Sök i Ratio Lex

Angående anordnande under år 1937 av en allmän jordbruksråkning

1937-02-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:147, Angående anordnande under år 1937 av en allmän jordbruksråkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande under

år 1937 av en allmän jordbruksråkning; given

Stockholms slott den 26 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I proposition den 4 mars 1927, nr 216, föreslog Kungl. Majit riksdagen medgiva,

att för anordnande under år 1927 av en allmän jordbruksräkning finge

tagas i anspråk erforderligt belopp av medel, som tidigare anvisats för ändamålet

av riksdagen. Enligt förslaget skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande

uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,

åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet krea
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 117.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

tur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,

vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna och

grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer (allmänna jordbruksräkningar).

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (skr. nr 290),

varefter den 27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) örn allmän jordbruksräkning

samma år.

Då ny fastighetstaxering skulle äga rum år 1933, hemställde Kungl. Majit

i proposition till riksdagen den 16 mars 1932 (nr 216), att en allmän jordbruksräkning

måtte anordnas hösten 1932 i anslutning till nyssnämnda fastighetstaxering.

Vad sålunda hemställts blev av riksdagen bifallet, och sedan

förordning om allmän jordbruksräkning utfärdats den 30 juni 1932 (nr 386)

ägde den ifrågavarande räkningen rum den 15 september nämnda år i anslutning

till 1933 års allmänna fastighetstaxering. Samtliga för jordbruksräkningen

erforderliga uppgifter insamlades å fastighetsdeklarationerna, vilka

först utnyttjades för taxeringsarbetet och därefter, i länen senast den 15 juli

1933 och i Stockholm senast den 15 november samma år, överlämnades till

statistiska centralbyrån för den statistiska bearbetningen.

Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle

vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana fastighetsdeklarationer,

som icke voro erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller

granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de

speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda organ,

som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet.

På landsbygden påvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen,

åt vilka det överlämnades att själva bestämma det lämpligaste sättet för arbetets

utförande. I regel anlitade sällskapen därvid sina sockenavdelningar,

men där sällskapens lokala organisation icke var tillräckligt fast, anförtroddes

stundom arbetet åt andra, sällskapen underlydande organ, särskilt vandringsrättarna,

varjämte i några fall av sällskapen överenskommelse träffades

med beredningsnämnderna att ombesörja även det för jordbruksräkningen

erforderliga arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen i städerna

fungerade vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm Överståthållarämbetet.

Som bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen

medförde för sällskapen och deras organ, anvisades på riksstaten för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 38,000 kronor, vilket belopp, efter

räkningens avslutande, av Kungl. Majit fördelades mellan sällskapen enligt

av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen upprättat förslag.

Under senare hälften av juli månad 1933 påbörjades inom statistiska centralbyrån

bearbetningen av uppgiftsmaterialet med en personal, som efter

hand ökades till ett antal av 55 personer. Materialet infordrades av centralbyrån

successivt från de olika liinen och återställdes till länsstyrelserna, i den

mån detsamma icke längre var för räkningen erforderligt. Den slutliga redogörelsen

för räkningen framlades inför Kungl. Majit den 13 januari 1936.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

3

Utom förutnämnda anslag, vilket skulle utgå såsom ersättning till hushållningssällskapen

för deras arbete med jordbruksräkningen, anvisades på riksstaten

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor

till avlöningar åt personal vid jordbruksräkningen. Då sistnämnda anslag,

vilket beviljats under förutsättning av huvudsakligen manuell bearbetning av

materialet, visade sig otillräckligt, ställde Kungl. Majit, efter därom av

statistiska centralbyrån gjord framställning, genom brev den 28 september

1934 till ämbetsverkets förfogande ett belopp av ytterligare högst 9,500 kronor,

att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter i

och för bestridande av utgifter för avlöningar åt personal vid nyssnämnda

jordbruksräkning. Av de sålunda anvisade medlen, inalles 147,500 kronor,

åtgick för genomförande av 1932 års jordbruksräkning ett belopp av sammanlagt

147,494 kronor 92 öre, på följande sätt fördelat efter utgifternas ändamål,

löner 109,494 kronor 92 öre samt ersättning till hushållningssällskapen

38,000 kronor. Utöver de nu anförda kostnaderna för räkningen bestredos

utgifterna för hyra av lokal (9,675 kronor) av sjätte huvudtitelns anslag till

hyreskostnader samt följande utgifter av de för resp. ändamål å sjunde huvudtiteln

beviljade anslag, nämligen: för personalens dvrtidstillägg (8 844

kronor), för provisoriskt dyrortstillägg åt personalen (297 kronor 75 öre), för

tryckning av berättelsen (10,946 kronor 15 öre) samt för allmänna expenser

(12,143 kronor 45 öre, varav 3,491 kronor 83 öre till hyra för räknemaskiner).

Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkningar avsedda att hållas

i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna. Enligt

bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) skall ny allmän

fastighetstaxering äga rum år 1938, varvid de för taxeringsarbetet erforderliga

fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den 15 september

i år.

I en av hushållningssällskapens ombud den 30 september 1936 gjord framställning

till Kungl. Majit rörande hushållningssällskapens medverkan i den

officiella jordbruksstatistiken har, bland annat, framhållits följande.

Därest den tidigare tillämpade sammankopplingen av de allmänna jordbruksräkningarna

och de vart femte år återkommande allmänna fastighetstaxeringarna

bomme att bestå även vid nästa jordbruksräkning hösten 1937,

torde böra tagas under allvarlig omprövning, huruvida icke det för jordbruksräkningen

erforderliga lokala kontrollarbetet lämpligen skulle kunna i större

utsträckning än för närvarande — givetvis mot särskild ersättning — läggas

å vederbörande taxeringsmyndigheter. Erfarenheten hade nämligen givit vid

handen, att för hushållningssällskapens medverkan i samma utsträckning

som vid föregående allmänna jordbruksräkning mötte sådana svårigheter, att

en ändring härutinnan ur sällskapens synpunkt måste betraktas som i hög

grad påkallad.

Vidkommande hushållningssällskapens befattning med insamlandet av uppgifter

till de årligen återkommande s. k. representativa jordbruksräkningarna

syntes det ombuden obilligt, att ett så omfattande och mödosamt insamlingsarbete

som delta skulle behöva utföras utan någon som helst gottgörelse. Hur

detta arbete än organiserades, måste det nämligen medföra vissa direkta utgifter,

och åtminstone dessa borde rimligen ersättas av statsmedel, önskvärt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

vöre fördenskull, om erforderligt anslag kunde utverkas av riksdagen att utgå

till hushållningssällskapen för insamlingen av ifrågavarande uppgifter. Fördelningen

mellan sällskapen av ett dylikt anslag syntes lämpligen böra ske

med visst belopp för varje brukningsdel, från vilken uppgift inkommit till

statistiska centralbyrån.

över nämnda framställning bar statistiska centralbyrån, efter remiss, avgivit

yttrande den 11 februari 1937.

I gemensam skrivelse till Kungl. Majit den 11 februari 1937 hava statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen till prövning upptagit frågan om

planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst och därvid anfört

följande.

Den för de båda föregående allmänna jordbruksräkningarna åren 1927 och

1932 tillämpade planen hade visat sig i stort sett lämplig, och resultaten av

räkningarna torde kunna betecknas som i det väsentliga tillförlitliga. Ämbetsverken

bade därför ansett sig böra utgå från att den kommande räkningen

borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt som de båda närmast

föregående. Detta innebure, att uppgifterna för jordbruksräkningen skulle

insamlas samtidigt och på samma blankett som uppgifterna för fastighetstaxeringen,

att materialet först skulle användas för taxeringsarbetet och att

den statistiska bearbetningen av detsamma skulle taga sin början sedan

nämnda taxeringsarbete ute i länen avslutats under sommaren 1938.

I omförmälda framställning från hushållningssällskapens ombud hade ifrågasatts,

huruvida icke vid nästa allmänna jordbruksräkning det för jordbruksräkningen

erforderliga lokala kontrollarbetet lämpligen skulle kunna i

större utsträckning än för närvarande läggas å vederbörande taxeringsmyndigheter.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen ställde sig mycket

tveksamma till lämpligheten av att det lokala kontrollarbetet vid den stundande

jordbruksräkningen skulle på annat sätt än efter frivillig överenskommelse

läggas å taxeringsmyndigheterna. De skäl, som tidigare anförts mot

ett allmänt överlåtande till taxeringsmyndigheterna av vissa uppgifter av uteslutande

jordbruksstatistiskt intresse vid jordbruksräkningarna, torde alltjämt

ha giltighet. Man kunde knappast förmoda, att taxeringsmyndigheterna

vid den stundande jordbruksräkningen skulle hava tillfälle att åtaga sig dessa

uppdrag i annan mån än som i det följande bomme att föreslås. Hushållningssällskapen

och deras ombud representerade sakkunskapen på jordbrukets

område och torde därför vara bättre lämpade att omhändertaga dessa

uppgifter vid jordbruksräkningen än taxeringsmyndigheterna, vilkas intresse

helt naturligt i främsta rummet vore riktat åt annat håll. Hinder torde

emellertid ej möta, att hushållningssällskapen vid den stundande jordbruksräkningen,

där så visade sig lämpligt, under hand träffade överenskommelse

med beredningsnämnderna att mot särskild ersättning åtaga sig det speciellt

för jordbruksräkningen erforderliga arbetet i stället för hushållningssällskapens

ordinarie organ. Så hade skett tidigare och ämbetsverken ville fästa

uppmärksamheten på att denna utväg funnes och borde kunna komma till

användning i så stor utsträckning inom de olika hushållningssällskapens områden

som i varje fall befunnes lämplig. Örn beredningsnämndens ordförande

ej skulle befinnas vara villig att åtaga sig ett dylikt uppdrag, torde det

ej vara uteslutet, att av honom annan ledamot av nämnden kunde anvisas,

som vore villig och lämplig att göra det. Ansvaret för och överuppsikten

över den lokala kontrollen vid jordbruksräkningen bomme i dylikt fall alltjämt

att ytterst åvila hushållningssällskapen, ej taxeringsmyndigheterna, vil
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

5

ket förhållande enligt ämbetsverkens mening vöre av betydelse för åstadkommande

av ett enhetligt material vid jordbruksräkningen.

Av anförda skäl kunde ämbetsverken icke i annan mån än ovan sagts biträda

det av hushållningssällskapens ombud framlagda förslaget om utsträckning

av taxeringsmyndigheternas uppgifter vid nästa allmänna jordbruksräkning.

För avhjälpande av svårigheterna vid den lokala kontrollen av jordbruksräkningen

inom de olika hushållningssällskapens områden erfordrades emellertid

ytterligare åtgärder. I en av representanter för Kronobergs läns hushållningssällskap

vid hushållningssällskapens ombudsmöte år 1936 avlämnad

motion skildrades svårigheterna vid genomförande av den senaste allmänna

jordbruksräkningen inom Kronobergs län att få de lokala organen, i

detta fall sockenkommittéerna, att effektivt medverka vid granskning och

kontroll av det jordbruksstatistiska materialet. Liknande svårigheter hade

säkerligen gjort sig gällande även inom andra län. Hushållningssällskapens

ombud vid nyssnämnda ombudsmöte biträdde i allt väsentligt de av motionärerna

gjorda uttalandena. För att söka avhjälpa svårigheterna ville ämbetsverken,

utöver vad i det föregående anförts beträffande ett frivilligt anlitande

av beredningsnämnderna, förorda följande förfaringssätt.

Vid de under åren 1913—1920 verkställda jordbruksstatistiska lokalundersökningarna

inom hela riket, liksom tidigare vid de särskilda lokalundersökningarna

inom olika hushållningssällskapsområden var för sig, anlitades för

uppdraget särskilt kvalificerade lokalundersökare, vilka mot ersättning reste

omkring i länet och vid personliga besök hos jordbrukarna insamlade de jordbruksstatistiska

uppgifterna. Såsom lokalundersökare anställdes av hushållningssällskapen

jordbrukskonsulenter, lantbrukslärare och överhuvud taget

personer med agronomisk utbildning eller praktisk jordbrukserfarenhet. Ämbetsverken

ville nu ifrågasätta, att personer med dylika kvalifikationer vid

den stundande allmänna jordbruksräkningen anlitades i större utsträckning

än vad vid de båda senaste räkningarna möjligen varit fallet. Dessa personers

åligganden skulle visserligen ej komma att bliva desamma som de

tidigare lokalundersökarnas, vilka sistnämnda hade att insamla hela uppgiftsmaterialet

för de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna. De nu

anställda personernas uppgift skulle vara begränsad till den lokala kontrollen

och granskningen vid den i samband med den allmänna fastighetstaxeringen

verkställda jordbruksräkningen, i den mån denna kontroll och granskning

icke lämpligen kunde anförtros åt hushållningssällskapens sockenavdelningar

offer, efter särskild överenskommelse, åt beredningsnämnderna. Ersättning

måste emellertid utgå till nämnda personer i och för deras uppdrag.

Även örn en del av denna ersättning kunde förmodas komma att bestridas av

hushållningssällskapen av deras egna medel, erfordrades uppenbarligen för

detta ändamål en förhöjning vid den stundande allmänna jordbruksräkningen

i det bidrag, sorn vid den senaste räkningen utgått av statsmedel till täckande

av hushållningssällskapens kostnader för räkningens genomförande.

Ämbetsverken föresloge därför, att de till hushållningssällskapen utgående

ersättningsbeloppet vid den stundande allmänna jordbruksräkningen förhöjdes

från 38,000 kronor vid 1932 års räkning till 50,000 kronor. Till varje

hushållningssällskaps förfogande skulle då i genomsnitt stå ett belopp av

närmare 2,000 kronor i statsbidrag till räkningens genomförande. Ämbetsverken

hoppades, att det därigenom skulle bliva möjligt att ytterligare stärka

jordbruksräkningens organisation och göra densamma mer effektiv än vid

föregående räkningar varit fallet, så alt ett ännu bättre resultat än då måtte

kunna erhållas. Vid de föregående räkningarna visade det sig, att det av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

de lokala organen utförda arbetet varit i betydlig grad ojämnt, varigenom för

vissa delar av landet en stor del av det granskningsarbete, som med större

fördel kunnat utföras på orten, i stället kommit att belasta statistiska centralbyrån.

För att väcka de lokala organens intresse och sprida närmare upplysning

om det arbete, som behövde utföras vid materialets insamling och

granskning, torde det även denna gång vara lämpligt, att i god tid före räkningen

en detaljerad instruktion utfärdades av statistiska centralbyrån till

ledning för de lokala organen samt att sällskapens sekreterare och konsulenter

bereddes tillfälle att under sommarens lopp personligen lämna ytterligare

anvisningar. Vid 1932 års allmänna jordbruksräkning ålades hushållningssällskapen

att, sedan fastighetsdeklarationerna inkommit till länsstyrelserna,

verkställa en eftergranskning av materialet för vinnande av komplettering

och rättelse i erforderliga fall. En dylik eftergranskning av materialet torde

nog även vid den nu stundande jordbruksräkningen bliva nödvändig. Omfattningen

och beskaffenheten av denna granskning vore emellertid i hög grad

beroende av den lokala granskningens effektivitet. Det vöre därför att hoppas,

att, örn den lokala kontrollen och granskningen vid den stundande jordbruksräkningen

bleve effektivare än förut varit fallet, granskningsarbetet hos

länsstyrelserna denna gång komme att kunna i någon mån inskränkas.

I skrivelse den 14 januari innevarande år till chefen för jordbruksdepartementet

med yttrande i anledning av 1936 års skogsutrednings förslag till åtgärder

för åstadkommande av en förbättrad statistik rörande skogsproduktion

och virkesuttag hade statistiska centralbyrån, i anslutning till utredningsmännens

förslag, uttalat sig för en sådan bearbetning av materialet från

den stundande jordbruksräkningen, som erfordrades för åstadkommande av

en statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier i

syfte att belysa sambandet mellan jordbruk och skogsbruk i skilda delar av

landet. I sagda skrivelse uppskattade centralbyrån den härav betingade förhöjningen

i kostnaderna för jordbruksräkningen till omkring 12,000 kronor,

varvid hänsyn icke tagits till utgifter för dyrtidstillägg och tryckning eller till

allmänna expenser.

I övrigt hade ämbetsverken inga ändringar att föreslå beträffande organisationen

för insamling, granskning och bearbetning av det för jordbruksräkningen

avsedda materialet.

Även de vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering och jordbruksräkning

fastställda formulären till fastighetsdeklaration torde, ur statistisk

synpunkt, lämpligen böra bibehållas i huvudsak oförändrade vid den

stundande jordbruksräkningen. Vid 1932 års jordbruksräkning haffe i fastighetsdeklarationen

intagits uppgifter angående den vid jordbruket varaktigt

sysselsatta arbetskraften samt angående storleken av den areal, som användes

för odling av trädgårdsväxter under glas. Beträffande uppgifterna om

trädgårdsväxterna föresloge ämbetsverken ingen ändring i formulären, men

ville ifrågasätta, huruvida ej uppgifterna om arbetskraften denna gång kunde

uteslutas, då det erhållna materialet på denna punkt vore jämförelsevis

ofullständigt och det för övrigt icke torde vara nödvändigt, att uppgifter om

arbetskraften insamlades vid varje räkning.

Vid 1927 års jordbruksräkning användes maskinell bearbetning i stor utsträckning.

Vid 1932 års jordbruksräkning hade centralbyrån till följd av

den då gällande höga dollarkursen, vilken beräknades komma att medföra

allt för höga kostnader för maskinhyra, sett sig föranledd att övergå till övervägande

manuell bearbetning. Denna metod visade sig emellertid åtskilligt

mera arbetskrävande än den maskinella bearbetningen, och detta vore huvudorsaken

till att arbetskostnaderna kommit att överstiga den ursprungliga be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

7

räkningen. Såväl av kostnadsskäl som av andra skäl torde därför den maskinella

metoden böra komma till användning vid bearbetning av materialet

vid den nu stundande jordbruksräkningen, liksom vid 1927 års räkning varit

fallet. En annan omständighet, som även medförde en opåräknad ökning

av arbetskostnaderna vid 1932 års jordbruksräkning, vore att trots den

granskning av deklarationsuppgifterna, som ålåge hushållningssällskapen,

materialet likväl måst inom centralbyrån underkastas en omfattande

granskning och komplettering, som krävt betydande kostnader. Det vore att

hoppas, att, om den lokala kontrollen denna gång gjordes effektivare än förut

och även eftergranskningen av materialet hos länsstyrelserna, i den mån en

dylik komme att bliva erforderlig, arbetskostnaderna inom centralbyrån

skulle kunna nedbringas i viss utsträckning.

Beträffande kostnaderna för den stundande jordbruksräkningen överhuvud

taget hade i det föregående ifrågasatts dels en höjning av ersättningen

till hushållningssällskapen med 12,000 kronor, dels även en höjning av kostnaderna

för bearbetningen av materialet inom centralbyrån med omkring

12,000 kronor i och för åstadkommande av en statistik rörande skogsmarkens

fördelning på olika brukarekategorier. Örn hänsyn toges till nyssnämnda

förhållanden och under förutsättning av maskinell bearbetning, kunde de

totala kostnaderna för den förestående jordbruksräkningen preliminärt beräknas

på följande sätt:

Löner .............................................. kronor 100,000

Provisoriskt dyrortstillägg ............................ » 9,000

Hyra för lokal ...................................... » 10,000

Tryckningskostnader ................................ » 12,000

övriga omkostnader1 ................................. » 27,000

Ersättning till hushållningssällskapen............. » 50,000

Summa kronor 208,000.

Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg (10,000 kronor), vilka liksom

vid närmast föregående räkning torde böra bestridas av vederbörande

anslag under sjunde huvudtiteln. Då några medel icke komme att behöva

utbetalas förrän efter den 1 juli 1938, krävdes icke för ändamålet något anslag

för budgetåret 1937/1938, utan förbehölle sig statistiska centralbyrån att

framdeles få inkomma med närmare framställning härom i samband med

frågan om ämbetsverkets övriga riksdagspetita för budgetåret 1938/1939.

Ämbetsverken hava hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens

medgivande, att en allmän jordbruksräkning, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad ämbetsverken anfört, måtte under år 1937 anordnas i anslutning

till den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år 1938.

Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1938 torde i enlighet DepartemtnUmed

vad tidigare förutsatts ställning nu böra tagas till frågan örn planlägg- <^eler<- ningen av en allmän jordbruksräkning innevarande år. Det förslag, som i angivna

avseende framlagts av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen,

överensstämmer till huvudsakliga delar med grunderna för 1932 års räkning.

Ämbetsverken föreslå endast smärre ändringar, såsom i fråga örn vissa lokala

kontroll- och granskningsuppgifter samt deklarationsfornmlärens innehåll.

1 Häri ingår hyra för räknemaskiner och anskaffande av riiknekort med 18,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Någon anledning synes mig icke föreligga att frångå den av riksdagen

förut godtagna planen, att allmänna jordbruksräkningar skola återupprepas

vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna, och jag har

intet att erinra mot ämbetsverkens förslag om en sådan räkning innevarande

år.

Vad angår de uppgifter, som skola infordras för jordbruksräkningen, torde

slutlig ståndpunkt härtill böra tagas först i samband med fastställandet av

formulären för den allmänna fastighetsdeklarationen.

Kostnaderna för jordbruksräkningen hava -— frånsett dyrtidstillägg — uppskattats

till 208,000 kronor. Ökningen av kostnaderna i jämförelse med 1932

års räkning beror huvudsakligen därpå, att ersättningen till hushållningssällskapen

i beräkningen höjts med 12,000 kronor samt att ett lika stort belopp

upptagits för bearbetningen av materialet inom centralbyrån i och för

åstadkommande av en statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika

brukarekategorier. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer

att äga rum förrän under budgetåret 1938/1939, erfordras icke någon

anslagsanvisning för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår.

Nu torde allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under

hösten 1937 av en ny allmän jordbruksräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkt förslag, anordnas under år

1937 i anslutning till den allmänna fastighetstaxering, som

skall äga rum år 1938.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

377401. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anordnande under år 1937 av en allmän j or dä ruksr ökning. a1 i texten
  2. JoU 1937:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1937 av en allmän jordbruksräkning. s. 1 i texten