Sök i Ratio Lex

Angående vissa arbeten till fördjupning av Trollhätte kanal

1937-02-19 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:133, Angående vissa arbeten till fördjupning av Trollhätte kanal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133.

1

Nr 133.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

arbeten till fördjupning av Trollhätte kanal; given

Stockholms slott den 19 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

För vartdera av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 har riksdagen anvisat

ett reservationsanslag av 500,000 kronor till rensningsarbeten i Göta älv för

huvudreglering av Vänern. I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning,

bil. 5, punkt 38) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för nästa

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 133. 437 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majits proposition nr 133.

budgetår till enahanda ändamål anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor. Enär arbetena i fråga beräknats draga en kostnad av 2,400,000 kronor,

skulle alltså vid bifall till Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag återstå att anvisa

ett belopp av 400,000 kronor, vilket belopp förutsatts skola upptagas å riksstaten

för budgetåret 1938/1939.

I skrivelse den 11 januari 1937 har vattenfallsstyrelsen anhållit om medgivande

att använda ett belopp av 300,000 kronor ur Trollhätte kanalverks

förnyelsefond för ökande av farledsdjupet i kanalen i samband med utförandet

av nyssnämnda rensningsarbeten. Styrelsen har därvid till en början anfört:

De arbeten, som skola utföras i Göta älv i samband med Vänerns reglering

och vilka beräknas kosta sammanlagt 2.4 miljoner kronor, avse till stor

del rensningsarbeten för att ej försämra förhållandena för sjöfarten på älven.

Det har ifrågasatts att göra dessa arbeten något vidlyftigare och därigenom

möjliggöra något ökat djupgående på de fartyg, som passera Trollhätte kanal.

Vattenfallsstyrelsen vill härmed framlägga resultatet av de överväganden,

som gjorts i denna fråga, och framlägga det förslag, som styrelsen med anledning

härav anser böra genomföras.

Styrelsen vill därvid först erinra, att de nya slussarna i Trollhätte kanal

byggdes för fartyg med 5 meters djupgående, enär man förutsåg, att anspråk

på kanalens befarande med större fartyg så småningom skulle framträda. Men

farleden i övrigt inrättades för fartyg med 4 meters djupgående, dock att, där

fördjupningsarbeten utfördes inom fångdammar, nedschaktning skedde till

för 5 meters farled erforderligt djup.

På grund av den höjning av lågvattenytan ovanför dammen vid Trollhättan,

som blivit genomförd, sedan kanalens ombyggnad blev färdig, och enär

farledsdjupet på sträckan Lilla Edet—Trollhättan från början utförts på

sådant sätt, att det i allmänhet medgiver framförandet av fartyg med

4.4 meters djupgående, så har man i regel kunnat tillåta passage av 4.4 meters

djupgående fartyg, så snart dessa kunnat passera Göteborg och farledssträckan

upp till Ström (Lilla Edet), vilket för närvarande i allmänhet kan påräknas,

när havets vattenstånd ej understiger medelvattenytan ± 0. För passage i

Vänern av så djupgående fartyg har samtidigt erfordrats ett vattenstånd, ej

understigande + 43.6 8 meter över havet.

För Vänerns reglering komma att gälla bestämmelser, som tillgodose sjöfartens

krav att lågvattenstånden i Vänern ej bli försämrade. I verkligheten

torde förhållandena bli sådana, att iågvattenstånden bli mera sällsynta efter

regleringen än tidigare, så att vattendjupet i Vänern med undantag för vissa

i allmänhet kortvariga torrperioder blir tillräckligt för fartyg med ända till

4.6 meters djupgående. Tack vare att lågvattenstånd vidare sällan hålles på

sträckan Trollhättan—Brinkebergskulle blir vattendjupet även här i allmänhet

tillräckligt för fartyg med ända till 4.6 meters djupgående. Dessa förhållanden

tala sålunda även för fördjupande av övriga delen av farleden,

d. v. s. sträckan nedströms örn Trollhättan, så att fartyg med större djupgående

än för närvarande kunna trafikera densamma.

Med det för rensningarna i Göta älv för huvudreglering av Vänern angivna

beloppet, 2.4 miljoner kronor, fortsätter styrelsen, skulle arbeten utföras på

sådant sätt, att förhållandena för kanaltrafiken ej försämrades och att alltså

fartyg med intill 4.4 meters djupgående kunde passera farleden lika ofta som

nu. Det hade nu i första hand visat sig lämpligt att i sammanhang med dessa

rensningsarbeten till fromma för farledsintresset utföra fördjupning, så att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133. 3

fartyg med 4.4 meters djupgående praktiskt taget ständigt — nämligen när

vattenstånden ej understege normalt lågvatten (vid Göteborg —0.4 5 meter

över havet) — kunde framgå på sträckan Trollhättan—Göteborg. Dessa fördjupningsarbeten,

vilka icke kunde åläggas regleringsföretaget, uppskattades

kosta 100.000 kronor och bestode i ökad bergsprängning och muddring. De

alternativ, som därjämte ansetts kunna ifrågakomma, avsåge ytterligare fördjupning

på samma sträcka för att möjliggöra trafik praktiskt taget ständigt

med fartyg med 4.5 respektive 4.6 meters djupgående. Totalkostnaden vore

därvid, inberäknat de 2.4 miljoner kronor, som Vänerns reglering skulle

bekosta, beräknad till 2.7 respektive 2.9 miljoner kronor på sätt följande

tablå, vilken tillika angåve den numera beräknade fördelningen å olika

arbeten av nämnda belopp å 2.4 miljoner kronor, närmare utvisade:

Tablå över beräknade kostnader för upprensningar i Göta älv i samband med Vänerns

reglering under olika alternativa förutsättningar.

Arbetsplats

Arbetets natur

Seglations- djup lika

ofta som

före

Vänerns

reglering

Seglationsdjup nedom Troll- hättan vid normalt ^vatten- stånd (—0.45 m. ö. h. vid

Göteborg)

4.4 ra.

Kr.

4.4 lil.

Kr.

4.5 m.

Kr.

4.6 m.

Kr.

Stallbacka........

Muddring av grus och sten. . . .

55,000

55,000

55,000

55,000

Flottbergs-

Undervattenssprängning ......

355,000

355,000

355,000

355,000

strömmen

7,000

15,000

Nedom slusstrap-

Undervattenssprängning ......

—

—

pan vid Holmen

Akerström........

Muddring av sten och pinnmo,

145,000

145,000

145,000

145,000

Vid Intagan, norra

undervattenssprängning och

ändrad fyrbelysning

Muddring av lera och pinnmo

5,000

40,000

76,000

och Vesten

Ovanför Ströms

samt flyttning av fyr

Muddring av lera samt under-

202,000

204,000

212,000

220,000

sluss

Frästs tenarna ....

vattenssprängning

Muddring av grus och sten....

140,000

140,000

140,000

140,000

Haneström ......

Bergsprängning och schaktning

930,000

940,000

960,000

980,000

Grunden G, H, A,

inom fångdamm, undervattens- sprängning och muddring,

jämte erforderlig marklösen

och strandskoning

Undervattenssprängning ......

437,000

501,000

599,000

684,000

B, C, II, F samt

grund vid Gläfsnäs

j Sträckan nedom

Muddring av pinnmo oell lera

136,000

155,000

187,000

230,000

Sundören t. o. m.

Tjurholmen, norra

Summa kronor

2.400.000

2,500,000

2,700,000

2,900,000

Vattenfallsstyrelsen anför vidare om de sålunda angivna alternativen:

Bemärkas bör att kostnaderna för dessa fördjupningsarbeten skulle bliva

högst avsevärt stegrade, örn desamma skulle utföras framdeles utan samband

med de rensningar, som nu skola verkställas för genomförandet av Vänerns

reglering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 133.

De ytterligare anslag, som ur farledsintressets synpunkt skulle vara erforderliga,

uppgå sålunda till:

Det torde under alla förhållanden vara riktigt att nedlägga 100,000 kronor

i förbättringsarbeten, som erfordras för 4.4 meters djupgående, genom den

avsevärt ökade möjligheten för fartyg med detta djupgående att kunna passera

farleden. Beloppet 100,000 kronor har styrelsen tänkt sig tagas ur förnyelsefonden.

Styrelsen erinrar örn, att styrelsen i den framlagda driftkostnadsstaten

för år 1937 föreslagit ökad avsättning dels för förkortad livslängd å

vissa objekt, dels för muddrings-, schaktnings- och bergssprängningsarbeten,

vilkas kostnader ej tidigare ansetts kräva avsättning till förnyelsefond.

Att få fram en matematiskt bindande kalkyl över, vad en fördjupning till

4.5 respektive 4.6 meters djupgående är värd, är hart när omöjligt.

I första hand blir resultatet, att befraktningen överflyttas från mindre

båtar till större, som kunna frakta varorna för lägre kostnader. Det blir sålunda

minskade kostnader för befraktare på kanalen. Härigenom kan även

förväntas, att tontalet kanalledes fraktat gods kommer att ökas och att därigenom

i sin tur kanalens inkomster på grund av kanalavgifter komma att

stiga. Man rör sig emellertid med alltför många antaganden för att kunna

göra en beviskraftig kalkyl vare sig över ökningen i godstrafiken eller i kanal
-

ningen i konkurrenskraft för fartygstransporten vid övergång till ett

större fartygsdjup belyses dock rätt väl därav, att lastförmågan hos de större

fartyg, som för närvarande trafikera kanalen stiger, örn man tager ett av

normal typ med cirka 5 procent vid ökning av fartygsdjupet från 4.4 till

4.5 meter och ytterligare med 5 procent vid ökning av fartygsdjupet från

4.5 till 4.6 meter, utan att driftkostnaderna därigenom nämnvärt stiga.

I den mån det ökade farledsdjupet kommer att medföra användning av

fartyg med ökade bredd- och längdmått, kommer lastförmågan att procentuellt

öka ännu mer.

Visst är, att redan en ökning till 4.5 meters fartygsdjup sålunda ger ett

väsentligt bättre ekonomiskt utnyttjande av fartygen och därför är av redare

och befraktare efterlängtad. Helt visst är den också nationalekonomiskt

räntabel. Det belopp av tillsammans 300,000 kronor, som blir erforderligt,

torde också kunna anskaffas på det sätt, som i det följande föreslås. En ytterligare

ökning till 4.6 meters fartygsdjup skulle otvivelaktigt vara till ännu

större gagn för kanalfarten, men det erforderliga kapitalet, 500,000 kronor, är

för stort, för att styrelsen skulle vilja föreslå dess anskaffning på i det följande

angivet sätt.

Styrelsen övergår därefter till frågan örn sättet för finansieringen av de

ifrågasatta arbetena och anför härom:

Det må till en början framhållas, att Trollhätte kanal under åtskilliga år

icke genom kanalinkomster kunnat förränta det investerade kapitalet. Under

de tre åren 1933—1935 har förräntningen utgjort respektive 1.24, 1.9 8 och

1.73 procent. Detta innebär ju icke, att kanalens på sin tid utförda ombyggnad

varit ekonomiskt oberättigad. Den utgjorde bland annat det oundgängliga

villkoret för utvecklingen av den storindustri, som betecknas av Skoghall,

Gruvön m. fl. större industricentra, och torde överhuvud hava i stor utsträckning

räddat råvarubearbetningen åt Värmland och angränsande landskap. Dess

betydelse vitsordas av den under de senare åren stigande kanaltrafiken. Den

å sträckan Ström—Vänersborg transporterade godsmängden utgjorde:

För 4.4 meters farledsdjup

» 4.5 »

» 4.6 » »

100.000 kronor

300.000

500.000

av ‘"er.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 133.

o

År 1932 ....................................... 1,411,789 ton

» 1933 ....................................... 1,599,664 »

» 1934 ....................................... 1,990,170 »

» 1935 ....................................... 2,030,153 »

Emellertid är det icke sannolikt, att under den konkurrens mellan olika

trafikmedel, som karakteriserar tiden, det inom de närmaste åren skall visa

sig möjligt att genom ökad trafikmängd och eventuell höjning av kanalavgifterna

så mycket öka kanalens inkomster, att full förräntning ernås på det

i kanalen nu investerade kapitalet.

På den grund anser sig vattenfallsstyrelsen ej böra föreslå användning av

lånemedel till de här omhandlade arbetena. Då konkurrensen örn anslag för

bidrag till handelshamnar och farleder är mycket stor, har vattenfallsstyrelsen

ej heller velat föreslå ett anlitande av detta anslag i förevarande fall, lika litet

som styrelsen velat framföra förslag om, att direkt anslag av skattemedel begäres

av riksdagen.

Den lösning, som förefaller styrelsen ligga närmast till hands, är, att anslag

lämnas ur Trollhätte kanalverks förnyelsefond, vilken vid 1936 års slut beräknas

uppgå till cirka 1,728,000 kronor.

Med hänsyn till fondens storlek och uppgifter anser sig styrelsen emellertid

ej kunna ifrågasätta större anslag ur densamma än 300,000 kronor för ändamålet,

och därmed är också gränsen för fartygsdjupet fixerad till 4.5 meter.

Då förnyelsefondens användning för ifrågavarande ändamål måhända ej

strängt överensstämmer med gällande bestämmelser, torde riksdagens tillstånd

böra inhämtas.

Med hänvisning till det anförda och med understrykande av att de föreslagna

arbetena nu kunna verkställas till relativt mycket låga kostnader,

medan liknande arbeten på platsen pågå, hemställer vattenfallsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte av riksdagen utverka medgivande att använda 300,000

kronor ur Trollhätte kanalverks förnyelsefond till utförande i samband med

arbetena i Göta älv för Vänerns reglering av de ökade rensningar på sträckan

nedströms örn Trollhättan, som erfordras för farledsdjupets ökande, så att

trafik med 4.5 meters djupgående fartyg kan äga rum på denna sträcka vid

normala lågvattenstånd.

I utlåtande den 29 januari 1937 har kommerskollegium till en början meddelat

följande uppgifter rörande trafiken å Trollhätte kanal:

Av vattenfallsstyrelsens berättelse örn statens vattenfallsverks förvaltning

under år 1935 framgå bland annat följande uppgifter rörande trafiken å »hela

farledssträckan Göteborg—Vänersborg». Ännu år 1917, det första hela året

efter kanalens ombyggnad, trafikerades farleden av fartyg med ett sammanlagt

tonnage av 1,249,000 ton (här liksom i det följande nettoton). Utvecklingen

under tiden därefter, frånsett vissa krisår, karakteriseras av en ganska

jämn stegring av trafiken fram till och med år 1930, då trafiken nådde sin hittills

största omfattning med 2,203,000 ton. Nedgången i trafiken under åren

1931—1933 förbyttes i en stark stegring under åren 1934 och 1935. Sistnämnda

år uppgick trafiken till 2,015,000 ton. Utrikestrafikens andel i trafiken utgjorde

år 1917 icke mera än 1a procent men har sedermera successivt ökats

för att år 1935 omfatta hela 26 procent. Sistnämnda procenttal utgör det

högsta hittills med en ökning av 2.5 från 1934 och 5 från 1933.

Jämsides med denna utveckling kan konstateras en ökning av trafiken med

relativt större fart.ygsenheter. Denna ökning belyses av följande siffror, av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 133.

seende trafiken å farledssträckan Ström (Lilla. Edet)—Vänersborg. År 1917

trafikerades denna sträcka av 12,496 fartyg om sammanlagt 959,000 ton.

2.7 procent av antalet utgjordes av fartyg med storlek överstigande 160 ton.

(Farleden tiar först efter ombyggnaden blivit tillgänglig för fartyg med större

tontal, genomsnittligt, än 160 ton.) Av tontalet kom 11.i procent å fartyg av

denna storleksklass. År 1935 hade hela antalet fartyg ökats till 14,923 och

tontalet vuxit till 1,566,000. På fartyg över 160 ton kommo 8.3 procent av

antalet men ej mindre än 40.4 procent, om man ser till tonnaget. Stegringen

från år 1934 motsvarade 0.5 procent respektive 2.4 procent och från år 1933

1.4 respektive 5 procent. Det är av intresse att konstatera, att sistnämnda

procenttal är lika stort som procenttalet för utlandstrafikens ökning under

samma år.

Den skeppade godsmängden å farledssträckan Ström—Göteborg uppgick år

1917 till 1,196,000 ton men år 1935 till ej mindre än 2,030,000 ton; en ökning

sålunda av omkring 59 procent. Av summan lastton motsvarade den »uppgående

godsmängden» år 1917 28. i procent och år 1935 50.8 procent.

Av de anförda uppgifterna framgår icke blott, att trafiken från tiden för

farledens ombyggnad högst avsevärt ökats utan jämväl, och vilket i förevarande

sammanhang är av särskild betydelse, att de större fartygens antal

i trafiken relativt kraftigast tillvuxit; enligt senaste redovisning motsvarar

den drygt 40 procent av hela trafiken efter fartygstonnaget räknat.

Kollegium har från vattenfallsstyrelsens kanal- och fastighetsbyrå fått

mottaga uppgift rörande trafiken år 1935 å nämnda farledssträcka med fartyg

av olika djupgående. Härav framgår, bland annat, att under år 1935 439 fartyg

med större djupgående (med full last) än 4.3 0 meter trafikerat sträckan. Härvid

har bortsetts från fartyg, som endast passerat delar av densamma. Av

nämnda antal kommo 262 fartyg i gruppen 4.31—4.40 meter, 49 fartyg i

gruppen 4.41—4.50 meter, 100 fartyg i gruppen 4.61—4.70 meter, 2 fartyg i

gruppen 4.91—5 meter och slutligen 26 fartyg i gruppen 5.3 1—5.4 0 meter.

Motsvarande statistik för år 1936 är ännu icke tillgänglig; dock hade enligt

uppgift kunnat konstateras, att fartyg örn mellan 4.40 och 4.50 meters djupgående

hade förekommit i större utsträckning 1936 än 1935.

Kommerskollegium anför härefter beträffande vattenfallsstyrelsens föreliggande

framställning:

Med hänsyn till vissa i framställningen lämnade upplysningar rörande

djupförhållandena i farleden kan det antagas, att även vissa av fartygen i

gruppen 4.31—4.4 0 meter icke alltid kunnat tillfullo utnyttja sin lastkapacitet.

Förutsättningarna för ett fullt rationellt och ekonomiskt utnyttjande av fartygen

har uppenbarligen varit än mindre i de övriga förutnämnda grupperna

och minst i gruppen 6.31—5.4 0 meter, som dock såsom nyss nämnts omfattat

ett så förhållandevis stort antal som 26 under ett år. Redan de nuvarande

faktiska förhållandena synas kollegium sålunda tala för att åtgärder vidtagas

för en farledsförbättring, i den måll en sådan kan åstadkommas för kostnader,

som stå någorlunda i proportion till nyttan av förbättringen. Den alltjämt

fortgående utvecklingen mot större fartygsenheter, betingad såväl av en ökad

godsmängd i och för sig som i synnerhet av den direkta utlandsskeppningens

hastigt tillväxande andel i trafiken, synes kollegium — om än den nationalekonomiska

nyttan av en fördjupning av farleden till 4.5 meter (»farledsdjup»)

på sätt vattenfallsstyrelsen föreslagit svårligen låter sig siffermässigt

uppskattas — väl motivera, att fördjupningen kommer till utförande, helst

som de därmed förbundna kostnaderna synas kunna hållas avsevärt nere,

därest såsom förslaget förutsätter arbetet kommer till utförande i samband

med de pågående egentliga regleringsarbetena beträffande sjön Vänern.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-ts proposition nr 133.

7

Styrelsen har alternativt upptagit till dryftande frågan om en fördjupning

av farleden med ytterligare O.i meter till 4.6 meter, varigenom överensstämmelse

skulle åvägabringas med vattendjupet i Vänern, såtillvida som detta

efter regleringen »med undantag för vissa i allmänhet kortvariga torrperioder

blir tillräckligt för fartyg med ända till 4.6 meters djupgående». De skäl, på

vilka styrelsen ansett sig icke nu kunna förorda ett förslag med sålunda angiven

innebörd, finner jämväl kollegium bärande. Upplysningsvis vill kollegium

meddela, att enligt vad kollegium under hand från styrelsen inhämtat,

den kostnadsökning, utöver beräknade 200,000 kronor för farledens fördjupning

från ett »farledsdjup» av 4.5 meter till ett motsvarande djup av 4.6 meter,

som skulle föranledas av arbetets utförande utan samband med nu pågående

regleringsarbeten, torde kunna begränsas till omkring 100,000 kronor, under

förutsättning att viss av styrelsen för sistnämnda arbeten disponerad attiralj

även fortsättningsvis står till styrelsens förfogande, så att fördjupningsarbetets

utlämnande på entreprenad icke behöver förekomma.

Under åberopande av det anförda tillstyrker kommerskollegium vattenfallsstyrelsens

förevarande framställning.

Riksräkenskapsverket har den 29 januari 1937 avgivit utlåtande i ärendet

med avseende å det av vattenfallsstyrelsen föreslagna sättet för finansieringen

av ifrågavarande kanalarbeten och därutinnan anfört:

Enligt vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning skulle medel behöva

anvisas för vissa muddringsarbeten i Göta älv. De ytterligare anslag, som ur

farledsintressets synpunkt skulle vara erforderliga, uppgå enligt styrelsens

beräkningar allt efter arbetets omfattning till 100,000 kronor för 4.4 meters

farledsdjup, till 300,000 kronor för 4.5 meters farledsdjup samt slutligen för

ett farledsdjup av 4.6 meter till 500,000 kronor. Enligt styrelsens förslag

skulle kostnaderna för arbetena bestridas av Trollhätte kanalverks förnyelsefond.

Med hänsyn till fondens storlek och uppgifter ansåge sig styrelsen emellertid

ej kunna ifrågasätta större anslag ur densamma än 300,000 kronor för

ändamålet.

Riksräkenskapsverket får med anledning härav erinra, att till kanalverkens

förnyelsefond hittills verkställts avsättningar för förnyelse av farleden i Göta

älv med allenast ett obetydligt belopp. Förnyelsefonden torde sålunda rätteligen

icke kunna disponeras för ändamålet.

Såsom av framställningen framgår är avsikten med ifrågavarande arbeten

att möjliggöra ett bättre utnyttjande av Trollhätte kanal. Kostnaderna för

arbetenas utförande måste alltså komma att innebära en kapitalinvestering.

För en dylik kapitalinvestering kunna medel erhållas antingen genom att anslag

för ändamålet anvisas under utgifter för kapitalökning eller genom att

till styrelsens förfogande stående likvida medel disponeras för arbetenas utförande.

Beträffande sistnämnda finansieringsmetod har riksräkenskapsverket i ett

utlåtande den 3 februari 1936 angående inköp av Näs kraftstation (återgivet

i proposition 1936: 117) anfört följande: »Vattenfallsstyrelsen har i fråga örn

den för inköpets finansiering erforderliga medelsanvisningen framhållit, att

medel för inköpet helt eller delvis kunna erhållas genom att viss del av vattenfallsstyrelsens

för kraftstationsrörelsen avsatta förnyelsefondsmedel placeras

i detta nyförvärv. Riksräkenskapsverket får i anledning härav erinra,

att en dylik placering av förnyelsefondsmedel allenast innebär, att de, likvida

medel, vilka uppkomma i samband med avsättning till förnyelsefond, placeras

i räntebärande anläggningar. Förnyelsefondens storlek rubbas icke genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 133.

ett dylikt förfaringssätt. Däremot kommer vatten fall sverkens utlåning till

riksgäldskontoret att minskas med motsvarande belopp. Riksräkenskapsverket,

som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag har att verkställa utredning rörande användningen

och placeringen av de affärsdrivande verkens förnyelsefonder och

därmed sammanhängande spörsmål, har för sin del icke funnit anledning till

erinran mot att det nu ifrågavarande inköpet finansieras med till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel.»

Med hänsyn till, slutar ämbetsverket, att kanalens inkomster för närvarande

icke medgåve full förräntning av det i denna nedlagda kapitalet borde, därest

anslag för nu ifrågavarande ändamål anvisades, detta utgå av skattemedel

och, därest verkets likvida medel disponerades, dessa avskrivas på kort tid

genom ökad avsättning till kanalverkens förnyelsefond.

Mod anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda yttrat har vattenfallsstyrelsen

i utlåtande den 6 februari 1937 anfört:

I sitt utlåtande har riksräkenskapsverket uttalat, att, därest förnyelsefondsmedel

tagas i anspråk, dessa böra ersättas på kort tid genom ökad avsättning

till kanalverkets förnyelsefond.

Ett dylikt förfarande är i full konsekvens med den finansieringsmetod, som

vattenfallsstyrelsen tidigare med Kungl. Maj:ts medgivande tillämpat beträffande

sådana kompletterings- och utvidgningsarbeten, vilka av särskilda skäl

ansetts böra bestridas med förnyelsefondsmedel. Vattenfallsstyrelsen är därför

i princip ense med riksräkenskapsverket örn detta förfarandes tillämpning

även i förevarande fall.

Den till muddrings-, schaktnings- och bergssprängningsarbeten hänförliga

ökning med 80,000 kronor av den årliga avsättningen till Trollhätte kanalverks

förnyelsefond, som på styrelsens förslag beslutats i samband med

Kungl. Maj :ts fastställande av statens vattenfallsverks driftkostnadsstat för

år 1937, har emellertid delvis varit avsedd att möjliggöra bekostandet med

förnyelsefondsmedel av sådana arbeten som de nu ifrågavarande. Genom

nämnda ökade avsättning skulle den till 300,000 kronor beräknade kostnaden

för dessa arbeten vara ersatt inom fyra år.

Av vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning och de utav kommerskollegium

beträffande trafiken å Trollhätte kanal lämnade uppgifterna synes

fiamgå att det nuvarande farledsdjupet i kanalen, vilket medgiver framförande

i allmänhet av fartyg med ett djupgående av 4.4 meter, icke kan anses tillfredsställande

med hänsyn till trafikens behov. Redan en mindre fördjupning

av farleden på de grundaste platserna skulle medföra väsentliga fördelar för

trafiken. Kungl. Majit har ock genom beslut den 30 december 1936 för ifrågavarande

ändamål ställt till vattenfallsstyrelsens förfogande ett belopp av

100,000 kronor ur Trollhätte kanalverks förnyelsefond. Med anlitande av

detta belopp skulle, såsom av den numera i styrelsens skrivelse den 11 januari

1937 meddelade utredningen framgår, kunna utföras de arbeten, varigenom

Trollhätte kanal praktiskt taget hela året skulle kunna befaras av fartyg med

4.4 meters djupgående.

Vattenfallsstyrelsen har nu framlagt två alternativa förslag till ytterligare

fördjupning av kanalen. Det första alternativet innefattar en sådan fördjupning

av farleden, att fartyg med 4.5 meters djupgående skulle kunna trafikera

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 133.

kanalen praktiskt taget hela året, och skulle draga en kostnad av 200,000

kronor utöver nyssnämnda anvisade belopp av 100,000 kronor. I det andra

alternativet innefattas arbeten till en ytterligare kostnad av 200,000 kronor,

avseende arbeten till fördjupning av farleden till 4.6 meter. Vattenfallsstyrelsen

har för sin del av kostnadsskäl förordat det förra alternativet, och

kommerskollegium har tillstyrkt detta förslag. Vattenfallsstyrelsen har tilllika

framhållit, att, därest de för fördjupning av farleden i fråga erforderliga

arbetena komma till utförande i samband med de nu pågående rensningsarbetena

i Göta älv för huvudreglering av Vänern, kostnaden för fördjupningsarbetena

skulle bliva avsevärt lägre än örn arbetena utföras såsom särskilt

företag.

Vad beträffar finansieringen av de sålunda förordade arbetena har vattenfallsstyrelsen,

som framgår av den lämnade redogörelsen, för sin del tänkt

sig, att förnyelsefondsmedel skulle få tagas i anspråk härför. Riksräkenskapsverket

har häremot erinrat, att förnyelsefonden rätteligen icke torde kunna

disponeras för ändamålet, enär hittills verkställts avsättning till förnyelse av

farleden i Göta älv med allenast ett obetydligt belopp, samt för sin del förordat

antingen anvisande av anslag, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel,

eller ock disponerande för ändamålet av likvida medel, som stå till

vattenfallsstyrelsens förfogande och uppkommit genom avsättningar till Trollhätte

kanalverks förnyelsefond.

Till detta sistnämnda förslag har vattenfallsstyrelsen i sitt utlåtande den 6

februari 1937 i princip anslutit sig men, såsom av utlåtandet framgår, icke

ansett att ifrågavarande investering skulle öka Trollhätte kanals bokförda

värde. Trollhätte kanal har, såsom förut nämnts, icke på åtskilliga år kunnat

genom kanalinkomster förränta det investerade kapitalet. Då de ökade belopp,

som, enligt vad förut sagts, numera på vattenfallsstyrelsens förslag avsättas

till förnyelsefonden, torde vara tillräckliga att bära här ifrågavarande kostnader,

utan att något nödvändigt underhålls- och förnyelsearbete behöver

eftersättas, och då en uppskrivning av det bokförda värdet på en anläggning,

som redan förut lämnar en minimal ränta på investerat kapital, helst synes

mig böra undvikas, har jag vid övervägande av vad i ärendet förekommit

funnit mig kunna tillstyrka, att de av vattenfallsstyrelsen föreslagna arbetena

för en kostnad — utöver redan anvisade medel — av 200,000 kronor komma

till utförande samt att för bestridande av nämnda belopp tagas i anspråk

medel ur Trollhätte kanalverks förnyelsefond.

Då en sådan disposition av förnyelsefondsmedel icke torde kunna anses

stå i full överensstämmelse med grunderna för dylika medels användande,

torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Innan jag gör framställning i berörda hänseenden torde jag få något uppehålla

mig vid förutnämnda rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av

Vänern. Den i det föregående återgivna sammanställningen rörande kostnaderna

för dessa arbeten jämte de nyss omliandlade kanalarbetena företer

vissa, delvis betydande avvikelser beträffande rensningsarbetena från de fidi

gare meddelade och i årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 133. 487 37 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 133.

bil. 5, sid. 94—95) återgivna kostnadsberäkningarna. I sin i statsverkspropositionen

återgivna skrivelse i ämnet meddelade vattenfallsstyrelsen, att erforderliga

detaljundersökningar dåmera i stor utsträckning verkställts och att

rensningsarbetena på grund därav till läge och omfattning justerats; totalkostnaderna

beräknades dock kunna begränsas till det tidigare angivna beloppet.

Med avseende å de sålunda gjorda justeringarna har vattenfallsstyrelsen

i anslutning till nyssnämnda sammanställning meddelat följande.

Beträffande de ifrågasatta rensningarna vid Åkerström, som voro avsedda

att omfatta bortsprängning invid högra älvstranden av stora bergmassor efter

torrläggning inom fångdamm, visade modellförsöken, att tillräckligt goda

strömförhållanden kunde ernås, örn man i stället utförde en avsevärt mindre

rensning mitt i själva strömfåran, där farleden går fram. De tidigare preliminära

undersökningarna hade visat, att så ej kunde ske utan mycket

dyrbara undervattenssprängningar. Vid de nya, definitiva undersökningarna,

vilka företagits med tekniskt mera fulländad borrmateriel, har det

framgått, att bottnen ej utgöres av berg utan av hård pinnmo med inblandning

av stor sten. Genom de ombyggnader och förstärkningar, som under de

sista åren ägt rum med styrelsens mudderverk, kunna sådana mycket hårda

massor på stort vattendjup borttagas för måttlig kostnad. Genom dessa omständigheter

hava förutsättningarna i fråga örn arbetena vid Åkerström ändrats

i så hög grad, att kostnaderna beräknats nedgå med 500,000 kronor.

Även vid Flottbergsströmmen hade man tänkt sig att utföra arbetena för

att vidga älvens sektionsarea genom omfattande bergssprängning efter torrläggning

inom fångdamm. Efter utförda detaljundersökningar visade det sig,

att den erforderliga sektionsutvidgningen även här billigast kunde åstadkommas

utan torrläggning inom fångdamm genom rensningar och undervattenssprängningar

i direkt anslutning till älvfåran med användande av de

bättre anordningar för undervattensarbeten, varöver styrelsen nu förfogar. Då

sålunda fångdammskostnaden skulle bortfalla och priset för sprängning av

undervattensberg av nyssnämnda anledning kunnat räknas lägre än tidigare,

hava kostnaderna för arbetena vid Flottbergsströmmen kunnat beräknas bli

minskade med 220,000 kronor.

Slutligen har framgått, att muddringen vid Stallbacka genom det lägre

å-priset med det förstärkta mudderverket kan utföras för en kostnad, som

med 55,000 kronor understiger det tidigare beräknade.

De för arbetena vid Hanström (Böda Berget) och Präststenarna utförda

modellförsöken hava visat, att arbetenas omfattning på dessa båda platser

varit lämpligt avvägda i den första planen. De förut angivna kostnaderna för

dessa platser synas också kunna bibehållas.

Totalt skulle sålunda på de ursprungligen avsedda rensningskostnaderna

uppstå en besparing av 775,000 kronor. Undersökningarna hava emellertid

givit vid handen, att rensningar också behöva utföras på en del andra platser.

Infarten norrifrån till Ströms sluss är enligt styrelsen redan nu ganska besvärlig

för sjöfarten på grund av en där förefintlig krök på farleden samt sidoströmning

mot älvens huvudfåra. Dessa svårigheter skulle bli ökade vid till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 133.

fällen, då den större högvattentappningen förekommer, varför farledskröken

ovanför slussen enligt styrelsens mening bör borttagas. Kostnaderna härför

beräknas till 202,000 kronor.

Såsom i förenämnda skrivelse den 11 januari 1937 anförts, kan trafik å

Trollhätte kanal alltid äga rum med fartyg örn 4 meters djupgående och

trafikerande fartyg kunna under vissa perioder få hava ett djupgående av

4.4 meter. För att dessa större fartyg även vid liten vattentappning efter regleringen

skola kunna passera farleden lika ofta som nu erfordras undervattenssprängning

å åtta stycken grund på sträckan Ström—Gläfsnäs, varav sju tidigare

blivit avsprängda i samband med kanalens ombyggnad, samt muddring

av pinnmo och lera på några platser i farleden på sträckan mellan Ström och

Tjurholmen. Inalles beräknas kostnaderna för dessa arbeten, utförda med

styrelsens moderna anordningar för undervattensarbeten, komma att uppgå

till 573,000 kronor.

Totalkostnaderna för rensningsarbetena i Göta älv hålla sig sålunda, trots

att arbeten komma att företagas på åtskilligt flera platser än man ursprungligen

avsett, inom den förut angivna summan, 2.4 miljoner kronor, såsom närmare

framgår av den till skrivelsen av den 11 januari 1937 fogade, i det föregående

återgivna tablån.

Yattenfallsstyrekens sålunda lämnade uppgifter örn ändringar i arbetsplanen

och kostnaderna för rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av

Vänern föranleda icke någon erinran från min sida.

Under åberopande av det förut anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till förutnämnda arbeten till fördjupning av Trollhätte

kanal, avseende att möjliggöra trafik av fartyg med 4.5 meters

djupgående, må tagas i anspråk ett belopp av 200,000 kronor ur

statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa arbeten till fördjupning av Trollhätte kanal. a1 i texten
  2. SU 1937:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående vissa arbeten till fördjupning av Trollhätte kanaL s. 4 i texten