Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:144, Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 144-

11

Nr 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning; given

Stockholms slott den %6 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 86 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter

följande:

Under punkten 148 av 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna till Folkskolor m. m.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1937/1938 ett förslagsanslag av

22,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-4-

Genom proposition nr 134/1934 framlade Kungl. Majit förslag om

understöd åt vissa lärarinnor vid mindre folkskola och biträdande lärarinnor

vid folkskola, vilka på grund av skolväsendets omorganisation

förlorat sin anställning.

I ett i ärendet avgivet utlåtande hade statskontoret uttalat sig angående

de principiella förutsättningar, som borde föreligga för understöds

beviljande, ävensom angående grunderna för understödsbeloppens beräknande.

Härom anförde ämbetsverket i huvudsak följande.

Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det

syntes vara med billighet överensstämmande, att sådana lärarinnor, varom

nu vore fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge,

finge komma i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge

sig ämbetsverket böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats,

torde den personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst

ett femtiotal lärarinnor, vilka genom de vidtagna organisationsändringarna

inom skolväsendet kunde beräknas bliva avskedade från sina

tjänster. Av dessa torde dock ett större eller mindre antal kunna förväntas

erhålla sin utkomst med annat arbete inom skolväsendet eller

annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att lämna ifrågavarande

lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde beredas dem,

helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda privatläroverk

och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande

klasser redan tillerkänts dylik förmån. Å andra sidan borde, såsom av

1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket

icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade

ett ingripande från statens sida.

Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,

vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas

endast i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore

urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.

För att komma i fråga till understöd borde vidare vederbörande i

minst fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå

allenast med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd,

men högst uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med 5/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/l2 » » » » ,

» 25 » » 7/i2 » » » » ,

därefter » 8/12 * * » » .

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande

uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144- 13

på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp eller om årligt

understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erliölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd

läroanstalt eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vore för handen,

torde understödet böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen

reduceras. Med hänsyn härtill syntes den anordningen böra

träffas, att, sedan understödet för första året tillgodonjutits, en årlig

prövning av understödsbehovet skulle äga rum genom skolöverstyrelsen,

som, i händelse skäl därtill funnes föreligga, ägde att förklara, att understöd

ej vidare skulle utgå, eller att det skulle på visst sätt nedsättas.

För möjliggörande av sådan prövning borde vederbörande vara skyldig

att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången av varje budgetår

till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning därom, varvid redogörelse

borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden och ekonomiska

ställning samt de förändringar däri, som kunde hava inträtt.

Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,

i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

De av statskontoret sålunda angivna riktlinjerna förordades i propositionen

nr 134/1934.

Riksdagen biföll (skrivelse nr 293 1934) Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning. Riksdagen anförde därvid bland annat, att de av statskontoret

uppdragna riktlinjerna hade synts riksdagen lämpligt avvägda

och att riksdagen alltså medgåve, att desamma kades till grund för

understödsfrågornas bedömande. Givetvis skulle prövningen av understödsfrågorna

ankomma på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp

eller om årligt understöd.

Sedermera har riksdagen beviljat understöd åt ytterligare ett antal lärarinnor

av ifrågavarande kategori. Sedan budgetåret 1935/1936 utgå de

sålunda beviljade understöden från ett särskilt under åttonde huvudtiteln

uppfört förslagsanslag, vilket för närvarande är uppfört med ett

belopp av 18,600 kronor.

Nu föreligga ytterligare några ansökningar från lärarinnor, tillhörande

ifrågavarande kategori, däribland från förra lärarinnan vid Viggens

mindre folkskola i Nyskoga skoldistrikt Herta Matilda Larsson och

förra lärarinnan vid Lappvattnets mindre folkskola i Burträsks skoldistrikt

Lovisa Viktoria Strid, född Boström.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Herta Matilda Larsson bär anhållit örn understöd såsom lärarinna

vid mindre folkskola, vilken entledigats på grund därav, att tjänsten

till följd av organisatoriska åtgärder blivit indragen.

Sökanden, som är född den 14 mars 1895 och ogift, har avlagt småskollärarexamen

i Skara år 1917. Därefter har hon under tiden den 1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilmars

1918—den 30 juni 1922 tjänstgjort inom åtskilliga skoldistrikt

såsom vikarierande lärarinna vid ett antal småskolor och en mindre

folkskola, motsvarande tillhopa 4 läsår. Hon antogs från och med den

1 juli 1922 till lärarinna vid Viggens mindre folkskola inom Nyskoga

skoldistrikt. Denna tjänst innehade hon under 6 år, men blev med anledning

av skolans omläggning till folkskola av andra C-formen uppsagd

från och med den 1 juli 1928. Alltsedan dess har sökanden varit

utan fast anställning såsom lärarinna och allenast tjänstgjort såsom

vikarie under sammanlagt 2 1/v månader. —- Enligt uppgift av kommunalnämndens

ordförande i Häggums socken, varest sökanden numera

är bosatt, har hon såsom föräldralös uppfostrats å allmänna barnhuset

i Stockholm, är medellös och utan anställning samt har fortfarande

oguldna studieskulder.

Sökandens avlöningsförmåner utgjorde vid tiden för entledigandet

sammanlagt 1,979 kronor 28 öre.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 6 november 1936 tillstyrkt ansökningen

samt uttalat, att — då sökandens ifrågakommande tjänstgöringstid

uppginge till fulla 10 år .— understödsbeloppet borde bestämmas

till s/i2 av nämnda avlöningsförmåner eller i avrundat tal 820 kronor.

Viss ersättning, som vid tiden för entledigandet tillkommit sökanden

för undervisning i slöjd samt i ersättningsskola, syntes vid understödets

bestämmande icke kunna komma i betraktande.

Statskontoret har i utlåtande den 12 februari 1937 visserligen ansett

det tveksamt, huruvida ersättning av ifrågavarande art borde utgå, när

framställning därom gjordes så långt efter det vederbörandes anställning

upphört, men med hänsyn till omständigheterna i ärendet har ämbetsverket

ej velat motsätta sig bifall till skolöverstyrelsens förslag.

Lovisa Viktoria Strid, född Boström, har jämväl anhållit örn att komma

i åtnjutande av understöd av ifrågavarande art.

Sökanden är gift med en hemmansägare i Burträsks socken. Hon är

född den 5 april 1886. Efter tjänstgöring vid skolor inom Burträsks

skoldistrikt sedan år 1903 entledigades hon från och med den 7 januari

1924 från sin befattning med anställning tills vidare vid Mjövattnets

mindre folkskola i nämnda skoldistrikt på den grund, att denna mindre

folkskola förändrats till egentlig folkskola. Under tiden därefter intill

utgången av läsåret 1926—1927 var hon förordnad på viss tid såsom

lärarinna vid mindre folkskolan i Lappvattnet inom samma skoldistrikt,

från vilken tjänst hon vid sistnämnda tidpunkt entledigades, enär även

denna skola skulle omorganiseras. Sedermera har sökanden innehaft

endast kortare vikariat såsom lärarinna.

Makarna Strid hava två barn i åldern 19 och 17 år. Fattigvårdsstyrelsens

samt hälsovårdsnämndens ordförande i Burträsks socken hava

intygat dels att makarna Strids tillgångar utgöras av ett hemman, taxeringsvärderat

till 4,200 kronor, jämte kreatur och annan lös egendom

till ett värde av 1,200 kronor, medan deras skulder uppgå till sammanlagt

omkring 5,000 kronor, dels ock att mannen Strid under åren 1935

och 1936 varit sinnessjuk och inom den närmaste tiden bomme att intagas

på LTmeådalens sjukhus.

Sökanden räknade vid entledigandet år 1924 13 1/s och vid entledigandet

år 1927 17 tjänstår. I den förra tjänsten uppgingo hennes sam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144- 15

manräknade avlöningsförmåner till 2,520 kronor 60 öre och i den senare

tjänsten till 1,740 kronor 75 öre.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 5 februari 1937 tillstyrkt ifrågavarande

framställning under framhållande, att det syntes överstyrelsen

riktigast, att vid bestämmandet av understödets storlek toges hänsyn

till de förhållanden, som rådde, då sökanden år 1924 entledigades från

sin befattning med anställning tills vidare. I enlighet med förut i liknande

fall tillämpade grunder borde understödet bestämmas till 5/iz av

åtnjuten årslön, eller sålunda till 1,050 kronor.

I utlåtande den 16 februari 1937 har statskontoret anfört i huvudsak

följande:

Då sökanden vore gift och sedan en längre tid haft sitt uppehälle på

annat sätt än genom arbete såsom lärarinna, syntes tvekan kunna råda

örn framställningen borde bifallas. Med hänsyn till de ömmande omständigheter,

som i detta fall förelåge, ville statskontoret dock icke motsätta

sig, att understöd finge utgå. Understödet syntes emellertid böra

beräknas med utgångspunkt från sökandens årslön i senaste anställning,

eller 1,740 kronor 75 öre, och beräknas till 6/12 av detta belopp, vilket

utgjorde 870 kronor för år. Att, på sätt skolöverstyrelsen föreslagit,

taga den av sökanden tidigare uppburna, högre lönen till utgångspunkt

för beräkningen syntes icke böra komma i fråga.

Det synes mig skäligt, att jämväl ifrågavarande två lärarinnor erhålla

understöd av här förevarande slag. Mot beräkningen av understödet

till Herta Matilda Larsson har jag icke någon erinran att göra. Beträffande

understödet åt Lovisa Viktoria Strid ansluter jag mig till statskontorets

uppfattning.

I detta sammanhang vill jag vidare anmäla, att framställning gjorts

angående understöd åt förra lärarinnan vid Lundsjöns mindre folkskola

i Aspås skoldistrikt Erika Petronella Vidgren, född Persson. Framställningen,

som förordats av skolöverstyrelsen, har emellertid avstyrkts av

statskontoret, som funnit allmänna förutsättningar för understöd i förevarande

fall icke föreligga. Jag ansluter mig till denna statskontorets

uppfattning.

De av mig sålunda förordade understöden uppgå till ett sammanlagt

belopp av 1,690 kronor. Då förevarande anslag för innevarande budgetår

är uppfört med 18,600 kronor, skulle för nästkommande budgetår

erfordras en anslagsökning till i avrundat tal 20,300 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att årligt understöd må under de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

skäl fastställa, från och med budgetåret 1937/1938 tills

vidare utgå till

a) förra lärarinnan vid Viggens mindre folkskola i

Nyskoga skoldistrikt Herta Matilda Larsson med 820

kronor;

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144-

b) förra lärarinnan vid Lappvattnets mindre folkskola

i Burträsks skoldistrikt Lovisa Viktoria Strid, född Boström,

med 870 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor,

som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 20,300.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Lagergrehn.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

870951

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation för s. 8 i texten