljest klena sjuka möjlighet till utomhusvistelse

har taket över mittpartiet gjorts till en takterrass, vilken genom sänghissen

och trappan har förbindelse med sjukvåningarna.

I souterrängvåningen finnas laboratorieutrymmen för sådana undersökningar,

som böra ske inom denna byggnad. Laboratorierna äro fördelade på fem

rum; ett är avsett för histologiska och anatomiska arbeten, ett för serologiska

och biokemiska arbeten, två för växlande laboratoriearbeten. Ett av rummen

är avsett att lämna utrymme för ärftlighetsforskningar. Vidare finnas i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majis proposition nr 124.

souterrängvåningen tre verkstadsrum, avsedda för sådan arbetsterapi (bokbinderi,

snickeri, vävstolar m. m.) som icke lämpligen kan utföras på avdelningarna.

Slutligen äro hit förlagda bad- och duschrum för personal samt

förråd och varmkammare.

Då kliniken icke är avsedd att bereda asylvård åt kroniskt sjuka, äro inga

inhägnade utrymmen kring densamma i form av promenadgårdar och dylikt

erforderliga. Tillräckligt avskilda och synnerligen lämpliga utrymmen för

patienternas utevistelse erhålles å den skogbevuxna sluttningen norr örn

byggnaden.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadens uppförande enligt

förenämnda förslag hava av kommittén beräknats till belopp, som framgå av

följande uppställning.

Kostnad för byggnaden. Kronor Kronor

Byggnadsarbeten ............................................................ 571,000

Värmeledning och ventilation .......................................... 41,000

Gas, vatten och avlopp med armatur .............................. 56,000

Elektrisk installation och hissar .................................... 59,000

Administration, arvoden och oförutsett .............................. 53,000 000

Kostnad för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.

Gas-, vatten- och avloppsledningar m. m......................... 8,500

Värme- och varmvattenledningar ....................................... 5,500

Elektriska ledningar......................................................... 2,000

Rörkulvert från Konung Gustaf V:s jubileumsklinik ......... 10,000

Vägar och planeringar ................................................ 38,000 ^qqq

Summa kronor 844,000

I anslutning till kostnadsberäkningen framhåller kommittén, att i den angivna

kostnaden icke inginge någon klinikens andel i det för sjukhusets

olika byggnader gemensamma ångpannehuset eller i personalbostadshus. Klinikens

andel i ångpannehuset kunde enligt kommittén uppskattas till 34,000

kronor och i personalbostadshusen till 80,000 kronor. Om till nämnda

kostnad för klinikens uppförande, 844,000 kronor, lades berörda två belopp,

skulle alltså totalkostnaden för kliniken belöpa sig till cirka 958,000 kronor.

Då kliniken avsetts för 102 vårdplatser, uppskattade kommittén sålunda kostnaden

för varje vårdplats till omkring 9,400 kronor.

En förutsättning för klinikens inrättande vid sjukhuset vore emellertid

— anför kommittén härefter — att professorsbefattningen i psykiatri vid

institutet skildes från överläkartjänsten vid psykiatriska sjukhuset och på

institutets stat erhölle samma avlöning, som tillkomme institutets övriga

professorer. Nämnda professor borde vara självskriven överläkare vid

kliniken.

Vad anginge övrig personal vid kliniken yttrar kommittén följande.

På kliniken borde därjämte vara anställda en underläkare och en amanuens.

Den sjukvårdspersonal, som torde erfordras, beräknades till 6 manliga

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majus proposition nr 124.

skötare, 7 avdelningssköterskor, 10 assistentsköterskor eller elever samt 23

kvinnliga biträden, vilkas antal dock kunde minskas i den mån elevantalet

ökades. Härtill komme en stenograf och maskinskriverska, en preparatris

(laboratoriebiträde) samt en social kurator.

Av klinikens personal hade 7 avdelningssköterskor enligt förslaget bostäder

i byggnaden. För övriga sköterskor, elever, biträden, underläkare och arna

nuens vore bostäder avsedda i bostadshuset vid huvudentrén till sjukhusområdet.

övrig personal skulle bo utanför sjukhusområdet.

Kommittén konstaterar slutligen, att ur teknisk synpunkt hinder ej mötte

att uppföra kliniken jämsides med de i första etappen ingående byggnaderna.

över kommitténs nu behandlade förslag hava utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen

den 28 september 1934, av byggnadsstyrelsen den 16 januari

1933 samt av universitetskanslern, efter hörande av karolinska institutets

lärarkollegium, den 2 mars 1933.

Medicinalstyrelsen anför därvid i huvudsak följande.

Styrelsen tilläte sig till en början beträffande förslagets grundsyfte, förläggande

av en psykiatrisk klinik till karolinska sjukhuset, eventuellt i samband

med nedläggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm, åberopa sina

tidigare i byggnadskommitténs skrivelse refererade uttalanden i denna fråga.

Av dessa styrelsens uttalanden framginge tillfullo, att styrelsen ansåge en

snar förflyttning till karolinska sjukhuset av den nuvarande kliniken vid

psykiatriska sjukhuset jämte nedläggande av sistnämnda sjukhus synnerligen

önskvärd.

I samband därmed finge framhållas, att förflyttningen av kliniken icke

nödvändiggjorde nedläggandet av psykiatriska sjukhuset. Den kunde ske

oberoende av lösningen av den senare frågan, som av kommittén syntes hava

berörts mest med tanke på klinikförflyttningens och sjukhusbyggets finansiering.

Kommittén förklarade sig för siri del anse, att det värde som psykiatriska

sjukhusets tomtområde representerade skulle vid sjukhusets nedläggande —

med avdrag för kostnaden för eventuell ersättning av därigenom nedlagda

vårdplatser —- gottskrivas i första hand nya psykiatriska kliniken vid karolinska

sjukhuset och i andra hand övriga anläggningar vid detta sjukhus.

Styrelsen ville icke underlåta att härtill anmärka, att det syntes naturligare

att genom nedläggandet av ett statens sinnessjukhus frigjorda värden komme

den av statsmakterna dels beslutade, dels planerade nyanskaffningen av

platser vid andra statens sinnessjukhus tillgodo.

I den av kommittén berörda frågan, huruvida de vid nedläggningen förlorade

vårdplatserna skulle behöva ersättas, vore styrelsen icke beredd att

för närvarande göra något uttalande. Denna fråga komme framdeles att av

styrelsen upptagas i samband med utredning angående fullföljandet av den

ovan antydda av statsmakterna planerade nyanskaffningen av sinnessjukhusplatser.

Örn önskvärdheten av psykiatriska sjukhusets nedläggande vore styrelsen

emellertid, oberoende av därmed möjliggjort ekonomiskt utnyttjande av sjukhusområdet,

såsom redan nämnts, livligt övertygad.

Beträffande den närmare utformningen av byggnadskommitténs förslag

framhåller styrelsen följande.

Klinikbyggnadens förläggning och platsantal föranledde ingen erinran från

styrelsens sida. Detsamma gällde i huvudsak dess föreslagna plananordning

och dispositionen av lokalerna. Körande nedan angivna detaljer ansåge styrelsen

dock ändringar påkallade.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majus proposition nr 124.

Inom privatavdelningen, förlagd till våningen 3 tr. lipp, syntes ett bättre

genomfört särskiljande av lokalerna för manliga och kvinnliga sjuka erforderligt.

För de sjukas vistelse i det fria borde anordningar vidtagas utöver de föreslagna.

För de till bottenvåningen förlagda avdelningarna för oroliga torde

det enligt styrelsens mening vara nödvändigt att inrätta smärre promenadgårdar

utanför byggnaden. För avdelningarna i våningen 1 tr. lipp kunde

öppna terrasser lämpligen anordnas över bottenvåningens flygelpartier. För

prrvatavdelningens patienter borde balkongutrymme inrättas vid avdelningen.

Den föreslagna takterrassen skulle närmast komma avdelningarna för lugna i

våningen 2 tr. upp till godo.

I envar av de till bottenvåningen och våningen 1 tr. upp förlagda fyra avdelningarna

borde liksom i avdelningarna i våningen 2 tr. lipp finnas ett undersöknings-

och besöksrum.

Föreläsningssalen torde lämpligen kunna vidgas genom minskning av utrymmena

för bredvid liggande material- och väntrum.

I källarvåningen syntes ett rum jämte mörkrum böra inrättas för fotografering.

Till äventyrs borde åtminstone en del av det till denna våning förlagda

verkstadsutrymmet användas för utökning av utrymmet för laboratorier.

Klinikens driftsorganisation, intagning och utskrivning av sjuka m. lii.

torde, såsom också av kommittén föreslagits, böra ordnas i nära anslutning

till de för den nuvarande psykiatriska kliniken utfärdade bestämmelserna.

Att professorn i psykiatri borde förestå kliniken utan kombination med annan

överläkarbefättling, anser styrelsen självfallet. De beräknade kostnaderna,

som dock icke av styrelsen gjorts till föremål för en närmare granskning,

syntes styrelsen i avseende å slutbeloppen rimliga.

Byggnadsstyrelsen yttrar i huvudsak, att den i stort sett icke hade något

att erinra mot förslagets planläggning. Med hänsyn till att förslaget, sådant

detta förelåge, måste betraktas som en utredningsskiss, förutsatte styrelsen

emellertid, att detsamma bleve föremål för ytterligare bearbetning beträffande

såväl planer som fasader. Mot den beräknade kostnaden för byggnadens

uppförande hade styrelsen slutligen intet att erinra.

Universitetskanslern åberopar såsom eget utlåtande i ärendet vad karolinska

institutets lärarkollegium i avgivet yttrande anfört. I sistnämnda

yttrande uttalas beträffande detaljer i byggnadsförslaget vissa önskemål av

huvudsakligen följande innehåll.

Möjlighet till utvidgning av laboratorierna på bekostnad av verkstäderna

samt anordnande av ett extra badrum i källaren för patienter. Föreläsningssalens

utökning, eventuellt genom hopslagning med materialrummet, samt

slutligen strängare separering av privatavdelningens manliga och kvinnliga

patienter jämte inrättande i nämnda avdelning av ytterligare ett badrum,

vilket syntes kunna ske genom slopandet av ett vaktrum.

Med anledning av vad i berörda yttranden anförts anmodade Kungl. Majit

kommittén att inkomma med utlåtande i ärendet.

I skrivelse den 29 oktober 1935 anmälde byggnadskommittén, att kommittén

låtit sitt år 1932 uppgjorda förslag, i det följande betecknat 1932 års förslag,

underkastas omarbetning av arkitekten Westman. ATid omarbetningen, upplyste

kommittén, hade de erinringar beaktats, som i de avgivna utlåtandena

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

anförts emot 1932 års förslag, varjämte vissa ytterligare förändringar vidtagits,

de senare delvis på initiativ av professorn Wigert. Det sålunda omarbetade

förslaget, i det följande benämnt 1935 års förslag, hade granskats

och godkänts av kommittén.

Med avseende å utformningen av 1 9 3 5 års förslag har kommittén

hänvisat till en av arkitekten Westman utarbetad redogörelse för detsamma,

innefattande jämväl en översikt över kostnaderna för klinikens uppförande

och en jämförelse med motsvarande kostnader i 1932 års förslag. Av

denna redogörelse torde jag här böra återgiva följande.

De förändringar, som vidtagits i 1932 års förslag, innefatta dels en mindre

förskjutning av byggnaden i förhållande till den tidigare förläggningen, dels

ändrat läge av tillfartsvägen, dels ock ett beaktande av de erinringar och förslag,

som framförts i myndigheternas utlåtanden eller därefter framkommit.

Förskjutningen av byggnaden och ändringen av tillfartsvägen. Förskjutningen

av byggnaden, i samband varmed brytningen av byggnadskroppen

ändrats, har vidtagits för att utan allt för stor sprängning erhålla större utrymme

för i källaren behövliga lokaler.

Huvudvägen till byggnaden har tagits, ej såsom i 1932 års förslag från norra

sidan, utan från den södra. I sistnämnda förslag med dess vändplan för bilar

vid norra ingången, som utgjorde huvudingång till byggnaden, gjordes nämligen

allt för stort intrång på det norr örn byggnadsplatsen belägna vackra

skogsområdet. Huvudingångens läge i källarvåningen blev ej heller tillräckligt

centralt i byggnadskroppen. Med huvudtillfartsvägen från söder, mynnande

mot en huvudingång på södra fasadens mittparti, kommer denna ''ingång

i naturligare och bättre kontakt med byggnaden i dess helhet, i första

hand med bottenvåningen och med de där belägna mottagningslokalerna för

patienter. Därjämte erhålla patientbesökande större lätthet att söka sig till

respektive avdelningar. En tillfartsväg måste dock bibehållas på norra sidan

för åtkomst till byggnaden i händelse av eldfara men även för att bereda

matbilarna från köket tillträde till en mittingång till källaren från norr.

Genom uppgörelse med direktionen för Eugeniahemmet, vars område

gränsar mot området söder om klinikbyggnaden, har gränslinjen mot söder

något inflyttats på hemmets tomt, varigenom ett markområde om 250 m2 tillförts

sjukhusområdet mot ersättning av annan mark. Till följd av denna uppgörelse

har utrymme erhållits för lämplig förläggning av huvuduppfartsvägen

till kliniken från söder. Enligt uppgörelsen har kommittén förbundit sig att

genom plantering avskärma klinikområdet vid den nya gränsen mot Eugeniahemmets

tomt.

Undersökning, i vilken utsträckning vid remissbehandlingen av 1932 års

förslag framkomna erinringar och förslag borde och kunde tillfredsställas,

har skett i samråd med professorn Wigert, som ansett, att genomförandet av

de begärda ändringarna vore till fördel för planernas ändamålsenlighet. Dock

har Wigert ansett, att någon fotografiatelier jämte mörkrum ej behövde inläggas

i byggnaden. Så har ej heller skett, då den fotograferingsanläggning,

som kommer att finnas i huvudkomplexet, även kan tjänstgöra för psykiatriska

kliniken. I övrigt hava ändringsförslagen realiserats. I vissa fall hava dock

ändringarna ej kunnat utföras på föreslaget sätt utan andra åtgärder för

deras genomförande tillgripits, allt på sätt i det följande närmare angives.

Härutöver hava vissa av Wigert föreslagna förändringar i planerna vidtagits.

Vidtagna ändringar av byggnaden. Privatavdelningen har uppdelats i tvenne

avdelningar, varvid varje avdelning erhållit sitt bad och sitt dagrum samt det

gemensamma serveringsrummet placerats mellan avdelningarna. Vaktrummet

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Ilar bibehållits för att bereda sköterskan något utrymme att uppehålla sig i

under dagen, då serveringsrummet är mycket litet och hennes bostadsrum är

beläget i en annan våning.

Medicinalstyrelsens krav på ytterligare möjligheter för de sjukas vistelse

i det fria har beaktats och för varje avdelning finnas sådana möjligheter, erhållna

i enlighet med styrelsens förslag. Den lilla gård, som patienterna på

avdelningen för oroliga kvinnor erhållit, ligger icke liksom den för de oroliga

männen i samma plan som avdelningen utan 1 tr. ned, d. v. s. i källarplanet.

Undersöknings- på samma gång besöksrum hava införts på varje avdelning,

dock med bibehållande av de förut befintliga tvenne större undersök

ningsrummen. De på avdelningarna inlagda undersökningsrummen äro visserligen

små, men dock fullt godtagbara. Med större dimensioner måste avdelningarna

och därmed byggnaden väsentligt förstoras. Rummen bomme emellertid

endast i vissa fall att tjänstgöra vid undersökningar. I allmänhet skola

de användas såsom besöksrum för patienternas anhöriga. De befintliga

större undersökningsrummen måste därför bibehållas och få vid behov tjänstgöra

för samtliga avdelningar.

Föreläsningssalen har utvidgats, till en del genom någon minskning av

vänt- och materialrum, till en del genom mittpartiets utökning med 1 meter

i längd och rummens mot söder i detta parti fördjupning med cirka 0.4o meter.

Att hopslå föreläsningssalen med materialrummet har ej ansetts vara lämpligt,

då materialrummet är behövligt. En utökning av mittpartiet har dessutom

varit nödvändig med hänsyn till de i överliggande våningar vidtagna

förändringarna.

Utökning av laboratorierna har skett, dock ej på bekostnad av verkstäderna.

De senare hava likväl minskats genom införandet dels av det begärda extra

badrummet för patienter, dels ock av ett behövligt ljusintag vid verkstäderna.

Laboratoriernas utökning har i stället åstadkommits genom utvidgning av

källaren. Genom denna utvidgning hava därjämte några förrådslokaler, såsom

rum för patienternas kläder, erhållits. Ävenså hava av professor V igert

framställda önskemål om erhållandet i källaren av ett likrum samt ett omklädningsrum

för manlig och ett för kvinnlig sjukvårdspersonal kunnat tillgodoses.

Då den manliga personalen bor utanför klinikområdet, har ett

badrum för denna tillagts. De tvenne övriga äro avsedda, det ena för läkare

och det andra för patienter.

Vid inläggandet i källaren av här ovan omnämnda olika lokaler har sprängning

sökt undvikas i största möjliga utsträckning. För den skull hava en del

lokaler tagits på ett något högre plan än övriga.

Vid införandet av undersöknings- och besöksrum på varje avdelning hava

en del ändringar i bottenvåningens plandisposition måst vidtagas. I våningarna

1 och 2 tr. upp hava rummen erhållits genom avskiljandet av tamburerna

med glasvägg. I bottenvåningen har det skett genom sköterskerummens på

avdelningarna för oroliga patienter uppfattning till våningen 2 tr. upp. Vidare

hava skrivrummen för patienter inskränkts från två till ett, varjämte jourhavande

läkarens rum nedflyttats till bottenvåningen m. m.

Vid ändringen av bottenvåningens vårdavdelningar hava ökade utrymmen

på avdelningarna vunnits genom att i stället för sköterskerummen inlägga

små undersöknings- och besöksrum, som taga mindre utrymme. På avdelningen

för oroliga män har ytterligare ett enkelrum därigenom kunnat inläggas.

Avdelningen innehåller sålunda lika många sjukplatser, 16, som avdelningarna

för halvoroliga och lugna patienter. I 1932 års förslag innehöll avdelningen

endast 15 platser. Motsvarande avdelning för kvinnor, förut likaledes

mod 15 sjukplatser, har nu erhållit 17 platser, ökningen med on plats

utöver antalet på avdelningen för män har kunnat ske därigenom, att på

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

kvinnliga avdelningen platsen för vistande i det fria är belägen i källarvåningens

plan, varigenom ytterligare utrymme erhållits.

Sjukhuset har sålunda i 1935 års förslag plats för 105 sjuka mot 102 i 1932

års förslag.

Anordnandet av plats i det fria för patienter för varje avdelning har skett

så, att mindre gårdar för de oroliga patienterna beretts i bottenvåningen utanför

byggnaden. Plats för de halvoroliga patienterna i våningen en trappa upp

har erhållits över utbyggena i bottenvåningen, där isoleringsavdelningar ära

belägna. De lugna patienterna i våningen två trappor upp erhålla som plats

takterrassen över mittpartiet fyra trappor upp. Denna takterrass fanns även

i föregående förslag. För de privata patienterna hava mindre loggior inlagts

i takvåningen tre trappor upp intill avdelningarna.

Genom utnyttjandet av utrymmet över utbyggena i bottenvåningen till

plats i det fria för de halvoroliga patienterna hava rummen för patienter med

malariabehandling måst uppflyttas till våningen två trappor upp i avdelningen

för lugna patienter. I stället för tvenne enkelrum för dylika patienter

härpå framställning av Wigert ett runi för två patienter inlagts”.

Övriga ändringar — såsom omläggning i bottenvåningens mittparti av

läkarmottagningarna, överläkarmottagningens uppdelning i tvenne rum, införandet

av ett för läkarna gemensamt rum för maskinskrivning och ett

väntrum för kuratorn m. fl. smärre ändringar — torde icke tarva vidare

motivering.

Huvudtrappans utformning har ändrats och trapphuset utökats för att

bereda bättre plats för hissen. Även sidotrapporna hava något ändrats. De

hava genom en mindre utökning gjorts bekvämare med tanke på deras begagnande

av patienter.

Genom ovan omnämnda utökning av byggnaden — dess mittparti och

trapphusen —• samt genom källarvåningens större utnyttjande, har byggnadens

kub ökats från 15,000 m3 i 1932 års förslag till 17,000 m3.

Rörande de av 1935 års förslag föranledda nya kostnadsberäkningarna

innehåller redogörelsen huvudsakligen följande.

En detaljerad beräkning av byggnadskostnaderna har uppgjorts av ingenjören

B. Bengtson. Beräkningen slutar å 609,000 kronor mot 571,000 kronor

i 1932 års förslag, ökningen beror på den större kuben och de tillkomna

anordningarna för de sjukas vistelse i det fria. Priset per kbm. för byggnadsarbetena

utgjorde i 1932 års förslag 38 kronor och utgör i 1935 års förslag

36 kronor.

Kostnadsberäkningen för värmeanläggningen inom byggnaden är uppgjord

ay ingenjören E. O. Jonsson och uppgår till 58,000 kronor. Jämväl beräkningen

av kostnaden för sanitetsanläggningen är gjord av Jonsson. Denna

slutar å 67,000 kronor. Motsvarande siffror i 1932 års förslag voro 41,000

och 56,000 kronor. Den ökade kostnaden betingas huvudsakligen av ökad

byggnadskub och något vidlyftigare ventilationsanläggning. Kostnaden för

■invändig elektrisk installation med hiss-anläggning uppgår enligt elektriska

prövningsanstaltens utredning till 62,000 kronor. ''Motsvarande siffra i 1932

års förslag utgjorde 59,000 kronor, ökningen beror på att summan för oförutsett

något ökats samt att hissens last beräknats något högre. Kostnaderna

för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden hava beräknats för gas-,

vatten- och avloppsledningar av ingenjören Th. Ingwall, för rörkulvert, vägar,

rörgravar och planeringar av ingenjören G. Nordström och för planteringar

av trädgårdsarkitekten G. Schuwert. Kostnaderna för värme och varmvattenledningar

hava ej omräknats, då föregående summa har ansetts böra kvarstå.

Vidare har en av elektriska prövningsanstalten gjord beräkning av kostnaden

för elektriska ledningar givit samma resultat som i 1932 års förslag. Kost
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

nadsberäkningarna uppgå för gas-, vatten- och avloppsledningar till 9,500

kronor, för rörkulvert till 2,500 kronor, för vägar m. m. till 54,500 kronor och

för planteringar till 8,000 kronor.

Motsvarande summor i 1932 års förslag voro 8,500, 10,000 och 38,000

kronor. För planteringar var 1932 ej upptagen någon kostnad. De ändrade

summorna förorsakas beträffande gas, vatten och avlopp av att 1932 för låga

kostnader beräknats, beträffande kulvert av att denna i 1935 års förslag är

något kortare och avsetts att utföras i mindre dimensioner och beträffande

vägar m. m. av att i 1932 års förslag kostnad för rörgravar ej upptagits samt

av att den södra uppfartsvägen beräknas draga något högre kostnad än den

norra i 1932 års förslag. Att en summa för planteringar tillkommit i 1935 års

förslag beror på dels den avskärmning genom planteringar, som enligt förenämnda

uppgörelse med Eugeniahemmets direktion skall anläggas mot

hemmet, dels ock att vissa inplanteringar i slänterna åt norr planerats för att

komplettera trädbeståndet på den norra sidan.

De sammanlagda kostnaderna för kliniken enligt 1935 års

förslag hava — på sätt av den åberopade redogörelsen framgår — av kom
-

mittén beräknats till följande belopp.

Kostnad för byggnaden. Kronor Kronor

Byggnadsarbeten ............................................................ 609,000

Värmeledning och ventilation .......................................... 58,000

Sanitetsteknisk anläggning ............................................. 67,000

Elektrisk installation med hiss .......................................... 62,000

Administration, arvoden och oförutsett ........................... 72,000 gftg qqo

Kostnad för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.

Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................... 9,500

Värme- och varmvattenledningar ....................................... 5,500

Elektriska ledningar ......................................................... 2,000

Rörkulvert från Konung Gustaf V:s jubileumsklinik ............ 2,500

Vägar, rörgravar och planeringar ....................................... 54,500

Planteringar ............................................................. 8,000 §2,000

Summa kronor 950,000

För psykiatriska klinikens uppförande skulle alltså enligt denna beräkning

erfordras ett belopp av 950,000 kronor.

Vid bedömandet av kostnaden per vårdplats måste emellertid, framhåller

kommittén, tagas i beaktande, att i klinikens totalkostnad jämväl ingår klinikens

andel i kostnaderna för ångpannehus och bostadshus, vilka byggnader

vore gemensamma för hela sjukhuset. Liksom i 1932 års förslag kunde dessa

kostnader uppskattas till 34,000 respektive 80,000 kronor. Då den totala kostnaden

för kliniken sålunda uppginge till 1,064,000 kronor, och antalet vårdplatser

enligt 1935 års förslag utgjorde 105, bleve kostnaden per vårdplats

enligt detta förslag cirka 10,100 kronor mot cirka 9,400 kronor enligt 1932 års

förslag.

Kommittén hemställde i sin skrivelse den 29 oktober 1935 under åberopande

av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta uppförandet

av en psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse

med 1935 års förslag för en beräknad kostnad av högst 950,000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majus proposition nr 124.

kronor, dels och för budgetåret 1936/1937 för byggnadsarbetets påbörjande

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I utlåtande den 29 november 1935 över kommitténs framställning har densamma

tillstyrkts av universitetskanslern, efter hörande av lärarkollegiet vid

karolinska institutet.

Kommitténs förslag förelädes icke 1936 års riksdag. Med hänsyn därtill har

kommittén i skrivelse den 17 november 1936 hemställt, att ärendet måtte föreläggas

1937 års riksdag. Samtidigt har kommittén framhållit, att kommittén

vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 utgått ifrån att

totalkostnaden för kliniken skulle fördelas å tre budgetår och byggnaden således

färdigställas under budgetåret 1938/1939. Därest denna byggnadstid

skulle kunna hållas, funne kommittén det erforderligt, att ett något högre

belopp anvisades för budgetåret 1937/1938 än kommittén kalkylerat med för

innevarande budgetår. Kommitténs skrivelse utmynnar i en hemställan, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för psykiatriska klinikens påbörjande

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedermera har den 9 februari 1937 från kommittén överlämnats ny kostnadsberäkning

för psykiatriska kliniken vid sjukhuset, vid vilken beräkning

hänsyn tagits till den prisstegring, som efter tillkomsten av 1935 års

kostnadsberäkning inträtt. I denna beräkning hava därjämte upptagits kostnader

för inrättandet av en psykiatrisk poliklinik i huvudkomplexet till ett

belopp av 50,000 kronor.

Enligt ifrågavarande kostnadsberäkning skulle kostnaderna för klinikens

uppförande — på grundval av de vid ingången av innevarande år gällande priserna

— uppgå till de belopp, som följande uppställning utvisar. För jämförelse

har jag i denna uppställning jämväl medtagit den första kostnadsberäkningen

enligt 1935 års förslag.

Kostnaderna

Arbetenas art

enligt kommitténs enligt kommitténs

framställning den skrivelse den

29 oktober 1935 9 februari 1937

Byggnad för psykiatrisk klinik.

Kronor

Kronor

Byggnadsarbeten .......................................

609,000

645,000

Värmeledning och ventilation .....................

58,000

67,000

Sanitetsteknisk anläggning ........................

67,000

77,000

Elektrisk installation med hiss.....................

62,000

70,700

Administration, arvoden och oförutsett ......

Ledningar och andra arbeten utanför bygg- naden.

72,000

78,300

Gas-, vatten- och avloppsledningar ...............

9,500

9,500

Värme- och varmvattenledningar ..................

5,500

5,500

Elektriska ledningar .................................

2,000

2,300

Börkulvert ................................................

2,500

5,500

Vägar, rörgravar och planeringar..................

54,500

60,000

Planteringar ......................................

8,000

8,000

Administration, arvoden och oförutsett .........

—

4,200

Summa kronor 950,000

1,033,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

59

över kommitténs år 1937 upprättade kostnadsberäkning, jämförd med den

i oktober 1935 upprättade, har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande, vari följande

anföres.

Genomförandet av det år 1935 upprättade skissförslaget till en nybyggnad

för psykiatriska kliniken beräknades år 1935 draga en sammanlagd kostnad av

950,000 kronor. Enligt den nu föreliggande, år 1937 upprättade kostnadsberäkningen,

hade kostnaderna för genomförandet av förslaget upptagits till sammanlagt

1,033,000 kronor, vilket belopp) med hänsyn till numera inträdda prisstegringar

på byggnadsmarknaden syntes vara skäligt i förhållande till den år

1935 beräknade kostnadssumman. leke heller de till 50,000 kronor beräknade

kostnaderna för iordningställande av lokaler för en psykiatrisk poliklinik inom

karolinska sjukhusets huvudbyggnad föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens

sida.

Jag förordar, att anslag för påbörjande av den till det karolinska sjukhuset

knutna psykiatriska kliniken äskas för budgetåret 1937/1938. Så mycket större

anledning föreligger att omedelbart igångsätta byggnadsföretaget i fråga, som

man snarast möjligt bör ekonomiskt tillgodogöra sig det område, varå

psykiatriska sjukhuset — vilket kliniken är avsedd att delvis ersätta — är

uppfört. Därvid erhållna medel torde tills vidare böra redovisas å statens

allmänna fastighetsfond.

Vad angår den föreliggande byggnadsplanen, finner jag densamma ägnad

att väl tillgodose de uppgifter, som sjukhuset har att fylla. Efter den omarbetning

av det ursprungliga förslaget, som verkställts och vid vilken alla

väsentliga anmärkningar från myndigheternas sida beaktats, har jag ingen erinran

att framställa mot byggnadens allmänna planläggning. Kostnaderna för

det omarbetade förslaget hava emellertid måst beräknas något högre än för

det tidigare föreliggande. De ursprungliga kalkylerna slutade, såsom jag i det

föregående framhållit, på 844,000 kronor för den nu ifrågavarande byggnaden,

vartill kom ett beräknat belopp av 114,000 kronor för andel i vissa för sjukhusanläggningen

gemensamma lokaler. Det reviderade förslagets kostnader

uppskattades tidigare till 950,000 kronor. På grund av den senaste tidens

prisstegringar på byggnadsmarknaden hava beräkningarna måst ytterligare

höjas, och kostnaderna angivas numera hava ökats med 83,000 kronor. Det

för klinikens uppförande erforderliga beloppet skulle alltså stiga till 1,033,000

kronor. Beräkningarna hava godtagits av byggnadsstyrelsen och föranleda

icke erinran från min sida. Utöver nämnda belopp har byggnadskommittén

räknat med särskilda kostnader för polikliniklokaler, vilken fråga emellertid

icke tidigare varit föremål för övervägande. Ett slutligt ståndpunktstagande

från min sida till förslaget i denna del torde nu icke vara erforderligt.

I avseende å den nya psykiatriska klinikens ställning inom sjukhusorganisationen

inträder ingen förändring vid överflyttningen från Konradsberg till

Norrbacka. Den bör sålunda infogas i den statliga sinnessjukvården, på

sätt fallet hittills varit med motsvarande avdelning av psykiatriska sjukhuset.

Jämväl i vad angår personalorganisationen och de administrativt-ekonomiska

förhållandena i övrigt förutsätter jag, att, bortsett från att överläkaren

bör uppföras å karolinska institutets stat, nuvarande ordning alltjämt

äger bestånd.

Dopartements
chefon.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Då psykiatriska sjukhuset vid klinikens ibruktagande avses nedlagt, måste

frågan om sättet för det minskade vårdplatsantalets ersättande framdeles tagas

under omprövning.

Beträffande slutligen anslagsbehovet för nästa budgetår synes mig, med

hänsyn till angelägenheten av att kliniken snarast fullbordas, ett belopp av

500,000 kronor böra beräknas.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle för nästa budgetår

medel behöva anvisas till arbeten, avseende följande sjukhus med här angivna

belopp:

Kronor

Ulleråkers sjukhus............................................................................... 524,000

Hestads sjukhus, köks- och tvättbyggnaden....................................... 185,600

» » , utvidgning av vattenverket .................................... 55,000

Mariebergs sjukhus............................................................................... 344,000

S:t Sigfrids sjukhus ............................................................................. 177,000

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala .................. 400,000

Frösö sjukhus............................................................ 172,000

S:ta Gertruds sjukhus ...................................................................... 400,000

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall............................................................ 100,000

Psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset ............ 500,000

Summa kronor 2,857,600

Nämnda belopp av 2,857,600 kronor torde få utgå från ett under utgifter

för kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond, anvisat reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, vilket anslag,

såsom förutsattes i statsverkspropositionen, bör helt utgå av lånemedel.

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den

angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller

eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en

ökning av beräknad medelsdisposition för ett visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande minskning vidtages i de anvisade medlen för ett annat

ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta, att vid Frösö sjukhus skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras örn- och

^byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 472,000

kronor;

II. besluta, att vid S:ta Gertruds sjukhus skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj-.ts proposition nr 124.

vissa byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 818,000

kronor;

lil. besluta, att i Sundsvall skall å av mig förordat område

uppföras ett nytt sinnessjukhus, beräknat att omfatta omkring

900 vårdplatser, under förutsättning dock att avtal i enlighet

med av mig förordade grunder träffas dels med Västernorrlands

läns landsting rörande övertagande av Gådeå sjukhus, dels ock

med Sundsvalls stad rörande tillhandahållande av byggnadsområde

m. m. för det nya sjukhuset samt rörande leverans av

vatten, gas och elektricitet för detsamma; ävensom

bemyndiga Kungl. Maj:t att för en kostnad av högst 100,000

kronor låta utföra arbetsritningar och kostnadsberäkningar avseende

sagda sjukhus;

IV. besluta, att i anslutning till karolinska sjukhuset skall,

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag,

upprättas en psykiatrisk klinik;

besluta, att klinikens anslutning till karolinska sjukhuset

och dess upprätthållande såsom avdelning av detsamma skall

ordnas enligt av mig förordade grunder; ävensom

besluta, att byggnader för kliniken skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras för

en beräknad kostnad av högst 1,033,000 kronor; samt

V. bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens

allmänna fastighetsfond» till Vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 2,857,600 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. s. 1 i texten
  2. SU 1937:184 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten