Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar

1937-02-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:145, Angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag

till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar;

given Stockholms slott den 19 februari

1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet Över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 19 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandle», statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Kungl. Maj:t har förut denna dag på min föredragning beslutat till riksdagen

avlåta proposition med förslag till ny skogshärbärgeslag m. m. Jag framhöll

därvid, att jag i annat sammanhang ämnade till prövning upptaga väckt

förslag om anvisande av medel till kurser för utbildning av hushållerskor vid

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 145.

520 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

gemensamma skogsarbetarhushåll. Jag ber nu att få återkomma till denna

fråga.

Redan i en den 10 november 1933 till Kungl. Majit avlåten skrivelse med

utredning och förslag rörande förbättrande av skogs- och flottningsarbetarnas

provianterings- och matlagningsförhållanden framhöll socialstyrelsen, att det

för skogsarbetarnas livsföring vore av största betydelse att gemensamma

skogsarbetarhushåll komme till stånd på alla arbetsplatser, där dylika hushåll

ansåges lämpliga. Kör att realisera detta önskemål erfordrades emellertid

icke blott ändamålsenliga bostäder utan jämväl tillgång till lämpliga och

kunniga hushållerskor. På grund därav föreslog styrelsen bland annat, att

kortare hushållskurser borde anordnas för personer, som hade för avsikt att

taga anställning som hushållerskor eller kockar vid gemensamma skogsarbetarhushåll.

Behovet av dylika kurser vitsordades av medicinalstyrelsen i

utlåtande den 25 november 1933 rörande de dietiska och hygieniska förhållandenas

inverkan på skogsarbetarnas hälsotillstånd (S. O. U. 1933:38).

Vid 1935 års riksdag upptogs frågan till behandling i en inom andra kammaren

av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl. väckt motion, nr 87. Däri erinrades

bland annat, att någon annan åtgärd från det allmännas sida icke vidtagits

till förbättrande av mathållningen i skogarna än att åt skogs- och flottledsinspektören

uppdragits att bedriva propaganda för gemensam mathållning,

en verksamhet som utan tvivel varit nyttig i det hänseendet, att den bidragit

att väcka skogsarbetarnas intresse för de fördelar, som den gemensamma

mathållningen erbjöde. En nödvändig förutsättning för ett fruktbringande

resultat av denna verksamhet vore emellertid, att tillgång funnes till kvalificerade

hushållerskor å arbetsplatserna. Utbildning av hushållerskor för

kooperativa matlag borde därför genom bidrag från staten anordnas i form av

särskilda hushållskurser på olika platser inom skogsbygdsområdena. Dessa

kurser borde enligt motionärernas förmenande göras avgiftsfria för deltagarna

för att ingen på grund av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad deltaga.

Eör anordnande av dylika kurser hemställdes, att för budgetåret

1935/1936 måtte anvisas ett anslag av 25,000 kronor.

I utlåtande, nr 112, över denna motion vitsordade statsutskottet, att frågan

örn skogsarbetarnas provianterings- och matlagningsförhållanden vore värd

allt beaktande. I insikt härom hade riksdagen ock år 1929 hos Kungl. Majit

anhållit örn utredning i nämnda hänseende, vilken sedermera verkställts av

socialstyrelsen och medicinalstyrelsen. Såsom i motionen framhållits, hade

tillika propaganda för det nya mathållningssystemet bedrivits av skogs- och

flottledsinspektören genom föredrag samt spridande av lämpliga skrifter och

broschyrer. Då förevarande fråga vore föremål för Kungl. Majits uppmärksamhet

och då utskottet förutsatte, att jämväl möjligheten att anordna kursverksamhet

för utbildning av hushållerskor komme att av Kungl. Majit vederbörligen

beaktas, hade utskottet ansett sig icke utan att föregripa den pågående

utredningen kunna tillstyrka anvisande av medel för sagda kursverksamhet

under nämnda budgetår.

I enlighet med statsutskottets förslag lämnades motionen av riksdagen

utan bifall.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Sedermera förklarade Kungl. Maj:t, genom beslut den 20 september

1935, socialstyrelsens och medicinalstyrelsens förberörda skrivelser icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 28 oktober 1936, vilken ligger till grund för Kungl. Maj:ts

förenämnda proposition med förslag till skogshärbärgeslag m. m., har socialstyrelsen

återupptagit ifrågavarande spörsmål till behandling. Styrelsen betonar

därvid bland annat, att kurser av det slag, varom här är fråga, synas

kunna få stor betydelse ej blott för förbättrande av mathållningen utan jämväl

för skogsarbetarhushållens ekonomi. Som skäl för riktigheten av denna

uppfattning åberopar styrelsen erfarenheterna från fyra kurser, vilka under

medverkan av skogs- och flottledsinspektören hållits i Kopparbergs och

Gävleborgs län under åren 1933, 1934 och 1935. Styrelsen anser sig därför

böra ånyo framhålla önskvärdheten av att, i mån av behov, lämpliga personer

beredas möjlighet att förvärva insikter i vad mathållningen kräver under de

säregna förhållanden, som äro rådande på arbetsplatserna i skogarna.

Nu ifrågasatta utbildning bör enligt styrelsen pågå under 15 dagar samt

anordnas efter följande kursplan:

■■ _ Antal lin der
Amne.

visningstimmar:

1) Hushållsgöromål .......................................... 60

2) Födoämnes- och näringslära ....................... 20

3) Kocklagets ekonomi ................................................... 5

4) Första förband och elementär sjukvård ........................ 20

Summa timmar 105

I ämnet »hushållsgöromål» skulle ingå matlagning, bakning av matbröd

samt tillvaratagning av slakt. »Födoämnes- och näringslära» skulle omfatta

kunskap örn de vanligaste födoämnena, deras näringsvärde och pris, varukännedom,

inköp och förvaring av födoämnen ävensom matsedlar och recept.

Ämnet under 4) skulle avse att bibringa elementär kunskap angående omhändertagande

av skadade, förbandsläggning, hygien samt de vanligaste sjukdomarna,

främst förkylningssjukdomar.

Kurserna skulle hållas i därför lämpliga skogshärbärgen för att utbildningen

skulle kunna äga rum under förhållanden liknande dem, under vilka

deltagarna framdeles komme att arbeta. Synnerligen önskvärt vore enligt

styrelsens åsikt även, om, såsom skett vid de hittills hållna kurserna, kursdeltagarna

kunde få hushålla för verkliga skogsarbetarhushåll, varigenom utbildningen

bleve mera verklighetsbetonad och eleverna finge tillfälle att tillaga de

betydande matkvantiteter, som konsumerades i ett sådant hushåll. Lämpliga

lärarinnor syntes kunna erhållas från Brogårds lanthushållsseminarium.

Kostnaden för en kurs för 15 elever beräknas till 1,100 kronor enligt

följande specifikation:

Kronor

Arvoden till föreståndarinna samt kursledarinna i förbandsvård

och elementär sjukvård ............................................................ 260

Reseersättning till dessa ............................................................... 100

Kost för 15 elever och 2 lärarinnor ................................................ 275

Resekostnad för 15 elever (cirka 15 kronor per person) ..................... 225

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Kronor

Förbandsmateriell för undervisning i förbandsläggning och enklare

sjukvård ................................................................................. 10

Fotogen och rengöringsmedel ...................................................... 15

Köksinventarier, servis och handdukar .......................................... 175

Diverse utgifter (annonser m. m.) ................................................... 40

Summa kronor 1,100

Sedan ett antal uppsättningar av inventarier m. m. anskaffats, kunna dessa

användas vid ett flertal kurser, varigenom medelkostnaden per kurs — under

förutsättning av 15 elever — framdeles kommer att bliva något lägre än ovan

beräknade belopp.

Hushållskurs enbart beräknas kosta cirka 950 kronor, övriga 150 kronor

beräknas för med hushållskursen kombinerad kurs i förbandsläggning och

enklare sjukvård och avse dels kostnad för dylik av svenska röda korset anordnad

kurs, dels kostnader för kursledarinnans resor och vivre samt vivre

för eleverna under 3 dagar. Då styrelsen anser det vara av den allra största

betydelse för olycksfallsskadevården å arbetsplatserna i skogarna, att de

hushållerskor, som finnas till hands i härbärgena, äro kompetenta att handhava

jämväl denna uppgift liksom vården av förbandslådorna, betonar styrelsen

önskvärdheten av att dylika kurser ingå i utbildningen av hushållerskor

(kockar) för gemensamma skogsarbetarhushåll.

Rörande sättet för kostnadernas bestridande yttrar styrelsen i huvudsak

följande.

Under arbetet med förevarande utredning hade styrelsen satt sig i förbindelse

med skolöverstyrelsen för att utröna, örn genom dess medverkan

bidrag till matlagningskurser av här ifrågavarande slag kunde påräknas.

Därvid hade meddelats att, då dessa kurser kunde betraktas såsom yrkesutbildningskurser,

statsbidrag kunde påräknas enligt för dylik undervisning

fastställda grunder — två tredjedelar av arvode till lärarinnor samt en tredjedel

av kostnader för den för undervisningen erforderliga utrustningen. För

åtnjutande av statsbidrag till yrkesskoleundervisning måste emellertid åtskilliga

föreskrifter iakttagas, som sannolikt komme att medföra svårigheter

för erhållande av dylikt bidrag till nu ifrågavarande hushållerskekurser.

Bland annat måste kurs i så fall formellt anordnas av landsting eller annan

kommunal myndighet, som genom lagakraftvunnet beslut skulle hava åtagit

sig ansvaret för erforderliga kostnader för avlöning till kursledarinnan samt

för lokal och materiell. Vidare skulle av stadsfullmäktige eller däremot svarande

myndighet utses en yrkesskolstyrelse av fyra till åtta ledamöter jämte

rektor, vilken skulle förordnas av skolöverstyrelsen. Vid förfrågan hos skolöverstyrelsen

hade meddelats, att sådana yrkesskolstyrelser i allmänhet ej

funnes inom de län och kommuner, där nu ifrågavarande kurser vore avsedda

att hållas. Ett reglemente med undervisningsplan för kursen skulle jämväl

upprättas och fastställas av överstyrelsen, hos vilken även lärarinna måste

söka behörighet att meddela här ifrågavarande undervisning. Inspektor, som

hade att attestera ansökan om statsbidrag m. m., skulle utses av skolöverstyrelsen.

Innan undervisningsmateriell finge inköpas, skulle ock förteckning

däröver inlämnas till och godkännas av överstyrelsen m. m. Vid övervägande

av frågan, huru kostnaderna för dessa kurser skulle bestridas, hade styrelsen

därför kommit till den uppfattningen, att denna kursverksamhet, åtminstone

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

till en början, borde helt bekostas med statsmedel. Bidrag från arbetsgivarna

förutsattes dock utgå på sådant sätt, att de kostnadsfritt tillhandahölle för

kursernas hållande och deltagarnas inkvartering erforderliga lokaler. Det

hade nämligen från flera håll framhållits, att de personer, som beräknades

komma att deltaga i dessa kurser, i regel befunne sig i sådana ekonomiska

omständigheter, att en förutsättning för deras deltagande vore, att kurserna

vore helt avgiftsfria.

Styrelsen meddelar till sist, att skogs- och flottledsinspektören hos domänstyrelsen,

ett antal trävarubolag samt svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet

anhållit örn uttalande, örn och i vad mån samt inom vilka trakter

kurser av här ifrågavarande slag ansåges av behovet påkallade inom den närmaste

framtiden. Av de inkomna svaren framgick, att önskemål framställts

örn anordnande redan första året av 19 dylika kurser, därav inom Norrbottens

län 9, Västerbottens län 3, Västernorrlands län 3, Jämtlands län 2

och Gävleborgs län 2. Det vore emellertid förenat med svårigheter att under

ett år medhinna så många kurser under den tid, som ansåges lämpligast för

desamma (september—november). Styrelsen hemställer därför, att medel för

anordnande under nästa budgetår av 10 dylika kurser eller 11,000 kronor

ställas till styrelsens förfogande. Arbetsgivarnas bidrag till denna kursverksamhet

förutsättes därvid utgå på det sätt, att arbetsgivarna kostnadsfritt

upplåta lokaler för kursernas hållande och deltagarnas inkvartering.

Vid den remissbehandling, som socialstyrelsens skrivelse av den 28 oktober

1936 undergått, hava endast skolöverstyrelsen och statskontoret närmare

berört ifrågavarande spörsmål.

Skolöverstyrelsen vitsordar behovet av dylika kurser och finner för sin

del socialstyrelsens förslag i stort sett välbetänkt. Beträffande de olika detaljerna

anför styrelsen bland annat:

Den för de planerade kurserna föreslagna tiden, 15 dagar med cirka sju

undervisningstimmar örn dagen, synes skolöverstyrelsen väl kort. Enda möjligheten

för att en kurs av ifrågavarande slag och längd skall kunna giva tillfredsställande

resultat är, att eleverna vid inträde i kursen äga tillräcklig

erfarenhet av hushållsarbete och även nått en viss mognad. Då arbetet för

hushållerskan (kocken) i ett skogsarbetarhushåll kräver goda kroppskrafter,

är det även på grund därav av vikt, att ej för unga elever antagas, överstyrelsen

skulle därför som inträdesfordringar till kurserna för hushållerskor

(kockar) vid skogsarbetarhushåll vilja föreslå, att sökanden skall hava fyllt

20 år, vara frisk och stark samt hava minst 2 års praktik i husligt arbete.

Som föreståndarinnor för utbildningskurserna torde lanthushållslärarinnor

med sin kännedom örn lantlivets förhållanden likasom skolkökslärarinnor

med rik praktisk erfarenhet lämpa sig väl. Med tanke på de säregna förhållanden,

som råda i skogsarbetarnas härbärgen, finner överstyrelsen det

emellertid vara önskvärt, att omnämnda föreståndarinnor sättas i tillfälle att

deltaga i en kortare för ändamålet avsedd instruktionskurs.

Vad kostnadsberäkningen beträffar, synes posten för köksinventarier, servis

och handdukar med 175 kronor per kurs tagen i underkant för en första

kurs. För efterföljande kurser kan, som socialstyrelsen också framhåller,

denria post däremot givetvis nedbringas. För övrigt synes den per kurs beräknade

kostnaden skälig.

Körande sättet för kostnadernas bestridande instämmer skolöverstyrelsen

med socialstyrelsen och yttrar därvid i huvudsak följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Till kurser för hushållerskor (kockar) vid gemensamma skogsarbetarhustru

skulle givetvis statsunderstöd kunna påräknas enligt de grunder, som

gälla för utbekommande av dylikt understöd till kommunala anstalter för

yrkesundervisning. Det innehåll och den form, som avses vara gällande för

här ifrågavarande kurser, synas giva vid handen, att dessa böra ansluta sig

till övriga kurser och skolor för yrkesundervisning. Under sådana förhållanden

skulle överstyrelsen också kunna finna det naturligt, att understödet till

de berörda kurserna utginge i vanlig ordning på sätt ovan angivits. Det särskilda

understödsbehov — motsvarande elevernas kost- och resekostnad —

som i förslaget ifrågasatts, är emellertid av det slag, att det knappast skulle

kunna tillgodoses på nyss antydd understödsväg. Då överstyrelsen ej har

något att invända mot understöd även till nämnda ändamål, finner sig överstyrelsen

böra föreslå, att understödet utgår från anslagsmedel under femte

huvudtiteln.

Statskontoret åter anser, att frågans ordnande i första hand bör ankomma

å det enskilda initiativet, och förordar ytterligare övervägande. Statskontoret

yttrar:

Statskontoret erkänner till fullo värdet av att kunniga hushållerskor stå

till förfogande för skötseln av de gemensamma skogsarbetarhushållen. Däremot

kan ämbetsverket — bland annat med hänsyn till konsekvenserna för

andra likartade fall — knappast finna det rimligt, att staten här skulle träda

in på sådant sätt, att statsverket ensamt skulle åtaga sig kostnaderna för utbildningen

av dylika hushållerskor. Enligt ämbetsverkets uppfattning bör

-—- såsom ock 1929 års riksdag framhöll — frågans ordnande i första hand ankomma

på det enskilda initiativet. Därvid synes staten dock kunna lämna

en begränsad ekonomisk medverkan.

Statskontoret vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att

den utbildningsverksamhet, varom här är fråga, förlägges till de statsunderstödda

inrättningar av olika slag, såsom yrkesskolor eller lanthushållsskolor,

vilka meddela undervisning i matlagning och övriga hushållsgöromål, och

att statens medverkan alltså kommer att lämnas under de former, som för

statens bidrag i dylika fall förekomma. Det må erinras, att socialstyrelsen

år 1933 var inne på denna tanke. Styrelsen uttalade nämligen då, bland annat,

att man vore berättigad antaga, att det skulle bliva till stort gagn, örn man

vid lanthushållsskolorna kunde bereda därför hågade kvinnor tillfälle att

förvärva insikter i vad hushållningen under de säregna skogsarbetsförhållandena

krävde. Jämväl i nu föreliggande utredning har denna fråga varit

föremål för övervägande, dock endast i vad angår utbildningens anknytande

till de yrkesutbildningskurser, som med bidrag av statsmedel anordnas av

landsting eller kommuner. Socialstyrelsen har dock icke framlagt något förslag

i sådant avseende.

Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret uttala, att

ämbetsverket finner ifrågavarande spörsmål böra göras till föremål för ytterligare

övervägande, innan slutlig ställning tages till detsamma.

Betydelsen, socialt och ekonomiskt, därav att skogsarbetarna under avverkningstiden

anordna gemensamma hushåll har starkt understrukits av

socialstyrelsen och medicinalstyrelsen, och särskilda bestämmelser, ägnade

att främja en utveckling i sådan riktning, hava influtit i det lagförslag, som

Kungl. Majit nyss beslutat förelägga riksdagen. Emellertid vitsordas det,

att praktiska svårigheter möta därutinnan, att utbildad personal saknas för

hushållsarbetets skötande. Socialstyrelsen har för att undanröja dessa före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 145. 7

slagit, att speciella utbildningskurser inom de ifrågavarande landsdelarna

skulle komma till stånd med anslag av statsmedel.

För min del finner jag sagda ändamål i hög grad behjärtansvärt. Jag har

visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tvekan rörande lämpligheten att

tillgodose denna utbildning i annan ordning än den normala, under yrkesbildningen

hörande. Då emellertid socialstyrelsen erinrat, att sagda utbildningsverksamhet

svårligen låter sig inordnas under eljest stadgade former

och skolöverstyrelsen tillika vitsordat, att så vore fallet, har jag ansett

mig böra lämna betänkligheterna å sido. Jag förordar alltså, att i försökssyfte

sådan utbildning i den av socialstyrelsen angivna begränsade omfattningen

kommer till stånd under nästa budgetår. Mot den av styrelsen framlagda

kostnadsberäkningen, vilken i huvudsak godtagits av skolöverstyrelsen.

har jag ingen erinran att göra. Jag förutsätter emellertid, att kommuner,

domänstyrelsen och enskilda medverka i enlighet med planen. Körande

villkoren för bidrags utgående torde närmare bestämmelser böra meddelas

av Kungl. Maj:!

För budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsbehovet utgöra 11,000 kronor,

motsvarande kostnaden för tio kurser. Ett särskilt reservationsanslag å sagda

belopp synes mig böra äskas hos riksdagen.

Medel för ifrågavarande ändamål finnas icke beräknade å riksstatsförslaget

för budgetåret 1937/1938. Chefen för finansdepartementet torde senare

få anmäla frågan örn sättet för täckande av det nu äskade anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att Till utbildningskurser för hushållerskor i skogsarbetarförläggningar

för budgetåret 1937/1938 å femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 11,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Eegenten, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Viking Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar. s. 2 i texten
  2. SU 1937:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbildning skurser för hushållerskor i skogsarbetar förläggningar. s. 4 i texten