Angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar
1937-02-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:145, Angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
1
Nr 145.
Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag
till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar;
given Stockholms slott den 19 februari
1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet Över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 19 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandle», statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,
Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
Kungl. Maj:t har förut denna dag på min föredragning beslutat till riksdagen
avlåta proposition med förslag till ny skogshärbärgeslag m. m. Jag framhöll
därvid, att jag i annat sammanhang ämnade till prövning upptaga väckt
förslag om anvisande av medel till kurser för utbildning av hushållerskor vid
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 145.
520 87
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
gemensamma skogsarbetarhushåll. Jag ber nu att få återkomma till denna
fråga.
Redan i en den 10 november 1933 till Kungl. Majit avlåten skrivelse med
utredning och förslag rörande förbättrande av skogs- och flottningsarbetarnas
provianterings- och matlagningsförhållanden framhöll socialstyrelsen, att det
för skogsarbetarnas livsföring vore av största betydelse att gemensamma
skogsarbetarhushåll komme till stånd på alla arbetsplatser, där dylika hushåll
ansåges lämpliga. Kör att realisera detta önskemål erfordrades emellertid
icke blott ändamålsenliga bostäder utan jämväl tillgång till lämpliga och
kunniga hushållerskor. På grund därav föreslog styrelsen bland annat, att
kortare hushållskurser borde anordnas för personer, som hade för avsikt att
taga anställning som hushållerskor eller kockar vid gemensamma skogsarbetarhushåll.
Behovet av dylika kurser vitsordades av medicinalstyrelsen i
utlåtande den 25 november 1933 rörande de dietiska och hygieniska förhållandenas
inverkan på skogsarbetarnas hälsotillstånd (S. O. U. 1933:38).
Vid 1935 års riksdag upptogs frågan till behandling i en inom andra kammaren
av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl. väckt motion, nr 87. Däri erinrades
bland annat, att någon annan åtgärd från det allmännas sida icke vidtagits
till förbättrande av mathållningen i skogarna än att åt skogs- och flottledsinspektören
uppdragits att bedriva propaganda för gemensam mathållning,
en verksamhet som utan tvivel varit nyttig i det hänseendet, att den bidragit
att väcka skogsarbetarnas intresse för de fördelar, som den gemensamma
mathållningen erbjöde. En nödvändig förutsättning för ett fruktbringande
resultat av denna verksamhet vore emellertid, att tillgång funnes till kvalificerade
hushållerskor å arbetsplatserna. Utbildning av hushållerskor för
kooperativa matlag borde därför genom bidrag från staten anordnas i form av
särskilda hushållskurser på olika platser inom skogsbygdsområdena. Dessa
kurser borde enligt motionärernas förmenande göras avgiftsfria för deltagarna
för att ingen på grund av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad deltaga.
Eör anordnande av dylika kurser hemställdes, att för budgetåret
1935/1936 måtte anvisas ett anslag av 25,000 kronor.
I utlåtande, nr 112, över denna motion vitsordade statsutskottet, att frågan
örn skogsarbetarnas provianterings- och matlagningsförhållanden vore värd
allt beaktande. I insikt härom hade riksdagen ock år 1929 hos Kungl. Majit
anhållit örn utredning i nämnda hänseende, vilken sedermera verkställts av
socialstyrelsen och medicinalstyrelsen. Såsom i motionen framhållits, hade
tillika propaganda för det nya mathållningssystemet bedrivits av skogs- och
flottledsinspektören genom föredrag samt spridande av lämpliga skrifter och
broschyrer. Då förevarande fråga vore föremål för Kungl. Majits uppmärksamhet
och då utskottet förutsatte, att jämväl möjligheten att anordna kursverksamhet
för utbildning av hushållerskor komme att av Kungl. Majit vederbörligen
beaktas, hade utskottet ansett sig icke utan att föregripa den pågående
utredningen kunna tillstyrka anvisande av medel för sagda kursverksamhet
under nämnda budgetår.
I enlighet med statsutskottets förslag lämnades motionen av riksdagen
utan bifall.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Sedermera förklarade Kungl. Maj:t, genom beslut den 20 september
1935, socialstyrelsens och medicinalstyrelsens förberörda skrivelser icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I skrivelse den 28 oktober 1936, vilken ligger till grund för Kungl. Maj:ts
förenämnda proposition med förslag till skogshärbärgeslag m. m., har socialstyrelsen
återupptagit ifrågavarande spörsmål till behandling. Styrelsen betonar
därvid bland annat, att kurser av det slag, varom här är fråga, synas
kunna få stor betydelse ej blott för förbättrande av mathållningen utan jämväl
för skogsarbetarhushållens ekonomi. Som skäl för riktigheten av denna
uppfattning åberopar styrelsen erfarenheterna från fyra kurser, vilka under
medverkan av skogs- och flottledsinspektören hållits i Kopparbergs och
Gävleborgs län under åren 1933, 1934 och 1935. Styrelsen anser sig därför
böra ånyo framhålla önskvärdheten av att, i mån av behov, lämpliga personer
beredas möjlighet att förvärva insikter i vad mathållningen kräver under de
säregna förhållanden, som äro rådande på arbetsplatserna i skogarna.
Nu ifrågasatta utbildning bör enligt styrelsen pågå under 15 dagar samt
anordnas efter följande kursplan:
■■ _ Antal lin der
Amne.
visningstimmar:
1) Hushållsgöromål .......................................... 60
2) Födoämnes- och näringslära ....................... 20
3) Kocklagets ekonomi ................................................... 5
4) Första förband och elementär sjukvård ........................ 20
Summa timmar 105
I ämnet »hushållsgöromål» skulle ingå matlagning, bakning av matbröd
samt tillvaratagning av slakt. »Födoämnes- och näringslära» skulle omfatta
kunskap örn de vanligaste födoämnena, deras näringsvärde och pris, varukännedom,
inköp och förvaring av födoämnen ävensom matsedlar och recept.
Ämnet under 4) skulle avse att bibringa elementär kunskap angående omhändertagande
av skadade, förbandsläggning, hygien samt de vanligaste sjukdomarna,
främst förkylningssjukdomar.
Kurserna skulle hållas i därför lämpliga skogshärbärgen för att utbildningen
skulle kunna äga rum under förhållanden liknande dem, under vilka
deltagarna framdeles komme att arbeta. Synnerligen önskvärt vore enligt
styrelsens åsikt även, om, såsom skett vid de hittills hållna kurserna, kursdeltagarna
kunde få hushålla för verkliga skogsarbetarhushåll, varigenom utbildningen
bleve mera verklighetsbetonad och eleverna finge tillfälle att tillaga de
betydande matkvantiteter, som konsumerades i ett sådant hushåll. Lämpliga
lärarinnor syntes kunna erhållas från Brogårds lanthushållsseminarium.
Kostnaden för en kurs för 15 elever beräknas till 1,100 kronor enligt
följande specifikation:
Kronor
Arvoden till föreståndarinna samt kursledarinna i förbandsvård
och elementär sjukvård ............................................................ 260
Reseersättning till dessa ............................................................... 100
Kost för 15 elever och 2 lärarinnor ................................................ 275
Resekostnad för 15 elever (cirka 15 kronor per person) ..................... 225
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Kronor
Förbandsmateriell för undervisning i förbandsläggning och enklare
sjukvård ................................................................................. 10
Fotogen och rengöringsmedel ...................................................... 15
Köksinventarier, servis och handdukar .......................................... 175
Diverse utgifter (annonser m. m.) ................................................... 40
Summa kronor 1,100
Sedan ett antal uppsättningar av inventarier m. m. anskaffats, kunna dessa
användas vid ett flertal kurser, varigenom medelkostnaden per kurs — under
förutsättning av 15 elever — framdeles kommer att bliva något lägre än ovan
beräknade belopp.
Hushållskurs enbart beräknas kosta cirka 950 kronor, övriga 150 kronor
beräknas för med hushållskursen kombinerad kurs i förbandsläggning och
enklare sjukvård och avse dels kostnad för dylik av svenska röda korset anordnad
kurs, dels kostnader för kursledarinnans resor och vivre samt vivre
för eleverna under 3 dagar. Då styrelsen anser det vara av den allra största
betydelse för olycksfallsskadevården å arbetsplatserna i skogarna, att de
hushållerskor, som finnas till hands i härbärgena, äro kompetenta att handhava
jämväl denna uppgift liksom vården av förbandslådorna, betonar styrelsen
önskvärdheten av att dylika kurser ingå i utbildningen av hushållerskor
(kockar) för gemensamma skogsarbetarhushåll.
Rörande sättet för kostnadernas bestridande yttrar styrelsen i huvudsak
följande.
Under arbetet med förevarande utredning hade styrelsen satt sig i förbindelse
med skolöverstyrelsen för att utröna, örn genom dess medverkan
bidrag till matlagningskurser av här ifrågavarande slag kunde påräknas.
Därvid hade meddelats att, då dessa kurser kunde betraktas såsom yrkesutbildningskurser,
statsbidrag kunde påräknas enligt för dylik undervisning
fastställda grunder — två tredjedelar av arvode till lärarinnor samt en tredjedel
av kostnader för den för undervisningen erforderliga utrustningen. För
åtnjutande av statsbidrag till yrkesskoleundervisning måste emellertid åtskilliga
föreskrifter iakttagas, som sannolikt komme att medföra svårigheter
för erhållande av dylikt bidrag till nu ifrågavarande hushållerskekurser.
Bland annat måste kurs i så fall formellt anordnas av landsting eller annan
kommunal myndighet, som genom lagakraftvunnet beslut skulle hava åtagit
sig ansvaret för erforderliga kostnader för avlöning till kursledarinnan samt
för lokal och materiell. Vidare skulle av stadsfullmäktige eller däremot svarande
myndighet utses en yrkesskolstyrelse av fyra till åtta ledamöter jämte
rektor, vilken skulle förordnas av skolöverstyrelsen. Vid förfrågan hos skolöverstyrelsen
hade meddelats, att sådana yrkesskolstyrelser i allmänhet ej
funnes inom de län och kommuner, där nu ifrågavarande kurser vore avsedda
att hållas. Ett reglemente med undervisningsplan för kursen skulle jämväl
upprättas och fastställas av överstyrelsen, hos vilken även lärarinna måste
söka behörighet att meddela här ifrågavarande undervisning. Inspektor, som
hade att attestera ansökan om statsbidrag m. m., skulle utses av skolöverstyrelsen.
Innan undervisningsmateriell finge inköpas, skulle ock förteckning
däröver inlämnas till och godkännas av överstyrelsen m. m. Vid övervägande
av frågan, huru kostnaderna för dessa kurser skulle bestridas, hade styrelsen
därför kommit till den uppfattningen, att denna kursverksamhet, åtminstone
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
till en början, borde helt bekostas med statsmedel. Bidrag från arbetsgivarna
förutsattes dock utgå på sådant sätt, att de kostnadsfritt tillhandahölle för
kursernas hållande och deltagarnas inkvartering erforderliga lokaler. Det
hade nämligen från flera håll framhållits, att de personer, som beräknades
komma att deltaga i dessa kurser, i regel befunne sig i sådana ekonomiska
omständigheter, att en förutsättning för deras deltagande vore, att kurserna
vore helt avgiftsfria.
Styrelsen meddelar till sist, att skogs- och flottledsinspektören hos domänstyrelsen,
ett antal trävarubolag samt svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet
anhållit örn uttalande, örn och i vad mån samt inom vilka trakter
kurser av här ifrågavarande slag ansåges av behovet påkallade inom den närmaste
framtiden. Av de inkomna svaren framgick, att önskemål framställts
örn anordnande redan första året av 19 dylika kurser, därav inom Norrbottens
län 9, Västerbottens län 3, Västernorrlands län 3, Jämtlands län 2
och Gävleborgs län 2. Det vore emellertid förenat med svårigheter att under
ett år medhinna så många kurser under den tid, som ansåges lämpligast för
desamma (september—november). Styrelsen hemställer därför, att medel för
anordnande under nästa budgetår av 10 dylika kurser eller 11,000 kronor
ställas till styrelsens förfogande. Arbetsgivarnas bidrag till denna kursverksamhet
förutsättes därvid utgå på det sätt, att arbetsgivarna kostnadsfritt
upplåta lokaler för kursernas hållande och deltagarnas inkvartering.
Vid den remissbehandling, som socialstyrelsens skrivelse av den 28 oktober
1936 undergått, hava endast skolöverstyrelsen och statskontoret närmare
berört ifrågavarande spörsmål.
Skolöverstyrelsen vitsordar behovet av dylika kurser och finner för sin
del socialstyrelsens förslag i stort sett välbetänkt. Beträffande de olika detaljerna
anför styrelsen bland annat:
Den för de planerade kurserna föreslagna tiden, 15 dagar med cirka sju
undervisningstimmar örn dagen, synes skolöverstyrelsen väl kort. Enda möjligheten
för att en kurs av ifrågavarande slag och längd skall kunna giva tillfredsställande
resultat är, att eleverna vid inträde i kursen äga tillräcklig
erfarenhet av hushållsarbete och även nått en viss mognad. Då arbetet för
hushållerskan (kocken) i ett skogsarbetarhushåll kräver goda kroppskrafter,
är det även på grund därav av vikt, att ej för unga elever antagas, överstyrelsen
skulle därför som inträdesfordringar till kurserna för hushållerskor
(kockar) vid skogsarbetarhushåll vilja föreslå, att sökanden skall hava fyllt
20 år, vara frisk och stark samt hava minst 2 års praktik i husligt arbete.
Som föreståndarinnor för utbildningskurserna torde lanthushållslärarinnor
med sin kännedom örn lantlivets förhållanden likasom skolkökslärarinnor
med rik praktisk erfarenhet lämpa sig väl. Med tanke på de säregna förhållanden,
som råda i skogsarbetarnas härbärgen, finner överstyrelsen det
emellertid vara önskvärt, att omnämnda föreståndarinnor sättas i tillfälle att
deltaga i en kortare för ändamålet avsedd instruktionskurs.
Vad kostnadsberäkningen beträffar, synes posten för köksinventarier, servis
och handdukar med 175 kronor per kurs tagen i underkant för en första
kurs. För efterföljande kurser kan, som socialstyrelsen också framhåller,
denria post däremot givetvis nedbringas. För övrigt synes den per kurs beräknade
kostnaden skälig.
Körande sättet för kostnadernas bestridande instämmer skolöverstyrelsen
med socialstyrelsen och yttrar därvid i huvudsak följande.
6
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Till kurser för hushållerskor (kockar) vid gemensamma skogsarbetarhustru
skulle givetvis statsunderstöd kunna påräknas enligt de grunder, som
gälla för utbekommande av dylikt understöd till kommunala anstalter för
yrkesundervisning. Det innehåll och den form, som avses vara gällande för
här ifrågavarande kurser, synas giva vid handen, att dessa böra ansluta sig
till övriga kurser och skolor för yrkesundervisning. Under sådana förhållanden
skulle överstyrelsen också kunna finna det naturligt, att understödet till
de berörda kurserna utginge i vanlig ordning på sätt ovan angivits. Det särskilda
understödsbehov — motsvarande elevernas kost- och resekostnad —
som i förslaget ifrågasatts, är emellertid av det slag, att det knappast skulle
kunna tillgodoses på nyss antydd understödsväg. Då överstyrelsen ej har
något att invända mot understöd även till nämnda ändamål, finner sig överstyrelsen
böra föreslå, att understödet utgår från anslagsmedel under femte
huvudtiteln.
Statskontoret åter anser, att frågans ordnande i första hand bör ankomma
å det enskilda initiativet, och förordar ytterligare övervägande. Statskontoret
yttrar:
Statskontoret erkänner till fullo värdet av att kunniga hushållerskor stå
till förfogande för skötseln av de gemensamma skogsarbetarhushållen. Däremot
kan ämbetsverket — bland annat med hänsyn till konsekvenserna för
andra likartade fall — knappast finna det rimligt, att staten här skulle träda
in på sådant sätt, att statsverket ensamt skulle åtaga sig kostnaderna för utbildningen
av dylika hushållerskor. Enligt ämbetsverkets uppfattning bör
-—- såsom ock 1929 års riksdag framhöll — frågans ordnande i första hand ankomma
på det enskilda initiativet. Därvid synes staten dock kunna lämna
en begränsad ekonomisk medverkan.
Statskontoret vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att
den utbildningsverksamhet, varom här är fråga, förlägges till de statsunderstödda
inrättningar av olika slag, såsom yrkesskolor eller lanthushållsskolor,
vilka meddela undervisning i matlagning och övriga hushållsgöromål, och
att statens medverkan alltså kommer att lämnas under de former, som för
statens bidrag i dylika fall förekomma. Det må erinras, att socialstyrelsen
år 1933 var inne på denna tanke. Styrelsen uttalade nämligen då, bland annat,
att man vore berättigad antaga, att det skulle bliva till stort gagn, örn man
vid lanthushållsskolorna kunde bereda därför hågade kvinnor tillfälle att
förvärva insikter i vad hushållningen under de säregna skogsarbetsförhållandena
krävde. Jämväl i nu föreliggande utredning har denna fråga varit
föremål för övervägande, dock endast i vad angår utbildningens anknytande
till de yrkesutbildningskurser, som med bidrag av statsmedel anordnas av
landsting eller kommuner. Socialstyrelsen har dock icke framlagt något förslag
i sådant avseende.
Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret uttala, att
ämbetsverket finner ifrågavarande spörsmål böra göras till föremål för ytterligare
övervägande, innan slutlig ställning tages till detsamma.
Betydelsen, socialt och ekonomiskt, därav att skogsarbetarna under avverkningstiden
anordna gemensamma hushåll har starkt understrukits av
socialstyrelsen och medicinalstyrelsen, och särskilda bestämmelser, ägnade
att främja en utveckling i sådan riktning, hava influtit i det lagförslag, som
Kungl. Majit nyss beslutat förelägga riksdagen. Emellertid vitsordas det,
att praktiska svårigheter möta därutinnan, att utbildad personal saknas för
hushållsarbetets skötande. Socialstyrelsen har för att undanröja dessa före
-
Kungl. Majds proposition nr 145. 7
slagit, att speciella utbildningskurser inom de ifrågavarande landsdelarna
skulle komma till stånd med anslag av statsmedel.
För min del finner jag sagda ändamål i hög grad behjärtansvärt. Jag har
visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tvekan rörande lämpligheten att
tillgodose denna utbildning i annan ordning än den normala, under yrkesbildningen
hörande. Då emellertid socialstyrelsen erinrat, att sagda utbildningsverksamhet
svårligen låter sig inordnas under eljest stadgade former
och skolöverstyrelsen tillika vitsordat, att så vore fallet, har jag ansett
mig böra lämna betänkligheterna å sido. Jag förordar alltså, att i försökssyfte
sådan utbildning i den av socialstyrelsen angivna begränsade omfattningen
kommer till stånd under nästa budgetår. Mot den av styrelsen framlagda
kostnadsberäkningen, vilken i huvudsak godtagits av skolöverstyrelsen.
har jag ingen erinran att göra. Jag förutsätter emellertid, att kommuner,
domänstyrelsen och enskilda medverka i enlighet med planen. Körande
villkoren för bidrags utgående torde närmare bestämmelser böra meddelas
av Kungl. Maj:!
För budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsbehovet utgöra 11,000 kronor,
motsvarande kostnaden för tio kurser. Ett särskilt reservationsanslag å sagda
belopp synes mig böra äskas hos riksdagen.
Medel för ifrågavarande ändamål finnas icke beräknade å riksstatsförslaget
för budgetåret 1937/1938. Chefen för finansdepartementet torde senare
få anmäla frågan örn sättet för täckande av det nu äskade anslaget.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att Till utbildningskurser för hushållerskor i skogsarbetarförläggningar
för budgetåret 1937/1938 å femte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 11,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Eegenten, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Viking Nilsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbildning skur ser för hushållerskor i skogsarbetarfanläggningar. s. 2 i texten
- SU 1937:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbildning skurser för hushållerskor i skogsarbetar förläggningar. s. 4 i texten